UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN INFÖR OMBYGGNATION AV ENGHOLMSBRON, KARLSTADS KOMMUN

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN INFÖR OMBYGGNATION AV ENGHOLMSBRON, KARLSTADS KOMMUN Sweco Environment AB Annelie Thor Jenny Freitt Sweco

2 Sweco Sandbäcksgatan 1 Box 385 SE Karlstad, Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Jenny Freitt Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) jenny.freitt@sweco.se

3 Innehållsförteckning 1 Saken 1 2 Inledning Bakgrund Samråd Lokalisering 1 3 Förutsättningar och planerade åtgärder Nuvarande förhållanden Planerade åtgärder Förutsedda konsekvenser för omgivning och miljö Kontakta oss Beskrivning av tillståndsprocessen 6

4

5 1 Saken Karlstads kommun har som avsikt att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. i Miljöbalken för utrivning och byggnation av ny Engholmsbro i Lambergskanalen, Karlstad kommun. Denna rapport utgör underlag för kommande samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken och innehåller information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Samrådsunderlaget har upprättats av Sweco på uppdrag av Karlstad kommun. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Engholmsbron förbinder bland annat Lamberget med sin industri och Lambergshamnen. Bron som byggdes 1947 uppvisar skador som försämrar den långsiktiga bärigheten och därför har Karlstads kommun som avsikt att byta ut Engholmsbron över Lambergskanalen i Karlstad. 2.2 Samråd De planerade åtgärderna är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Alla som avser att bedriva verksamhet som kräver tillstånd ska samråda med enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Denna skrivelse utgör tillsammans med inkomna yttranden samråd med berörda fastighetsägare. Denna skrivelse har sänts till ägare till fastigheter i det berörda områdets omedelbara närhet samt till berörda myndigheter och organisationer. Dessutom har information till en bredare allmänhet skett via annonsering i VF och NWT. Nedan följer en sammanfattning av planerade åtgärder och förutsedd miljöpåverkan. Karlstads kommun mottar tacksamt information och synpunkter. För beskrivning av tillståndsprocessen, se faktaruta längst bak i denna skrivelse. 2.3 Lokalisering Engholmsbron är belägen över Lambergskanalen som har sin mynning ut mot Vänern på östra sidan av Lambergshamnen (Figur 1). Bron förbinder Lamberget med sin industri och småbåtshamnen. Lambergskanalen förbinder Vänern med Lambergstjärnet. Tjärnet utgör en restsjö som uppkom i samband med deltabildningen vid Klarälvens flodmynning. 1(6)

6 Figur 1. Kartutsnitt där pilen visar lokaliseringen av Engholmsbron över Lambergskanalen, Karlstad kommun. 3 Förutsättningar och planerade åtgärder 3.1 Nuvarande förhållanden 2(6) Området kring Engholmsbron ingår i flera riksintressen: riksintresse kust-, turism och friluftsliv och riksintresse för yrkesfisket. Som en del av Vänern klassas både Lambergskanalen och Lambergstjärnet som nationellt värdefulla vatten av f.d. Fiskeriverket (nuvarande HaV). Området ingår dessutom i Länsstyrelsens Kulturmiljöprogrammet (Ditt Värmland). Närmiljön till Engholmsbron består huvudsakligen utav urban, bebyggd mark. Naturmiljön utgörs utav mindre gräsytor i anslutning till bron och några lövträd och buskar/sly, främst björk. Enligt artportalen finns orkidéväxten nattviol rapporterat i nära anslutning till bron. Det finns två småbåtshamnar, en i Lambergskanalen och en i Lambergstjärnet. Båda nyttjas fullt ut. Ett kösystem reglerar båtplatsernas beläggning. Enligt Karlstad kommun

7 har det under flera år inte förekommit lediga platser i någon av kommunens småbåtshamnar. Strandkanterna i närmsta området är relativt gles bevuxen med enstaka träd, buskar och sly. Närmare vattenkanten domineras växtligheten av olika gräs, men det förekommer även vass och något glest utbrett vissa ängsblommor. Enligt uppgifter från Länsstyrelsen förekommer 34 reproducerande arter av inhemska fiskarter i Vänern. I Lambergskanalen där botten består till större delen av mjukbotten, och Lambergstjärnet där vattnet bedöms vara näringsrikt och mer eller mindre grumligt trivs antagligen de flesta av förekommande karpfiskarterna samt abborre, gädda och braxen bäst. Framförallt tjärnet kan utgöra viktiga lek- och uppväxtområden för dessa arter. Utsläpp till luft, mark och vatten i och kring Lambergskanalen bedöms i dag ske främst genom luftburna föroreningar. Men även ifrån befintliga verksamheter i närområdet, biltrafik och till viss del från båttrafik och hamnverksamhet. Småbåtshamnen som ligger öster om bron i Lambergshamnen bedöms som potentiellt förorenat område. Det förekommer även miljöfarlig verksamhet i industriområdet som ligger nära (Kraftvärmeverk i Yttre hamn) och en förbränningsanläggning bedöms som miljöfarlig verksamhet. Det föreligger inga informationer om tidigare utförda markundersökningar avseende föroreningssituationen i området. Provtagning av jord och sediment som Sweco utförde i våras visade att fyllnadsmassorna på land innehåller föroreningar, men halterna är lägre än riktvärdena för MKM (Mindre känslig markanvändning). De naturliga massorna uppvisar så låga halter att de ur en föroreningssynpunkt kan återanvändas inom arbetsområdet eller på annan plats. Sedimentprovtagningarna visade att det finns föroreningar i halter som ligger mellan KM (känslig markanvändning) och MKM för jord i det avlagrade sedimentet. Det innebär att sedimentet vid en eventuell muddring måste tas om hand och transporteras till en godkänd mottagare. 3.2 Planerade åtgärder Planen avser att riva båda befintliga broar (vägbro och järnvägsbro) och att uppföra en ny vägbro som fjärrvärmeledningar hängs in i. Tre olika alternativ för konstruktionen av den nya bron har tidigare utretts av Sweco (PM Utredning Utbyte av Engholmsbron, daterad ). Två alternativ återstår då utformningen inte är bestämt än. De främsta kriterierna vid val av broalternativ har varit att undvika onödig höjning av vägen samt att göra fjärrvärmeledningar tillgängliga för ledningsägaren i driftskedet. Två alternativ föreligger: - Pålgrundlagd plattram i ett spann på ca m som grundläggs djupare ner i kanalen och smalnar av öppningen ut mot Vänern. 3(6)

