Påverkansunderlag Stora Alvaret (SE )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Påverkansunderlag Stora Alvaret (SE0330176)"

Transkript

1 Påverkansunderlag Stora Alvaret (SE ) Sekretess: Detta dokument saknar information som faller under offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kapitel, 1. Bakgrund Om en verksamhet eller åtgärd på ett betydande sätt kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område krävs ett tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken. Verksamheten i det aktuella fallet utgörs av den planerade vindkraftparken vid kalkstensbrottet i Degerhamn. Vindkraftparken är planerad att bestå av sex vindkraftverk lokaliserade i rad i nord-sydlig riktning. Det nordligaste vindkraftverket är planerat på åkermarken cirka 1000 m söder om Södra Möckleby kyrka och det sydligaste vindkraftverket i kalkstensbrottets södra del, cirka 2900 m söder om kyrkan. Natura 2000-området Stora Alvaret är beläget öster och söder om vindkraftparken. Avståndet mellan de planerade vindkraftverken och Natura 2000-området varierar mellan ett fåtal meter till 430 m. Vindkraftparkens närhet till Natura 2000-området föranleder en utredning av hur den planerade verksamheten kan påverka naturvärden i Natura 2000-området. Fokus är att utreda om den planerade verksamheten kan komma att utsätta de livsmiljöer och arter som avses skyddas i Natura 2000-området för störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av dessa i området. Bild 1. Stora Alvarets vanligaste naturtyp, kalkhällmark, är den dominerande naturtypen på bilden. Kalkhällmark upptar hektar av Natura 2000-områdets totala hektar. ECOCOM Storgatan Kalmar

2 Begreppet gynnsam bevarandestatus Det viktigaste begreppet i Natura 2000 är gynnsam bevarandestatus. I Förordningen om Områdesskydd 16 MB, definieras gynnsam bevarandestatus enligt följande: Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när: 1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, 2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och 3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när: 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. Natura 2000-området Stora Alvaret Stora Alvaret omfattar hektar. Området upptar en stor del av södra Öland och ingår i världsarvsområdet Södra Ölands odlingslandskap. Det är ett flackt landskap på kalkberggrund med mycket tunna jordar, vilket tillsammans med låg nederbörd, växlande vattentillgång och årtusenden av beteshävd, skapat en unik mosaik av naturtyper med en specialiserad växt- och djurvärld. Stora Alvaret är det största sammanhängande kulturpräglade, alvarområdet i världen och den största sammanhängande naturbetesmarken i landet. Alvaret har en särpräglad flora och fauna med både endemiska och relikta arter. Den öppna landskapsbilden är mycket säregen och har stora skönhetsvärden. Med alvar menas de flacka marker med tunna jordar, som förekommer på hård kalkberggrund och benämningen alvar har av ortsbefolkningen använts till områden som inte går att odla. Stora Alvaret är 260 km 2 stort och drygt hälften av ytan består av tunna jordar av vittrad kalksten i varierande grad som ligger ovan kalkberggrunden, så kallade grusalvar. Endast några få procent av Stora Alvarets yta är ren hällmark, medan en femtedel täcks av något djupare jordar av morän. På moränjordarna breder torra och magra gräsmarker ut sig, ibland bevuxna med enbuskar och skogsdungar. Minst lika stor yta av Stora Alvaret upptas av svackor med finare sediment som på några håll är överlagrade av kärrtorv. Här finns fuktiga gräsmarker, starrdominerade rikkärr, tokbuskage och björkdungar. Det finns flera system av sprickor i olika riktningar på Stora Alvaret. De som är öppna kallas karstsprickor och utgör en speciell livsmiljö för vissa växter och djur, men de flesta är fyllda av kvartära sediment. Sprickorna uppstår genom kemisk- och mekanisk vittring och kan även bilda hålrum i kalkberggrunden. Ur hydrogeologisk synpunkt är berggrundens sprickor på södra Öland av avgörande betydelse för grundvattnets rörelse i plattan. Stora arealer av alvarlandskapet på Öland har varit öppna alltsedan den senaste nedisningen och under de senaste årtusendena har Stora Alvaret betats. Betestrycket har varierat mellan århundraden och har tillsammans med vedtäkt påverkat alvarets växtlighet. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 2 av 15

