Rapport, SVT1, , kl , inslag om ett telefonförsäljningsbolag; fråga om opartiskhet och saklighet

Transkript

1 1/9 BESLUT Dnr: 18/00187 SAKEN Rapport, SVT1, , kl , inslag om ett telefonförsäljningsbolag; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Det brister i förhållande till kraven på opartiskhet och saklighet. INSLAGET I det så kallade löpet visades bland annat en bild på ett telefonförsäljningsföretags webbplats och en nyhetspresentatör sa följande. Skattemiljoner går till räddning av telefonbolag som lurat äldre. Inslaget hade rubriken Skandalbolag får statlig hjälp och i påannonseringen sa nyhetspresentatören följande. Teleåterförsäljaren [företagets namn] som fått hård kritik för att ha lurat framför allt äldre företagare försöker just nu rädda sina säljbolag med hjälp av den statliga lönegarantin. Och staten har under hösten hjälpt till med närmare fem miljoner kronor. [A], hon är en av dem som känt sig lurad av just [företagets namn]. A berättade därefter att en säljare hade pratat väldigt fort och att A skulle få en present för att hon hade varit Teliakund länge. En reporter sa att presenten, som var en surfplatta, inte var någon present utan att den skulle betalas med förhöjd avgift under två år. Därefter visades arkivbilder från inslag i Rapport från april Bland annat visades korta sekvenser med en missnöjd kund och en intervju med företagets vd som sa följande. Ja, vi beklagar det som har hänt. Och man kan säga, att i det här fallet så har allting gått fel. Myndigheten för press, radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/9 Sedan förekom ytterligare en missnöjd kund i inslaget och reportern sa följande. Sjuttiofyraårige [B] fick två lastpallar med prylar. Och trots att [företagets namn], i både hans och de andra fallen, backade efter SVT:s rapportering, så fick [företagets namn] problem med sina samarbetspartners. Därefter visades arkivbilder från inslag i Rapport från juni 2017 där en chef för Telias konsumentaffärer sa att Telia inte var nöjda med telefonförsäljarföretaget och valt att avsluta samarbetet. Reportern sa därpå följande. När [företagets namn] säljbolag inte längre fick sälja Telias och Telenors abonnemang rasade intäkterna. I dag är bolagen i praktiken konkursmässiga. Men [företagets namn] vill inte lägga ner dem, utan har dragit i gång en så kallad företagsrekonstruktion med statlig hjälp. [företagets namn] ägare vill nämligen inte finansiera rekonstruktionen själva och får därför hjälp av den statliga lönegarantin. Fem miljoner kronor. A sa därefter att det lät helt sjukt och Om man gör ett dåligt jobb, så att den man jobbar för inte vill ha en kvar, då kanske man får stå sitt kast?. Reportern sa i samband med detta följande. [Företagets namn] ställer inte upp på någon ny intervju, men betonar i mejl att flera myndigheter godkänt rekonstruktionen och att en del av lönegarantin ska betalas tillbaka, i ett senare skede. ANMÄLAN Inslaget är anmält av det namngivna telefonförsäljningsföretaget som anser att det var felaktigt och gav en missvisande framställning av den aktuella rekonstruktionen. Därtill har Sveriges Television (SVT) haft tillgång till men inte redovisat relevant information från företaget som talar mot den bild som förmedlades i inslaget. Anmälaren anför bland annat följande. Vid prövningen av det anmälda inslaget måste klarläggas vilket avslöjande det var som presenterades. De fall med missnöjda kunder som togs upp är från tidigare inslag. Det är uppenbarligen uppgiften om att två av företagets bolag är under rekonstruktion och att rekonstruktören beslutat om statlig lönegaranti, som är nyheten som motiverat inslaget. Rekonstruktion inte olagligt Företagsrekonstruktion är ett lagreglerat insolvensrättsligt förfarande som initieras under förutsättning att det bedöms föreligga möjligheter att med konstruktiva åtgärder rädda en verksamhet från konkurs. Domstol prövar en ansökan och utser - om ansökan beviljas en rekonstruktör. Rekonstruktören utarbetar en rekonstruktionsplan och beslutar bland annat om huruvida statlig lönegaranti ska utgå, vilket alltså skett i de nu aktuella fallen.

