PROGRAM FÖR UTVECKLINGSBISTÅND OCH DISPOSITIONSPLAN

Transkript

1 PROGRAM FÖR UTVECKLINGSBISTÅND OCH DISPOSITIONSPLAN FS:S MEDLEMSORGANISATIONER ÄR: FINLANDS SVENSKA BAPTISTSAMFUND FINLANDS SVENSKA METODISTKYRKA FINLANDS SVENSKA PINGSTMISSION rf. MISSIONSKYRKAN I FINLAND (FRÄLSNINGSARMÉN I FINLAND) (FINLANDS SVENSKA ADVENTKYRKA) SAMARBETANDE ORGANISATION I BISTÅNDSVERKSAMHETEN: MARTYRKYRKANS VÄNNER rf. 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINING 1. MÅL, RESULTAT OCH SYFTE FÖR BISTÅNDSPROGRAMMET... 3! 2. ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 5! 3. HANDLINGSPROGRAMMET FRÅN ACCRA OCH STRATEGIN FÖR FATTIGDOMSBEKÄMPNING I MOTTAGARLÄNDERNA... 8! 4. BEAKTANDE AV GENOMGÅENDE TEMAN... 8! 5. ADMINISTRATION OCH UPPFÖLJNING I ORGANISATIONEN... 9! 6. RISKANALYS OCH PLAN FÖR RISKHANTERING... 11! 7. UPPFÖLJNINGSPLAN... 13! 8. AKTÖRERNAS ANSVARSOMRÅDEN I GENOMFO!RANDE, UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING... 14! 9. PLAN GÄLLANDE INFORMATION OM PROGRAMMET, UTVECKLINGSKOMMUNIKATION OCH UTVECKLINGSFOSTRAN... 15! 10 TIDTABELL OCH BUDGET... 16! BILAGOR... 20! 1. Frikyrklig Samverkans organisationsplan... 21! 2. Korta projektplaner... 22! 2

3 1. Mål, resultat och syfte för biståndsprogrammet Utgångspunkten för FS:s biståndsarbete är ett brett missionsarbete med gamla anor. FS har genom sina medlemsorganisationer en lång historia av arbete utomlands. De finlandssvenska frikyrkorna har sänt missionärer ända sedan 1890-talet. Det vi idag benämner biståndsverksamhet har funnits med som en komponent i detta arbete redan då. Det har varit en lång resa av lärande och genom försök och misstag har en fokusering på utbildning och hälsa småningom vuxit fram. Denna fokusering har FS tagit fasta på och vårt biståndsprogram byggs kring dessa två inriktningar även under perioden Utbildning I programmets utbildningsaspekt ingår utbildning på individuell nivå. T.ex. förskola, grundskola och yrkesinriktad utbildning. Dels erbjuds utbildning åt särskilt utsatta grupper samt på områden där samhället egna resurser ej räcker till för att täcka behovet av utbildning. FS arbetar även för att på ett allmännare plan höja bildningsnivån och kapaciteten i de samhällen där verksamhet bedrivs. Som en del av detta säkerställs också vid behov kapaciteten hos våra samarbetspartner genom utbildningsinsatser som riktar sig direkt till dessa. För programmets utbildningsaspekt har följande mål preciserats: Programmets mål är att fattiga och utsatta grupper skall få tillgång till utbildning på lika villkor oberoende av kön, etnicitet, handikapp och/eller religion. I en del länderna ges grundläggande utbildning till barn som annars skulle ha svårt att få tillgång till sådan. I andra fall handlar det om yrkesutbildning. Programmets mål är att fattiga människor skulle få förbättrade utkomstmöjligheter. Detta sker genom yrkesträning i olika form skall ge bättre till anställning eller färdigheter att starta egna företag. Programmets mål är att bidra till en hållbar miljöutveckling genom fokus på att bevara och återställa närmiljön kring projekten. Detta är frågor som reflekteras över kontinuerligt under hela projektcykeln. Bland annat i varje rapport från projekten behandlas frågan. Programmets mål är att stärka våra lokala samarbetspartners organisation. Stor vikt läggs på god redovisning av projektarbete och transparens på alla nivåer. I varje projekt analyserar vi vår samarbetspartners kapacitet i detta avseende och utreder våra möjligheter att finnas till som en stödande resurs för dem. Förhoppningen och målsättningen är att detta på längre sikt skall kunna bidra till en ökad demokratisering och utveckling av det civila samhället. 3

4 Biståndsprogrammets utbildningsaspekt inkluderar under perioden verksamhet i ett flertal olika länder. Barndagvård samt utbildning på låg- och högstadienivå bedrivs i Indien, Tanzania och Filippinerna. Yrkesinriktad utbildning stöds i Guyana, Tanzania och Laos. Kapacitetsbyggande utbildning sker på individnivå i Brasilien, byanivå i Afghanistan och Kambodja samt på organisationsnivå i Guyana och via personalbistånd Tanzania. I Tanzania bedrivs också arbete som strävar till att via media uppnå en samhällsbyggande effekt i hela Östafrika. Hälsa Inom ramen för programmets hälsoaspekt är vårt mål att i samarbetsländerna bidra till en bättre folkhälsa. FS:s verksamhet inom hälsovård fokuserar allt mer på en allmän förbättring av folkhälsan i samarbetsländerna istället för konkret hälsovårdsarbete. Detta görs t.ex. genom upplysningsinsatser för höjande av hälsomedvetenheten. Den konkreta sjukvård som erbjuds ges på områden där den nationella vården är bristfällig eller subventioner behövs för att de fattigaste och mest utsatta också skall få tillgång till vård. För programmets utbildningsaspekt har följande mål preciserats: Programmets mål är att uppnå en lägre barndödlighet och förbättring av mödrars hälsa genom rådgivningsverksamhet i hälsofrågor. Barnadödligheten är ett stort problem världen över och genom vårt och våra partners långvariga engagemang har den identifierats som ett område där vi har möjlighet att göra konkreta insatser. Programmet mål är att höja kunskapsnivån och medvetenheten om hygien och smittospridning genom undervisning i hälsolära. Samtidigt byggs grunderna för preventiv hälsovård upp. Vikt har lagts vid kompetens och lokalkännedom hos den personal som har hand om denna undervisning. Programmets mål är att öka tillgängligheten på kvalitativ hälsovård och medicin. Likaså att förbättra tillgången till god näring genom livsmedelsdistributionen. Distribution av livsmedel är inte vår huvudsakliga uppgift utan någonting som finns med som en aspekt i några projekt eller i samband med katastrofinsatser. Programmets mål är att distribuera konkreta hjälpmedel för handikappade samtidigt som medvetenheten om de handikappades rättigheter har ökas. Detta är frågor som reflekteras över kontinuerligt under hela projektcykeln. Bland annat i varje rapport från projekten behandlas frågan. Arbete för att bidra till en bättre folkhälsa sker på individnivå i Afghanistan, Kambodja, Brasilien, Tanzania och Thailand genom höjande av medvetenheten för hygienfrågor. Hälsoupplysning till en bredare målgrupp bedrivs genom massmeder i Tanzania. I Benin drivs hälsocenter och i Kenya startas en rehabiliterande verksamhet för missbrukare. Via 4

