Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 m.fl.

Transkript

1 På uppdrag av: The Absolut Company Beställarens kontaktperson: Johnny Sjögren Version/datum: Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 m.fl. Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Inledning Fastigheten Ugerups säteri 3:2 m.fl. ligger vid Tings Nöbbelöv intill Tollarp söder om Kristianstad. Här bedrivs The Absolut Company AB:s befintliga destillationsverksamhet sedan I samband med framtagande av detaljplan för området har det tidigare utförts en naturvärdesinventering och fågelinventering på fastigheten (Rydlöv 2016). Vid naturvärdesinventeringen uppmärksammandes bland annat att den hotade stäppväxten fågelarv Holosteum umbelatum förekom rikligt på sandiga ytor kring industribyggnaderna, där Calluna AB (org.nr: ) Projektledare: Johan Rydlöv Linköpings slott, Linköping Författare: Johan Rydlöv, Staffan Nilsson & Andreas Press Hemsida: Kvalitetssäkring: Johan Rydlöv Telefon (växel): Intern projektkod: JRV0006 Foton: Calluna AB om inget annat anges Rapporten bör citeras såhär: Rydlöv, J., Nilsson, S. & Press, A Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 m.fl. Calluna AB.

2 Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 / Underlag till miljökonsekvensbeskrivning den gynnas av måttliga störningar och kunnat leva kvar tack vare att yotna inte hårdgjorts. I blandskogsdungen i den södra delen av området gjordes även ett häckningsfynd av mindre hackspett. I samband med framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning inför tillståndsprövningen har det efterfrågats en utredning av i vad mån de tre rödlistade arterna strandpadda, mindre hackspett och backsvala berörs av planerna för fastigheten. Metod Vid bedömningen av i vilken grad strandpadda, mindre hackspett och backsvala påverkas av verksamheten på fastigheten har en sammanställning gjorts av tillgänglig information. Arternas nationella hotstatus och regionala förekomst har tagits i beaktande. För strandpadda och mindre hackspett har uppgifter om kända förekomster i närområdet hämtats från Artportalen. Uppgifter om skyddade fynd har också begärts ut. För strandpadda har Länsstyrelsens inventering och Naturvårdsverkets åtgärdsprogram konsulterats. För mindre hackspett har Skånes Ornitologiska Förenings landskapsomfattande häckfågelinventering använts. Med hänsyn till arternas habitatkrav har det gjorts en bedömning av i vad mån de nyttjar den aktuella fastigheten, samt om så är fallet hur pass verksamheten väntas påverka arterna. För backsvala har det bedömts tillräckligt att utvärdera förekomst av lämpliga häckningsmiljöer inom fastigheten, kända häckningsfynd från Artportalen och resultatet av fågelinventeringen från Strandpadda Strandpaddan Bufo calamita är rödlistad som sårbar (VU) och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Vidare är den fridlyst enligt Artskyddsförordningen 4-5, samt upptagen i Habitatdirektivets bilaga 4. I en före detta sandtäkt vid Tings Nöbbelöv 900 m VSV bränneriet finns en förökningslokal för strandpadda (Figur 1). Området ingår idag i en betesmark. Lokalen är känd sedan länge och uppmärksammades i Länsstyrelsen i Skånes landskapsomfattande inventering på 1990-talet (Berglund 2000). Det noterades då (1999) att lokalen var mycket individrik med spelande individer. Senare inventeringar inrapporterade på Artportalen har inte påvisat lika höga antal och det har konstaterats att dammarna lätt drabbas av uttorkning, vilket innebär att beståndet kan gå starkt tillbaka under torra somrar. I närområdet i övrigt har strandpadda endast påträffats intill en damm 1,5 km väster om huvudförekomsten. Söderut och österut finns inga populationer som kan förväntas stå i förbindelse med förekomsten vid Tings Nöbbelöv. Norrut förekommer strandpadda närmast i trakten av Vä och Norra Åsum. Planområdet utgör således inte någon länk mellan olika populationer. Väg E22 löper i nord-sydlig riktning 100 m öster om dammarna vid Tings Nöbbelöv. Denna vältrafikerade väg fungerar sannolikt som en effektiv barriär mot markerna öster om den kända lokalen. Detta innebär att strandpaddornas kontakt med planområdet kan förväntas vara begränsad. Såvitt känt finns inga faunapassager under väg E22. Vid Tings Nöbbelöv har inga fynd av strandpadda gjorts öster om väg E22. De dammar som finns inom planområdet är inte lämplig livsmiljö för strandpadda. Dammarna är konstruerade för att hantera vatten från bränneriet och har branta hårdgjorda kanter. Strandpadda föredrar små grunda dammar på sandig mark, gärna belägna i betesmarker. Givet 2

