Ann-Sofie Hermansson Christina Hofmann

Transkript

1 Handling 2017 nr 151 Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Den av Jörgen Fogelklou, Staffan Levinsson och Lars Hansson väckta motionen avslås med hänvisning till kulturnämndens yttrande Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: Jonas Ransgård (M) yrkade att motionen skulle avstyrkas med hänvisning till kulturnämndens yttrande. Lars Hansson (SD) yrkade att motionen ska tillstyrkas. Vid omröstning röstade Mariya Voyvodova (S), Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), Maria Rydén (M), Martin Wannholt, tjänstgörande ersättarna Karin Pleijel (MP), Tord Karlsson (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) för bifall till Jonas Ransgårds yrkande (12). Lars Hansson (SD) röstade för bifall till de egna yrkandet (1). Kommunstyrelsen beslutade med tolv röster mot en att bifalla Johans Ransgårds yrkande. Göteborg den 14 juni 2017 Göteborgs kommunstyrelse Ann-Sofie Hermansson Christina Hofmann 1(1)

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0373/17 HR Avdelningen för mänskliga rättigheter Inger Rydström Telefon E-post: Motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Motionen Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) har motionerat angående att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. Motionärerna tar sin utgångspunkt i att Göteborg har stora problem med segregation och utanförskap och menar att så kallade etniska föreningar hindrar integration genom att framhålla ickesvenska etniska särarter. Därför motionerar de att Göteborgs kommun inte ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag av föreningar för i Sverige erkända nationella minoriteter. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Idrotts- och föreningsnämnden och Kulturnämnden. Remissinstanser Beslut Kommentar SDN Angered Avstyrker Motionärernas förslag bedöms strida mot Regeringsformens första kapitel andra paragraf där det anges att det allmänna ska motverka diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Motionärerna utgår i sin skrivning från att så kallade etniska föreningar motverkar integration av etniska minoriteter. Detta anses inte belagt i motionen. Motionen saknar även en helhetsbedömning av föreningarna, och förbiser därmed de positiva värden de tillför Göteborg. För att den föreslagna förändringen ska vara laglig, lämplig och nödvändig måste det bl a finnas en fungerande definition av förening som grundar sig på etnicitet, som då i linje med 1(6)

3 SDN Askim- Frölunda - Högsbo Avstyrker motionärernas intentioner kan antas inte innefatta det de benämner som den svenska kulturen. Att hitta en sådan definition bör rimligtvis ligga på motionärerna. Förvaltningen bedömer att förslaget strider mot befintlig lagstiftning. Enligt diskrimineringslagen tillåts inte missgynnande som har samband med bland annat etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning. Att särbehandla vissa organisationer på grundval av etnicitet riskerar att vara diskriminerande i lagens mening. Förvaltningen anser att förslaget även strider mot stadsdelens riktlinjer för föreningsstöd. SDN Centrum Avstyrker Förvaltningen menar att förslaget strider mot diskrimineringslagen. Förvaltningen lyfter fram att det inom områdena ekonomiskt stöd, tillstånd och registrering kan vara tillåtet att göra undantag från diskrimineringslagen, men bara om det är en del av det systematiska arbetet för att främja jämställdhet och likabehandling oavsett kön eller etnisk tillhörighet. SDN Lundby Avstyrker Förvaltningens bedömning är att motionen ska avstyrkas utifrån att motionens förslag strider såväl mot svensk lag, diskrimineringslagen, som mot kommunens krav på likabehandling, Göteborg stads och SDF Lundbys arbete för ett jämlikt Göteborg och Lundby. Dessutom bedöms ett rikt föreningsliv bidra till ett jämlikt Göteborg där tillit byggs mellan människor och grupper av människor. SDN Majorna-Linné Avstyrker Förvaltningen delar inte motionärernas bild utan ser tvärtom att etniska föreningar fyller flera viktiga syften i integrationsarbetet. För att få ta del av föreningsbidrag i Göteborgs Stad ska sökande förening vara uppbyggd och fungera enligt allmänt vedertagna demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Förvaltningens samlade bedömning är Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(6)

4 att föreningar som främjar demokratiska värden, oavsett om de är etniskt baserade eller inte, är viktiga att stödja och föreslår därför att nämnden avstyrker motionen. SDN Norra Hisingen Avstyrker Förvaltningens bedömning är att motionen ska avstyrkas utifrån att motionens förslag strider mot svensk lag. I stadens riktlinjer, Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer, uttrycks grundläggande krav för ansökan om föreningsbidrag från Göteborgs Stad. Riktlinjerna får ses som stadens objektiva och sakliga grund för likabehandling av föreningar som söker föreningsbidrag. Dessutom bedöms ett rikt föreningsliv bidra till ett jämlikt Göteborg där tillit byggs mellan människor och grupper av människor. SDN Västra Göteborg Avstyrker Förvaltningen ser det som positivt att motionärerna utgår från stadens och de invandrade gruppernas bästa och att motionärerna vill främja integrering och motverka segregering. Förvaltningen anser dock att förslaget inte överensstämmer med nämndens policydokument avseende stöd och stimulans till föreningslivet i SDN Västra Göteborg. Att neka vissa föreningar ekonomiskt stöd med hänvisning till att de grundar sig på etnicitet strider också mot diskrimineringslagen (2008:567) SDN Västra Hisingen Avstyrker Förvaltningen förslår att stadsdelsnämnden avstyrker motionen med hänvisning till att begreppet föreningar som grundar sig på etnicitet inte är ett allmänt vedertaget och entydigt begrepp. Det är därför inte möjligt att avge att sakligt yttrande över motionens konsekvenser och effekter. SDN Örgryte- Härlanda Avstyrker För att få föreningsstöd i SDN Örgryte- Härlanda krävs att alla kommuninvånare har rätt att bli medlemmar i föreningen och att delta i verksamheten, om det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl att hindra denna rätt, samt att föreningen inte på något sätt får verka Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(6)

5 diskriminerande eller bidra till diskriminering. Att särbehandla vissa organisationer på grundval av etnicitet riskerar att vara diskriminerande i lagens mening. Förslaget bedöms därmed strida mot befintlig lagstiftning. SDN Östra Göteborg Avstyrker Förslaget om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar baserade på etnicitet bedöms strida mot diskrimineringslagen. Lagen förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Förvaltningen anser vidare att motionärernas intentioner strider mot arbetet att främja jämställdhet och likabehandling oavsett kön eller etnisk tillhörighet samt mot riktlinjerna för föreningsstöd i SDN Östra Göteborg. Social resursnämnd Avstyrker Förvaltningen delar motionärernas oro kring den segregation som präglar Göteborgs stad. Idrotts- och föreningsnämnden Kulturnämnden Nämnden föreslår att frågan belyses i den pågående översynen av stadens bidrag till föreningslivet med uppdrag att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier. Avstyrker Yttrande L Förvaltningens bedömningskriterier för bidragsgivning till social ekonomi omfattar faktorer så som organisationens värdegrund, demokratisk organisering och ekonomisk redovisning. Faktorer som medlemmarnas kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion/ trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder påverkar inte förvaltningens bedömning. Från och med 2011 ger inte idrotts- och föreningsnämnden ekonomsikt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Förvaltningen anser att frågan är komplex och svår att i nuläget ta ställning till. Förvaltningen föreslår att frågan belyses i den under stadsledningskontorets ledning pågående översynen av stadens bidrag till föreningslivet med uppdrag att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier. Kulturförvaltningens bedömning är att förslaget om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(6)

6 baserade på etnicitet strider mot diskrimineringslagen (2008:567). Enligt kommunallagens (1991:900) 2 kapitel 2 skall kommuner och landsting behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Förslaget strider, enligt förvaltningens bedömning, mot kommunallagens (1991:900) 2 kapitel 2. Kulturförvaltningen följer de antagna riktlinjer för kulturstöd som antagits av nämnden. Ekonomiska konsekvenser Nämnderna har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur detta perspektiv. Barnperspektivet Flera nämnder framhåller att motionens intentioner innebär att det finns risk för att barns rättigheter utifrån artikel 30 i barnkonventionen inte kan tillgodoses. Jämställdhetsperspektivet Flera nämnder pekar på risken att kraven på likabehandling utifrån jämställdhetsperspektiv kan komma att åsidosättas med motionärernas förslag. Mångfaldsperspektivet Den internationella migrations- och integrationsforskningen är överens om att det är viktigt för integrationsarbetet att samhället främjar flerspråkighet och individens samröre med den egna språkgruppen och kulturen. Det finns ingen motsättning mellan att vara en integrerad svensk medborgare och att känna tillhörighet till sin egen språkgrupp/kulturgrupp 1. Det är viktigt att samhället stödjer individens rätt till språk och kultur. Detta skapar samhörighet inom gruppen och tillit mellan grupperna i samhället, och ger därmed förutsättningar för en lyckad inkludering i samhället. Miljöperspektivet Förvaltningarna har inte funnit några särskilda aspekter i frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Alla större kommuner hanterar föreningsbidrag i olika former. De flesta strävar efter mångfald och bred representation i ett föreningsliv som ska nå alla. Just nu pågår en upphandling av ny e-tjänst som ska hantera handläggning och fördelning av föreningsbidrag i flertalet av landets kommuner. Upphandlingen leds av SKL (Sveriges kommuner och landsting). 1 Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning på Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) vid Mälardalens högskola. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(6)

7 Stadsledningskontoret Inger Rydström Handläggare Klas Forsberg Avdelningschef Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Motionen PU och tjänstutlåtande från samtliga stadsdelsnämnder Handlingar från Kulturnämnden, inklusive yttrande från L, Social resursnämnd och Idrotts- och föreningsnämnden Bilaga 4 Göteborgs Stads Regler för föreningsbidrag 2017 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(6)

8 Handling 2017 nr 16 Motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Göteborg den 13 januari 2017 Göteborg har ett stort problem med segregation och utanförskap där nyanlända och nästkommande generationer med invandringsbakgrund inte blir en del av den svenska kulturella gemenskapen. Något som inte bara försämrar möjligheter för invandrare att skaffa arbete och egen försörjning. Den minskar även tilliten till demokratiska styrelseskick och försvårar upprätthållandet av samhällets basala funktioner. De skattefinansierade etniska föreningarna motverkar den viktiga integrationen då de istället framhåller kulturella och etniska särarterna. Dessa skattemedel bör istället läggas på verksamheter som hjälper invandrare att komma in i det svenska samhället och den svenska kulturen och stärka deras identitet som svenskar. Stöd till det lokala föreningslivet bör därför inte utgå till etniska föreningar, vare sig de är demokratiska eller odemokratiska, med undantag av föreningar för i Sverige erkända nationella minoriteter. Med hänvisning till ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: Att: Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Jörgen Fogelklou (SD) Staffan Levinsson (SD) Lars Hansson (SD) 1(1)

9 Utdrag ur protokoll SDN Västra Göteborg Sammanträdesdatum Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet 92, N /17 Sammanfattning av ärendet Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) har motionerat angående att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Kommunstyrelsen har för stadsdelsnämndens yttrande översänt motionen. Beslutsunderlag Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 april Beslut 1. Stadsdelsnämnden avstyrker förslaget om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. 2. Stadsdelsnämnden översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som eget yttrande. 3. Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Niklas Hall Ordförande Henrik Munck (MP) Justerare Andreas Eraybar (L)

10 Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Förslag till beslut Stadsdelsnämnden avstyrker förslaget om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. Stadsdelsnämnden översänder tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som eget yttrande. Stadsdelsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Ärendet Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) har motionerat angående att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Kommunstyrelsen har för stadsdelsnämndens yttrande översänt motionen. Sammanfattning Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) har motionerat angående att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag av föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Stadsdelsförvaltningen föreslår att nämnden avstyrker förslaget om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. Bakgrund Stadsdelsnämnden Västra Göteborg beslutade den 28 oktober 2014 att anta policydokument avseende stöd och stimulans till föreningslivet i Västra Göteborg (N /14). I policyn står det bland annat att staden ser den verksamhet som bedrivs av föreningar och organisationer som mycket värdefull för stadens invånare och stödjer föreningar med råd och ekonomiska bidrag. I en förening kan deltagare under demokratiska former, utveckla ett intresse tillsammans med andra. Det kan handla om idrott, kultur, umgänge, friluftsliv, språk med mera. En viktig och stor del av arbetet med föreningslivet är att främja, stödja och samordna i olika frågor, inte bara ekonomiskt utan även i det dagliga arbetet kopplat till de politiska målen för verksamheten. Alla organisationer som arbetar med barn och ungdomar och söker stimulansbidrag från Västra Göteborg ska erbjuda deltagarna en drogfri miljö, samt aktivt arbeta för att motverka droger. Föreningarna ska verka för jämställdhet, mångfald och likabehandling och skapa möjlighet till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsöverskridande identitet