3 Dessa förutsättningar tillsammans med att alvaret aldrig odlats eller gödslats samt avsättningarna efter inlandsisens reträtt, har skapat en mosaik av olika växtsamhällen med varierande jorddjup. Alvartorrängen förekommer på låga moränryggar med något djupare jordtäcke och har en neutral - svagt sur markreaktion. Kalkfuktängar finns i sänkor med finjord och god vattenhållande förmåga. Både kalkfuktängarna och alvartorrängarna har av hävd varit betade. Stensträngar antyder att fuktigare områden med högre produktion periodvis har slagits för höproduktion. I brist på hävd kan tok bli dominerande i fuktängarna och en kan dominera torrängarna. Tok och en samt flera andra träd- och buskarter har fått större spridning på Stora Alvaret idag på grund av den upphörda vedtäkten. Vätar är de periodvis vattenfyllda sänkor som finns här och var på alvaret. Växttäcket är glest och vätarna är vanligtvis helt uttorkade på sommaren. Vätarna omges ofta av kalkfuktängar. Alvarsjöar har bildats i större vattenhållande sänkor som är uppdämda av berggrundsryggar. Sjöarna är sällan mer än en meter djupa och kallas lokalt för mosse, mar eller träsk. Alvarsjöarna har ofta en rik förekomst av vattenväxter och ett flertal våtmarksfåglar häckar i eller i anslutning till alvarsjöarna. Stora Alvaret är sedan länge internationellt känt för sitt speciella växt- och djurliv med bland annat ett stort inslag av helt egna former samt arter från så skilda miljöer som fjäll, stäpp och taiga. Antalet arter som är upptagen på den nationella hotlistan är 362 stycken Artsammansättningen präglas av det torra, varma klimatet och den kalkrika berggrunden, det öppna landskapet samt växlande vattentillgång. Flera arter är endemiska, vilket innebär att de har sin enda förekomst i världen på Öland. Arter som alvarmalört, ölandssolvända och ölandsmåra är vanliga på Stora Alvaret, trots att de får ses som botaniska sensationer, utvecklade till egna arter eller underarter på bara år (Länsstyrelsen Kalmar län 2002). Bevarandevärden inom Stora Alvaret Området har mycket höga naturvärden knutna till förekommande naturtyper och arter. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet: 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 27 ha 5130 *Enbuskamarker nedanför trädgränsen 0 ha (776 ha)** 6110 *Basiska berghällar 2045 ha (414 ha)** 6210 *Kalkgräsmarker, viktiga orkidélokaler 3990 ha (3105 ha)** 6280 *Kalkhällmark, nordiskt alvar ha (15002 ha)** 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 3855 ha (5191 ha)** 6510 Slåtteräng i låglandet 9 ha (0 ha)** 7210 *Kalkkärr med ag 1,9 ha 7230 Rikkärr 121 ha (75 ha)** 8240 *Karsthällmarker 121 ha (8,5 ha)** Ej Natura naturtypsklassad 3327 ha * Bevarandet av naturtypen bedöms vara av hög prioritet inom EU ** Uppgiften är uppdaterad och skiljer sig från det gällande regeringsbeslutet. Arealen inom parentesen är det gällande regeringsbeslutet. Ingående arter enligt habitatdirektivet: 1946 Alvarmalört 1493 Kalkkrassing 1974 Alvarstånds 1982 Trubbklockmossa 1988 Styv kalkmossa 1014 Smalgrynsnäcka 1065 Väddnätfjäril 1166 Större vattensalamander Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 3 av 15

4 Ingående arter enligt fågeldirektivets bilaga 1: A007 Svarthakedopping A084 Ängshök A140 Ljungpipare A098 Stenfalk A151 Brushane A197 Svarttärna A127 Trana A246 Trädlärka** A224 Nattskärra A307 Höksångare A338 Törnskata A466 Sydlig kärrsnäppa** ** Uppgiften är uppdaterad och skiljer sig från det gällande regeringsbeslutet. Arealen inom parentesen är det gällande regeringsbeslutet I Bilaga 2 i Bevarandeplanen för Natura 2000-området Stora Alvaret finns en sammanställning över områdets rödlistade arter som ej omfattas av habitat- eller fågeldirektivet. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att ingående livsmiljöer och arter skall ha en gynnsam bevarandestatus. För naturtyperna innebär detta att utbredningsområden bevaras samt att viktiga strukturer och funktioner bibehålls. Dessa kan exemplifieras i t.ex. träd- och buskskikt respektive hävd genom bete eller slåtter. Typiska arter ska också förekomma i livskraftiga populationer, som bekräftelse på ett intakt ekologiskt system. För de arter som pekas ut i EU-direktiven innebär en gynnsam bevarandestatus att arternas utbredning och antal inte ska minska och att deras livsmiljö är tillräckligt stor för att arterna ska kunna fortleva. Beskrivning av naturtyperna och förutsättningar för gynnsam bevarandestatus presenteras i Bevarandeplanen för Natura 2000-området Stora Alvaret. Beskrivning av arter ingående i habitatdirektivet och fågeldirektivets bilaga 1 presenteras i Bevarandeplanen för Natura 2000-området Stora Alvaret. Bevarandestatus Bevarandestatusen för de identifierade värdena i Natura 2000-området framgår inte i Bevarandeplanen. En viktig faktor för god bevarandestatus är en aktiv hävd av området. Mellan 1994 och 2001 har den betade arealen på Stora Alvaret ökat från 60 procent till 95 procent. Genom fortsatt betesdrift med stöd av EU:s miljöstöd kommer statusen för området att bibehållas och förstärkas. Verksamhet inom Natura 2000-området Större delen av Natura 2000-området nyttjas som betesmark för nöt, får eller hästar. Detta medför påverkan i form av stängsel, återkommande röjningar, stödutfodringar och tillsyn av djur. En konsekvens av detta är att röjningsmaskiner och andra fordon rör sig över Stora Alvaret och riskerar att genom körskador förändra hydrologi och vegetation. Samtidigt är förekomst av betande djur och återkommande röjningar en förutsättning för det öppna landskapet och därmed även en förutsättning för flera av de hotade arter som är knutna till detta. Kalkstensbrottet i Degerhamn och den pågående storskaliga stenbrytningen är en verksamhet som delvis sker på samma yta som är aktuell för vindkraftsanläggningen. Brytningen av kalksten i kalkbrottet sker precis vid gränsen till Natura 2000-området. Gränsen går så nära kalkstensbrottet att delar av dagens täkt finns inom Natura 2000-områdets gränser (Cementa 2002). Kalkbrottets södra del avgränsas av en ca 15 m hög lodrätt bergvägg. Ovanför branten Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 4 av 15