5 personalbiståndet stöds hälsovård i Peru. I mån av möjlighet kan katastrofhjälp ges då behov uppstår i områden där FS har en närvaro genom sina samarbetspartners. 2. Åtgärder för att uppnå målen Under planerar FS att sammanlagt ha 22 projekt utomlands som stöds av Utrikesministeriet. Förutom dessa understöds fem personer via personalbiståndet. FS projekt förverkligas i tre världsdelar i 18 olika länder. Mottagarländer/områden är följande: Asien: Afghanistan, Filippinerna, Indien, Kambodja, Laos, Palestinska områden på Västbanken och Thailand. Afrika: Benin, Burundi, Kenya, Södra Sudan, Tanzania, Zambia och Zimbabwe Latinamerika: Brasilien, Guyana, Peru och Surinam. Av mottagarländerna finns Afghanistan, Benin, Burundi, Kambodja, Laos, Södra Sudan och Zambia med på FN:s LDC-lista över de minst utvecklade länderna i världen. Därutöver återfinns Zimbabwe på FN:s LLDC-lista över landbundna utvecklingsländer. Detta betyder att omkring 22% av det planerade biståndet under går till länder på någon av dessa listor. Projektverksamheten i Indien och Brasilien, vilka inte längre är återfinns på FN:s LDC-lista, kommer att avslutas efter perioden Figur 1: Geografisk spridning av Frikyrklig Samverkans biståndsprojekt. Under perioden planeras följande inhemska projekt: Kvalitetsutveckling FS, tre informationsprojekt, Evalueringar och Projektplanering. 5

6 Nya projekt kommer under perioden att startas i Tanzania, Zimbabwe, Kenya och Södra Sudan samt nytt personalbistånd i Peru och Tanzania. Vid behov görs under perioden projektplaneringsresor för att rekognosera möjligheter att starta upp ytterligare projekt. En projektreservering görs för att kunna möta behov uppkomna av plötsliga kriser och förändrade behov. Korta projektbeskrivningar över vart och ett av Frikyrklig Samverkans planerade biståndsprojekt bifogas till denna årsplan. Figur 2: Fördelningen av biståndet mellan biståndsprogrammets olika kategorier. Grafen grundar sig på en bedömning över till vilken grad verksamheten inom de enskilda projekten låter sig kategoriseras under antingen hälsa eller utbildning. Många projekt innehåller också aspekter som inte faller under dessa kategorier och då finns dessa med i kategorin övrigt. Denna kategori innefattar även de inhemska projekten för information, kvalitetsutveckling, evalueringar och projektplanering. 6

7 Figur 3: Fördelningen av biståndet mellan olika världsdelar. Kategorin odefinierat inkluderar inhemsk verksamhet samt projektreserveringar som ännu inte specificerats för något enskilt land. Figur 4: Fördelningen av biståndet mellan olika länder. 7

8 Katastrofhjälp Nödhjälp och andra insatser av en humanitär karaktär i den inledande fasen efter en katastrof är normalt inte del av FS:s biståndsarbete. Om akuta behov dock uppstår i länder och på områden där vi ser att FS genom sina samarbetspartners har möjlighet att lindra mänskligt lidande kan det dock bli aktuellt. Under de senaste åren har vi enligt separat överenskommelse med KEO-30 stött försändelser av nödhjälp till Zimbabwe. Även framöver görs på förhand separata överenskommelser med KEO-30 om det blir aktuellt att kanalisera om biståndsmedel till katastrofhjälp. Personalbistånd Personalbiståndet består av kostnader för expertis som anlitas för uppgifter i utlandet och är till sin utformning mycket lyckat då det ger möjlighet att sända ut experter, utan att bygga upp ett tungt projekt kring verksamheten. Personalbiståndet har möjliggjort att projekt kunnat startat på olika platser. Ett projekt för att stöda slummens invånare i Rio de Janeiro, Brasilien startades som en direkt följd av det arbete som gjordes via personalbiståndet. Även det Hiv/Aids-arbete som genomförts i Ecuador under många år är ett resultat av personalbistånd. Under stöds Anki och Jan Tunér fortsättningsvis via personalbiståndet för att arbeta med member care vid organisationen International Assistance Mission, IAM i Afghanistan. De åker ut cirka 2 gånger per år för 4 veckor. Även Maria Holmberg med gedigen erfarenhet från Tanzania understöds via personalbiståndet i sin funktion som miljökonsult och stöder skogsplanteringar och andra odlingsprojekt på flera håll i landet. På begäran av samarbetspartner i regionen kommer Kenneth Grönroos, med stor erfarenhet av ledarskapsutveckling i Afrika, att bistå med kurser ibland annat Burundi och Tanzania. Ann- Charlotte Rönnqvist, med mångårig erfarenhet av sjukvårdsarbete i Equador sänds till Peru för en period på initialt tre år för att främst arbeta med utveckling av administration inom bashälsovården. Personerna som skickas ut via personalbiståndet är finländare, förutom Jan Tunér som är svensk medborgare som varit bosatt i Finland sen 80-talet. 3. Handlingsprogrammet från Accra och strategin för fattigdomsbekämpning i mottagarländerna Parisdeklarationens mål om ägarskap och anpassning och ömsesidigt ansvar förverkligas enligt vår mening väl i den praktiska verksamheten genom det projektansvar som vi låter ligga hos våra samarbetspartners. Vi strävar till att den kontroll FS utövar sker genom den harmoniserade rapportering som beskrivs i vår biståndsmanual. På programnivå skall rapporteringen också möjliggöra en retroaktiv resultatstyrning av kommande projekt. 4. Beaktande av genomgående teman De genomgripande teman som utrikesministeriet definierat för finländskt biståndsarbete samt millenniemålen beaktas i alla delar av FS:s arbete. Dessa beaktas från början när organisationens biståndsprogram utformas. För vart och ett av de enskilda projekten finns 8