11 eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Förutom de generella kommunreglerna (se bilaga 2) för föreningsstöd prioriteras verksamhet som: Har lokal anknytning och är öppen och tillgänglig för alla. Utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Riktas till helger och skollov. Når angelägna målgrupper för ökad inkludering. Rekryterar fler aktiva medlemmar till föreningslivet. Engagerar unga ledare och unga att bli ledare. Inriktar sig på nyskapande projekt som främjar samhällsutvecklingen. Främjar samarbete föreningar emellan. I motionen skriver Fogelklou, Levinsson och Hansson att Göteborg har problem med segregation och utanförskap och att de anser att etniska föreningar motverkar integration och att dessa istället framhåller kulturella och etniska särarterna. Motionärerna föreslår att stöd till det lokala föreningslivet inte bör utgå till etniska föreningar med undantag av föreningar för i Sverige erkända nationella minoriteter. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen har inte funnit någon anledning att beakta detta perspektiv. Barnperspektivet Utifrån familjecentrerat arbetssätt är föreningar som riktar sin verksamhet till vuxna ett viktigt stöd till barns vårdnadshavare och/eller närfamilj och därmed gagnar och stödjer föreningsverksamheten familjen i stort. Föreningsverksamheten kan även rikta sig till barn och unga vilket har en stor nyttoeffekt i barn och ungas liv genom att skapa en aktiv fritid, delaktighet och en känsla av demokratiska påverkansmöjligheter i samhället. Jämställdhetsperspektivet Föreningsverksamheten ska enligt stadsdelens policydokument verka för jämställdhet, mångfald och likabehandling. Det är viktigt att samhället på olika sätt fortsätter stödja arbetet med jämställdhet. Föreningsverksamhet som har som mål att stärka etniska kvinnogrupper spelar en central roll i dess kvinnors framtida möjligheter att hitta sysselsättning och bli stärkta, jämställda medborgare. Även annan typ av föreningsverksamhet som riktar sig till att stärka etniska grupper har ett viktigt demokratiseringsmål som grund och därmed bidrar till ökad jämställdhet inom gruppen och mellan grupperna i samhället. Mångfaldsperspektivet Den internationella migrations- och integrationsforskningen är överens om att det är viktigt för integrationsarbetet att samhället främjar flerspråkighet och individens samröre

12 med den egna språkgruppen och kulturen. Det finns ingen motsättning mellan att vara en integrerad svensk medborgare och att känna tillhörighet till sin egen språkgrupp/kulturgrupp 1. Det går därmed att ha flera tillhörigheter och vara en fungerande, ansvarstagande medborgare i Göteborg. Det är viktigt att samhället stödjer individens rätt till språk och kultur. Detta skapar samhörighet inom gruppen och tillit mellan grupperna i samhället, och ger därmed förutsättningar för en lyckad inkludering i samhället. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit någon anledning att beakta detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Förvaltningen har inte funnit någon anledning att beakta detta perspektiv. Förvaltningens överväganden Förvaltningen ser det som positivt att motionärerna utgår från stadens och de invandrade gruppernas bästa och att motionärerna vill främja integrering och motverka segregering. Det är viktigt att alla föreningar aktivt arbetar med demokratiska processer inom sin verksamhet och att dessa föreningar tydligt redogör i sin ansökan och rapportering hur verksamheten främjar stadens mål med integration och hur den främjar inkludering i samhället. Språket och det kulturella uttrycket får inte bli ett hinder i samhället. För att kunna motarbeta detta potentiella utanförskap och isolering är det viktigt att samhället stödjer det aktiva medborgarskapet genom stöd till etniska föreningar. Förvaltningen anser att förslaget inte överensstämmer med nämndens policydokument avseende stöd och stimulans till föreningslivet i Västra Göteborg samt att förslaget strider mot Diskrimineringslagen (2008:567). Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, varor, tjänster, bostäder och flera andra samhällsområden. Särskilda bestämmelser i lagen reglerar förbud mot diskriminering när offentligt anställda möter allmänheten. Förbudet gäller enbart inom den offentliga sektorn och kompletterar övriga förbud i lagen. De som omfattas av förbudet är anställda inom landstinget och i kommunala och statliga verksamheter. Förbudet gäller framförallt hur anställda bemöter allmänheten när de hjälper till med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp. Förvaltningen bedömer således att det vore ett brott mot diskrimineringslagen att neka vissa föreningar ekonomiskt stöd med hänvisning till att de grundar sig på etnicitet. Inom områdena ekonomiskt stöd, tillstånd och registrering kan det däremot vara tillåtet att göra undantag från diskrimineringsförbudet om det är en del av ett systematiskt arbete för att främja jämställdhet och likabehandling oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Sverige har ratificerat ett flertal mänskliga rättighetskonventioner som är bindande. Detta betyder att samtliga göteborgare oavsett vilken etnicitet dessa har, har rätten till bland annat icke-diskriminering, rätten att utöva sin religion, rätten till bästa möjliga hälsa och 1 Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning på Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) vid Mälardalens högskola

13 rätten till församlings- och föreningsfrihet. I enlighet med dessa rättigheter kan man inte särskilja etniska grupper i beviljande av bidrag. Samverkan Information i FSG den 18 april Stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg Maria Lejerstedt Stadsdelsdirektör Bo Niklasson Sektorschef

14 Utdrag ur protokoll SDN AFH Sammanträdesdatum , N /17 Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jörgen Fogelklou (SD), med flera om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet daterat Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motionen och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Sekreterare Anna Bäcklund Ordförande Camilla Widman Justerare Lena Olinder

15 Stadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo Yttrande till kommunstyrelsen över motion från Jörgen Fogelklou (SD) med flera, om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. Ärendet Den 14 februari begärde kommunstyrelsen att SDN Askim-Frölunda-Högsbo ska yttra sig över en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Yttrandet ska vara nämndbehandlat och tydligt uttrycka om nämnden tillstyrker, avstyrker eller inte tar ställning till förslagen. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motionen och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Bakgrund I en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) föreslås kommunfulläktige besluta att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Stadsledningskontoret har skickat ut ärendet på remiss till stadsdelsnämnderna, social resursnämnd, idrotts- och föreningsnämnden samt kulturnämnden med begäran om svar senast den 12 maj Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Föreningsstödet i Askim-Frölunda-Högsbo ska enligt stadsdelens riktlinjer uppmuntra och stödja de boendes aktiva deltagande och ideella engagemang. Föreningslivets insatser för ett socialt och demokratiskt hållbart samhälle är av stor vikt. Civilsamhällets organisering är ett viktigt inslag och komplement i arbetet med att nå stadsdelsnämndens mål att skapa goda och jämlika uppväxtvillkor samt hälsofrämjande och hållbara miljöer. Att främja mångfalden i föreningslivet och skapa delaktighet och ett brett engagemang verkar också i enlighet med stadsdelsnämndernas reglemente om att utföra sitt uppdrag utifrån demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och mot diskriminering för att bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Barnperspektivet Föreningsstödet i Askim-Frölunda-Högsbo och dess stimulansbidrag ska i första hand rikta sig till de föreningar som bedriver öppen verksamhet för barn och ungdomar som

16 inte redan är föreningsaktiva. I arbetet att nå barn och ungdomar som inte redan är föreningsaktiva krävs en bredd och mångfald av föreningar. Förvaltningens överväganden Förvaltningen anser att förslaget strider mot stadsdelens riktlinjer för föreningsstöd. De beslutade och gällande riktlinjerna och kriterierna som grund för prioritering av bidrag inom SDN Askim-Frölunda-Högsbo ställer krav på att föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer och verka för allas deltagande samt: verka för ett avståndstagande från våld, mobbing och alla former av missbruk. verka för jämställdhet, mångfald och likabehandling och skapa möjlighet till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Förvaltningens bedömning är att om bidragssökande förening uppfyller stadens och stadsdelens riktlinjer för föreningsstöd finns det inga skäl att neka vissa föreningar ekonomiskt stöd med hänvisning till att föreningen grundar sig på etnicitet. Förvaltningen bedömer att förslaget även strider mot befintlig lagstiftning då det enligt diskrimineringslagen inte tillåts missgynnande genom att någon behandlas sämre än någon annan behandlas eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med bland annat etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning. Att särbehandla vissa organisationer på grundval av etnicitet riskerar att vara diskriminerande i lagens mening. Göteborgs Stad arbetar för ökad mångfald och jämlikhet och Askim-Frölunda-Högsbo arbetar aktivt för att bidra i den processen. Föreningslivet är en viktig part i det arbetet. Samverkan Information i FSG Ingrid Larsson Stadsdelsdirektör

17 Stadsdelsnämnden Centrum 82 Remissvar avseende motion från Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet diarienummer N /17 Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande angående motion från om ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet 6 mars Den 14 februari begärde Stadsledningskontoret att SDN Centrum ska yttra sig över en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden avstyrker förslaget om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Tjänsteutlåtandet översänds till kommunstyrelsen som eget yttrande. --- Justering Onsdagen den 26 april 2017 Kanslienheten, Engelbrektsgatan 71 våning 3 Rätt utdraget intygar i tjänsten Maria Löwenadler, nämndsekreterare Anna Sibinska, ordförande Nina Miskovsky, 2:e vice ordförande

18 Stadsdelsförvaltningen Centrum Svar på remiss - motion om ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet Ärendet Den 14 februari begärde Stadsledningskontoret att SDN Centrum ska yttra sig över en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Yttrandet ska vara nämnd-/styrelsebehandlat och tydligt uttrycka om nämnden/styrelsen tillstyrker, avstyrker eller inte tar ställning till förslagen. Yrkanden, skiljaktiga meningar, reservationer, särskilda yttranden m.m. från nämnd- /styrelsebehandlingen ska alltid bifogas. Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Centrum Stadsdelsnämnden avstyrker förslaget om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Tjänsteutlåtandet översänds till kommunstyrelsen som eget yttrande. Sammanfattning Förslaget om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar baserade på etnicitet bedöms strida mot Diskrimineringslagen. Lagen förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Förvaltningens överväganden Göteborgs Stad Centrum har getts möjlighet att yttra sig över en motion från Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun ska upphöra med ekonomiskt ska stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Förvaltningen menar att förslaget strider mot Diskrimineringslagen. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, varor, tjänster, bostäder och flera andra samhällsområden. Etnisk tillhörighet är en av de sju diskrimineringsgrunderna. Förvaltningen bedömer således att det vore ett brott mot diskrimineringslagen att neka vissa föreningar ekonomiskt stöd med hänvisning till att de grundar sig på etnicitet. Inom områdena ekonomiskt stöd, tillstånd och registrering kan det däremot vara tillåtet att göra undantag från diskrimineringsförbudet om det är en del av ett systematiskt arbete för att främja jämställdhet och likabehandling oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Mångfaldsperspektivet Göteborgs Stad arbetar aktivt för att mångfalden och integrationen ska öka, stadsdelen arbetar aktivt för att bidra i den processen. Etniska föreningar kan fungera som stöd och

19 hjälp för exempelvis nyanlända och kan i bästa fall tjäna som en hjälp att komma in i det svenska samhället. Ekonomiskt perspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv Förvaltningen pekar på risken att kraven på likabehandling kan komma att åsidosättas med motionärernas förslag. Vissa föreningar skulle riskera att inte få något föreningsstöd trots att de uppfyller alla de kriterier som Göteborgs Stad har ställt upp. Det är också osäkert vilken status exempelvis vänskapsföreningar som Svensk-Somaliska föreningen och liknande skulle få med förslaget föreningar som fungerar som överbryggare. Miljöperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Arbetsmiljöperspektiv Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Samverkan Information om detta remissyttrande har lämnats på Lokal Samverkans Grupp (LSG) för Sektor Utbildning den 27 mars Babbs Edberg Stadsdelsdirektör Hans Wettby Sektorschef

20 Utdrag ur protokoll SDN Majorna-Linné Sammanträdesdatum Svar på remiss avseende motion om ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet 107, N /17 Ärendet I en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) föreslås kommunfulläktige besluta att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Stadsledningskontoret har skickat ut ärendet på remiss till stadsdelsnämnderna, social resursnämnd, idrotts- och föreningsnämnden samt kulturnämnden med begäran om svar senast den 12 maj Handlingar Motion avseende ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet (Remiss) Yttrande över motion om ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet (Tjänsteutlåtande) Beslut i Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden avstyrker motionen och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Vid protokollet Jenny Branegård Ordförande Bosse Parbring Justerare Marie-Louise Hänel Sandström Protokollsutdragets riktighet intygas av registrator Catrine Källström