3 Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 / Underlag till miljökonsekvensbeskrivning avsaknaden av lämpliga dammar kan det konstateras att strandpadda inte har någon fortplantningslokal inom planområdet. Vintertid söker groddjur upp övervintringslokaler. Strandpaddan kan då röra sig över flera kilometer, men större vägar utgör en betydande barriär för arten (Pröjts 2012). Som de flesta groddjur kan strandpaddan uppsöka håligheter för sin vintervistelse, men den gräver också ner sig i sandslänter (Pröjts 2012). I betesmarken väster om E22 finns gott om sandiga miljöer som det är sannolikt att strandpaddan i första hand använder för övervintring, inte minst den sandslänt som finns kvar från sandtäktsverksamheten. Det finns även stenmurar som kan erbjuda håligheter för arten. Eftersom det finns lämpliga övervintringslokaler i anslutning till de dammar som utgör fortplantningslokal är det sannolikt att strandpaddorna föredrar att inte korsa E22. Om några individer ändå gör det löper de större risk att förolyckas, vilket missgynnar dessa individer. Att strandpaddor skulle nyttja planområdet för övervintring förefaller därmed osannolikt. Sammantaget finns det inget som tyder på att strandpaddorna nyttjar planområdet, vare sig som fortplantningslokal, spridningsstråk eller övervintringslokal. Detaljplanen förväntas därför inte heller påverka strandpaddans bevarandestatus. Figur 1. Kända förekomster av strandpadda i närområdet kring Ugerups säteri ( Bränneri på kartan). Uppgifter från Artportalen. Notera väg E22 som löper i nord-sydlig riktning strax öster om strandpaddans huvudförekomst. Mindre hackspett Mindre hackspett Dendrocopos minor är rödlistad som nära hotad (NT) och har därmed inte gynnsam bevarandestatus på nationell nivå. Den är fridlyst enligt Artskyddsförordningen 4. I Skåne har arten ökat kraftigt sedan 1980-talet, från ett skattat bestånd på 300 par till 500 par (Bengtsson & Green 2013). En stor del av det skånska beståndet återfinns i nordöstra Skåne (se karta från Atlasinventeringen ). Artens bevarandestatus på regional nivå bedöms därför som gynnsam. 3