5 är avståndet till Natura 2000-området ca 60 m. I en underlagsrapport inför utökad brytning påpekas att stenbrottet kan ge en avvattning på ca 50 m ut på ömse sidor om täktkanten. Ytterligare 100 m ut kan vattennivån i berggrunden troligen också påverkas, men det kommer inte att ske i någon stor omfattning (Cementa 2002). Verksamheten i Stenbrottet påverkar Natura 2000-området genom tunga transporter och mänsklig närvaro samt genom sprängningar som orsakar plötsliga ljud och sprider damm över Natura 2000-området. Ungefär 7 km söder om den planerade vindkraftparken, vid Ventlinge, finns ytterligare ett kalkbrott med brytningsverksamhet. År 2006 beslutades att ytterligare brytning skulle tillåtas i kalkbrottet vid Ventlinge. I beslutet står att Natura 2000-området Stora Alvaret skulle komma att påverkas av den utökade brytningen. Naturvärden som påverkas är kalkhällmark, 6280, (2 ha) och fuktängar, 6410 (0,1-0,2 ha) samt kalkkrassing som ingår i habitatdirektivet och törnskata som ingår i fågeldirektivets bilaga 1. De två rödlistade arterna Ölandssolvända och åkerkulla är också påträffade i området. Länsstyrelsen beslutade att ge tillstånd enligt 7 kap 28b MB med följande motivering: Länsstyrelsen gör bedömningen att naturtyperna Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker samt Fuktängar med blåtåtel eller starr på Stora Alvaret som helhet inte kommer att skadas på grund av den planerade täktverksamheten. Bedömningen grundar sig främst på att den berörda arealen är synnerligen begränsad i förhållande till hela Stora Alvarets storlek samt att den är belägen vid randen av det utpekade området i omedelbar anslutning till befintligt täktområde. Kalkkrassning ingår i habitatdirektivet och berörs av det planerade täktområdet. I ansökan har den sökande presenterat en lokal av ett 60-tal exemplar alldeles intill det planerade brytningsområdet på en arbetsväg. Denna lokal kommer inte, om utvidgningen sker enligt ansökan, att beröras av framtida brytning. Enstaka exemplar som ligger inom utvidgningen kommer att försvinna, men det totala kalkkrassningsbeståndet på Stora Alvaret kommer inte att påverkas. Törnskatan ingår i fågeldirektivet och påträffades under inventeringen av närområdet till täkten. Länsstyrelsen anser inte att täkten kommer att påverka törnskatebeståndet som helhet i Natura-2000 området Stora Alvaret. Övriga rödlistade arter som påträffades under inventering av området är åkerkulla och ölandssolvända. Bägge dessa arter har stora utbredningar på Stora Alvaret och påverkan på arternas bevarandestatus anses vara negligerbart (Länsstyrelsen Kalmar län 2002). Natura 2000-området omfattar en ansenlig yta och flera andra verksamheter förekommer inom området. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 5 av 15

6 Karta 1. Visar de planerade vindkraftverken och deras placering i förhållande till Natura 2000-området Stora Alvaret. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 6 av 15

7 Miljön där vindkraftverken planeras En inventering av fågel- och markbundna naturvärden har genomförts i området där etablering av vindkraft planeras. I rapporten från inventeringen (Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden 2011) står följande skrivet om området: Naturvärdesinventeringen visar att området där anläggning av vindkraftverk planeras innehåller mindre partier med höga naturvärden. De markytor med högst naturvärde ligger inom det angränsande Natura 2000-området, Stora Alvaret. Nära det sydligaste vindkraftverket finns naturtypen kalkhällmark (6280) och nära ett av de mellersta vindkraftverken (nr 3) finns naturtypen fuktäng (6410). Området är till stora delar redan exploaterat genom storskalig stenbrytning och intensivt jordbruk. Om anläggandet av vindkraft planeras så att redan exploaterade ytor och befintliga vägar används så bedöms påverkan på områdets naturvärden bli liten. Ecocom bedömer att en exploatering som tar hänsyn till föreslagna rekommendationer kommer att vara ekologiskt hållbar och inte medföra några långsiktiga effekter på markbundna naturvärden. Nedan följer en kort beskrivning av marken vid respektive planerat vindkraftverk samt förhållandet till Natura 2000-området. För mer information se rapporten Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden Vindkraftverk 1 Vidkraftverk 1 är planerat på odlad åkermark som ingår i ett större sammanhängande jordbruksområde. Avståndet till Natura 2000-området är 150 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 2000-område utgörs av odlad åkermark. Ett dike går i gränsen mellan åker och Natura 2000-område. Etableringen av vindkraftverk 1 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Vindkraftverk 2 Vindkraftverk 2 är planerat på odlad åkermark som ingår i ett större sammanhängande jordbruksområde. Avståndet till Natura 2000-området är cirka 7 m. Fuktäng med blåtåtel eller starr (6410) är, enligt Ecocoms inventering 2011, den naturtyp som är belägen närmast det planerade vindkraftverket. Avståndet till naturtypen är cirka 25 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 2000-område utgörs av odlad åkermark. Ett dike går i gränsen mellan åker och Natura 2000-område. Etableringen av vindkraftverk 2 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Vindkraftverk 3 Vindkraftverk 3 är planerat på betesmark, omedelbart norr om en grusväg. I Ecocoms inventering 2011 klassades denna del av betesmarken som annan naturtyp och bedömdes sakna särskilda naturvärden. Avståndet till Natura 2000-området är cirka 5 m. Fuktäng med blåtåtel eller starr (6410) är, enligt Ecocoms inventering 2011 den naturtyp, som är belägen närmast det planerade vindkraftverket. Avståndet till naturtypen är cirka 15 m. Gränsdragningen mellan fuktäng och annan naturtyp utgörs inte av en tydlig skillnad i vegetationen. Med ökande avstånd från grusväg och åkermark minskar den negativa påverkan i fuktängen och de hävdgynnade arterna blir allt mer dominerande. Fuktängen (6410) är förhållandevis artfattig och några rödlistade arter påträffades inte. På längre avstånd från vägen (200 m >) ökar artrikedomen och här finns rödlistade arter som t ex hartmansstarr. Alldeles söder om grusvägen är kalkbrottets gamla delar belägna, där någon brytning ej längre förekommer. Grusvägen leder ner till den aktiva delen av kalkbrottet. För att minimera påverkan på fuktängen ska vindkraftverket placeras så nära grusvägen som möjligt. Etableringen av vindkraftverk 3 kommer att beröra mindre delar inom Natura områdets gränser. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 7 av 15