9 frågeställningar gällande millenniemålen och de genomgripande teman inkluderade i hela projektcykeln. Genom att påminna om dem bl.a. i planerings- och rapporteringsformulär undviks att de faller i glömska även om de inte skulle finns med som primära fokus i projekten. Likaså bör den lokala regeringens strategier gällande de projektens verksamhetsområden beaktas redan i planeringsskedet. Detta kan röra sig om den lokala strategin för förminskande av fattigdom eller att utbildningsprogram ackrediteras av lokala myndigheter. Frikyrklig samverkans (FS) biståndsprogram tar fasta på att hjälpa fattiga och de mest utsatta människorna runt om i världen till en drägligare livssituation. Genom långsiktiga insatser vill vi skapa möjlighet till utkomst och utrota misären i samhällen där våra partners verkar. Som en sammanslutning av finlandssvenska frikyrkor drivs vi av Jesu Kristi uppmaning att ge mat åt de hungriga och vatten till de törstiga, klä dem som är nakna, vårda de sjuka samt ha omsorg med de utstötta 1. Som vårt speciella kall upplever vi att sträcka ut en hjälpande hand till de mest utsatta grupperna; faderlösa, änkor och främlingen ibland oss 2. Organisationens vision är Från gräsrötter till gräsrötter. Som en följd av de Kristna värderingar som genomsyrar allt arbete inom våra medlemsorganisationer återfinns de mänskliga rättigheterna bland de centrala värderingar som ligger till grund för FS:s verksamhet. Vi arbetar mot en mer jämlik, mer rättvis och en friskare värld. Genom förverkligande av biståndsprogrammet vill FS bidra till arbetet för att de målsättningar som framkommer i FN:s milleniedeklaration skall nås. 5. Administration och uppföljning i organisationen Organisationens struktur FS är ett samarbetsorgan för sex frikyrkor. En bild som beskriver organisationens struktur finns bifogad i bilaga 3 på sid 21. FS koordinerar biståndsverksamhet för de fyra ursprungliga medlemsorganisationerna Finlands svenska, Finlands svenska metodistkyrka, Finlands svenska pingstmission rf och Missionskyrkan i Finland. Frälsningsarmén i Finland är med i biståndssamarbetet men har inget eget biståndsprojekt under Finlands svenska adventkyrka administrerar sitt biståndsarbete via samfundets finska biståndsorgan ADRA. Förutom frikyrkornas arbete koordinerar FS sedan 2007 också ett projekt för organisationen Martyrkyrkans vänner, MKV. 1 Sedan skall kungen säga till dem som står till höger: Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse. Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig. (Matteusevangeliet 25:34-36) 2 Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten. (Tredje Moseboken 19:33-34) 9

10 FS:s biståndsarbete är väl förankrat i medborgarsamhället i Finland sedan långt tillbaka de flesta av medlemsorganisationerna är över 100 år gamla. Medlemsorganisationernas lokala församlingar har ett brett nätverk. Medlemsorganisationerna ansvarar för och handlägger de enskilda projekten enligt modeller som byggs upp gemensamt inom FS. Frikyrklig Samverkan och Frikyrkan Hjälper Organisationen Frikyrklig Samverkan leds av en styrelse som består en till två medlemmar från varje medlemsorganisation och en generalsekreterare. För utvecklingsbiståndet finns en oregistrerad underavdelning till FS, hjälporganet Frikyrkan Hjälper (FH). FH leds av en ledningsgrupp och FH:s mest centrala funktionen är att för FS samordna medlemsorganisationernas utvecklingsbistånd, ansvara för kommunikationen mellan FS och UM samt kommunikationen till de organisationer som administrerar bistånd genom FS. FH ansvarar för att förpliktelserna i partnerskaps- och finansieringsavtalen med UM uppfylls, ansvarar för opinionsbildning och information om biståndsarbete och mission, samt gör insamlingar för katastrofhjälp. Ledningsgruppen består av de projektansvariga handläggarna från de fyra ursprungliga medlemsorganisationerna, samt personalen vid FS som sköter ärenden gällande utvecklingsbiståndet. Martyrkyrkans vänner och Frälsningsarmén har representanter i FH:s ledningsgrupp med rätt att delta och uttala sig i dessa möten, dock utan beslutanderätt. Denna organisationsstruktur är under förändring och strukturen kan komma att ändras under Utländska samarbetspartners Projekten handhas lokalt av FS:s samarbetspartners i de olika länderna. Dessa samarbetspartners utgörs ofta av kyrkor eller församlingar som har någon form av anknytning till de frikyrkor som bildar FS. Var och en av FS:s medlemsorganisationer väljer i det inledande planeringsskedet samarbetspartners för de projekt man önskar inkludera i FS:s biståndsprogram. Normalt väljs församlingar eller samfund som har en konkret anknytningspunkt till någon lokal församling i Svenskfinland genom personliga kontakter. Undantag finns dock. I Benin samarbetar vi med en lokal NGO, i Brasilien med Oikos som är en lokal organisation med fokus på att stöda familjer och i Afghanistan samarbetar vi med International Assistance mission, en internationell NGO. Tidigare samarbete med en lokal NGO i Kirgizistan. Centralt vid valet av samarbetspartners är att vi tillsammans kan omfatta den centrala Kristna värdegrund som utgör grundstenen för FS:s missionsarbete samt mer specifikt alla delar av det Code of Conducts som FS antagit för sitt arbete. Evalueringar FS genomför regelbundna evalueringar av biståndsverksamheten. Målet är att arrangera två utomstående evalueringar per år. Varje evaluering ger viktiga insikter om projektverksamheten. I första hand förläggs evalueringarna mitt i ett pågående projekt eller mellan två projekt som tillsammans utgör olika faser i en större helhet. Utöver evalueringarna granskas projekten regelbundet i ledningsgruppen och varje organisation gör egna monitoreringsresor till projektet. 10