4 Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 / Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Under häckning nyttjar ett par revirområden där minst 40 hektar lövskog av lämplig kvalitet finns inom ett totalområde av 200 hektar (ArtDatabanken 2015). Efter att en individ häckat inom ett område förblir den kvar inom detta under resten av sitt liv. Vintertid nyttjas betydligt större områden för födosök (ArtDatabanken 2015). Ett nytt bohål hackas ut varje år, vilket innebär att arten inte nödvändigtvis häckar i samma område inom sitt revir varje år. Arten påträffades under inventeringen i södra delen av område 17, en tallskog med inslag av äldre och döda lövträd. Detta område är i sin helhet cirka 3,7 hektar, andelen lämplig miljö för mindre hackspett är förmodligen mindre än så. Fyndet rör sig om två nyflygga ungfåglar vilket påvisar att häckning skett i närheten. Området ingår i den nya detaljplanen men får enligt denna inte förses med byggnader. Skogen lämnas därmed intakt och således påverkas inte mängden habitat av lämplig kvalitet för den mindre hackspetten. Det är troligt att störning från buller och närvaro av människor och maskiner kan påverka arten negativt under häckperioden (maj-juni). Studier av populationstätheter hos bland annat mindre hackspett kring vägmiljöer har gjorts i Holland, där påvisades en lägre täthet i anslutning till vägar (Naturvårdsverket 2004). Dock finns exempel på att mindre hackspett förekommer som häckfågel i mycket bullerintensiva miljöer, t.ex. häckar den i Göteborgs stad. Figur 2. Kända förekomster av mindre hackspett i närområdet kring Ugerups säteri ( Bränneri på kartan). Uppgifter från Artportalen. Notera koncentrationen längs Vramsån i den södra delen av kartbilden, samt de spridda fynden i skogsdungarna kring Mosslunda i den norra delen av kartbilden. Det är högst troligt är att skogen där fyndet gjordes under inventeringen utgör en del i ett revir som sträcker sig längs Vramsån där en bård av lämplig lövskog finns längs ån. Här finns flera fynd av mindre hackspett (Figur 2), inklusive fynd med angivna häckkriterier vilket visar att ett eller flera revir finns. Ån ligger inom en kilometer från observationen som gjordes under inventeringen och en mindre lövbård längs Rambrobäcken förbinder områdena. Även norr om inventeringsområdet har mindre hackspett påträffats i de beskogade områdena kring Mosslunda (Figur 2), cirka tre kilometer från inventeringsområdet, men att området ingår i ett 4

5 Artutredning vid Ugerups säteri 3:2 / Underlag till miljökonsekvensbeskrivning revir från detta område är mindre troligt. Förmodligen ligger kärnområdet i det aktuella reviret kring Vramsån där tillräcklig areal med lämplig lövskog finns. Då arten varje år hackar ut ett nytt bohål är det rimligt att anta att reviret kan bestå trots störning från buller i utredningsområdet. Därmed förväntas inte den mindre hackspettens bevarandestatus påverkas negativt av detaljplanen. Backsvala Backsvalan Riparia riparia är rödlistad som nära hotad (NT) och har därmed inte gynnsam bevarandestatus. Den är fridlyst enligt Artskyddsförordningen 4. Det är även en av de fågelarter som har minskat mest under senare tid, både nationellt (Green m.fl. 2016) och regionalt i Skåne där beståndet bedöms ha halverats på 15 år (Bengtsson 2017). Det har funnits en mindre koloni backsvalor inne på bränneriets verksamhetsområde. Arten har rapporterats härifrån på Artportalen under perioden Denna koloni fanns inte kvar vid den fågelinventering som utfördes 2016 (Rydlöv 2016). Backsvalans ekologi är sådan att arten bygger bo i slänter med blottad sand eller jord, även på platser av tillfällig karaktär som jordhögar på industriområden. Någon sådan miljö finns i nuläget inte inom planområdet. Inte minst vid byggarbeten kan det uppstå nya lämpliga jordhögar och då kan backsvalan återetablera sig ett tag. Inga jordhögar med aktiva backsvalekolonier kommer att förstöras inom området. Detaljplanen förväntas därför inte påverka backsvalans bevarandestatus. Referenser ArtDatabanken Dendrocopos minor. Mindre hackspett. [ ] Bengtsson, K Backsvalan i Skåne Anser 56(4): Bengtsson K., Green, M Skånes Fågelatlas. Skånes Ornitologiska Förening, Vellinge. Berglund, B Projekt strandpadda Länsstyrelsen i Skåne län. Green, M., Haas, F. & Lindström, Å Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Effekter av störning på fåglar. Naturvårdsverket. [ ] Pröjts, J Åtgärdsprogram för strandpadda Naturvårdsverket. Rydlöv, J Naturvärdesinventering av Spritfabriken, Absolut. Calluna AB. Länk till karta (Atlasinventeringen ): 5