Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Datum Sida 1 Kommunstyrelselsens arbetsutskott, ordinarie ledamöter till ersättarna för kännedom Kommundirektören Ekonomichefen Kommunsekreteraren Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Kommunstyrelsens arbetsutskott Stadshusets sammanträdesrum, mellanvåningen Tid: Måndag 21 januari 2019 klockan 13:15 Val av justerare samt plats och tid för justering Johan Thomasson (M) med Gunilla Berglund (C) som ersättare kommunkansliet 22 januari klockan 13:15 Information 1. Vilka är vi? Information om projektet av integrationsstrateg Birgitta Hägg och projektledare Niklas Hellstrand 20 minuter Arbetsutskottsärenden 1. Överlämnande Joel Lundgrens m.fl. medborgarförslag om att Ebbe König ska få en egen minnesplatta på gågatan (sid 1) 2. Remiss Gunilla Berglunds (C) motion angående skyltning för Avesta kommun (sid 3) 3. Remiss John-Åke Johanssons medborgarförslag om förbättringar av trafiksäkerheten i Krylbo (sid 5) 4. Remiss Elever i förskoleklass A på Bergsnässkolan och deras medborgarförslag om lekredskap, att saker ska vara billigare samt pengar till duktiga elever (sid 7) 5. Remiss Gunilla Persson (C), Karin Perers (C) och Lars-Åke Carlssons (C) motion om laddstolpar vid Verket (sid 11) 6. Remiss Ilse Ramstedt Boleschs medborgarförslag om trafikproblem vid Åvestadalsskolan i Krylbo (sid 13)

2 Sida 2 Arbetsutskottsärenden (forts) 7. Remiss Pia Aronssons (V) och Erika Bengtssons (V) motion om att instifta Rör inte min kompis -stipendium (sid 17) 8. Remiss Lena Törnqvists medborgarförslag om parkeringshysterin i Avesta kommun (sid 21) 9. Remiss Michael Larssons medborgarförslag om parkering på Malmgatan (sid 23) 10. Remiss Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om digitalisering av tjänstgöringsrapporter (sid 25) 11. Remiss Johan Thomassons (M) och Johannes Kotschys (M) motion om Avesta Dalarnas första stad (sid 27) 12. Remiss Maarit Hesslings (M), Johan Thomassons (M) och Katarina Anderssons (M) motion gällande konkurrensutsättning av hemsjukvården (sid 29) 13. Remiss Iva Morelius medborgarförslag och Gunilla Berglunds (C) motion angående förbättrad infart till Korskrogen (sid 33) 14. Årets platta 2019 (sid 35) 15. Diskussion om Avesta kommuns stadsmiljöråd (sid 37) 16. Kommunrevisionens granskning av den samordnade lokalförsörjningen inom kommunkoncernen (sid 41) 17. Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens målstyrningsprocess (sid 63) 18. Kommunrevisionens uppföljande granskning av tidigare granskningar (sid 81) Kommunstyrelseärenden 1. Revidering av riktlinjer för upphandling och inköp (sid 99) 2. Framställan från By Sockengille om förhandsbesked angående medfinansiering (sid 109) 3. Finansiering av Grannsamverkansskyltar ansökan om kommunbidrag (sid 113) 4. Ansökan till Årets Stadskärna 2019 (sid 117) 5. Yttrande till justitieombudsmannen med anledning av inte utlämnad handling (sid 119) - förslag till yttrande delas ut på arbetsutskottets sammanträde

3 Sida 3 Kommunfullmäktigeärenden 1. Jerry Harryssons medborgarförslag angående ordet brukare (sid 123) 2. Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning återremitterat ärende (sid 129) 3. Johan Thomasson (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmet (sid 143) 4. Gunilla Berglunds (C) motion om HLR för personal inom barnomsorg och skola (sid 161) 5. Investering Boken 4, Badhustomten återremitterat ärende (sid 165) 6. Digitaliseringspolicy för Avesta kommunkoncern (sid 187) Lars Isacsson kommunstyrelsens ordförande Anders Kilström kommunsekreterare

4 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 26 Kommunfullmäktige Överlämnande - Joel Lundgrens m.fl. medborgarförslag om att Ebbe König ska få en egen minnesplatta på gågatan Dnr. KK Joel Lundgren, Britt Deng, Margareta Andenius, Lars Andersson och Ulla Gustafsson har lämnat in ett medborgarförslag där de föreslår att Ebbe König ska få en egen minnesplatta på gågatan. Beredning - Joel Lundgrens m.fl. medborgarförslag 18 oktober Vid fullmäktiges möte utdelas medborgarförslaget. Kommunf11/!mäktiges beslut - Medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen för beredning och beslut. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställarna Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 1

5 - ---,...,_ ' V I 1:)cl0r 0_ it 2-J±xz Kcin,, )kq t en <3JQI\ /)ft &)- 2

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 27 Kommunfullmäktige Remiss - Gunilla Berglunds motion angående skyltning för Avesta kommun Dnr. KK Gunilla Persson (C) anför följande i sin motion: Avesta kommun har två riksvägar som korsar varandra, riksväg 70 och riksväg 68. Båda vägarna och alla av-/påfarter har stora skyltar som hänvisar till vidare resmål som Mora, Enköping, Örebro och Gävle. Skyltarna visar också till en del mindre orter inom kommunen. Man kan hänvisas till Avesta Art, Visentparken, Koppardalen, Grytnäs, Skogs bo, I(rylbo, lasarettet, vårt stora järnverk, vandrarhem m.m. Ingen skyltning hänvisar direkt till Avesta centrum och det är inte lätt att förstå att man är i Avesta kommun ens. Det finns flertalet exempel och tillfällen då besökare kört fel som har ärende till Avesta och ska delta i olika aktiviteter. Senast kulturarrangemang på biblioteket där föreläsare inte hittade till rätt plats, inne i centrum. De som reser på riksvägarna och inte har Avesta som resmål noterar inte ens alla gånger att de passerar vår stad och kommun. Det behöver göras mycket tydligare att man kommit till Avesta kommun samt hur man kommer till centmm av Avesta. Skyltning till Grytnäs och K ry lbo är inte tillräckligt. Utifrån ovanstående yrkas att en översyn görs på hur skyltning till Avesta Centrum kan bli tydlig och enkel Ko1111mmfi1!!mäktiges beslut - Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 3

7 Motion till Avesta kommunfullmäktige ang skyltning för Avesta komrr un AVESTA KO :."... KOMMUNKANS I::: niririenummer t:' K,2_ o I />- D o a 2 "I 7- Oiar1r>plan\ \ 117 Avesta kommun har två riksvägar som korsar varandra, riksväg 70 och riksväg 68. Båda vägarna och alla av/påfarter har stora skyltar som hänvisar till vidare resmål som Mora, Enköping, Örebro och Gävle. Skyltarna visar också till en del mindre orter inom kommunen. Man kan visas till Avesta Art, Visentparken, Koppardalen, Grytnäs, Skogsbo, Krylbo,lasarettet, vårt stora järnverk, vandrarhem mm. Ingen skyltning hänvisar direkt till Avesta centrum och det är inte lätt att förstå att man är i Avesta kommun ens. Det finns flertalet exempel och tillfällen då besökare kört fel som har ärende till Avesta och ska delta i olika aktiviteter. Senast kulturarrangemang på biblioteket där hittade inte föreläsare till rätt plats. inne i centrum. De som reser på riksvägarna och inte har Avesta som resmål noterar inte ens alla gånger att de passerar vår stad och kommun. Det behöver göras mycket tydligare att man kommit till Avesta kommun samt hur man kommer till centrum av Avesta. Skyltning till Grytnäs och Krylbo är inte tillräckligt. Utifrån ovanstående yrkar undertecknad att en översyn på hur skyltning till Avesta Centrum kan bli tydlig och enkel Centerpartiets fullmäktigegrupp Gunilla Berglund e u Avesta

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 46 Kommunfullmäktige Remiss - John-Åke Johanssons medborgarförslag om förbättringar av trafiksäkerheten i Krylbo Dnr. KK John-Ake Johansson anför följande i sitt medborgarförslag: I K.1.ylbo finns en liten gatstump som ganska ofta innebär en incident när två fordon eller ett fordon och en cyklist ska passera samtidigt och det är under järnvägsviadukten mellan Fabriksgatan/Järnvägsgatan och Stationsgatan/Folkaregatan. Närstående till Johansson har berättat att det nästan varje vecka är något som händer; bilar respekterar inte skyltarna eller tränger cyklister och kör alldeles för fort. För att underlätta för fordon och cyklister att passera utan att orsaka en eventuell olycka har Johansson ett förslag som innebär att om man kommer från Fabriksgatan/Järnvägsgatan så ska det vara en fotocell/ avkännare i vägen. Då kan ett gult blinkande ljus tändas på högra sidan för att fordon/ cyklister som kommer höger ifrån ska uppmärksammas på att det kommer ett fordon/ en cyklist från andra hållet. Och om man kommer från andra hållet kan motsvarande sensor ge ett gult blinkande ljus på vänstra sidan. Beredning - John-Ake Johanssons medborgarförslag 2 november Vid fullmäktiges beredning delas medborgarförslaget ut. Kommunfullmäktiges beslut - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN l!\ UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen Medborgarförslagsställaren 5 UTDRAGS BESTYRKANDE

9 Medborgarförslag I Krylbo finns en liten gatstump som ganska ofta innebär en incident när två fordon eller ett fordon och cyklist skall passera samtidigt och det är under järnvägsviadukten mellan Fabriksgatan/Järnvägsgatan och Stationsgatan/Folkaregatan, se bild. Närstående till mig berättar att det nästan varje vecka är något som händer, bilar respekterar inte skyltarna eller tränger cyklister och kör alldeles för fort. För att underlätta för ovanstående fordon och cyklister att passera där utan att orsaka en eventuell olycka har jag ett förslag. Kommer man från Fabriksgatan/Järnvägsgatan ska det vara en i vägen. Då kan ett gult blinkade ljus tändas på högra sidan för fordon/cyklister som kommer högerifrån ska uppmärksammas på att det kommer ett fordon/cyklist från andra hållet. Och kommer man från andra hållet, Stationsgatan/Folkaregatan kan motsvarande sensor ge ett gult blinkande ljus på vänstra sidan. Detta illustreras genom nedanstående bild. John-Åke Johansson AVESTA KO:/ 'J1U KOMMUNKANSUE:T Diarienummer kk.,2 <J/ tp-oooju? Diarieplan 9/L 6

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 47 Kommunfullmäktige Remiss - Elever i förskoleklass A på Bergsnässkolan och deras medborgarförslag om lekredskap, att saker ska vara billigare samt pengar till duktiga elever Dnr. KK Eleverna i förskoleklass A på Bergsnässkolan har jobbat med tema "valet" i skolan och då pratat om demokrati. De har sett på en film om medborgarförslag och att man kan vara med och påverka där man bor. De har nu genom sin lärare Wictoria Turesson skickat in ett antal medborgarförslag och hoppas därmed att de kan påverka och göra Avesta ännu bättre. De förslag som lämnas är: - Klänningar ska bli billigare frisörer ska kosta mindre, alla som går i skolan och är dukti ga ska få pengar och hundar ska kosta mindre - Ett spindelnät som man kan klättra i - En linbana som man kan åka fem personer i - En linbana som man kan åka i och en sandlåda - Ett spindelnät som man kan klättra på - Alla leksaker i leksaksaffärerna blir billi gar e - Jag vill ha studsmattor där jag bor - Jag vill ha en större skateboardramp - Jag vill ha en stor studsmatta inne i Avesta där jättemånga kan hoppa samtidigt - Jag vill ha fler gungbrädor där jag bor - Jag vill ha ett utomhusbad vid Metropoolen - Jag vill ha en studsmatta på skolan - Vi behöver en till gymnastik.hall. För när jag skulle anmäla mig till gymnastik så fick jag inte plats. Det var fullt. Kön är lång. Beredning - Medborgarförslag från eleverna i förskoleklass A på Bergsnässkolan 5 november UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen Medborgarförslagsställaren UTDRAGSBESTYRKANDE 7

11 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 48 Kommunfullmäktige (forts) Kommunfitilmäktiges beslut - Medborgarförslagen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN - UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen Medborgarförslagsställaren 8 UTDRAGSBESTYRKANDE

12 Hej politiker i Avesta! Vi har jobbat med tema "valet" i skolan och då pratade vi om demokrati. Vi såg på en film om medborgarförslag och att vi kan vara med och påverka där vi bor. Vi skickar nu våra medborgarförslag till er och hoppas att vi kan påverka och göra Avesta ännu bättre. - Mvh elever i förskoleklass A på Bergsnässkolan I Genom vår lärare Wictoria Turesson ', vo-... '. I ' : -,_) i / \ ""' l _,,j KOVMJNKANSUi::T ni;:irienummer ki::..,201f'-t:,,:jqjl1 Diarieplan

13 10

14 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 49 Kommunfullmäktige Remiss - Gunilla Berglunds (C), Karin Perers (C) och Lars-Åke Carlssons (C) motion om laddstolpar för bil vid Verket Dnr. KK Motionärerna anför följande: Miljöfrågan är kanske den viktigaste framtidsfrågan i vår tid. En stor påverkan på miljön är transportsektorn och bland annat våra bilar. Det finns möjlighet att som enskild försöka minska miljöpåverkan genom att välja II miljöbil" av något slag. Till exempel hybridbil som kan variera drivmedelssort och elbilar. Elbilar ökar i antal och för att det ska fungera måste fler laddstolpar/laddningsstationer finnas på många platser. I Avesta är det så här långt glest med möjligheter att ladda elbilar. Parkeringen som finns vid Verket i Koppardalen har flera platser med eluttag för motorvärmare som troligen inte används särskilt mycket då majoriteten av besökarna anländer sommartid. Det vore bättre om dessa motorvärmarplatser kunde byggas om till ett antal laddningsplatser istället. Det skulle troligen uppskattas av besökare om laddningsmöjlighet kunde erbjudas. Laddningsmöjlighet kunde användas i marknadsföringen för att locka besökare till Verket och borde ligga i linje med kommunens ambitioner att vara en miljövänlig kommun. Utifrån ovanstående yrkas att parkeringen vid Verket ska utrustas med lämpligt antal laddstolpar för elbilar. Beredning - Gunilla Berglunds (C, Karin. Peters (C) och Lars-Ake Carlssons (C) motion 23 november Kommttnju!lmäktiges beslut - Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 11

15 Motion till Avesta Kommunfullmäktige ang laddstolpar för bil vid Verket Miljöfrågan är kanske den viktigaste framtidsfrågan i vår tid. En stor påverkan på miljön är transportsektorn och bl a våra bilar. Det finns möjlighet att som enskild försöka minska miljöpåverkan genom att välja " miljöbil" av något slag.tex hybridbil som kan variera drivmedelssort och elbilar. Elbilar ökar i antal och för att det ska fungera måste fler laddstolpar/ laddningsstationer finnas på många platser. I Avesta är det så här långt glest med möjligheter att ladda elbilar. Parkeringen som finns vid Verket i Koppardalen har flera platser med eluttag för motorvärmare som troligen inte används särskilt mycket då majoriteten av besökarna anländer sommartid. Det vore bättre om dessa motorvärmarplatser kunde byggas om till ett antal laddningsplatser istället. Det skulle troligen uppskattas av besökare om laddningsmöjlighet kunde erbjudas. Laddningsmöjlighet kunde användas i marknadsföringen för att locka besökare till Verket och borde ligga i linje med kommunens ambitioner att vara en miljövänlig kommun. Utifrån ovanstående yrkar vi att parkeringen vid Verket ska utrustas med lämpligt antal laddstolpar för elbilar Centerpartiet Avesta ,.,,,.....,.,.,-.:C)MM I KA, :::>L-,:.. - llir1rienummer k'- <01p-000J2.., Diarieplan 91.:1 Gunilla Berglund Karin Perers Lars Åke Carlsson 12

16 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 50 Kommunfullmäktige Remiss - llse Ramstedts Boleschs medborgarförslag om trafikproblem vid Åvestadalsskolan i Krylbo Dnr KK Ilse Ramstedt Bolesch anför följande i sitt medborgarförslag: Jag är lärare på Avestadalsskolans högstadium. Under de senaste åren har antalet elever ökat kraftigt. Detta medför också att vi har flera föräldrar som kommer att lämna av och hämta sina barn. Vid slutet av en skoldag råder allmänt kaos framför skolan. Det står bilar överallt; på trottoarer, på gatan, på personalens parkering, vid ingången. Det kör dessutom bilar lite överallt. Nu, när det är mörkt, ser man inte alla gånger om det är någon som går över vägen vid parkeringsplatserna eftersom parkerade bilar skymmer sikten. Vid låg- och mellanstadiet är det istället busstrafiken som ställer till med kaos. Bussar kör ut på Skolgatan för att så småningom kunna ställa sig vid busshållplatsen. Då blockerar de hela trafiken på Skolgatan. Eller så ställer sig vissa bussar bakom de redan befintliga bussarna vid busshållplatsen. Då är det inte mycket man ser av vad som händer framför bussarna. Fastän det är 30 framför skolan så kör folk som om det vore en motorväg. För några månader sedan, när jag skulle till skolan, stannade jag vid ett ställe där det alltid är barn som går över vägen även om det inte är ett markerat övergångsställe. Två barn börjar då gå över vägen samtidigt som jag ser i backspegeln att en bil kommer bakom mig med rätt hög hastighet och kör om mig. Jag slänger mig på signalhornet, va1-på barnen studsar till av förskräckelse och backar tillbaka till trottoaren. Och det var tur för dem. Annars hade de blivit påkörda av bilen som körde om mig... Jag vill inte att någon ska bli påkörd på grund av detta kaos. Det bästa vore om vi fick hämtningstrafiken flyttad på baksidan, där det en gång var busshållplats för skolbussar. Dessutom vore det bra om man skulle införa allmänt parkeringsförbud framför skolan. För att förbättra och se till att det blir säkrare framför skolan vore det bra om man stänger av vägen för allmän trafik. Beredning - Ilse Ramstedt Boleschs medborgarförslag 23 november JUSTERARES SIGN vl UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 13

17 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 51 Kommunfullmäktige (forts) Kommu,ifullmäktiges beslut Medborgarförslagen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. \t JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Kommunstyrelsen UTDRAGS BESTYRKANDE IJ 14

18 MEDBORGARFÖRSLAG Hej, Diarieplan Jag är lärare på Åvestadalskolans högstadium. Under de senaste åren har antalet elever ökat kraftigt. Detta medför också att vi har flera föräldrar som kommer att lämna av och hämta sina barn. Vid slutet av en skoldag råder allmänt kaos framför skolan. Det står bilar överallt: på trottoarer, på gatan, på personalens parkering vid ingången. Det kör dessutom bilar lite överallt. Nu, när det är mörkt; ser man inte alla gånger om det är någon som går över vägen vid parkeringsplatserna eftersom parkerade bilar skymmer sikten. Vid låg- och mellanstadiet är det istället busstrafiken som ställer till med kaos. Bussar kör ut på Skolgatan for att så småningom kunna ställa sig vid busshållplatsen. Då blockerar de hela trafiken på Skolgatan. Eller så ställer sig vissa buss.ar bakom de redan befintliga bussar vid busshållplatsen. Då är det inte mycket man ser vad som händer framför bussarna. f=astän det är 30 framför skolan så kör folk som om det vore en motorväg. För njgra månader sedan, när jag skulle till skolan, stannade jag vid ett ställe där det är alltid barn som går över vägen även om det inte är ett utmarkerat övergångsställe. Två barn börjar då gå över vägen samtidigt som jag ser i backspegeln att en bil kommer bakom mig med rätt hög hastighet och kör om mig. Jag slänger mig på signalhornet, varpå barnen studsar till av förskräckelse pch backar tillbaka till trottoaren. Och det var tur för dem. Annars hade de blivit påkörda av bilen som körde om mig.,... Jag vill inte att någon ska bli påkörd pga detta kaos. Det bästa vore om vi fick hämtningstrafiken flyttad på baksidan, där det en gång var busshållplats för _skolbussar. Dessutom vore det bra om man skulle införa allmänt parkeringsförbud framför skolan. För att förbättra och ser till att det blir säkrare framför skolan vore det bra om man stänger av vägen för allmän trafik. 7'/c, Avesta den 23 november 2018, // _//. / /; I) 1 /} %)c r-.uttf [/etr.r--!5ti({7k llse Ramstedt Bolesch 15

19 16

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 35 Kommunfullmäktige Remiss - Pia Aronssons (V) och Erika Bengtssons (V) motion om att instifta "Rör inte min kompis"-stipendium Dnr. KK Pia Aronsson 01) och Erika Bengtsson 01) föreslår följande i sin motion: Vänste1partiet föreslår att Avesta Kommun instiftar ett stipendium till person, ideell organisation eller institution som arbetar för att öka toleransen och skapa ömsesidig förståelse för människors olika kulturella bakgrnnder. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är ett viktigt dokument som anger grnndvalarna för mänsklig gemenskap och antogs Alla människor föds fria och lika i värde och rättigheter är utgångspunkten för all mänsklig gemenskap. I Sverige har vi, såsom vi har uppfattat det, ett samhällskontrakt om alla människors lika värde och om solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Detta samhällskontrakt har uttryckts i för alla samhällsmedlemmar centrala lagar som Regeringsformen, Socialtjänstlagen, Diskrimineringslagen och Hälso-och sjukvårdslagen etc. Sverige har halkat efter då det gäller jämlikheten. Inkomstklyftorna mellan de som har det allra bäst ekonomiskt och de som har en mycket knapp ekonomi har ökat. Samhällskontraktet har inte uppfyllts utan det kräver ett fortsatt arbete för att uppnå social, kulturell och ekonomisk jämlikhet. Det är svårt att avgöra om rasismen har ökat under senare år. Lika svårt är det att påstå att samhällsklimatet har medfört att rasism tillåts på ett annat sätt idag än för tio år sedan. Någonting har dock inträffat som har medfört att rasism uttrycks mer öppet idag än tidigare. Avesta Tidning beskrev i sitt nyhetsflöde för en tid sedan att rasism uttrycks på ett helt chockerande sätt mot människor i dess yrkesutövning. Lika upprörande är det när människor bemöter andra människor på gator och torg med rasistiska uttryck. Diskriminering av människor beroende på kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell tillhörighet och funktionsnedsättning är förbjudet i yrkeslivet. Diskrimineringslagen har till syfte att skydda individen mot diskriininering. T yv ärr kan lagen inte användas i den motsatta riktningen, det vill säga att skydda professionella mot kunder och patienter som diskriminerar och därmed b ry ter mot diskrimineringslagens intentioner. Det vi kräver av de som är yrkesmässiga skall vi också kunna kräva av de som utnyttjar tjänsterna. Vi måste bemöta de yrkesmässiga på samma sätt som vi själva vill bli bemötta åker er på apoteket eller besöker en läkare. : id: : JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Kommunstyrelsen 17

21 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 36 Kommunfullmäktige (forts) "Rör inte min kompis" kallades kampanjen mot främlingsfientlighet och rasism som startades Den är lika aktuell idag som för 33 år sedan. Det tycks vara så att vi människor behöver bli ständigt påminda om människors lika värde. I vår kommun arbetar många människor, enskilda eller föreningar, för att motverka främlingsfientlighet och rasism och för att motverka särbehandling och mobbing. Vänsteq,artiet vill att Avesta kommun instiftar ett stipendium till person, ideell organisation eller institution som arbetar för att öka toleransen och skapa ömsesidig förståelse för människors olika kulturella bak grun der. "Rör inte min kompis" - stipendiet föreslås delas ut en gång per år i samband med högtidshållandet av bildandet FN och inrättandet av deklaration om de mänskliga rättigheterna. Kommunfitlhnäktiges besitt! - Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 18

22 Vänsterpartiet AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer llil I -oooid & Diarieplan 0) I :J MOTION om att instifta "Rör inte min kompis" Stipendium Vänsterpartiet föreslår att Avesta Kommun instiftar ett stipendium till person, ideell organisation eller institution som arbetar för att öka toleransen och skapa ömsesidig förståelse för människors olika kulturella bakgrunder. FN :s deklaration om de mänskliga rättigheterna är ett viktigt dokument som anger grundvalarna för mänsklig gemenskap och antogs Alla människor föds fria och lika i värde och rättigheter är utgångspunkten för all mänsklig gemenskap. I Sverige har vi, såsom vi har uppfattat det, ett samhällskontrakt om alla människors lika värde och om solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Detta samhällskontrakt har uttryckts i för alla samhällsmedlemmar centrala lagar som Regeringsformen, Socialtjänstlagen, Diskrimineringslagen och Hälso-och sjukvårdslagen etc. Sverige har halkat efter då det gäller jämlikheten. Inkomstklyftorna mellan de som har det allra bäst ekonomiskt och de som har en mycket knapp ekonomi har ökat. Samhällskontraktet har inte uppfyllts utan det kräver ett fortsatt arbete för att uppnå social, kulturell och ekonomisk jämlikhet Det är svårt att avgöra om rasismen har ökat under senare år. Lika svårt är det att påstå att samhällsklimatet har medfört att rasism tillåts på ett annat sätt idag än för tio år sedan. Någonting har dock inträffat som har medfört att rasism uttrycks mer öppet idag än tidigare. Avesta Tidning beskrev i sitt nyhetsflöde för en tid sedan att rasism uttrycks på ett helt chockerande sätt mot människor i dess yrkesutövning. Lika upprörande är det när människor bemöter andra människor på gator och torg med rasistiska uttryck. Diskriminering av människor beroende på kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell tillhörighet och funktionsnedsättning är förbjudet i yrkeslivet. Diskrimineringslagen har till syfte att skydda individen mot diskriminering. Tyvärr kan lagen inte användas i den motsatta riktningen, det vill säga att skydda professionella mot kunder och patienter som diskriminerar och därmed bryter mot diskrimineringslagens intentioner. Det vi kräver av de som är yrkesmässiga skall vi också kunna kräva av de som utnyttjar tjänsterna. Vi måste bemöta de yrkesmässiga på samma sätt som vi själva vill bli bemötta när vi åker buss, köper medicin på apoteket eller besöker en läkare. "Rör inte min kompis" kallades kampanjen mot främlingsfientlighet och rasism som startades Den är lika aktuell idag som för 33 år sedan. Det tycks vara så att vi människor behöver bli ständigt påminda om människors lika värde. I vår kommun arbetar många människor, enskilda eller föreningar, för att motverka främlingsfientlighet och rasism och för att motverka särbehandling och mobbing. Vänsterpartiet vill att Avesta kommun instiftar ett stipendium till person, ideell organisation eller institution som arbetar för att öka toleransen och skapa ömsesidig förståelse för människors olika kulturella bakgrunder. 19

23 Vänsterpartiet "Rör inte min kompis"- stipendiet föreslås delas ut en gång per år i samband med högtidshållandet av bildandet FN och inrättandet av deklaration om de mänskliga rättigheterna. För Vänsterpartiet Avesta den 1 november 2018 Pia Aronsson Erika Bengtsson Thomas Hedberg 20

24 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 37 Kommunfullmäktige Remiss - Lena Törnqvists medborgarförslag om parkeringshysterin i Avesta kommun Dnr. KK Lena Törnqvist anför följande i sitt medborgarförslag: Jag undrar om ni verkligen vill att folk ska flytta till Avesta. Ni skickar ut Securitas att lappa bilar i hela Avesta samtidigt som ni begränsar alla stadsbor att parkera där man bor. Vad är ni ute efter? Lite svårt för skiftarbetare att gå ut var tredje timme och flytta bilen och skiftarbete är ju rätt vanligt här i Avesta med tanke på vilka arbetsgivare vi har i kommunen. Man får parkera bakom plushuset obegränsat där det är dålig belysning och ingen ser buset på den sidan eftersom ingen bor åt det hållet, men inne i stan kan man på fullaste allvar påstå att det måste vara begränsningar på grund av att det li gg er nära centrum. Vad gör då parkerin ga rna bakom Plus? Ska man på fullaste allvar behöva parkera långt ifrån sitt boende och gå hela vägen hem? Ganska dåligt mot alla äldre i Avesta kommun. Ni beter er som att Avesta vore en storstad med mycket begränsade parkeringsmöjligheter och det är det inte och får ni fortsätta som ni gör är vi väl snart glesbygd. Vem vill flytta till Avesta när man inte får parkera där man bor? Men ni som fattar dessa beslut bor väl alla i villa så varför ska ni b ry er? Kommunfidlmäktiges beslut - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Förslagsställaren Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 21

25 Kl Medborgarförslag Parkerings hysterin i Avesta kommun! Jag undrar om ni verkligen vill att folk ska flytta till Avesta?! Ni skickar ut Securitas att lappa bilar i hela Avesta samtidigt som ni begränsar alla stadsbor att parkera där man bor. Vad är ni ute efter. Lite svårt för skiftarbetare att gå ut var tredje timme och flytta bilen och skiftarbete är ju rätt vanligt här i Avesta med tanke på vilka stora arbetsgivare vi har i kommunen. Man får parkera bakom plushuset obegränsat där det är dålig belysning och ingen ser buset på den sidan efter som ingen bor åt det hållet men inne i stan kan man på fullaste allvar påstå att det måste vara begränsningar på grund av att det ligger nära centrum. Vad gör då parkeringarna bakom plus? Ska man på fullaste allvar behöva parkera långt ifrån sitt boende och gå hela vägen hem. Ganska dåligt mot alla äldre i Avesta kommun. Ni beter er som att Avesta vore en storstad med mycket begränsade parkerings möjligheter och det är det inte och får ni fortsätta som ni gör är vi väl snart glesbyggd vem vill flytta till Avesta när man inte får parkera där man bor men ni som fattar dessa beslut bor väl i villa så varför ska ni bry er. Med vänlig hälsning, Lena Törnqvist AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer J:'i:,2 o I - 60 o J' 2 '3 Diarieplan q I z. I L 22

26 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 38 Kommunfullmäktige Remiss - Michael Larssons medborgarförslag om parkering på Malmgatan Dnr. KK Michael Larsson anför följande i sitt medborgarförslag: Jag har varit i kontakt med Emil Forslund (teknisk service) som har målat upp parkeringsrutor på Malmgatan 15 och 17. Vi i bostads föreningen Solhems styrelse har påtalat att vi vill kunna parkera på gatan när vi får besök en helg exempelvis. Jag pratade med Emil idag, 30/11, och beslut skulle tas att vi kan parkera på natten på Mahngatan, men bara stå tre timmar på dagen. Vi undrar varför? Skiftarbete gör det ganska omöjligt om man kommer hem efter nattskift exempelvis. Då ska man gå upp efter tre timmar och flytta bilen. Hur tänker kommunen där? Bakom Plushuset kan man stå hur länge som helst, det är ju mycket centralare än vad Malmgatan 17 är? Vi i styrelsen för bostadsrättsföreningen Solhem vill ha samma regler som för övriga Malmgatan mot Hemköp, det vill säga, kunna parkera dygnet runt vid Malmgatan 17. Det finns fem uppmålade parkeringsrutor där. Emil berättade vidare att ni ska laga trottoaren till våren, då det blivit "bortglömt" under sommaren/hösten. Kommunfitllmäktiges beslut - Medborgarförslaget remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTERÅRES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Förslagsställaren Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 23

27 K,f Medborgarförslag M Larsson Fre , 12:00 Till: Servicecenter <servicecenter@avesta.se> Hej Jag har varit i kontakt med Emil Forslund, som har målat upp parkeringsrutor på malmgatan 15 och 17. Vi i brf Solhem styrelse har påtalat att vi vill kunna parkera på gatan när vi får besök en helg exempelvis. Jag pratade med Emil idag 30/11 och beslut skulle tas att vi kan parkera på natten på malmgatan, MEN bara stå 3 timmar på dagen. Vi undrar varför, skiftarbeten gör det ganska omöjligt om man kommer hem efter nattskift ex, då ska man gå upp efter 3 tim och flytta bilen. Hur tänker kommunen där? Bakom plushuset kan man stå hur länge som helst, är ju mycket mycket centralare än vad malmgatan 17 är? Vi i styrelsen för brf solhem vill ha samma regler som för övriga malgatan mot hemköp, d.v.s kunna parkera dygnet runt vid malmgatan 17, det finns 5 st uppmålade parkeringsrutor där. Emil berättade vidare att ni skulle laga trottoaren till våren, då det blivit "bortglömt" under sommaren, hösten. mvh /BRF solhem, genom Michael Larsson / AV't:ST A KO r _q,1; U l KOMM 'K/\ SUi::T Diarienummer Dia ricr,lan '7 /,!. 24

28 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 39 Kommunfullmäktige Remiss - Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om digitalisering av tjänstgörings rapporter Dnr. KK Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) anför följande i sin motion: Avesta kommun har från om med november 2018 för avsikt att digitalisera kommunfullmäktiges arbete, inga pappershandlingar kommer att skickas ut till ledamöter. Avsikten är att alla nämnder och styrelser i framtiden också ska vara helt digitaliserade på samma sätt. Även justering av mötesprotokoll kommer i framtiden att ske digitalt. Idag måste varje förtroendevald som har utlägg, rätt till reseersättning eller restidsersättning fylla i en tjänstgöringsrapport på papper. Detta anser vi är otidsenligt. När alla handlingar till ledamöter är digitala bör även tjänstgö1ingsrapporter kunna göras digitalt. Motionärerna föreslår därför att Avesta kommun undersöker möjligheterna att göra tjänstgöringsrapportema för förtroendevalda digitala. Kommunfullmäktiges besitt! - Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 25

29 moderaterna Motion om digitalisering av tjänstgöringsrapporter för politiskt valda ledamöter i kommunens olika styrelser och nämnder samt kommunfullmäktige Avesta kommun har från om med november 2018 för avsikt att digitalisera kommunfullmäktiges arbete, inga pappershandlingar kommer att skickas ut till ledamöter. Avsikten är att alla nämnder och styrelser i framtiden också vara helt digitaliserade på samma sätt. Även justering av mötesprotokoll kommer i framtiden att ske digitalt. Idag måste varje förtroendevald som har utlägg, rätt reseersättning eller restidsersättning fylla i en tjänstgöringsrapport på papper. Detta anser vi är otidsenligt. När alla handlingar till ledamöter är digitala bör även tjänstgöringsrapporter kunna göras digitalt. Vi föreslår att: Avesta kommun undersöker möjligheterna att göra tjänstgöringsrapporterna för förtroendevalda digitala. Johan Thomasson, M Maarit Hessling, M AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer K c?,o\ -ooo öl Diarieplan,'b 26

30 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 40 Kommunfullmäktige Remiss - Johan Thomassons (M) och Johannes Kotschys (M) motion om Avesta - Dalarnas första stad Dnr. KK Johan Thomasson (M) och Johannes Kotschy (M) anför följande i sin motion: Avesta Kommun har under många år haft en slogan "Koppardalen; Outdoor och Sport". Vår ide grundar sig på att man från flera håll har Avesta Kommun som första intryck av Dalarna när man reser med bil, buss, tåg eller båt. Vi anser att det är dags för någonting nytt för Avesta att profilera sig med som sticker ut. Vi yrkar på att Avesta byter slogan till: "Avesta - Dalarnas första stad" Kommunfullmäktiges besitt! - Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 27