11 Kontinuerliga personliga kontakter är nödvändiga för att projekten ska fungera tillfredsställande och uppnå en hållbar utveckling. Resursutveckling Vid sidan av den konkreta biståndsverksamheten har FS fortsatt sin satsning på kapacitetsutveckling både i Finland och hos samarbetspartnerna. I Svenskfinland har vi har en bred folklig förankring, omkring 5400 är medlemmar i föreningens medlemsorganisationer. Detta utgör en viktig resurs och är den grund FS tar avstamp från i sitt arbete och vi strävar efter att intimt knyta medlemmarna till utvecklingsbiståndsverksamheten. Samtidig är det också en svaghet att en stor del av arbetet utförs genom frivilliga insatser. Behovet av handledning och stöd är stort. Genom bland annat regelbundna träffar ledda av de anställda där man diskuterar igenom olika förfaringssätt och aktuella frågeställningar utvecklas och förstärks de frivilligas beredskap att administrera projekt. De anställda kommer att delta i olika seminarier och kurser under perioden för vidareskolning med målet att ständigt förbättra FS verksamhet. Den nya biståndsledaren kommer att ta en tydlig roll som FS ansikte utåt samt leda arbetet med att utveckla biståndsprogrammet ytterligare. Vi strävar till att den kapacitetsutveckling som sker hos de finländska organisationerna och bland personalen också skall influera det arbete som görs via våra partners i mottagarländerna. Stora nivåskillnader finns ännu gällande våra samarbetspartners administrativa kapacitet. En förstärkning av samarbetspartens administration och kapacitet att handha projektverksamhet sker i majoriteten av projekt på ett eller annat sätt. I ett par fall görs detta genom särskild fokus via kapacitetsutvecklingsprojekt, som t.ex. i Guyana och via personalbisåndet i Tanzania. Genom regelbunden kontakt per epost och telefon samt besök på plats får samarbetsorganisationerna stöd i sin strävan att få organisationens arbete mer hållbart och genomskinligt. Den pågående fortbildningsprocessen kräver tid och energi men ger tydlig utdelning i en stor del av fallen. 6. Riskanalys och plan för riskhantering En risk utgörs av skillnader i kapacitet mellan våra olika samarbetspartner som kommer till uttryck t.ex. i kvaliteten på administrationen. Kompetensen inom bokföringen behöver stärkas på en del håll för att minska riskerna för dålig uppföljning och kontroll av ekonomin. Genom grundligare monitorering och systematisk evaluering strävar vi att tillsammans med samarbetspartnerna förbättra kvaliteten på projektadministrationen. De nya handböckerna tjänar även detta syfte och har redan lett till en harmonisering såväl av processerna i hemlandet som det material vi får in från projekten. Det finns också vissa skillnader i värdegrund. Det lokala engagemanget för verksamheten har blivit lidande i några fall där vi inte delar samma vision. Ett konkret exempel på detta är hur i 11

12 under flera år försökt gå vidare med en utveckling av barnhemmet Home of Hope i Zimbabwe. Såväl vi som den lokala samarbetspartnern är överens om hur barnhemmet bör utvecklas men som en följd av situationen i landet har barnhemmet låg prioritet i den vision som samarbetspartnern har för sitt arbete de kommande åren. Utmaningen för vår del i att identifiera dessa situationer ligger ofta i att samarbetspartnern sällan självmant avstår från biståndet, även om man inte kan eller vill avdela kompetenta resurser för hanteringen av det. Skillnaderna i synsätt tydliggörs i de fall där vi har eller har haft finländsk personal på plats vilket också visar på vikten av regelbundna besök till såväl pågående som planerade projekt. Då de individer vi arbetar med i våra mottagarländer ofta inte har det så bra ställt ekonomiskt uppstår givetvis en frestelse för dem att utnyttja sin position för personlig vinning. Risken för korruption finns alltid med. Den mest uppenbara korruptionen där biståndsmedel skulle finna sin väg ner i privata fickor kontrolleras genom de strikta kraven som ställs på projektens bokföring. Dock förlitar vi oss inte blint på bokslut och revisionsutlåtanden utan gör också själva stickprov i bokföringen under våra resor till mottagarländerna. En form av personlig vinning som kan vara svårare att identifiera är de fall där individernas närmaste familjekrets står som förmånstagare i projektet. Det är en utmaning att visa förtroende för varandra men samtidigt i tillräcklig grad hålla på den interna kontrollen. För att tackla detta problem använder vi så mycket som möjligt det breda kontaktnätet vi har i de olika länderna via medlemsorganisationerna. Vi arbetar ofta med samma samarbetspartner som andra kyrkor i Europa eller övriga västvärden och har möjlighet att utbyta erfarenheter om vilka problem förekommit. I vissa fall arbetar FS i områden som ställer särskilda krav gällande säkerhet. Så är fallet exempelvis för arbetet i Afghanistan. För att minimera riskerna som detta medför har vi i dessa fall lagt extra vikt på valet av samarbetspartners i dessa länder.. Vi samarbetar enbart med ansvarsfulla mottagarorganisationer som har lång erfarenhet av att arbeta i riskbenägna samhällen och som har utarbetade system för att analysera och agera på risker. Den globala ekonomiska krisen med kursfall av euron i relation till dollarn och en del lokala valutor fortsätter att vara en stor osäkerhetsfaktor för de lokala projektbudgeterna. I en del fall kan kursfall leda till förseningar i projektplanens förverkligande. Skillnaden i hur man uppskattar tidsåtgång och pengabehov har i vissa fall lett till förseningar i projektens förverkligande vilket leder till frustration främst för den finländska parten. Regelbundna besök då man tillsammans kan planera och utvärdera är därför mycket viktigt. 12