21 Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné Svar på remiss avseende motion om ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet Ärendet I en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) föreslås kommunfulläktige besluta att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Stadsledningskontoret har skickat ut ärendet på remiss till stadsdelsnämnderna, social resursnämnd, idrotts- och föreningsnämnden samt kulturnämnden med begäran om svar senast den 12 maj Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Stadsdelsnämnden avstyrker motionen och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till Stadsledningskontoret. Sammanfattning av ärendet Stadsdelsnämnden Majorna-Linné har getts möjlighet att yttra sig över en motion från Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD). Motionärerna föreslår att Göteborgs Stad ska upphöra med ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter, eftersom de anses motverka integrationen. Förvaltningen delar inte motionärernas bild utan ser tvärtom att etniska föreningar fyller flera viktiga syften i integrationsarbetet. För att få ta del av föreningsbidrag i Göteborgs Stad ska sökande förening vara uppbyggd och fungera enligt allmänt vedertagna demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Förvaltningen ser att det är positivt ur integrationssynpunkt om människor väljer att vara del av ett föreningsliv som tar ställning för demokratiska principer då detta kan bidra till ett ökat förtroende för demokratin som samhällssystem. Personer som är aktiva i föreningarna har ofta värdefulla insikter i vilka utmaningar som är störst för en nyanländ person i Sverige, det kan gälla såväl sociala och kulturella koder som hur den svenska byråkratin fungerar. Detta är en stor tillgång för de som behöver hjälp att hitta sin roll i det svenska samhället. Förvaltningens samlade bedömning är att föreningar som främjar demokratiska värden, oavsett om de är etniskt baserade eller inte, är viktiga att stödja och föreslår därför att nämnden avstyrker motionen. Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer. I riktlinjerna står angivet att bidragsgivande nämnd ska informera bidragssökande förening om att följande gemensamma grundkrav gäller för att stöd ska kunna lämnas:

22 Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt allmänt vedertagna demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen ska ha av medlemmarna godkända stadgar, styrelse och revisor/er för granskning av styrelsens förvaltning, såvida inte särskilda skäl för undantag finns. Av föreningens stadgar ska framgå att varje kommunmedlem har rätt att bli medlem i föreningen och delta i verksamheten, såvida det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl att hindra denna rätt. Föreningen får inte ha uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till missbruk av tobak, alkohol eller andra droger eller diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller liknande förhållanden samt sexuell läggning. Föreningen ska medverka till de kontrollåtgärder som bidragsgivande nämnd finner erforderliga. Stadsdelsnämnden Majorna-Linné har i sin tur beslutat om Riktlinjer och kriterier som grund för prioritering av bidrag inom Majorna-Linné. Förutom de generella kommunreglerna för föreningsstöd gäller nedanstående kriterier vid ansökan: Målgruppen är barn och ungdomar i Majorna-Linné. Verksamhet ska vara öppen och tillgänglig för alla. Verksamhet som arbetar i linje med förvaltningens miljöarbete. Verksamheten ska vara ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Verksamheten ska rekrytera fler aktiva medlemmar till föreningslivet. Verksamhet som engagerar unga ledare. Verksamhet som inriktar sig på nyskapande idéer och projekt. Verksamheten ska ha ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Majorna-Linné arbetar aktivt för ett Jämlikt Göteborg och för att mångfalden och integrationen ska öka. Som en del av Göteborgs Stads satsning på de mänskliga rättigheterna, ska nämnderna motverka diskriminering och bidra till mångfald. Etniska föreningar kan fungera som stöd och en hjälp för t.ex. nyanlända och kan i bästa fall tjäna som en hjälp att komma in i det svenska samhället och bidra till ett hållbart samhälle. Barnperspektiv Motionärernas intentioner kan leda till att föreningar som idag bedriver verksamhet för barn och unga riskerar att bli utan bidrag. För dessa barn och unga kan konsekvenserna bli stora. Barnkonventionens artikel 30 beskriver att Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Motionens intentioner innebär att det finns risk för att barns rättigheter utifrån artikel 30 i Barnkonventionen inte kan tillgodoses.

23 Jämställdhetsperspektiv Förvaltningen pekar på risken att kraven på likabehandling utifrån ett jämställdhetsperspektiv kan komma att åsidosättas med motionärernas förslag. Vissa föreningar skulle riskera att inte få något föreningsstöd trots att de uppfyller alla de kriterier som Göteborgs Stad har ställt upp. Förvaltningens överväganden Motionen menar att Göteborgs Stad ska upphöra att bevilja föreningsbidrag till etniska föreningar eftersom de anses motverka integration. Förvaltningen delar inte denna bild utan ser tvärtom att etniska föreningar fyller flera viktiga syften i integrationsarbetet. För att få ta del av föreningsbidrag i Göteborgs Stad ska sökande förening vara uppbyggd och fungera enligt allmänt vedertagna demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Förvaltningen ser därför att det är positivt ur integrationssynpunkt om människor väljer att vara del av ett föreningsliv som tar ställning för demokratiska principer då detta kan bidra till ett ökat förtroende för demokratin som samhällssystem. Detta gäller oavsett om en förening är etniskt baserad eller inte. Förvaltningen anser vidare att de etniska föreningarna fyller flera viktiga funktioner i just integrationsarbetet med nyanlända flyktingar och invandrare. Personerna som är aktiva i föreningarna har ofta värdefulla insikter i vilka utmaningar som är störst för en nyanländ person i Sverige, det kan gälla såväl sociala och kulturella koder som hur den svenska byråkratin fungerar. Detta är en stor tillgång för de som behöver hjälp att hitta sin roll i det svenska samhället. Vissa invandrargrupper kan också vara svåra att få kontakt med när svenska myndigheter ska informera om kommunala tjänster så som förskoleverksamhet, fritidsverksamhet och äldreomsorg. Denna information är viktig att alla boende i Göteborgs Stad får tillgång till och etniska föreningar kan vara en kanal för att nå ut till grupper som annars är svåra att nå. Förvaltningens sammantagna bedömning är att föreningar som främjar demokratiska värden, oavsett om de är etniskt baserade eller inte, är viktiga att stödja och föreslår därför att nämnden avstyrker motionen. Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné Thomas Segenstedt Stadsdelsdirektör Bo Drysén Sektorschef Utbildning, Kultur och fritid

24 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Sammanträdesdatum Diarienummer N /17 Yttrande till kommunstyrelsen över motion från (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Ärendet Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämnden Östra Göteborgs yttrande över en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Handling Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat Förvaltningen föreslår att nämnden avstyrker motionen och som eget yttrande översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Propositionsordning Ordföranden Özgür Tasbas (MP) ställer proposition på förvaltningens förslag och finner att stadsdelsnämnden beslutar bifalla detta. Beslut Stadsdelsnämnden beslutar Expedieras Kommunstyrelsen att avstyrka motionen om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar som grundar sig på etnicitet, att som eget yttrande översända förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Vid protokollet Åke Ström Justerat den Rätt utdraget intygar i tjänsten Gill Bengtsson Registrator Ordförande Özgür Tasbas (MP) Justerare Kalle Bäck (KD)

25 Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg Yttrande till kommunstyrelsen över motion från (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Ärendet Kommunstyrelsen har begärt stadsdelsnämnden Östra Göteborgs yttrande över en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Östra Göteborg föreslås besluta att avstyrka motionen om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar som grundar sig på etnicitet, att som eget yttrande översända förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Förvaltningens överväganden Förslaget om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar baserade på etnicitet bedöms strida mot diskrimineringslagen. Lagen förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Förvaltningen anser vidare att motionärernas intentioner strider mot arbetet att främja jämställdhet och likabehandling oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Enligt riktlinjerna för föreningsstöd i Östra Göteborg ska aktiviteter som får stöd, vara öppna för alla att delta i, utan krav på medlemskap i den arrangerande föreningen. Föreningarna ska också vara uppbyggda och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem och i sin verksamhet tydligt och aktivt ta avstånd från diskriminering, våld, mobbning samt alla former av missbruk. Mångfaldsperspektivet Östra Göteborg arbetar aktivt för ett Jämlikt Göteborg och för att mångfalden och integrationen ska öka. Som en del av Göteborgs Stads satsning på de mänskliga rättigheterna, ska nämnderna motverka diskriminering och bidra till mångfald. Barnperspektivet Motionärernas intentioner kan leda till att föreningar som idag bedriver verksamhet för barn och unga riskerar att bli utan bidrag. För dessa barn och unga kan konsekvenserna bli stora. Barnkonventionens artikel 30 beskriver att Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Motionens intentioner innebär att det finns risk för att barns rättigheter utifrån artikel 30 i Barnkonventionen inte kan tillgodoses.

26 Jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv Förvaltningen anser att kraven på att jämställdhet och likabehandling kommer att åsidosättas med motionärernas förslag att Göteborgs kommun ska upphöra med ekonomiskt ska stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Samverkan Information Lokal Samverkans Grupp Stadsdelsförvaltning Östra Göteborg Gitte Caous Stadsdelsdirektör Eeva Bolin Sektorschef

27 Utdrag ur protokoll SDN Örgryte-Härlanda Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen angående motion om ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet 96 N /17 I en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) föreslås kommunfulläktige besluta att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda har tillsammans med övriga stadsdelsnämnder, social resursnämnd, idrotts- och föreningsnämnden samt kulturnämnden ombetts att yttra sig i ärendet senast den 12 maj Tjänsteutlåtande, daterat , föreligger. Beslut Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda avstyrker förslaget samt översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Vid protokollet Protokollet justerades Nämndsekreterare Matilda Johansson Ordförande Kerstin Brunnström Justerare Pär Gustafsson Protokollsutdragets riktighet intygas av Barbro Bävermalm Registrator

28 Stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda Yttrande till kommunstyrelsen angående motion om ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet Ärendet I en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) föreslås kommunfulläktige besluta att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda har tillsammans med övriga stadsdelsnämnder, social resursnämnd, idrotts- och föreningsnämnden samt kulturnämnden ombetts att yttra sig i ärendet senast den 12 maj Förslag till beslut Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda avstyrker förslaget samt översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Bakgrund Enligt 11 i Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder har stadsdelen hand om selektiva lokala föreningsbidrag samt bidrag till verksamheter som riktar sig till stadsdelens befolkning. Utgångspunkten för bidragsgivning till föreningar är de av kommunfullmäktige fastställda riktlinjerna Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer. Enligt dessa måste alla föreningar, för att kunna få bidrag uppfylla de grundläggande kraven vilka är följande: Föreningen skall vara uppbyggd och fungera enligt allmänt vedertagna demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen skall ha av medlemmarna godkända stadgar, styrelse och revisor/er för granskning av styrelsens förvaltning, såvida inte särskilda skäl för undantag finns. Av föreningens stadgar skall framgå att varje kommunmedlem har rätt att bli medlem i föreningen och delta i verksamheten, såvida det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl att hindra denna rätt. Föreningen får inte ha uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till missbruk av tobak, alkohol eller andra droger eller diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller liknande förhållanden samt sexuell läggning. Föreningen skall medverka till de kontrollåtgärder som bidragsgivande nämnd finner erforderliga.

29 Redogörelse Enligt motionen motverkar etniska föreningar integration då de istället framhåller de kulturella och etniska särarterna. Motionärerna menar att skattemedel istället för att läggas på etniska föreningar bör läggas på verksamheter som hjälper invandrare att komma in i det svenska samhället och i den svenska kulturen samt på att stärka deras identitet som svenskar. Stöd till det lokala föreningslivet bör därför inte utgå till etniska föreningar, med undantag av föreningar för i Sverige erkända nationella minoriteter. Barn- och ungdomsperspektiv Motionärernas intentioner kan leda till att föreningar som idag bedriver verksamhet för barn och unga riskerar att bli utan bidrag. För dessa barn och unga kan konsekvenserna bli stora. Barnkonventionens artikel 30 beskriver att Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Motionens intentioner innebär att det finns risk för att barns rättigheter utifrån artikel 30 i Barnkonventionen inte kan tillgodoses. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Förvaltningen menar att det finns en risk att kraven på likabehandling kan åsidosättas med motionärernas förslag. Vissa föreningar skulle riskera att inte få något föreningsstöd trots att de uppfyller alla de kriterier som Göteborgs Stad har ställt upp. Socialt perspektiv Föreningsstödet står i linje med inriktningen i Kommunfullmäktiges budget för 2017: Föreningslivet gör ett viktigt arbete i mottagandet av nyanlända och staden ska fortsätta att understödja detta. Att ge dem förutsättningar för att utveckla detta arbete är en nyckelfaktor för att motverka ökad segregationen i staden. Förvaltningens överväganden För att få föreningsstöd i Örgryte-Härlanda krävs att alla kommuninvånare har rätt att bli medlem i föreningen och att delta i verksamheten, om det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl att hindra denna rätt, samt att föreningen inte på något sätt får verka diskriminerande eller bidra till diskriminering. Riktlinjerna ska bland annat säkerställa att de föreningar som riktar sig till personer med ett visst etniskt ursprung endast har möjlighet att få föreningsstöd om skälet till denna begränsning är godtagbar, det vill säga har större positiva effekter än vad de har negativa effekter. Enligt diskrimineringslagen tillåts inte missgynnande genom att någon behandlas sämre än någon annan behandlas eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med bland annat etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning. Att särbehandla vissa organisationer på grundval av etnicitet riskerar att vara diskriminerande i lagens mening. Förslaget bedöms därmed strida mot befintlig lagstiftning.

