PM AVSEENDE ARTER/N2000, KOMPLETTERING TÄKTANSÖKAN CEMENTA

Transkript

1 PM AVSEENDE ARTER/N2000, KOMPLETTERING TÄKTANSÖKAN CEMENTA Kärlväxter och mossor: I MKB sid 61 bedöms påverkan på växter och då med fokus på den rikliga förekomsten av Kalkkrassing inom och utom täktområdet. Den mest uppenbara påverkan som täkten kan medföra för växter utanför täktområdet torde vara damning och förändrade vattenförhållanden. Damning bedöms låg vid aktuell produktion och inventerare som rört sig i området har inte noterat någon ansamling av damm på växter eller mark i anslutning till brytfront. Påverkan av damning på vegetation vid täktverksamheter har studerats i projekt MinBas 1 som dels är en litteraturgenomgång av befintligt material och dels en utförd inventering. Projektets litteraturgenomgång visar bland annat på att förändringar av ph, vilket kan ske om damm från kalkbrott och cementfabriker påverkar naturligt sura(re) substrat kan ha märkbar effekt. I fallet Albrunnatäkten har dammet ett högt ph men det har också den omgivande marken kring brytområdet varför någon påverkan av denna anledning inte bedöms uppstå. Alvarmarkerna kring täkten är typiskt kalkpåverkade av den naturliga berggrund och jordmån som föreligger. Dammets spridningsförutsättningar är direkt beroende av partikelstorleken. Generellt kan effekter av damm märkas upp till mellan meter. Inventeringen indikerade att påverkan av damning på kärlväxter och mossor/lavar inte var märkbar och om den alls förekommer så är det på ett lokalt plan. Påverkan på växttillgängligt vatten berörs i MKB sid 60 och bedöms inte vara av någon skadlig omfattning eftersom det grundvatten som dras in mot täktområdet inte är eller står i kontakt med något ytligt eller växttillgängligt vattnet. Nedan listas de i bevarandeplanen upptagna växtarterna med kort beskrivning. Insekter, mollusker, groddjur: En snäcka (Smalgrynsnäcka), en fjäril (Väddnätfjäril) och en salamander (Större vattensalamander) återfinns bland djurarter upptagna i bevarandeplanen. Ingen av dessa arter har noterats i utförda naturvärdesinventeringar. För Smalgrynsnäcka och Väddnätfjäril anges specifika förekomstområden i bevarandeplanen, platser som ligger långt från Albrunnatäkten. Större vattensalamander har noterats i Södra Alunbruksdammarna en bit väster om planerat täktområde vid tidigare inventeringar. På förhand kan sedimentationsdammen och våtmarken i täktområdets sydöstra del vara potentiell lokal för salamandern men riklig förekomst av fisk (storspigg) gör att salamandern inte trivs och påträffades heller inte vid naturvärdesinventeringen. Nedan listas de i bevarandeplanen upptagna djurarterna med kort beskrivning. Fåglar: Så som det beskrivs i fågelrapporten som bifogats MKB har området ut till omkring 200 m utanför planerat brytningsområde inventerats. De arter, av de särskilt skyddsvärda, som noterades var ljungpipare och sånglärka. Ljungpipare är upptagen som särskild art i bevarandeplanen för Stora Alvarets N2000-område medan sånglärka inte är det. Störningsaspekten bedömdes överlag för fågellivet som försumbar. Detta baserat på inventerarnas observationer av flera arter som häckade nära brytfronten. Vissa andra fågelarter upptagna i bevarandeplanen är förmodligen mer störningskänsliga, t.ex. Ängshök, men de har ingen känd häckning i närområdet som skulle 1 MinBas II Rapport nr 3.1a Undersökning av eventuella effekter på vegetation av damning från täktverksamhet WSP Environmental Sverige Kalmar Besök: Södra Malmgatan 10 T: WSP Sverige AB Org. nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com 1 (7)