13 7. Uppföljningsplan De anställda och representanter för FS medlemsorganisationer möts under året regelbundet till projekthanteringsträffar. Under dessa träffar diskuteras de gemensamma strukturerna och rutinerna och förbättringar görs Med hjälp av tydligare riktlinjer och instruktioner kan både arbetet inom FS och relationerna till våra samarbetspartners på fältet administreras lättare. Kontakten inom medlemsorganisationerna och FS är viktig och de olika mötestillfällena ger också möjlighet att utbyta idéer och lära av varandra. De centralt anställda utför en viktig funktion med att befrämja kontakten mellan FS och medlemsorganisationer. FS biståndsmanualer har också fått en etablerad roll i administreringen av FS biståndsarbete. Manualen består av två delar och är ett paket där vi försökt samla alla instruktioner och som gemensamt gäller för alla enskilda biståndsprojekt. Den engelskspråkiga delen av manualen innehåller riktlinjer och instruktioner för projektarbetarna i mottagarländerna och manualens svenskspråkig del fokuserar på projekthanteringsfrågor här i Finland. Dessa utvecklas och uppdateras kontinuerligt. De projektansvariga gör regelbundna monitoreringsresor till projekten. När det handlar om ett projekt av större ekonomisk omfattning är en årlig resa det vanliga, vid mindre projekt vartannat år. Finansiering för monitoreringsresor är inkluderade i projektbudgeten. Alla projekten skickar in finansiell och narrativ rapportering årsvis enligt angivna riktlinjer, men största delen skickar även rapportering kvartalsvis eller halvårsvis. Målet är att få kvartalsvis rapportering från alla projekt under perioden. I rapporteringen ombeds de projektansvariga utvärdera de resultat och effekter som verksamheten lett till under perioden. När ett projekt avslutas skrivs en slutrapport som utvärderar resultat och effekter av arbetet under hela projektperioden. Arbete med att konkretisera mätinstrument för att mäta resultat av arbetet fortsätter under perioden. Gällande varje projekt uppgörs ett samarbetsavtal som beskriver vad FS medlemsorganisation och samarbetspartnern förbinder sig till. Inom ett flertal av biståndsprojekten har man haft utmaningar gällande kontinuiteten i arbetet genom att ansvarspersoner byts ut i snabb takt. Även här i Finland har FS en personalstyrka som mycket begränsad till sitt antal. Detta kan leda till utmaningar gällande ansvarsfördelningen under semestrar och andra ledigheter. Den stora andelen frivilliga inom projekthanteringen bidrar ytterligare till denna utmaning. I mottagarländerna gör de småskaliga projekten på verklig gräsrotsnivå att åtminstone de närmast involverade personernas liv förändras. Det är ofta en stor utmaning att få projektverksamheten att fortsätta på likartat sätt utöver tiden av FS finansiella stöd. I en del fall har vi ansett att det är tillräckligt att projektet fortsätter i en lite annorlunda form och mindre utsträckning än under stödperioden. I de projekt där en tydlig hand-over plan funnits från början har det varit betydligt lättare att säkerställa en hållbar fortsättning av verksamheten. 13

14 8. Aktörernas ansvarsområden i genomförande, uppföljning och rapportering Medlemsorganisationerna har sin egen administration med styrelser, ledare, administrativ personal och ansvariga för de olika verksamhetsgrenarna av vilka biståndsprojekten utgör en del. Organisationerna planerar, utformar och förordar de projekt som man önskar att skall inkluderas i dispositionsplanen. Ansvaret för de projekt, som efter beslut i ledningsgruppen inkluderas i FS:s biståndsprogram, ligger hos respektive medlemsorganisation i samarbete med mottagarorganisationen i landet. Många lokalförsamlingars medarbetare har starka band till projekt och reser ut för att stöda och kontrollera verksamheten inom ramen för projektets budget. Därutöver sprider de information om projekten samt hjälper till med insamlingsverksamhet på olika sätt. Verksamheten i organisationen baserar sig mycket på frivilligarbete. Ett brett engagemang och en stor villighet finns bland de involverade. Detta leder till en kostnadseffektiv verksamhet men innebär också en kontinuitetsrisk i arbetet. Vem som leder det gemensamma arbetet är ännu oklart. FS:s generalsekreterare Håkan Nitovuori kommer nämligen att gå i pension under slutet av 2011 samtidigt som även biståndsledaren Stefan Salonen tvingas skära ner sin arbetsbörda genom att lämna sina uppgifter inom FS. En ny biståndsledare kommer att anställas från oktober Mona Groop-Sjöholm arbetar som biståndskoordinator på 40 % med bland annat kvalitetsutveckling och administration. Gabriel Grönroos arbetar på 20 % som biståndskoordinator främst med administration. Pontus Fred arbetar på 40 % som informatör för FS. Till de anställdas uppgifter hör att samordna ansökningar, rapporter och linjedragningar i samråd med ledningsgruppen. Biståndskoordinatorerna är också anställda för att arbeta med bistånd inom två av FS medlemsorganisationer, vilket totalt innebär att de har heltidstjänster. Under den kommande perioden ämnar vi utveckla kontakterna med de ambassader som finns i nio av de länder där vi har projektverksamhet. De länder där ingen ambassad finns är Benin, Burundi, Equdor, Guyana, Kambodja, Laos, Södra Sudan, Surinam, Västbanken och Zimbabwe. Vår strävan är att på olika sätt medvetandegöra ambassaderna om vårt biståndsarbete. Projektansvariga i Finland uppmanas att vara i kontakt med respektive ambassad i samband med monitoreringsresor för att försöka ordna besök antingen vid ambassaden tillsammans med projektledare från samarbetspartnern eller besök av ambassadpersonal vid projektet. Gällande de länder där ingen ambassad finns uppmanas de projektansvariga både i Finland och samarbetspartnern vara i kontakt med närmaste ambassad för att informera om arbetet och trots att det är svårare att ordna besök kan ambassadpersonal bjudas in till projektet. Hur väl kontakten fungerar med ambassaderna följs sedan upp inom ledningsgruppen. 14

15 9. Plan gällande information om programmet, utvecklingskommunikation och utvecklingsfostran Ett allt viktigare mål för vår utvecklingskommunikation och biståndssfostran är att i högre grad nå ut också utanför våra egna led. FS finns geografiskt utspritt runt om i Svenskfinland och vår huvudsakliga målgrupp finns i detta område. Tack vare organisationens struktur sker informationsspridning på flera olika nivåer inom FS. I den inhemska kommunikationen till våra egna medlemmar spelar medlemsorganisationernas egna informationskanaler en viktig roll. Framförallt kommunikationen gällande vad som sker inom projekten i olika delar av världen når medlemmarna genom dessa kanaler. FS har under åren gett ut gemensamma informationsbroschyrer med information om de projekt som administreras inom ramen för FS och detta kommer att fortsätta även under Detta informationsmaterial kommer framöver allt mer att ha karaktären av material för utvecklingsfostran för att på bästa sätt komplettera medlemsorganisationernas eget informationsmaterial och värna om de värderingar som ligger bakom vårt arbete. Informationsbroschyrerna planeras distribueras till de finlandssvenska hushållen via lämplig kanal. Under den kommande perioden läggs tyngd på att den biståndskommunikation som stöds av biståndsmedel utvecklas till att bli en klart avgränsad del från den övriga verksamhet vi som organisationer bedriver. Var och en av medlemsorganisationerna ansvarar själva för insamlingen av självkostnadsandelar till de projekt de administrerar och som en följd av detta sker största delen av biståndsarbetets marknadsföring internt inom medlemsorganisationerna. Under planeras årligen en frikyrklig insamling i samband med den traditionella Ansvarsveckan. Insamlingen kommer att gå till förmån för missions- eller biståndsarbete inom FS. FS uppehåller en internetsida där alla projekt i FS presenteras kort. 15