31 Avesta - Dalarnas första stad Avesta I<ommun har under många år haft en slogan "I<oppardalen; Outdoor och Sport". Vår ide grundar sig på att man från flera håll har Avesta I<ommun som första intryck av Dalarna när man reser med bil, buss, tåg eller båt. Vi anser att det är dags för någonting nytt för Avesta att profilera sig med som sticker ut. Vi yrkar på att Avesta byter slogan till: "Avesta - Dalarnas första stad" AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer kk Jol t/b '-t Diarieplan 'JtS Johan Thomasson (M) Johannes Kotschy (M) 28

32 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 41 Kommunfullmäktige Remiss - Maarit Hesslings (S), Johan Thomassons (M) och Katarina Anderssons (M) motion gällande konkurrensutsättning av hemsjukvården Dnr. KK Maarit Hessling (M),Johan Thomasson (M) och Katarina Andersson (M) anför följande i sin motion: Avesta kommuns omsorgsstyrelse (OS) har den 20 november 2018 beslutat att inleda förhandlingar med Landstinget Dalarna angående Hemsjukvårdsinsatserna. Omsorgsförvaltningen har till OS redovisat att kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) inte kan ansvara för hemsjukvården från årsskiftet 2018/2019. Kommunen har ett lagkrav enligt Hälso- och sjukvårdslagen 12 kap 1 (HSL) på att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser till de som bor på kommunens särskilda boenden, totalt 328 personer. Insatserna gällande hemsjukvården är inte lagstadgade enligt HSL, utan här har förvaltningen ett avtal med landstinget och har växlat över en budget (2013) för detta övertagande. Vid senaste redovisningen till OS i oktober 2018 hade kommunen 31 personer inskrivna i hemsjuvården,116 personer får hembesök utifrån vårdbegäran och 96 personer har delegerad läkemedelshantering. Omsorgsförvaltningen har till OS redovisat sedan 2016 om ansträngd arbetssituation och ett stort antal vakanser inom sjuksköterskeenheten. Förvaltningen har provat olika lösningar på detta problem i form av ständig reki-ytering, upphandling av bemanningssjuksköterskor, anställt undersköterskor med utökad delegering, periodvis central utgång och "Prioritering av lösningar" för sjuksköterskorna. Förvaltningen har med dessa "lösningar" haft en sänkt kvalitet av hälsooch sjukvården och ett minimum av både verksamhetsutveckling och personlig utveckling för sjuksköterskorna, men har klarat att utföra Skall uppdrag med bibehållen Patientsäkerhet. I oktober 2018 redovisade Omsorgsförvaltning till OS att situationen börjar se katastrofal ut, 21 vakanta tjänster av totalt 36. Förvaltningen har 2 bemanningssköterskor på avtal kvar till och med 28 februari Behovet av avtal med bemanningsbolag kommer att vara betydligt större efter 1 januari Förvaltningen ser också, att trots intensivt rek.t7teringsarbete finns det inga behöriga sökanden till sjukskötersketjänsterna. UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 29

33 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 42 Kommunfullmäktige (forts) Enligt det som angivits ovan och som har rapporterats till kommunstyrelsen regelbundet kan det konstateras att Avesta kommun har inte längre möjlighet att bedriva en säker hemsjukvård. Med anledning av detta vill vi peka på flera fördelar som kan uppnås om vi tillåter hemsjukvård som ett fritt val genom Lagen om valfrihetssystem (LOV). Hemtjänsten ska naturligtvis i samband med detta också tillåtas ett fritt val genom LOV. Exempelvis skulle det kunna innebära att fårre personal kommer för att utföra biståndsbedömda uppgifter eftersom de samtidigt kan utföra uppgifter för hemsjukvården. Dessutom borde det hunna spara en del pengar i form av färre resor. Vi yrkar att kommunen omgående startar arbetet med att upphandla företag till att utföra hemsjukvård i Avesta. Kommmtfulhnäktiges beslut - Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. JUSTER!\RES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 30

34 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer Diarieplan K "(, l 8 w 000 :/hs' 0l moderaterna Avesta Motion gällande konkurrensutsättning av hemsjukvården Avesta kommuns Omsorgsstyrelse (OS) har den 20 november 2018 beslutat att inleda förhandlingar med Landstinget Dalarna för Hälso Sjukvårdsinsatser inom Hemsjukvården. Omsorgsförvaltningen har till OS redovisat att kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) inte kan ansvara för patient säkerhet inom Hälso-sjukvård i Avesta Kommun från årsskiftet 2018/2019. Kommunen har ett lagkrav enligt Hälso- och sjukvårdslagen 12 kap 1 (HSL) på att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser till de som bor på kommunens särskilda boenden, totalt 328 personer. Insatserna gällande hemsjukvården är inte lagstadgade enligt HSL, utan här har förvaltningen ett avtal med landstinget och har växlat över en budget (2013) för detta övertagande. Vid senaste redovisningen till OS i oktober 2018 hade kommunen 31 personer inskrivna i hemsjuvården, 116 personer får hembesök utifrån vårdbegäran och 96 personer har delegerad läkemedelshantering. Omsorgsförvaltning har till OS redovisat sedan 2016 om ansträngd arbetssituation och ett stort antal vakanser inom sjuksköterskeenheten. Förvalfningen har provat olika lösningar på detta problem i form av ständig rekrytering, upphandling av bemanningssjuksköterskor, anställt undersköterskor me?d utökad delegering, periodvis central utgång och ;'Prioritering av lösningar" för sjuksköterskorna. Förvaltningen har med tlessa "lösningar" haft en sänkt kvalitet av Hälso- och sjukvården och ett minimum av både verksamhetsutveckling och personlig utveckling för sjuksköterskorna, men har klarat att utföra Skall uppdrag med bibehållen Patientsäkerhet. I oktober 2018 redovisade Omsorgsförvaltning till OS att situationen börjar se katastrofal ut, 21 vakanta tjänster av totalt 36. Förvaltningen har 2 bemanningssköterskor på avtal kvar t o m 28 februari Behovet av avtal med bemanningsbolag kommer att vara betydligt större efter 1 januari Förvaltningen ser också, att trots intensivt rekryteringsarbete finns det inga behöriga sökanden till sjukskötersketjänsterna. 1 31

35 Enligt det som angivits ovan och som har rapporterats till Kommunstyrelsen regelbundet kan det konstateras att Avesta kommun har inte längre möjlighet att bedriva patient säker hemsjukvård. Med anledning av detta vill vi peka på flera fördelar som kan uppnås om vi tillåter hemsjukvård som ett fritt val genom Lagen om valfrihetssystem (LOV). Hemtjänsten ska naturligtvis i samband med detta också tillåtas ett fritt val genom LOV. Exempelvis skulle det kunna innebära att färre personal kommer för att utföra biståndsbedömda uppgifter eftersom de samtidigt kan utföra en del arbetsuppgifter på delegering av sjuksköterska inom hemsjukvården. Dessutom borde det hunna spara en del pengar i form av färre resor. Vi yrkar att kommunen omgående startar arbetet med att upphandla företag till att utföra hemsjukvård i Avesta. *i dagsläge finns det 23 vakanta sjuksköterske tjänster 4 bemanning ssk har fått förlängt uppdraget till samt en ssk bemanning till 31/ Johan Thomasson, M Maarit Hessling, M Katarina Andersson, M 2 32

36 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 43 Kommunfullmäktige Remiss - Medborgarförslag/Motion angående förbättrad infart till Korskrogen Dnr. KK Iva Morelius och Gunilla Berglund (C) anför följande i medborgarförslaget/ motionen: Infarten till byn Korskrogen är i behov av uppgradering vad gäller belysning och skyltning. En hel del fina förbättringar har gjorts efter gamla riksväg 70 ut från Karlbo och fram till Brovallen och utfarten på riksväg 70 med bland annat separat gång- och cykelbana med belysning. Det är problem nät man kommer norrifrån, från Karlbo, och ska till Korskorgen. Skylten som anger att man ska svänga vänster in till Korsktogen är placerad mitt för infarten till en hästgård, cirka 50 meter för tidigt. När man väl lyckats hitta infarten är det helt mörkt, det finns ingen vägbelysning alls. Vid den andra infarten söder ifrån till Korsktogen finns en vägbelysning cirka 15 meter in på vägen. Den nya vägmarkering som målats i höst är precis vid den här infarten missvisande och det är bilister som tror att de ska gå ut i vänsterfil för att svänga. Det uppstår farliga situationer då bilister norrifrån kommer i samma fil. Det är relativt många som trafikerar den här vägen eftersom det är infart till bland annat bygdegård och andra företag, samt till alla som bor i Korskrogen. För att undvika olyckstillbud och förenkla för trafiken till och från Korsktogen bör dessa synpunkter beaktas. Utifrån ovanstående yrkar undertecknade att teknisk service ges i uppdrag att skyndsamt vidta lämpliga åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet och tillgänglighet vid infart till Korskorgen. Kommi,nfit!lmäktiges beslut - Medborgarförslaget/Motionen remitteras till kommunstyrelsen för beredning. UTDRAG SKICKAT TILL Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 33

37 i ni2rienummer k1c,2.,,1-600 Jc?t.. Diarieplan 9/-.7 Infarten till byn Korskrogen är i behov av uppgradering vad gäller belysning och skyltning. En hel del fina förbättringar har gjorts efter gamla rv 70 ut från Karlbo och fram till Brovallen och utfarten på RV 70 med bl a separat gång-cykelbana med belysning. Det är problem när man kommer norrifrån, Karlbo, och ska till Korskorgen. Skylten som anger att man ska svänga vänster in till Korskrogen är placerad mitt för infarten till en hästgård, ca 50 meter för tidigt. När man väl lyckats hitta infarten är det helt mörkt,det finns ingen vägbelysning alls. Vid den andra infarten söder ifrån till Korskrogen finns en vägbelysning ca 15 meter in på vägen. Den nya vägmarkering som målats i höst är precis vid den här infarten missvisande och det är bilister som tror att de ska gå ut i vänsterfil för att svänga. Det uppstår farliga situationer då bilister norrifrån kommer i samma fil. Det är relativt många som trafikerar den här vägen eftersom det är infart till bla bygdegård och andra företag, samt alla som bor i Korskrogen. För att undvika olyckstillbud och förenkla för trafiken till och från Korskrogen bör dessa synpunkter beaktas. Utifrån ovanstående yrkar undertecknade att teknisk service ges i uppdrag att skyndsamt vidta lämpliga åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet och tillgänglighet vid infart till Korskorgen Gunilla Berglund, Centerpartiet Avesta Iva Morelius, Folkärna södra Centerkvinnor 34

38 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott Årets platta 2018 Arbetsutskottet, som fått delegation av kommunstyrelsen att besluta om vem som ska tilldelas årets platta, behandlar ärende om vem som ska tillägnas hyllningsplattan vid Lilla Torget Lilla Torget anlades och från och med 2012 har hyllningsplattor anlagts på torget för att uppmärksamma och hylla kvinnor och män från Avesta som har utmärkt sig extra och gjort stora och/ eller viktiga prestationer. På varje platta finns personens namnteckning. I anslutning till Lilla Torget finns skyltar med information om platsen samt information om alla hyllningsplattor som hittills anlagts. Tidigare hyllningsplattor: : Tony Rickardsson, sexfaldig individuell världsmästare i speedway : Nicklas Lidström, fyrfaldig Stanley Cup-mästare i ishockey : Eva Engdahl, alias Marie Adams, , jazzpianist och Sveriges första kvinnliga kapellmästare : Erik Axel Karlfeldt, , nationalskald, nobelpristagare i litteratur : Kerstin Larsson Englund: Flerfaldig paralympicsdeltagare, \7M-deltagare och nordisk mästare i dressyr : CarlJularbo , dragspelare och kompositör, innehar skandinaviskt rekord i inspelade grammofonskivetitlar : Mattias Ekström, flerfaldig DTM-mästare (tyska banracingmästerskapet) och världsmästare i rallycross. Vid kommunfullmäktigemötet den 14 maj 2018 inlämnades ett medborgarförslag om att ge Axel Ax: Johnson en minnesplatta. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 14 maj 2018 att remittera ärendet till kommunstyrelsen för yttrande. Beredning - Ärendet diskuteras. Arbetsutskottets beslut - Ärendet tas åter upp vid 2019 års första sammantj:äde. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Sekretariatet UTDRAGSBESTYRKANDE 35

39 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Kommunstyrelsens arbetsutskott Internremiss - Olle Kronbergs och Hildur lhrens medborgarförslag - Ge Axel Ax: Johnson en minnesplatta Dnr KK Olle Kronberg och Hildur Ihrens medborgarförslag innehåller följande begäran: Ge Axel Ax: Johnson en minnesplatta. Medborgarförslaget har undertecknats av ytterligare 16 personer. Beredning - Olle Kronberg och Hildur Ihrens medborgarförslag - Ge Axel Ax: Johnson en minnesplatta 20 april Kommunfullmäktige den 23 april 2018, 67 Arbetsutskottets beslt1t - Medborgarförslaget internremitteras till kommunstyrelsen för yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Förslagsställarna Sekretariatet UTDRAGSBESTYRKANDE 36

40 Avesta kommuns stadsmiljöråd Reglemente KK 2010/ Fastställd av kommunstyrelsen den 7 juni 2011, 114 Granskad 19 juli 2018/AK Giltighetstid: tills vidare Gäller för Avesta kommun Dokumentansvarig: Webbansvarig: Reviderad: Sammanfattning Rådet har som syfte att verka för Avesta kommuns skönhet och stadsmiljö och är rådgivande till kommunen. 37

41 Reglemente för Avesta kommuns stadsmiljöråd Syfte Rådet har som syfte att verka för Avesta kommuns skönhet och stadsmiljö. Rådet ska i samverkan med kommunens berörda förvaltningar bidra till att öka intresset och kunskapen om hur byggnader och fysiska miljöers estetiska och arkitektoniska utformning påverkar människors välbefinnande och stadens attraktivitet. Uppgifter Rådet har till uppgift att vara rådgivande till kommunen i frågor som berör: offentliga konstverk konstnärligt eller kulturhistoriskt värdefulla stadsbilder kommunens och dess omgivningars övriga skönhets- och naturvärden samt avge yttranden i frågor som berör kommunens fysiska planering och bygglovverksamhet (bygglov av större, omgivningspåverkande betydelse) Inom ovanstående områden är rådet remissinstans och har rätt att avge yttranden. Kommunen ska samråda och informera i rådet om sin verksamhet, planerade förändringar samt resultat av olika åtgärder som har eller kan få aktualitet inom ramen för rådets intresseområde. Samråd ska ges så tidigt som möjligt i olika beredningsprocesser och rådet ska ges tid att internt behandla de frågor som rådet behandlar. Rådet behöver inte ha en enhetlig uppfattning och regleras inte av kommunallagens bestämmelser om arbetsformer och beslutförhet. 2 38

42 Sammansättning Stadsrniljörådet består av fem ledamöter samt en sekreterare, av vilka fyra utses av kommunfullmäktige. Dessa utser i sin tur den femte ledamoten. En av ledamöterna ska vid varje ny period utses till ordförande. Rådets ledamöter ska vara opolitiska personer med stort intresse för kommunen och sakkunskap om stadsmässiga, arkitektoniska, estetiska och kulturhistoriska frågor. Sekreteraren har till uppgift att bereda och föredra de ärenden rådet har att pröva Närvaro rätt Endast ledamöterna, sekreteraren och till rådet meddelade, exempelvis tjänstemän från kommunens förvaltningar, har närvarorätt. Tjänstgöringstiden följer den ordinarie mandatperioden. Kommunrättslig roll Rådet placeras organisatoriskt under kommunstyrelsen. Rådet har inte ställning som kommunal nämnd med ekonomiskt ansvar. I de fall rådet antar remissyttranden ska protokoll föras. 3 39

43 Arbetsformer Rådets sekreterare förbereder ärenden och föreslår dagordning för rådets möten. Rådet sammanträder varannan månad enligt tidsplan eller oftare om någon särskild fråga påkallar samråd eller information. Kallelse/ föredragningslista med eventuella handlingar ska en vecka före mötet delges ledamöternas Dokumentation I de fall rådet avger remissyttranden ska protokoll föras. Protokoll justeras av ordföranden och en ledamot. Vid rådets möten ska i övrigt föras minnesanteckningar, som undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av en ledamot. Protokoll och minnesanteckningar ska delges kommunstyrelsen och berörda styrelser/ nämnder. Protokoll/ anteckningar publiceras på Avesta kommuns hemsida. Sekreterare/kansliservice Kommunen svarar för sekreterar- och kansliservice till rådet. Ersättning Frågan om ersättning hänskjuts till kommunkansliet för vidare utredning. 4 40

44 AVE '. - : 1 :,rv1un KO.".'..-X,SUC:T Diarienum" ' '' 201(, /(I: «c/d>- oo.:> JJJ' Avesta kommun Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Styrelsen i Gamla Byn AB - för kännedom Kommunfullmäktige - för kännedom Granskning av den samordnade lokalförsörjningen inom kommunkoncernen Avesta kommuns revisorer har gett KPMG i uppdrag att följa upp en tidigare granskning av kommunens lokalförsörjningsprocess som genomfördes år Syftet med nuvarande granskningen är att följa upp hur de åtgärder som vidtagits med anledning av föregående granskning. Utifrån genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att ett visst arbete har pågått under de senaste åren med syfte att förtydliga lokalförsörjningsprocessen. Man har upprättat och antagit ett antal styrdokument för lokalförsörjning, bostadsförsörjning och investeringar inom lokalförsörjningso1mådet. Vidare har avtal för skötsel av fastigheter utarbetats som en del i att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Avesta kommun och Gamla Byn AB. Vi bedömer dock att det fortsatt finns en risk att vidtagna åtgärder inte får den effekt som de avser. Den största identifierade risken med lokalförsörjningsprocessen är fortsatt bristen på finansiell kontroll hos förvaltningarna, kommunstyrelsen och Gamla Byn AB, detta på grund av bristande struktur för arbetet. I kommunens egen genomlysning av Bildnings verksamheter som genomförts av KPMG uppmärksammas detta genom de avvikande höga lokalkostnader som Bildning uppvisar i relation till andra kommuner. Utifrån granskningen rekommenderar vi kommunstyrelsen att: Se över modellen för lokalutnyttjande eller möjligheten för verksamheter att gå ur sina lokaler och lägga dessa i en lokalbank. Tillskapa incitament för kostnadseffektivitet och lokalresursnyttjande samt skapa effektivitet avseende el- och värmeförbrukning hos hyresgästerna. Definiera lokalförsörjningspolicyn så att övergripande processer för exempelvis ekonomiskt ansvar samt ansvar och prioritering vid nybyggnationer tydliggörs. Utarbeta en lokalförsörjningsplan med tydliga strukturer för lokaloptimering, inventering och planering samt med strukturer för samarbete och långsiktiga analyser kring lokalbehovet. Utarbeta riktlinjer för inventering av lokalförsörjningsbehov inom förvaltningarna. 41

45 2 Upprätta riktlinjer för att tillskapa en lokalbank för lokalresurser inom kommunen. Utveckla beslutsunderlag så att kostnadskalkyler, jämförelser, konsekvenser samt hyresnivåer anges i samband med beslut om byggnationer och hyresavtal. Utveckla systemet för beslut och återrapportering av avvikelser i investeringsprocessen i kommunen. Revisionen begär yttrande över vilka åtgärder kommunstyrelse kommer att vidta med anledning av vår granskningsrapport, senast De förtroendevalda revisorerna i Avesta kommun Mats Myren 42

46 Granskning av Den samordnade lokalförsörjningen inom kommunkoncernen Avesta kommun KPMGAB Antal sidor KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG lnternational Cooperative ("KPMG lnternational"), a Swiss entity. All rights reserved. Document classlflcatlon: KPMG Publlc 43

47 Avesta kommun Granskning av Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning/bakgrund Syfte, revisionsfråga och avgränsning Revisionskriterier Metod Resultat av granskningen Dokumentstudier Lokalförsörjningsprocessen i praktiken Bedömning Slutsats och rekommendationer Rekommendationer KPMG AB. All rights reserved. Document classlficatlon KPMG Public 44

48 Avesta kommun Granskning av Sammanfattning Vi har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att följa upp den tidigare granskningen av lokalförsörjningsprocessen som gjordes Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Granskningen som genomfördes 2014 visade på brister i lokalförsörjningsprocessen, där bedömningen gjordes att kommunen saknade ett system för styrning och ledning för optimering av lokalutnyttjande i kommunen. Syftet med nuvarande granskning är att följa upp hur de åtgärder som vidtagits med anledning av föregående granskning. Revisionen har gjort bedömningen att det finns en risk att beslutade åtgärder inte genomförts fullt ut i enlighet med styrelsens svar. Det finns också en risk för att vidtagna åtgärder inte fått avsedd effekt. Det är även väsentligt att fattade beslut genomförs samt att det finns rutiner för att säkra att så sker. Vår sammanfattande bedömning i aktuell granskning är att ett visst arbete har pågått under de senaste åren med syfte att förtydliga lokalförsörjningsprocessen. Man har upprättat och antagit ett antal styrdokument för lokalförsörjning, bostadsförsörjning och investeringar inom lokalförsörjningsområdet. Vidare har avtal för skötsel av fastigheter utarbetats som del i att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Avesta kommun och Gamla Byn AB. Vi bedömer att det finns fortsatt risk att vidtagna åtgärder inte får den effekt som de avser. Den största identifierade risken med lokalförsörjningsprocessen är fortsatt bristen på finansiell kontroll både hos förvaltningarna, kommunstyrelsen och hos Gamla Byn AB på grund av nuvarande strukturer för arbetet. Hyresmodellen gör att förvaltningscheferna inte har kontroll över hyresnivåerna. Detta exemplifieras i det faktum att skolkök och kostnaderna för dessa renoveringar har hamnat inom skolan. Det finns heller ingen metod eller strategi för verksamheter till effektivt lokalutnyttjande eller för verksamheter att gå ur sina lokaler och möjlighet att lägga dess i en lokalbank. Incitament saknas för effektivitet avseende el- eller värmeförbrukning hos hyresgästerna. Idag finns det en risk i att det saknas en helhetssyn. Gamla Byn AB och Avesta kommun skulle behöva samarbeta ännu mer än idag. Det är av stor vikt att det skapas incitament att sänka och ha kontroll på sina kostnader. En utvecklingspotential som identifierats under granskningen är att Avesta kommun är behjälpt av att genomföra en genomlysning av sin internhyresmodell. Nuvarande modell innebär att förvaltningsledningen inte har kontroll över hyresnivåerna eller lokalutnyttjandet, dessutom verkar man sakna incitament för kostnadseffektivitet och kontroll, dels avseende värme- och elförbrukning vilket påverkar möjligheterna till lokaloptimering. 1 Granskning av lokalförsörjningsprocessen, KPMG AB. All rights reserved. 2 Document classification: KPMG Public 45

49 Avesta kommun Granskning av Vi har granskat och besvarat följande revisionsfrågor: om en strategisk plan för kommunens lokalförsörjning har upprättats, Svar: Avesta kommun har till viss del upprättat en plan för kommunens laka/försörjning dock behöver de tydligare definiera ansvaret mellan kommunen och Gamla Byn AB. Flera processer är idag av informell karaktär och skulle behöva nedtecknas och beslutas som vedertagna arbetssätt. Kommunen skulle vidare vara behjälpta av att anta en grundprincip för sitt byggande, att inkorporera lokalförsörjningsfrågor i sitt må/arbete samt skapa incitamentsstruktur för hyresgäster att gå ur lokaler vid ändrade lokalbehov om beslutsunderlag omfattar alternativa lösningar inklusive kostnadsjämförelser, Svar: Det saknas en tydlig struktur för beslutsunderlag och alternativa lösningar i Avesta kommun. Visst utvecklingsarbete pågår men skulle behöva genomföras strategiskt och genomsyra hela kommunkoncernens behov. I detta utvecklingsarbete skulle bland annat en "beställningsmall" kunna utarbetas. En slags behovsmall inför beställning av ombyggnation/nybyggnation samt en prioriteringsordning inför politiska beslut antas avseende bland annat val av utförare vid nybyggnation, finansieringsalternativ, klimatsmarta lösningar med mera. om kommunstyrelsen säkerställer att konsekvenser för kommunkoncernen redovisas i beslutsunderlaget, Svar: Det finns vissa rutiner upprättade för när nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige ska fatta beslut då samtliga beslutsunderlag följer en mall där hyreskostnader, driftskostnader, tilläggsavtal avskrivningsregler, återkommande utbyten, ränteuppräkningar samt avtal för utbyten inkluderas. Dessa är en bra grund som kan utvecklas och förtydligas ytterligare. Krav, strukturer och rutiner för beredning för de som tar fram beslutsunderlag till de beslutande organen i Avesta kommun bör upprättas. Besluten bör innehålla en tydlig beräkning för samtliga kostnader. om det fastställts standarder och rutiner för att öka effektiviteten i lokalförsörjningen, Svar: Samarbeten och arenor för samarbete kring lokalförsörjningsfrågor finns i Avesta kommun. Formell genomgång av styrande dokument så som exempelvis underhållsplanernas effektivitet och tillämpbarhet, nedtecknande av beställningsmallar vid förändrade behov inom kommunens förvaltningar, översyn för rutiner vid upphandling med mera skulle vara ett steg i att utveckla standarder och rutiner för ökad effektivitet inom lokalförsörjningen i kommunen KPMG AB. All rights reserved. Document classlflcatlon: KPMG Publlc 3 46

50 Avesta kommun Granskning av om fastställd incitamentsstruktur leder till högre kostnadseffektivitet i kommunkoncernen. Svar: Idag saknas en tydlig och strategisk incitamentsstruktur som leder till högre kostnadseffektivitet i kommunen. Nuvarande internhyresmodell för internhyror i kommunen är unikt per byggnad oavsett behov vilket innebär att stora hyresvariationer förekommer. Visst utvecklingsarbete förekommer. Dock på en informell och inte alltför strukturerad nivå. Avesta kommun bör ti/lskapa en strategisk och tydlig incitamentsstruktur för ökad kostnadseffektivitet. För att skapa en tydlig struktur kring detta skulle en genomlysning av den nuvarande internhyresmodellen kunna vara ett första steg. Mot bakgrund av vår granskning rekommenderar vi kommunstyrelsen/nämnd/ och granskade nämnder att: - Se över modellen för lokalutnyttjande eller för verksamheter att gå ur sina lokaler och möjlighet att lägga dess i en lokalbank. Tillskapa incitament för kostnadseffektivitet och lokalresursnyttjande samt skapa effektivitet avseende eloch värmeförbrukning hos hyresgästerna. - Definiera sin lokalförsörjningspolicy så att övergripande processer för exempelvis ekonomiskt ansvar samt ansvar och prioritering vid nybyggnationer tydliggörs. - Utarbeta en lokalförsörjningsplan med tydliga strukturer för lokaloptimering, inventering och planering samt med strukturer för samarbete och långsiktiga analyser kring lokalbehovet. - Utarbeta riktlinjer för inventering av lokalförsörjningsbehov inom förvaltningarna. - Upprätta riktlinjer för att tillskapa en lokalbank för lokaresurser inom kommunen. - Utveckla beslutsunderlag så att kostnadskalkyler, jämförelser, konsekvenser samt hyresnivåer anges i samband med beslut om byggnationer och hyresavtal. - Utveckla systemet för beslut och återrapportering av avvikelser i investeringsprojekten i Avesta kommun KPMG AB. All rights reserved. 4 Document classiflcatlon: KPMG Public 47

51 Avesta kommun Granskning av Inledning/bakgrund Vi har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att följa upp den tidigare granskningen av lokalförsörjningsprocessen som gjordes Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Revisorerna rekommenderade kommunstyrelsen att: - tillse att det kommer till stånd en aktuell och strategisk planering i lokalförsörjningsfrågor som tar hänsyn till god lokalekonomi på lång sikt i kommunen - ta fram strategiskt viktiga mål, mått och målvärden inom lokalförsörjningsområdet för att möjliggöra styrning och uppföljning besluta och fastställa styrdokument inom lokalförsörjningsområdet - tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och Gamla Byn AB i lokalförsörjningsfrågor Kommunstyrelsen emottog rekommendationerna och delade revisionens uppfattning att en strategisk plan för lokalförsörjningen behövdes. Revisionen anser det angeläget att göra en uppföljning av de åtgärder som vidtagits med anledning av ovanstående granskning. Revisionen bedömer att det finns en risk att beslutade åtgärder inte genomförts fullt ut i enlighet med styrelsens svar. Det finns också en risk för att vidtagna åtgärder inte fått avsedd effekt. Det är även väsentligt att fattade beslut genomförs samt att det finns rutiner för att säkra att så sker. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Med anledning av ovanstående drar kommunens revisorer slutsatsen i sin riskanalys, att kommunens rutiner avseende lokalförsörjning behöver granskas. 2 Granskning av lokalförsörjningsprocessen, KPMG AB. All rights reserved. 5 Document classlflcatlon: KPMG Publlc 48

52 Avesta kommun Granskning av Syfte, revisionsfråga och avgränsning Syftet med granskningen är att bedöma om det finns en ändamålsenlig och effektiv process för lokalplanering ur ett koncernperspektiv. Granskningen har besvarat följande revisionsfrågor: om en strategisk plan för kommunens lokalförsörjning har upprättats, om om om om beslutsunderlag omfattar alternativa lösningar inklusive kostnadsjämförelser kommunstyrelsen säkerställer att konsekvenser för kommunkoncernen redovisas i beslutsunderlaget, det fastställts standarder och rutiner för att öka effektiviteten i lokalförsörjningen, fastställd incitamentsstruktur leder till högre kostnadseffektivitet i kommunkoncernen. Granskningen omfattar år 2018 och granskningen omfattar kommunstyrelsen och de kommunala bolagen Gamla Byn AB samt Avesta Industristad AB. 2.2 Revisions kriterier Vi har bedömt om rutinerna uppfyller: Interna styrdokument rörande lokalförsörjningsprocessen hos såväl kommunstyrelseförvaltningen som hos Gamla Byn AB samt Avesta Industristad AB. Ägardirektiv för Gamla Byn AB samt Avesta Industristad AB 2.3 Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument Intervjuer med berörda tjänstemän vid kommunstyrelsens tekniska förvaltning samt tjänstemän hos Gamla Byn AB. Rapporten är faktakontrollerad av VD för Gamla Byn AB, Ordförande i Gamla Byn AB, Ekonomichef och controller på Avesta kommun KPMG AB. All rights reserved. Document classlfication: KPMG Publlc 6 49

53 Avesta kommun Granskning av Resultat av granskningen 3.1 Dokumentstudier I underlaget har följande dokument granskats ur kommunen och dess bolag: Lokalförsörjningspolicy Lokalförsörjningsriktlinjer lnvesteringspolicy Riktlinjer för investeringar av större eller principiell beskaffenhet Bostadsförsörjningsprogram Avtal för teknisk service avseende Gamla Byn AB Genomgång av policys, riktlinjer och program Lokalförsörjningspolicyn är det övergripande styrdokument som reglerar lokalförsörjningsfrågorna i Avesta kommun. Kommentar: Policyn hålls på en väldigt övergripande nivå vilket är brukligt. Vi bedömer att det saknas vissa parametrar för att policyn ska kunna verka som det övergripande styrmedel den avses utgöra. I dokumentet anges kommunchef som dokumentansvarig dock saknas skrivning kring ansvaret för den övergripande!okalförsörjningsstrukturen i kommunen. I revisorernas rekommendationer från föregående granskningsrapport år 2014 angavs behovet att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och Gamla Byn AB i lokalförsörjningsfrågor. Detta bör inkorporeras i samtliga styrdokument för laka/försörjning i kommunen för ökad tydlighet, effektiv styrning och uppföljning. I dokument anges inte heller övergripande regler kring det ekonomiska ansvaret och hur detta ska hanteras. Skrivningar som förtydligar att kommunfullmäktige beviljar verksamheterna ekonomiska ramar för att uppnå gällande mål inom lokalförsörjning, att dessa ramar innehåller medel för laka/kostnader och att laka/kostnader ska hanteras från ett övergripande perspektiv skulle innebära ett ansvarsförtydligande för hela processen. Det skulle innebära att den för kommunen som helhet bästa lösningen överordnades lösningar som endast främjar ett delintresse/en verksamhet. Vid behov av nybyggnation av verksamhetslokaler kan enligt!okalförsörjningspo!icyn antingen Gamla Byn AB eller externa byggherrar tillfrågas. Policyn anger inga principer vid nybyggnation avseende val av byggande i egen regi framför extern entreprenör vid likställiga kostnadskalkyler eller liknande KPMG AB. All rights reserved. 7 Document classlficatlon: KPMG Publlc 50

54 Avesta kommun Granskning av Lokalförsörjning riktlinjer är ett dokument som har till syfte att konkretisera lokalförsörjningspolicyn och ange arbetssätt i linje med denna. Enligt Avesta kommuns riktlinjer så ska Gamla Byn AB genomföra behovsanalyser och kartläggning årligen över samtliga verksamheters behov av lokaler. Behovsanalyserna ska enligt riktlinjerna redovisa ett kortare samt ett längre perspektiv om fem år och vara kopplade till en lokalförsörjningsplan. Behovsanalyser tillsammans med lokalförsörjningsplaner ska finnas för varje förvaltning. Kommentar: Någon /oka/försörjningsplan finns ännu inte upprättad för Avesta kommun. Bostadsförsörjningsprogrammet för Avesta kommun reglerar i första hand bostadsmarknaden i dag och fram till år Programmet har en horisont om en femårsperiod och innefattar åren och baseras på lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsförsörjningsprogrammet ska samverka och harmonisera med övriga riktlinjer, policys och planeringsunderlag inom området. De delar som är intressanta ur ett lokalförsörjningsperspektiv behandlar främst behovet av trygghetsboenden, serviceboenden, bostäder inom LSS, socialpsykiatri samt individoch familjeomsorg. Därutöver nämns i korthet strukturer för planberedskap utifrån de förutsättningar den har på framtida samhällsstruktur och indirekt på omfattningen av det kommande lokalförsörjningsbehovet avseende samhällsnyttiga lokaler. Programmet redovisar även en befolkningsprognos vilken kan utgöra grund vid lokalplaneringen och resursprioriteringen framåt. Programmet ange vidare att för att klara av att möta de utmaningar inom bostadsförsörjning som en växande befolkning betyder ska en projektgrupp tillsättas. Projektgruppen bör bestå av representanter från olika förvaltningar och från det kommunala bostadsbolaget. Projektgruppen får i uppdrag att: fortlöpande driva en aktuell och strategisk planering i bostadsförsörjningsfrågor utifrån de riktlinjer som fastställs i Bostadsförsörjningsprogram for Avesta kommun revidera Bostadsförsörjningsprogrammet utifrån ny information som tillkommer (regionala mål, resultat från Avesta kommuns tillgänglighetsinventering, uppdaterade befolkningsprognoser m.m.) aktualisera frågor kring integration och socialt ansvarstagande i bostadsförsörjningen 2018 KPMG AB. All rights reserved. 8 Document classificatlon: KPMG Publlc 51