2 påverkas av den utökade täktverksamheten. En viktigare fråga än störning är sannolikt habitatförlusten vilket berörs i svar till kompletteringspunkt 6 (lst) om habitatförluster. Nedan listas de i bevarandeplanen upptagna fågelarterna med kort beskrivning. Nedan följer uppräkning inklusive kortare beskrivning av växt- och djurarter upptagna i bevarandeplan för N2000- området Stora Alvaret. Arter med fet stil är sådana som påträffats vid naturvärdesinventering och/eller fågelinventering som utförts av Enetjärn Natur AB respektive WSP Sverige AB inför ansökan. Kärlväxterna/mossan är påträffade inom inventeringsområdet. Fågelarterna är observerade i luftrummet kring täktområdet, ej nödvändigtvis enbart inom det område som i fågelrapporten anges som inventeringsområde. Tabell 1: Arter upptagna i bevarandeplanen för Natura 2000-området stora Alvaret, dess förekomst och dess bedömda påverkan av verksamheten med kalkstenstäkt. (Länsstyrelsens bevarandeplan Diarienummer ) Arter Smalgrynsnäcka, Vertigo angustio Väddnätfjäril, Euphydryas aurinia Större vattensalamander, Triturus cristatus Kalkkrassing, Sisymbrium supinum Alvarmalört, Artemisia oelandica Alvarstånds, Senecio jacobea ssp. Gotlandicus Livsförhållanden och förekomst Starkt beroende av stabila förhållanden i markens förnaskikt och klarar inte översvämningar. Förekommer vida spritt i alvarmiljön på Öland och Gotland. Förekommer i kärrmiljöer på flera håll på Stora Alvaret bland annat vid Möckelmossen. Knuten till larvens foderväxt ängsvädd. Förekommer lokalt i områdets [Stora Alvarets] norra del i gränstrakten mot Mittlandet. Leker på våren i permanent vattensamlingar. Fisk och kräftfria vatten föredras. Gynnas av antropogen eller naturlig störning. Förekommer spridd över hela Stora Alvaret och även inom verksamhetsområdet Gynnas av måttligt bete. Vindpollinerande. Förekommer på lämpliga marker över hela Stora Alvaret. Gynnas av extensiv hävd. Vindpollinerande. Missgynnas av nuvarande betestryck på Bedömd påverkan Finns i täktområdet tack vare den störning som täkten medför. Om störning upphör kommer arten att missgynnas. Påträffad i närområdet, dock ej inom planerat brytområde. Bedöms därför inte påverkas av verksamheten. 2 (7)

3 Stora Alvaret vilket delvis kommer i konflikt med andra arter och naturtyper som behöver hårt betestryck Trubbklockmossa, Encalypta mutica Förekommer på blottad jord som periodvis är blöt Styv kalkmossa, Tortella rigens A007 - Svarthakedopping, Podiceps auritus A038 - Sångsvan, Cygnus cygnus A081 - Brun kärrhök, Circus aeruginosus Växer på alvarmark på ljusexponerade hällar. Gynnas av måttligt intensivt bete. Vegetativ förökning. Bedöms ha gynnsamt bevarandetillstånd på Stora Alvaret Häckar främst i små och helst fisktomma sötvatten. Övervintrar i västra och mellersta Europa. Total igenväxning likväl som totalt borttagande av vegetation missgynnar. Häckar i dagsläget enbart regelbundet i Dröstorpsmossen. Häckar i grunda vegetationsrika vatten. Kräver tillgång på undervattensväxter under häcksäsongen. Arten har återetablerat sig som häckfågel på Öland under 2000-talet och häckar med troligen flera par på Stora Alvaret. Starkt knuten till vassrika eutrofa slättsjöar. Jagar över stora arealer våtmarks- och åkerarealer. För närvarande kan inga direkta hot anses föreligga mot arten i Sverige. Troligtvis årsvis häckfågel på Stora Alvaret men även häckning utanför N2000- området vissa år. Inte påträffad inom planerat brytområde men har inte heller eftersökts särskilt. Om enstaka exemplar försvinner bör arten ändå kunna återkolonisera från den livskraftiga populationen som omger täkten när verksamheten upphör. den inte häckar i närheten av brytområdet. 3 (7)

4 A084 - Ängshök, Circus pygargus A098 - Stenfalk, Falco columbarius A127 - Trana, Grus grus A140 - Ljungpipare, Pluvialis apricaria Anpassad till öppen mark av ängs- eller hedkaraktär. Häckar gärna på alvarmarker med viss buskvegetation. Jagar över stora arealer. Övervintrar i Afrika. Delar av svenska stammen hotas av permanent mänsklig störning, utdikning och igenväxning. På senare tid har en minskning av antalet revir på Stora Alvaret skett, troligen på grund av igenväxning som tränger ut arten till vall och åkermark. Har inte gynnsamt bevarandetillstånd i området. Bygger inget eget bo utan utnyttjar risbon eller häckar på klipphyllor. Jagar över stora arealer. Övervintrar i Västra Europa normalt men kan även stanna i södra Sverige. Häckar årligen på eller i nära anslutning till Stora Alvaret. Häckar vid olika sorters våtmarker och sjöar. Boet placeras alltid omgärdat av vatten. Övervintrar främst i Sydvästeuropa. För närvarande finns inget hot mot arten. Uppvisar en populationsökning på Stora Alvaret. Kräver stora öppna sammanhängande områden. Hävdar revir. Övervintrar huvudsakligen i västra och sydvästra Europa. Största hotet utgörs av igenväxande marker. Minskade på Stora Alvaret under 90-talet visade inventering på stabil eller något lägre population jämfört med 90-talet. Bevarandemål att arten ska häcka på Stora den inte häckar i närheten av verksamhetsområdet. Enligt fågelinventeringen kommer ca två revir att påverkas, detta motsvarar ca 0,5 % av den samlade Öländska populationen. planerar skadelindrande åtgärder i form av tidsanpassad avbaning, återskapande av alvarmiljöer samt hävd av äldre täktdelar. Även om påverkan på enstaka individer trots detta skulle uppstå bedöms 4 (7)