3 3/9 Rekonstruktionsförfarandet genomförs alltså under strikt rättsligt kontrollerade former. Frågan inställer sig då på vilket sätt detta förfarande skulle vara otillbörligt och utgöra grund för ett avslöjande i detta fall. Skandalbolag Essensen i det budskap som förmedlas i inslaget är att företaget är ett skandalbolag som ska ha lurat framförallt äldre företagare och att en fortsättning av denna otillbörliga verksamhet nu möjliggörs med skattemedel genom rekonstruktionsförfarandet. Rekonstruktören har fattat ett beslut om statlig lönegaranti vilket framställs som något suspekt och klandervärt. Lösningar med missnöjda kunder Företaget har uppmärksammat och vidgått att det funnits problem i telefonförsäljningsverksamheten. Att det i ett bolag med en stor säljorganisation uppkommer kvalitetsproblem, som kommit till uttryck i ett förhållandevis stort antal reklamationer, innebär självfallet inte att bolaget haft en strategi att lura kunder. Tvärtom har företagets ledning när den uppmärksammade dessa problem gjort en omfattande revision och vidtagit långtgående åtgärder för att komma till rätta med problemen. Analysen har föranlett ett genomgripande förändrings- och kvalitetsarbete samt omstrukturering av telefonförsäljningsverksamheten. Tillfredställande lösningar har också nåtts med missnöjda kunder, bland annat med de som visades i inslaget. SVT har löpande informerats om dessa omständigheter, som alltså var väl kända vid sändandet av inslaget i december Särskilt inriktad på äldre Vad gäller uppgifterna om att företaget särskilt ska ha inriktat sig på äldre företagare var SVT vid tiden för inslaget väl informerad om att endast en helt marginell del av företagets försäljning avsett äldre personer. Företaget har svarat i mejl till SVT den 26 maj 2017 att av affärer med företagskunder har 0,2 procent av dessa företagare varit över 70 år. Varje missnöjd kund är en för mycket och varje affär som gjort på felaktiga grunder tar företaget mycket allvarligt på. I den interna revision företaget har gjort har man inte kunnat hitta någon systematik eller mönster. Dessa, av SVT, kända förhållanden återspeglas inte alls i inslaget som i stället framställer företaget som ett skandalbolag som lurar äldre företagare. Inte tagit del av handlingar Vid kontakt med den av rätten utsedda rekonstruktören inför utformningen av denna ansökan har framgått att SVT inte har varit i kontakt med honom. Detta trots att företaget när SVT ställt frågor om rekonstruktionsförfarandet, angivit den av rätten utsedda rekonstruktörens namn och befattning och uppmanat SVT att ta en sådan kontakt. Grundläggande vore ju att ställa frågor om beslutet om statlig lönegaranti med hänsyn till den centrala betydelse som denna omständighet givits i inslaget. Den enda som intervjuas om rekonstruktionen i