55 Avesta kommun Granskning av dokumentera arbetet med nyproduktion och rustning av bostäder i handlingsplaner och/eller rapporter samordna bostadsförsörjningsarbetet med andra relevanta områden, så som äldreomsorg, landsbygdsutveckling och projekt för olika kommundelar (tex Krylbo). Under perioden bör fokus ligga på att: ta fram förslag på hur man kan bygga förebyggande för äldre - hur kan kommunen arbeta för att säkerställa att det i framtiden finns bostäder tillgängliga för äldre i den grad de efterfrågas, i stället för att behöva "bygga ikapp" kartlägga bostadsbehovet och efterfrågan på landsbygden gärna i samverkan vid revidering av Avesta kommuns Landsbygdsprogram. följa upp och vid behov samverka kring bostadsbehovet inom LSS, socialpsykiatrin, individ- och familjeomsorg samt integration följa upp utveckling av Avesta som en träprofilskommun Utöver de uppdrag som utdelas till projektgruppen bör följande två områden prioriteras för att möjliggöra ett effektivt bostadsförsörjningsarbete i Avesta kommun: tydliggörande av ansvarsfördelningen mellan kommunen och Gamla Byn i bostadsförsörjningsfrågor utredning av kostnadseffektiva lösningar för att skapa enkla men attraktiva bostäder av god kvalitet som en majoritet av invånarna kan ha råd med Kommunstyrelsens Plan- och Näringslivsutskott har i beslut om programmet tilldelats ansvar för Avesta kommuns bostadsförsörjningsarbete och ska fungera som politisk styrgrupp för Bostadsförsörjningsprogrammets projektgrupp. Kommentar: Enligt uppgifter från utredare på kommunledningskontoret i Avesta kommun så har ett visst arbete i linje med de beslutade åtgärderna har bedrivits i bostadsförsörjningsgruppen men inte till den nivå som beskrevs i programmet. Några specifika resultat av detta arbete med uppföljningar, behov osv har inte redovisats. Bostadsförsörjningsprogrammet håller nu på att revideras och det strategiska arbetet med bostadsfrågor kommer därefter att ändra fokus i enlighet med det reviderade programmet. Avesta kommun bedömer att det i dagsläget är för tidigt att säga hur det kommer att se ut. Enkät har skickats ut till medborgare för att kartlägga behov av framtida bostadsbehov KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Publlc 9 52

56 Avesta kommun Granskning av lnvesteringspolicy antagen 2011 och reviderad 19 augusti Policyn anger allmänna bestämmelser kring när investeringsbeslut kan påbörjas, vem som ansvarar för ansökan samt att ej påbörjade investeringar lyfts för ny prövning när mer än ett år har gått sedan beslut. Kommentar: Policyn anger beloppsnivåer för när investeringsbeslut åvilar utskott, nämnd, kommunstyre/se, styrelse samt kommunfullmäktige. Kriterier för när ett investeringsbeslut anses ha principiell beskaffenhet anges inte närmre. Former för hur beslutsunderlag ska formaliseras finns. Hur återrapportering och avvikelsehantering ska ske anges inte. Riktlinjer för investeringar av större eller principiell beskaffenhet antogs av kommunfullmäktige Riktlinjerna innehåller begreppsförklaringar samt definierar sitt syfte med att vara en struktur för investeringsprojekt med syfte att tydliggöra, förenkla, tidsbestämma och kvalitetssäkra investeringar och dess beslutsgång. I riktlinjerna finns en processkarta över hur ärendegången vid investeringsbeslut ska hanteras. Riktlinjen är ett tydligt steg i att försöka utveckla den samordnade hanteringen av investeringar och är ett steg i en förtydligad lokalförsörjningsprocess. I riktlinjen definieras de olika stegen i investeringsprocessen genom textförklaringar där förstudie inför projektering är ett. I denna definitionsförklaring saknas skrivningen att förstudiens innehåll är obligatorisk. Istället har man valt den öppnare skrivningen förstudien kan omfatta samt resultatet av förstudien kan redovisas till beställaren: 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classlficatlon: KPMG Publlc 10 53

57 Avesta kommun Granskning av Förstudie inför förprojektering Förstudie inför förprojektering genomförs i det inledande skeendet av investeringsprojektet. Förstudiens omfattning varierar beroende på investeringsprojektets komplexitet. Förstudie inför förprojektering syftar till att analysera och sammanställa information för att komma fram till den bästa lösningen på behovet. I förstudien inventeras t.ex. myndighetskrav så som lov och tillstånd. Förstudien kan genomföras av kommunal tjänsteperson på förvaltningen/bolaget eller av eller av extern uppdragstagare. Beställaren utser förstudieansvarig. Förstudien kan omfatta: Bakgrund, mål och syfte Nulägesanalys lntressentanalys Behovsanalys Myndighetskrav Lösningsförslag Preliminär kostnadsberäkning Tidplan Riskanalys Inventering av kommunala styrdokument Utredning om investeringen kräver förändring av detaljplan Resultatet av förstudien kan redovisas i en tjänsteskrivelse till beställaren. Kommentar: För att skapa en rättssäker och transparent hantering av investeringar och nybyggnationer av verksamhetslokaler exempelvis så skall skrivningarna i ovanstående riktlinjer ange ett obligatoriskt innehåll som ger beslutsfattarna ett fullständigt beslutsunderlag och därmed större kontroll över sina projekt. Den inbyggda intemkontrollfunktionen som anges i styrdokumentets processkarta vilken innebär att avvikelser i investeringsprocessen avseende investeringar av principiell beskaffenhet måste gå tillbaka till kommunstyrelse eller kommunfullmäktige för nytt beslut är ett tydligt led i att til/skapa en rättssäker och transparent hantering av investeringar i samband med nybyggnationer KPMG AB. All rights reserved. 11 Document classlflcation: KPMG Public 54

58 Avesta kommun Granskning av Avtal för teknisk service avseende Gamla Byn AB har upprättats den 1 april 2014 och gäller fram till den 30 november Av avtalet framgår utöver avtalstid samt övriga formella avtalsförutsättningar även vad som ingår i leveransen av den yttre skötseln avseende lokaler och fastigheter från teknisk förvaltning till Gamla Byn AB. Kommentar: Upprättandet av avtal för teknisk service avseende gamla Byn AB utgör utöver ett juridiskt avtal även en gränsdragning mellan Avesta kommun och Gamla Byn AB vilket kan betraktas som ett steg i förtydligande av ansvaret mellan kommunen och det kommunala bolaget. 3.2 Lokalförsörjningsprocessen i praktiken I granskningen har intervjuer med ordförande för gamla Byn AB, VD för Gamla Byn AB, ekonomichef och controller på Avesta kommun samt ekonomichef på Gamla Byn AB genomförts. Nedan redovisas hur lokalförsörjningsprocessen utförs i praktiken. Redovisningen baseras på revisionsfrågorna. om en strategisk plan för kommunens lokalförsörjning har upprättats, Det strategiska arbetet med utgångspunkt i målarbetet inte är riktigt tydligt. Kommunen har ett målområde som heter Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, verka och leva i Avesta. Men det är inte mer konkret än så. Ny översiktsplan är på gång och har inte tagits fram och antagits ännu sedan föregående granskning. Uppfattningen är att en utveckling har skett och sker avseende bolagets och kommunens samarbete. De förtroendevalda har tillskapat ett forum kallat ordförandegrupp där samtliga deltagare lämnar information om vad som är aktuellt. Forumet är ett informellt möte om det som händer inom varje förtroendevalds ansvarsområde. Ordförandegruppen har underlättat budgetarbetet och gjort det lättare med de politiska prioriteringarna. Gamla Byn AB har koncernledningsträffar en gång om året där alla ordföranden och bolagsledningen går igenom nuläge och framåt. Dessa syftar till att docka i budgetarbetet på ett naturligt och strategiskt sätt. Vid kommunstyrelsesammanträdena har samtliga ordföranden i Avesta kommun ett forum för avrapportering där de kan ta upp och redovisa nuläge och vad som är på gång. Detta forum är inte uttalat öronmärkt för lokalförsörjningsfrågor men skulle kunna inkludera dessa frågeställningar på ett naturligt sätt. Koppardalen vilket ligger i Avesta industristad AB (dotterbolag till Gamla Byn AB) som i närtid har gått från 18 % vakans till 5 % vakans på relativt kort tid. Här ser man en stor utvecklingspotential där det med hjälp av strategiskt arbete och utveckling finns möjligheter till att ställa om lokaler för att optimera användning KPMG AB. All rights reserved. Document classificatlon: KPMG Publlc 12 55

59 Avesta kommun Granskning av Ett arbete för att samla samtliga styrande dokument som påverkar GAB har upprättats - detta ska kompletteras med lokalförsörjning. Den generella upplevelsen är övergripande att översiktsplanen inte har tillräcklig framåtplanering för framtida behov av tomter. Det är svårt att få fram tomter och när behov av att bygga lokaler och bostäder uppkommer så finns det inte alltid tomter. En mer strukturerad planberedskap skulle behövas. Kommentar: Arbetet med en strategisk plan för kommunens toka/försörjning har påbörjats i och med framtagna styrande dokument för lokaler, investeringar och åtgärdsförslag i det framtagna bostadsförsörjningsprogrammet. Likaså visar intervjuerna att det finns forum för dialog och utveckling av samarbetet kring toka/försörjning. Iakttagelserna i samband med intervjuerna blottlägger att det saknas en formell och effektiv struktur för det strategiska arbetet med /okalförsörjningsfrågor. Den röda tråden från målstyrningen ned till det konkreta utförandet avseende inventering av behov och resurser saknas. om beslutsunderlag omfattar alternativa lösningar inklusive kostnadsjämförelser Ärendet Ny förskola i Horndal lyfts fram som exempel i detta hänseende, där avsikten varit att förskolan skulle vara "nollenergi bygge". Här fick beslutsfattarna ta ställning till hur mycket det skulle kosta med olika alternativa klimatbesparande lösningar. Där fick man tydliga konsekvenser. Man anser att det skulle vara behjälpligt för beslutsfattare att ha en prioriteringsordning inför politiska beslut avseende bland annat val av utförare vid nybyggnation, finansieringsalternativ, klimatsmarta lösningar med mera. Det pågår ett utvecklingsarbete inom vad som går upp till beslutsorganen för beslut. I allt större utsträckning arbetar man med omvärldsbevakning och exempel från andra kommuner vid likartade byggnationer. Som en ytterligare kvalitetssäkring så skulle man kunna påbörja arbetet med att ställa högre krav på beställningarna vilka kan specificeras så att det tydligt framgår vad de ska innehålla. När nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige ska fatta beslut så följer samtliga beslutsunderlag en mall som Gamla Byn AB och Avesta industristad använder. Där olika beslut om hyreskostnader, driftskostnader, tilläggsavtal avskrivningsregler, återkommande utbyten, ränteuppräkningar samt avtal för utbyten inkluderas. Dessa är en bra grund som kan utvecklas och förtydligas ytterligare KPMG AB. All rights reserved. Document classiflcation: KPMG Public

60 Avesta kommun Granskning av Kommentar: Det saknas en tydlig struktur för beslutsunderlag och alternativa lösningar i Avesta kommun. Visst utvecklingsarbete pågår men skulle behöva genomföras strategiskt och genomsyra hela kommunkoncernens behov. I detta utvecklingsarbete skulle bland annat en "beställningsma/1" kunna utarbetas. En slags behovsma/1 inför beställning av ombyggnation/nybyggnation samt en prioriteringsordning inför politiska beslut antas avseende bland annat val av utförare vid nybyggnation, finansieringsalternativ, klimatsmarta lösningar med mera. om kommunstyrelsen säkerställer att konsekvenser för kommunkoncernen redovisas i beslutsunderlaget, Upplevelsen är att beslutsunderlag för ekonomiska konsekvenser och olika alternativa lösningar finns. Under byggnadsprocessen får styrelsen kontinuerlig återkoppling kring hur man ligger till ekonomiskt och om projektet löper enligt plan. Risker med den ökande ålderstunga befolkningen finns vilket kommer att innebära behov för fler utvecklade strategier kring lokalförsörjning framöver. Styrelsen vill arbeta vidare med är att ha en markreserv för att kunna ställa upp en modul för äldreboende eller förskola eller liknande om det uppstår behov snabbt. Nybyggnadsprojekt av större eller principiell beskaffenhet som avviker ekonomiskt genererar att en ny ansökan måste göras i enlighet med den policy för investeringar av principiell beskaffenhet som antogs Detta har varit ett led i att skapa internkontroll i de fall där det tidigare förekommit informella beställningar exempelvis. Det finns tidigare projekt där beställningar skett informellt. Alla beslut följer nu processen och alla beställningar är nu påskrivna av rätt beslutande chef. Det finns upplevda indikatorer på att det saknas en djupare analys eller resultatanalys av konsekvenser med olika alternativ till projekteringsförslag. Det skulle hjälpa och stärka politikerna att ha hela bilden inför beslut för att kunna ta ställning till det mest kostnadseffektiva alternativet till exempel. Den ekonomiska redovisning som genomförs är en del i att analysera på vilket sätt kommunkoncernen hanterar konsekvenser och redovisningar. Beslut om hyra fattas numer i kommunens nämnder som en del i att tydliggöra konsekvenser för verksamheternas ansvariga och beslutsfattare. Gamla Byn AB fattar beslut om investeringar. Ingen direkt avrapportering sker till kommunstyrelse eller fullmäktige avseende ekonomin. Ett arbete för att samla samtliga styrande dokument som påverkar GAB har upprättats - detta ska kompletteras med lokalförsörjning. Där ingår strategi för utbyggnad av Avesta med mera så att strategin ska bli tydlig för politiken. Upplevelsen är generellt att det saknas tillfredsställande konsekvensanalyser i beslutsunderlagen. De ekonomiska konsekvenserna i samband med investeringar och hyressättningar med mera inte är möjliga att överblicka för beslutsfattarna med den 2018 KPMG AB. All rights reserved. 14 Document classlflcatlon: KPMG Publlc 57

61 Avesta kommun Granskning av redovisning som idag sker. Känslan är att den ekonomiska inblicken, leveransen och engagemanget borde ökas. Urklipp ur protokoll som illustrerar beslutsinsynen avseende konsekvenser: Investering ny idrottshall Markusskolan (år 2017) 74 Investering ny idrottshall Markusskolan VD föredrar att bildningsförvaltningen beställt en ny idrottshall vid Boken 4 och i tidigare investeringsansökan har medel beviljats till en projektering. Efter projektering och upphandling har tilldelningsbeslut lämnats till Byggpartner för att bygga idrottshallen vid Markusskolan. Projektets totalkostnad beräknas till 50 miljoner kronor inklusive projektering och rivning av den gamla idrottshallen. Styrelsen diskuterar investering av ny idrottshall vid Markusskolan Styrelsen för Gamla Byn AB beslutar att bevilja medel om totalt 50 miljoner för att uppföra en ny idrottshall vid Markusskolan, under förutsättning att Avesta kommun Bildningsförvaltning undertecknar motsvarande hyresavtal. att ge VD i uppdrag att finna en bra lösning för solenergin Kommentar: Krav, strukturer och rutiner för beredning för de som tar fram beslutsunderlag till de beslutande organen i Avesta kommun bör upprättas. Besluten bör innehålla en tydlig beräkning för samtliga kostnader och det underliggande beslutsunderlaget bör innehålla konsekvensbeskrivningar och analyser för de olika uträkningarna. om det fastställts standarder och rutiner för att öka effektiviteten i lokalförsörjningen, Det konstateras att det finns ett utvecklingsområde avseende kommunövergripande samarbeten, däribland i att säkerställa att rätt alternativ vinner i upphandlingar osv. Vi intervjuerna efterfrågas att kommunen och det kommunala bolaget antar finansieringsprinciper, definierar vad som leder till ekonomisk effektivitet, vad som är klimatsmarta lösningar osv. Idag utförs i kommunens en kartläggning av framtida behov genom att vissa strukturer har skapats för att underlätta detta arbete inom förvaltningarna. Processen innebär att när förvaltningarna ser behov av en ny skola/förskola tex. så redogör de för detta på ett framåtsyftande sätt. När förvaltningschef beställer en förkalkyl eller projektering av Gamla Byn så påbörjar Gamla Byn sitt arbete med hyreskalkyl, därefter tar 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classiflcatlon: KPMG Publlc 15 58

62 Avesta kommun Granskning av förvaltningschef förslaget vidare till facknämnd och vid behov vidare till kommunstyrelse eller fullmäktige. Idag har man även en rutin för att göra geoteknisk undersökning först innan beslut om byggnation fattas. Kommentar: Samarbeten och arenor för samarbete kring /okalförsörjningsfrågor finns i Avesta kommun. Formell genomgång av styrande dokument så som exempelvis underhållsplanernas effektivitet och tillämpbarhet, nedtecknande av beställningsmallar vid förändrade behov inom kommunens förvaltningar, översyn för rutiner vid upphandling med mera skulle vara ett steg i att utveckla standarder och rutiner för ökad effektivitet inom toka/försörjningen i kommunen. om fastställd incitamentsstruktur leder till högre kostnadseffektivitet i kommunkoncernen. Avesta kommun saknar i dagsläget incitament i strukturen för att skapa tillfredsställande kostnadseffektivitet avseende värme och elförbrukning. Samtliga skolor sitter idag med höga hyror. Under de senaste åren renoverades alla skolkök och kostnaderna för dessa renoveringar har hamnat inom skolan. Energikostnaderna i kommunens lokaler har aldrig sänkts under de år som Avesta kommun hade energikostandssänkningar som ett mått i jämförelsenätverket Kommunernas kvalitet i korthet (KKik). Vidare förklaras att nuvarande internhyresmodell för internhyror i kommunen är unikt per byggnad oavsett behov. Skolor kan variera 500 kronor per kvadrat och 2500 per kvadrat vilket är stora skillnader. lnternhyressättningen har bedömts som problematisk sedan många år. Som en del i att försöka få bättre kontroll och överblick på de interna hyresförändringarna så är numer förvaltningscheferna med och beslutar om ombyggnationer vilket blir en del i att styra och minimera kostnaderna för hyressättningen. Idag upplever man att det finns en risk i att det till del saknas en helhetssyn och att Gamla Byn AB och Avesta kommun skulle behöva samarbeta ännu mer än idag. Då det inte finns någon lokalbank eller liknande för lokaler som hyresgästerna önskar gå ur så kan det finnas lokaler där verksamheterna betalar hyra i väntan på försäljning. I dagsläget är det enligt uppgift två fastigheter som omsorgen inom socialförvaltningen betalar hyra för av denna anledning (Hedegården och Hackspettsbacken). De som är lokalansvariga är primärt förvaltningschefer med undantag för bildningsförvaltningen som har två intendenter som är kontaktpersoner. Intendenternas roll i lokalförsörjningsfrågor är tydliga men deras uppdrag genomförs vid informella möten där de deltar vid behov och har löpande dialog KPMG AB. All rights reserved. 16 Document classlfication: KPMG Publlc 59

63 Avesta kommun Granskning av En gränsdragningslista är under framtagande, där ska specificeras vad som ingår och vad som inte ingår i hyrorna. Här är behovet stort och det behöver tas fram en sådan definition. Det behov som konstateras framåt är vart man ska lägga underhållet, det är en mycket viktig fråga. Man uppger at tde underhållsplaner som finns idag behöver gås igenom. Vid otjänliga lokaler så tar Gamla Byn AB idag kostanden. Inventering av lokalernas standard sker kontinuerligt, bla genom omsorgsstyrelsens inventeringar. Kommentar: Av intervjuerna framkommer att det föreligger ett behov av att skapa en incitamentsstruktur för att uppnå högre kostnadseffektivitet. Kommunen saknar en lokalbank eller strukturer för att kunna gå ur lokaler. Det finns inte heller tillfredsställande strukturer för verksamheterna att kunna kontrollera sina hyreskostnader. 3.3 Bedömning Vår bedömning vid granskningen av Avesta kommuns lokalförsörjning är att tydlig målstyrning i budget inom lokalförsörjningsområdet saknas. Det innebär svårigheter att skapa framåtsyftande och hållbara styrdokument och rutiner med förankring kring lokalresursfrågor i kommunen. Flera processer relaterade till lokalförsörjning som sker i Avesta kommun är av informell karaktär vilket innebär personberoende, minskad transparens och gör det svårt för de förtroendevalda att styra lokalförsörjningen på ett strategiskt och tillfredsställande sätt. Ett exempel på detta är förvaltningarnas beställningar på ändringar av och i lokaler. Där dessa sker muntligen, via mail eller annan ej fastställd nedtecknad form. Idag saknas hyresmässiga incitament för hyresgäster att gå ur lokaler vid minskade eller förändrade lokalbehov. Kommunen saknar därutöver en lokalresursbank och system för att identifiera och optimera utnyttjandet i verksamheternas lokaler vilket riskerar att ge ett ineffektivt lokalutnyttjande och höga hyreslokalkostnader för verksamheterna. De politiska nybyggnations-, lokalförändrings- och lokalförsörjningsbeslut som fattas saknar enligt vår bedömning tillfredsställande ekonomiskt beslutsunderlag. Det är otydligt för beslutsfattarna vilka hyreskostnader och hyresavtal som ett nybyggnadsprojekt exempelvis genererar KPMG AB. All righls reserved. Document classlficatlon: KPMG Public 17 60

64 Avesta kommun Granskning av Slutsats och rekommendationer Vår sammanfattande bedömning i aktuell granskning är att ett visst arbete har pågått under de senaste åren med syfte att förtydliga lokalförsörjningsprocessen. Man har upprättat och antagit ett antal styrdokument för lokalförsörjning, bostadsförsörjning och investeringar inom lokalförsörjningsområdet. Vidare har avtal för skötsel av fastigheter utarbetats som del i att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Avesta kommun och Gamla Byn AB. Vi bedömer att det finns fortsatt risk att vidtagna åtgärder inte får den effekt som de avser. Den största identifierade risken med lokalförsörjningsprocessen är fortsatt bristen på finansiell kontroll både hos förvaltningarna, kommunstyrelsen och hos Gamla Byn AB på grund av nuvarande strukturer för arbetet. Hyresmodellen gör att förvaltningscheferna inte har kontroll över hyresnivåerna. Detta exemplifieras i det faktum att skolkökens renoveringskostnader har hamnat inom skolans kostnader i form av hyreshöjningar. Det finns heller ingen metod eller strategi för verksamheter till effektivt lokalutnyttjande eller för verksamheter att gå ur sina lokaler och möjlighet att lägga dess i en lokalbank. Incitament saknas för effektivitet avseende el- eller värmeförbrukning hos hyresgästerna. Idag finns det en risk i att det till del saknas en helhetssyn. Gamla Byn AB och Avesta kommun skulle behöva samarbeta ännu mer än idag. Det är av stor vikt att det skapas incitament att sänka och ha kontroll på sina kostnader. Vi ser utöver ovanstående risker behov av att förtydliga och formalisera lokalförsörjningsprocessen genom tydliga mål, tydligare ekonomisk redovisning och återrapportering samt att utarbeta fullständiga beslutsunderlag och ett strategiskt arbetssätt för lokaloptimering. En utvecklingspotential som identifierats under granskningen är att Avesta kommun är behjälpt av att genomföra en genomlysning av sin internhyresmodell KPMG AB. All rights reserved. Document classlflcatlon: KPMG Publlc 18 61

65 Avesta kommun Granskning av Rekommendationer Utifrån vår bedömning och slutsats rekommenderar vi kommunstyrelsen/nämnden att: - Se över modellen för lokalutnyttjande eller möjligheter för verksamheter att gå ur sina lokaler och möjlighet att lägga dess i en lokalbank. Tillskapa incitament för kostnadseffektivitet och lokalresursnyttjande samt skapa effektivitet avseende eloch värmeförbrukning hos hyresgästerna. - Definiera sin lokalförsörjningspolicy så att övergripande processer för exempelvis ekonomiskt ansvar samt ansvar och prioritering vid nybyggnationer tydliggörs. - Utarbeta en lokalförsörjningsplan med tydliga strukturer för lokaloptimering, inventering och planering samt med strukturer för samarbete och långsiktiga analyser kring lokalbehovet. - Utarbeta riktlinjer för inventering av lokalförsörjningsbehov inom förvaltningarna. - Upprätta riktlinjer för att tillskapa en lokalbank för lokaresurser inom kommunen. - Utveckla beslutsunderlag så att kostnadskalkyler, jämförelser, konsekvenser samt hyresnivåer anges i samband med beslut om byggnationer och hyresavtal. - Utveckla systemet för beslut och återrapportering av avvikelser i investeringsprojekten i Avesta kommun. Datum som ovan KPMGAB Sara Linge Certifierad kommunal revisor Åsa Rönnmark Certifierad kommunal revisor Detta dokument har upprättats enbart för i dokumentet angiven uppdragsgivare och är baserat på det särskilda uppdrag som är avtalat mellan KPMG AB och uppdragsgivaren. KPMG AB tar inte ansvar för om andra än uppdragsgivaren använder dokumentet och informationen i dokumentet. Informationen i dokumentet kan bara garanteras vara aktuell vid tidpunkten för publicerandet av detta dokument. Huruvida detta dokument ska anses vara allmän handling hos mottagaren regleras i offentlighets- och sekretesslagen samt i tryckfrihetsförordningen KPMG AB. All rights reserved. 19 Document classlflcatlon: KPMG Publlc 62

66 r I L ! [i,, 1 1 n11mmer K,2o/,l-66oJJ Diari 0 ol;:i'l! 007- Avesta kommun Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen B ildningsstyrelsen Kommunfullmäktige - för kännedom Granskning av kommunstyrelsens målstyrningsprocess Avesta kommuns revisorer har gett KPMG i uppdrag att översiktligt granska kommunstyrelsens beredning och uppföljning av mål. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens målstymingsprocess är ändamålsenligt utformad, implementerad i organisationen och effektiv i syftet att vara styrande mot de av kommunfullmäktige fastställda målen. Utifrån genomförd granskning är vår generella bedömning att kommunens målstymingsprocess inte fullt ut är ändamålsenligt utformad, implementerad i organisationen och effektiv i syftet att vara styrande mot de av fullmäktige fastställda målen. Bedömningen gör vi bl.a. utifrån att inte alla styrelser idag arbetar enligt fullmäktiges direktiv när det gäller att anta verksamhetsplaner som anger planerade aktiviteter. Men också att styrelserna inte på egen hand vidtagit åtgärder utifrån bristande måluppfyllelse. Kommunstyrelsen har inte heller utifrån bristande måluppfyllelse gett styrelserna i uppdrag att vidta åtgärder. Vi ser det som positivt att själva processen med tillhörande årshjul och anvisningar finns dokumenterade i mål- och budgetdokumentet, och vilka de intervjuade upplevde som mycket tydliga. Utifrån granskningen rekommenderar vi kommunstyrelsen att: - Säkerställa att alla styrelser och nämnder och dess verksamheter arbetar på ett likvärdigt sätt att bryta ner målen och indikatorerna i sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges anvisningar. - Säkerställa att styrelser och nämnder vidtar åtgärder vid bristande måluppfyllelse. - Säkerställa att medarbetarnas kunskap om fullmäktiges mål och kommunens målstyrningsprocess ökar. - Tydliggöra analysen i delårsrappotten och årsredovisningen så att det framgår vilka aktiviteter som genomförts för att uppnå indikatorerna och kommunfullmäktiges mål. 63

67 2 Revisionen begär yttrande över vilka åtgärder styrelsen kommer att vidta med anledning av vår granskningsrapport, senast De förtroendevalda revisorerna i Avesta kommun Mats Myren 64

68 overgr"oande.. granskn ng av kommunstyre sens må styrn ngsorocess Revisionsrapport Avesta kommun KPMG AB Antal sidor KPMG AB, a Swedish limited liability campa ny and a member firm af the KPMG netwark af independent member firms affiliated with KPMG lnternatianal Caoperative ("KPMG lnternational"), a Swiss entity. All rights reserved Document classificatlon: KPMG Publlc 65

69 Avesta kommun Övergripande granskning av kommunstyrelsens målstyrningsprocess KPMGAB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning/bakgrund 2.1 Syfte och revisionsfråga 2.2 Revisionskriterier 2.3 Ansvarig nämnd/styrelse samt avgränsning 2.4 Projektorganisation 2.5 Metod 3 Resultat av granskningen 3.1 Avesta kommuns målstyrningsprocess Målstyrningsprocessens utformning Fastställande av mål 3.2 Styrelsernas arbete i målstyrningsprocessen 3.3 Uppföljning och rapportering 4 Svar på revisionsfrågorna 5 Slutsats och rekommendationer KPMG AB. All rights reserved. Document classlfication KPMG Public 66

70 1 Sammanfattning Vi har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska kommunstyrelsens beredning och uppföljning av mål. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Utifrån genomförd granskning är vår generella bedömning att kommunens målstyrningsprocess inte fullt ut är ändamålsenligt utformad, implementerad i organisationen och effektiv i syftet att vara styrande mot de av fullmäktige fastställda målen. Bedömningen gör vi bl.a. utifrån att inte alla styrelser idag arbetar enligt fullmäktiges direktiv när det gäller att anta verksamhetsplaner som anger planerade aktiviteter. Men också att styrelserna inte på egen hand vidtagit åtgärder utifrån bristande måluppfyllelse. Kommunstyrelsen har inte heller utifrån bristande måluppfyllelse gett styrelserna i uppdrag att vidta åtgärder. Utifrån genomförd medarbetarundersökning och intervjuer anser vi inte att kommunfullmäktiges mål är fullt ut implementerad i verksamheten. Vi ser det som positivt att själva processen med tillhörande årshjul och anvisningar finns dokumenterade i mål- och budgetdokumentet, och vilka de intervjuade upplevde som mycket tydliga. I sammanhanget vill vi lyfta fram att vi ser positivt på att kommunfullmäktige för år 2019 valt att ändra perspektiv för att skapa en tydligare "röd tråd" från målen till respektive verksamhet. Detta mot bakgrund av att det bland de intervjuade upplevs att perspektiven inte kopplar an till alla verksamheter och att man får arbeta mot mål inom flera olika perspektiv. Utifrån granskningen rekommenderar vi kommunstyrelsen att: - Säkerställa att alla styrelser och nämnder och dess verksamheter arbetar på ett likvärdigt sätt att bryta ner målen och indikatorerna i sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges anvisningar. - Säkerställa att styrelser och nämnder vidtar åtgärder vid bristande måluppfyllelse. - Säkerställa att medarbetarnas kunskap om fullmäktiges mål och kommunens målstyrningsprocess ökar. - Tydliggöra analysen i delårsrapporten och årsredovisningen så att det framgår vilka aktiviteter som genomförts för att uppnå indikatorerna och kommunfullmäktiges mål KPMG AB. All rights reserved. Document classiflcatlon: KPMG Publlc 2 67

71 2 Inledning/bakgrund Vi har av Avesta kommuns revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska kommunstyrelsens beredning och uppföljning av mål. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år En av de grundläggande förutsättningarna för kommunen att bedriva en effektiv verksamhet är att en tydlig mål- och styrkedja finns. Styrelse och nämnd ska ha tydliga uppdrag och mål som därtill konkretiseras av nämnd och verksamhet. Vidare är det av vikt att former för uppföljning klargörs och hur återrapportering av uppnådda resultat och effekter ska ske. För en effektiv målstyrning är det av största vikt att målsättningarna är relevanta för verksamhetens utformning och att de kan följas upp och utvärderas. Vidare bör processen ta tillvara de utvärderade målen i såväl verksamhetsplaner som budget för nästkommande år. Revisorerna ska i revisionsberättelsen uttala sig om måluppfyllelsen avseende målen för god ekonomisk hushållning och i samband med granskningen av bokslutet för 2017 konstaterade revisorerna att endast ett av de sju perspektiven med övergripande mål är uppfyllt och att måluppfyllelsen återigen vilar på subjektiva mätmetoder eller inte ens mäts. Inför 2019 års mål och budget för Avesta kommun har de sju perspektiven förändrats i syfte att tydliggöra vision och mål. Perspektiven kommer delas in i: - Stöd och omsorg - Barn och utbildning - Lokalsamhället - Medarbetare - Ekonomi Detta har inte påverkat målstyrningsprocessen som är oförändrad och som är fokus för granskningen. Revisorerna har utifrån sin bedömning av väsentlighet och risk, funnit det angeläget att genomföra en övergripande granskning utifrån den bristande måluppfyllelse som förelegat de senaste åren. 2.1 Syfte och revisionsfråga Det huvudsakliga syftet med granskningen är att bedöma om kommunens målstyrningsprocess är ändamålsenligt utformad, implementerad i organisationen och effektiv i syftet att vara styrande mot de av fullmäktige fastställda målen. Vi kommer därför att granska och söka svaret på följande revisionsfrågor: - Hur är målstyrningsprocessen designad? 2018 KPMG AB. All rights reserved. 3 Document classification: KPMG Publlc 68

72 - Hur arbetas både omvärldsbevakningen och kommunens tidigare utfall in i processen? - Hur kan man se den röda tråden från målformulering via indikatorer till valda aktiviteter? - Hur ser förankringsprocessen ut gällande valda mål och indikatorer? - Vilka uppföljningsrutiner finns? Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas och nämndens indikatorer för sina verksamheter; - finns tydliga direktiv kring arbetet med mål och uppföljning? hur följs målen upp? hur sker återrapporteringen, via nämnd/styrelse, kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige? hur och på vilket sätt fastställs valda aktiviteter? vilka åtgärder vidtas med anledning av återrapporteringens resultat? hur ser förekomsten ut av bedömningar/prognoser för att uppnå målen? - Vilken uppfattning finns i kommunledningen om hur väl styrmodellen fungerar? 2.2 Revisions kriterier Vi kommer att bedöma om målstyrningsprocessen följer: - Fullmäktigebeslut - Policys fastställda av fullmäktige - Interna riktlinjer och rutinbeskrivningar - Allmänna krav på en god intern kontroll - Kommunallagens krav avseende mål för god ekonomisk hushållning 2.3 Ansvarig nämnd/styrelse samt avgränsning Granskningen avser kommunstyrelsen, omsorgsstyrelsen och bildningsstyrelsen. 2.4 Projektorganisation Granskningen har genomförts av Linnea Grönvold, kommunal yrkesrevisor, och Andreas Wendin, kommunal yrkesrevisor, under ledning av Sara Linge, certifierad kommunal revisor. 2.5 Metod Granskningen har genomförts genom: - Studier av följande dokument: o Mål- och budget KPMG AB. All rights reserved. 4 Document classlflcation: KPMG Public 69

73 o Mål- och budget o Delårsrapport 2018 o Årsredovisning 2017 o Omsorgsstyrelsens målredovisning mars och augusti 2018 o Omsorgsförvaltningens verksamhetsplan o Verksamhetsplan Framnäs o Bildningsstyrelsens målredovisning mars och augusti 2018 o Bildningsstyrelsens mål och budget o Anvisningar och följebrev för styrmodellen o Avesta kommuns medarbetarundersökning Intervjuer och avstämningar med: o Kommunstyrelseordförande o Styrelseordförande i bildningsstyrelsen och omsorgsstyrelsen o Förvaltningschef i bildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen o Kommunchef o Ekonomichef o Controller vid kommunkansliet Samtliga intervjuade tjänstemän och politiker har sakgranskat rapporten KPMG AB. All rights reserved. 5 Document classiflcatlon: KPMG Publlc 70

