Handlingsplan socialt innehåll i Södermöre kommundelsförvaltning

Transkript

1 Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson Handlingsplan socialt innehåll i Södermöre kommundelsförvaltning Individuell anpassning Gruppaktivitet Träffpunktsverksamhet Södermöre kommundelsförvaltning Adress Harbyvägen Ljungbyholm Tel vx sodermore@kalmar.se

2 2 (8) 1. Bakgrund Kalmar kommuns centrala mål: Det sociala innehållet på kommunens äldreboenden ska vidareutvecklas. Sedan 1 januari 2011 finns värdegrund för äldre införd i socialtjänstlagen. Enligt värdegrunden ska socialtjänstens omsorg om äldre inriktas på att äldre människor får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Socialstyrelsen rekommenderar två gemensamma aktiviteter/vardag och en gemensam aktivitet/helgdag. Det sociala innehållet i särskilt boende är viktigt för att omsorgstagaren ska känna välbefinnande. Egna brukarundersökningar som riktas till omsorgstagare och/eller anhöriga visar också tydligt att det sociala innehållet och aktiviteter är ett förbättringsområde. Södermöre kommundelsnämnd har fastställt att det sociala innehållet på de särskilda boendena i Södermöre ska vidareutvecklas. Det sociala innehållet omfattar även träffpunktsverksamhet och arbetet med frivilligkrafter. Handlingsplan ska upprättas. 2. Definitioner av nyckelbegrepp 2.1 Socialt innehåll Några definitioner på Socialt innehåll inom äldreomsorgen: att utforma dagen så att den stärker den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande genom uppmuntran av interaktion med omvärlden och av den äldre personens egna initiativ (Söderberg, 2007). 2.2 Social aktivitet Begreppet aktivitet är mycket brett. Det definieras enligt Världshälsoorganisationen och Socialstyrelsen som en persons genomförande av en uppgift eller handling. Aktivitet beskrivs också som att vara aktiv i olika sysselsättningar och i kontakter med andra människor. Det kan definieras som det som utförs aktivt som rekreation eller nöje, men även vardagliga aktiviteter såsom att laga mat eller syssla med trädgårdsarbete. Aktiviteter tillför fysisk, psykisk eller social stimulans, i motsats till att vara passiv.

3 3 (8) 2.3 Rehabiliterande förhållningssätt Socialstyrelsen beskriver i korthet att ett rehabiliterande förhållningssätt betyder: att omsorgstagaren är subjekt i sin egen rehabilitering eller habilitering att processen utgår från en helhetssyn (holism) processen har fokus på det friska (salutogenes) och konkreta problem samt är framtidsinriktad. Ett rehabiliterande förhållningssätt handlar om att personal utför arbetet på ett sätt som gör att de inte tar över de förmågor som omsorgstagaren har. Istället uppmuntras omsorgstagaren att göra det hen klarar själv. Personalen stödjer omsorgstagaren i det hen inte klarar själv och sysslor utförs utifrån dennes förutsättningar. Omsorgstagaren motiveras och uppmuntras till att göra sina egna val och får stöttning i att behålla sina intressen, vanor och att ha ansvar för sin vardag. 2.4 Mål för socialt innehåll i Södermöre kommundel Målet är att omsorgstagare ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra samt kunna välja när och hur det sociala innehållet sker. Allt arbete med socialt innehåll ska genomsyras av ett rehabiliterande förhållningssätt. 2.5 Målgrupper Vi har definierat ett antal målgrupper som är fokus för de som är mottagare av insatserna gällande det sociala innehållet. Det handlar om omsorgstagare på särskilt boende, omsorgstagare i ordinärt boende, omsorgstagare med demensdiagnos på särskilt boende och andra äldre som besöker våra verksamheter som t.ex. träffpunktsverksamheten 2.6 Tre nivåer Individuell anpassning dagliga aktiviteter Aktiviteter som sker utifrån personens specifika behov samt mentala och fysiska förutsättningar. Syftet med aktiviteter är förutom att mot verka passivitet även att stimulera sinnena, erbjuda avkoppling och en känsla av tillhörighet, ge en omedelbar njutning och stimulera välbefinnande. Inom detta område finns vardagssysslorna, att fånga stunden, duka vackert och skapa en trevlig måltid, fika, grilla, sjunga, lösa korsord, vattna blommor, städa, stödjer den äldre i kontakter med anhöriga, vänner och föreningsliv. mm. Genom deltagande i vardagliga sysslor och vanligt förekommande fritidsaktiviteter stimuleras omsorgstagaren till att kommunicera med andra, känna att tiden används på ett meningsfullt sätt samt bli medveten om den omgivande miljön. Individuellt anpassade aktiviteter kan motverka passivitet och stärka självkänslan, stimulera sinnena, ge dagen en struktur och innehåll och ge möjlighet till avkoppling och välbefinnande.