8 Vindkraftverk 4 Vindkraftverk 4 är beläget i den del av kalkbrottet där det inte sker någon aktiv brytning. I denna del av kalkbrottet är landskapet halvöppet, med blottad berggrund och utspridda små kullar, bevuxna med buskar och träd. Några byggnader står längs grusvägen som går i nordsydlig riktning. Avståndet till Natura 2000-området är 330 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 2000-område utgörs av övergivet kalkbrott. Etableringen av vindkraftverk 4 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Vindkraftverk 5 Vindkraftverk 5 är beläget i den del av kalkbrottet där det inte sker någon aktiv brytning. I denna del av kalkbrottet är landskapet öppet och marken domineras av blottad berggrund med lite vegetation. Avståndet till Natura 2000-området är 400 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 2000-område utgörs av övergivet kalkbrott. Etableringen av vindkraftverk 5 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Vindkraftverk 6 Vindkraftverk 6 är planerat vid en grusväg inne i kalkbrottsområdet, men i en relativt opåverkad del av kalkbrottet. Ecocoms inventering visar att vindkraftverket är beläget på gränsen mellan mark utan särskilda värden och naturtypen kalkhällmark (6280). Igenväxning och störning gör att naturtypen inte bedöms som fullgod. Avståndet till Natura 2000-området, som här består av naturtypen kalkhällmark (6280), är cirka 45 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 200-område utgörs av kalkhällmark som håller på att växa igen. Åt öster är det 60 m till den ca 15 höga branten som leder ner till en av dammarna i den aktiva delen av kalkstensbrottet. Etableringen av vindkraftverk 6 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Påverkan på Natura 2000-området Ingående naturtyper Resultatet från Ecocoms inventering tillsammans med GIS-skikt från Jordbruksverkets databas över ängs-och betesmarksinventeringen, TUVA, ger en bild av vilka naturtyper som finns närmast vindkraftparken. TUVA är emellertid inte heltäckande och uppgifter saknas för området söder om vindkraftsparken (Albrunna naturreservat). De naturtyper som påträffas i Natura 2000-området närmast vindkraftparken är kalkhällmark (6280) och fuktäng (6410). Ytterligare naturtyp anträffas som närmast 390 m nordöst om vindkraftverk 1, i form av en liten yta kalkgräsmark (6210). Söder om vindkraftparken, på Albrunna alvar, bedöms det utifrån inventeringsresultaten och kartbilden som troligt att stora delar utgörs av kalkhällmark. Bedömningen görs, att risk för påverkan endast föreligger på naturtyperna kalkhällmark (6280) och fuktängar (6410). För att bedöma risken för påverkan har utgångspunkten varit bevarandeplanens beskrivningar, bevarandemål samt hot för dessa naturtyper. Viktigt för god bevarandestatus av fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) Viktigt för god bevarandestatus av fuktängar med blåtåtel eller starr (6410), enligt Bevarandeplanen, är oförändrad eller ökande areal samt årlig hävd. Frekvensen av negativa indikatorarter får inte överstiga 5%. Krontäckningen av träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap ska vara mellan 0-30%. Täckningsgraden av vedartad igenväxningsvegetation får inte överskrida X% av den totala arealen. Den registrerade arealen ska ha en ostörd hydrologi. Minst 3 av de typiska kärlväxtarterna (t ex slankstarr, ängsnycklar, tätört, majviva, älväxing, ängsvädd eller blodrot) ska förekomma i 60% av Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 8 av 15