74 3 Resultat av granskningen I kommunens budget ska det enligt kommunallagen 11 kap. 6 för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Av förarbetena till kommunallagen framgår att det är viktigt att dessa mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. I kommentarerna till kommunallagen anges följande när det gäller utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. "För att målen om en god ekonomisk hushållning ska få tillräcklig betydelse i beslutsprocessen krävs att de stäms av, följs upp och utvärderas kontinuerligt." 3.1 Avesta kommuns målstyrningsprocess Målstyrningsprocessens utformning I Avesta kommuns Mål- och budget beslutad av kommunfullmäktige beskrivs kommunens styrprocess. I dokumentet Mål- och budget beskrivs kommunfullmäktiges vision - Avesta Visionen, som är utgångspunkten för målstyrningsprocessen, redogör för hur kommunen ska utvecklas. Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om mål och budget för perioden. Mål- och budgetdokumentet innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som kommunfullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de tre kommande åren. Till målen kopplas indikatorer som ska påvisa hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika och i flera fall finns det flera indikatorer kopplade till ett mål. Styrelsernas uppdrag är att följa kommunfullmäktiges intentioner och kommunfullmäktiges mål ligger till grund för styrelsernas indikatorer för respektive verksamhet. Utifrån kommunfullmäktiges mål ska styrelserna ange aktiviteter som de ska genomföra för att uppnå målsättningen i mål- och budgetdokumentet. Ansvarsområde, indikatorer och aktiviteter ska därefter anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Enligt mål- och budgetdokumentet har kommunstyrelsen ansvar för uppföljningen och dialog med styrelserna i målstyrningsprocessen. Månadsuppföljning från styrelserna sker i februari, mars, april, juli, augusti, september och oktober. Dessa uppföljningar innehåller ekonomi- och personalstatistik, åtgärdsplaner och hur väl styrelsen klarar av att hälla sin budget och årsprognos. I mars månad, i delårsrapporten och årsredovisningen sker en mer omfattande uppföljning till kommunstyrelsen. Mars månads uppföljning omfattar även de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag samt avstämning av kommunfullmäktiges beslutade mål. I delårsrapporten och årsredovisningen ska styrelserna även informera om hur de lyckas i förhållande till: - Beslutade fullmäktigemål - Tilldelade ekonomiska ramar - Särskilda uppdrag Därtill ska delårsrapporten och årsredovisningen innehålla: 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classlficatlon: KPMG Publlc 6 71

75 - Personalredovisning enligt lagstiftning - Avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av kommunfullmäktige i Mål och budget Fastställande av mål 2018 års målstyrningsprocess utgörs av sju kommunövergripande perspektiv med tillhörande kommunfullmäktigemål. Kommunfullmäktiges perspektiv är följande: - Hållbar utveckling/klimatneutralt - Medborgarinflytande - Ungdomsstaden - Folkhälsa/trygghet - Kulturstaden - Avesta Ekonomi De kommunövergripande perspektiven har enligt intervjuade funnits sedan år Perspektiven togs fram för att skapa ett koncerntänk och motverka "stuprör" i kommunens verksamheter. Från år 2019 har kommunfullmäktige beslutat om fem nya perspektiv. Dessa lyder: - Stöd och omsorg - Barn och utbildning - Lokalsamhället - Medarbetare - Ekonomi Syftet med att förändra perspektiven är enligt de intervjuade att tydliggöra vision och mål. De nya perspektiven är mer verksamhetsspecifika och varje styrelse får utöver mål inom perspektiven medarbetare, lokalsamhälle och ekonomi fokusera på ett perspektiv. Exempelvis ska omsorgsstyrelsen arbeta mot de mål som formuleras inom perspektivet Stöd och omsorg och bildningsstyrelsen mot målen inom perspektivet Barn och utbildning. Perspektiven från 2010 till 2018 har enligt de intervjuade fått kritik för att inte tydligt koppla an till verksamheter och för att styrelser har arbetat med mål inom flera olika perspektiv. Idag finns en kritik att det saknas en röd tråd från målen ner i vissa verksamheter där kommunfullmäktige inte beslutat om mål. Däremot har styrmodellen och perspektiven stärkt koncernnyttan i helhet anser intervjuade. Fastän kommunfullmäktige har beslutat om nya perspektiv finns många av de befintliga målen och indikatorerna kvar från år Enligt intervjuade väljer kommunfullmäktige att ha kvar flera av målen och indikatorerna då de är mätbara, och genom att behålla målen och indikatorerna går det att mäta utfallet och jämföra resultatet under flera år. Enligt intervjuade har det blivit en större förståelse hos politikerna att det är av stor vikt att ha mätbara mål. Kommunen deltar sedan några år tillbaka i KKIK (Kommunens 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classlflcatlon: KPMG Publlc 7 72

76 kvalitet i korthet) och har de senaste åren antagit indikatorer utifrån denna jämförelse. Detta för att kunna jämföra resultat i Avesta kommun mot andra kommuner och skapa en mätning som sträcker sig över längre tid. Styrprocessen i Avesta December Januari November Februari Oktober Mars September April Augusti Mnj Juli Juni Bild: Styrprocessen i Avesta, Mål- och budget Vid intervjuer framkom att målstyrningsprocessen inleds i februari månad när koncernledningen, som består av kommundirektören, förvaltningscheferna, personalchefen, ekonomichefen och Vd:arna i kommunens bolag har en gemensam träff med majoriteten i kommunen. Majoriteten består av respektive ordförande i styrelse, nämnd och bolag. Vid den gemensamma träffen presenterar tjänstemännen i kommunen omvärldsbevakning. Efter omvärldsbevakningen påbörjas mål- och budgetarbetet. Enligt intervjuade läggs mycket tid till omvärldsbevakning inom tjänstemannaorganisationen och politiker får presenterat omvärldsbevakning vid flera 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classlflcation: KPMG Publlc 8 73

77 tillfällen per år. Däremot finns uppfattning hos vissa intervjuade att det kan ta lång tid för politikerna att ta till sig omvärldsbevakningen och dess konsekvenser. På tjänstemannanivå läggs enligt intervjuade mycket tid på både kommunövergripande och verksamhetsspecifik omvärldsbevakning och det finns ett stort intresse för dessa frågor både på koncernledningsnivå och inom respektive förvaltning. Vid intervjuer framkommer att tidigare utfall av måluppfyllelse inte på ett strukturerat sätt inkluderas i målstyrningsprocessen. Utifrån den gemensamma träffen och omvärldsbevakningen arbetar majoriteten under våren fram ett förslag till mål- och budget för nästkommande år. Utifrån majoritetens förslag till mål får tjänstemännen i uppdrag att ta fram mätbara indikatorer kopplade till de föreslagna målen. Förslaget till mål- och budget presenteras på kommunstyrelsemötet i maj och kommunfullmäktige beslutar om mål och budgetramar på sammanträdet i juni månad. I november tar kommunfullmäktige en revidering av mål- och budgetdokumentet. Kommentar Vi anser att målstyrningsprocessen finns tydligt beskriven i mål- och budgetdokumentet som antagits av kommunfullmäktige. Vi ser det som positivt att kommunen för år 2019 har beslutat om nya perspektiv för att tydligare skapa en koppling till respektive verksamhet. Vi ser även positivt att det sker ett löpande arbete att byta ut indikatorer som inte är mätbara. 3.2 Styrelsernas arbete i målstyrningsprocessen Efter kommunfullmäktige fastställt mål- och budget i juni månad påbörjar respektive styrelse sitt arbete med att bryta ner fullmäktiges mål och indikatorer till egna planer för verksamheten. Vissa av kommunfullmäktiges indikatorer är verksamhetsspecifika, exempelvis antal dagar brukare ska vänta på plats på ett särskilt boende. Andra verksamheter inkluderas inte i kommunfullmäktiges mål och då väljer styrelserna att anta egna indikatorer. I bildningsstyrelsen och omsorgsstyrelsen genomförs mål- och budgetdagar där politiker, chefer och stödjande funktioner så som ekonomer träffas i två dagar för att arbeta fram indikatorer och aktiviteter utifrån kommunfullmäktiges mål- och budget. Vid dessa träffar diskuterar politiker och tjänstemän i olika grupperingar om indikatorer utöver de fullmäktige fastställt som styrelsen ska föreslå. Därefter antas styrelsernas mål- och budgetdokument för året. Hur förvaltningarna väljer att bryta ner respektive styrelse mål- och budgetdokument sker på olika sätt. Efter att omsorgsstyrelsen beslutat om mål- och budget tar förvaltningsledningen fram en verksamhetsplan för förvaltningen, denna antas inte av omsorgsstyrelsen. I verksamhetsplanen redovisas kommunfullmäktiges mål, styrelsens indikatorer med tillhörande målnivå samt planerade aktiviteter. Utöver kommunfullmäktiges perspektiv och tillhörande mål har omsorgsstyrelsen beslutat att i sin verksamhet inkludera två extra perspektiv; verksamhet och medarbetare med tillhörande mål och indikatorer. Utifrån målen och indikatorerna presenteras även en aktivitetsplan där konkreta aktiviteter redogörs, vem som är ansvarig för aktiviteten och när denna ska genomföras KPMG AB. All rights reserved. Document classlficatlon: KPMG Publlc 9 74

78 Utifrån verksamhetsplanen arbetar vård- och omsorgschefen och socialchefen fram aktivitetsplaner och skapar styrkort för respektive verksamhet. Styrkorten tar därefter enhetscheferna med sig till arbetsplatsträffar där enheterna arbetar fram verksamhetsplan för kommande år. De indikatorer som bildningsstyrelsen arbetar fram tillsammans med förvaltningsledningen redogörs i styrelsens mål- och budgetdokument och inkluderas i förvaltningens kvalitetsarbete och i respektive verksamhets kvalitetsredovisning. Bildningsförvaltningen tar inte fram en övergripande verksamhetsplan för förvaltningen. Respektive resultatenhet föredrar sina resultat för bildningsstyrelsen efter genomförts verksamhetsår, vilket enligt intervjuade blir en del i styrelsens måluppföljning. Kommunstyrelsen anordnar inte mål- och budgetdagar som de andra styrelserna, inte heller antar kommunstyrelsen ett eget mål- och budgetdokument utifrån kommunfullmäktiges mål- och budget. Förvaltningen tar inte årligen fram en verksamhetsplan, utan detta kan enligt de intervjuade ske på enhetsnivå. Det finns en önskan inom kommunen att förvaltningar arbetade på ett likartat sätt med målarbetet. För granskningen har vi tagit del av Avesta kommuns senaste medarbetarundersökning som genomfördes under våren I enkäten har medarbetare svarat på påståendet Utbyter information och pratar om våra mål. Påståendets resultat är 65, vilket enligt medarbetarundersökningen visar att många är nöjda, men att enskilda önskar utveckling 1 De intervjuade har kännedom om att medarbetarundersökningen visar att all personal inom förvaltningarna inte fullt ut anser att man pratar om målen. Däremot finns en önskan av de intervjuade att all personal ska känna till kopplingen mellan kommunfullmäktiges mål och verksamhetsspecifika planer som medarbetarna tar fram årligen. Intervjuade tror att det kan vara svårt för vissa medarbetare att förstå att sin egen verksamhet hör ihop med kommunen i helhet. Det skiljer sig huruvida intervjuade anser att det finns en koppling mellan kommunfullmäktiges mål och tilldelade ekonomiska resurser. Bland annat finns uppfattningen att styrelser inte får tilldelat medel utifrån de mål som kommunfullmäktige beslutat om medan andra anser att det finns en tydlig koppling mellan de satsningar som beslutas och extra medel som kommunfullmäktige ger. Justeringen av perspektiven till år 2019 tror de intervjuade kommer leda till att verksamheterna får tydligare mål, vilket leder till en tydlighet i att målen blir styrande för verksamheterna. Kommentar Vid granskningen framkommer att arbetet med kommunfullmäktiges mål sker på olika sätt för de tre styrelserna. Ingen av styrelserna följer kommunfullmäktiges anvisningar i mål- och budgetdokumentet fullt ut. Detta då ingen av styrelserna antar verksamhetsplan enligt vad som anges i kommunfullmäktiges mål- och 1 Hur siffrorna i medarbetarundersökningen tolkas: Över 80: Extremt nöjda - ingen önskan om utveckling 60-80: Många är nöjda - enskilda önskar utveckling 50-60: Tydlig önskan om utveckling från flertal personer 40-50: Stark önskan om utveckling hos majoritet Under 40: De flesta har en stark önskan om utveckling I sammanhanget vill vi dock lyfta fram att vi i grunden ser positivt på det pågående arbetet med att utveckla Under 30: I stor samtliga har en önskan om förändring och detta bör prioriteras 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classlflcatlon: KPMG Publlc 10 75

79 budgetdokument. Kommunstyrelsen tar själva inte utifrån fullmäktiges mål-och budget fram ett eget mål- och budgetdokument eller verksamhetsplan. Vidare anser vi att dessa arbetssätt inte full ut följer kommunallagens krav angående att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. Vi anser därför att kommunstyrelsen måste säkerställa att alla styrelser och nämnder följer anvisningarna i kommunfullmäktiges mål- och budgetdokument och arbetar på likartat sätt med att bryta ner mål och budget i respektive verksamhet. Vi ser även att kommunstyrelsen bör säkerställa att åtgärder vidtas för att öka personalens kännedom om kommunfullmäktiges mål och deras roll för att uppnå målen. 3.3 Uppföljning och rapportering Som vi skrivit tidigare i rapporten (avsnitt ) beskrivs kommunens styrprocess med kompletterande tidsplan i dokumentet Mål- och budget Utöver mål- och budgetdokumentet finns även anvisning för månadsrapporter för år Anvisningen innehåller en tidsplan och beskriver vilket underlag verksamheterna ska inkludera i uppföljningen. Denna anvisning skickas ut av kommunkansliet vid årets början. Därutöver skickas separata anvisningar för den förstärkta månadsuppföljningen i mars och delårsrapporten i augusti samt för förvaltningsberättelse. Dessa anvisningar inkluderar även en tabell över beslutade mål och indikatorer samt vem som är ansvarig för uppföljningen av dessa. De intervjuade uppger att de direktiv som skickas ut av kommunkansliet samt årshjulet i mål- och budgetdokumentet är tydliga och hjälpsamma i uppföljningsarbetet. De intervjuade anger också att de har bra stöd av kommunkansliet i arbetet med mål och uppföljning. Specifik uppföljning av verksamhetsmålen sker endast i samband med den extra uppföljningen i mars månad, delårsrapport och årsredovisning till såväl kommunstyrelsen som kommunfullmäktige. Däremot förekommer vid varje kommunstyrelsesammanträde en punkt där respektive styrelse och bolag delger kommunstyrelsen information om verksamheten. Enligt intervjuade händer det att målen och måluppfyllelse tas upp vid dessa informationstillfällen. Intervjuade vill också under kommande år kalla ordförandena i styrelse/bolag och förvaltningschef till kommunstyrelsen för att specifikt redogöra för måluppfyllelsen. I kommunens delårsrapport 2018 redovisas måluppfyllelsen för de sju perspektiven och dess 32 indikatorer. Utfallet för delåret visar att av de 32 indikatorerna är 20 stycken inte avstämda, fem är inte uppnådda och sju har uppnåtts. Prognosen för helåret visar följande. Beträffande 13 av indikatorerna råder det osäkerhet om de kommer att uppnås eller inte Tio indikatorer kommer inte att uppnås enligt prognosen Sex indikatorer prognostiseras att uppnås 2 2 Målet avseende nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag är uppnått för delåret men kommer enligt prognos inte att uppnås för helåret, därav är det fler mål uppfyllda för helåret än vad som prognostiseras att uppnås för helåret KPMG AB. All rights reserved. Document classification: KPMG Public 76

80 Tre indikatorer kommer inte att stämmas av Vidare framförs att egentlig mätning av måluppfyllelse för många av målen endast sker en gång per år vilket gör att det under året inte finns några prognoser för måluppfyllelse för dessa mål. Därmed kan det inte under verksamhetsåret ske någon rapportering av eventuella avvikelser till kommunstyrelsen. För de mål som är möjliga att följa upp vid mer än ett tillfälle sker en prognos i samband med delårsrapporten. I dokumentet Mål- och budget 2018 anges att förslag till åtgärder alltid ska lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen om det föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar. Enligt intervjuade har varken bildningsstyrelsen eller omsorgsstyrelsen fått återkoppling eller i uppdrag att vidta åtgärder utifrån bristande måluppfyllelse från kommunstyrelsen. Däremot har det skett utifrån styrelsernas ekonomiska uppföljning. Enligt intervjuade är det svårt att bedöma måluppfyllelsen vid uppföljningen i mars och delårsrapporten. Då flera av indikatorerna inte går att mäta vid måluppföljningarna sker ingen uppföljning av måluppfyllelse. Redovisning av de aktiviteter som genomförts i syfte att uppnå målen sker för flertalet av målen i uppföljningen i mars månad, delårsrapporten 2018 och årsredovisningen 2017, dock inte för alla mål i delårsrapporten. De intervjuade anser att prognossäkerheten i delårsrapporten är bristfällig. Kommentarer Vi anser att det i kommunen finns tydliga direktiv genom mål- och budgetdokumentet samt specifika anvisningar angående uppföljning av mål och ekonomi. Vi ser det som positivt att uppföljning av mål sker vid tre tillfällen under året. Däremot saknas ofta en prognos för måluppfyllelse då flertalet mål inte går att mäta under året och endast genomförda aktiviteter redogörs. Vid genomgång av delårsrapporten går att utläsa att genomförda aktiviteter inte heller redogörs för alla indikatorer. Vi anser även att det finns brister då styrelserna inte för egen del har beslutat om åtgärder för egen del med anledning av bristande måluppfyllelse. Inte heller har kommunstyrelsen vid uppföljning gett styrelserna i uppdrag att vidta åtgärder utifrån bristande måluppfyllelse. Vi anser då inte att kommunstyrelsen uppfyller kommunallagens krav angående kommunstyrelsens uppsiktsplikt. 4 Svar på revisionsfrågorna Utifrån de frågeställningar som legat till grund för granskningen konstaterar vi följande: Hur är målstyrningsprocessen designad? Kommunens målstyrningsprocess beskrivs i kommunfullmäktiges mål- och budgetdokument Kommunens vision är utgångspunkt för målstyrningsprocessen och den redogör hur kommunen ska utvecklas. Mål- och budgetdokumentet innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som kommunfullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de tre kommande åren. Till målen kopplas indikatorer som ska påvisa hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika och i flera fall finns det flera indikatorer kopplade till ett mål. Utifrån kommunfullmäktiges mål ska styrelserna ange aktiviteter som de ska genomföra för att uppnå målsättningen i mål- och 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classlficatlon: KPMG Public 12 77

81 budgetdokumentet. Ansvarsområde, indikatorer och aktiviteter ska därefter anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Enligt mål- och budgetdokumentet har kommunstyrelsen ansvar för uppföljningen och dialog med styrelserna i målstyrningsprocessen. Månadsuppföljning från styrelserna sker i februari, mars, april, juli, augusti, september och oktober. Hur arbetas både omvärldsbevakningen och kommunens tidigare utfall in i processen? Omvärldsbevakning presenteras vid kommunkoncernens gemensamma träff med majoriteten i februari månad när målstyrningsprocessen inleds. Tidigare utfall arbetas inte in på ett strukturerat sätt i målstyrningsprocessen. Mål och indikatorer kan ändras mellan åren om de inte anses mätbara men kommunen vill gärna behålla mål och indikatorer så de blir jämförbara under en längre tid. Hur ser förankringsprocessen ut gällande valda mål och indikatorer? Förankringen av mål och indikatorer sker på olika sätt i respektive styrelses verksamhet. Omsorgsstyrelsen och bildningsstyrelsen antar ett eget mål- och budgetdokument utifrån kommunfullmäktiges mål- och budget. Utifrån det tar omsorgsförvaltningen fram egna verksamhetsplaner med aktiviteter för att nå målen. Bildningsstyrelsen antar ingen verksamhetsplan utan målen inkluderas i förvaltningens kvalitetsarbete. Kommunstyrelsen tar varken ett eget mål- och budgetdokument eller verksamhetsplan utifrån kommunfullmäktiges mål och budget. Hur och på vilket sätt fastställs valda aktiviteter? Aktiviteter fastställs vid mål- och budgetdagarna som bildnings- och omsorgsstyrelsen årligen genomför och antas i respektive styrelses mål - och budgetdokument. I kommunstyrelsen antas inga egna aktiviteter för att uppnå målen. Hur kan man se den röda tråden från må/formulering via indikatorer till valda aktiviteter? Inom omsorgsstyrelsens verksamhet går det att följa en röd tråd från kommunfullmäktiges mål ner till respektive enhets aktivitetsplan. Däremot antar varken bildningsstyrelsen eller kommunstyrelsen verksamhetsplaner inom sina verksamheter utifrån kommunfullmäktiges mål och budget. Kommunstyrelsen antar själva inget måloch budgetdokument, vilket gör att kommunfullmäktiges mål inte bryts ner i verksamheterna överhuvudtaget. Vilken uppfattning finns i kommunledningen om hur väl styrmodellen fungerar? Den övergripande uppfattningen är att själva målstyrningsprocessen är väl fungerade och att det är ett bra årshjul. Däremot ser de intervjuade mycket positivt på att för år 2019 byts perspektiv som riktar sig mot respektive verksamhet vilket de intervjuade tror kommer leda till en mycket tydligare målstyrning i kommunen. Det finns även en önskan från intervjuade att alla verksamheter inom kommunen ska arbeta och bryta ner målen på samma sätt. Hur sker återrapporteringen, via nämnd/styrelse, kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige? 2018 KPMG AB. All rights reserved. 13 Document classlflcatlon: KPMG Publlc 78

82 De beslutade målen och indikatorerna följs upp i styrelser och nämnder i mars månad, delårsbokslutet och i årsredovisningen. Respektive styrelse följer upp sina mål och budget och rapporteringen går därefter vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vilka uppföljningsrutiner finns? I mål- och budgetdokumentet beskrivs kommunens styrprocess med en tillhörande tidsplan. Utöver det finns även anvisningar för månadsrapporter som beskriver tidsplan och vilket underlag som ska inkluderas i uppföljningen. Separata anvisningar skickas även ut för den förstärka månadsrapporten i mars och delårsrapporten augusti samt för förvaltningsberättelserna. Finns tydliga direktiv kring arbetet med mål och uppföljning? Dokumentet mål- och budget , tillsammans med kommunens årshjul samt de separata anvisningarna beskriver tydligt arbetet med mål och uppföljning. Hur följs målen upp? De antagna målen och indikatorerna följs upp i rapporterna i mars och augusti samt vid årsredovisningen. Är målen inte mätbara vid uppföljningstillfället anges de aktiviteter som genomförts för att uppnå målen. Redogörelsen för aktiviteter som genomförts, sker dock inte i för alla indikatorer/mål. Vilka åtgärder vidtas med anledning av återrapporteringens resultat? Vid granskningen framkom att varken bildningsstyrelsen eller omsorgsstyrelsen för egen del har beslutat om åtgärder med anledning av bristande måluppfyllelse. Inte heller har kommunstyrelsen vid uppföljning gett styrelserna i uppdrag att vidta åtgärder utifrån bristande måluppfyllelse. Hur ser förekomsten ut av bedömningar/prognoser för att uppnå målen? Vid granskningen framkom att måluppfyllelsen för flera mål eller indikatorer endast går att mäta en gång per år, vilket gör att det inte finns någon prognos för måluppfyllelsen för dessa mål under året. I dessa fall anges istället de aktiviteter som genomförts för att uppnå målen, vilket dock inte anges för alla indikatorer. 5 Slutsats och rekommendationer Utifrån genomförd granskning är vår generella bedömning att kommunens målstyrningsprocess inte fullt ut är ändamålsenligt utformad, implementerad i organisationen och effektiv i syftet att vara styrande mot de av fullmäktige fastställda målen. Bedömningen gör vi bl.a. utifrån att inte alla styrelser idag arbetar enligt fullmäktiges direktiv när det gäller att anta verksamhetsplaner som anger planerade aktiviteter. Men också att styrelserna inte på egen hand vidtagit åtgärder utifrån bristande måluppfyllelse. Kommunstyrelsen har inte heller utifrån bristande måluppfyllelse gett styrelserna i uppdrag att vidta åtgärder. Utifrån genomförd medarbetarundersökning och intervjuer anser vi inte att kommunfullmäktiges mål är fullt ut implementerad i verksamheten. Vi ser det som positivt att själva processen med tillhörande årshjul och 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classlflcatlon: KPMG Public 14 79

83 anvisningar finns dokumenterade i mål- och budgetdokumentet, och vilka de intervjuade upplevde som mycket tydliga. I sammanhanget vill vi lyfta fram att vi ser positivt på att kommunfullmäktige för år 2019 valt att ändra perspektiv för att skapa en tydligare "röd tråd" från målen till respektive verksamhet. Detta mot bakgrund av att det bland de intervjuade upplevs att perspektiven inte kopplar an till alla verksamheter och att man får arbeta mot mål inom flera olika perspektiv. Utifrån granskningen rekommenderar vi kommunstyrelsen att: - Säkerställa att alla styrelser och nämnder och dess verksamheter arbetar på ett likvärdigt sätt att bryta ner målen och indikatorerna i sin verksamhet i enlighet med fullmäktiges anvisningar. - Säkerställa att styrelser och nämnder vidtar åtgärder vid bristande måluppfyllelse. - Säkerställa att medarbetarnas kunskap om fullmäktiges mål och kommunens målstyrningsprocess ökar. - Tydliggöra analysen i delårsrapporten och årsredovisningen så att det framgår vilka aktiviteter som genomförts för att uppnå indikatorerna och kommunfullmäktiges mål KPMG AB. All rights reserved. 15 Document classlficatlon: KPMG Public 80

84 ktf I 'D,a-,P--:ummer O Kk,<.S/P- 000 J Avesta kommun Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige - för kännedom Uppföljande granskning av tidigare granskningar Avesta kommuns revisorer har gett KPMG i uppdrag att följa upp tidigare års genomförda granskningar. Syftet med granskningen är att se vilka åtgärder som styrelser och nämnder vidtagit med hänsyn till granskningsresultatet för respektive granskning. Uppföljning har genomförts av följande granskningar: Hemtjänsten, 2014 Hantering av ansökningar av statliga ersättningar inom flyktingmottagande, 2015 Kommunens sjukfrånvaro, 2015 Kommunen hemsida och tillgång till kommunala föreskrifter, 2015 Samverkan barn och unga, 2015 Detaljplaneringsprocessen, 2016 Bisyssla, 2016 Utifrån genomförd uppföljningsgranskning är vår översiktliga bedömning att kommunstyrelsen, bildningsstyrelsen, omsorgsstyrelsen och V-dala miljö-och byggnadsnämnd har tagit till sig, vidtagit åtgärder eller påbörjat ett arbete med de flesta förbättringsornråden/ rekommendationer som framgick av respektive granskning. För att säkerställa en ändamålsenlig uppföljning av tidigare genomförda granskningar är vår rekommendation att respektive styrelser och nämnd på anmodan från kommunrevisionen lämnar in ett skriftligt svar till kommunrevisionen avseende de förbättringsornråden och rekommendationer som framgår av granskningen. Revisionen begär yttrande avseende de förbättringsområden och rekommendationer som framgår av granskningen, senast De förtroendevalda revisorerna i Avesta kommun Mats Myren 81

85 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) uoor ojande granskning av tidigare granskningar Rapport Avesta kommun KPMGAB Antal sidor KPMG AB. All rights resened. Document classlflcatlon: KPMG Publlc 82

86 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Innehållsförteckning 1 Inledning/bakgrund Syfte, revisionsfråga och avgränsning Revisionskriterier Metod 3 2 Resultat av granskningen Hemtjänsten, Hantering av ansökningar av statliga ersättningar inom 4 flyktingmottagande, Kommunens sjukfrånvaro, Kommunen hemsida och tillgång till kommunala föreskrifter, Samverkan barn och unga, Detaljplaneringsprocessen, Bisyssla, Sammanfattande slutsats KPMG AB. All rights reserved. 2 Document classiflcatlon: KPMG Publlc 83

87 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Inledning/bakgrund Avesta kommuns revisorer vill utifrån tidigare års genomförda granskningar, se vilka åtgärder som styrelser och nämnd har vidtagit med hänsyn till granskningsresultatet för respektive granskning. 1.1 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Syftet med granskningen är att följa upp vilka åtgärder som vidtagits utifrån identifierade förbättringsområden/rekommendationer avseende följande granskningar: -Hemtjänsten, Hantering av ansökningar av statliga ersättningar inom flyktingmottagande, Kommunens sjukfrånvaro, Kommunen hemsida och tillgång till kommunala föreskrifter, Samverkan barn och unga, Detaljplaneringsprocessen, Bisyssla, Revisionskriterier 1.3 Metod Uppföljningen utgår från de bedömningar och rekommendationer som lämnades i respektive granskningsrapport samt utifrån de missiv som ansvarig styrelse/nämnd lämnade som svar till revisionen efter det att granskningen kommunicerats. De sju för uppföljningen aktuella granskningsrapporterna med tillhörande missiv samt styrelsernas/nämndernas svar på respektive granskning har granskats. Utifrån detta underlag har ett antal frågor upprättats. Ansvariga tjänstemän har ombetts att besvara ett antal frågor rörande vilka åtgärder som vidtagits. Inom ramen för uppföljningen har vissa parallella kontroller av lämnade uppgifter gjorts KPMG AB. All rights reserved. Document classlfication: KPMG Public 3 84

88 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Resultat av granskningen I följande avsnitt presenteras respektive granskning som genomfördes Först framställs de rekommendationer som framkom av tidigare genomförd granskning följt av respektive styrelse/nämnds åtgärder/kommentarer utifrån rekommendationerna. Efter varje granskning presenteras vår bedömning och slutligen ges vår sammanfattande bedömning. 2.1 Hemtjänsten, 2014 Syftet med granskningen som genomfördes 2014 var att bedöma om hemtjänstens verksamhet bedrev kostnadseffektivt och utifrån brukarnas behov Rekommendationer till kommunstyrelsen och omsorgsstyrelsen -Granskningen visar att Avesta kommun har förhållandevis låga kostnader för äldreomsorgen inklusive hemtjänsten och att förvaltningen vidtagit åtgärder för att få en ekonomi i balans. -Måltalen som finns gällande brukartid/insatstid på 85 % och kring tid på 15 % bedöms realistiska och att uppföljning som sker månadsvis är ändamålsenlig. -Planering och bemanning av insatser hos den enskilde är ett ytterst komplext uppdrag där vår bedömning är att Omsorgsstyrelsen är på god väg att finna metoder för planering och bemanning men att man inte nått ända fram. -Vår bedömning var att personalbemanningen inte är tillräckligt rörlig för att vara kostnadseffektiv. Om antalet hemtjänstgrupper ska vara oförändrade måste en större flexibilitet till för att det ska vara rätt bemanning inom alla områden. -Kring tiden, dvs. den tid som inte är brukartid, är alltför hög enligt de mål man har. Att få ned kring tiden innebär lägre kostnader. -Budgeten är idag inte det styrinstrument den ska vara. Vi bedömer det som positivt att man inför 2015 kommer att använda en annan budgeteringsmetod. Dock kvarstår faktum att man har underskott och måste anpassa verksamheten till de medel man har Åtgärder/Kommentarer från omsorgsstyrelsen Omsorgsstyrelsens svar till revisionen: -"Ej tillräckligt rörlig personal för att vara kostnadseffektiv" - ny arbetsmodell införs från våren 2015 där varje grupp planerar ut personal efter det faktiska insatsbehovet. Planerarna ska arbeta mer tillsammans för att öka rörligheten mellan hemtjänstgrupperna. Nytt insatsmätningssystem ska implementeras under våren 2015, vilket är ett bra verktyg för att nyttja tiden så effektivt som möjligt mot mer 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classlficatlon: KPMG Publlc 4 85

89 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) brukartid och mindre administrativ tid. Vi ska även arbeta med ett "hemtagningsteam" som jobbar över hela kommunen för att ha samma team under de första ca 14 dagarna efter hemgång från lasarettet. - "Kring tiden är alltför hög enligt de mål som är satta" - Hemtjänstens arbetssätt kommer göra skillnad då pilotgrupperna har mycket stor förbättring i jämförelse med okt-13 och okt-14. Vi arbetar med brukartimmen och verksamhetsrapporten fullt ut. Det kommer också att införas "Nyckelfri låshantering" som ska ge mer brukartid och mindre kring tid. - "Att budgeten ej är det styrningsinstrument som den ska vara" ska vi arbeta helt efter resultatet i Brukartimmen. Enhetschef får rekvirera personalbudget från REchef efter den procent som enheten uppnår i Brukartimmen. Hemtjänstens totala personalbudget ligger direkt under RE chef som sedan fördelar med en månads eftersläpning till respektive enhet efter uppnådd procent. Vi har inte kunnat finna något yttrande från kommunstyrelsen Vår bedömning Vid kontakt med förvaltningen fick vi informationen att ett hemtagningsteam har införts med 2,o personal som fortfarande finns kvar. Dessutom har förvaltningen 2018 ytterligare 5,0 personal i ett projekt för just hemtagningsteam. Förvaltningen konstaterar att det är en mycket viktig och bra verksamhet, som både är uppskattat från brukare och från förvaltningen. Förvaltningen har dessutom infört en ny beräkningsmodell "85/15 %" där insatsbehovet styr planeringen samt behovet av personal. All budget finns under vård- och omsorgschefen och fördelas sen till respektive hemtjänstgrupp utifrån procenten. Förvaltningen uppnådde dock inte 85 %, genomsnitt/månad. Detta medför svårigheter att få balans mellan budgetstyrning och arbetsmiljö. Vad gäller uppföljning så gör förvaltningen en så kallat Brukartimme-Kontinuerlig uppföljning, varje månad där man rapporterar till politiker och förvaltning om utfallet av förändringarna. Efter genomförd uppföljning är vår bedömning att omsorgsstyrelsen har genomfört eller påbörjat arbetet med de flesta förbättringsområden/rekommendationer som framgick i granskningen av hemtjänsten från Hantering av ansökningar av statliga ersättningar inom flyktingmottagande, 2015 Revisionen genomförde 2015 en granskning avseende hantering av ansökningar av statliga ersättningar inom flyktingmottagande. Syftet med granskningen var att undersöka om kommunen hade tillbörliga rutiner angående hanteringen av statliga medel från Migrationsverket samt om kommunen ansöker och erhåller de medel man har rätt till KPMG AB. All rights reserved. Document classlflcatlon: KPMG Publlc 5 86

90 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Rekommendationer till kommunstyrelsen, bildningsstyrelsen och omsorgsstyrelsen -Säkerställer att det inrättas en övergripande arbetsgrupp som arbetar med flyktingfrågor och återsökning av statsbidrag. Det bör enligt vår uppfattning finnas ett tydligt uttalat ansvar på någon för att upprätthålla kompetens kring regelverket av statsbidrag samt ha en helhetssyn för hela kommunen. En funktion som stöttar och driver på verksamheterna och har kontroll över helheten. Denna funktion kan organiseras där det är lämpligt. Det viktiga är att någon har det totala ansvaret och kompetensen. -Säkerställer att rutiner upprättas och fastställs för återsökning av statsbidrag. -Säkerställer att det finns fler medarbetare som är insatta i rutiner kring återsökning av statsbidrag. -Säkerställer att medarbetare inom bildningsförvaltningen får utbildning i relevanta system och att urvalskriterier ses över inför framtagande av underlag till återsökningar. -Säkerställer att kommunikationen mellan förvaltningarna förbättras och ett närmare samarbete inleds. -Säkerställer att statliga ersättningar för flyktingmottagande inkluderas i styrelsernas internkontrollarbete Åtgärder/Kommentarer från kommunstyrelsen, bildningsstyrelsen och omsorgsstyrelsen Kommunstyrelsens svar till revisionen: En förvaltningsövergripande integrationsstrateg är nu anställd vilket ger möjlighet att säkerställa återsökningen av statsbidrag kopplat till flyktingmottagandet på en övergripande nivå. Omsorgsstyre/sens svar till revisonen: -En integrationsstrateg kommer att anställas på kommunkansliet i höst. Det bör vara en lämplig uppgift för den tjänsten att se till att den övergripande arbetsgruppen bildas samt bestämma vem som ska ha det totala ansvaret och kompetensen för att alla statsbidrag som kommunen är berättigad till också rekvireras. -Rutiner är upprättade och delgivna utredare på KPMG. Rutinerna kommer att utvecklas ytterligare samt beslutas i styrelsen. -Tillräckligt många medarbetare är insatta i rutinerna kring återsökning av statsbidrag. Vi har dock inte säkrat upp så att ersättare är utsedda om någon ansvarig skulle vara 2018 KPMG AB. All rights reserved. 6 Document classlflcation: KPMG Publlc 87