4 4 (8) Gruppaktivitet gemenskap med andra Med detta avses enkla aktiviteter som kräver små resurser och som omsorgspersonalen utför dels som en del av de dagliga rutinerna och dels som planerade trivselstunder för de äldre. Trevliga vardagshändelser handlar exempelvis om att skapa en trevlig måltidssituation, enkla helgfestligheter, att servera mat anpassad till storhelger, samvaro, promenader, utevistelse, läsa tidning, samtal om minnen utifrån gamla fotografier eller filmer, hobbyverksamheter, att kunna lyssna till radio och sin egen favoritmusik. Träffpunktsverksamhet Större aktiviteter Med större aktiviteter avses inplanerade gemensamma aktiviteter och evenemang. Större aktiviteter ska utgöra en guldkant på tillvaron för de äldre. Det kan handla om underhållning, allsång, utflykter, gudstjänst, öppet hus etc. Större aktiviteter kräver ofta mer resurser och medför ibland en del kostnader.

5 5 (8) 3. Nivå 1: Individuell anpassning Inom området individuell anpassning finns planerade och spontana aktiviteter. 3.1 Genomförandeplanerna Den dagliga omvårdnaden och omsorgen ska formas utifrån genomförandeplanen. Varje omsorgstagare ska ha en aktiv plan med formulerade målsättningar som stärker omsorgstagarens förmåga att leva ett självständigt och meningsfullt liv. En tydlig struktur och mötesordning för genomförandeplansarbetet måste finnas för att omsorgstagarens behov, önskemål och vilja formuleras till tydliga mål med ansvarsfördelning och att detta regelbundet följs upp. 3.2 Fånga ögonblicken i vardagen Att fånga ögonblicken i vardagen kan vara aktiviteter enskilt eller i grupp som kräver små resurser och utförs av omsorgspersonalen och ibland kanske i samarbete med närstående. Det kan vara både en del av de vardagliga rutinerna, att fånga stunden, duka vackert och skapa en trevlig måltid, fika, grilla, sjunga, lösa korsord mm. De äldre deltar i vardagssysslor som att vattna blommor, städa samt i planerade trevligheter. 4. Nivå 2: Gruppaktivitet Vi har delat upp gruppaktiviteter i planerade aktiviteter och ett rehabiliterade förhållningssätt. För båda delarna är det av största vikt att samverkan sker mellan personalgrupper samt mellan personalgrupper och träffpunkterna/aktiveringen. 4.1 Planerade aktiviteter En planering för aktiviteter tas fram byggandes på omsorgstagarnas individuella och gruppens önskemål, samt det som personalen planerar in i månadsschemat. Aktiviteterna och schemat ska kommuniceras med omsorgstagarna så långt det är möjligt och sättas upp synligt. Exempelvis kan en informationstavla (white-board) finnas för aktiviteten med datum, tid och ansvarig personal. Det går lätt att fotografera av och spara, samt skriva i nytt inför nästa månadsperiod. Samverkan ska ske med träffpunktsverksamheten/aktiveringen (se nedan). Bilaga 1 omfattar delområden som kan ingå i planeringen. 4.2 Rehabiliterande förhållningssätt Även inom detta område är det av vikt att fånga ögonblicken i vardagen. Personalen måste vara flexibel och arbeta utifrån omsorgstagarnas behov. Personalens roll kan vara att fokusera på att ge förutsättningar så omsorgstagaren kan utföra aktiviteter på egen hand eller i grupp tillsammans med andra omsorgstagare. Det är att arbeta rehabiliterande.

6 6 (8) 5. Nivå 3: Träffpunktsverksamhet Träffpunktsverksamhet finns idag på Möregården och Björkhaga. På Ljungbyhemmet finns aktiveringsverksamhet. Inriktning för den framtida träffpunktsverksamheten: 5.1 Ledstjärna Ett rehabiliterande förhållningssätt är ledstjärna i verksamheten. 5.2 Tillgänglighet Träffpunkten/aktiveringen är en mötesplats som är tillgänglig varje dag. Träffpunktslokalerna skall alltid vara tillgängliga för pensionärer som vill äta lunch på plats varje dag. Dialog ska genomföras med Serviceförvaltningen för att förverkliga detta (?). I Ljungbyholm är pensionärerna välkomna till Södermöreskolans matsal måndag-fredag. Personaldriven verksamhet sker idag måndag-fredag, men skall även kunna ske på helger. En träffpunktslokal bör tillbyggas vid Ljungbyhemmet när ekonomiskt utrymme finns för en sådan driftkostnadshöjning. 5.3 Målgrupper Verksamheten riktas till omsorgstagare i särskilt och ordinärt boende samt till pensionärer i allmänhet. Verksamheten ska kunna vara riktad till endast vissa grupper som t.ex. omsorgstagare på boendet eller personer med demens, vilket innebär att träffpunktlokalernas tillgänglighet kan begränsas vid vissa tidpunkter. 5.4 Personal Träffpunkten/aktiviteringen har en basbemanning på 1,0 tjänst. Ansvaret för det sociala innehållet på träffpunkten/aktiviteringens verksamhet är en särskild utvecklings-/karriärtjänst som inrättas. 5.5 Samverkan Samverkan ska öka mellan träffpunkterna/aktiveringen. Samverkan ska öka mellan träffpunkten och de andra personalgrupperna på särskilt boende/hemtjänst. Strukturerad samverkan ska finnas mellan träffpunkt- /aktiveringsverksamheten och förskola/fritidshem/skola i Ljungbyholm, Hagby och Påryd. Erfarenheterna från Generationer i samverkan i Hagby ska beaktas. Enheterna ska arbeta för att utveckla samverkan med närstående, föreningslivet och frivilligkrafter för öka det sociala utbudet för de äldre. Prioriterat är aktiviteter som kan genomföras på tider när träffpunkterna/aktiveringen inte har verksamhet. Träffpunkts- samt kommundelsförvaltningens andra lokaler kan alltid användas utan kostnad för detta ändamål.