9 provytorna. Minst 3 av de typiska fågelarterna (t ex enkelbeckasin, gulärla, tofsvipa och rödbena) ska ha sin förekomst och utbredning i området. Viktigt för god bevarandestatus av kalkhällmark (6280 ) Viktigt för god bevarandestatus av kalkhällmark (6280 ), enligt Bevarandeplanen, är oförändrad eller ökande areal samt årlig hävd. Frekvensen av negativa indikatorarter får inte överstiga 5%. Krontäckningen av träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap ska vara mellan 0-30%. Täckningsgraden av vedartad igenväxningsvegetation får inte överskrida X% av den totala arealen. Minst 3 av de typiska kärlväxtarterna (t ex alvargräslök, grusviva, bågsvingel, bergskrabba, såpört, backtimjan och dikesveronika) ska förekomma i 60% av provytorna. Förekomst och utbredning av de typiska fågelarterna ljungpipare och storspov ska bibehållas eller öka. Bild 2. Visar området där vindkraftverk 3 är planerat att etableras. Till höger i bilden går grusvägen och längst till höger skymtar kanten av kalkstensbrottet. Något till vänster i bilden går den otydliga gränsen mellan fuktäng (6410) och annan naturtyp. Påverkan på naturtyperna i Natura 2000-området Påverkan på vegetation och strukturer Etableringen av vindkraft vid kalkstensbrottet i Degerhamn kommer att ske utanför Natura 2000-områdets gränser, men ett vindkraftverk (nr 3) kommer att ha direkt påverkan på mark inom Natura 2000-området. Vindkraftverk 3 är planerat att anläggas cirka 5 m utanför Natura 2000-området. Fundament och omgivande slänter kommer dock att kräva ett visst utrymme, vilket direkt kommer att påverka Natura 2000-området. Högst 0,2 ha inom Natura 2000-området kommer att bli påverkat av fundament, slänter och eventuella markskador. Enligt Ecocoms inventering är detta område till största del inte någon natura-naturtyp och hyser inte heller Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 9 av 15

10 några andra särskilda naturvärden. Naturtypen fuktäng (6410) är belägen cirka 15 m från den planerade verksplaceringen och kan till mycket liten del komma att bli direkt påverkad av etableringen av vindkraftverk 3. Den direkta påverkan på naturtypen fuktäng (6410), i form av fundament, slänter och eventuella markskador beräknas högst vara 0,05 ha. En viktig faktor vid påverkansbedömningen är att det vid inventeringen konstaterades att denna del av fuktängen (6410) var förhållandevis artfattig samt att några rödlistade arter inte påträffades. Viktigt för god bevarandestatus för fuktäng är att hydrologin är ostörd. Hydrologin vid vindkraftverk 3 är redan i stor omfattning störd, framförallt eftersom kalkstensbrottet endast är beläget cirka 40 m söder om verksplaceringen. Det öppna brottet är omfattande och utgör en påverkan på omgivande marker, se avsnittet Verksamhet inom Natura 2000-området. Även den uppbyggda grusvägen har troligen en hydrologisk påverkan på omgivande mark. Närheten till grusvägen medför dock att någon ny väg inte behöver anläggas till vindkraftverk 3. Den hydrologiska störning som anläggandet av vindkraftverk 3 kan utgöra bedöms därför inte försämra bevarandestatusen för fuktängen. Det kan också tilläggas att fuktängen innefattar ett flertal grävda diken som går genom naturtypen i öst-västlig riktning. Vindkraftverk 3 bedöms inte påverka förekomsten av negativa indikatorarter eller typiska kärlväxter i sådan omfattning att bevarandestatusen försämras. De två nordligaste vindkraftverken, 1 och 2, kommer att anläggas på åkermark. Mellan åkermarken och Natura 2000-området finns ett grävt dike, vilket minskar det hydrologiska utbytet mellan områdena. Närmaste natura-naturtyp, fuktäng (6410), är belägen m in i Natura 2000-området. Anläggandet av vindkraftverk 1 och 2 bedöms inte ha någon negativ påverkan på fuktängens bevarandestatus. För att anlägga vindkraftverk 1 och 2 kommer vägar att behöva etableras. Vägarna kommer att etableras på åkermarken och bedöms inte påverka fuktängens bevarandestatus. Vindkraftverk 4 och 5 kommer att etableras i centrum av kalkstensbrottet. Avståndet (300 och 420 m) från Natura 2000-området bedöms som tillräckligt för att påverkan på naturtypernas bevarandestatus kan anses som osannolik. Det sydligaste vindkraftverket, 6, är beläget cirka 45 m från Natura 2000-området, som här utgörs av naturtypen kalkhällmark (6280). Avståndet bedöms som tillräckligt för att inte någon påverkan på naturtypens vegetation ska uppkomma. Kalkbrottets djupa del är belägen 60 m öster om vindkraftverk 6. Liksom för vindkraftverk 3 bedöms den hydrologiska påverkan som kalkbrottet utgör på Natura 2000-området vara så betydande att påverkan från etableringen av vindkraftverk 6 ej kommer att ha någon ytterligare effekt på Natura områdets hydrologi. Befintlig väg kommer användas och någon ny väg behöver inte anläggas vid vindkraftverk 6. Påverkan på typiska fågelarter De tre nordligaste vindkraftverken är belägna cirka 15, 25 och 150 m från naturtypen fuktäng (6410). Typiska fågelarter som förekommer i denna naturtyp är t ex enkelbeckasin, gulärla, tofsvipa och rödbena. Vid Ecocoms fågelinventering 2010 konstaterades att gulärla häckade i närområdet, dock inte i Natura 2000-området. Tofsvipa och rödbena observerades i området under häckningstid, men någon häckning konstaterades inte. Det får betraktas som troligt att dessa arter tidvis förekommer i fuktängen, även om de inte häckar här. Det sydligaste vindkraftverket är beläget cirka 45 m från naturtypen kalkhällmark (6280). Typiska fågelarter som förekommer i denna naturtyp är ljungpipare och storspov. Vid inventeringarna under 2010 (Ecocom & Friberg. 2010) framkom inte någon information om häckande storspov i detta område. Däremot konstaterades flera par ljungpipare på alvarområdet längre åt sydöst (Friberg. 2010). Det är även troligt att ljungpipare häckar söder om vindkraftverk 6, det är dock osäkert hur nära. De nämnda typiska arterna tillhör grupperna vadare och tättingar, vilka normalt inte bedöms som riskgrupper för kollision med vindkraftverk. Huruvida arterna kan komma att påverkas negativt genom störning från vindkraftverken är svårt att säkert uttala sig om. Det har dock visat sig att störning av häckande fåglar i öppna landskap är relativt ovanligt och Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 10 av 15