4 4/9 inslaget är i stället en missnöjd kund (A). A uttalade sig i svepande negativa ordalag men saknar rimligen närmare kunskap om bakgrunden till och förutsättningarna för rekonstruktionerna. Ingenting i inslaget ger heller stöd för att SVT inhämtat rekonstruktionsansökan, tingsrättens beslut eller rekonstruktionsplanen. En granskning av dessa dokument och en noggrann genomgång med rekonstruktören av bakgrunden och orsaken till rekonstruktionen samt planen för denna får anses vara minimikrav vid en research som ska ligga till grund för ett inslag av förevarande slag. En sådan research kräver därtill preciserade frågeställningar avseende vad i rekonstruktionsförfarandet som ifrågasätts som eventuellt otillbörligt. Inslaget har inneburit en mycket djupgående och långsiktig publicitetsskada. Det har därtill i anslutning till inslaget publicerats ett antal artiklar om företaget på SVT:s webbplats, bland annat med följande rubriker SVT avslöjar: Statliga miljoner räddar bolag som lurat äldre och Lurade småföretagaren [A] om [företagets namn] skattemiljoner: Låter helt sjukt. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE SVT anser att inslaget överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. Rekonstruktion inte olagligt Anmälaren är kritisk till att rekonstruktionen presenterades som en nyhet, eftersom det inte är olagligt. Utöver den besvikna kunden som intervjuades i det nu anmälda inslaget har ytterligare kunder och andra som SVT har talat med reagerat starkt på att företaget initierat en rekonstruktion med statliga pengar, och att man har gjort det med hänvisning till att man inte själva vill finansiera omstarten. Detta trots att säljbolagen har levererat omfattande koncernbidrag till företaget under de framgångsrika åren. Ingenstans i det nu anmälda inslaget sades att en rekonstruktion är någonting olagligt. Företaget fick också framföra att flera myndigheter godkänt rekonstruktionen. Skandalbolag Anmälaren vänder sig emot att SVT använder formuleringen skandalbolag. Ordet skandalbolag användes i den grafik som syntes när programledaren påannonserade inslaget. Grafiken, eller rubriken, är en stark sammanfattning av själva innehållet och ska ses i sammanhang med den muntliga beskrivningen av programledaren. Redaktionen ansåg dock att det fanns en rad argument för beteckningen skandalbolag när det gäller det aktuella företaget. Äldre företagare har i flera fall lurats att köpa stora mängder varor på

5 5/9 avbetalning utan att de haft behov av varorna eller förstått vad de har sagt ja till. Bolaget har bekräftat de enskilda händelserna och även med tiden bekräftat en generell bild av stora problem inom säljorganisationen. I anmälan beskriver man det som kvalitetsproblem som kommit till uttryck i ett förhållandevis stort antal reklamationer. Bolaget skriver också själva i anmälan att man har gjort en omfattande rekonstruktion, långtgående åtgärder och ett genomgripande förändrings- och kvalitetsarbete samt omstrukturering av telefonförsäljningsverksamheten. Bolagets vd fick sluta och de interna åtgärderna har varit så omfattande att den nya vd:n har sagt sig inte ha möjlighet att ställa upp på en intervju med SVT under snart ett helt år. Källor med insyn i verksamheten har under året flera gånger bekräftat för SVT att säljmetoderna har varit systematiska och väl kända av ledningen. Telia och Telenor har båda brutit med säljbolagen och branschorganisationen Kontakta har uteslutit företaget. Konsumentverket valde sommaren 2017 att efter ett flertal anmälningar öppna ett ärende mot företaget, trots att det formellt riktar sig till företag och inte till konsumenter. Lösningar med missnöjda kunder Anmälaren skriver att SVT inte har berättat att tillfredsställande lösningar har nåtts med missnöjda kunder. Detta är inte korrekt. Det framgår i inslaget av reportern att företaget backade efter SVT:s rapportering. Dock skedde uppgörelserna först efter att SVT hade ställt frågor om kunderna. Dessförinnan hade de flesta kunderna avvisats av företagets kundtjänst. SVT har också erbjudit företagets nya vd att medverka i en intervju som bland annat skulle handla om bolagets åtgärder efter vd-bytet. Företagets vd har valt att avböja alla erbjudanden om intervju. Detta framgick också i inslaget, där reportern också refererade till några av de svar som företaget gett via mejl. Särskilt inriktad på äldre Anmälaren är också kritisk till SVT:s bild av att Företagets teleförsäljningsverksamhet ska ha varit särskilt inriktad på äldre företagare. Ingenstans i det nu anmälda inslaget påstod SVT att företaget riktat in sig särskilt på äldre företagare. SVT har tidigare berättat hur en rad personer gett liknande beskrivningar av en oseriös försäljningsverksamhet som har drabbat äldre företagare. SVT har också vid flera tillfällen återgett företagets inställning att agerandet inte varit systematiskt. Inte tagit del av handlingar Anmälaren gör gällande att SVT inte skulle ha tagit del av handlingarna i