91 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) förhindrad att utföra sitt jobb. Däremot kommer en mall skyndsamt upprättas där det för varje specifik rekvisition framgår vem som är ansvarig samt vem som är ersättare. -Kommunikationen är tillräcklig. Kommunikation förekommer när behov uppstår. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna enligt beslut Ingår i förvaltningens beslutade interkontrollplan från och med 2016 Bi/dningsstyrelsens svar till revisionen: -Kommunfullmäktige beslutade i juni 2016 att det skulle inrättas en tjänst som integrationsstrategi på övergripande nivå. Bildningsstyrelsen utgår ifrån att den tjänsten kommer att ha ansvar för att det bildas en arbetsgrupp, samt att den har det övergripande ansvaret för kompetensförsörjning. Bildningsförvaltningen tar ansvar för kompetensförsörjningen inom egen förvaltning. -Rutiner är upprättade och delgivna utredare på KPMG. Rutinerna kommer att utvecklas samt beslutas i styrelsen. -Tillräckligt många medarbetare är insatta i rutinerna kring återsökning av statsbidrag. -En medarbetare (systemansvarig för extens) administratör på barnomsorgskansliet, är ansvarig för framtagande av underlag till återsökningar. En lathund är upprättad för övriga administratörer som har tillgång till systemet i händelse av frånvaro. Rutiner har funnits inom förskola/grundskola som är kvalitetssäkrade, inga barn eller elever försvinner i och med att de får personnr, alla förändringar är kodade. Enheten gymnasiet har inte använt detta urvalsförfarande men går så idag. -Kommunikationen är tillräcklig. Kommunikation förekommer när behov uppstår. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna enligt beslut Statliga ersättningar för flyktingmottagande ingår från och med 2017 i internkontrollplanen, vilket beslutas av styrelsen hösten Vår bedömning Avesta kommun tar årligen emot en stor andel flyktingar, ensamkommande flyktingbarn, andra skyddsbehövande och dess anhöriga. Den statliga ersättning som kommunen har rätt till regleras i ett antal förordningar. Regelverket för ersättning är många gånger komplext. Brister i hantering och arbetssätt inom området riskerar bland annat medföra uteblivna intäkter för berörda verksamheter. Vid kontakt med förvaltningen fick vi informationen att det sedan tidigare finns en kommunalekonomisk förvaltningsövergripande grupp som träffas regelbundet och stämmer av olika gemensamma ekonomiska frågor i kommunen. Gruppen leda av kommunens ekonomichef och controller KPMG AB. All rights reserved. 7 Document classificatlon: KPMG Publlc 88

92 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) En integrationsstrateg finns anställd. En arbetsuppgift är att tillhandahålla omvärldsspaning till förvaltningarna genom att exempelvis delta i information från Migrationsverket och länsstyrelsen om nya/förändrade statsbidrag. Rutinerna avseende ersättare och ansvarig för återsökningarna inom de olika områdena inom omsorgen har säkerställts. I övrigt så har möjligheterna till återsökningar och därmed också den arbetsuppgiften minskat betydligt för omsorgen. Staten har gjort om sitt bidragssystem så att schablonersättningar utgår för ensamkommande barn. Förutom detta har man begränsat möjligheten att återsöka för funktionsnedsättningar och "lagt över" detta på kommunerna efter 2 år. Förvaltningen ser positivt på schablonersättningar och även Migrationsverkets digitalisering av ersättningssystemet. Tyvärr så har schablonersättningarna också medfört att ersättningarna till omsorgen sänkts och förvaltningen får "tidigare" bära kostnaden om det uppstår behov av insatser för de enskilde nyanlände. Efter genomförd uppföljning är vår bedömning att kommunstyrelsen och övriga styrelser har genomfört eller påbörjat arbetet med de flesta förbättringsområden/ rekommendationer som framgick i granskningen "Hantering av ansökningar av statliga ersättningar inom flyktingmottagande" från Den interna kontrollen är i allt väsentligt ändamålsenlig och tillräcklig. 2.3 Kommunens sjukfrånvaro, 2015 Syftet med granskningen som genomfördes 2015 var att granska om kommunens arbete med sjukfrånvaro och rehabilitering var ändamålsenliga och effektiva Rekommendationer till kommunstyrelsen och styrelser I granskningsrapporten har hela processen kring sjukfrånvaro inom kommunen granskats. Den sammanfattande bedömningen var att Avesta kommun hanterar problematiken kring sjukfrånvaro på ett bra sätt. Utifrån utfallet av granskningen lämnades granskningsrapporten över för kännedom och med beröm. Den enda bristen man kom fram till i granskningen var är att det saknades mätbara mål avseende sjuknärvaron Åtgärder/Kommentarer från styrelser Bi/dningsstyrelsens svar till revisionen: I Bildningsstyrelsen har man inte tagit detta som ett ärende, utan förvaltningschefen Fredrik Juthman tog det som en rapport. Ärenden kan ses; 71 från bildningsstyrelsens möte , under namnet Fredrik Juthman. I uppdraget inom "Vision Avesta 2020" visas att kostnaderna ökar betydligt för förvaltningen genom utökningen av elevantalet i skalarna. Ökar befolkningen i kommunen till 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classificatlon: KPMG Publlc 8 89

93 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) invånare, enligt målet, kommer en betydlig ramökning att behövas. Kommunrevisionen har genomfört granskning över utveckling och hantering av kommunens sjukfrånvaro. Sammanfattande bedömning är att Avesta kommun hanterar problematiken kring sjukfrånvaro på ett bra sätt. Rapporten finns som delgivning vid sammanträdet. Omsorgsstyrelsens svar till revisionen: - Sjuknärvaron inom Omsorgen har under de senaste fyra åren inte haft någon tydlig trend, sjuknärvaron började med att minska för att de senaste två åren öka igen. En partsgemensam analys har genomförts under hösten I denna kunde man bland annat konstatera att korttidssjukfrånvaron beror på infektioner, svåra förkylningar med bakteriella komplikationer och även mycket magsjuka. - Visstidsanställda sommarvikarier som oftast är yngre än tillsvidareanställda medarbetare har generellt sett högre korttidssjukfrånvaro. En anledning till detta skulle kunna vara att tillsvidareanställda oftare har ett högre ansvarskännande gentemot verksamheten än visstidsanställda. Långtidsohälsan har ökat mest i Omsorgen. - Alla enhetschefer följer rehabiliteringskedjan mycket noga. Där förvaltningen kan se tendenser till arbetsrelaterad sjukdom arbetar vi förebyggande med arbetshjälpmedel, beteendevetarinsatser mot stress etc. Inom omsorgen har man en utmaning med att arbetena som utförs ofta är förande med belastning genom de lyftmoment som vi har, risk för hot och våld (framförallt inom demens och LSS) samt psykosocial stress (ambitionen att få göra det lilla extra för brukaren). Vi har inte kunnat finna något yttrande från V-dala Miljö- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsen Vår bedömning Efter genomförd uppföljning är vår bedömning att omsorgs- och bildningsstyrelsen har genomfört eller påbörjat arbetet med de förbättringsområden/rekommendationer som framgick i granskningen av Sjukfrånvaro från Kommunen hemsida och tillgång till kommunala föreskrifter, 2015 Syftet med granskningen var att bedöma om Avesta kommun har tydliga och säkra rutiner för att fullfölja intentionerna i 3 kap. 30 kommunallagen (KL) samt att ta reda på hur ansvarig förvaltning och avdelning hanterar informationen på hemsidan. Med hemsidan avses kommunens externa hemsida KPMG AB. All rights reserved. 9 Document classlflcatlon: KPMG Publlc 90

94 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Rekommendationer till kommunstyrelsen -För att kunna säkerställa att dokumentation och information är aktuell måste rutiner för ansvar/uppdatering/revidering/publicering finnas. Vi rekommenderar därför att rutiner för ändamålet utformas. -Vi rekommenderar att ansvaret för innehåll i information, läsbarhet, läsvärde, publicering, bevakning mm tydliggörs. -Vi rekommenderar en översyn av webborganisationen och tydliggör roller samt ansvar. -Vi rekommenderar att kontrollmoment införs inom alla verksamheter för att säkerställa att den information som är publicerad på webben är aktuell och korrekt. -Upprätta en författningssamling på startsidan Åtgärder/Kommentarer från kommunstyrelsen Kommunstyrelsens svar till revisionen: -Det finns ingen central kommunikationsfunktion med mandat att detaljstyra förvaltningarnas kommunikationsarbete. I dagsläget finns det en informatörstjänst placerad i kommunkansliet, vilket innebär att det även om mandaten fanns, inte finns tillräckligt med tid för att utföra ett sådant uppdrag. Detta är i sin tur både en styrka och en svaghet. Styrkan är att det är de som är verksamhetsansvariga som äger sin kommunikation, vilket i teorin borgar för kommunikation som är relevant och rättvisande. Svagheten är att det i praktiken är beroende av att de verksamhetsansvariga har en tydlig upplevelse av att kommunikationsarbete som till exempel webbpublicering är ett viktigt uppdrag som ingår i verksamheten. Med tanke på de stickprovsresultat som revisionen presenterar, och till viss del även resultat av webbplatsundersökningar (egna och externa), är det uppenbart att kommunikationsuppdraget till verksamheterna inte är eller uppfattas tillräckligt tydligt. -I samband med att Avesta kommun arbetar med att starta ett servicecenter aktualiseras organiseringen av Avesta.se. Projektet kommer att se över och ge förslag på hur Avesta.se i fortsättningen ska hanteras, och i det arbetet kommer revisionens rapport att vara en del. -Vad gäller revisionens rekommendation om en författningssamling på förstasidan på Avesta.se, är det ett ovanligt sätt att säkerställa tillgång till kommunala föreskrifter. Förstasidan är bara en ingång till kommunen, därifrån ska besökaren hitta det den söker på ett så okomplicerat sätt som möjligt. Viktigt är däremot att vår sökfunktion fungerar på ett bra sätt, och det är en av de saker vi ska se över i projektet kring Servicecenter KPMG AB. All rights reserved. 10 Document classlficatlon: KPMG Public

95 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) En väl fungerande sökfunktion är beroende av webbredaktörer som både har förmåga och mandat att hantera innehållstexter på ett sådant sätt att sökbarheten blir god. Det är ett manuellt arbete som inte åtgärdas på annat sätt än att webbtexterna är välskrivna, och att innehållet metataggas med relevanta söktermer. Webbredaktörerna behöver utrymme i sina tjänster för att kunna genomföra kvalitetsarbetet som krävs. - Det pågår även ett arbete med att strukturera upp kommunens styrdokument. Steg 2 i det projektet blir att lägga ut styrdokumentet på ett sätt som gör dem lättillgängliga för såväl medborgare som personal inom Avesta kommun Vår bedömning Som revisionen noterar är det i enlighet med Avesta kommuns organisering och dess policydokument "Kommunikationspolicy för koncernen Avesta kommun", respektive förvaltningschef som har ansvar för att säkerställa rutiner och kontrollmoment vad gäller den egna förvaltningens ansvarsområden. Vid kontakt med förvaltningen fick vi informationen att det finns ett pågående projekt som går ut på att redigera kommunens styrdokument. Projektet har pågått i flera år men avbrutits flera gånger på grund av att projektgruppen prioriterat andra arbetsuppgifter. Nya riktlinjer för hur Avesta kommuns styrdokument ska se ut, nomenklatur m.m. har tagits fram och är beslutade av kommunfullmäktige. Projektgruppen har i dagsläget igen påbörjat projektet på allvar och arbetsuppgifter som "namnbyte, redigering m.m. pågår. Planerandet för uppdelning av styrdokumenten och gruppering är också en pågående process. Det nya intranätet ska förhoppningsvis ge bättre förutsättningar till implementering av till exempel styrdokument. Vad gäller undersökningar på webbplatsen, så har kommunen gjort en egen granskning utifrån SKL:s ifyllnadsmall Information till alla. Viktigt att säga om resultatet är att vi kommunens servicecenter har gjort granskningen och att personen som utfört den har haft en begränsad tid att hitta varje punkt. Det kan alltså vara så att funktionen/informationen finns, men inte har hittats. Webbråden arbetar med att förbättra resultatet. Utöver det görs en kontinuerlig feedback från alla målgrupper och har som målsättning att tillgodose deras önskemål när det gäller innehåll på webbplatsen. Efter genomförd uppföljning är vår bedömning att kommunstyrelsen har genomfört eller påbörjat arbetet med de flesta förbättringsområden/rekommendationer som framgick i granskningen av Kommunens hemsida och tillgång till kommunala föreskrifter från Samverkan barn och unga, 2015 Syftet med granskningen var att bedöma om kommunstyrelsen och övriga styrelser i Avesta kommun hade skapat förutsättningar för intern och extern samverkan i arbete 2018 KPMG AB. All rights reserved. Document classificatlon: KPMG Publlc 11 92

96 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) med barn och ungdomar som far illa, är i riskzonen att fara illa eller på annat sätt är i behov av extra stöd Rekommendationer till kommunstyrelsen, bildningsstyrelsen och omsorgsstyrelsen -Utvärdera modellen och det arbete som görs idag. -Följ upp effekterna av det arbete som görs. -Förtydliga uppdragets innehåll och det ansvar detta medför, i syfte att ytterligare säkerställa att intentionerna med Avestamodellen 2.0 kan förverkligas. -Ta fram nya aktualiserade riktlinjer och strategier. -Förtydliga koordinatorns roll och mot bakgrund av det stora antalet nyanlända innevånare, överväga en utvidgning av densamma Åtgärder/Kommentarer från styrelse Kommunstyrelsens svar till revisionen: Kommunstyrelsen har tagit del av Kommunrevisionens granskningsrapport "Samverkan barn unga" och konstaterar att rapportens slutsatser och rekommendationer berör verksamheter som faller under Bildningsstyrelsen och Omsorgsstyrelsen. Utifrån de svar som Bildningsstyrelsen (dnr Bs , ) och Omsorgsstyrelsen (dnr OS 15/ , ) lämnar har respektive styrelse tagit del av, och tillfredsställande agerat på, revisionsrapporten. Bildningsstyrelsen och Omsorgsstyrelsen presenterar i sina svar en tydlig lista på vidtagna och planerade åtgärder, vilka förefaller vara väl genomtänkta och lämpliga. Bildnings- och omsorgsstyrelsens svar till revisionen: -En sammanställning av utvärderingar som genomförts inom ramen för Avestamodellen 2.0 har upprättats i januari Enkätundersökning av Avestamodellen 2.0 genomfördes i januari och resultatet har analyserats och finns tillgängligt i en analysrapport. -En arbetsgrupp bestående av förvaltningschef/socialchef från Omsorgsförvaltningen, Bildningschef/Resultatenhetschefer från Bildningsförvaltningen har påbörjat en översyn av Avestamodellen med syfte att säkerställa modellens intentioner och har som övergripande mål att förbättra samverkan i alla led i organisationen. Slutresultatet kommer att presenteras under våren Styrdokumentet kommer att ses över och uppdateras i syfte att tydliggöra Avestamodellens olika grupper, deras ansvar och hur effekterna av arbetet inom 2018 KPMG AB. All rights reserved. 12 Document classiflcation: KPMG Public 93

97 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Avestamodellen ska följas upp. Nytt styrdokument kommer att presenteras under hösten Vår bedömning Kommunstyrelsen, omsorgsstyrelsen och bildningsstyrelsen har tagit del av, reagerat och agerat med anledning av revisionsrapporten Samverkan barn och unga. Revisionsrapportens slår fast att det finns en stor mängd resurser inom Avestamodellen. Bildningsstyrelsen instämmer i det och anser såsom revisorerna att det är av yttersta vikt att modellens innehåll och organisation ytterligare förtydligas och följs upp så att intentionerna med Avestamodellen 2.0 kan förverkligas. Bildningsstyrelsen har därför initierat en total översyn av modellen. Bland annat har en sammanställning av alla utvärderingar som gjorts inom Avestamodellen 2.0 författats. En enkätundersökning vars syfte var att följa upp hur personalen upplever Avestamodellen, arbetet som sker i de olika grupperna och modellens effekter har även genomförts och analyserats. Enkätundersökningen skickades ut till samtliga rektorer, biträdande rektorer, skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, skolgruppspersonal, speciallärare och specialpedagoger inom Avesta kommun. En arbetsgrupp bestående av förvaltningschef och socialchef från Omsorgsförvaltningen, bildningschef och resultatenhetschefer från Bildningsförvaltningen har inrättats som syftar till att ytterligare säkerställa modellens intentioner. Några av målen som arbetsgruppens arbete ska resultera i är bättre samverkan i alla led samt att tydliggöra det lagstadgade ansvaret i organisationen. Slutresultatet av arbetsgruppens arbete kommer att presenteras under våren Där kommer identifierade utvecklingsområden redovisas och hur dessa ska implementeras inom Avestamodellen. Arbetsgruppen kommer även att se över och uppdatera styrdokumentet för Avestamodellen. Det uppdaterade styrdokumentet kommer att presenteras under hösten Efter genomförd uppföljning är vår bedömning att kommunstyrelsen, omsorgsstyrelsen och bildningsstyrelsens har genomfört eller påbörjat arbetet med de förbättringsområden/rekommendationer som framgick i granskningen av Samverkan barn och unga från Detaljplaneringsprocessen, 2016 Syftet med granskningen som genomfördes 2016 var att granska huruvida Avesta kommun hade en effektiv och ändamålsenlig process för detaljplaner KPMG AB. All rights reserved. 13 Document classlflcatlon: KPMG Publlc 94

98 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Rekommendationer till kommunstyrelsen och V-Dala miljö- och byggnadsnämnd -Att revidering av översiktsplanen för att anpassa den till Avestas rådande situation utförs. - Att de befintliga rutinerna ses över i syfte att säkerställa dess (rutinernas) aktualitet och ge en mer lättöverskådlig systemdokumentation Åtgärder/Kommentarer från V-dala Miljö- och byggnadsnämnd V-dala Miljö- och byggnadsnämnd svar till revisionen: - Revidering/ny översiktsplan är påbörjad i form av metod- och förstudier. En aktualitetsförklaring som visar att den nuvarande översiktsplanen ej är aktuell, lämnades till Plan- och Näringslivsutskott En ny översiktsplan beräknas vara färdig i slutet av Sedan 2/ har enheten förnyat de centrala dokumenten och rutinerna, arbete pågår med att aktualisera övriga rutiner, vilket kommer att vara genomfört under Vi har inte kunnat finna något yttrande från kommunstyrelsen Vår bedömning Vid kontakt med förvaltningen fick vi informationen att arbetet med den nya översiktsplanen inte kommer att vara färdig i slutet av 2018 utan datumet har skjutits fram då de har behövt mer tid med bland annat utbildningar för att säkerställa kvaliten. Aktualisering med nya lagstiftningar och förbättringar av rutiner har även krävt sin tid. Rutiner har setts över och aktualiserats, och så sker även fortlöpande. Processbeskrivningar är ett levande material som behöver/måste aktualiseras fortlöpande för att vara effektiva och rättssäkra. Efter genomförd uppföljning är vår bedömning att V-dalarna Miljö- och byggnadsnämnd har genomfört eller påbörjat arbetet med de förbättringsområden/rekommendationer som framgick i granskningen av Detaljplaneringsprocessen från Bisyssla, 2016 Syftet med granskningen som genomfördes 2016 var att bedöma om kommunen hade ändamålsenliga rutiner för att säkerställa att otillåtna bisysslor inte förekom KPMG AB. All rights reserved. 14 Document classlficatlon: KPMG Publlc 95

99 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Rekommendationer till respektive styrelse, nämnd och kommunala bolag Kunskapen om bisysslor och dess omfattning får med ledning av granskningsresultatet bedömas som nödvändigt att utveckla och fördjupa. På grund av de förhållanden vi iakttar bedömer vi att kommunen inte med säkerhet kan avgöra huruvida alla enligt granskningen förekommande bisysslor: - Påverkar de arbetsuppgifter de anställda har att utföra (vilket kan innebära risk för förtroendeskada för berörd person och kommun) - Inverkar hindrande på de anställdas arbetsuppgifter - Innebär att de anställda konkurrerar med kommunen Åtgärder/Kommentarer från styrelse Kommunstyrelsens svar till revisionen: "Varje år ska Du som ledare ta upp frågan om bisyssla med Dina medarbetare. Hur vi ska hantera frågan framgår av Policy Bisyssla som är politiskt beslutad. När Du ska inventera om Du har några bisysslor gör Du det lämpligen genom att ta upp frågan under medarbetarsamtalet. Medarbetaren fyller i blanketten för att redovisa sin bisyssla. Om Du kommer fram till att bisyssla inte är tillåten ska Du ge det beskedet skriftligt, använda gärna den speciella blanketten för att formulera Ditt beslut. När det inte är självklart hur Du ska tolka om det är en bisyssla som kan accepteras eller ej så finns Du mer informationen i tillämpningsanvisningen för bisysslor bestämmelserna. Grunden till dessa handlingar baseras på vad som gäller enligt kollektivavtalet AB och vad som gäller enligt LOA samt möjligheterna inom kommunen. I policy och tillämpningsanvisningen beskrivs vad som gäller kring bisyssla och vilka krav som ställs på information från medarbetare, vad som gäller för närmaste chef samt vad som gäller övergripande för Avesta kommun." Omsorgsstyre/sens svar till revisionen: - "Tyvärr har vi i förvaltningen missat att det finns en bilaga 2. Från och med nu kommer samtliga chefer i förvaltningen att få en utbildning i att använda bilaga 2 och därmed kommer felen att rättas till. Momentet kommer också att införas som en punkt och redovisas i förvaltningens lnternkontrollplan från och med 2017." Bildningsstyrelsens svar till revisionen: - Vid beslut om en bisyssla ska beslutet rapporteras till högre chef, vilka medarbetare som har fått avslag respektive beviljad bisyssla. Rapporten ska även innehålla en motivering varför bisysslan beviljades eller avslogs KPMG AB. All rights reserved. Document classlficatlon: KPMG Publlc 15 96

100 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Alla nya chefer ska genomgå en utbildning i vad som kan vara förtroendeskadligt för kommunen. -Rätt blankett ska användas vid beslut om avslag eller beviljande av en bisyssla. Vi har inte kunnat finna något yttrande från V-Dala miljö- och byggnadsnämnd Vår bedömning Regler om offentliganställdas bisysslor finns i allmänna bestämmelser (AB) och Lagen om offentlig anställning (LOA). I regelverken framgår det att arbetsgivaren kan förbjuda arbetstagaren att utöva en bisyssla om denna kan anses vara ett hinder för arbetsuppgifterna, kan påverka arbetstagarens handläggning av ärendet eller konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. Vår bedömning är att kommunen har fastställda riktlinjer som på ett bra sätt beskriver hur kommunen vill att hanteringen av bisysslor ska gå till. Till riktlinjerna finns en checklista och en blankett som ger ett bra stöd för verksamheterna i deras bedömning av bisysslor och som ger goda förutsättningar för en ändamålsenlig hantering av bisysslor. Dessutom finns en Policy för bisyssla som är reviderad nu under hösten 2018 samt medarbetarsamtal med bedömningsområde. Kommunkansliet/personalenheten har tidigare samlat in centralt och gjort en sammanställning över antal bisysslor och vilka som har varit otillåtna. För att undvika pappershantering och utifrån ett GDPR perspektiv har kommunkansliet beställt ett HR system där de kan hantera detta digitalt. Kansliet är även i färd med att anlita ett bolag som kan göra stickprov på anställda som har bisysslor. Båda delarna kommer vara i bruk under första kvartalet Sammanfattande slutsats Utifrån vår genomförda uppföljningsgranskning är vår översiktliga bedömning att kommunstyrelsen, bildningsstyrelsen, omsorgsstyrelsen och v-dala miljö-och byggnadsnämnd har tagit till sig, vidtagit åtgärder eller påbörjat ett arbete med de flesta förbättringsområden/ rekommendationer som framgick av respektive granskning För att säkerställa en ändamålsenlig uppföljning av tidigare genomförda granskningar är vår rekommendation att respektive styrelser och nämnd på anmodan från kommunrevisionen lämnar in ett skriftligt svar till kommunrevisionen avseende de förbättringsområden och rekommendationer som framgår av granskningen. Datum som ovan KPMGAB 2018 KPMG AB. All rights reserved. 16 Document classification: KPMG Publlc 97

101 Avesta kommun Uppföljande granskning ( ) Sara Unge Certifierad kommunal revisor Kudret Asci Certifierad kommunal revisor 2018 KPMG AB. All rights reserved. 17 Document classlflcatlon: KPMG Public 98

102 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer io l () 3-,.b b Diarieplan os- KOMMUN KANSLIET!Riktlinje för upphandling och inköp Jonas Köping Telefon: E-post: jonas.koping@avesta.se 99

103 Riktlinje för upphandling och inköp Riktlinjens syfte är att förtydliga och komplettera bestämmelserna i policyn. Poli cy n och riktlinje ska säkerställa att anskaffningar sker i enlighet med lag samt att varor, tjänster och entreprenader anskaffas till rätt kostnad och kvalitet samt att relevanta krav avseende ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, etisk hänsyn samt miljöhänsyn ställs. Vidare ska policy och riktlinje leda till att de samarbetande kommunerna och dess bolag agerar och uppfattas som en seriös och attraktiv avtalspart. I den mån lokal nämns ska det förstå i sken av den svenska förvaltningsmodellen där nivåerna nationell, regional samt lokal används. 1. Styrelse, nämnd eller motsvarande organ ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling och inköp. Styrelse, nämnd eller motsvarande or ga n ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling. En förutsättning för att anskaffningar sker i enlighet med ovanstående bestämmelser är att de medarbetare som gör anskaffningarna är medvetna om det regelverk de ska följa samt att styrelse, nämnd eller motsvarande organ har underlag för uppföljning. Upphandlingsenheten ska därför anordna återkommande utbildnings tillfällen under året samt rapportera i enlighet med punkten 9 i Policy samt riktlinje för upphandling och inköp. Även köp av begagnade varor omfattas av lagstiftningen. 2. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska utgå från de samarbetande kommunerna och dess bolag som helhet där de samarbetande kommunerna och dess bolag gemensamma intresse äger företräde mot enskild verksamhets intresse. När det är lämpligt att aggregera volym ska det göras. Skalfördelar som följer av detta kan vara bättre inköpspriser, ökad styrka som part vid förhandling samt enklare uppföljning av leverantörer. Även om det föreligger ett anta ga nde för att anskaffnin ga r ska samordnas ska faktorer som talar emot en samordning alltid beaktas. En sådan faktor kan vara små och medelstora företags möjlighet att lämna anbud. 3. Upphandlade ramavtal ska användas i första hand. Upphandlade ramavtal innebär att det föreligger en civilrättslig fö rp liktelse att använda ramavtalen. Den civilrättsli ga förpliktelsen föreligger oaktat om bättre priser kan hittas hos annan leverantör. En konsekvens av en anskaffning utanför upphandlat ramavtal kan vara att den ramavtalade leverantören kan framställa skadeståndsanspråk. Det påverkar också vårt anseende som avtalspart negativt. 100

104 Det finns situationer där avsteg kan göras, t.ex. en oförmåga hos leverantören att leverera enligt avtalade villkor. Alla avsteg ska dokumenteras. 4. Upphandling ska bedrivas affärsmässigt och med insikt i att vad vi anskaffar och hur vi anskaffar det påverkar hur vi uppfattas av medborgare och näringslivet. En förutsättning för en affärsmässig anskaffning är att förvaltningar och bolag tillhandahåller medarbetare med rätt kompetens till referensgruppen. Inför upphandlingar ska referensgruppen skaffa sig tillräcklig kunskap om den aktuella branschen samt de förutsättningar som råder där. Upphandlings- och inköpsverksamhet är ett område där olika former av påverkan kan förekomma. Hur vi uppfattas av externa intressenter är av stor vikt. Redan en misstanke om att oegentlighet föreligger är en skada. För att undvika att ens en misstanke uppstår ska vi säkerställa att vi agerar transparent och i enlighet med gällande lagstiftning och andra bestämmelser avseende mutor och jäv. För att skapa bättre möjligheter till planering och kommunikation med marknaden ska en upphandlingstidsplan fastställas. Under september månad sammanställer upphandlingsenheten de kända behoven under de nästkommande 18 månaderna. Upphandlingstidsplanen skickas därefter till verksamheterna för remiss och komplettering av ytterligare behov. Verksamheternas behov ska vara upphandlingsenheten tillhanda den sista november. En planering av de nästkommande 18 månaderna sker därefter och eventuella prioriteringar fastställs av de samarbetande kommunerna och dess bolag. 5. Direktupphandlingar ska användas strategiskt. Direktupphandlingar är en anskaffning utan krav på särskild form för anbud. Direktupphandling kan genomföras om värdet av anskaffningen är lägre än direktupphandlingsgränsen, sek inom den klassiska sektorn och sek inom försörjningssektorn. Summan avser varje upphandlande myndighet/ enhets samlade inköp under ett år och omfattar varor, tjänster och entreprenader av samma slag. En upphandling får inte delas upp i syfte att kringgå bestämmelserna för upphandling över direktupphandlingsgränsen. Direktupphandlingar ger en upphandlande myndighet en möjlighet att själv avgöra till vem eller vilka en förfrågan ska ställas. Ställs förfrågan till flera ska i princip underlaget för direktupphandlingen hålla samma verkshöjd som vid en upphandling ovanför direktupphandlingsgränsen. Det gör att transaktionskostnaden för en i sammanhanget liten anskaffning blir hög. Den upphandlande myndigheten kan vid direktupphandling ställa förfrågan till enbart en leverantör. Det ger en unik möjlighet inom upphandlingslagstiftningen att konkret och tydligt gynna och bidra till det lokala näringslivets utveckling. Vid direktupphandlingar överstigande sek ska upphandlingen dokumenteras i enlighet med det protokoll upphandlingsenheten tillhandahåller, protokoll ska tillställas Upphandlingsenheten. Skriftligt avtal/ överenskommelse ska upprättas. Vid direktupphandlingar över sek föreligger ett antagande om att direktupphandlingen ska konkurrensutsättas. Antagandet kan dock brytas utifrån de faktiska omständigheterna. Omständigheter som kan b ry ta antagandet är om det finns en lokal leverantör av tjänsten, om vinsterna av konkurrensutsättningen inte förväntas 101

105 överstiga kostnaderna eller om det finns andra tydliga fördelar med att inte konkurrensutsätta direktupphandlingen. För det fall direktupphandlingen inte konkurrensutsätts ska detta motiveras i enlighet med det protokoll upphandlingsenheten tillhandahåller. Skriftligt avtal ska alltid upprättas. 6. Vid anskaffningar ska lämpliga krav för att uppnå fastställda mål avseende social, etisk och miljömässig hänsyn samt ekonomisk hållbarhet alltid beaktas. Krav ska ingå som en naturlig del för att bidra till ett hållbart samhälle. Nivån på krav fastställs utifrån ett helhetsperspektiv där eventuella merkostnader och effekter på leverantörsmarknaden analyseras och ställs mot de eftersträvade målen. Särskilt effekter på små och medelstoras företags möjligheter att delta ska beaktas. 7. Vid upphandling ska alltid små och medelstora företags möjligheter att delta beaktas. En sund konkurrens är en viktig komponent i ett fungerande samhälle. För att uppnå en sund konkui-rens är det viktigt att samtliga företags möjlighet att konkurrera om offentliga kontrakt tas till vara. För att underlätta för mindre företag är en god framförhållning viktig. Korta tider mellan tilldelnings beslut och avtalsstart ska undvikas och arbetet med upphandlingstidsplanen enligt punkten fyra i riktlinjen ska användas för att kommunicera kommunens framtida behov i ett tidigt skede. 8. Inför en upphandling ska dialog föras med leverantörer i syfte att främja en god affär samt stärka de samarbetande kommunerna och dess bolag anseende som avtals part. Dialog med leverantörsmarknaden är en viktig faktor för att kunna skapa en balanserad affär. Inför upphandling kan dialogen med marknaden föras på olika sätt. Request for information, extern remiss, gemensamma informationsmöten eller enskilda dialogmöten. Syftet med dialogen är att skapa en förståelse för leverantörernas situation och möjlighet att lämna anbud samt även ett sätt att ge leverantörerna en bild av vårt behov. 9. En årlig återrapportering av leverantörstrohet ska göras till styrelse, nämnd eller motsvarande organ. Upphandlingsenheten ska minst årligen presentera respektive styrelse, nämnd eller motsvarande organ en sammanställning över leverantörstroheten samt antal genomförda direktupphandlingar.. I 102

106 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer O 8 lo{ 9-01&-oOOJth Diarieplan 0'5"" OMMUNKANSLIET \Policy för upphandling och inköp Jonas Köping Telefon: E-post: jonas.koping@avesta.se 103

107 Policy för upphandling och inköp 1. Styrelse, nämnd eller motsvarande organ ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling och inköp. 2. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska utgå från de samarbetande kommunerna och dess bolag som helhet där de samarbetande kommunerna och dess bolag gemensamma intresse äger företräde mot enskild verksamhets intresse. 3. Upphandlade ramavtal ska användas i första hand. 4. Upphandling ska bedrivas affärsmässigt och med insikt i att vad vi anskaffar och hur vi anskaffar det påverkar hur vi uppfattas av medborgare och näringslivet. 5. Direktupphandlingar ska användas strategiskt. 6. Vid anskaffningar ska lämpliga krav för att uppnå fastställda mål avseende social, etisk och miljömässig hänsyn samt ekonomisk hållbarhet alltid beaktas. 7. Vid upphandling ska alltid små och medelstora företags möjligheter att delta beaktas. 8. Inför en upphandling ska dialog föras med leverantörer och anbudsgivare med syfte att främja en god affär samt stärka de samarbetande kommunerna och dess bolag anseende som avtalspart. 9. En årlig återrapportering av leverantörs trohet ska göras till styrelse, nämnd eller motsvarande organ. 104