11 många arter häckar nära vindkraftverk. De flesta häckande fåglar undviker inte vindkraftverk, men vissa vadare tycks undvika vindkraftverk (Green 2010). De aktuella vindkraftverken planeras i öppen mark och risken för störning bör följaktligen betraktas som relativt liten, men en viss störningsrisk kan finnas för vadare. För ljungpipare har man i skotska studier kunnat fastställa att arten undviker närområdet kring vindkraftverk och man rekommenderar en skyddszon på minst 200 m (Pearce-Higgins m fl 2008). En större brittisk undersökning har försökt utreda om häckfågelfaunan är annorlunda nära större vindkraftsparker jämfört med liknande områden utan vindkraft. Inom en 500-meters radie från vindkraftverken indikerades densiteten häckfåglar minska med 15-53%. Ormvråk, blå kärrhök, ljungpipare, storspov, enkelbeckasin och stenskvätta uppvisade störst påverkan (Daniel Bengtsson, SOF, skriftl. 2010). Vid Kastlösa, på Öland, uppfördes 1998 en kustnära vindkraftpark med 16 verk. Häckfågelfaunan på Ölands sjömarker har under inventerats av Länsstyrelsen Kalmar län. I inventeringen ingår sjömarken Eckelsudde - Bjärby, av många betraktat som en av västra Ölands mest värdefulla fågellokaler. Vindkraftparkens fem västligaste verk är belägna på eller gränsar till den inventerade sjömarken. I rapporten från inventeringen går det att utläsa att fågelfaunan på sjömarken med uppförda vindkraftverk utvecklats likt den på övriga sjömarker på Öland (Wallin m fl 2009). Detta trots att den nuvarande vindkraftparken om 16 verk uppfördes Det beskrivna exemplet i Kastlösa indikerar att vindkraftverk kan ha en låg påverkan på häckfågelfaunan i öppna marker. I fuktängen (6410) i närheten av vindkraftverk 1, 2 och 3 finns inte några observationer av häckande vadare. Störningsrisken på häckande typiska fågelarter i fuktängen bedöms som låg. Däremot bedöms det finnas en risk att typiska fågelarter av gruppen vadare, som födosöker eller tillfälligt uppehåller sig i fuktängen, kommer att påverkas negativt av störning från vindkraftverken. Kalkhällmarken (6280) söder om vindkraftverk 6 hyser sannolikt häckande ljungpipare. Ljungpipare kräver öppna marker för att häcka, ofta 30 ha öppen mark. Reviren kan vara 10 ha eller större (Blank 2004). Med tanke på att ljungpiparen vill ha öppen mark runt sin häckning är det troligt att arten inte häckar i närheten av vindkraftverk 6 som står i kalkbrottet, där det växer både träd och buskar. Med den rekommenderade skyddszonen på 200 m runt vindkraftverk för ljungpipare (Pearce-Higgins m fl 2008) som utgångspunkt görs bedömningen att vindkraftverk 6 genom störning kan försämra habitatet i det närmaste reviret. Då artens revir är relativt stora (minst 10 ha) bedöms det dock inte som troligt att habitatförsämringen kommer att få effekt på antalet häckande ljungpipare. Påverkan på arter enligt fågeldirektivets bilaga 1 Beskrivningar av arterna och deras levnadsmiljö är hämtade från Bevarandeplanen för Natura 2000-området Stora Alvaret. För vindkraftparkens påverkan på fåglar som tillfälligt uppehåller sig i området och för påverkan på fågellivet generellt hänvisas till rapporten Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden A007 Svarthakedopping Arten svarthakedopping häckar i små fisktomma vatten, vilket är en miljö som inte bedöms finnas i den berörda delen av Natura 2000-området. Arten påträffades inte heller vid fågelinventeringarna Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 11 av 15