30 Inom områdena ekonomiskt stöd, tillstånd och registrering kan det däremot vara tillåtet att göra undantag från diskrimineringsförbudet om det är en del av ett systematiskt arbete för att främja jämställdhet och likabehandling oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Samverkan Information i Förvaltningens samverkansgrupp Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning Katarina Othelius Stadsdelsdirektör

31 Utdrag ur protokoll 4/2017 Stadsdelsnämnden Västra Hisingen Sammanträdesdatum Diarienummer N /17 Yttrande gällande motion om att Göteborgs stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Ärendet Stadsdelsnämnden i Västra Hisingen har av kommunstyrelsen uppdragits att senast yttra sig över motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Handling Stadsdelsförvaltningen har den 4 april 2017 upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet med tillhörande bilaga. Förvaltningen föreslår att nämnden avstyrker motion om att Göteborgs stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Yrkanden Ordföranden Jahja Zeqiraj (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Olof Borgmalm Justerat Stadsdelsnämnden avstyrker motion om att Göteborgs stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Ordförande Jahja Zeqiraj Justerare Birgitta Simonsson Rätt utdraget intygar: Olof Borgmalm

32 Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen Yttrande gällande motion om att Göteborgs stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Ärendet Stadsdelsnämnden i Västra Hisingen har av kommunstyrelsen uppdragits att senast yttra sig över motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motion om att Göteborgs stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Barnperspektiv Förvaltningen bedömer att inga särskilda konsekvenser föreligger inom detta perspektiv. Jämställdhet/mångfaldsperspektiv Förvaltningen bedömer att inga särskilda konsekvenser föreligger inom detta perspektiv. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen bedömer att inga särskilda konsekvenser föreligger inom detta perspektiv. Förvaltningens överväganden Motionärerna menar att stödet till det lokala föreningslivet inte bör utgå till föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag av föreningar för i Sverige erkända nationella minoriteter. Det finns idag ingen allmänt vedertagen definition av begreppet etnisk förening, varför det i princip är omöjligt att avge ett sakligt yttrande över motionens konsekvenser. I de regler och riktlinjer för föreningsbidrag som idag finns i Göteborgs stad (exempelvis hos Idrotts- och föreningsförvaltningen, Social resursförvaltning samt stadsdelsförvaltningarna) förutsätts att en förening för att beviljas bidrag ska vara öppen för alla att bli medlemmar i, samt att alla ska kunna delta i verksamheten, såvida det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl till annat. Föreningar vars medlemskap förutsätter en viss etnisk bakgrund, ska alltså i princip inte kunna erhålla kommunala bidrag i Göteborgs stad. Om det är detta som avses med etnisk förening, kan motionens syfte redan anses vara tillgodosett.

33 Andra tolkningar av begreppet föreningar som grundar sig på etnicitet riskerar att haverera på grund av definitionsproblematik kring vad som är etniskt eller inte. Alternativt är risken för brott mot diskrimineringslagstiftningen uppenbar. Motionen är på grund av detta antingen redan tillgodosedd, eller inte möjlig att sakligt yttra sig över. Förvaltningen förslår att stadsdelsnämnden avstyrker motionen med hänvisning till att begreppet föreningar som grundar sig på etnicitet inte är ett allmänt vedertaget och entydigt begrepp. Det är därför inte möjligt att avge att sakligt yttrande över motionens konsekvenser och effekter. Samverkan Information i Förvaltningens samverkansgrupp Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen Michael Göransson Tf. Stadsdelsdirektör Sektorschef kultur och fritid

34 Utdrag ur protokoll Stadsdelsnämnden Norra Hisingen Sammanträdesdatum Diarienummer N /16 Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs stad inte ekonomisk ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Beslut 1. Stadsdelsnämnden avstyrker motionens förslag att Göteborgs stad inte ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. 2. Tjänsteutlåtande Remissyttrande över motion om att Göteborgs stad inte ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet daterat översänds till stadsledningskontoret som stadsdelsnämndens eget yttrande. Ärendet Sverigedemokraterna föreslår i en motion att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen har ombetts att senast den 12 maj 2017 yttra sig över motionen. Förvaltningens bedömning är att motionen ska avstyrkas utifrån att motionens förslag strider mot svensk lag. Dessutom bedöms ett rikt föreningsliv bidra till ett jämlikt Göteborg där tillit byggs mellan människor och grupper av människor. Handlingar Tjänsteutlåtande Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs stad inte ekonomisk ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, Motion om Etniska föreningar från sverigedemokraterna Vid protokollet Linda Ringhage Ordförande Patrick Gladh (S) Justerare Ingela Ferneborg (M)

35 Stadsdelsförvaltningen Norra Hisingen Yttrande över motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs stad inte ekonomisk ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden avstyrker motionens förslag att Göteborgs stad inte ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. 2. Tjänsteutlåtande Remissyttrande över motion om att Göteborgs stad inte ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet daterat översänds till stadsledningskontoret som stadsdelsnämndens eget yttrande. Ärendet Sverigedemokraterna föreslår i en motion att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Stadsdelsnämnden Norra Hisingen har ombetts att senast den 12 maj 2017 yttra sig över motionen. Förvaltningens bedömning är att motionen ska avstyrkas utifrån att motionens förslag strider mot svensk lag. Dessutom bedöms ett rikt föreningsliv bidra till ett jämlikt Göteborg där tillit byggs mellan människor och grupper av människor. Bakgrund Enligt 11 i Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder har stadsdelen hand om selektiva lokala föreningsbidrag samt bidrag till verksamheter som riktar sig till stadsdelens befolkning. Utgångspunkten för bidragsgivning till föreningar är de av kommunfullmäktige fastställda riktlinjerna Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer. Enligt dessa måste alla föreningar, för att kunna få bidrag uppfylla de grundläggande kraven vilka är följande: Föreningen skall vara uppbyggd och fungera enligt allmänt vedertagna demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen skall ha av medlemmarna godkända stadgar, styrelse och revisor/er för granskning av styrelsens förvaltning, såvida inte särskilda skäl för undantag finns. Av föreningens stadgar skall framgå att varje kommunmedlem har rätt att bli medlem i föreningen och delta i verksamheten, såvida det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl att hindra denna rätt. Föreningen får inte ha uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till missbruk av tobak, alkohol eller andra droger eller diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller liknande förhållanden samt sexuell läggning. Föreningen skall medverka till de kontrollåtgärder som bidragsgivande nämnd finner erforderliga.

36 Förvaltningens överväganden Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen tillåts inte missgynnande genom att någon behandlas sämre än någon annan behandlas eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med bland annat etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning. Att särbehandla vissa organisationer på grundval av etnicitet riskerar att vara diskriminerande i lagens mening. Förslaget bedöms därmed strida mot befintlig lagstiftning. Kommunens krav på likabehandling När kommunen agerar inom ramen för sin kompetens begränsas handlingsfriheten av den så kallade likställighetsprincipen 2. Likställighetsprincipen innebär att kommunens medlemmar ska behandlas lika om det inte finns sakliga skäl för annat. En kommun kan bara särbehandla vissa medlemmar om det sker på objektiv och saklig grund. 3 Kommunfullmäktige i Göteborgs stad har fastställt riktlinjer, Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer. I dessa uttryckts de grundläggande kraven som ska ställas på föreningar som ansöker om föreningsbidrag från Göteborgs stad. Dessa riktlinjer får ses som stadens objektiva och sakliga grund för likabehandling av föreningar som söker föreningsbidrag. Att staden skulle fastställa riktlinjer som strider som diskrimineringslagen är ingen objektiv och saklig grund för särbehandling av föreningar som grundar sig på etnicitet. Jämlikt samhälle Motionärerna framhåller i motionen att nyanlända och nästkommande generationer med invandringsbakgrund inte blir en del av den svenska kulturella gemenskapen. Något som inte bara försämrar möjligheter för invandrare att skaffa arbete och egen försörjning. Den minskar även tilliten till demokratiska styrelseskick och försvårar upprätthållandet av samhällets basala funktioner. De skattefinansierade etniska föreningarna motverkar den viktiga integrationen då de istället framhåller kulturella och etniska särarterna. Förvaltningen arbetar utifrån ett politiskt uppdrag att verka för en jämlik stadsdel och en jämlik stad. Förvaltningen bedriver ett demokratiskt och långsiktigt arbete i alla led i syfte att stärka den sociala hållbarheten och skapa goda livschanser för alla som bor i stadsdelen 4. Samverkan med civilsamhället är en viktig del i detta arbete, med hänvisning till bland annat Putnams teorier om socialt kapital, där existensen av ett rikt civilsamhället i stor utsträckning bidrar till skapandet av fungerande samhällen bland annat genom att bygga tillit mellan människor och grupper av människor och fostra till demokratiska medborgare. 5 Förvaltningen arbetar även aktivt för möten mellan olika föreningar, bland annat i den nystartade mötesplatsen Backa-Brunnsbo. Med hänvisning till ovanstående bedömer förvaltningen, tvärt om vad motionärerna framhåller, att ett civilsamhälle med olika typer av föreningar snarare stärker demokratin kap 2 kommunallagen (1991:900) 3 Bohlin, Alf Kommunalrättens grunder s 123, SDF Norra Hisingens budget Se exempelvis Underlagsrapport för Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm 2015

37 Förvaltningens bedömning är att motionen ska avstyrkas utifrån att motionens förslag strider mot svensk lag. Dessutom bedöms ett rikt föreningsliv bidra till ett jämlikt Göteborg där tillit byggs mellan människor och grupper av människor. Samverkan Information i Lokal samverkansgrupp (LSG) Kultur och Fritid Information i Förvaltningsövergripande samverkansgrupp (FSG) GÖTEBORGS STAD Norra Hisingen Johan Fritz Stadsdelsdirektör Anders Andrén Sektorschef kultur och fritid

38 Protokollsutdrag SDN Lundby Sammanträdesdatum Begäran om yttrande från Stadsledningskontoret - Motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, H 2017 nr 16 (SLK dnr 0373/17) Diarienummer N /17 Ärendet Stadsledningskontoret har översänt en motion författad av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) till SDN Lundby med begäran om yttrande senast I motionen föreslås att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Detta då motionärerna menar att etniska föreningar motverkar integration genom att framhålla kulturella och etniska särarter. Enligt 11 i Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder har stadsdelen hand om selektiva lokala föreningsbidrag samt bidrag till verksamheter som riktar sig till stadsdelens befolkning. Utgångspunkten är de av kommunfullmäktige fastställda riktlinjerna Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer. Enligt dessa måste alla föreningar, för att kunna få bidrag uppfylla de grundläggande kraven vilka är följande: Föreningen skall ha en verksamhet enligt demokratiska principer Föreningen skall tydligt ta avstånd från våld, rasism, diskriminering och missbruk av alkohol och droger Förening skall ha lokal förankring och gagna stadsdelens invånare Föreningen skall vara öppen för dem som instämmer i föreningens målsättning Föreningen skall kunna visa upp årsberättelse och verksamhetsredovisning Handling Tjänsteutlåtande i rubricerat ärende daterat Bilaga 1: Motion SD etniska föreningar Beslut 1. Stadsdelsnämnden avstyrker förslaget om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. 2. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Vid protokollet Veronica Norell

39 Stadsdelsförvaltningen Lundby Svar på remiss - motion om ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden avstyrker förslaget om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar som grundar sig på etnicitet 2. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Ärendet Stadsledningskontoret har översänt en motion författad av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) till SDN Lundby med begäran om yttrande senast Bakgrund I motionen föreslås att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Detta då motionärerna menar att etniska föreningar motverkar integration genom att framhålla kulturella och etniska särarter. Enligt 11 i Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder har stadsdelen hand om selektiva lokala föreningsbidrag samt bidrag till verksamheter som riktar sig till stadsdelens befolkning. Utgångspunkten är de av kommunfullmäktige fastställda riktlinjerna Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer. Enligt dessa måste alla föreningar, för att kunna få bidrag uppfylla de grundläggande kraven vilka är följande: Föreningen skall ha en verksamhet enligt demokratiska principer Föreningen skall tydligt ta avstånd från våld, rasism, diskriminering och missbruk av alkohol och droger Förening skall ha lokal förankring och gagna stadsdelens invånare Föreningen skall vara öppen för dem som instämmer i föreningens målsättning Föreningen skall kunna visa upp årsberättelse och verksamhetsredovisning Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Förvaltningen bedömer inte att förslaget har betydelse ur ett hållbarhetsperspektiv. Konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv Förvaltningen pekar på risken att kraven på likabehandling skulle åsidosättas med motionärernas förslag, då föreningar skulle riskera att inte få något föreningsstöd trots att de uppfyller alla kriterier som Göteborgs Stad ställer i enlighet med KF:s fastställda riktlinjer.