7 7 (8) 5.6 Systematiskt kvalitetsarbete Ett årshjul upprättas med de större aktiviteterna inplanerade Könsuppdelad besöksstatistik ska föras över verksamhetens aktiviteter. Rutin för detta ska tas fram av förvaltningen. 5.7 Kommunikation Befintliga månadsblad utifrån årshjulet för verksamheterna ska utvecklas och läggas ut på hemsidan. 6. Samverkan med andra aktörer 6.1 Närstående Att få upprätthålla sin relation med närstående är av största betydelse för meningsfullheten i livet. Vi behöver förbättra kontakten och samarbetet med närstående och ta tillvara deras kompetens vid utformandet av omvårdnaden och omsorgen. Det ska ske genom att: - Upparbeta enkla kontaktvägar - Ge anhöriga tid för samtal - Erbjuda närståendeutbildning, samtalsgrupper och anhörigträffar - Göra närstående mer delaktiga i omvårdnaden och bjuda in dem att delta i aktiviteter och på så sätt tillvara ta deras kompetens, synpunkter och önskemål. 7. Kultur, djur och frivilligkrafter Forskning visar att socialt stöd och stimulans är bra för vår hälsa och har stor betydelse för vår förmåga att hantera svårigheter. Kultur är en friskvårdsfaktor som ger människor liv och värdighet hela livet. Inriktningen är att kulturutbudet på de särskilda boendena bör öka. Djur och djurterapi kan ha en positiv effekt på äldres välmående. Exempelvis finns det vårdhundar och vårdhästar. Många äldre på landsbygden har också en vana att ha umgåtts med djur tidigare i livet. Samtidigt finns det risker med djur i äldreomsorgen som exempelvis pälsallergier. Inriktningen bör vara att utveckla möjligheterna till fler kontakter med djur inom äldreomsorgen på ett säkert och systematisk sätt som minskar de risker som kan finnas med detta. Frivilliginsatser är ett mycket viktigt komplement till den vård och omsorg som omsorgstagarna tillhandahåller. Förvaltningen bör arbeta för frivilliga sociala nätverk på alla Södermöres särskilda boenden och som även kan rikta sig till omsorgstagare i ordinärt boende. Det kan vara personer som engagerar sig i olika sociala aktiviteter och arrangemang. Åka båt, gå på något idrottsevenemang, åka till Kalmar slott, gå till affären mm.

8 8 (8) 8. Nya vård- och omsorgsuppdrag 2015 Utifrån ovanstående kommer följande uppdrag att lyftas in i förvaltningen vård- och omsorgsuppdrag för år 2015: Kultur: Öka samverkan med bibliotek arbetsplan som upprättas mellan träffpunkten/aktiveringsverksamheten på särskilt boendet och biblioteket. Kultur: Öka kulturutbudet på särskilt boende, gärna i samverkan med andra aktörer. Djur: Utveckla möjligheterna till fler kontakter med djur inom äldreomsorgen på ett säkert och systematisk sätt som minskar de risker som kan finnas med detta. Frivilligkrafter: Etablera nya nätverk och samarbetsformer med frivilligkrafter i syfte att öka det sociala utbudet för omsorgstagare i särskilt boende och ordinärt boende. Närstående: Utveckla kontaktytorna och samarbetet med de närstående. Förslag skall arbetas fram till nämnden. Bilaga 1 Följande delområden kan finnas med i planeringen: Skapa allmänna teman, utställningar i allmänna utrymmen. Exempelvis teman som årtionden/yrken/kläder/verktyg/natur fåglar, blommor, dofter m.m. m.m. Ordna så att det finns aktivitetsmaterial färger, papper, pennor samt övrigt material (gärna naturmaterial kottar, kvistar, stenar mm mm) material som lätt kan tas fram och användas. Sinnesstimulering Material som stimulerar: doft, smak, känsel, syn, hörsel ( ex.vis. kryddor, exotiska frukter, olika tygmaterial, fågelholk/bord utanför fönstret, mjuka och behagliga ljud) Spel av olika slag, kortlekar, pussel eller dylikt som är bra för känsel, finmotorik och konstruktion. Musik i olika former: cd-skivor, spotify, sånghäften, instrument, sångstunder. Rörelse/gymnastik i olika former med musik och material. Planera in utetillfällen trädgårdsarbete plantera/sätta och så, uppleva naturens skiftningar, dofter, ljus, temperaturskillnader, lyssna till fågelsång, höra vattnet i bäcken/ån porla, känna på snön m.m. m.m. Planering av högtidsdagar, traditioner