12 A084 Ängshök Ängshök häckar i tokbestånd och agyrar. Den födosöker över öppen mark. I Ecocoms rapport, Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden 2011, utreds hur ängshök kommer att påverkas. Rapportens slutsats angående ängshök är För ängshök innebär vindkraftsetableringen förminskat jaktrevir, men placeringen påverkar troligen inte de häckande ängshökarna negativt i någon större utsträckning. A140 Ljungpipare Det finns risk att vindkraftverk 6 genom störning kan försämra habitat för ljungpipare i det närmaste reviret åt söder (Albrunna alvar). Då artens revir är relativt stora (minst 10 ha) bedöms det inte som troligt att habitatförsämringen kommer att få effekt på antalet häckande ljungpipare. A098 Stenfalk Arten stenfalk observerades ej under häckningstid vid de inventeringar som genomfördes En observation gjordes under flyttningsperioden hösten Det finns inte några observationer som tyder på att häckande stenfalk finns närheten av de planerade vindkraftverken. A151 Brushane Arten brushane häckar på strandängar och vid våtmarker. Lämplig häckningsmiljö bedöms inte förekomma i den berörda delen av Natura 2000-området. Arten påträffades inte heller vid fågelinventeringarna Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A197 Svarttärna Arten svarttärna häckar i grunda alvarsjöar. Lämplig häckningsmiljö bedöms inte förekomma i den berörda delen av Natura 2000-området. Arten påträffades inte heller vid fågelinventeringarna Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A127 Trana Tranan häckar på sanka sjö- eller havsstränder, på myrar, i öppna kärr, vid större slättsjöar samt i andra våtmarker. Lämplig häckningsmiljö bedöms inte förekomma i den berörda delen av Natura 2000-området. Vid fågelinventeringarna 2010 gjordes inte några observationer som tyder på att arten häckar i den berörda delen av Natura 2000-området. Under höstinventeringen observerades dock ett stort antal av flyttande tranor. Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på häckande trana inom Natura 2000-området. A246 Trädlärka Vid fågelinventeringarna 2010 gjordes inte några observationer av arten trädlärka under häckningstid. Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A224 Nattskärra Den vanligaste häckningsmiljön för nattskärran är gles, luckig tallskog på sandig mark eller hällmarker. Ofta häckar den i sådana skogar i direkt anslutning till små hyggen, gläntor, brandfält eller torra impediment. På Alvaret häckar den i anslutning till träddungar och igenvuxna enbuskmarker. Nattskärran livnär sig huvudsakligen på större nattflygande Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 12 av 15

13 insekter i öppna områden som gläntor, över mossar, på kalhyggen, i kraftledningsgator och längs skogsomgärdade vägar. Födosöken kan ske uppemot 5 km bort från häckningsplatsen. Arten påträffades inte vid fågelinventeringar Detta betyder inte att arten saknas i området eftersom den är nattaktiv och inventeringarna utfördes under dagtid. Det är möjligt att arten födosöker i området där vindkraftverken planeras. Nattskärrans nattliga vanor gör dem svårstuderade ur ett vindkraftsperspektiv men hittills verkar inte dödade fåglar ha påträffats i Sverige (Ahlén 2010). I en sammanställning av fåglar funna under vindkraftverk i Tyskland, som omfattar 865 dödade fåglar, hade inte nattskärra påträffats (Dürr 2009). Avsaknaden av vindkraftsdödade fynd av nattskärra indikerar att arten inte är en riskart för kollision. Den allmänna meningen bland ornitologer tycks vara att nattskärra främst födosöker i trädtoppshöjd och lägre, vilket också talar för att risken för kollision med rotorbladen är låg. Den aktuella vindkraftsetableringen bedöms inte utgöra något konkret hot mot nattskärra i Natura 2000-området. Det kan dock inte uteslutas att en viss kollisionsrisk föreligger. A307 Höksångare Höksångaren lever främst i buskrika naturbetesmarker (på alvar, strandängar och skärgårdsöar). Vid fågelinventeringarna 2010 konstaterades att området hyser ett stort antal häckande par av höksångare. Vindkraftparken kommer inte att innebära habitatförlust för arten inom Natura 2000-området och troligen inte heller utanför detta. Vindkraft tycks inte innebära någon större störningseffekt eller kollisionsrisk för småfåglar (Green 2010). Vindkraftparken bedöms således inte ha någon betydande negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A338 Törnskata Törnskatan häckar på öppna marker (främst jordbruksmark, men även kalhyggen) med rik insektsförekomst på varma, solbelysta lokaler. Vid fågelinventeringarna 2010 konstaterades att området hyser flera häckande par av törnskata. Vindkraftparken kommer inte att innebära habitatförlust för arten inom Natura 2000-området och troligen inte heller utanför. Vindkraft tycks inte innebära någon större störningseffekt eller kollisionsrisk för småfåglar (Green 2010). Vindkraftparken bedöms därför inte ha någon betydande negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A466 Sydlig kärrsnäppa Arten är knuten till öppna och blöta gräsmarker och är i Sverige numera nästan enbart knuten till kortbetade havsstrandängar. Lämplig häckningsmiljö bedöms inte förekomma i den berörda delen av Natura 2000-området. Arten påträffades inte heller vid fågelinventeringarna Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 13 av 15