5 A151 - Brushane, Philomachus pugnax A197 - Svarttärna, Chlidonias niger A222 - Jorduggla, Asio flammeus A224 - Nattskärra, Caprimulgus europaeus Alvaret med livskraftiga bestånd. Häckar på hävdade strandängar. Skandinaviska beståndet övervintrar främst i Afrika. Hotas av minskad och upphörd hävd på strandängar. Häckningens omfattning på Stora Alvaret är oklar men troligen sker den regelbundet. Häckar i vattenmiljöer där den bygger bo på flytande växtlighet. Häckar främst vid näringsrika sjöar, dammar och alvarsjöar med flytbladsvegetation. Födosöker mestadels över öppet vatten. Övervintrar i Afrika. Hotas av vattenregleringar, torrläggning och igenväxning av våtmarker. Om kolonierna störs vid etableringsfas kan bon överges. Minken kan vara allvarlig predator. Beståndet på Öland har minskat jämfört med för 50 år sedan men populationen tycks vara ganska konstant under senare år. Knuten till större sammanhängande öppna områden. Jagar över stora arealer. Övervintrar i södra Europa och norra Afrika. Häckar med enstaka par på Stora Alvaret när tillgången på gnagare är mycket god. Häckar vanligen i gles, luckig tallskog på sandig mark eller hällar. Livnär sig på större nattflygande insekter. Kan flyga långt för födosök. Övervintrar i södra Afrika. Hotas främst av minskad tillgång på bevarandestatusen inte påverkas. 5 (7)

6 häckningsmiljöer. Oklar utbredning och status på Öland. A246 - Trädlärka, Lullula arborea A307 - Höksångare, Sylvia nisoria A338 - Törnskata, Lanius collurio Häckar på öppna, torra marker i direkt anslutning till luckig skog eller glesa planteringar. Häckar ofta i gamla grustag eller sandiga industriområden. Övervintrar i västra och sydvästra Europa. Hotas främst av minskad tillgång till häckningsplatser. Häckar spritt på Stora Alvaret men populationstrenden är okänd. Håller främst till i buskrika naturbetesmarker på t.ex. alvarmark. Födan består av insekter. Övervintrar i Afrika. Missgynnas av alltför omfattande igenväxning likväl som total röjning. Häckar sparsamt på stora delar av Stora Alvaret där miljöerna är de rätta. Behöver öppna solbelysta marker med rik insektsförekomst. Kan häcka både på hyggen och i jordbruksmark. Hävdar relativt små revir. Övervintrar i Afrika. Största hotet är minskad tillgång till häckningsmiljöer. Häckar spritt på Stora Alvaret där rätt miljöer förekommer. Aktuellt brytområde hyser möjlig häckningsbiotop för törnskata. Törnskata har dock ej noterats inom brytområdet i samband med fågel- eller naturvärdesinventeringarna. 6 (7)

7 A466 - Sydlig kärrsnäppa, Calidris alpina schinzii Kräsen vid val av häckningsbiotop, hävdade våta och öppna gräsmarker där vegetationens längd inte överskrider 20 cm,. Födosöker vid stränder och småvatten. Övervintrar i södra Europa eller norra Afrika. Starkt hemortstrogen dvs återvänder till samma häckplats år efter år, även om häckningen misslyckats föregående år. Vid inventering 2012 som omfattade delar av Stora Alvaret noterades 10 häckande par vilket är en klar ökning mot inventeringar i slutet av 90-talet. Sammanfattning: Ingen av de arter som är upptagna i bevarandeplanen för Natura2000-området Stora Alvaret bedöms utsättas för sådan störning att bevarande i området som helhet försvåras på ett betydande sätt. Påverkan på habitat- och naturtyper är beskriven i ansökans miljökonsekvensbeskrivning. Vad gäller arter beskrivs påverkan i detta dokument. Underlag till tillståndsprövning enligt 7 kap 28 a och b miljöbalken bedöms därför föreligga för det fall domstolen finner sådan prövning nödvändig. Kalmar WSP Sverige AB 7 (7)