16 10 Tidtabell och budget 16

17 17

18 Sammandrag av finansieringen FS:s biståndsprogram finansieras i huvudsak med de biståndsmedel som erhålls från Utrikesministeriet. Som en följd av den rådande ekonomiska situationen i Finland projiceras ingen ökning av detta stöd under perioden utan vi har istället budgeterat det till att ligga kvar på 2011 års nivå. Faktum är dock att det vi under de senaste åren inte använt allt det statsstöd som beviljats oss. En effektivare uppföljning från vår sida av hur de enskilda biståndsprojekten utvecklas från kvartal till kvartal skall möjliggöra att medel inte allokeras till projekt där de av olika orsaker inte hinner används före årets slut. En effektivare allokerig av medel vilken bättre motsvarar de enskilda projektens olika utvecklingsfaser skall möjliggöra att vår biståndsverksamhet inte blir lidande av den rådande ekonomiska stagnationen. Den faktiska omfattningen av biståndsprogrammet kan fortsättningsvis öka, om än långsammare än under de senaste åren. Inför åren 2015 och framåt krävs dock en betydligt ökad finansiering för att vi då skall kunna fortsätta vara med och förmedla kvalitativt god hjälp och utveckling från våra bygder till allt fler samhällen i utveckling. UM:s andel av biståndsprogrammets finansiering utgör knappa 83%. Under åren budgeteras för en självkostnadsandel kring 17% vilket motsvarar en årligt insats från FS:s sida på drygt !. Dessa medel täcks genom gåvor och kollekter som samlas in till förmån för missionen inom FS:s medlemsorganisationer. Till största delen samlas medlen in genom offergåvor som tas upp i våra församlingar runt om i Svenskfinland. För att öka basen för själfinansieringen är det viktigt att vi i högre mån än hittills når ut också till övriga delar av samhället. Medvetenheten om vårt arbete behöver bli högre inom Svenskfinland som helhet, något som är ett viktigt mål för vår biståndskommunikation under de kommande åren. Figur 5: Omfattningen av Frikyrklig Samverkans biståndsarbete.

19 Totalt Beviljat/ budgeterat Självfinansi- Använt bistånd statsstöd ökning eringsandel UM stöd ökning ,80% ,50% 22,80% ,40% ,70% 17,80% ,50% ,90% 19,40% ,70% ,30% 16,90% ,80% ,50% 16,40% ,90% ,10% 18,60% ,37% ,00% 15,90% ,00% 17,03% ,00% 17,07% ,00% 17,02% Tabell 1: Utvecklingen av biståndets storlek samt självfinansieringsandelar. 11. Underskrift FRIKYRKLIG SAMVERKAN FS rf. Helsingfors den 31 augusti 2011 Stefan Salonen Biståndsledare 19

20 Bilagor 1. Frikyrklig Samverkans organisationsplan 2. Korta projektplaner 20

21 1. Frikyrklig Samverkans organisationsplan 21

22 Frikyrklig Samverkan FS rf Korta projektplaner År:

23 Innehållsförteckning UTBILDNING... 25! ASIEN... 25! 755FSP19 Filippinerna... 25! Multi-Rural Development Project... 25! 645FSP07 Indien... 27! Skolhem, lågstadieskola och yrkesskola... 27! 728FSM01 Kambojda... 29! Landbygdsutveckling i Kambodja... 29! 745FSP06 Laos... 31! Quest College... 31! 550FSV01 Palestinska områdena... 34! Seeds of Hope Cultural Center... 34! AFRIKA... 36! 282FSP15 Tanzania... 37! Habari Maalum College... 37! 282FSP21 Tanzania... 39! Kibreli Capacity Strengthening Project... 39! 282FSP04 Tanzania... 41! Nyamahanga Children's Village... 41! 282FSP20 Tanzania... 44! Nyamahanga Teacher's College... 44! 282FSF16 Tanzania... 46! Nytt 2012: New Life Academy... 46! LATINAMERIKA... 48! 446FSF03 Guyana... 48! Social Development... 48! 457FSF07 Surinam... 50! Social center... 50! 431FSF08 Brasilien... 52! Kapacitetsutveckling i Rio de Janeiro... 52! HÄLSOVÅRD... 54! ASIEN... 54! 764FSB01 Thailand... 54! Handikapprehabilitering och utbildning... 54! AFRIKA... 56! 236FSP02 Benin... 56! Hälsocenter Agla... 56! 236FSP24 Benin... 58! Hälsocenter Godomey... 58! 288FSB04 Zambia... 60! PAPACH (Project Adressing Problems Affecting Child headed Households)... 60! 248FSM04 Kenya... 62! Nytt: Rehabcenter i Kiambu... 62! FSM06 Zimbabwe... 65! Nytt: Hörselskadade barn i Zimbabwe... 65! ÖVRIGT... 66! 23

24 625FSF13 Afghanistan... 66! Community Development Lal... 66! 228FSP22 Burundi... 68! Repatriering av återvändande flyktingar... 68! ÖVRIGA AKTIVITETER... 70! 282FSP ! Personalbistånd FSPM, Tanzania/MH... 70! 282FSP ! Nytt: Personalbistånd FSPM, ledarutveckling/ KG... 72! 625FSF ! Personalbistånd MKF, Afghanistan... 74! 454FSF ! Nytt: Personalbistånd MKF, Peru/ARC... 76! INHEMSKA PROJEKT... 78! 998FSH ! Projektplanering... 78! 998FSH ! Kvalitetsutveckling FS... 79! 998FSH ! Info, hemsida och påverkan... 80! 998FSF ! Evalueringar... 81! 998FSP ! Info FSPM... 82! 998FSF ! Info MKF... 83! 24

