Minnesanteckningar för delregionalt kollektivtrafikråd den 1 oktober 2013

Transkript

1 Minnesanteckningar för delregionalt kollektivtrafikråd den 1 oktober 2013 Närvarande: Politiker: Mattias Josefsson Peter Rosholm Margareta Lövgren Eva Johansson Kurt Hårsmar Alex Bergström Ulf Olsson Crister Persson (Ordförande) Lisa Dahlberg Tjänstemän: Janna Petersson Göran Hernberger Jan Efraimsson Arne Willhammar Martin Elofsson Maria Sivedal Eva Lindh Andreas Almquist Ann-Marie Nilsson Charlotta Thornvall Johan Hallman Marcus Nyström (Sekreterare) 1. Inledning Crister Persson hälsar välkommen. Crister uppmanar alla politiker att deltaga i dialogen med Västtrafik avseende Trafikplan Politiken har tidigare efterlyst en mer operativ nivå där man kan diskutera saker som inte bara behandlar strategi (se minnesanteckningar från Delregionalt kollektivtrafikråd den 14 mars 2013). Ett sådant tillfälle finns nu genom de dialogmöten Västtrafik avser genomföra med kommunerna under v

2 2. Minnesanteckningar från föregående möte Inga synpunkter. 3. Peter Rosholm ställer en fråga till Alex Bergström Det har funnits en kritik mot att dialogen inte fungerar tillfredsställande mellan kommunerna och Västtrafik. Kommunernas politiska företrädare träffar Västtrafiks tjänstemän och det är inte riktigt bra. Tjänstemännen och politiken sitter på olika mandat. Hur har kollektivtrafiknämnden resonerat till en förbättrad dialog mellan kommunerna och Västtrafik? Svar: Det är två resor vi gick från att vara 50 ägare till att vara en ägare. Det gör att de som inte längre är ägare, själva får avgöra hur de ska jobba med kollektivtrafik i sin kommun. Den andra resan är att Kollektivtrafiknämnden har en tät dialog med Västtrafik om hur Västtrafik har sin dialogprocess med kommunerna. Förra året var det en kraftig samling för att genomföra trängselskatten i Göteborg. Det var en omläggning på ca 1 miljard kronor. Nya stombussar osv. På grund av det så kan det vara så att en del kommuner och delregioner kände sig förfördelade men resurserna är inte oändliga så det blev den prioritering förra året. Vad Västtrafik själva har gjort är att man infört ett antal olika dialogformer, RUT är ett sådant exempel. Man har kombinerat sina avtalsområden med kommunperspektivet d.v.s. man har ökat antalet anställda. Man har gjort en hel del på Västtrafik för att möta upp detta. Västtrafik är duktig på att vara kundorienterade men när vi blev en ägare så måste man också vara duktig på att bli kommunorienterade och det är inom det sistnämnda som Västtrafik nu stärker upp sin organisation. Kollektivtrafiknämnden är övertygad om att när organisationen satt sig så kommer en hel del saker att klargöras. Man ska vara medveten om att Kollektivtrafiknämnden arbetar med de strategiska frågorna sen har Västtrafik dialog utifrån linjesträckningar inte hållplatser i respektive kommuner. Det är viktigt att vi hittar våra roller. Efterföljande diskussion: Andreas Almquist Västtrafik delar Alex Bergströms bild och konstaterar följande: Det var mycket som hände vid en och samma tidpunkt, det var nytt ägarförhållande och trängselskatter. Västtrafik försöker matcha sin organisation efter de nya förutsättningarna. Vi har inte riktigt landat i den nya organisationen. Vi har olika syn på våra roller. Det är saker som vi måste förhålla oss till och tydliggöra. Vem avgör vad i vilken fråga och vem bestämmer är helt avgörande för att vi ska lyckas. Västtrafik konstaterar att det brustit. Vi har inte mäktat med och vi har inte varit rustade. Vi har dock rekryterat en kommunkoordinator per delregion och vi har avsatt tid för dialog. Mattias Josefsson konstaterar att: Vi hade fel förväntan när vi gick in i detta. Det är bra att Västtrafik har den insikten d.v.s. att Västtrafik inte mäktat med och konstaterar att det brustit i dialogen. Vi behöver från kommunernas sida göra hemläxan. Vi har lyft i Västkom om vi kan sammanfatta några slutsatser (avseende dialogen) och ta det vidare därifrån. Samtidigt är det så att när jag sitter ner och diskuterar med Västtrafik så blir det väldigt märkligt när jag får till svar; det där kan jag inte svara på, det där kan jag