40 Barnkonventionen Enligt 30 i Barnkonventionen har barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Förslaget bedöms därmed strida mot Barnkonventionen. Förvaltningens överväganden Förvaltningen menar att förslaget strider mot såväl Diskrimineringslagen, kommunens krav på likabehandling, samt Göteborg stads och SDF Lundbys arbete för ett jämlikt Göteborg och Lundby. Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen tillåts inte missgynnande genom att någon behandlas sämre än någon annan behandlas eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med bland annat etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Att särbehandla vissa organisationer på grund av etnicitet riskerar att vara diskriminerande i lagens mening. Förslaget bedöms därmed strida mot befintlig lagstiftning. Kommunens krav på likabehandling När kommunen agerar inom ramen för sin kompetens begränsas handlingsfriheten av den så kallade likställighetsprincipen 6. Likställighetsprincipen innebär att kommunens medlemmar ska behandlas lika om det inte finns sakliga skäl för annat. En kommun kan bara särbehandla vissa medlemmar om det sker på objektiv och saklig grund. 7 Kommunfullmäktige i Göteborgs stad har fastställt riktlinjer, Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer. Riktlinjerna fastslår de grundläggande krav som ska ställas på föreningar som ansöker om föreningsbidrag från Göteborgs stad. Dessa riktlinjer får ses som stadens objektiva och sakliga grund för likabehandling av föreningar som söker föreningsbidrag. Att staden skulle fastställa riktlinjer som strider mot diskrimineringslagen är ingen objektiv och saklig grund för särbehandling av föreningar som grundar sig på etnicitet. Jämlikt Göteborg, Jämlikt Lundby Förvaltningen arbetar utifrån ett politiskt uppdrag att verka för en jämlik stadsdel och en jämlik stad. Förvaltningen bedriver ett demokratiskt och långsiktigt arbete i syfte att stärka den sociala hållbarheten och skapa goda livschanser för alla som bor i stadsdelen. Samverkan med civilsamhället är en viktig del i detta arbete. Göteborg stads budget 2017 slår fast att alla stadens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling. Staden ska sträva efter att alla invånare ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Arbetet ska fokusera såväl på staden som arbetsplats som på mötet med invånare. SDF Lundby arbetar aktivt för att öka jämlikhet och mångfald i stadsdelen. Detta genomsyrar även de lokala riktlinjer för det selaktiva föreningsstödet som är under framtagande kap 2 kommunallagen (1991:900) 7 Bohlin, Alf Kommunalrättens grunder s 123, 124

41 Förvaltningens bedömning är att motionen ska avstyrkas utifrån att motionens förslag strider mot svensk lag. Dessutom bedöms ett rikt föreningsliv bidra till ett jämlikt Göteborg där tillit byggs mellan människor och grupper av människor. Samverkan Information på LSG 18 april. Lundby stadsdelsförvaltning Christer Samuelsson stadsdelsdirektör

42 Utdrag ur protokoll SDN Angered Sammanträdesdatum Diarienummer N /17 Yttrande gällande Motion om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Ärendet har den 13 januari 2017 initierats av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) till Kommunfullmäktige där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkända nationella minoriteter. Från stadsledningskontoret har stadsdelsnämnden Angered erhållit ärendet som remiss med förväntat svar senast den 12 maj Stadsdelsförvaltningen har den 13 mars 2017 upprättat ett tjänsteutlåtande med förslaget att stadsdelsnämnden avstyrker motionens förslag om att upphöra med ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Yvonne Palm (V) yrkar på Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets vägnar bifall till tjänsteförslaget. Katarina Flisak (M) yrkar på Moderaternas och Liberalernas vägnar bifall till tjänsteförslaget. Beslut Vid protokollet Sofi Tillberg Ordförande Ali Moeeni (S) Stadsdelsnämnden avstyrker motionens förslag om att upphöra med ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Justerare Börje Olsson (M)

43 Stadsdelsförvaltningen Angered Yttrande gällande Motion om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Ärendet Ärendet har den 13 januari 2017 initierats av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) till Kommunfullmäktige där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkända nationella minoriteter. Från stadsledningskontoret har stadsdelsnämnden Angered erhållit ärendet som remiss med förväntat svar senast den 12 maj Förslag till beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motionens förslag om att upphöra med ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Stadsdelsnämnden översänder upprättat tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Bakgrund Motionärerna tar sin utgångspunkt i att Göteborg har stora problem med segregation och utanförskap, och menar att så kallade etniska föreningar hindrar integration genom att framhålla ickesvenska etniska särarter. Därför motionerar de att Göteborgs kommun inte ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag av föreningar för i Sverige erkända nationella minoriteter. Konsekvenser ut ett hållbarhetsperspektiv Ekonomiska konsekvenser Motionen innehåller ett förslag om att medel ska styras om från så kallade etniska föreningar till verksamheter som specifikt arbetar för integration. Därmed påverkar inte motionen det ekonomiska läget. Sociala konsekvenser Motionen bedöms ha tydliga negativa sociala effekter för de invånare som har rötter i eller annan koppling till de etniciteter som inte är den svenska eller de erkända nationella minoriteterna. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Förvaltningen ser inget problem i att föreningar framhåller de kulturella och etniska särarter som Göteborgs invånare har tagit med sig från de olika länder och sammanhang de växt upp eller bott i, utan ser snarare att detta berikar samhället, kulturen och konsten för samtliga.

44 Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Förvaltningens överväganden Motionärernas förslag bedöms strida mot Regeringsformens första kapitel andra paragraf. Där anges att det allmänna ska motverka diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Motionärerna utgår i sin skrivning från att så kallade etniska föreningar motverkar integration av etniska minoriteter. Detta anses inte belagt i motionen. Motionen saknar även en helhetsbedömning av föreningarna, och förbiser därmed de positiva värden de tillför Göteborg. En stor andel av Göteborgs invånare har en nära anknytning till andra länder än Sverige. Detta gäller inte minst i Angered. Särskilt för dessa grupper fyller de etniska föreningarna en viktig roll och bidrar med glädje, identitet och trygghet. För att den föreslagna förändringen ska vara laglig, lämplig och nödvändig måste följande kriterier vara uppfyllda: 1. En fungerande definition av förening som grundar sig på etnicitet, som då i linje med motionärernas intentioner kan antas inte innefatta det de benämner som den svenska kulturen. Att hitta en sådan definition bör rimligtvis ligga på motionärerna. 2. Förbud mot diskriminering är den övergripande principen för mänskliga rättigheter. I Sverige innebär det att alla ska behandlas lika och ingen ska missgynnas, kränkas eller särbehandlas negativt på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. I den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna uttrycks individens rättigheter i relation till staten. Sverige har ratificerat en mängd konventioner där rättigheter som till exempel rätten till kultur och rätten till föreningsfrihet är gällande. I första hand är det våra grundlagar som garanterar respekt för de mänskliga rättigheterna. Regeringsformen 1:2 säger att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det ska åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet. Det kommunala uppdraget är grundläggande för de mänskliga rättigheterna. Kommunerna har en viktig roll att spela när det gäller stöd till föreningslivet som i sin tur kan skapa mötesplatser som är bra för den sociala sammanhållningen och den lokala demokratin. Av ovanstående skäl måste det säkerställas att den precisering av förening som grundar sig på etnicitet som motionärerna tillhandahåller inte utgör diskriminering. 3. Det måste vara klarlagt att de åsyftade föreningarna har en sammantaget negativ effekt på integrationen, vilket förvaltningen ifrågasätter. Nedan redogörs för de effekter som förening som grundar sig på etnicitet (i termens bredare definition) har för samhället. 4. Det krävs också att en klarlagd negativ integrationseffekt bedöms väga tyngre än de positiva värden i form av glädje och social gemenskap som de aktuella

45 föreningarna bidrar med till kommunens invånare. Nedan redogörs några aspekter på frågan. Föreningslivet i Angered Samarbete Stadsdelsförvaltningen ser positivt på samarbete med civilsamhället och har ingått i avtal (IOP) med några av stadsdelens föreningar, till exempel Caritas och fritidsgården Fjället. Flera av stadsdelens verksamheter, till exempel kulturhuset Blå Stället, träffpunkterna för äldre, bibliotek med flera, har under många år samarbetat med det lokala föreningslivet, däribland förening som grundar sig på etnicitet. Ytterligare samarbeten efterfrågas av stadsdelsnämnden, och förvaltningen bjuder in föreningar att vara delaktiga i Angereds utveckling genom samarbete kring förbättrad folkhälsa, ökad trygghet och bättre skolresultat. Samarbete mellan olika föreningar kring gemensamma aktiviteter och arrangemang i stadsdelen är en ökande trend och det har varit föreningarna själva som tagit initiativ till samarbeten. Föreningsstöd Stadsdelsnämnden i Angered har en politisk vilja att stödja och främja föreningslivet i Angered. Genom stödet vill stadsdelsnämnden bidra till att föreningslivet kan ha en utvecklande och främjande verksamhet samt medverka till bredd och mångfald i Angered. Ekonomiskt stöd utgår till föreningar som bedriver verksamhet för de boende i stadsdelen. Prioriterade grupper är barn, ungdomar, kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Aktiviteter som kompletterar föreningarnas ordinarie verksamheter prioriteras, med särskilt tyngd på aktiviteter under skollov. Syftet är att ge ett mervärde för stadsdelens invånare, utöver föreningarnas ordinarie verksamhet. Det finns inget specifikt stöd för etniska föreningar och stödet fördelas inte utifrån etnicitet. Flertalet av föreningar som uppbär föreningsstöd bedriver kultur-, idrotts- och social stödverksamhet. Några av de äldre kulturföreningarna i stadsdelen startades en gång i tiden av personer med samma etniska ursprung, men numera är det aktiviteterna som är avgörande för deltagarna, och medlemmarna har ofta olika etnisk härkomst. Generationsskiftet som många äldre föreningar har genomgått har också bidragit till förändringen. Den etniska föreningen skapar i det läget social integration genom att föra samman individer från olika grupper i ett sammanhang som inte är dominerat av majoritetssamhällets kultur. Föreningarnas roll för integration Sammanhang och stöd Föreningslivet jämförs ofta med en skola i demokrati som spelar en viktig roll i integrationsprocessen till det svenska samhället. I föreningen får medlemmarna möjlighet att lära sig att verka i demokratiska processer och fatta beslut i enlighet med demokratiska principer. Genom de etniska föreningarna ges nämnd och förvaltning en väg till medborgardialog med olika invånargrupper och intressen. Invånarna får också genom föreningarna en möjlighet att genom ett demokratiskt representativt system göra sin röst hörd. Som invandrare i Sverige kan man lätt uppfatta omvärlden som kaotisk. Ensamhet, isolering och dåliga språkkunskaper är bidragande orsaker till utsatthet och utanförskap. Samhörighet i en förening ger meningsfullhet och känsla av sammanhang i

46 livet vilket gör att förmågan att klara av vardagliga bekymmer ökar hos individen. I den trygga miljön stärks självförtroendet och individens förmåga, kapacitet och möjlighet till att ta makten över sin situation. Med erfarenhetsutbyte, stöd och hjälp från föreningens medlemmar blir det lättare att hantera till exempel familjelivet, och förståelsen för samhället man lever i ökar successivt. Tolkning och samhällsinformation Den etniska föreningen erbjuder ett stöd för nyanlända att förstå sin situation i Sverige. Där kan de få hjälp med översättning, guidning i samhällets olika förvaltningar, institutioner och myndigheter, hjälp att förstå brev och fylla i blanketter och mycket annat. En nyanländ person kan finna en början till ett socialt nätverk genom kontakt med landsmän som redan etablerat sig i Sverige. Nätverk och trygghet ses som en viktig förutsättning för en lyckad integration. Effekten är förbättrad kommunikation med det svenska samhället. Föreningarnas värde för invånarna Aktivering för alla De etniska föreningarna i Angered bedriver många olika sorters aktiviteter, som ibland inte har en mer etnisk prägel än det språk som talas. Genom de etniska föreningarna kan vuxna som inte talar så god svenska bidra med ledarinsatser vid till exempel fotbollsturneringar, tipspromenader och utflykter. På detta sätt bidrar föreningarna med aktiviteter där ingen exkluderas utan hela familjen kan delta på ett naturligt sätt. Bättre hälsa Den etniska föreningen erbjuder sina medlemmar ett tryggt sammanhang som är förutsägbart, lättförståeligt, lättillgängligt. En plats där deras deltagande är både önskvärt och självklart. Föreningen står för kontinuitet och stabilitet. Dessutom ger den etniska föreningen ett tryggt sammanhang där flyktingar tillsammans med andra som delar liknande upplevelser kan börja bearbeta sina minnen och känslor, både från de omständigheter som förorsakade flykten till Sverige, flyktsituationen i sig själv men även från de påfrestningar som asylprocess och den osäkra tillvaron i Sverige skapar. Effekten är en bättre psykisk hälsa och ett aktivt och rikare liv. Mångkultur Kultur utvecklas och berikas i mötet med olikheten, i spänningen mellan det egna och det nya. De etniska föreningarna inriktar sig ofta på kultur, språk och konst, och är mer än villiga att visa upp och lära ut. Genom de etniska föreningarna får hela det svenska samhället del av kulturinfluenser från världens alla hörn genom de som bosätter sig i Sverige. Tack vare stöd till dessa föreningar blir Sverige ett intressantare land att leva i.