8 - Fackverksbro på pålgrundlagda landfästen i ett spann på m för att bevara befintlig öppning i kanalen utan att öka konstruktionshöjden för mycket. Båda alternativen bedöms i nuläget behöva spontarbeten i vattendraget. 3.3 Förutsedda konsekvenser för omgivning och miljö Under byggskedet kommer strandområdet att ha begränsat tillgänglighet. Boendemiljön kan påverkas av buller och vibrationer. Det finns dock inga bostäder i det närmaste området till bron varför bullerpåverkan inte bedöms medföra större olägenheter för boende. Omläggningen av trafiken kan dock medföra en ökad påverkan. Personbilar och tung trafik bör separeras. Förslagsvis leds den tunga trafiken via Sågverksgatan. Tung trafik som ska till Lambergskajen från Lamberget åker via Sågverksgatan till Lantvärnsgatan som ansluter till Hammaröleden. Sedan svänger lastbilarna av vid Gasverksgatan där det idag finns ett vänstersvängskörfält som ansluter till kajområdet, alternativt vägleds trafiken in på Husbyggaregatan och tar första avfarten till höger in på hamnpirsgatan. Personbilar och Karlstadsbuss (linje 8) vägleds förslagsvis via Engholmsgatan. Under byggtiden kommer därför Engholmsgatan och Sågverksgatan få tillkommande trafik från fordon som vanligtvis åker via Husbyggaregatan. Under byggskedet kan vattenmiljön påverkas av grumling vid anläggandet av vallen och vid muddringen. I samband med eventuell muddring för förstärkning i vattenområdet kommer därför en skyddsgardin att läggas i vattenområdet som ska förhindra att sediment och partiklar sprider sig vidare ut i viken och ut i Vänern. Om de föreslagna skyddsåtgärderna beaktas och utförandet inte ske under migrationsoch eller lektiden för förekommande fiskarter bedöms arbetet medföra obetydliga konsekvenser för fiskfaunan. Bottenfaunan bedöms inte försämras genom planerade arbeten då enbart övriga naturvärdesarter påträffades och den omgivande vattenmiljön bedöms hysa goda förutsättningar för återetablering av förekommande arterna. I samband med anläggningsarbeten finns risk för spridning av eventuella föroreningar till omgivande mark- och vattenområden. Vid allt arbete i vatten ex. nedslagning av spont, måste skyddsåtgärder vidtas genom oljeläns och skyddsgardin. Om skyddsåtgärder vidtas bedöms inte risk för spridning av förorening i sedimentet föreligga. Sweco bedömer att det inte föreligger någon risk för återanvändande av jordmassor inom arbetsområdet. De två föreliggande alternativen bedöms inte skilja sig åt mycket i sin påverkan under byggnadsskedet. En utförlig bedömning av miljökonsekvenserna av de olika alternativen kommer att göras i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 4(6)

9 3.4 Kontakta oss Om du har frågor eller synpunkter angående pågående tillståndsansökan kan dessa framföras via brev, e-post eller telefon till Karlstads kommun eller till Sweco. Vi behöver få in era frågor eller synpunkter senast den 30 september 2017, helst via mail eller brev. Kontakt kan även tas per telefon. Sökande Karlstads kommun Stefan Prochazka tel Box Karlstad MKB ansvarig Sweco Environment AB Jenny Freitt och David Ranström Box 385 Karlstad Karlstad tel tel (6)

10 3.5 Beskrivning av tillståndsprocessen FAKTARUTA Beskrivning av tillståndsprocessen Den planerade verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och prövas av Miljödomstolen (I detta fall, Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs Tingsrätt). Tillståndsprövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Innan tillståndsansökan upprättas och inlämnas till Miljödomstolen skall verksamhetsutövaren lämna upplysningar (i detta fall genom utskick av denna skrivelse samt via annonsering i VF och NWT) till berörda så att de ges möjlighet att ställa frågor och lämna in synpunkter. För Dig som är berörd av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattad beskrivning: 1. Samråd, inklusive yttranden 2. Det som framkommer under samrådet sammanfattas av verksamhetsutövaren i en samrådsredogörelse. 3. Verksamhetsutövaren upprättar en miljökonsekvensbeskrivning, som tillsammans med ansökan och teknisk beskrivning lämnas in till Miljödomstolen. 4. Vid behov åläggs verksamhetsutövaren att komplettera ansökan. 5. Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges tillfälle att yttra sig till domstolen. Om du har synpunkter är det viktigt att Du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Mark- och miljödomstolen begär också in yttranden från övriga berörda myndigheter. 6. Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. 7. Miljödomstolen håller huvudförhandling och syn i målet. Mindre ärenden kan avgöras på handlingarna, d.v.s. utan huvudförhandling och syn. 8. Miljödomstolen fattar beslut om tillstånd. 9. Beslutet kan överklagas av verksamhetsutövaren, grannar och andra berörda. 10. Eventuella överklaganden avgörs av Miljööverdomstolen. 6(6)