3 inte osv d.v.s. när jag inte kan få riktiga svar. Det är ett bekymmer för oss. Då är det lika bra att stryka det mötet ur kalendern och då är det viktigt att vi hittar varandra. Att vi skickar in rätt folk vid rätt tillfälle så att vi verkligen kan prata med varandra. Crister Persson konstaterar att: En av de tunga frågorna när vi gick över till en ägare var: Hur ska dialogen fortsätta med kommunerna? Vi måste hitta formerna och det måste vi från båda sidor hjälpas åt med. Det känns bra med den redovisning vi har fått här och det sättet att tackla frågan. Alex Bergström konstaterar att: När man går från 50 till en ägare så går man från beställare och ägare till samrådspart. Kommunerna är samrådspart och ägare är regionfullmäktiges beslut som varje år infaller i juni. När det beslutet tas så har ägaren också berättat hur mycket anslag som går till Västtrafik. Det tar kanske ett par år innan det sätter sig vilka olika roller vi har. Vi har bättre förutsättningar nu än den historia vi har haft. 4. Presentationsrunda Mötesdeltagarna genomförde en kort presentationsrunda. Anders Fasth har slutat. 5. Pris och sortimentsstrategin Jörn Engström redovisar och presentationen bifogas minnesanteckningarna. Ett tillägg gäller zonstorlekar, Regionen runt 1: Region Runt 2: Regionen Runt 3: Regionen Runt Tidplan: 2013 Sept/okt: information och dialog i DKR och tjm-beredningar Okt/nov: dialog och samråd i DKR 28 november: Samråd/beslut i Regionala kollektivtrafikrådet 12 december: Beslut i Kollektivtrafiknämnden 2014 Jan/feb: Beslut i Regionstyrelsen Feb/mars: Beslut i Regionfullmäktige, med uppdrag åt Västtrafik att genomföra 2015 Västtrafiks genomför steg ett enkelhet Efter 2015 Västtrafiks genomför steg två rättvisa med Flexibla zoner, efter beslut i Kollektivtrafiknämnden

4 Jörn redovisar prisexempel (se nedan, bifogas även minnesanteckningarna)

5 Frågor från politiken gällande Pris och Sortimentsstrategin: Ulf Olsson: Det är inte acceptabelt med en prishöjning på 40 % i centrala Borås av månadskortet. Idag kostar ett månadskort i tätort 465 kr. Detta gäller även Skövde, Uddevalla, Göteborg och Vänersborg, Trollhättan. Borås Stad anser att det nya pris och betalsystemet är helt oacceptabelt och att det är helt uteslutet att Borås Stad med dess nuvarande utformning kan acceptera systemet. Svar: Vi får hitta en lösning som är mera kostnadsneutral för kunderna. Vi kan exempelvis lägga in en zon som är kortare än 15 km. Kollektivtrafiksekretariatet tittar på detta och återkommer. Peter Rosholm: Är hårdvaran undermålig? Svar: Alla de utredningar, kundundersökningar och användartest som vi gör av gränssnitt, app, geografimodell, sortiment etc. är just till för att säkerställa att det vi föreslår är både tekniskt fullt genomförbart och inte minst att kunderna upplever det som enkelt, rättvist och gillar det. Innan regionala ägarrådet den 28 november har vi fått resultatet av den stora användartesten och intervjuundersökningen med 300 kunder runt om i Västra Götaland. Om inte den visar på positiva resultat så kan vi inte räkna med att politikerna vill fatta beslut om att gå vidare. Crister Persson:

6 Hur går diskussionen med grannlänen kopplat till enkelheten med systemet? Svar: Det är i sin linda, vi vet att vi måste lösa det men inte hur. Vi för dialog med grannlänen. Vi har fört dialog med bland annat Region Halland och med alla grannlän och SJ. Det kommer att lösas. Margareta Lövgren: Det är viktigt att resenären upplever en enkelhet i systemet. Vad ligger till grund för prisökningen? Svar: Skiftet av geografimodell skall vara intäktsneutralt. Vi skall sätta priserna så att alla resenärer tillsammans skall betala lika mycket som innan d.v.s. motsvarande ca 3.5 miljarder idag. Eva Johansson: Hur kommer det fungera kring länsgränserna? Det kommer alltså inte att påverka den flexibla zonen om man utgår en mil från en länsgräns? Vilken är utgångstanken? Svar: Det ideala vore ju om våra flexibla zoner sträcker sig in i grannlänen men det beror ju på våra grannläns inställning. Övriga kommentarer: Ulf Olsson: Frågan är om det blir kostnadsneutralt för Sjuhärad? Sjuhärad riskerar att tappa resenärer. Mattias Josefsson: Om vi höjer i Borås så måste vi ju ha sänkt någon annanstans? Går det att skruva i systemet? Alex Bergström: Kollektivtrafiknämnden kommer inte att genomföra drastiska höjningar för resenären. 6. Landsbygdsutredningen Martin Elofsson redovisning biläggs minnesanteckningarna Maria Sivedal konstaterar att referensgruppen har diskuterat många olika frågor. Deltagarna i referensgruppen har fått kännedom om hur det har varit på andra ställen. Referensgruppen har inte alltid varit enig. Det har varit intensiva diskussioner. Frågor från politiken angående landsbygdsutredningen Eva Johansson: Kommer linjer med ett relativt gott resandeunderlag bytas ut till närtrafik?