25 UTBILDNING ASIEN 755FSP19 Filippinerna Multi-Rural Development Project Organisationens svenska namn Frikyrklig Samverkan FS / Finlands svenska Pingstmission rf Projektets namn Multi-Rural Development Project Projektkod 755FSP19 Projektplats Mindanao och Leyte, Filippinerna År projektet initierades 2007 Lokal samarbetspartner Jireh Mission Foundation Inc., Davao City, Philippines. Ordförande Wilfredo Castillo, projektansvarig Kenneth Pettersson. I samarbete med FHP Development Foundation, Inc. på Leyte. Bakgrund Projektmål Politisk oro och väpnade konflikter har under lång tid orsakat fattigdom, föräldralöshet och bristande utbildningsmöjligheter för barn och unga. I en miljö som präglas av osäkerhet pga. etniska konflikter och våldsamheter, behövs nya tankar om hur man kan bygga upp ett bättre liv. Genom ett kombinerat program för omsorg av barn genom daghem och skola, modelljordbruk och utbildning av ledare är projektet avsett för att lindra den utbredda fattigdomen och bristen på utbildning på projektområdet. Projektet utgörs av flera olika insatser för att stöda de fattiga i olika byar på ön Mindanao, liksom även på grannön Leyte. Olika mindre farmprojekt (fiskodling, getfarmer, ankfarmer och ekologisk odling) har startats för att ge nya modeller för hur man på landsbygden kan diversifiera sin produktion för att öka sina inkomster. Målsättningen med projektet är att hjälpa de lokala samarbetsorganisationerna på Mindanao och Leyte att utvidga sina hjälpprogram till att nå ännu fler barn och unga. Det förverkligas genom: 1. Lantbruksutveckling genom modell-lantbruk 2. Lindring av fattigdomens effekter och grundutbildning för barn och unga genom daghem och skola. 3. Kapacitetsutveckling genom ledarutbildning Aktiviteter och resultat Landsbygdsutvecklingsprojektet har alltså tre olika delar: modelljordbruk för att inspirera och handleda till en mångsidigare produktion, hjälp för fattiga familjer genom daghem och skoltjänster, samt ledarskapsseminarier av lokala ledare. Verksamheten förutsätter på någon plats bygge av daghemsbyggnad eftersom lämpliga byggnader inte finns tillgängliga, men på andra platser handlar det om att utvidga och renovera befintliga byggnader. Under perioden utvecklas utbildningsverksamheten på Samal Island (nära Davao City), nya kurscentra utvecklas på flera platser för att ge unga tillgång till träning. 25

26 Problem/behov av förändring Verksamheten kan på en del håll drabbas av oförutsedda komplikationer som social oro, naturfenomen som översvämningar. Kursförändringar har varit en utmaning i planeringen. Framtidsutsikter/slutsats Daghemsverksamheten liksom övrig utbildningsverksamhet har goda utsikter att fungera på lokala avgifter, medan modelljordbruksrörelsen sprider kunskaper och nya metoder från farmare till farmare. Verksamhetens tyngdpunkt flyttas under perioden till Leyte. Budget för Totalt UM andel Egenandel

27 645FSP07 Indien Organisationens svenska namn Skolhem, lågstadieskola och yrkesskola Frikyrklig Samverkan FS / Finlands svenska Pingstmission rf Projektets namn Projektkod Projektplats År projektet initierades 2004 Lokal samarbetspartner Bakgrund Skolhem, lågstadieskola och yrkesskola 645FSP07 Kethanakonda, Andhra Pradesh, Indien Christopher Educational and Socioeconomic Development association (CESDA) (ägare av projektet) och United Christian Church in India (UCCI), Director Nalini Winston (N.N. Asha Latha) Projektet riktar sig särskilt till de fattiga familjer som inte kan bekosta sina barns skolgång. Skolhemmet som startats under år 2005 kommer under att ge 200 barn i åldern 7-15 år bostad, mat, sjukvård och skolgång. Dessutom deltar drygt 300 elever i skolan utan att bo på internatet. För de allra fattigaste stenkrossarna (bonded labourers) barnen drivs en skola med stöd från projektet där upp till 200 barn får grundskolundervisning i enlighet med den indiska läroplanen. För att ge en del av eleverna en yrkesutbildning har man en yrkeskurs (1 årig) i hushållselektronik med plats för 30 studerande. Skolorna är registrerade hos myndigheterna och eleverna deltar regelbundet i de nationella examensprov som är gemensamma för alla skolor i Indien. Projektmål Att erbjuda skolgång åt fattiga barn som saknar möjlighet att besöka skola eller vars föräldrar inte haft råd att sätta sina barn i skola. Att låta fattiga familjers barn gå i skola i stället för att arbeta. Att höja barnens hälsotillstånd genom hälsovård, hygien och tillräckligt med mat i samband med skolgången. Att bereda dem för vidareutbildning, även erbjuda yrkesutbildning i viss utsträckning. Aktiviteter och resultat Skolorna fungerar enligt det indiska skolsystemet, följer dess läroplan och eleverna deltar i de nationella examinationerna. De hundratals barnen aktiveras genom fysisk fostran förutom den teoretiska utbildning man får. Utvecklingen av området fortsätter genom att förstora skolbyggnaden kan man ta emot fler elever och utveckla nya utbildningsformer. Det handlar om att utvidga och uppgradera byggnaderna för att ge skolan en bättre bas för en hållbar utveckling av 27

28 verksamheten. Problem/behov av förändring Det finns efterfrågan efter fler studieplatser, utvidgning av skolan är påträngande. Plan för att finna lokal finansiering av stipendieverksamheten för de allra fattigaste bör implementeras. Framtidsutsikter/slutsats Budget för Finansieringen av stipendieverksamheten fortsätter genom fadderbidrag från Finland oberoende av det statliga stödet. Skolhemmet behöver dock ytterligare specifikt stöd för att kunna utvidga skolbyggnaden Totalt UM andel Egenandel

29 728FSM01 Kambojda Landbygdsutveckling i Kambodja Organisationens svenska namn Frikyrklig Samverkan FS / Frikyrklig Samverkan FS/Finlands svenska metodistkyrka Projektets namn Landsbygdsutveckling i Kambodja/ Community Health and Agriculture Development (CHAD) in Cambodia Projektkod 728FSM01 Projektplats Kambodja År projektet initierades 2004 Lokal samarbetspartner Methodist Mission in Cambodia och GBGM (General Board of Global Ministries, The United Methodist Church, USA) Bakgrund Projektmål År 2004 inleddes i ett projekt för utveckling av jordbruket på landsbygden i Kambodja i samarbete med den lokala Metodistkyrkan i landet. Efter en långsam start med få anställda, har arbetet kommit igång på allvar de senaste åren när man lyckats anställa kunnig, lokal personal. Investeringar har gjorts för att förbättra odlarnas situation gällande bevattning av odlingsmark och grundandet av ris- och boskapsbanker, liksom även ett system för mikrokrediter. Projektets mål är att reducera fattighet, främja hälsa och öka välbefinnandet för fattiga jordbrukare i kambodjanska byar. Projektets syfte är att stöda byagrupper som tar initiativ för och upprätthåller nya jordbruks- och hälsovårdsrelaterade aktiviteter som främjar det lokala samhällets välmående. Under projektets slutfas satsar man på att stöda ledarskapet i det olika församlingarna och hjälper dem att ta över ansvaret för byagrupperna. Både distriktföreståndare, pastorer, lekmannaledare och lokala kommittér har omfattats av utbildningen om holistiskt synsätt på verksamheten. Den enskilda individens ska få större möjligheter att kunna påverka sin livssituation och att känna delaktighet i beslutsfattande som görs i grupperna. Man önskar också öka kunskaperna i förebyggande hälsovård och beredskap inför eventuella olyckor och naturkatastrofer. Aktiviteter och resultat Vid slutet av år 2010 hade man grundat 80 olika byagrupper med 868 deltagare inom projektet. Nästan hälften eller 48 % var gemensam uppfödning av kor eller grisar (4 %), 18 % risbanker och övriga mikrolån eller småföretagarunderstöd 32 %. 70 % av projekten är nya, dvs. grupperna har inte tidigare fått understöd. Problem/behov av förändring För vissa uppgifter, speciellt inom hälsovårdsträningen, har det varit problem med att personer som deltagit i kurser flyttat och inte mera är aktiva där behoven fanns. Det finns en rädsla för att använda statliga hälsovårdstjänster; fördomar mot personalen, personalbrist och en rädsla för att vara tvungen att betala mutor för hälsovårdstjänster. 29