47 Samverkan Information i Lokal Samverkansgrupp (LSG) den 23 mars Stadsdelsförvaltningen Angered Rickard Ernebäck Tf. Stadsdelsdirektör Amela Filipovic Sektorschef Kultur och Fritid

48 Utdrag ur protokoll Idrott- och föreningsnämnden Sammanträdesdatum Svar på motion om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet 59, Diarienummer 0077/17 Beslut 1. Idrotts- och föreningsnämnden avstyrker motionen. 2. Idrotts- och föreningsnämnden översänder yttrandet till kommunstyrelsen. Ärendet Idrotts- och föreningsnämnden ska svara på en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Yrkande från (S) och (V) Se bilaga 3 till protokollet. Yrkande från (KD) (L) (M) (-) Se bilaga 4 till protokollet. Vid protokollet Irene Gustafsson Ordförande Bettan Andersson (V) Justerare David Lega (KD)

49 Idrott- och föreningsförvaltningen Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Förslag till beslut I idrotts- och föreningsnämnden 1. Idrotts- och föreningsnämnden föreslår att frågan belyses i den under stadsledningskontorets ledning pågående översynen av stadens bidrag till föreningslivet med uppdrag att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier. 2. Idrotts- och föreningsnämnden översänder yttrandet till kommunstyrelsen. Sammanfattning Idrotts- och föreningsnämnden ska besvara en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Idrotts- och föreningsnämnden har idag inget ekonomiskt stöd som grundar sig på etnicitet. Konsekvensbeskrivningar Ekonomiska konsekvenser Förvaltningen ser inga konsekvenser inom detta perspektiv. Barnperspektivet Förvaltningen ser inga konsekvenser inom detta perspektiv. Jämställdhetsperspektivet Förvaltningen ser inga konsekvenser inom detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Förvaltningen ser inga konsekvenser inom detta perspektiv. Miljöperspektivet Förvaltningen ser inga konsekvenser inom detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Kommunstyrelsen har även skickat motionen till social resursnämnd och kulturnämnden. Ärendet Kommunstyrelsen har till idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd och kulturnämnden skickat en motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ska stödja föreningar ekonomiskt

50 som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Svar ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 12 maj Bakgrund Från och med 2011 ger inte idrotts- och föreningsnämnden ekonomsikt stöd som grundar sig på etnicitet till föreningar. Beslutet togs i samband med att grundbidraget till invandrarföreningar och bidraget till invandrarorganisationernas trossamfund för social och kulturell verksamhet avvecklades enligt beslut om Budget Nedanstående text är ett utdrag ifrån Budget 2010 som fastställdes vid nämndssammanträdet den 28 oktober 2009 (ärende 3, diarienummer 0324/09). Nya förutsättningar för invandrarföreningar Vi föreslår att definitionen invandrarförening tas bort och att de som tidigare ingått i denna grupp istället kan söka bidrag på samma grunder som andra föreningar med barn-, ungdoms- och pensionärsverksamhet. Det innebär att de föreningar som tidigare sökt grundbidrag för samtliga medlemmar istället kan beviljas lokalbidrag och aktivitetsbidrag grundat på medlemsantalet bland barn, ungdomar och pensionärer. Av de 211 invandrarföreningar som förvaltningen beviljar bidrag till redovisar endast nio enbart verksamhet i åldersspannet år. Vuxenverksamhet bedrivs också ofta i studiecirkelform. Därför bedömer vi den negativa effekten av ändringen som ringa samtidigt som den förenklar bidragssystemet genom att invandrarföreningar bedöms på samma sätt som övriga föreningar. Ändringen kommer att föregås av information till samtliga berörda föreningar samt ett erbjudande från förvaltningen om hjälp med bidragsansökan. Nya förutsättningar för trossamfund Vi föreslår att bidraget till invandrarorganisationernas trossamfund för social och kulturell verksamhet bland barn, ungdomar och kvinnor ersätts av aktivitetsbidrag enligt samma resonemang som gäller för invandrarföreningar ovan. 13 trossamfund som får mellan 5 och 35 tkr i bidrag berörs. Dessa kan istället söka aktivitetsbidrag för sin barnungdoms- och pensionärsverksamhet. Även vad gäller bidrag till trossamfund bedömer vi den negativa effekten som ringa. Ändringen kommer att föregås av information till samtliga berörda trossamfund samt ett erbjudande från förvaltningen om hjälp med bidragsansökan. Förvaltningens övervägande Förvaltningen anser att frågan är komplex och svår att i nuläget ta ställning till. Förvaltningen föreslår att frågan belyses i den under stadsledningskontorets ledning pågående översynen av stadens bidrag till föreningslivet med uppdrag att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier. Idrotts- och föreningsförvaltningen Anders Ramsby Förvaltningschef Kristina Hejdenberg Sedström Avdelningschef

51 Utdrag ur protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum Yttrande till kommunstyrelsen angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) med flera om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet 82 Dnr 0368/17 Kulturförvaltningen har den 27 mars 2017 upprättat ett tjänsteutlåtande i ovan rubricerat ärende. Yttrande från L enligt bilaga 2 till protokollet. BESLUT 1. Kulturnämnden avstyrker motion av Jörgen Fogelklou (SD) med flera att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Vid protokollet Stina Borrman Ordförande Mariya Voyvodova Justerare Toni Orsulic

52 Yttrande (L) Kulturnämnden Ärende 16 Yttrande angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) med flera om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Allas lika värde är en princip där vi ska vara kompromisslösa. Demokrati och jämställdhet är redan i dag självklara krav på organisationer som mottar stöd från staden. Alliansen har under lång tid drivit på för en starkare tillsyn av de som får bidrag från staden och att det ska finnas ett tydligt demokratikriterium. Föreningar som inte respekterar demokratiska värderingar bör inte heller få tillgång till stadens lokaler för möten eller andra arrangemang. Sverige har omkring organisationer av olika slag med miljoner svenskar involverade i sina verksamheter. Tillsammans utgör de grunden i det viktiga civilsamhälle som bygger på ideella insatser och engagemang. Motionen och de förslag som förs fram där strider mot såväl Diskrimineringslagen som våra demokratiska värden om likabehandling och rättssäkerhet. Att åsidosätta dessa värden är oförenligt med demokration och ett levande föreningsliv. Dessutom bedöms ett rikt föreningsliv bidra till ett sammanhållet Göteborg där tillit byggs mellan människor och grupper av människor.

53 Kulturförvaltningen Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Jörgen Fogelklou (SD) med flera om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Förslag till beslut i Kulturnämnden 1. Kulturnämnden avstyrker motion av Jörgen Fogelklou (SD) med flera att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. 2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande. Sammanfattning Kommunstyrelsen har översänt motion av Jörgen Fogelklou (SD) med flera att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet till kulturnämnden för yttrande. Motionärerna menar att ett ekonomiskt stöd till etniska föreningar motverkar integration. Förslaget gör undantag för stöd till föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Kulturförvaltningens bedömning är att förslaget om att upphöra med ekonomiskt föreningsstöd till föreningar baserade på etnicitet strider mot Diskrimineringslagen (2008:567). Lagen förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Enligt lagen kan det, inom områdena ekonomiskt stöd, tillstånd och registrering, vara tillåtet att göra undantag från diskrimineringsförbudet om det är en del av ett systematiskt arbete för att främja jämställdhet och likabehandling oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Enligt Kommunallagens (1991:900) 2 kapitel 2 skall kommuner och landsting behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Härmed strider förslaget även mot Kommunallagen, enligt förvaltningens bedömning. De kulturstöd som beviljas av kulturnämnden syftar till att berika ett kulturliv av hög kvalitet för hela Göteborg. Kulturstödet ska riktas till huvudsakligen publika verksamheter i Göteborg som bedöms vara av konstnärlig och kulturpolitisk betydelse. Stödet ska fördelas så att det sammantagna utbudet bidrar till förnyelse av konstnärliga uttryck och/eller produktionsformer, ett rikt utbud för barn och ungdom, kulturell mångfald och att nå nya publikgrupper. Kulturförvaltningen följer de antagna riktlinjer för kulturstöd som antagits av nämnden. Förvaltningen föreslår på grundval av ovanstående att kulturnämnden avstyrker motion av Jörgen Fogelklou (SD) med flera att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. Ekonomiska konsekvenser Kulturförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur dessa perspektiv.

54 Barnperspektivet Barn och unga är en prioriterad målgrupp och barnperspektivet genomsyrar kulturförvaltningens samtliga verksamheter. Enligt FN:s konvention för barnens rättigheter erkänner konventionsstaterna barns rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Jämställdhetsperspektivet Kulturförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur dessa perspektiv. Mångfald och jämlikhetsperspektivet Kulturförvaltningen arbetar för att skapa jämlika förutsättningar för alla göteborgare att ta del av och aktivt delta i Göteborgs kulturliv. Kulturnämnden är processägare tillsammans med stadsdelsnämnd Östra Göteborg för stadens prioriterade mål Tillgänglighet till kultur ska öka. Målet är att fler invånare ska ta del av stadens kulturliv och att antalet kulturutövare ska öka, med särskilt fokus på barn, unga och äldre. Kulturförvaltningen samverkar med stadsdelsförvaltningar, övriga fackförvaltningar och bolag i syfte att upprätthålla en mångfaldig, aktiv och aktuell kulturverksamhet i alla stadsdelar, vilket även utgör en del i arbetet med att motverka segregering. Miljöperspektivet Kulturförvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan ur dessa perspektiv. Omvärldsperspektivet Alla större kommuner hanterar kulturstöd i olika former för föreningslivet. Utgångspunkten är i allmänhet att stöden ska berika ett kulturliv och vidga ett utbud som är publikt och tillgängligt för alla. Mångfald och bred representation eftersträvas i ett kulturliv som ska nå alla. Kulturstöd regleras av specifika riktlinjer som beslutas av respektive nämnd. Ärendet Kommunstyrelsen har den 14 februari 2017 översänt motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) med föreslag att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet till kulturnämnden för yttrande. Motionärerna menar att ett ekonomiskt stöd till etniska föreningar motverkar integration. Förslaget gör undantag för stöd till föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Kulturnämnden ger ekonomiskt stöd till föreningar genom olika former av kulturstöd, i syfte att berika ett kulturliv av hög kvalitet för hela Göteborg. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande svarar på motionens förslag med utgångspunkt i dessa stöd.

55 Kulturnämndens yttrande ska vara kommunstyrelsen till handa senast den 12 maj Lagar och styrande dokument Kulturnämnden har att förhålla sig till ett antal lagar och styrande dokument som på olika sätt påverkar och möjliggör de olika former av kulturstöd som nämnden beslutar om: Diskrimineringslagen Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, varor, tjänster, bostäder och flera andra samhällsområden. Särskilda bestämmelser i lagen reglerar förbud mot diskriminering när offentligt anställda möter allmänheten. Förbudet gäller enbart inom den offentliga sektorn och kompletterar övriga förbud i lagen. De som omfattas av förbudet är anställda inom landstinget och i kommunala och statliga verksamheter. Förbudet gäller framförallt hur anställda bemöter allmänheten när de hjälper till med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp. Förvaltningen bedömer således att det vore ett brott mot diskrimineringslagen att neka vissa föreningar ekonomiskt stöd med hänvisning till att de grundar sig på etnicitet. Inom områdena ekonomiskt stöd, tillstånd och registrering kan det däremot vara tillåtet att göra undantag från diskrimineringsförbudet om det är en del av ett systematiskt arbete för att främja jämställdhet och likabehandling oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Kommunallagen Enligt Kommunallagens (1991:900) 2 kapitel 2 skall kommuner och landsting behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kulturnämndens reglemente Kulturnämnden skall bland annat fastställa kriterier för och ansvara för bidragsgivning till kulturorgan vilka faller inom nämndens verksamhetsområde i syfte att främja ett mångsidigt kulturliv i staden samt fördela stadens kulturstipendier till personer eller grupper, vilka gör betydande insatser för Göteborgs kulturliv. Prioriterade mål enligt Göteborgs Stads budget Kulturförvaltningen arbetar för att skapa jämlika förutsättningar för alla göteborgare att ta del av och aktivt delta i Göteborgs kulturliv. Kulturnämnden är processägare tillsammans med stadsdelsnämnd Östra Göteborg för stadens prioriterade mål Tillgänglighet till kultur ska öka. Målet är att fler invånare ska ta del av stadens kulturliv med särskilt fokus på barn, unga och äldre. Kulturförvaltningen samverkar med stadsdelsförvaltningar, övriga fackförvaltningar och bolag i syfte att upprätthålla en mångfaldig, aktiv och aktuell kulturverksamhet i alla stadsdelar, vilket även utgör en del i arbetet med att motverka segregering. Nationella kulturpolitiska mål De nationella kulturpolitiska målen ska främst styra den statliga kulturpolitiken men ska även kunna vägleda kulturpolitiken i kommuner och landsting. I de nationella kulturpolitiska målen anges bland annat att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.