7 Svar: Det kommer att vara en kombination. Om det är många som reser så blir det snabbt dyrt att jobba med anropsstyrd trafik. Då är det bättre att köra med linjelagd trafik. Mattias Josefsson: Med ett minsta utbud på fem ggr i veckan tur och retur så går det en buss på morgonen och en buss på kvällen. Hur funkar det egentligen? Hur går det för de personerna? Det är ju framförallt äldre. Svar: Det finns många saker som påverkar detta arbete. Vi försöker finna en minsta nivå. Västtrafik konstaterar att de i första hand måste säkra pendlingen. Peter Rosholm: Hur blir det för gymnasieungdomarna? Svar: Det finns ingen som har ett riktigt ansvar för den gruppen. Vi har ingen 100 % lösning för gymnasieungdomarna just när det gäller tätorter upp till 500 personer. Gymnasielever hamnar lite mittemellan. Ulf Olsson: Tar man någon hänsyn till olika storlek på kommuncentra när man bedömer behovet av tätortstrafik? hänsyn till ortsstorlek? Svar: Ja, det har vi tänkt på. Närheten till större orter och stråk kan påverka. Vi lägger ett minsta utbud först. Crister Persson: Vad var ni i referensgruppen inte överens om? Svar: (Maria Sivedal) Vi diskuterade om skolskjutsarna skulle ligga i det totala utbudet eller om det ska ligga utanför antalet lägsta resor. Gymnasieeleverna var hamnar de någonstans? Sen har vi inte varit helt samstämmiga när det gäller storleken på orterna. Var är gränserna bra att dra? Exempelvis 500, vad har det inneburit för våra orter här i Sjuhärad? Var är det rimligt att man har 5 dubbelturer per dag jämfört med 2 dubbelturer? Crister Persson: Vi måste ha en nivå som känns rimlig. Det är viktigt att det inte spretar för mycket. Eva Johansson: Landsbygdstrafiken ser väldigt olika ut, den är spretig. Vad kommer det att få för konsekvenser om man nu gör en mera likriktning? Svar: Det ser olika ut för den spridda bebyggelsen. Så länge folk reser så är det bra. Mycket av skillnaderna beror på traditioner och historik. Vissa har inte valt att satsa på kollektivtrafik. Det finns

8 ingen anledning att ta bort linjer som fungerar bara för att vi ska ha ett minsta utbud. Vi ska inte göra som det står exakt men vi försöker finna gemensamma ramar för landsbygdstrafiken. Eva Johansson: Det låter bra att trots linjerna ligger under miniminivåerna ändå får vara kvar. Utbudet skapar en efterfrågan. Har man arbetat upp en efterfrågan så är det positivt. Svar: Det finns orter där det finns en kultur att resa. Det måste dock finnas en minsta nivå. Alex Bergström: Alex Bergström vill tipsa Boråsregionen om att se över möjligheten till att nyttja byalag för att jobba med samordning för exempelvis byabussar. Detta kan vara en del av kollektivtrafikresandet. Skulle vara bra om Boråsregionen finns med i projektstöden. Crister Persson: Det tar vi med i det fortsatta arbetet, dvs projektstöden och även hitta en nivå för de gemensamma ramarna d.v.s. vilka blir konsekvenserna för Boråsregionen med en likriktning av landsbygdstrafiken. Det är också viktigt att vi finner lösningar för skolresor. Det är viktigt att kommunerna kommer med synpunkter och finner en nivå som passar hela regionen. Det är en uppmaning. 7. Aktuellt från Västtrafik Eva Lindhs presentation bifogas minnesanteckningarna. Magnus Haggård är trafikutvecklare för hela Boråsregionen. Resandet i Boråsregionen har ökat med 1 % under rullande 12 månadsperiod. 8. Avrapportering från Kollektivtrafiknämnden Alex Bergström informerar. Vi gör ett pilotprojekt Värnamo-Tranemo. Ett treårigt projekt som syftar till att möta två arbetsmarknadsregioner. Vi hade för avsikt att göra en prishöjning från mitten av oktober. Det ärendet gick dock inte fram från Regionstyrelsen till Regionfullmäktige. Den prisökningen (genomsnitt 6 %) kommer från 1 januari 2014.

9 Inför 2014 har regionfullmäktige aviserat totalt nästan en tioprocentig ökning av skattekollektivets insats för kollektivtrafiken. Motsvarar ca 250 miljoner i prioriterade satsningar från Regionfullmäktige. Tågtrafiken har ökade kostnader på grund av att avtalsperioderna är slut och nya skall till. Varumärket för Västtrafik är viktigt att jobba med. Landsbyggsutredningen skall implementeras nästa år. Kollektivtrafiknämnden har för avsikt att jobba med Pris och sortimentsstratgin i två steg. Efter dagens diskussion är det möjligt att vi får fundera på hur vi skall arbeta med Pris och sortimentstrategin framledes. 9. Övriga frågor Inga övriga frågor Nästa möte: 5 november 2013 Antecknat av: Marcus Nyström