30 Framtidsutsikter/slutsats Projektet har nu blivit en integrerad del av den lokala metodistkyrkans verksamhet. De finns en speciell kommitté i varje församling som behandlar ansökningar av byagrupperna. Med tillräckligt stöd i ledarskapet har de fungerande grupperna alla förutsättningar att fortsätta och expandera sin verksamhet till fler människor. Eftersom det grundats så många nya grupper de senaste åren, behövs fortsättningsvis understöd speciellt för ledarskapsträning och kontaktskapandet med de lokala myndigheterna. Budget 2012 (projektet avslutas under 2012) Totalt UM-andel Egen andel Lokal finansiering e e e e 30

31 745FSP06 Laos Quest College Organisationens svenska namn Frikyrklig Samverkan FS / Finlands svenska Pingstmission rf Projektets namn Multi-Rural Development Project Projektkod 745FSP06 Projektplats Vientiane, Laos År projektet initierades 2004 Lokal samarbetspartner Life Improvement Foundation of Children and Youth, Thailand, projektsekreterare Mr Ratchakit Sikh. Projektansvarig: Mr Phonethip Viravongsa (rektor) i samarbete med Thipvaly College, Vientiane. Bakgrund Projektmål Projektet startades för att erbjuda unga laotier en modern IT-utbildning. Quest College har också haft ett särskilt fokus på att ge fysiskt handikappade både ITutbildning och hantverkskurser i avsikt att förbättre deras utkomstmöjligheter. Fysiskt handikappade ges möjlighet till fri utbildning (ca 10 % av studerande). ITstuderande (Higher Diploma) får en treårig utbildning. I övrigt ges olika kortkurser. En mediautbildning genomförs i liten skala. Quest College är registrerad hos myndigheterna som utbildningsinstitution på "diploma level". Planer finns nu att uppgradera läroplan och lärarkompetens så att skolan kunde ansöka om ackreditering på "bachelor level". Ett centralt mål är att erbjuda relevant IT-utbildning till ett rimligt pris, kombinerat med engelska-undervisning. Planen är att skolan ska kunna fungera utifrån sin egen finansiering baserat på elevavgifter. Skolan ska också erbjuda ett antal handikappade stipendium för studier på skolan. Aktiviteter och resultat Parallellt med den treåriga IT-utbildningen fortsätter kortkurser i datakunskap, engelska mm. Mediautbildningen ska fortsättningsvis utvecklas, liksom broderikurser för handikappade. Samarbetet med Lao TV när det gäller barnprogramsproduktion fortsätter. Problem/behov av förändring Rekryteringen av tillräckligt många nya studerande är en stor utmaning med tanke på en hållbar ekonomi. Den lokala ledningens och lärarkollegiets kompetens utmanas av den snabba tekniska utvecklingen Framtidsutsikter/slutsats Samarbetet med andra institutioner, och närmast Thipvaly College, bereder rum för lokala hållbara lösningar för verksamheten trots de ekonomiska utmaningarna. Lokalfrågan har fått en långsiktig lösning i samarbetet med Thipvaly College och ger goda förutsättningar för att utveckla verksamheten. Projektstödet till Quest College 31

32 torde avslutas vid periodens slut. 32

33 Budget för Totalt UM andel Egenandel

34 550FSV01 Palestinska områdena Seeds of Hope Cultural Center Organisationens svenska namn Frikyrklig Samverkan FS / Martyrkyrkans vänner r.f. Projektets namn Seeds of hope cultural center Projektkod 550FSV01 Projektplats Jeriko År projektet initierades 2007 Lokal samarbetspartner Seeds of Hope Inc. Bakgrund Projektet initierades ursprungligen i Gaza men totalförstördes genom en massaker. Säkerhetsaspekter och svårigheter med personalens säkerhet gjorde att projektet snabbt återstartade i Jeriko där förhållandena är lugnare. Bygger på och utvecklas mot den ursprungliga projektplanen från 2007 i Gaza. Projektmål Målet med projektet är att öka den ömsesidiga förståelsen och toleransen mellan olika religioner och att verka för en atmosfär av fred och harmoni. Detta görs dels genom att ge dagisbarn i Jeriko möjlighet att tillbringa sina dagar i en harmonisk miljö samtidigt som de lär sig engelska, och dels, i följande skede, genom att ordna kurser i bl.a. engelska, IT, demokrati och mänskliga rättigheter för unga vuxna. Aktiviteter och resultat Kulturcentrets första skede är en barnträdgård där barnen lär sig engelska på ett lekfullt sätt. Eftersom deras lärare och övriga anställda är både muslimer och (palestinska) kristna, får barnen samtidigt en erfarenhet av hur representanter för olika religioner kan leva och verka tillsammans utan konflikter. Efterfrågan på dagvårdsplatser överstiger vida projektets möjlighet att erbjuda platser, och även tjänstemän inom de palestinska myndigheterna har hört sig för om dagisplats för sina barn. De arbetsplatser som projektet erbjuder är också mycket efterfrågade. Kulturcentrets andra skede med kurser för unga vuxna kommer eventuellt att inledas i den mån finansieringen medger. Problem/behov av förändring Inga speciella problem har aktualiserats. Däremot finns det hela tiden behov av och efterfrågan på flera gruppen och plats för flera barn. Det finns också en efterfrågan på kurser i engelska, IT, demokrati och mänskliga rättigheter för unga vuxna. 34