6 6/9 rekonstruktionen. Detta är inte korrekt. Det var SVT:s genomgång av handlingarna som föranledde att arbetet med nyheten satte i gång. Ärendet har granskats av både reportern och av en specialresearcher på SVT. KOMMENTAR FRÅN ANMÄLARE Anmälaren har bland annat lämnat följande kommentar på SVT:s yttrande. SVT anför i yttrandet att flera personer som SVT talat med har reagerat på att företaget som moderbolag valde att ansöka om rekonstruktion i stället för att skjuta till pengar till dotterbolagen. När det krävdes en insats för att rädda dotterbolagen ville koncernen inte skjuta till mer pengar, trots att dotterbolagen tidigare varit lönsamma. Lagstiftningen bygger på att det från samhällsekonomisk synpunkt är viktigt att företag med ekonomiska problem men med långsiktigt goda marknadsutsikter ska kunna rekonstrueras utan konkurs. Förfarandet med domstolsprövning ska säkerställa att institutet tillämpas på ett korrekt sett. Det bör vidare beaktas att alternativet till rekonstruktion hade varit att försätta de båda bolagen i konkurs, vilket lett till samma utbetalning av statlig lönegaranti. Dock med den betydande skillnaden att det vid en rekonstruktion sker en väsentligt större återbetalning vid slutet av rekonstruktionen än vad utfallet kan förväntas bli fallet i en konkurssituation. En rekonstruktion är vidare ett betydligt gynnsammare alternativ för bolagens kunder jämfört med om bolagen försattes i konkurs då bolaget kan fortsätta att lösa problem och bemöta kunder som inte varit nöjda. Det ska tilläggas att det för ägarna finansiellt mest gynnsamma alternativet helt klart hade varit att försätta bolagen i konkurs. Rekonstruktionsförfarandet har vidare skötts helt enligt reglerna. Den av rätten utsedda rekonstruktören som fattat beslutet om den statliga lönegarantin, är därtill vd för Ackordscentralen och en på detta område mycket kunnig och erfaren person. SVT:s tydligt markerade moraliska ställningstagande är mot denna bakgrund av det ovan anförda på intet sätt okontroversiellt eller självklart. Tvärtom kan på goda grunder hävdas att rekonstruktionen var det bästa och mest ansvarsfulla alternativet såväl i förhållande till bolagens kunder som i ett skattebetalarperspektiv. Ett grundläggande krav på opartiskhet kommer till uttryck i rätten till samtidigt bemötande; en utpekad part som utsätts för kritik och anklagelser ska ges möjlighet att försvara sig i samma program. SVT har inte uppfyllt detta krav. I detta krav på saklighet ligger att den som kan förväntas ha information och synpunkter av relevans för sakens rätta och allsidiga belysning ska kontaktas och ges möjlighet att ge sin syn på saken. En helt grundläggande åtgärd vore mot denna bakgrund att intervjua rekonstruktören med frågor om bland annat