108 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Kommunfullmäktige Revidering av policy för upphandling och inköp Dnr. KK Ekonomichef Siw Karlsson har inkommit med en skrivelse angående revidering av upphandlingspolicy och riktlinjer för denna. Förslagen har tagits fram av den tidigare upphandlingschefen Jonas Köping. Under förutsättning att poli cy n beslutas i fullmäktige kommer riktlinjerna att gå till kommunstyrelsen för beslut. Förslaget till policy för upphandling och inköp är följande: 1. Styrelse, nämnd eller motsvarande organ ansvarar för att upphandling och inköp görs i enlighet med lag, annan författning och policy samt riktlinje för upphandling och inköp. 2. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska utgå från de samarbetande kommunerna och dess bolag som helhet där de samarbetande kommunerna och dess bolag gemensamma intresse äger företräde mot enskild verksamhets intresse. 3. Upphandlade ramavtal ska användas i första hand. 4. Upphandling ska bedrivas affärsmässigt och med insikt i att vad vi anskaffar och hur vi anskaffar det påverkar hur vi uppfattas av medborgare och näringslivet. 5. Direktupphandlingar ska användas strategiskt. 6. Vid anskaffningar ska lämpliga krav för att uppnå fastställda mål avseende social, etisk och miljömässig hänsyn samt ekonomisk hållbarhet alltid beaktas. 7. Vid upphandling ska alltid små och medelstora företags möjligheter att delta beaktas. 8. Inför en upphandling ska dialog föras med leverantörer och anbudsgivare med syfte att främja en god affär samt stärka de samarbetande kommunerna och dess bolag anseende som avtalspart. 9. En årlig återrapportering av leverantörstrohet ska göras till styrelse, nämnd eller motsvarande organ. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Ekonomichefen Kommunstyrelsen Webbredaktör 105 UTDRAGSBESTYRKANDE

109 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 Kommunfullmäktige (forts) Beredning - Skrivelse från ekonomichefen 4 oktober 2018 tned bifogade förslag till policy för upphandling och inköp samt riktlinje för upphandling och inköp. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 30 oktober 2018, Kommunstyrelsen 12 november 2018, 153. Kommunfullmäktiges beslut - Policyn för upphandling och inköp revideras i enlighet med förslag daterat Kommunstyrelsen uppdras att fatta beslut om förslaget till riktlinjer för upphandling och inköp daterat JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Ekonomichefen Kommunstyrelsen Webbredaktör 106 UTDRAGSBESTYRKANDE

110 AVESTA KOr\n.;,L._ 1 1, KOMMUNKANs;_Ji:":7 n1arinnummer Diarieplan os-1 I,, KOMMUN KANSLIET Kommunfullmäktige Revidering av upphandlingspolicy och riktlinjer Befintlig upphandlingspolicy inklusive riktlinjer har reviderats. I styrgruppen för upphandlingssamarbetet beslutades att förändringar ska diskuteras i ledningsgrupperna, både på tjänstemanna- och politisk nivå för att därefter behandlas politiskt i respektive samarbetskommun. Under förutsättning att policyn beslutas i fullmäktige kommer riktlinjerna att gå till kommunstyrelsen för beslut. Förslag till beslut; -Att anta reviderad policy att ersätta nuvarande policy -Att kommunstyrelsen därefter antar reviderade riktlinjer Siw Karlsson Ekonomichef 107

111 108

112 Handläggare: Carina Emtebrink AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer Ki.t Jol&- 0DO3L/lf Diarieplan D7") 11.. LVÄXT AVESTA Da um Brevnr/Diarienr By Sockengille ansöker om kommunal medfinansiering för ansökan till Länsstyrelsen/Jordbruksverket Hembygdsgårdar är naturliga samlingsplatser och fungerar som allmänna samlingslokaler i landsbygder. Här samlas man vid informationstillfallen och till fest. By hembygdsgård är välbesökt under hela året och gården bokas även för bröllop och begravningar liksom är öppna för allmänheten vid arrangemang och högtider som vid jul och midsommar, valborgsmässoafton m.m. Tidigare har även Sockenstugan varit möjlig att boka då den var tillgänglighetsanpassad, men den är numera såld och i privat ägo. Dess verksamhet har då naturligt gått över till Hembygdsgården men idag innebär det ett allt större problem då denna samlingslokal inte är tillgänglig för äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning. Samlingslokalen ligger på övervåningen och en brant trappa leder dit. Detta omöjliggör för många att delta vid föreläsningar, minnesstunder och andra familjehögtider, vilket i sig innebär att man undviker att boka eller avbokar arrangemang när man upptäcker detta. Det känns inte rätt att inte en hembygdsgård ska vara tillgänglighetsanpassad, därför finns stöd att söka från Landsbygds programmet G ordbruksverket) via Länsstyrelsen, men kommunal medfinansiering om 25% krävs. Det är även viktigt att kunna använda kulturbyggnader vid hembygdsgårdar och förhindra förfall, därför finns också stöd att söka från Länsstyrelsen G ordbruksverket) till detta. By Sockengille har ansökt om stöd för akut renovering av tak för att förhindra att Svalgångsboden från 1837 inte förfaller. Även här krävs 25% medfinansiering från Länsstyrelsen. Möjlighet att söka stöd för dessa åtgärder ur Landsbygdsprogrammet finns under hård konkurrens med andra under denna programperiod. Osäkert om samma möjlighet kommer att finnas under nästa programperiod. Önskad medfinansiering från Avesta kommun Tillgänglighetsanpassning av By Hembygdsgård kr(= 25% av total budget) Takomläggning av Svalgångsboden kr (=25% av total budget) Totalt: kr Fiirslag till beslut - Avesta kommun godkänner ansökt medfinansiering om maximalt kr, under förutsättning att Länsstyrelsen/] ordbruksverket godkänner projektets resterande finansiering (=75%). 109

113 r u 1,J,/ u r\j\;\0... -; Di 2. r 1, 'p t.j fl ; 1 fl,,,11; ummer Till Kommunstyrelsen i Avesta kommun AVESTA Framställan om förhandsbesked angående medfinansiering. By Sockengille har ansökt om bidrag för tillgänglighetsanpassning av By hembygdsgård från Boverket och från Landsbygdsprogrammets "Stöd till hembygdsgårdar". Från Boverket har vi fatt beslut att ansökan inte bifallits eftersom tillgängliga medel måste styras till "socioekonomiskt utsatta bostadsområden" och där platsar inte Södra By. Projektet omfattar en plattformshiss från bottenvåningen upp till samlingssalen och en ramp och elektrisk dörröppnare vid ytterdörren. Bakgrunden till vårt behov av tillgänglighetsanpassning av By hembygdsgård är dels att lokaler för allmänheten skall vara tillgänglighetsanspassade och dels att Södra By' s enda personhiss finns i "Sockenstugan", där minnesstunderna tidigare ordnades. Sockenstugan såldes av Pastoratet till privatbostad Den enda naturliga samlingslokalen för föreläsningar, minnesstunder och andra familjehögtider är sålunda inte tillgänglig för många äldre och personer med fysisk funktionsnedsättning. Detta har tyvärr inneburit att många arrangemang avbokas och hembygdsgårdens betydelse som naturlig samlingsplats minskar. Vi har samrått med Anders Johansson och Bo Lundgren från kommunen och Erik Thorell från Dalarnas museum för att tillgänglighetsanpassningen skall bli funktionell och inte störa den inre och yttre miljön. Svalgångsboden, byggd 1837, är i akut behov av omläggning av taket. Boden används dels som "loge" för medverkande i de olika arrangemangen sommartid och dels för förvaring av delar av våra samlingar. På övervåningen finns även en brudkammare som används som sovgemak för en del brudpar som har sitt bröllop på hembygdsgården. Planeringen är, förutom nödvändigt underarbete, att lägga ett nytt lertegeltak som passar miljön och husets karaktär. Även här har vi ansökt om bidrag från Landsbygdsprogrammets "Stöd till hembygdsgårdar". För bägge våra projekt har lokala hantverkare med erfarenhet av arbeten i kulturmiljöer lämnat offerter. Enligt Länsstyrelsens handläggare av Landsbygdsprogrammets bidrag förutsätts att medfinansiering med 25 % av godkänd kostnad finns. För tillgänglighetsanpassningen har Länsstyrelsen räknat fram att kronor och för takomläggningen kronor krävs. Vår egen del av finansieringen består av arrangemang där allt överskott har öronmärkts för tillgänglighetsanpassningen och ideellt arbete. By hembygdsgård är en naturlig samlingsplats i Södra By med en unik miljö. Eftersom miljön bland annat består av 11 olika äldre byggnader är det årliga fastighetsunderhållet en dr y g post i vår verksamhet. Ambitionen är att ha en verksamhet i form av arrangemang, familjehögtider, föreläsningar, dagkonferenser mm som kan finansiera delar av det löpande underhållet, så att vi inte är 1 110

114 beroende av externa bidrag för allt underhåll. Detta kräver då att byggnaderna är i gott skick och fyller samhällets krav på tillgänglighet. Vi har tolkat Kommunstyrelsens tidigare uttalanden och intentionerna i det nyligen fastställda "Programmet för Landsbygdsutveckling i Avesta kommun" som att det finns en vilja att stödja föreningslivet och allmänna samlingslokaler på landsbygden i form av en medfinansiering. Vi har också läst under "Avesta kommuns jämställdhets- och mångfaldspolicy" , och den formuleringen borde väl fortfarande gälla, att: Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för tillgänglighetsfrågor inom kommunen och för att nå resultat så krävs ett nära samarbete med andra myndigheter, organisationer och näringsliv. Kommunen skall vara pådrivande och aktiv i tillgänglighetsfrågor. Vi vill att vårt ärende tas upp på ett kommande möte. By kyrkby, gahälsn Ma k, ålåerman För By sockengille Postadress: By sockengille c/o Margareta Björk Djupviksvägen By kyrkby Telefon: E-post: by.sockengille@gmail.com Organisationsnummer:

115 112

116 KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr KK Kommunstyrelsen Handläggare: Anders Kilström AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer 201R Diarieplan "'"' wi&..i ooo I b ') Finansiering av Grannsamverkansskyltar - ansökan Bakgrund Samverkan mot brott (SAMBO) och Grannsamverkan har inkommit med en förfrågan gällande bidrag till de skyltar som sätts upp i samband med att grannsamverkan startas. De önskar ett bidrag om kronor årligen, alltså totalt kronor, för skyltar under åren Det lokala Brottsförebyggande rådet behandlade frågan vid sitt möte den 14 december 2018 och ställde sig positiv till att Avesta kommun bidrar till finansiering av skyltarna. Detta eftersom skyltar kan ha en förebyggande effekt mot inbrott. Förslag - Avesta kommun bidrar med kronor till skyltar för grannsamverkan för åren Kostnaden för skyltar angående grannsamverkan om kronor finansieras genom ID A s som ovan J'1 _. _,, -in!/e{s kommunsekreterare 113

117 CISSF Stöldskyddsföreningen Stöd till Grannsamverkan Di;:irienummer D1ar1eplan \ Stockholm 12 oktober 2018 /:J;:. oli'-ootj.z.'r.j L...:=--= L---- 1,1 J Samverkan mot brott (SAMBO) ser en stark uppåtgående trend vad gäller etablering av Grannsamverkan i Sveriges kommuner. Detta är mycket positivt då den brottsförebyggande metoden Grannsamverkan både kan minska brottsligheten och öka tryggheten i områden som aktivt bedriver Grannsamverkan. Enligt en studie från myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå), är det möjligt att i snitt minska brottsligheten med så mycket som 26 procent i ett Grannsamverkansområde. En sådan minskning av brott kommer alla i en kommun till godo både i minskade kostnader och i ökad trygghet. Samverkan mot brott är en organisation bestående av Polisen, Folksam, Länsförsäkringar, lf, Trygg Hansa, Moderna Försäkringar, ICA Försäkring, SSF Stöldskyddsföreningen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), SABO, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Villaägarna, som alla verkar för att skapa ett tryggare boende. På uppdrag av ovanstående intressenter är SSF Stöldskyddsföreningen huvudman för verksamheten. I dag finansierar Samverkan mot brott Grannsamverkanverksamheten i Sverige. Detta för att medborgarna i kommunen, som på eget initiativ vill minska risken att bli utsatta för brott, inte ska behöva bekosta start och drift av Grannsamverkan i sitt bostadsområde själva. Samverkan mot brott har utgifter på drygt 2 miljoner kronor per år, där huvuddelen går till skyltar för lokal Grannsamverkanverksamhet. Efterfrågan på skyltar har ökat markant sedan 2017 varpå verksamheten är i behov av ett ekonomiskt tillskott för att fortsättningsvis kunna erbjuda boende i Sveriges kommuner skyltar och annat material utan kostnad. Detta gäller både befintliga Grannsamverkansområden och nya som vill starta upp. Utifrån denna korta beskrivning hoppas vi att ni ser vilket värde Grannsamverkan tillför er kommun och att ni därför vill vara med och stödja och utveckla denna verksamhet. Det skulle betyda mycket för verksamheten om er kommun är med och bidrar med kr de kommande åren, för att täcka en del av det material som kommer era Grannsamverkansområden till godo. Utan detta stöd riskerar vi behöva begränsa skylt- och materialbeställningar ytterligare, alternativt börja ta betalt, vilket vore olyckligt. Ert stöd till verksamheten är av stor betydelse, vi önskar därför att ni fyller i bifogad blankett och skickar tillbaka den till oss senast den 31 december kommuner är redan med och stödjer verksamheten 2018! Vilka dessa är finner ni på startsidan på vår hemsida. Som stödjande kommun är er kommun med på SAMBOS hemsida, ni får även en bild på Grannsamverkan där det står att er kommun stödjer verksamheten som ni kan lägga upp på kommunens hemsida eller liknande, samt förslag på pressmeddelande som kan gå ut till lokal press. För mer information om Samverkan mot brott och Grannsamverkan, läs gärna på hemsidan eller kontakta mig på SSF. Frågor kan även ställas till Greta Berg, Sveriges Kommuner & Landsting på telefon M::rliw;:, L f;} sson Expertrådgivare/Projektledare på SSF Stöldskyddsföreningen Ordf. Nationella Grannsamverkansgruppen, Samverkan mot brott Telefon

118 CISSF Stöldskyddsföreningen Stöd till Grannsamverkan år Fakturaunderlag KOMMUN Vi önskar en faktura om kr för Vi önskar en faktura om kr för båda åren Nej tack, vår kommun/stadsdel önskar inte stödja denna verksamhet. Fakturaadress Referens Kontaktuppgifter 115

119 116

120 Diarienummer Handläggare: Anders Kilstr rif AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET "< d,öle, -6001;'1'1 Diarieplan i '1{ KOMMUN KANSLIET Datum Kommunstyrelsen Brevnr/Diarienr Ansökan till Årets Stadskärna 2019 Svenska Stadskärnor är en förening och ett branschöverskridande nätverk för kunskap och erfarenhet i frågor om stadsutveckling. För 25:e året i rad delas utmärkelsen ut till den svenska stad eller ort som under de närmast föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av centrnm, genom samarbete mellan både privata och offentliga aktörer. Utmärkelsen Årets Stadskärna är tänkt att inspirera alla stadens intressenter att arbeta med utveckling av stadskärnan. Intresserade städer och orter kan själva, genom sin samverkansorganisation eller kommunen, ansöka om att bli nominerade. Det första steget är att skicka in en intresseanmälan med information om vilken stad det gäller samt kontaktuppgifter. Detta har gjorts av näringslivschef en. Nästa steg är att fylla i och skicka in ett standardiserat och digitalt ansökningsformulär senast den 28 februari. I detta formulär beskriver man hur arbetet har bedrivits, vilka insatser som gjorts och planeras, samt vilka resultat man åstadkommit. Ansökan kan kompletteras med övrigt material. Det kan vara en egen presentation av arbetet, film, kampanjer, bilder etc. Juryn som utser Årets Stadskärna är Svenska Stadskärnors styrelse med representanter från både offentliga och privata aktörer, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Fastighetsägarna, Svensk Handel och Visita men också ett antal cityledare, fastighetsägare och kommunala tjänstemän från olika städer rnntom i Sverige. Alla städer som skickar in ansökningsformuläret får ett besök av juryn för att träffa kandidaterna under våren. Då förväntas jurygrupperna få träffa nyckelpersoner i respektive stadskärna för en fördjupning av det insända ansökningsmaterialet och för att kunna få svar på sina frågor. Av kandiderande städer och orter nominerar juryn upp till tre städer som går till final. Fö'rslag - Avesta kommun ansöker om att bli Årets Stadskärna 2019 och uppdrar till Tillväxt Avesta att lämna in en formell ansökan senast den 28 febrnari Avesta som ovan /Hdd( kommunsekreterare 117

121 118

122 A\'F::_S1 ;\ k (_/ K01v1 MU NKAf\J S'--1 r:t REMISS Datum Dnr = Kommunstyrelsen i Avesta kommun Avesta Sid 1 (2) ni'"lrinnummer Dianerilan I i;,l:,e o/j>-u,hj.r/ ()C't Begäran om yttrande Kommunstyrelsen i Avesta kommun ombeds att yttra sig över vad som framrörs i Robin Olssons anmälan till JO. Den aktuella handlingen, handling 1, bifogas. Yttrandet ska innehålla en redogörelse för handläggningen och relevant lagstiftning. Av remissvaret ska också kommunstyrelsens bedömning av handläggningen i det aktuella ärendet framgå. Berörd befattningshavare bör ges tillfälle att lämna synpunkter. Det ska framgå av remissvaret om så har skett. Det ska även framgå om berörd befattningshavare har fatt del av kommunstyrelsens remissvar. Övrigt att tänka på vid besvarande av remiss: Uppgifter som är integritetskänsliga eller för vilka sekretess gäller bör inte redovisas i större utsträckning än som behövs för att besvara remissen. Om det finns dokumentation hos myndigheten som bedöms relevant för JO att ta del av men som inte bedöms lämplig att ta in i yttrandet, kan där upplysas om att ytterligare information finns och kan rekvireras vid behov. För information om de sekretessbestämmelser som gäller för JO, se JO/Offentlighets--och-sekretesslagen-OSL/ Förkortningar som inte är allmänt kända bör förklaras. Till remissvaret ska bifogas ett protokollsutdrag från det sammanträde vid vilket styrelsen fattade beslut om yttrande till JO. Senaste datum för svar är den 18 februari Remissvaret önskas i två exemplar. Dessutom bör myndighetens yttrande och eventuella underyttranden, om det anses lämpligt, skickas via e-post, helst som Word-dokument, till J0kansli2@io.se. Riksdagens ombudsmän Box Stockholm Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A E-post: justitieombudsmannen@jo.se Telefon: Texttelefon: Fax:

123 Dnr I 8 Sid 2 (2) Remissvaret önskas i två exemplar. Dessutom bör myndighetens yttrande och eventuella underyttranden, om det anses lämpligt, skickas via e-post, helst som Word-dokument, till J0kansli2@jo.se. Dan Johansson byråchef I Rickard Tennisberg föredragande Information om personuppgiftsbehandlingen hos JO finns på JO:s webbplats under 120

124 Page 1 of 1 Från: S(<ickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Robin Olsson <kickfoot03@hotmail.com> den 10 d ml:> r :02 Justitieombudsmannen JO-anmälan från Robin Olsson via webbplatsen EA98-4D04-A A8DC62.png; 99E BF-4D1B5B21E6D5.png Namn: Olsson, Robin Adress: C/0: Gatuadress: Äpplevägen 2 Postnr: Postort: Krylbo Telefon: Mobiltelefon: Epost: kickfoot03@hotmail.com Anmälan mot Avesta kommun, servicecenter Ev. dokumentref Beskrivning Jag har vid upprepade tillfällen (5 nov, 13 nov och 27 nov 2018) begärt ut vinnande anbud på en LOU upphandling. Jag har skickat mail till kommunens servicecenter utan att ha fått en bekräftelse på att förfrågan är mottagen. Den 30 november jag jag in på plats vid biblioteket och påpekade att jag väntade på svar angående min begäran. Mig veterligen är detta en offentlig handling och jag bör fått svar inom 24 timmar vid helgfri dag. Anmälarens syn på händelsen Jag anser att jag är berättigad att få ut dessa handlingar enligt 2 kap 1 paragrafen Tryckfrihetsförordningen. Och enligt 13 paragrafen samma kapitel ska detta ska skyndsamt. Vilket över en månad inte kan vara rimligt för en så pass enkelt åtgärd. Och jag bör alla fall fått ett svarsmeddelande alternativt en förklaring varför handlingarna inte kan lämnas ut. Övrig information Handlingarna som begärts ut rör en byggnation som vart omtalad i lokaltidningen och även sociala medier. Om det har något med den bristande servicen att göra vet jag inte. = 1&FILEREF 121 = &frame =

125 122

126 Handläggare: Britt-Marie Färje AVESTA KOMMU l KOMMUNKANSLIET I ir lr-nummer kk 2:,/?- ODO 1.J/ Diarieplanj' "J/ 2. KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr Dnr KK Yttrande gällande Jerry Harryssons medborgarförslag angående ordet brukare Jerry Harryssons medborgarförslag: Ingen person som bor i något av Avesta Kommuns äldreboende inte ska behöva bli kränkta genom att kallas brukare. Det har länge diskuterats om att brukare inte är något lämpligt ord på våra äldre som behöver hjälp på äldre dagar. Den som bor på ett boende kunde till exempel kallas för boende eller hyresgäst. Vårdtagare är ett annat namn som kan användas på boende i äldreboenden. Några svenska kommuner har tagit bort ordet brukare och flera andra kommuner arbetar med att göra detsamma. Pensionärsrådets yttrande: Yttrande från pensionärsorganisationerna i Avesta angående Jerry Harryssons medborgarförslag om ordet "Brukare". Pensionärsorganisationerna är eniga om att ordet "Brukare" skall bytas ut. Om ett namn skall använda för alla kategorier föreslår vi att man använder order "omsorgstagare". Med hänvisning till socialstyrelsens terminologi är det möjligt att använda lämpliga namn för olika kategorier av omsorgstagare. Pensionärsorganisationerna stödjer Jer ry Har ry ssons medborgarförslag. SPF Seniorerna PRO Folkäma-K ry lbo PRO Avesta PRO G ry tnäs PRO Horndal SKPF Avesta RPGAvesta Sammanfattning: Pensionärsrådet ställer sig positiva till J er ry Harryssons medborgarförslag och föreslår att medborgarförslaget tillstyrks 123

127 kf Funktionshinderrådet i Avestas remissvar på Jerry Harryssons medborgarförslag angående ordet brukare Funktionshinderrådet i Avesta har diskuterat Jerry Harryssons förslag. Vi anser att ordet brukare fortfarande är relevant att använda inom funktionshindersområdet och därför anser vi att medborgarförslaget ska avslås. Avesta Funktionshinderrådet i Avesta FRIA / \IESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer tt 1 - bdo 13\ Diarieplan

128 id Avesta kommun sammanträdesprotokoll '' " I I A, - '\1..., \ ''\} \ :::; _ : I Sida 16 Di2rienummer Diarieplan kk. <) l.s'-006/j/ 9/l. Omsorgsstyrelsen Jerry Harryssons medborgarförslag angående ordet brukare os Bakgrund Förslagsställaren menar att ingen som bor i något av Avesta Kommuns äldreboende ska behöva bli kränkta genom att kallas brukare. Hen anser att den som bor på ett boende exempelvis kunde kallas för boende eller hyresgäst Vårdtagate är också ett annat namn som kan användas. Ett yttrande i ärendet har föredragits på Omsorgsstyrelsens arbetsutskott med beslut om att medborgarförslaget återremitteras med efterfrågan om en vidare utredning för att titta på olika alternativa begrepp. Yttrande Socialstyrelsen har till uppgift att genom remisser till kommuner, landstin g, privata vårdgivare, myndigheter och andra organisation fastställa begrepp och definitioner som slutligen publiceras i Socialstyrelsens Termbaoken. Jag tänker därför utgå från dessa begrepp och definitioner. Brukare- Används som samlande begrepp för alla som får eller är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Insatserna kan röra allt från stöd och service till mer omfattande bistånd, och en brukare kan vara allt från ett nyfött barn till en mycket gammal människa. Ordet brukare anger att personen tar en insats i bruk oavsett om den är frivilligt mottagen eller ges med tvång. Eftersom termen brukare står for alla som f'ar individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten är det inte lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild grupp eller enstaka individer - det kan uppfattas som en sorts avståndstagande. Klient- Brukare som delvis med egen medverkan får stöd eller insats vid regelbundet återkommande möten med anställda inom socialtjänsten. Avråds från att användas som ett samlat begrepp. Kund- Används för att beskriva en av partema i en civilrättslig relation inom det privata näringslivet Ar inte lämpligt att använda som samlande begrepp. Att vara kund innebär dessutom att man ska JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska UTDRAGSBESTYRKANDE? A1 125

129 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 Omsorgsstyrelsen (forts.) kunna välja mella.n olika varor och tjänster, något som alla de personer som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten inte har möjlighet att göra. Patient Rekommenderad tenn för en person som erhäller hälso- och sjukvård. En motsvarighet till brukare inom socialtjänsten. Vård och omsorg - Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar. Begrepps diagram Vård- och Omsorgstagare Patient Bntkare Mottagare av hemtjänst Hyresgäst Person med ledsagarservice Sammanfattning Socialstyrelsen anser att det inte är lämpligt att kalla någon för brukare när man avser en särskild gmpp ex. äldre som bor på särskilt boende eller enstaka individer. De hänvisar i stället till andra mer precisa benämningar beroende på sammanhang. Utifrån deras begreppsdiagram ser man tydligt att Omsorgsförvaltningen har två uppdrag nämligen att tillhandahälla vård och omso.tg. För de som vi vårdar är begreppet Patient vedertaget och för de som vi ger omsorg JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Kommunfullmäktige ) Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska I-{. IJ 126

130 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 Omsorgsstyrelsen (forts.) borde begreppet Om.sorgstagare stå för en bättre beskrivning av det uppdr ag vi har på våra särskilda boenden, men kan gälla även inom övriga delar av förvaltningen. Beredning - Förvaltningens skrivelse 14 augusti Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 4 september 2018, 45. Ärendet återremitterades med efterfrågan om en vidare utredning för att titta på olika altemativa begrepp. - Förvaltningens skrivelse 22 oktober Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 4 december Förslag till kommuefullmäktige - Medborgarförslaget anses besvarat JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltnlngschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska UTDRAGSBESTYRKANDE

131 Krylbo den 10 april 2018 Medborgarförslag till fullmäktige angående ordet Brukare. Ingen person som bor i något av Avesta Kommuns äldreboende inte ska behöva bli kränkta genom att kallas brukare. Det har länge diskuterats om att brukare inte är något lämpligt ord på våra äldre som behöver hjälp på äldre dagar. Den som bor på ett boende kunde till exempel kallas för boende eller hyresgäst. V årdtagare är ett annat namn som kan användas på boende i äldreboenden. Några svenska kommuner har tagit bort ordet brukare och flera andra kommuner arbetar med att göra detsamma. J erry Harrys son Centern r AVESTA K0Mfv1UN KOMMUNf<J\NSU !li2'irnummnr /tl,lo(f' /2 128

132 kl > A > 1 f\\l ST/\ K!v."::::' 1 Avesta kommun sammanträdesp otokoll KO MMUNKA, SLI::: 1 llic1rienummer ,ki:_,2al1-000'-/LJ: Diarieplan '}Il- Sida 6 Bildningsstyrelsen Återremiss - Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning Dnr Bs Sammanfattning Vi har tidigare yttrat oss i ärendet, fritidschefens yttrande En översyn av ärendet har genomförts igen. Vår enda kommentar är att det för närvarande är ett mycket högt tryck på badhuset Metropoolen och att vi förmodligen kan komma att få rekordmånga besökare under Vi ser därför än mindre möjlighet att där ta emot en särskild grupp och utestänga övriga från Metropoolen. Störst möjlighet finns att hyra Horndals badhus som har begränsade öppettider för allmänheten. Sammanfattningsvis anser vi således fortfarande att: "Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket for att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övri ga tider till organisationer eller förenin ga r inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider." Beredning - Lena Lönnqvists medborgarförslag 2 december Kommunfullmäktige 11 december Georgios Nielsen, enhetscheffritids tjänsteskrivelse 12 mars Kommunstyrelsen 4 juni Kommunfullmäktige 18 juni Bildningsstyrelsens arbetsutskott 28 november JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGS BESTYRKANDE

133 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Bildningsstyrelsen (forts) Arbetsutskottets fo'r.rlag - Att medborgarförslaget avstyrks. Lea Malmivirta yrkar bifall till medborgarförslaget. Mikael Westberg yrkar på arbetsutskottets förslag. Mikael Westberg ställer de båda förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottets förslag vinner. Reservation av Lea Malmivirta. Bildningssryrelsens beslut - Att medborgarförslaget avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 130

134 BILDNING Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: lng-marie Pettersson Jensen kultur- och fritidschef, Anna-Lena Pligg, fritidschef Yttrande på återremiss angående Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning för kvinnor Sammanfattning Vi har tidigare yttrat oss i ärendet, fritidschefens yttrande En översyn av ärendet har genomförts igen. Vår enda kommentar är att det för närvarande är ett mycket högt t1-yck på badhuset Metropoolen och att vi förmodligen kan komma att få rekordmånga besökare under Vi ser därför än mindre möjlighet att där ta emot en särskild grupp och utestänga övriga från Metropoolen. Störst möjlighet finns att hyra Horndals badhus som har begränsade öppettider för allmänheten. Sammanfattningsvis anser vi således fortfarande att: "Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övri ga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider." FiJrslag till besl11t: Bildningsstyrelsen vidhåller att medborgarförslaget avstyrks. 131

135 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 Kommunfullmäktige Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning Dnr. KK Lena Lönnqvist med flera föreslår i ett medborgarförslag att Avesta kommun arrangerar simkurser för kvinnor enligt följande: - enbart kvinnor deltar - siminstruktören är en h.--vinna - kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lektionstiden - låg kursavgift eller ingen avgift Motivering: Många h.-vinnor i Avesta kan inte simma. Det behöver man kunna i Sverige, eftersom det finns många sjöar och andra vatten i vår närmiljö. Att inte kunna simma är farligt för en själv och för ens barn. Man kan inte rädda barnen om de skulle ramla i vattnet från en brygga eller en bro. Att få lära sig simma kan vara detsamma som att undvika en katastrof. Därför föreslår medborgarförslagsställarna Avesta kommun att anordna simundervisning för h.-vinnor enligt ovan. Det behöver vara gratis eller till mycket låg avgift, eftersom de flesta deltagarna kommer att vara nyinvandrade kvinnor med mycket svag ekonomi. Simkurserna bör vara på en tid då det bara är h.-vinnor i den bassäng man använder. Kommunfullmäktige beslutade 11 december 2017 att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 8 januari 2018 att remittera förslaget till bildningsstyrelsen för yttrande. Bildningsstyrelsen behandlade ärendet den 11 april JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Bildningsstyrelsen Sekretariatet 132 UTDRAGSBESTYRKANDE

136 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 Kommunfullmäktige {forts.) Bildningsstyrelsens yttrande Bildningsstyrelsen föreslår att medborgarförslaget avstyrks med följande motivering: Sammanfattningsvis anser förvaltningen att Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider. Beredning - Lena Lönnqvists medborgarförslag 2 december Kommunfullmäktige 11 december Kommunstyrelsens arbetsutskott 8 januari 2018, 10 - Bildningsstyrelsen 11 april 2018, 31 - Kommunstyrelsens arbetsutskott den 14 maj 2018, Kommunstyrelsen den 4 juni 2018, 95. Kommunstyrelsen föreslår att medborgarförslaget ska avslås. Lena Lönnqvist medverkar vid kommunfullmäktiges sammanträde. Mikael Westberg (S) med instämmande av Pia Aronsson (V), Filip Djupenström (PO), Martti Hopponen (SD) och Lars Isacsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att medborgarförslaget skall avstyrkas. Lis Linnberg (L) yrkar att möjligheten att starta ett utbildnings-projekt för kvinnor bör ses över. I utbildningsprojektet kan simundervisning, att vara gravid, livräddning mm ingå. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Bildningsstyrelsen Sekretariatet 133 UTDRAGSBESTYRKANDE

137 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 Kommunfullmäktige (forts) Karin Perers (C)med instämmande av Gunilla Berglund (C) och Johan Thomasson (M) yrkar återremiss för ytterligare utredning av medborgarförslaget. Ordföranden sammanfattar förslagen och ställer därefter proposition på de tre förslagen: Ordförande finner att kommunstyrelsens förslag att medborgarförslaget skall avstyrkas har vunnit. Votering begärs och verkställs med justerarna som rösträknare. Voteringspropositionen godkännes. JA för kommunstyrelsens förslag och NEJ för Karin Perers (C) förslag. Voteringen utfaller så att 24 ledamöter röstar på Mikael \'{! estbergs(s) mfl tillika kommunstyrelsens förslag att medborgarförslaget ska avstyrkas och 12 ledamöter röstar på Karin Perers(C) yrkande att återremiss för ytterligare utredning ska ske. Ordförande finner att Karin Peters (C) yrkande att återremiss för ytterligare utredning ska ske har vunnit. Kommunfullmäktiges beslut - Medborgarförslaget återremitteras bildningsstyrelsen för ytterligare utredning JUSTERARES SIGN lfl UTDRAG SKICKAT TILL Medborgarförslagsställaren Bildningsstyrelsen Sekretariatet 134 UTDRAGSBESTYRKANDE

138 Avesta kommun sammanträdesprotokoll AVESTA KOMMUN KOMM I KANSLlt:T Sida 6 Bildningsstyrelsen Dia r 1 ienummer D1ar1P['l 'l;l k..? 0 /1 - (J (J O '-t 2 i' 9 / L / _ -" Y--ttr.ande Lena--Lön-nq.vis-t med-borgar-för-slag-om- - simundervisning för kvinnor Dnr Bs Georgios Nielsen, enhetschef fri.tid anför följande: Detta yttrande avser Lena Lönnqvist medborgarförslag där hon föreslår att Avesta kommun arrangerar särskilda simkurser för kv.innor. Sammanfattningsvis önskar hon att endast kvinnor får delta, siminstruktören är en kv.inna, kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lektionstiden och att kursen har låg kursavgift eller ingen avgift. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att Avestas alla medbor gar e ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medbor gar förslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har förenin gar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider. Beredning - Lena Lönnqvists medborgarförslag 2 december Kommunfullmäktige 11 december Georgios Nielsen, enhetschef fri.tids tjänsteskrivelse 12 mars Arbetsutskottets fors/ag tiff beslut - Bildningsstyrelsen föreslår att medbor gar förslaget avslås. Yrkande Lea Malmivirta (C) yrkar att beslutet ska anses vara besvarat i stället för avstyrkt. Ordföranden yrkar på arbetsutskottets förslag som innebär att ärendet avstyrks. JUSTERARES SIGN,.. 4!-/t, t,_1/ 'L.- UTDRAG SKICKAT TILL 135 UTDRAGSBESTYRKANDE

139 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Bildningsstyrelsen Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra. Ordföranden finner att bilclningsstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. BildningssfYre!sens fors/ag till beslut - Bilclningsstyrelsen föreslår att medborgarförslaget avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 136