56 Kulturstrategi för Västra Götaland Göteborgs Stads kulturverksamhet måste också förhålla sig till Västra Götalands kulturstrategi. Den regionala strategin pekar på vidgat deltagandet som ett av fem strategiska områden som är särskilt viktiga under återstoden av 2010-talet. Kulturprogrammet Göteborg Stad Stadens konstpolitik ska hävda konstens integritet, oberoende och egenvärde, främja konstnärlig yttrandefrihet och kvalitet och skapa goda och hållbara villkor för konsten och konstnärerna. Stadens kulturpolitik ska öka den sociala sammanhållningen, stimulera människors lust och motivation att ta del av konst och kultur, främja delaktighetskultur och stimulera till eget skapande, värna, vårda och tillgängliggöra och utveckla kulturarvet, kraftfullt förstärka arbetet för demokrati och jämlikhet. Stadens kulturplanering ska skapa en attraktiv livsmiljö i staden, göra stadens karaktär och historia tydlig, skapa goda förutsättningar för hållbar utveckling, öka göteborgarnas möjlighet till inflytande över den fysiska miljön. Kulturnämndens riktlinjer för kulturstöd Riktlinjerna reglerar de olika stödformernas syften. I stödformen stöd till interkulturella projekt lyfts de nationella minoriteternas rättigheter fram. FN:s allmänna konvention om mänskliga rättigheter Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. Förvaltningens synpunkter Kulturnämnden har getts möjlighet att yttra sig över en motion från Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs Stad ska upphöra med ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Kulturförvaltningen menar att förslaget strider mot Diskrimineringslagen (DL). Lagens förbud mot diskriminering omfatta alla anställda inom landsting, kommuner och statliga verksamheter. Förbudet gäller framförallt hur anställda bemöter allmänheten när de hjälper till med upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp. Förvaltningen bedömer således att det vore ett brott mot DL att neka vissa föreningar ekonomiskt stöd med hänvisning till att de grundar sig på etnicitet. Inom områdena ekonomiskt stöd, tillstånd och registrering kan det däremot vara tillåtet att göra undantag från diskrimineringsförbudet om det är en del av ett systematiskt arbete för att främja jämställdhet och likabehandling oavsett kön eller etnisk tillhörighet.

57 Enligt Kommunallagens (1991:900) 2 kapitel 2 skall kommuner och landsting behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Därmed menar förvaltningen att förslaget strider även mot Kommunallagen. De kulturstöd som beviljas av kulturnämnden syftar till att berika ett kulturliv av hög kvalitet för hela Göteborg. Kulturstödet ska riktas till huvudsakligen publika verksamheter i Göteborg som bedöms vara av konstnärlig och kulturpolitisk betydelse. Stödet ska fördelas så att det sammantagna utbudet bidrar till förnyelse av konstnärliga uttryck och/eller produktionsformer, ett rikt utbud för barn och ungdom, kulturell mångfald och att nå nya publikgrupper. De interkulturella kulturprojekt som beviljas stöd syftar till att stärka den interkulturella dialogen genom att underlätta för etniska gruppers egna kulturarrangemang när de leder till möten mellan människor med olika etnisk bakgrund och även riktar sig till andra grupper än föreningens egna medlemmar. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden avstyrker motion av Jörgen Fogelklou (SD) med flera att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet. GÖTEBORGS STADS KULTURFÖRVALTNING Anna Rosengren Förvaltningsdirektör Jonna Ulin Sektorschef Fri konst och kultur

58 Utdrag ur protokoll Social resursnämnd Sammanträdesdatum , Diarienummer 0205/17 Svar på motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Social resursförvaltning har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Bruno Tiozzo (M) och Kristina Bergman Alme (L) anmäler jäv och lämnar sammanträdet under överläggning och beslut. Social resursnämnd beslutar: att avstyrka motionen, samt att översända föreliggande tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Vid protokollet Jesper Lindkvist Justeringsdatum: Ordförande Marina Johansson Justerare Kristina Bergman Alme

59 Social resursförvaltning Svar på motion av Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) om att Göteborgs Stad inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet Förslag till beslut Social resursnämnd beslutar: att avstyrka motionen, samt att översända föreliggande tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Social resursförvaltning har getts möjlighet att yttra sig över en motion från Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun ska upphöra med ekonomiskt stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör

60 Ärendet Nämnden har att besluta om att yttra sig över motion från Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun inte ekonomiskt ska stödja föreningar som grundar sig på etnicitet, med undantag för föreningar av i Sverige erkänt nationella minoriteter. Bakgrund Den 15 februari uppmanades Social resursförvaltning att yttra sig över en motion från Jörgen Fogelklou (SD), Staffan Levinsson (SD) och Lars Hansson (SD) där motionärerna föreslår att Göteborgs kommun ska upphöra med ekonomiskt ska stöd till föreningar som grundar sig på etnicitet. Samverkan med personalorganisationerna Samverkan sker i FSG Förvaltningens överväganden Enligt riktlinjerna för bidragsgivning till social ekonomi ska de organisationer som får stöd vara öppna för alla kommunmedlemmar och dess verksamhet får inte leda till diskriminering. Organisationerna ska vara uppbyggda och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem. Förvaltningen delar motionärernas oro kring den segregation som präglar Göteborgs stad. Arbetet med att skapa en jämlik stad är viktigt för alla som bor och kommer att bo i Göteborg. Ett samhälle där klyftorna ökar och tilliten krymper skapar problem för alla i staden. I arbetet med att skapa en attraktiv stad där medborgarna trivs och vill bidra har civilsamhällets aktörer en central roll. Inom ramen för organisationers verksamhet kan göteborgare samlas kring behov som förenar dem för att på så sätt stärka individernas förmåga att ta del av och bidra till stadens utveckling även utanför den egna organisationen. Social resursförvaltning har som ett av sina uppdrag att stödja den sociala ekonomin och att skapa goda förutsättningar för civilsamhällets aktörer att vara medskapare av en jämlik stad. Social resursnämnd beslutar årligen om fördelning av medel till olika organisationer som bedriver socialt arbete med olika målgrupper. När förvaltningen bedömer behovet hos den enskilda organisationen är det med utgångspunkt från verksamhetens målgrupp och deras behov. Det är verksamheten och dess syfte som utgör basen för ett eventuellt stöd från förvaltningen, inte medlemssammansättningen. Förvaltningens bedömningskriterier omfattar faktorer så som organisationens värdegrund, demokratisk organisering och ekonomisk redovisning. Faktorer som medlemmarnas kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder påverkar inte förvaltningens bedömning. Ekonomiska konsekvenser Förvaltningens förslag till beslut medför inga ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.

61 Jämställdhetsperspektivet Förvaltningen pekar på risken att kraven på att jämställdhet och likabehandling kommer att åsidosättas med motionärernas förslag.

62 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening Regler för föreningsbidrag 2017 Att bli en bidragsgodkänd förening En förening kan ansöka om att bli bidragsgodkänd. En bidragsgodkänd förening kan söka alla Idrotts- och föreningsförvaltningens bidrag och kan hyra anläggning hos Idrotts- och föreningsförvaltningen till ett lägre pris. När en förening blivit bidragsgodkänd betalas ett engångsbelopp ut på kronor, beroende på antalet bidragsberättigade medlemmar. Ansökan om att bli bidragsgodkänd kan göras under hela året. För att en förening ska vara bidragsgodkänd gäller följande: Föreningen ska bedriva ideell verksamhet inom Göteborgs Stad för barn och ungdomar, personer med funktionsvariation och/eller pensionärer. En ideell förening kännetecknas av att ändamålet är ideellt och/eller att dess verksamhet är ideell. Föreningen ska vara uppbyggd enligt demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen ska ha godkända stadgar, styrelse och revisorer. Av föreningens stadgar ska framgå att alla har rätt att bli medlemmar i föreningen och delta i verksamheten, såvida det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl att hindra detta. Föreningen ska ge flickor/pojkar och kvinnor/män samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter och de ska dela inflytande och ansvar. Föreningen ska arbeta för att motverka missbruk. Föreningens verksamhet får inte leda till diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Föreningen ska ha minst 15 medlemmar i åldrarna 7-25 år eller 65 år och äldre. För personer med funktionsvariationer finns ingen åldersgräns. Minst 50 procent av dessa medlemmar ska vara folkbokförda i Göteborg. Minst 15 personer, 7-25 år eller 65 år och äldre ska vardera ha deltagit aktivt på minst 10 planerade och ledarledda aktiviteter (en timme eller längre) under ett år. Förening som ansöker om att bli bidragsgodkänd ska presentera en plan som visar att minst 20 bidragsberättigade aktiviteter kommer att genomföras under det kommande året. Föreningen ska bedriva sina aktiviteter i en helt rök-, alkohol- och drogfri miljö. För att bidrag ska kunna betalas ut måste föreningen ha bank- eller plusgiro. Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 1(11)

63 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening För att vara bidragsberättigad ska medlem: betala en årlig medlemsavgift på minst 100 kr kronor. aktivt delta i föreningens planerade och ledarledda aktiviteter minst 10 gånger per år. finnas med i föreningens medlemsförteckning. När föreningen blivit bidragsgodkänd kan föreningen ansöka om bidrag för föreningens aktiviteter föreningens utbildningar föreningens lokaler och anläggningar Ansökningar om bidrag görs via e-tjänster på med undantag för ansökan om att bli bidragsgodkänd förening som görs på blankett. I samband med ansökan om aktivitets- eller lokalbidrag ska föreningen årligen senast 25 februari inlämna föreningsredovisning innehållande: medlemsantalet 31 december föregående år inkomst av medlemsavgifter föregående år redovisning av antalet styrelseledamöter och ledare Redovisning görs i förvaltningens e-tjänst. Föreningen ska samtidigt skicka in följande handlingar från senaste årsmötet: årsmötesprotokoll verksamhetsberättelse ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning revisionsberättelse Inlämnande av fullständiga årsmöteshandlingar är en förutsättning för samtliga bidragsformer. Genomgång av förvaltningens bidragsregler och e-tjänster är obligatorisk i samband med att förening blivit bidragsgodkänd. I samband med att förening blivit bidragsgodkänd rekommenderas föreningen att genomgå utbildning i föreningskunskap. Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 2(11)

64 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening Generella begränsningar för bidragsgivning Bidrag beviljas bara för aktiviteter, projekt, utbildningar och lokaler som är drog- och alkoholfria. Bidrag beviljas inte: till ekonomiska föreningar, fackliga och andra organisationer vars huvudsakliga uppgift är att tillvarata enskilda medlemmars yrkesmässiga eller ekonomiska intressen till föreningar som är anslutna till politiskt parti eller därmed jämförlig sammanslutning i Sverige eller annat land samt föreningar som huvudsakligen arbetar för utrikespolitiska mål. till företagsbaserade korpidrottsföreningar till kooperativa föreningar för medlemmar av tillfällig natur till exempel "bingomedlem", "dansmedlem", sponsormedlem, radiolyssnare etc. till religiös verksamhet till fester Förening som inte sökt aktivitetsbidrag eller redovisat studiecirkelverksamhet på två år är inte längre bidragsgodkänd och beviljas därmed inte heller lokal- eller utbildningsbidrag. Aktivitetsbidrag Aktivitetsbidraget baseras på hur många aktiviteter föreningen ordnar med barn, ungdomar, personer med funktionsvariation eller pensionärer. Varje gång en medlem deltar vid en sammankomst ger det en summa pengar till föreningen. En sammankomst kan vara en träning, en träff eller liknande. Aktiviteterna ska redovisas på närvarokort godkända av förvaltningen. Dessa aktiviteter kan bidragsgodkända föreningar få bidrag för: Aktiviteter för deltagare som under året fyller lägst 7 och högst 25 år. Aktivitetsbidraget är 5,55 kronor per deltagare och sammankomst för flickor och 5,05 kronor för pojkar. Aktiviteter för deltagare som är 65 år och äldre. Aktivitetsbidraget är 5,00 kronor per deltagare och sammankomst. Idrottsaktiviteter för personer med funktionsvariation. Aktivitetsbidraget är 5,55 kronor per deltagare och sammankomst för flickor/kvinnor och 5,05 för pojkar/män från sju år och uppåt. För att en sammankomst ska vara bidragsberättigad ska den: vara planerad pågå minst en timme Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 3(11)

65 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening ha minst tre deltagare i bidragsberättigad ålder vara ledarledd* *Ledaren ska närvara under hela aktiviteten, leda deltagarna och fylla i närvaro med fullständiga personnummer. För personer utan svenskt medborgarskap eller personer med skyddad identitet anges i stället för flickor och för pojkar. För en grupp med 3-10 deltagare är en ledare bidragsberättigad och för större grupper är två ledare bidragsberättigade (gäller inte aktiviteter för deltagare 65 år och äldre). Underlag i form av närvarokort ska bifogas ansökan. Endast närvarokort godkända av idrottsoch föreningsförvaltningen får användas. Begränsningar Bidraget beviljas för högst 40 deltagare per sammankomst. Den som deltar i mer än en sammankomst per dag i samma förening får endast räknas vid ett tillfälle. Följande aktiviteter får föreningen inte aktivitetsbidrag för: fester, läxläsning, firande av högtid, religiös verksamhet, publika arrangemang, nöjeskonsumtion (bio, restaurangbesök och liknande), verksamhet inom skolans regi inklusive deltagarens schemalagda skoltid, studiecirklar och SISU:s utbildningstimmar. Tid för ansökan Ansökan för perioden januari till och med juni ska vara inlämnad senast 25 augusti. Ansökan för perioden juli till och med december ska vara inlämnad senast 25 februari följande år. Ansökan kan endast göras via förvaltningens e-tjänst. Utbildningsbidrag Bidragsgodkända föreningar kan få bidrag för: utbildning av medlemmar som har ledar- eller funktionärsuppdrag i föreningen eller förväntas få sådana efter genomgången utbildning utbildning som anordnas av förening, distriktsförbund eller riksorganisation en planeringskonferens per år upp till kronor - kontakta idrotts- och föreningsförvaltningen innan konferensen genomförs. Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 4(11)