7 7/9 övervägandena vid beslut om statlig lönegaranti och att konfrontera honom med den kritik som kommer till utryck i inslaget. TILLÄGGSYTTRANDE FRÅN SVT Med anledning av anmälarens kommentar anför SVT i huvudsak följande. SVT har inte i inslaget hävdat att en konkurs hade varit ett mer eller mindre positivt alternativ. Däremot konstaterades att bolaget genomförde rekonstruktionen med hjälp av den statliga lönegarantin eftersom företagets ägare inte ville finansiera rekonstruktionen själva. Det flera personer som SVT hade talat med reagerade på var att företaget som moderbolag valde att ansöka om företagsrekonstruktion i stället för att skjuta till pengar till dotterbolagen. När det krävdes en insats för att rädda dotterbolagen ville koncernen inte skjuta till mer pengar, trots att dotterbolagen tidigare varit framgångsrika och lönsamma för koncernen. SVT vill poängtera företaget i sin egen ansökan om företagsrekonstruktion skrev följande. Ägaren till koncernen, som har tillskjutit medel, är inte berett att finansiera omställningen fullt ut och tillskjuta nödvändigt kapital. Mot bakgrund härav tvingas bolaget ansöka om företagsrekonstruktion. Det anmälda inslaget var en uppföljning på den omfattande granskning som SVT hade gjort av att framför allt äldre småföretagare känt sig lurade av företagets försäljningsmetoder. Både Telia och Telenor avbröt samarbetet med företaget efter SVT:s rapportering. Detta gav omedelbara effekter för företaget och säljbolagen blev i praktiken konkursmässiga. Men i stället för att lägga ned säljbolagen valde företaget alltså att ansöka om företagsrekonstruktion som krävde statlig hjälp. Att rapportera om detta var logiskt som en del av en större rapportering. SVT hade inför inslaget varit i kontakt med ett stort antal personer som hade reagerat på att skattepengar användes för att finansiera de bolag som man hade känt sig lurad av. En av dessa personer intervjuades också i inslaget. Enligt SVT:s uppdrag ska SVT bland annat granska företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna och hur skattemedel används. SVT uppmärksammar dagligen företeelser som utsatts för hård kritik, utan att de nödvändigtvis har brutit mot svensk lag. SVT anser inte att rekonstruktören var en kritiserad part i inslaget. SVT har gett den kritiserade parten, det vill säga företaget, möjlighet att kommentera inslaget. Redaktionen har inför inslaget tagit del av rekonstruktörens och andra parters inställningar i frågan på annat sätt, bland annat genom att läsa de handlingar som rekonstruktören har skickat in till tingsrätten.

8 8/9 AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (14 i sändningstillståndet). Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (8 i sändningstillståndet). Denna skyldighet innebär enligt granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag. Att en part vägrar att medverka hindrar inte att ett program eller inslag sänds. Om möjligt bör i sådana fall den kritiserades uppfattning redovisas på något annat sätt. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämndens uppgift är att pröva om innehållet i sända program följer de villkor som gäller för sändningarna. I nämndens uppgift ingår inte att pröva textinformation på programföretagets webbplats. Anmälarens kritik avseende artiklar på SVT:s webbplats lämnas därför utan åtgärd. Utgångspunkten för inslaget var att det namngivna företaget, som tidigare granskats och kritiserats i Rapport, hade beviljats företagsrekonstruktion varvid statlig lönegaranti utgår. Den kritiska infallsvinkeln ligger i linje med SVT:s granskningsskyldighet och medför inte att inslaget strider mot kravet på opartiskhet. I inslaget framfördes kritik mot företaget som var av sådan art att den krävde en möjlighet till bemötande. Av handlingarna i ärendet och av inslaget framgår att vd:n för företaget fick möjlighet att medverka. I inslaget redovisades därtill en kommentar från företaget angående rekonstruktionen. Inslaget strider därför inte heller i denna del mot kravet på opartiskhet. Anmälaren vänder sig mot inslagets rubriksättning att företaget var ett skandalbolag. Enligt nämndens bedömning måste detta i och för sig anses vara en alltför tillspetsad formulering. Inslaget brast i detta avseende i förhållande till kraven på opartiskhet och saklighet. Mot bakgrund av vad som framkommit av handlingarna i ärendet var bristen dock inte så allvarlig att den medför att inslaget strider mot kraven.

9 9/9 Vad anmälaren i övrigt anfört medför inte heller att inslaget strider mot dessa krav. Detta beslut har fattats av Dag Mattsson, Ulrika Hansson, Berivan Yildiz, Staffan Dopping, Bo-Erik Gyberg och Kristina Åberg efter föredragning av Johannes Wik. På granskningsnämndens vägnar Dag Mattsson Johannes Wik Originalhandlingen med namnunderskrifter förvaras hos myndigheten.