140 BILDNING Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Georgios Nielsen Yttrande - Lena Lönnqvists medborgarförslag om simundervisning för kvinnor Sammanfattning Detta yttrande avser Lena Lönnqvist medborgarförslag där hon föreslår att Avesta kommun arrangerar särskilda simkurser för kvinnor. Sammanfattningsvis önskar hon att endast kvinnor får delta, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lektionstiden och att kursen har låg kursavgift eller ingen avgift. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Det finns dock möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrationsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider. Bakgrund Medborgarfors laget Medborgarförslaget innebär att Avesta kommun bör arrangera simkurser för kvinnor enligt följande: Enbart kvinnor deltar, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där deltagarna inte är synliga för män under lektionstiden och att kursavgiften är låg eller obefintlig. Motveringen till medborgarförslaget är att många kvinnor i Avesta inte kan simma och att de behöver kunna simma eftersom det finns många sjöar och andra vattendrag i närmiljön. Medborgarförslagsställaren menar att det är farligt för en själv och för ens barn att inte kunna simma och att få lära sig simma kan vara detsamma som att undvika en katastrof. Simundervisningen behöver vara gratis eller till mycket låg avgift eftersom de flesta deltagarna kommer att vara nyinvandrade kvinnor med mycket svag ekonomi. Medborgarförslagsställaren anser att simkurserna bör vara på en tid då bara kvinnor befinner sig i den bassäng som används. Avesta kommuns badhus i nuläget Avesta kommun har två badhus, ett mindre i Horndal och ett stö"rre (M.etropoolen) i Avesta centrum. Allt öppethållande idag är för allmänheten och enbart simundervisning för skolor sker utanför ordinarie öppettider. Metropoolen I Metropoolen kan badkläder och handduk hyras för 20 kr/ gång. Till badkläder räknas baddräkt, badbyxor och burkini. Burkinis finns att hyra i allt från mindre barnstorlek till XL, med ungefär 137

141 Sida2 10 burkinis per storlek. I Metropoolen anordnas simkurser för vuxna. Det startar oftast två nya sim gru pper per te1min och pågår 8 gånger a 45 minuter. Hela simkursen kostar 1000 kr/person. Horndals badhus I Horndal hyrs bad.kläder och handduk också ut för 20 kr/ gång. Det finns även burkinis i olika storlekar att hyra för samma kostnad. Det anordnas inte simkurser för vuxna i Horndal. I båda badhusen är det tillåtet att använda träningskläder i badklädesliknande material som oadkläder. Ett åfternativ i:ilf burkini kan tilcexempef vara hefoickande -triirungsb yx or; fängärmad träningströja och badmössa, eller annan huvudbonad som är lämplig för ändamålet. Analys av rimliga konsekvenser Om komnnmen tillstyrker medborga,jiirslaget Om kommunen tillstyrker medborgarförslaget innebär det på kort sikt en extra kostnad för kommunen i form av betalning till simlärare och förlorade intäkter från inträdesbiljetter till badhuset. Det kan sända si gn aler att Avesta kommun gynnar vissa grupper framför andra. Om en grupp får sina önskemål uppfyllda på bekostnad av en stor del av övriga samhället öppnar det att andra grupper ser större möjligheter att kunna påverka det offentliga mmmet. Om alla tillåts påverka det offentli ga rummet riskerar det offentliga rummet att försvinna, eftersom det inte är möjligt att tillfredsställa allas önskningar och upplevda behov. De medborgare som inte tillhör gruppen som nämns i medborgarförslaget stängs ute den tid som badhusen används för kvinnosim. På lång sikt kan det skapa irritation bland Avestas öv11.ga medborgare, att en grupp prioriteras framför andra individer eller grupper. Kvinnor som inte kan simma och upplever svårigheter att lära sig simma i en miljö där män kan förekomma skulle ha ökade möjligheter att delta i simundenri.sning och lära sig simma om kommunen tillstyrker förslaget. Denna grupp kan då känna sig trygg i att de kan simma om nöden kräver det. Däremot kommer de att ha svårt att kunna använda sin simkunskap i vardagen. Om Avesta kommun tillstyrker detta förslag finns det en risk att det blir konflikter längre fram när denna grupp kvinnor inser att de knappt kan använda sin kunskap i vardagen, då badhusen i Avesta kommun har öppet för alla samtliga öppettider. Om kommttnen avstyrker medborgaiforslaget Om kommunen avstyrker förslaget fortsätter badhusverksamheten som vanligt och alla kommunens medborgare är välkomna till badhusen under samtliga öppettider. De kvinnor som inte kan simma och upplever svårigheter att lära sig simma i en miljö där män kan förekomma väljer kanske att inte delta i simundervisning, vilket gör att de fortsätter gå igenom livet utan att kunna simma. Säkerhetsaspekten fortsätter då att vara ett problem. Det finns risk att den grupp kvinnor som inte kan simma känner sig ovälkomna och det kan leda till en negativ inställning till kommunen och en känsla av utanförskap. Förvaltningens bedömning Kommttnens ttppdrag Ett av Avesta kommuns uppdrag är att fördela kommunala medel på ett sätt så att det främjar så många som möjligt på ett så effektivt och rättvist sätt som möjligt i alla avseenden tillämpar kommunen likställighetsprincipen enligt kommunallagen. Ett annat uppdrag är att utforma offentliga miljöer i kommunen och se till att alla är välkomna till dessa miljöer. Kommunen bör också värna om allas lika rättigheter och ta beslut som går i linje med den värdegrund som är 138

142 Sida 3 synonym med en västerländsk demokrati och de tillkommande styrdokument som varje kommunen arbetar fram dämr, som exempelvis Avesta kommuns Progra1n om interkulturell integration. I övriga delar av detta kapitel presenteras en samlad bedömning om varför förvaltningen anser att det inte är möjligt att fullfölja ovan nämnda uppdrag och samtidigt tillstyrka medborgarförslaget. Programmet interkulturell integration Den-20jw:ii 2öT6 -antogs-programme om lnierluliurellintegraiiön av Avesta kommun kommunfullmäktige. Programmet handlar om hur Avesta kommun ska arbeta med integration de närmsta åren och vilken värdegmnd kommunen ska stå på i arbetet med integration i kommunen. Mål Alla medborgare ska lika möjligheter till arbete, språk och utbildning, hälsa, bostad, social sammanhållning och delaktighet. Alla medborgare ska interagera med varandra och samverka utifrån intresse, behov och/ eller kompetens, oavsett bak grun d. Målet ska nås bland annat genom att verka för att i så liten utsträckning som möjligt skilja grupper från varandra utifrån kultur, språk, etniskt ursprung eller religion. Förståelse och insikt behövs för varandras olika bakgrunder och förutsättningar. Därefter anser programmet att vi ska konstatera varandras likheter istället för olikheter. Interkulturell integration Avesta kommun har valt att använda ett interkulturellt förhållningssätt i sitt integrationsarbete, vilket innebär att kommunens medborgare med olika bakgrunder inte ska leva parallellt med varandra i ett mångkulturellt samhälle, utan interagera med varandra och ha utbyte av varandras olikheter och se likheter genom att samverka utifrån kompetens, intresse och/ eller behov. I januari 2016 antog Europarådets ministerråd en rekommendation till medlemsstaterna om interkulturell integration. Den nya lagstiftningen är ett tydligt ställningstagande på Europanivå, för interkulturell integration, där fokus ligger på att bejaka olika bak grun der, livsstilar och kulturella kontexter, men att fokusera på det gemensamma. Förvaltningens yttrande Offentliga platser En grund i ett demokratiskt samhälle är att ingen ska stängas ute från det offentliga rummet. Avesta kommuns badhus drivs i kommunal regi delvis med intäkter från badhusets biljettpriser som betalas av besökarna och delvis genom subvention som bekostas av skattekollektivet. Eftersom driften av badhusen delvis betalas av skattekollektivet är badhusmiljön i de kommunala badhusen en offentlig plats. I egenskap av sådan bör den inte stänga ute någon grupp. Genom att erbjuda simundervisning för kvinnor under ordinarie öppettider då endast kvinnor skulle vara välkomna stängs halva befolkningen ute från badhuset dessa tider. I samhället finns vissa grupper och individer som av olika anledningar anser att de inte kan ta del av badhuset som offentlig plats. Anledningarna kan variera från person till person och från grupp till gi.upp. Badhusmiljön som offentlig plats har utformats under lång tid i Sverige och är utformad så att den ska passa så många som möjligt. Till en viss gräns kan kommunen försöka gå specialbehov till mötes och bedöma från fall till fall vad som är rimligt, men om alla intressegrupper skulle få sin vilja igenom skulle den offentliga miljön försvinna, eftersom det inte är möjligt att kombinera alla önskemål. Kommunens roll är i första hand att värna om rättigheten att kunna ta del av det offentliga rummet utifrån juridiska aspekter, att utifrån diskrimineringslagen och annan relevant lagstiftning 139

143 Sida4 tillse allas rättigheter att ta del av det offentliga rummet. Utöver denna grundläggande rättighet har inte kommunen möjlighet att ta hänsyn till upplevda begränsnin ga r att använda möjligheten att ta del av det offentliga mmmet Grupper llled svåra socioekonollliska fo'rhållanden Det finns många grupper i samhället som har svag ekonomi och inte har tillgång till allt i samhället, som till exempel långtidsarbetslösa, fattigpensionärer, folk med stora skulder och ensamstående föräldrar. F örvaltn1-::1gt:1?: m<!?ar att komrnu1?:<!1?:s ::1:ergif!! t _se_ till att skattemedel anvånds pi ett effektivt sått som främjar så många som möjligt. Det finns dock en gräns för hur mycket kommunen kan göra för enskilda gmpper eller individer. Förvaltningen anser att kommunen inte bör arbeta på de nivåer som handlar om individen eller gruppen, utan ta hänsyn till kollektivet och hur det gynnas bäst. Badhusens priser Badhuset är en offentlig plats med subventionerade priser. En vanlig badbiljett till en arbetande vuxen är subventionerad till viss del och priserna för studenter, pensionärer och ungdomar är ännu mer subventionerade. Det är skattekollektivet som står för denna subvention. Badhusets priser är satta genom en avvägning mellan vad individen kan betala och vad skattekollektivet bör subventionera. Biljettpriserna ska göra det möjligt för så många som möjligt att komma till badhuset, samtidigt som skattekollektivet inte ska subventionera en orimligt stor del av ch-iften av badhuset. Om skattekollektivet skulle stå för en väldigt stor del av kostnaden finns risken att kommunen inte har råd att ch-iva kommunala badhus. Medborgarförslaget önskar att simundervisningen för kvinnor bör vara till mycket låg eller ingen avgift och det bedömer förvaltningen inte är rimligt, uti.från resonemanget i detta stycke. Den värdegrund som råder i Sverige har olika grupper kämpat för under lång tid. Denna värdegrund värnar om jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Värdegrunden menar att alla människor har lika stort värde och att alla människor ska vara välkomna på offentliga platser, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsidentitet och könsutt1:yck, sexuell läggning eller ålder. Programmet om interkulturell integration menar också att vi i Avesta kommun ska verka för att i så liten utsträckning som möjligt skilja grupper från varandra uti.från kultur, språk, etniskt urspmng eller religion. Förvaltningen anser att kommunen bör verka för lösningar som är i linje med denna värdegrund. 5 allllad bedömning Förvaltningen anser att Avestas alla medborgare ska vara välkomna till badhuset alla tider som badhusen är öppna. Vidare anser förvaltningen att kommunen redan gör mycket för att gå den grupp som nämns i medborgarförslaget till mötes, med möjlighet att för en avgift delta i simskola för vuxna och möjlighet att hyra burkini för en låg kostnad. Förvaltningen bedömer att det inte är i enlighet med likställighetsprincipen att utestänga stora delar av medborgarna under verksamhetens ordinarie öppettider. Däremot finns möjlighet för verksamheten att hyra ut byggnaden övriga tider till organisationer eller föreningar inom ramen för ett projekt eller liknande. Under 2018 har föreningar och organisationer möjlighet att söka stöd från Avesta kommun för att genomföra integrati.onsprojekt och det skulle eventuellt kunna täcka kostnaderna för att anordna simundervisning utanför badhusens ordinarie öppettider. Fiirslag till beslut: Bildningsstyrelsen föreslår att medborgarförslaget avslås. 140

144 MEDBORGARFÖRSLAG 1\\/ESTA KOMMUN KOMM NKANSLIET ni;:irinn1immer ki:: -.2 1:; -o.) '-/2.J> 2017-J 2-02 Diarieplan 9/2,, Till Avesta kommunfullmäktige, Vi föreslår att Avesta kommun arrangerar simkurser för kvinnor enligt följande: enbart kvinnor deltar, siminstruktören är en kvinna, kursen äger rum i en lokal där man inte är synlig för män under lektionstiden. låg kursavgift eller ingen avgift. Motivering: Många kvinnor i Avesta kan inte simma. Det behöver man kunna i Sverige, eftersom det finns många sjöar och andra vatten i vår närmiljö. Att inte kunna simma är farligt för en själ'ii och för ens barn. Man kan inte rädda barnen om de skulle ramla i vattnet från en brygga eller en bro. Att få lära sig simma kan vara detsamma som att undvika en katastrof. Därför föreslår vi Avesta kommun att anordna simundervisning för kvinnor enligt ovan. Det behöver vara gratis eller till mycket låg avgift, eftersom de flesta deltagarna kommer att vara nyinvandrade kvinnor med mycket svag ekonomi. Simkurserna bör vara på en tid då det bara är kvinnor i den bassäng man använder. Med vänlig hälsnin ve. ;,,, '.s.j- Lena Lönnqvist, kontaktperson för detta medborgarförslag 141

145 142

146 Avesta kommun sammanträdesprotokoll AVESTA KOMMUN Diarienummer KOMMUNKANSLlt:T t";::: 2 I -uou 2. Diarieplan I.J I Sida 11 Omsorgsstyrelsen Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmet - Återremiss från kommunstyrelsens arbetsutskott os Sammanfattning Den tekniska utvecklingen av hjälpmedel är alltid att överväga i samband med förbättrin ga r av omsorgstjänsterna som kommunen erbjuder. Nyttoaspektema ska ställas mot kostnader och beaktas när det handlar om individers trygghet och säkerhet. Detta är en centtalfrå ga även i detta yttrande. I fråga om utveckling kommer det alltid att finnas förbättringar som organisationer är tvungna att överväga, mot kostnader och investeringar som är av särskild nöd för uppfyllande av de lagbundna uppdrag som Omsorgsförvaltningen är fö rp liktigad till Just i frågan om b:tandlatm. kopplad till trygghetslannet innebär utveckling högre trygghet och säkerhet för individer som väljer att bo kvar hemma. Men det existerar redan idag ett påbud om brandlarm i eget boende, oavsett om den enskilde har trygghetslarm eller ej. Kopplingen kan fortfarande vara intressant, men då är det andra aktörer än kommunens Omsorgsförvaltning som torde vara intresserad av att för individers räkning.finna en tryggare lösning. Omsorgsförvaltningens anser att de åtgärder och rutiner som idag är kopplade till trygghetslarmet är av hög kvalite och med individens högsta prioritering i fokus. Omsorgsförvaltningeo kvarstår härmed i sitt tidigare yttrande från den 18 mars 2018 och avslår även denna gång förslaget. Ärendet T ry gghetsfrågoma i hemmet berör det kommunala åtagande som regleras i la gs tiftningen och som svarar mot ambitionen om äldre medborgares säkerhet i hemmet Motionen som framställts av Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) om äldres säkerhet i hemmen, är mycket relevant till sin frågeställning eftersom den berör just trygghetsfaktorer för en mål gru pp som är i behov av sådana för sitt fortsatta liv i eget boende. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE ) K\J 143

147 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 Omsorgsstyrelsen (forts) I motionen relaterades till Mora kommun, som är kommunen som infört den åtgärden, där räddningstjänsten larmas ut vid automatiska larm som inkomtnit via trygghetslru:m. För att undvika. ett stort antal "onödi ga " utrycknin gar, beroende på tex rökning, tn.atlagning, levande ljus mm, skickas brandlarmen initialt till kommunens bemannade larmcentral för trygghetslarm. Larmcentralen mottinger då till bostaden därifrån larmet kom. Vid uteblivet svar eller vid bekräftat brandtillbud larmas räddnin gs tjänsten ut rutinmässigt via SOS Alarm. Ett sådant upplä gg minimerar risken för onödiga utryckningar samtidigt som räddningstjänsteo larmas ut snabbare än tidigare. Två yttranden Omsorgsförvaltningen ytttade sig den 19 mars 2018, i ett remissvar ställt till Omsorgsstyrelsen. Räddningstjänsten yttrade sig också i ett remissvar angående samma rnotion den 15 maj Södra Dalarnas Räddnin gs tjänstförbund kom i sitt yttrande fram till att man såg mycket positivt på upplä gg et, förutsatt att ett sarnarbetsavtal upprättas som reglerar rutiner och åtgärder mellan omsorgsförvaltningen och räddningstjänsten. Om.sorgsförvaltningens yttrande baserades på de utarbetade rutinerna för brandskydd som finns i ordinärt boende. Rutiner som tagits fram i samarbete med Räddnin gs tjänstförbundet. Förvaltningen anser att truu1 har en fullgod beredskap och förebyggandearbete inom ramen för vad la gs tiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. De anser därför att det inte behövs ytterli gar e åtgärder i frågan. Yttrandena från Omsorgsförvaltningen och Räddnin gs tjänsten resulterade i två olika förslag varför kommunstyrelsen återremitterade yttrandena för att finna en samsyn i frågan. Samsynsuppdrag Inom ramen för synkroniseringsuppdraget av båda yttranden, har utredare från Omsorgsförvaltningen och representanter för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund sammanträtt i syfte att finna samsyn. I lagen om skydd mot olyckor (2003:778), framförs i 3 kapitel 1, att kommunen har ett ansvar för att arbeta förebyggande i frå ga n om individers hälsa, egendom och miljö. Detta är något som man runt om i Sverige agerat olika i fråga om biståndsbeviljande av brand.larm (rökdetektorer) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma la gs tiftning som i 2 kapitel JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE J /{V 144

148 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 Omsorgsstyrelsen 153 {forts.) 2 slår fast att den som äger sin bostad också skall se till att lämplig utrustning för brandsläckning finns tillgänglig. I Zkap. 2 Lagen om Skydd Mot Olyckor ståt det att: ".Ägare eller nytfjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utmstningfo"r släckning av brand och for livräddning vid brand eller annan ofycka och i ijvrigt vidta de åtgärder som behilvs for att fo'ref?ygga hmnd och for att hindra eller begränsa skadtir till.fo'f;'d av brand" Det primära ansvaret identifieras alltså på den enskilde, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. Representanterna för båda organisationer finner att stå.ndpunktema i sak inte strider mot varandra. Omsorgsförvaltnin ge n bedömer förslaget som en förbättring vars ansvar inte föreligger förvaltningen att ansvara för. De av lagen påbjudna åtgärder uppfylls redan av fötvaltningen på ett tillfredställande sätt. Ekonomi Åtgärden är kopplad till er kostnad, som, vid beslutande om införande, är det särskilt angeläget att öron.märka kostnaderna som är förknippade med åtgärden. För Avesta kommun sku le detta innebära en investering om cirka 600 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnaderna. Detta är i sig ett särskilt uppdrag att fördjupa sig i kostnadsfrågan. Södra Dalarnas Räddnin gs tjänstförbund har i sitt yttrande inte beskrivit de kostnaderna som denna åtgärd kan innebära. Otnsorgsfö.rvaltningens anser att de åtgärder och rutiner som id ag är kopplade till ttygghetslarmet är av hög kvalite och med individens hö gs ta prioritering i fokus. Omsorgsförvaltningen kvarstår härmed i sitt tidi ga re yttrande från den 18 mars 2018 och avslår även denna gång förslaget. Förvaltningens förslag till beslut: - Motionen avslås. Vid arbetsutskottets möte yrkar Maarit Hessling (M) att motionen ska anses besvarad. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGS BESTYRKANDE J {ti

149 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 Omsorgsstyrelsen (forts.) Susanne Berget (S) yrkar att motionen ska avstyrkas. Efter fastställd propositionsordning att motionen ska anses besvarad eller avstyrkas meddelar ordförande att arbetsutskottet beslutar att föreslå att motionen avstyrks. Rtsm;ationer - Maarit Hessling (.M) och Birgitta W estermark (M) reserverar sig mot beslutet till fönnån för Maari.t Hesslin gs (.M) fö:tslag. Beredning - Förvaltningens skrivelse 19 mars Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 2 maj Omsorgsstyrelsen 15 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott 27 augusti Förvaltningens skrivelse 19 november Omsorgsstyrelsens arbetsutskott 4 december 2018 Vid omsorgsstyrelsens behandling av ärendet yrkar Maarit Hessling (M), med instämmande av RolfRickmo (.M), att motionen ska bifallas. Pia Aronsson (V) yrkar att motionen ska avslås. Efter fastställd propositionsordning att motionen ska avstyrkas eller bifallas meddelar ordförande att omsorgsstyrelsen beslutar att föreslå att motionen avstyrks. Omsorgsstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Förslag till Kommunjul/mäktige - Motionen avstyrks. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE I 146

150 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 Omsorgsstyrelsen (forts.) Reservationer - MaaritHessling (M), RolfRickmo (M), Bicgitta Westermark (M) ochjerry Harrysson (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för Maarit Hesslin gs (M) förslag. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKAN 7 147

151 AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer kl( 8,o[ &-(X)'.) O D Handläggare: Ram6n Perez Cortes Diarieplan l3 OMSORGSFÖRVAL TNINGEN Datum Brevnr/Diarienr KK Yttrande {återremiss) avseende Johan Thomassons {M) och Maarit Hesslings {M) motion om äldres säkerhet i hemmen Sammanfattning Den tekniska utvecklingen av hjälpmedel är alltid att överväga i samband med förbättringar av omsorgstjänsterna som kommunen erbjuder. Nyttoaspekterna ska ställas mot kostnader och beaktas när det handlar om individers trygghet och säkerhet. Detta är en centralfråga även i detta yttrande. I fråga om utveckling kommer det alltid att finnas förbättringar som organisationer är tvungna att överväga, mot kostnader och investeringar som är av särskild nöd for uppfyllande av de lagbundna uppdrag som Omsorgsförvaltningen är fö rp liktigad till. Just i frågan om brandlarm kopplad till trygghetslarmet innebär utveckling högre trygghet och säkerhet for individer som väljer att bo kvar hemma. Men det existerar redan idag ett påbud om brand.larm i eget boende, oavsett om den enskilde har trygghetslarm eller ej. Kopplingen kan fortfarande vara intressant, men då är det andra aktörer än kommunens Omsorgsforvaltning som torde vara intresserad av att for individers räkning finna en tryggare lösning. Omsorgsforvaltningens anser att de åtgärder och rutiner som idag är kopplade till trygghetslarmet är av hög kvalite och med individens högsta prioritering i fokus. Omsorgsforvaltningen kvarstår härmed i sitt tidigare yttrande från den 18 mars 2018 och avslår även denna gång förslaget. Ärendet T ry gghetsfrågorna i hemmet berör det kommunala åtagande som regleras i lagstiftningen och som svarar mot ambitionen om äldre medborgares säkerhet i hemmet. Motionen som framställts av Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) om äldres säkerhet i hemmen, är mycket relevant till sin frågeställning eftersom den berör just trygghetsfaktorer for en målgrupp som är i behov av sådana for sitt fortsatta liv i eget boende. I motionen relaterades till Mora kommun, som är kommunen som infört den åtgärden, där räddningstjänsten larmas ut vid automatiska larm som inkommit via trygghetslarm. För att undvika ett stort antal "onödiga" utryckningar, beroende på t ex rökning, matlagning, levande ljus mm, skickas brandlarmen initialt till kommunens bemannade larmcentral för trygghetslarm. 148

152 Sida 2 Larmcentralen motringer då till bostaden därifrån larmet kom. Vid uteblivet svar eller vid bekräftat brandtillbud larmas räddningstjänsten ut rutinmässigt via SOS Alarm. Ett sådant upplägg minimerar risken för onödiga utryckningar samtidigt som räddningstjänsten larmas ut snabbare än tidigare. Två yttranden Omsorgsförvaltningen yttrade sig den 19 mars 2018, i ett remissvar ställt till Omsorgsstyrelsen. Räddningstjänsten yttrade sig också i ett remissvar angående samma motion den 15 maj Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund kom i sitt yttrande fram till att man såg mycket positivt på upplägget, förutsatt att ett samarbetsavtal upprättas som reglerar rutiner och åtgärder mellan omsorgsförvaltningen och räddningstjänsten. Omsorgsförvaltningens yttrande baserades på de utarbetade rutinerna för brandskydd som finns i ordinärt boende. Rutiner som tagits fram i samarbete med Räddningstjänstförbundet. Förvaltningen anser att man har en fullgod beredskap och förebyggandearbete inom ramen för vad lagstiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. De anser därför att det inte behövs ytterligare åtgärder i frågan. Yttrandena från Omsorgsfö1-valtningen och Räddningstjänsten resulterade i två olika förslag varför kommunstyrelsen återremitterade yttrandena för att finna en samsyn i frågan. Samsynsuppdrag Inom ramen för synkroniseringsuppdraget av båda yttranden, har utredare från Omsorgsförvaltningen och representanter för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund sammanträtt i syfte att finna samsyn. I lagen om skydd mot olyckor (2003:778), framförs i 3 kapitel 1, att kommunen har ett ansvar för att arbeta förebyggande i frågan om individers hälsa, egendom och miljö. Detta är något som man runt om i Sverige agerat olika i fråga om bistånds beviljande av brandlarm (räkdetektorer) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma lagstiftning som i 2 kapitel 2 slår fast att den som äger sin bostad också skall se till att lämplig utmstning för brandsläckning finns tillgänglig. I 2kap. 2 Lagen om Skydd Mot Olyckor står det att: ''A.gare eller l!}t(ianderättshavare till lryggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustningfiir släckning av brand och fo"r livräddning vid brand eller annan ofycka och i iivrigt vidta de åtgärder som behiivs fo'r att fo're!rygga brand och fo'r att hindra eller begränsa skador till fo!jd av brand" Det primära ansvaret identifieras alltså på den enskilde, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. Representanterna för båda organisationer finner att ståndpunkterna i sak inte strider mot varandra. Omsorgsförvaltningen bedömer förslaget som en förbättring vars ansvar inte föreligger fö1-valtningen att ansvara för. De av lagen påbjudna åtgärder uppfylls redan av fö1-valtningen på ett tillfredställande sätt. Ekonomi Åtgärden är kopplad till en kostnad, som, vid beslutande om införande, är det särskilt angeläget att öronmärka kostnaderna som är förknippade med åtgärden. För Avesta kommun skulle detta innebära en investering om cirka 600 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnaderna. Detta är i sig ett särskilt uppdrag att fördjupa sig i kostnadsfrågan. 149

153 Sida 3 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund har i sitt yttrande inte beskrivit de kostnaderna som denna åtgärd kan innebära. Fo rslag till beslut - Omsorgsförvaltningens anser att de åtgärder och rutiner som idag är kopplade till trygghetslarmet är av hög kvalite och med individens högsta prioritering i fokus. - Omsorgsförvaltningen kvarstår härmed i sitt tidigare yttrande från den 18 mars 2018 och avslår även denna gång förslaget. - Motionen avslås 150

154 Anders Kilström Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: Anders Kilström den 28 augusti :14 SDR; Omsorg Mats Jansson Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen [Untitled].pdf Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att återremittera rubricerade motion till er för samordnat svar. Svar lämnas till kommunkansliet. Mvh Anders Kilström KOMMUNKANSLIET / Administration Anders Kilström Kommunsekreterare Post: Avesta kommun, Kommunkansliet, Avesta Telefon: E-post:anders.kilstrom@avesta.se Hemsida: Ursprungligt meddelande----- Från: Anders Kilström [mailto:anders.kilstrom@avesta.se] Skickat: den 28 augusti :57 Till: Anders Kilström <anders.kilstrom@avesta.se> Ämne: Skannat dokument från HP-MFP på Avesta kommun Hej, detta är ett skannat dokument från HP-MFP på Avesta kommun. Se bifogad fil! 151

155 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 28 Kommunstyrelsens arbetsutskott Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen Dnr KK Motionen Johan Thomasson (M) och Marit Hessling (rvi) anför följande i sin motion: Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre är oftast mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker mer dödsbränder i hemmen kan alla med hemtjänst få trygghetslarmet sammankopplat med ett brandlarm som är direkt kopplat till räddnings tjänsten. Detta har man gjort i Mora kommun. Kostnaderna för personer med hemtjänst har inte ökat men de har fått ett ti-yggare liv. Motionärerna yrkar: - Att omsorgsfötvaltningen stattat ett samatbete med Räddningstjänstfötbundet i Södta Dalarna föt att ti-ygga äldtes säkethet i hemmen. Yttrande från omsorgsstyrelsen I lagen om skydd mot olyckor (2003:778), förs fram i 3 kapitel 1, att kommunen har ett ansvat för att arbeta fötebyggande i frågan om individers hälsa, egendom och miljö. Detta är något som man rnnt om i Sverige agerat olika i fråga om biståndsbeviljande av brandlarm (räkdetektorer) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma lagstiftning som i 2 kapitel 2 slår fast att den som äger sin bostad också skall se till att lämplig utrustning för brandsläckning finns tillgänglig. Det primära ansvaret identifieras alltså på den enskilda, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. Det är dock att anmärka att kommunen skall arbeta förebyggande och i åtskilliga rapporter om äldres situation i hemmet beshivs behovet av en bättre tillsyn från myndigheternas sida i frågan om säkethet. Den allt åldrande befolkningen vetkar samtidig föredra att bo hemma så långt som detta är möjligt och i den mening höjs också kraven på trygghet fot dem som bor kvar och väljer att ha hemtjänst. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, SDR Omsorgsstyrelsen Sekretariatet 152 UTDRAGSBESTYRKANDE

156 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 29 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) I fråga om motionens kommunala exempel framträder det att: Mora kommun har angett att det inte föreligger fördyrande omkostnader i samband med åtgärden om rökdetektorer i hemmet för alla de som får trygghetslarm, men installation och införskaffande av rökdetektorerna anges till en kostnad på mellan 800 till 1000 kronor för varje enhet. Något som för Avesta kommun skulle innebära en investering på cirka 500 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnaderna och andra faktorer som kan fördyra driften. Omsorgsförvaltningen utarbetade rutiner för brandskydd i ordinärt boende i november Dessa rutiner har godkänts av Räddningstjänstförbundet. Det handlar om ett antal dokument vars syfte är att bland annat förebygga brandtillbud i hemmet, men också ge tydliga direktiv om hur personal, inom äldreomsorgen, ska agera i fråga om identifiering av riskfaktorer i hemmet. Detta är alltså ett pågående arbete inom omsorgen allt sedan.november Dessa dokument är som följer: - Check.lista för riskinve.ntering - Informationsblad brandsäkerhet - Rapport brandrisk - Rutin för brandskydd - Rutin sprinkler Handlingarna visar på en god beredskap och väl utarbetat kvalitetsarbete i frågan om förebyggandearbete inom ramen för vad lagstiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. Förebyggandearbetet baseras på kunskapen om vilka individuella behov som föreligger hos individen och därmed en behovsorienterad hjälp och stöd. Omsorgsstyrelsen föreslår att motionen avslås. Yttrande från Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Södra dalarnas Räddningstjänstförbund ställer sig positiv till motionen. Att få ett tidigt larm till räddningstjänsten vid brand kan rädda liv. Trygghetslarm för äldre är kopplade till bemannad larm.central som säkerställer att den som larmar får tala med larmmottagaren. Dessa larmanläggningar kan normalt utrustas med detektorer som larmar automatiskt vid rökutveckling. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, SDR Omsorgsstyrelsen Sekretariatet 153 UTDRAGSBESTYRKANDE

157 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 30 Kommunstyrelsens arbetsutskott (forts) I aktuell motion relateras till IVIora kommun där räddningstjänsten larmas ut vid automatiska larm som inkommit via trygghetslarm. för att undvika ett stort antal "onödiga" uu yckningar, beroende på t ex rökning, matlagning, levande ljus m.m. skickas brandlarmen där initialt till kommunens bemannade larmcentral för uygghetslarm. Larmcentralen matringer då till bostaden därifrån larmet kom. Vid uteblivet svar eller vid bekräftat brandtillbud larmas räddningstjänsten ut rutinmässigt via SOS Alarm. Ett sådant upplägg minimerar risken för onödiga utryckningar samtidigt som räddningstjänsten larmas ut snabbare än tidigare. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ser mycket positivt på ett sådant upplägg förutsatt att samarbetsavtal som reglerar rutiner och åtgärder upprättas mellan omsorgsförvaltningen och räddningstjänsten. Vi välkomnar även motsvarande samarbete med förbundets övriga medlemskommuner. Beredning - Johan Thomassons (M) och Marit Hesslings motion om äldres säkerhet i hemmen 30 januari Kommunfullmäktige 5 februari Kommunstyrelsens arbetsutskott 10 februari 2018, Omsorgsstyrelsen 15 maj 2018, Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds direktion 15 maj 2018, 23. Ordförande Susanne Berger (S) yrkar att motionen ska återremitteras till räddningstjänsten och omsorgsst:yrelsen för samordnat svar. Arbetsutskottets fa'rslag till komt1n111s(yrelsen och kommi11ijitllmiiktige - Motionen återremitteras till Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, SDR, och omsorgsstyrelsen för samordnat svar. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, SDR Om sorgsstyrelsen Sekretariatet 154 UTDRAGSBESTYRKANDE

158 Direktionen AVESTA KOMMUN KOMMUN KAN Wanträdesprotokoll 2018.() n1;:irienummer ke,21.)/p-dot.jo 2..> 9/] Sida Remiss - Johan Thomasson (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen Vid direktionens sammanträde gavs uppdrag till räddningschefen att skriva ett förslag till remissvar på motionen. Mats Jansson föredrar förslag till remissvar. Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) anför följande i sin motion: Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre är oftast utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker med dödsbränder i hemmen kan alla med hemtjänst få trygghetslam1et sammankopplat med ett brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Detta har man gjort i Mora kommun. Kostnaderna för personer med hemtjänst har inte ökat men de har fått ett tryggare liv. Motionärerna yrkar: - Att omsorgsförvaltningen startar ett samarbete med Räddningstjänstförbundet i Södra Dalarna för att trygga äldres säkerhet i hemmen. Beredning - Direktionens protokoll Arbetsutskottets protokoll Beslut - Räddningschefens förslag till remissvar på motionen godkänns. - Direktionen antar remissvaret som sitt eget. JUSTERINGSMÄNNENS SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 155

159 SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGST JÄNSTFÖRBUND Förbundskansliet Handläggare / direkttelefon Mats Jansson/ Kommunstyrelsen Avesta Remissyttrande gällande Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen. Följande remissvar lämnas från direktionen för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund efter beslut i sammanträde Bakgrund Äldre personer är mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att höja äldres säkerhet i hemmen föreslår Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) i en motion till kommunfullmäktige i Avesta kommun att alla med hemtjänst i Avesta kommun ska kunna fa sitt trygghetslarm i bostaden sammankopplat med ett brandlarm anslutet till räddningstj änsten. Förslag till remissyttrande Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ställer sig positiv till motionen från Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen. Att ra ett tidigt larm till räddningstjänsten vid brand kan rädda liv. Trygghetslarm för äldre är kopplade till bemannad lanncentral som säkerställer att den som larmar får tala med larmmottagaren. Dessa larmanläggningar kan normalt utrustas med detektorer som lannar automatiskt vid rökutveckling. I aktuell motion relateras till Mora kommun där räddningstjänsten lannas ut vid automatiska larm som inkommit via trygghetslarm. För att undvika ett stort antal "onödiga" utryckningar, beroende på t ex rökning, matlagning, levande ljus mm, skickas brandlarmen där initialt till kommunens bemannade larmcentral för trygghetslarm. Larmcentralen matringer då till bostaden därifrån larmet kom. Vid uteblivet svar eller vid bekräftat brandtillbud larmas räddningstjänsten ut rutinmässigt via SOS Alarm. Ett sådant upplägg minimerar risken för onödiga utryckningar samtidigt som räddningstjänsten larmas ut snabbare än tidigare. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ser mycket positivt på ett sådant upplägg förutsatt att samarbetsavtal som reglerar rutiner och åtgärder upprättas mellan omsorgsförvaltningen och räddningstjänsten. Vi välkomnar även motsvarande samarbete med förbundets övriga medlemskommuner. Postadress Axel Johnssons väg AVESTA Telefon Fax E-post SDR@avesta.se 156