66 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening Hur stort är bidraget? Bidrag för internatutbildning (med övernattning utanför kommunen) är 400 kronor per deltagare och dag och för externatutbildning (utan övernattning) 200 kronor per deltagare och dag. Bidrag ges endast för faktiska kostnader. Övrigt Dagkurser (externat eller internat) ska omfatta minst 6 timmars undervisning per dag. Bidrag ges för maximalt fem kursdagar. Begränsningar Bidrag ges inte för utbildning som berättigar till studiecirkelbidrag och inte heller till utbildning i samband med transporter, tävlingar, fjällresor eller lägeraktiviteter. Bidrag ges inte för utbildning av anställd personal. Tid för ansökan Ansökan görs löpande under året via förvaltningens e-tjänst efter genomförd utbildning, dock senast fyra månader efter kursens genomförande tillsammans med dokumentation från kursen. Föreningens lokaler och anläggningar Bidragsgodkända föreningar kan få stöd för drift av egna eller långtidshyrda lokaler och anläggningar. Ideella föreningar kan få stöd för att bygga, bygga om och/eller renovera egna och långtidshyrda anläggningar. Stödet omfattar kontant bidrag, möjlighet till lån med kommunal borgen och konsultativ hjälp. Lokalbidrag Bidragsgodkända föreningar kan få bidrag för egna och långtidsförhyrda lokaler där föreningen bedriver ideell verksamhet. Som underlag för bidragsgivning gäller: föregående års lokalkostnader antalet bidragsberättigade medlemmar som under föregående år har deltagit i minst 10 bidragsberättigade aktiviteter att föreningen sökt aktivitetsbidrag vid minst ett tillfälle föregående år Hur stort är bidraget? Bidrag ges med högst 65 procent av bidragsgrundande lokalkostnader, dock högst 385 kronor för flickor och 360 kronor för pojkar per år för bidragsberättigad medlem. Maxbeloppet är kronor per förening. För pensionärsföreningar är beloppet 325 kronor per bidragsberättigad medlem och år. Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 5(11)

67 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening Maxbeloppet är kronor per pensionärsförening. Övrigt Förening ska bifoga kopia på hyresfaktura, avi, kvitto eller annan i ansökan upptagen kostnad. Inkomster av regelbunden uthyrning ska redovisas med hyresgäst och intäkt. Förening som inte söker kommunalt aktivitetsbidrag ska i stället som underlag redovisa genomförda studiecirklar och inlämna kopior av de närvarorapporter som lämnats till studieförbunden. Lokalbidrag kan beviljas vid korttidsförhyrning (timtaxa) i andra lokaler än i idrottsoch föreningsförvaltningens anläggningar. För att kunna få lokalbidrag ska organisationens nettokostnad överstiga förvaltningens taxa för motsvarande lokal. Lokalen måste uppfylla myndighetskrav, till exempel bygglov, brandsäkerhet och försäkring. Förening som blivit bidragsgodkänd har möjlighet att få lokalbidrag för innevarande år baserad på uppskattad kostnad. Förening som avser att teckna hyresavtal ska först ta kontakt med idrotts- och föreningsförvaltningen för att få hjälp med bedömning av föreningens möjlighet att klara av kostnaderna för lokalen. Begränsningar Timtaxa i idrotts- och föreningsförvaltningens lokaler är inte bidragsberättigad. Bidrag för kommunägda lokaler som uthyrs av stadsdelsförvaltning eller annan kommunal förvaltning prövas i varje enskilt fall Bidrag ges inte för lokalkostnader i annan kommuns anläggning. Bidrag ges inte för lokaler hyrda av privatpersoner. Bidrag ges inte för lokalkostnader i samband med entrébelagda arrangemang eller sammankomster där det förekommer ekonomiska vinstintressen såsom bingo, loppmarknad, försäljning etc. Tid för ansökan Ansökan ska vara inlämnad senast den 1 mars och kan endast göras via förvaltningens e- tjänst. Investeringsbidrag och kommunal borgen Ideella föreningar kan söka konsultativ hjälp, investeringsbidrag och lånegaranti i form av kommunal borgen. Prioritering sker utifrån omfattningen av föreningens barn- och ungdomsverksamhet, tillgången på anläggningar i stadsdelen, tillgången på anläggningar av den aktuella typen samt föreningens möjlighet att bidra till finansieringen genom eget arbete Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 6(11)

68 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening och eget kapital. Byggprojekt ska gälla investering i fast egendom eller fasta inventarier. Bidrag ska vara beviljat innan byggnation påbörjas. Det kan finnas skäl till att bevilja bidrag efter det att byggnation påbörjats, men det kan endast ske i undantagsfall och om synnerliga skäl föreligger. Föreningen kan även få viss hjälp med projektering, tillståndsansökningar och upprättande av ekonomisk kalkyl. Byggprojekt som innehåller energi-, brandskydds- och/eller tillgänglighetsåtgärder är prioriterade. Investeringsbidrag Föreningen kan få bidrag till byggprojekt av egna eller långtidsförhyrda anläggningar. Kostnaden för projektet ska överstiga kr. Bidrag utgår med högst 50 procent av byggprojektets kostnad. Kommunal borgen Föreningen kan få lån med kommunal borgen för byggprojekt av egna eller långtidsförhyrda anläggningar. Föreningen betalar löpande ränta och amortering. Kommunal borgen medges inte för mer än högst 75 procent av byggprojektets kostnad. Tid för ansökan Ansökan kan göras löpande under året. Utvecklingsbidrag Föreningar kan söka bidrag för att utveckla sin verksamhet i en ny riktning. En förening kan få bidrag för faktiska kostnader men normalt inte för arvode eller annan ersättning till ledare, föreläsare eller liknande. Prioriterade utvecklingsinsatser är rekrytering av fler ungdomar start av jämställdhetsarbete projekt som har som syfte att stödja ungdomars medbestämmande i föreningen start av preventivt arbete mot alkohol och droger prova-på-aktiviteter efter schemalagd skoltid integrationsinsatser för att utveckla goda relationer mellan individer och mellan etniska grupper samverkansprojekt mellan föreningar etablering av nya verksamhetsformer och mötesplatser för våra prioriterade grupper start av aktiviteter som stimulerar till fysisk aktivitet för våra prioriterade grupper uppsökande verksamhet för att bryta social isolering bland äldre stöd till projekt för personer med funktionsnedsättning stöd till föreningar som vill starta öppen verksamhet på fredags- och lördagskvällar Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 7(11)

69 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening stöd till föreningar som i anslutning till ordinarie aktivitet möjliggör läxläsning Tid för ansökan Utvecklingsbidraget kan sökas under hela året. Ansökan ska skickas in i god tid innan satsningen ska starta. Ansökningarna behandlas normalt inom en månad efter det att ansökan och eventuella kompletteringar inkommit. Mentorsbidrag Syftet med mentorsbidraget är att göra det lättare för föreningar att få fler att ta ledar- eller funktionärsuppdrag inom föreningen. Bidraget kan sökas när någon som är ledare i föreningen ska bli mentor för en blivande ideell ledare. Bidraget ska sökas innan mentorsperioden påbörjas. Föreningen söker bidraget och mentorn ska vara verksam i föreningen, till exempel som tränare eller styrelseledamot. Hur stort är bidraget? Bidraget ges med 100 kronor per timme för maximalt 40 timmar per blivande ledare. Varje mentor kan som mest ha två blivande ledare åt gången. En förening kan få maximalt kr i mentorsbidrag per år. Tid för ansökan Bidraget kan sökas 1 januari 31 oktober. Ansökan ska skickas in i god tid innan mentorsperioden startar. Ansökningarna behandlas i turordning efter det att ansökan och eventuella kompletteringar inkommit. Särskilt driftsbidrag Information om bidraget Driftsbidraget syftar till att ge ekonomiska förutsättningar för föreningsdrift av anläggningar inom idrotts- och fritidsområdet. Bidraget kan ges till organisationer som driver en anläggning som täcker ett stort behov hos föreningslivet i Göteborgs kommun. Anläggningen ska användas regelbundet av föreningar eller allmänhet och verksamheten ska i huvudsak vara avsedd för åldersgruppen 7-25 år. Bidraget bestäms efter bedömning av varje enskilt ärende och ges för budgeterade löpande driftskostnader. Bidragets storlek begränsas av nämndens lagda budget. Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 8(11)

70 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening Organisationer som erhåller driftsbidrag ska uppfylla de grundläggande kraven för föreningar som anges i riktlinjerna Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer. Bidragsregler Minst 50 procent av den nyttjade tiden i anläggningen ska vara för barn- och ungdomsverksamhet. Flickor och pojkar ska ges lika möjligheter att nyttja anläggningen. Barn- och ungdomsverksamhet ska bedrivas i helt rök-, alkohol- och drogfri miljö. Föreningar i Göteborgs kommun ska prioriteras före företag, privatpersoner samt föreningar från andra kommuner i anläggningen. Anläggningens öppettider ska vara jämförbara med öppettiderna för förvaltningens anläggningar och ha ett nyttjande på minst 75 procent. Bokningsbara tider i anläggningen ska i den mån det är möjligt vara tillgängliga för andra ideella föreningar i Göteborgs kommun. Anläggningen ska vara energieffektiviserad i den mån som anses vara rimlig. Bidrag ges inte till följande: Kontors- eller kanslilokaler. Kostnader uppkomna enbart i och med vuxenverksamhet. Idrotts- och föreningsförvaltningen ska ges nödvändig insyn i drift och verksamhet som bedrivs i anläggningen. Organisationer som beviljas driftsbidrag bör avsätta pengar för framtida renoveringar på anläggningen och kan bli återbetalningsskyldig om bidraget inte använts som angivet. Tid för ansökan Bidraget kan sökas maj - september. Om organisationen inte sökt särskilt driftsbidrag tidigare ska kontakt med handläggare alltid tas innan ansökan görs. Särskilt verksamhetsbidrag Information om bidraget Särskilt verksamhetsbidrag kan sökas av ideella organisationer som bedriver verksamhet som inte kan få aktivitetsbidrag. Syftet med bidraget är att stötta verksamheter som på ett särskilt betydelsefullt sätt förbättrar möjligheten till en aktiv fritid för barn och unga i Göteborg. Vägledande för bedömningen är idrotts- och föreningsnämndens aktuella mål. Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 9(11)

71 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening Organisationen som får särskilt verksamhetsbidrag ska uppfylla de grundläggande kraven för föreningar som anges i riktlinjerna Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer Nystartade verksamheter och projekt ska i första hand söka utvecklingsbidrag. Riktlinjer Särskilt verksamhetsbidrag är endast aktuellt när aktivitetsbidrag inte kan beviljas eller inte står i relation till kostnaderna för den bidragsberättigande verksamheten. Den bidragsberättigande verksamheten ska, utifrån nämndens mål, vara av stor betydelse för Göteborgs föreningsliv. Bedömning av bidrag görs från fall till fall. Bidragen storlek begränsas av nämndens lagda budget. Verksamheten ska förbättra möjligheterna till en aktiv fritid för barn och unga (7-25 år) i Göteborg. För verksamhet riktad till personer med funktionsvariationer finns ingen övre åldersgräns. Bidraget baseras på budgeterade verksamhetskostnader. Lokalkostnader är inte bidragsgrundande. Organisationen som får särskilt verksamhetsbidrag ska uppfylla de grundläggande kraven för föreningar som anges i riktlinjerna Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer Förvaltningen har rätt att ta del av underlag för ansökan så som fakturor, kvitton, arbetsbeskrivningar och liknande. Viss del av den bidragsberättigande verksamheten ska bedrivas genom ideellt arbete. Det är också positivt om flera aktörer samarbetar kring finansieringen av verksamheten. Grad av måluppfyllelse och användningen av beviljade pengar följs upp årligen. Organisationen kan bli återbetalningsskyldig om pengarna inte använts som angivet. Tid för ansökan Bidraget kan sökas maj - september. Om organisationen inte sökt särskilt verksamhetsbidrag tidigare ska kontakt med handläggare alltid tas innan ansökan görs. Övrig information Stadgeändringar ska anmälas till idrotts- och föreningsförvaltningen. Förvaltningen kontrollerar regelbundet föreningens ansökningar. Lämnande av oriktiga uppgifter kan medföra avdrag på bidragsbeloppet, återbetalningsskyldighet för föreningen eller att föreningen helt avstängs från rätten att få bidrag. Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 10(11)

72 Regler för föreningsbidrag 2017 Idrott & förening På begäran ska en förening som fått bidrag även inkomma med kompletterande underlag, exempelvis bokföring, fakturor och avtal. Ett bidrag som beviljats för ett särskilt ändamål ska betalas tillbaka o om det inte använts o om det använts till annat än vad det beviljats för. Göteborgs Stad, Idrott & förening Post: Box 114, Göteborg Besök: Nedre Kaserngården 1, Kvibergs Park Webb: E-post: idrottoforening@ioff.goteborg.se Telefon: (kontaktcenter) 11(11)