160 Avesta kommun sammanträdesprotokoll AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET Diarienummer Diarieplc1n klc,/<l/ p-öoo U',<..=, ', /J Sida8 Omsorgsstyrelsen Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen os Sammanfattning Trygghetsfrågorna i hemmet berör det kommunala åtagande som regleras i lagstiftningen och som svarar väl mot ambitionen om äldres säkerhet i hemmet. Motionen som framställts av Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) om äldres säkerhet i hemmen, är mycket relevant till sin frågeställning eftersom den berör trygghetsfaktorer för en målgrupp som är i behov av sådana för sitt fortsatta liv i eget boende. Det pågår i Avesta kommuns sedan november 2015 ett välutarbetat kvalitetsarbete inom området trygghetsfaktorer i hemmet. Motionen föreslås avslås på grundbasis av det pågående trygghet'iarbetet som omsorgs förvaltningen redan uppvisar. Bakgrund Författarna av motionen har anfört följande: Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre är oftast mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker för dödsbränder i hemmen kan alla med hemtjänst fa trygghetslartnet sammankopplat med ett brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Författarna pekar på att detta har man infört i Mora kommun, där man anser att kostnaderna för personer med hemtjänst inte har ökat men de har fått ett trygga.te liv. Motionens författare yrkar: Att omsorgsfliroaltningen startar ett samarbete med Räddnings9a11steniförbundet i södra Dalarna jör att tryt,ga äldre säkerhet i hemmet. Motionen remitterades Omsorgsstyrelsen Yttrande I lagen om skydd mot olyckor (2003:778), förs fram i 3 kapitel 1, att k;ommunen har ett ansvar för att arbeta förebyggande i frågan om individers hälsa, egendom och miljö. Detta är något som man runt om i Sverige agerat olika i fråga om biståndsbeviljande av brandlarm (rökdetektore.r) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma lagstiftning som i 2 kapitel JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE Af 157

161 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 Omsorgsstyrelsen (forts.) 2 slår fast att den som äger sin bostad också skall se till att lämplig utrustning för brandsläckning finns tillgänglig. Det primära ansvaret identifieras alltså på den enskilda, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. Det är dock att anmärka att kommunen skall arbeta förebyggande och i åtskilliga rapporter om äldres situation i hemmet beskrivs behovet av en bättre tillsyn från myndighetemas sida i frågan om säkerhet. Den allt åldrande befolkningen verkru: samtidig föredra att bo hemma så långt som detta är möjligt och i den mening höjs också kraven på trygghet för dem som bor kvar och väljer att ha hemtjänst. I fråga om motionens kommunala exempel framträder det att: Mor.a kommun har angett att det inte föreligger fördyrande omkostnader i samband med åtgärden om tökdetektorer i hetntnet för alla de som f'ar trygghetslarrn, men installation och införskaffande av rökdetektorerna anges till en kostnad på mellan 800 till 1000 kronor för varje enhet. Något som för Avesta kommun skulle innebära en investering på. cirka 500 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnadetna och andra faktorer som kan fördyra driften. Omsorgsförvaltningen utarbetade rutiner för brandskydd i ordinärt boende i november Dessa rutiner har godkänts av R.äddningstjänstförbundet. Det handlar om ett antal dokument vars syfte är att bland annat förebygga brandtillbud i hemmet, men också ge tydliga direktiv om hur personal, inom äldreomsorgen ska agera i fråga otn identifiering av riskfaktorer i hemmet. Detta är alltså ett pågående arbete inom omsorgen allt sedan november Dessa dokument är som följer: - Checklista för riskinventering - Informationsblad brandsäkcrhet - Rapport brand.risk - Rutin för brandskydd - Rutin sprinkler Handlin gar na visar på en gott beredskap och väl utarbetat kvalitetsarbete i frågan 01n förebyggandearbete.inom ramen för vad la gs tiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. Förebyggandearbetet baseras på kunskapen otn vilka individuella behov som föreli gge r hos individen och därmed en behovsorienterad hjälp och stöd. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltnlngschef Utrednlngssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE 7 158

162 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 Omsorgsstyrelsen (forts.) Förvaltningens förslag till beslut: - Motionen avslås. Vid arbetsutskottets möte yrkar Maarit Hessling (.tvl), med instätn:t:nande av Birgitta Westermark (NI), att motionen ska anses besvarad. Susanne Berget (S) yrkar att motionen ska avstyrkas. Efter fastställd propositionsordning att motionen ska anses besvarad eller avstyrkas meddelar ordförande att arbetsutskottet beslutar att föreslå att motionen avstyrks. Reservatiomrr - Maarit Hessling (M) och Birgitta Westertnark (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Maarit Hesslings (]VI) förslag. Beredning - Förvaltningens skrivelse 19 mars Omsotgsstyrelsens arbetsutskott 2 maj Vid omsorgsstyrelsen behandling av ärendet yrkat Tom Andersson (S) att motionen avstyrks. Omsorgsstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Fors/ag till Kom11mnj11llmäktige - Motionen avstyrks. JUSTERARES SIGN 711 UTDRAG SKICKAT TILL Kommunfullmäktige Förvaltningschef Utredningssekreterare UTDRAGSBESTYRKANDE? K]J 159

163 Motion om äldres säkerhet i hemmen p i(;tla\ KOMMUNKANSLIET Diarienummer ki::. -2u1f-ö<Jöi)zc, Diarieplan 9/J Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre är oftast mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker mer dödsbränder i hemmen kan alla med hemtjänst få trygghetslarmet sammankopplat med ett brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Detta har man gjort i Mora kommun, se bilaga 1. Kostnaderna för personer med hemtjänst har inte ökat men de har fått ett tryggare liv. Vi yrkar: Att omsorgsförvaltningen startar ett samarbete med Räddningstjänstförbundet i Södra Dalarna för att trygga äldres säkerhet i hemmen. Avesta Johan Thomasson (M) Maarit Hessling (M) 160

164 Avesta kommun sammanträdesprotokoll AVES11\ v -,. KOMMJ K/,. ;:;_. _ , I i h=mummer D12.:1,'p1-:J11 ' l:'e. a<o/)-/joo/j'5' 9/J Sida 5 Bildningsstyrelsens Remiss - Gunilla Berglunds (C) motion om HLR för personal inom barnomsorg och skola Dnr Bs Varje dag lämnar föräldrar det bästa de har, sina barn på kommunens förskolor. Förvissade om att det är tryggt och bra för barnen varje dag. T yv ärr händer det tillbud och olyckor även på förskolorna, ibland mycket allvarliga. Personalens kunskaper och agerande är avgörande vid sådana tillbud. Att personalen har de bästa förutsättnin ga rna att ingripa är inte bara en fråga om barnens säkerhet utan också en arbetsmiljöfrå ga. Rutiner för hur man ska agera vid tillbud är viktigt. Likaså utbildning och övning är av stor betydelse. HLR-utbildning behövs för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor. Utbildningen behöver genomföras regelbundet och med relativt täta intervall för att man ska nå alla anställda, såväl vikarier som tillsvidareanställda. Det är viss omsättning på personal så därför är det viktigt att utbildningen sker regelbundet och når all personal. På våra skolor finns till viss del HLR-utbildare som kan ge utbildning för de som vill gå. Det är viktigt att alla har kunskap för att kunna ingripa vid olyckstillbud. Det är en säkerhetsfråga, arbetsmiljöfrå ga och även kompetensutveckling. F.esultatenhetscheftns yttrande: - HLR-utbildning genomförs kontinuerligt för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor, med en intervall på ca tre år. Resp. rektor/ förskolechef ansvarar för att det finns en aktuell plan för enhetens HLR-utbildning. Inom förskolan finns det en utbildare som ombesörjer personalens utbildningsinsatser. Inom grundskolan finns det ett antal utbildare. HLR-utbildning genomförs årligen, vilket innebär att det finns möjlighet för ny personal att delta. Rektor/förskolechef får i uppdrag att säkerställa att det finns information på området och att detta följs upp vid den årli ga skyddsronden. Beredning - Gunilla Berglunds (C) motion den 15 juni Kommunfullmäktige den 18 juni Kommunstyrelsens arbetsutskott den 27 augusti Bildningsstyrelsens arbetsutskott den 24 oktober Arbetsutskottets flirslag - Att avstyrka motionen enligt resultatenhetschefens yttrande. Bildningss!Jn!lsens beslut - Att avstyrka motionen enligt resultatenhetschefens yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT Till UTDRAGSBESTYRKANDE 161

165 BILDNING Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Karin Vestman Yttrande - Gunilla Berglunds (C) motion om HLR för personal inom barnomsorg och skola Dnr KK Gunilla Berglund (q anför följande: Varje dag lämnar föräldrar det bästa de har, sina barn pä kommunens förskolor. Förvissade om att det är tryggt och bra för barnen varje dag. Tyvärr händer det tillbud och olyckor även på förskolorna, ibland mycket allvarliga. Personalens kunskaper och agerande är avgörande vid sådana tillbud. Att personalen har de bästa förutsättnin ga rna att ingripa är inte bara en fråga om barnens säkerhet utan också en arbetsmiljöfrå ga. Rutiner för hur man ska agera vid tillbud är viktigt. Likaså utbildning och övning är av stor betydelse. HLR-utbildning behövs för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor. Utbildningen behöver genomföras regelbundet och med relativt täta intervall för att man ska nå alla anställda, såväl vikarier som tillsvidareanställda. Det är viss omsättning på personal så därför är det viktigt att utbildningen sker regelbundet och når all personal. På våra skolor finns till viss del HLR-utbildare som kan ge utbildning för de som vill gå. Det är viktigt att alla har kunskap för att kunna ingripa vid olyckstillbud. Det är en säkerhets fråga, arbetsmiljöfråga och även kompetensutveckling. Förslag till yttrande - HLR-utbildning genomförs kontinuerligt för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor, med en intervall på ca tre år. Resp. rektor/förskolechef ansvarar för att det finns en aktuell plan för enhetens HLR-utbildning. Inom förskolan finns det en utbildare som ombesörjer personalens utbildningsinsatser. Inom grundskolan finns det ett antal utbildare. HLR-utbildning genomförs årligen, vilket innebär att det finns möjlighet för ny personal att delta. Rektor/ förskolechef får i uppdrag att säkerställa att det finns information på området och att detta följs upp vid den årli ga skyddsronden. 162

166 kl Motion till Avesta kommunfullmäktige ang HLR för personal inom barnomsorg och skola Varje dag lämnar föräldrar det bästa de har, sina barn på kommunens förskolor. Förvissade om att det är tryggt och bra för barnen varje dag.tyvärr händer det tillbud och olyckor även på förskolorna, ibland mycket allvarliga. Personalens kunskaper och agerande är avgörande vid sådana tillbud. Att personalen har de bästa förutsättningarna att ingripa är inte bara en fråga om barnens säkerhet utan också en arbetsmiljöfråga. Rutiner för hur man ska agera vid tillbud är viktigt. Likaså utbildning och övning är av stor betydelse. HLR-utbildning behövs för alla som jobbar inom kommunens förskolor och skolor. Utbildningen behöver genomföras regelbundet och med relativt täta intervall för att man ska nå alla anställda, såväl vikarier som tillsvidareanställda. Det är viss omsättning på personal så därför är det viktigt att utbildningen sker regelbundet och når all personal. På våra skolor finns till viss del HLR-utbildare som kan ge utbildning för de som vill gå. Det är viktigt att alla har kunskap för att kunna ingripa vid olyckstillbud. Det är en säkerhetsfråga, arbetsmiljöfråga och även kompetensutveckling. Vi yrkar att Avesta kommun utbildar förskolepersonal i HLR -räddning så som beskrivs i texten ovan samt att genom informationskampanj föreslå all skolpersonal utbildas i HLR-räddning Centerpartiet Avesta Gunilla Berglund i,_"") / /'/: 1J1J KO /W'...J1 KA, SU::T f,iärifmummer K -2, c,/d - ooo/tf 1 Diarieplan '!IJ 163

167 164

168 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrådesdatum A \I E C. T i vo 'C.., : I ', Styrelsen för Gamla Byn AB v. _ KOMM01 t<j : l::.:t Dnr Ji i!tfcfot>tfler k'k 2 o/,p- OÖD.J/9 /o;.. Sida 4(6) Investering Boken 4, badhustomten Gamla Byn AB har den 15 november 2018 tagit beslut om att bevilja medel om totalt 180 miljoner kronor för nyproduktion på Boken 4 under förutsättning att kommunfullmäktige godkäirner projektet. Kommunfullmäktige beslutade att återremitterade ärendet Projektet går under namnet Badhustomten och innebär byggandet av 72 lägenheter samt lokaler om 727 kvadratmeter i bottenvåningen. Byggpartner har lämnat det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november 2018 och överklagandetiden gick ut den 13 november I projektet blir det 32 lägenheter med kateg01; Trygghetsboende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga hyresrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp cirka 300 kvadratmeter av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på cirka 280 kvadratmeter. När projektet startade tillhörde ungdomsmottagningen Avesta kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region Dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvadratmeter. Styrelsen för Gamla Byn AB beslutar att tillställa kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige kompletterande beräkningar för badhustomten som bifogas protokollet I """'" """"d' 165

169 KVBoken4 Kostnadssammanställning ENTREPRENADKOSTNAOER Anbud entreprenad ÄTA10% SUMMA ENTREPRENAD BYGGHERREKOSTNADER Parkering byggs på annan fastighet Projektering till Anbud, Detaljplanekostnad Projekt- och byggledning Myndigheter, KA Besiktning Intern kostnad Tillhandahållet mtrl SUMMA BYGGHERREKOSTNADER: Ytor Plan 1 Plan 2 Plan 3 Plan4 Plan 5 Plan 6 YTSAMMANST ÄLLNING BTA 1575, , , , ,00 381, ,00 BRA 1427, , , , ,50 342, ,50 BOA 4606,O LOA 727,0 BOA_LOA/BRA 77,57% SUMMA ENTREPRENAD- OCH BYGGHERREKOSTNADER kr BEDÖMD TOTAL PROJEICTKOSTNAD {EXKL MOMS) kr MOMS (lokalmomsbortagen, 90% ej moms) kr TOTALT INKL MOMS kr Beslut styrelsen INTÄICTER Bostadshyra Lokalhyra Parkeringar Hyra exkl.bidrag Kr/kvm 1584 Kr/kvm 160 Parkeringar 200 kr/mån bostad, 100 kr/mån övriga 166

170 FÖR HAN DU NGSÖVERENSKOM M ELSE OM NYPRODUKTIONSHYROR (jämlikt Jordabalken 12:55 c, presumtionshyra) Parter: Gamla Byn AB, org.nr (nedan Hyresvärden) Hyresgästföreningen, org.nr (nedan Föreningen) Fastighet: Saken: Boken 4 Fastställande av inflyttnings hyror i nyproducerade lägenheter under Jordabalken 12:55 c (presumtionshyra) 1. Formalia Parterna bekräftar att förhandling påkallats i behörig ordning genom skriftlig framställan från Hyresvärden till Föreningen den 14 november lnvesteringsstöd Hyresvärden avser att söka investerlngsstöd enligt förordning (2016:881). 3. Hyresnivå vid investeringsstöd Parterna är överens om att, för det fall Hyresvärden beviljas investeringsstöd enligt punkt 2 ovan, ska hyran för bostadslägenheterna i förhandlingsfastigheten fastställas till en norm hyra på 1450kr med en genomsnitts hyra med 1484kr per kvm och år i 2020 års hyresnivå vid inflytt beräknad till våren 2020 att fördelas enligt bilaga 1, kolumn K-M till denna förhandlingsöverenskommeise. 4. Villkor Parterna är överens om hyresnivån enligt ovan är (Sätt kryss/) _x_ inklusive värme _x_ inklusive varmvatten exklusive värme exklusive varmvatten inklusive hushållsel _x_ exklusive hushållsel _x_ inklusive kallvatten exklusive kallvatten 5. Presumtionsh yr a Parterna bekräftar att denna förhandlingsöverenskommeise ingås innan kontrakt tecknats på någon av förhandlingslägenheterna. Parterna är därvid överens om att hyrorna enligt punkt 2 ovan ska vara fastställda under Jordabalken 12:55 c (presumtionshyra) 6. Hantering nedskrivning Parterna är överens om att effekterna av eventuellt undersl<ott eller nedskrivning I projektet inte ska belasta hyrorna för Hyresvärdens övriga bostadslägenheter. 7. Hyressättnlngsavgift Föreningen äger uppbära hyressättningsavgift med 144 kr per lägenhet och år, totalt kr per år mot faktura enligt löpande avtal därom. 167

171 8. Upprättande Denna förhandlingsöverenskommelse har upprättats I två {2) exemplar av vilka parterna tagit varsitt (2) För Gamla Byn AB För Hyresgästföreningen Örjan Bengts Bo Brihler, ordförande Malin BJurell, förhandlingsledare \ I 168

172 Bilaga 1 till FörhandlJngsöverenskommelse om Nyproduktlonshyror Fastighet: [Boken 4 överenskommen hyra Kommun Fastighet Adress Gatunr Ort Lgh Nr Lgh Typ Lgh Yta REH-tal Total REH Per år Per mån Perkvm Avesta Boken 4 Markusgatm 19,23 Avesta l 2 59,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,13 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,2 3 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatm 19,2 3 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Mar!rusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,13 Avesta l3 2 59,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markus gatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,13 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatnn 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,2 3 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesti ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,2 3 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,2 3 Avesta ,0 40, B Avesta 8oken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avest. Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta 2 59,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40,0 104 Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 M;,rkusgatan 19,23 Avesta ,0 40, S Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta ,0 40, Avesta Boken4 M;irkusgatan 19,23 Avesta ,0 40,

173 ,_._, Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatm 19,23 Avesta Avesta Boken4 Markus gatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Mar!rusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta AVesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markussat;m 19,23 Avesta Avesta 6oken4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken4 Markus gatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgata n 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken 4 Markusgatan 19,23 Avesta Avesta Boken4 Markusgatan 19,23 Avesra ,S 40,0 5 7,5 40,0 57,5 40,0 57,5 40,0 82,5 44,0 82,5 44,0 82,5 82,5 44,0 87,0 44,0 87,0 44,0 44,0 87,0 44,0 87,0 44,0 82,0 44,0 82,0 44,0 82,0 44,0 82,0 44,0 78,0 44,0 78,0 44,0 78,0 44,0 78,0 44,0 83,0 49,0 83,0 49,0 83,0 49,0 83,0 105,0 49,0 105,0 49,0 105,0 49,0 105,0 49,D 49,0 97, , , , , lS 126,S , , m ?; , I Snltthyra per kvm o år BVK 923 Normhyra

174 Badhustomten Objektsnummer Kommun Distrikt Adress Ägare Organlsatlonsnr Avesta Marknadsviirde ksek per Initial direktavkastning Dlrektavkastnlngskrav för resm!rdesberäknlng Kalkylränta för restvärdet Kalkylränta för driftnetto Marknadsvärde / Summa taxeringsvärde 5,60 ¾ 5,46 % 7,46 DA, 7,46 O/, 0,00 Kalkylperiod 5 år Lokalslag Bedömt Läge Area () Hyra Vakans (SEK/m2/är) (%) DoUH Dir.krav Hyresvärde (SEK/m2/är) (%) (ksek) Bostäder Kontor P-platser och skyltar , , , , , , Summa area Markt1rlngen "t,.:rydtu' Mtdet Jr ctr CMbf0nvlJrde Summa taxeringsvärde (år 2017) Äganderätt 0 (ksek) Tomtareal 0 0 Summa 1 Januari 2019 Amortering Sr 1 Amortering 11r 1/Summa!lin Snitt bindningstid ,00 % 11,1 Sr Snittränta år 1 Beiånlngsgrad år 1 126,39 % Antal lån

175 Badhustomten ksek Hyra, bostäder Hyra, kontor Hyra, p-platser Tillägg, fastighetsskatt Tillägg, övrigt Justering, bru!ț_o_h y_ra 0 0 Summa bruttohyra - g 1s :nr <2024> ' Ö D Vakans, bostäder Vakans, kontor Vakans, p-platser Hyresavdrag / Rabatt_ Intäktsbortfall D Nettointäkt- ---1rs05'" - ' 1:n 90so w - DoUh, bostäder DoUh, kontor DoUh, p-platser Anpassning Fastighetsskatt Tomträttsavgäld j# nq, D*q!:!,Q Nettokostnader Driftnetto Räntebidrag Ränta Amortering Justering, finansiellt Kassaflöde Utgåenclek a-s-s-a D ::rn:r _ s2 0 d ös3--C l 9Ö:Z i6 Os'Ei-l9s1r - Totalt lån {ksek) (ing. balans 1 jan) Nyckeltal värderingsflöde Räntetälighet f. amort. (%) Räntetälighet e. amort. (%} Aktuell vakans(%) Vakanstålighet f. arnort. & Ian(%) Vakanstalighet e. amort. & Ian(%) DoUH-tålighet e. arnort. & lån {%) DoUH-talighet e. arnort. & Ian (SEK/m2) ,4% 4,5% 4,5% 4,5% 4,4% 4,5% 4,5% 4,5% 3,8% 3,8% 3,8% 3,8% 81,2% 81,0% 80,8% 80,6% 37,5% 37,7% 38,0% 38,3% 179,0% 178,7% 178,3% 177,9% ,6% 4,6% 3,8% 80,6% 39,0% 181,6%

176 Fastlghetsbetecknlng,- ';värde lvärdeg : Mar_kn _ Yäi'de,,: EK Badhustomten Avesta Bad ustcmten Summa: Markeringen betyder att det är ett schablonvärde ,60 3,BO lj _

177 Badhustomten [Fast:ighet:s aq. ;; f. ; '!, ;,;< ;.. Fastighetsbetecknlng ObJektsnummer Kommun Distrikt Adress Ägare Organisationsnr Badhustomten Avesta,r( ckeltal.:;;;;. X:C" ;;; ;;. :. Marknadsvärde per kvm Initial direktavkastning Dlrektavkastnlngskrav för restvärdesberåknlng Kalkylränta för restvärdet Kalkylränta för driftnetto Marknadsvårde / Summa taxeringsvärde 4,52 % 4,39 % 6,39 % 6,39 % o,oo Marknadsvärde Kalkylperiod 5 år ksek Lokalslag Bedömt Läge Area () Hyra (SEK/m2/är} Vakans {%) DoUH (SEK/m2/år) Dir.krav (%} Hyresvärds (ksek) Bostäder Kontor P platser och skyltar ,00 8,00 10, ,00 7,00 5, Summa area Markeringen bf!tyd::r t:tt dcl ar ett :sd11:blorivtjrde summa taxeringsvärde (lir 2017) Äganderätt 0 (ksek) Tomtareal 0 0 Summa 1 januari 2019 Amortering år 1 Amortering år 1/Summa 13n Snitt bindningstid SEK 0,00 % 1111 år 2,50 % 102,07 %

178 Badhustomten ksek Hyra, bostäder Hyra, kontor Hyra, p-platser Tillägg, fastighetsskatt Tillägg, övrigt Justering, bru ohyra Summa bruttohyra Vakans, bostäder Vakans, kontor Vakans, p-platser Hyresavdrai:i.1.E.a.batt Intäktsbortfall r/?j-----,a ~",A <2024> 7 gs g -frojs-----si :359 DoUh, bostäder DoUh, kontor DoUh, p-platser Anpassning Fastighetsskatt Tomträttsavgäld )uste i g,. DoUh Nettokostnader : =l ::1'9()2 -i828 Driftnetto Räntebidrag o 0 Ränta Amortering Justering, finansiellt u tgåeiiclei<assa - Wl Kassaflöde ;«M " _,_ crs g, Totalt lån {ksek) {ing. balans 1 jan) Nyckeltal värderingsflöde Räntetalighet f. amort. (%) 4,4% 4,5% 4,5% 4,5% 4,6% Räntetalfghet e. amort. (%) 4,4% 4,5% 4,5% 4,6% Aktuell vakans{%) 3,8% 3,8% 3,8% 3,8% 3,8% Vakanstalighet f. amort. & Ian (%) 81,2% 81,0% 80,8% 80,6% 80,6% Vakanstalighet e. amort. & län (%) 37,5% 37,7% 38,0% 38,3% 39,0% DoUH-tålighet e. amort. & lån(%) 179,0% 178,7% 178,3% 177,9% 181,6% DoUH-tålighet e. amort. & Ian (SEK/m2) ,5% "Nettoint ---s" _, 9 ciso r92s1-1 rsso- 175

179 Tåx.värdE! lisek Badhus;t_q_rnten Avesta dhustomtm Summa: Narkeringen betyder att det är ett schablonvärde

180 Badhustomten \F 'St1gh'etsrapt,:ort ;r: ''':?/: 1 0tnt:<"<., t -: '.<;, Fastighetsbeteckning ObJektsnummer Kommun Distrikt Adress Ägare Or9anlsat1onsnr Badhustomten Avesta Marknadsvärde ksek per Initial direktavkastning Dlrektavkastnlngskrav för restvärdesberäknlng Kalkylränta ffir restvärdet Kalkylränta f1ir driftnetto Marknadsvärde / Summa taxeringsvärde 4,55 % Kalkylperiod 5 år 4,42 % 6t42 % 6,42 % 0,00 Lokalslag Bedömt Ll!gc Area () Hyra Vakans DoUH Dlr.krav Hyresvärde (SEK/m2/är) (SEK/m2/år) (%} (ksek) (%) Bostäder Kontor P-platser och skyltar , , , , , , Summa area M.rrht!rlngM betyderattdetär1tttschablmv:trdt! '.,iertng li]{qflh!!tlc!n":j,....,... ;. };.,;. Typkod Upp11ltelseform Summa taxeringsvärde ( r 2017) Äganderätt Tomtareal (ksek) Summa 1 januari 2019 Amortering Sr 1 Amortering år 1/Summa lån Snitt bindningstid ,50 % 0,00 % 110,12 % 11,1 r

181 ksek) Hyra, bostäder rn <2024> Hyra, kontor Hyra, p-platser Tillägg, fastighetsskatt Tillägg, övrigt Justering, bruttohyra Summa bruttohyra Vakans, bostäder Vakans, kontor Vakans, p-platser Hyresavdrag / Rabatt Intäktsbortfall NeffÖintäkt -m, <-"Tt: - tt s 321 ä4t3 DoUh, bostäder DoUh, kontor DoUh, p-platser Anpassning Fastighetsskatt Tomträttsavgäld Justering 1 DoUh Nettokostnader i c>riffnetto, :. i':;c;.. \,..--/ ; ir.1s9 6t:1s!3'. : :::.c. 1 'tllh ( _ - ö 'Räntebidrag Ränta Amortering O O O O o O Justering, finansiellt O O O O O O 1Kassaflöcte (::;:sr r..,,-::; - ' ;:: "".,.-,..... : c :;r:f.6tf4 " F"? ' 7:, ';'itt:70 1::7c 2 :75 9,: /.:i:.. :fl 'if3'r ; ;.g:,r:f:fl utgåendeka a.... :..,.;;,.,, b ',; :.. s 2 6d '"'""'"""' '- 7 9g 7 """' O "-,t25 ""' " 35()9.; 66'20,;c. Totalt lån (ksek) {ing. balans 1 jan) Nyckeltal värderingsflöde Räntetålighet f. amort. (%) 4,1% 4,2% 4,2% 4,2% 4,3% Räntetälighet e. amort. (%) 4,1% 4,2% 4,2% 4,2% 4,3% Aktuell vakans (%) 3,8% 3,8% 3,8% 3,8% 3,8% Vakanstälighet f. amort. & län (%) 80,1% 79,9% 79,7% 79,5% 79,5% Vakanstälighet e. amort. & län (%) 33,9% 34,2% 34,5% 34,7% 35,5% DoUH-tälighet e. amort. & lån (%) 151,2% 151,1% 151,1% 150,9% 154,6% DoUH-talighet e. amort. & Ian (SEK/m2)

182 Fastlghetsbetecknlng Belånings grad '\i, in:z" 6edhustomtcn Avesta dhustomt1.in J6 Summa: Markeringen betyder att det är ett schablonvärde l ,55 J,B_ _

183 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 30 Kommunfullmäktige Investering Boken 4, Badhustomten Dnr. KK Gamla Byn AB har den 15 november 2018 tagit beslut om att bevilja medel om totalt 180 miljoner kronor för nyproduktion på Boken 4 under forntsättning att kommunfullmäktige godkänner projektet. Projektet går under namnet Badhustomten och innebär byggandet av 72 lägenheter samt lokaler om 727 kvadratmeter i bottenvåningen. Byggpartner har lämnat det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november 2018 och överklagandetiden gick ut den 13 november I projektet blir det 32 lägenheter med kategori Trygghetsboende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga hyresrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp cirka 300 kvadratmeter av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på cirka 280 kvadratmeter. När projektet startade tillhörde ungdomsmottagningen Avesta kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region Dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvadratmeter. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten. Beredning - Protokollsutdrag från Gamla Byn AB 15 november 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 november 2018, Kommunstyrelsen 19 november 2018, 179. Vid fullmäktiges beredning meddelar Bo Brännström (L) jäv och deltar inte i behandling av och beslut i ärendet. Jan Näslund, VD för Gamla Byn AB, ger sakupplysningar. UTDRAG SKICKAT TILL Gamla Byn AB Ekonomienheten Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 180

184 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 31 Kommunfullmäktige (forts) Johan Thomasson (M), med instämmande av Per-Ola Ahlström (SD), Gunilla Berglund (C) och Christer Karlsson (SD) yrkar att ärendet ska återremitteras. Lars Isacsson (S), med instämmande av Kurt Kvarnström (S), Pia Aronsson (V) och Susanne Berger (S), yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Johan Thomassons yrkande på återremiss. Ordföranden finner att det finns ett förslag till återremiss och ett förslag om att ärendet inte ska återremitteras. Votering begärs. Vid voteringen röstar 21 ledamöter ja, det vill säga att ärendet inte ska återremitteras och 17 ledamöter nej, det vill sä ga att ärendet ska återremitteras. Ärendet ska alltså återremitteras eftersom fler än en tredjedel har röstat för det. Röstsammanräkningen framgår av bilaga. Kommunfullmäktiges beslut - Ärendet återremitteras. UTDRAG SKICKAT TILL Gamla Byn AB Ekonomienheten Kommunstyrelsen UTDRAGSBESTYRKANDE 181

185 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 40 Kommunstyrelsen Investering Boken 4, Badhustomten Dnr. KK Gamla Byn AB har den 15 november 2018 tagit beslut om att bevilja medel om totalt 180 miljoner kronor för nyproduktion på Boken 4 under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner projektet. Projektet går under namnet Badhustomten och innebär byggandet av 72 lägenheter samt lokaler om 727 kvadratmeter i bottenvåningen. Byggpartner har lämnat det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november 2018 och överklagandetiden gick ut den 13 november I projektet blir det 32 lägenheter med kategori Ti-ygghetsboende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga hyresrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp cirka 300 kvadratmeter av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på cirka 280 kvadratmeter. När projektet startade tillhörde ungdomsmottagningen Avesta kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvadratmeter. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunfullmäktige ska godkänna Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten. Beredning - Protokollsutdrag från Gamla Byn AB 15 november 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 19 november 2018, 157. Vid kommunstyrelsens beredning delas protokollsutdraget från Gamla Byn AB ut. Laila Borger (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag.johan Thomasson (M) yrkar avslag till arbetsutskottets förslag. Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att Laila Borgers bifallsyrkande har vunnit. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 182

186 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 41 Kommunstyrelsen (forts) Kommunstyrelsens fo'rsiag till komnn11ifit!lmäktige - Kommunfullmäktige godkänner Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten. Johan Thomasson (M), Tomi Sandvik (SD), Fredrik Mattson (M), Maarit Hessling (M) och Jan-Olof Källström (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för Johan Thomassons avslagsyrkande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Ll 183

187 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Investering Boken 4, Badhustomten Dnr. KK Gamla Byn AB har den 15 november 2018 tagit beslut om att bevilja medel om totalt 180 miljoner kronor för nyproduktion på Boken 4 under förutsättning att kommunfullmäktige godkänner projektet. Projektet går under namnet Badhustomten och innebär byggandet av 72 lägenheter samt lokaler om 727 kvadratmeter i bottenvåningen. Byggpartner har lämnat det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november 2018 och överklagandetiden gick ut den 13 november I projektet blir det 32 lägenheter med kategori Trygghets boende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga hyresrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp cirka 300 kvadratmeter av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på cirka 280 kvadratmeter. När projektet startade tillhörde ungdomsmottagningen Avesta kommun. När projektet är fårdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvadratmeter. Beredning - Protokollsutdrag från Gamla Byn AB 15 november 2018, 73. Johan Thomasson (tvi) yrkar avslag på Gamla Byn AB:s förslag. Laila Borger (S) yrkar bifall till förslaget. Arbetsutskottet beslutar i enlighet med Laila Borgers förslag. Arbets1ttskottetsflirslt1g till kommttm!yre!.ren och kom11n11r/itllmäktige - Kommunfullmäktige godkänner Gamla Byn AB:s investeringsplaner för projektet Badhustomten. Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) reserverar sig mor beslutet. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE 184

188 Styrelsen för Gamla Byn AB Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 4(5) Sammanträdesdatum AVESTA KOMMUN KOMMUNKANSLIET 73 Dnr f 5 Investering Boken 4, badhustomten Diarienummer kli- J DOO i C) Anders Löfberg och Örjan Bengs föredrar förslag om byggnat10n av badhustomten. Två anbud har kommit in om att bygga 72 lägenheter samt lokaler om 727 m 2 i bottenvåningen. Byggpartner hade det lägsta anbudet och beslut om tilldelning gick ut den 2 november och det betyder att överklagandetiden gick ut den 13 november. I projektet blir det 32 lägenheter med kategori Trygghetsboende, krav på att minst en person i hushållet är 65 år eller äldre. Övriga 40 lägenheter blir vanliga h yr esrätter. Omsorgsförvaltningen har bokat upp ca 300 m 1 av lokalerna i bottenplan. Projektet har även planerat in en ungdomsmottagning på ca 280 kvm. När projektet startades tillhörde ungdomsmottagningen Avesta Kommun. När projektet är färdigställt kommer ungdomsmottagningen att tillhöra Region Dalarna. I dagsläget är det inte klart om de flyttar från sin nuvarande lokal. Sedan finns även en vakant lokal på 144 kvm. Örjan Bengs redogör för en värdering i Datscha där bostadsh yr orna var 1480 kr/m 1 och lokalh yr orna var 1500 kr/ m 2 och då blev värdet ca 114 Mkr. Produktionskostnaden i kalkylen är kr/kvm BRA. Diarieplan J 07-- Förslag till beslut att bevilja medel om totalt 180 miljoner för nyproduktion på Boken 4 under att förutsättning att Avesta kommun kommunfullmäktige godkänner projektet Roy Uppgård yrkar avslag på förslag till beslut Styrelsen för Gamla Byn AB beslutar att bevilja medel om totalt 180 miljoner för nyproduktion på Boken 4 under förutsättning att Avesta kommun kommunfullmäktige godkänner projektet Reservation mot beslutet lämnas av Roy Uppgård och Rune Berg....,.... Utdragsbestyrkande I 185