14 Påverkan på arter ingående i habitatdirektiv och rödlista De arter som ingår i habitatdirektivet presenteras under rubriken Bevarandevärden inom Stora Alvaret. Den enda risk som föreligger för dessa arter bedöms vara habitatförstöring. Bedömningen görs att det är endast vid vindkraftverk 3 som risken finns för att arternas habitat förstörs, eftersom detta är den enda plats där en direkt påverkan på Natura området kan bli aktuell. Vid naturvärdesinventeringen 2011 påträffades inte någon av arterna i området (Ecocom 2011). Vindkraftparken bedöms inte ha någon betydande negativ påverkan på förekomsten av dessa arter inom Natura 2000-området. För rödlistade arter (fåglar undantaget) i bilaga 2 i Bevarandeplanen för Natura området Stora Alvaret gäller samma resonemang och slutsatsen är att vindkraftparken inte bedöms ha någon betydande negativ påverkan på förekomsten av dessa rödlistade arter inom Natura 2000-området. Det ska dock tilläggas att flera av arterna inte specifikt eftersöktes vid naturvärdesinventeringen t ex inom grupperna skalbaggar, svampar, spindlar och mossor. Särskilda åtgärder för bevarandet av Natura 2000-områdets värden Vindkraftverk 3 kommer att placeras så nära som möjligt intill den grusväg som går söder om Natura 2000-området. Anläggandet kommer att planeras så att grusvägen kan användas som kranplats. Om ytterligare hårdgjord yta behövs vid vindkraftverket kommer området söder om grusvägen att användas. På detta sätt minimeras påverkan på Natura 2000-området. Den direkta påverkan på naturtypen fuktäng (6410), i form av fundament, slänter och eventuella markskador beräknas högst vara 0,05 ha. Det är troligt att denna yta blir ännu mindre. Slutsats Vindkraftverken kommer främst att anläggas på åkermark eller mark som tidigare exploaterats genom storskalig kalkstensbrytning i en intensivt odlad bygd. Mycket kraftig påverkan i form av kalkbrytning existerar redan i området, vilket är en viktig orsak till att området är lämpligt för vindkraft. Den påverkan som vindkraft kan ha på naturvärden kommer i det aktuella fallet bara delvis att få effekt, eftersom många naturvärden redan är utsatta för större påverkan från kalkbrottet än den påverkan vindkraften åstadkommer, t ex hydrologisk påverkan. Att anlägga vindkraft i områden som redan är utsatta för kraftig exploatering och påverkan är dessutom att föredra framför att anlägga vindkraft i mer opåverkade områden. En etablering av vindkraft kommer att påverka naturtypen fuktängar (6410) genom att högst 0,05 ha av arealen försvinner eller försämras. Den del av fuktängen som påverkas är förhållandevis artfattig och utan rödlistade arter. Det finns även en risk att naturtypens typiska vadararter, som födosöker eller tillfälligt uppehåller sig i området, kan störas av vindkraftverken. Aktuella arter är t ex tofsvipa, enkelbeckasin och rödbena, varav inte någon är rödlistad. Vid fågelinventeringen har det inte gjorts några observationer som tyder på att de typiska arterna häckar i den aktuella fuktängen. Ljungpipare är en typisk fågelart för kalkhällmarker och en art som ingår i fågeldirektivets bilaga 1. Arten häckar i Natura 2000-området söder om vindkraftverk 6 (Albrunna alvar). Etablering av vindkraftverk 6 kan eventuellt försämra habitatet i det närmaste reviret, det är dock inte troligt att antalet häckande ljungpipare påverkas. Bedömningen görs att etablering av vindkraft inte kommer att skada naturtypen fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) på Stora Alvaret som helhet. Bedömningen grundar sig på att den berörda arealen är ytterst begränsad i jämförelse med naturtypens areal inom Natura 2000-området. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 14 av 15

15 Bedömningen görs att etablering av vindkraft inte kommer att påverka bestånden av fågelarter typiska för naturtyperna fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) eller kalkhällmarker (6280) på Stora Alvaret som helhet. Rovfåglar nämns ofta som en fågelgrupp som riskerar att kollidera med vindkraft. I Natura 2000-området finns de hotade rovfåglarna ängshök och havsörn. Information om avstånd till närmaste häckningar och arternas flygvägar ligger till grund för bedömningen att etablering av vindkraft inte kommer att påverka bestånden av ängshök och havsörn i Natura området som helhet. Detta gäller även övriga fåglar ingående i fågeldirektivets bilaga 1 som enligt bevarandeplanen förekommer i Natura 2000-området. I rapporten Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden 2011finns förslag på åtgärder som kan främja Natura 2000-områdets fågelvärden. En etablering av vindkraftverken kan även på lång sikt gynna bevarandet av Natura området. Verksamheten kommer årligen att producera cirka 45 GWh elenergi. Detta innebär att utsläppen av koldioxid minskas med ton, om den ersätter kolkondensel som normalt är marginalel. Det skulle också innebära en utsläppsreducering om 54 respektive 45 ton av de svavel- och kvävedioxid. En etablering av vindkraftverken utgör också en möjlighet för Cementa-fabriken i Degerhamn att täcka halva sitt elbehov med förnyelsebar energi. Energimyndighetens planeringsmål för vindkraft till 2020 ligger på 30 TWh. Detta innebär en tiofaldig ökning från dagens 3 TWh (Energimyndigheten 2011). Vindkraftparken vid kalkbrottet i Degerhamn är en del i detta planeringsmål. Utbyggnaden av vindkraft är ett allmänt intresse som gynnar människors hälsa, säkerhet och miljö i ett långsiktigt perspektiv. Referenser Ahlén, I Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69 (4), Ahlén, I Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97, Blank, H Fågellivet på skyddade myrmarker i Jönköpings län. Länsstyrelsens meddelandeserie 2004:42 Cementa Rapport ingående i Miljökonsekvensbeskrivning för utökad brytning av kalksten och framtida täktansökan inom Natura 2000-område Dürr, T Opublicerad sammanställning av 865 fynd av döda fåglar från stora delar av Tyskland. Ecocom Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden 2011 Energimyndigheten Friberg, G Sammanfattande resultat av häckfågelinventering avseende Cementas täktområder.degerhamn Green, M., Presentation på konferensen; Vindkraftsforskning i fokus 2010, Göteborg Länsstyrelsen Kalmar län Bevarandeplan för Natura 2000-området Stora Alvaret Länsstyrelsen Kalmar län Beslut för Tillstånd enligt miljöbalken till täktverksamhet på fastigheterna Ventlinge 7:62 och 7:79, Mörbylånga kommun Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W. & Bright, J.A Assessing the cumulative impact of wind farms on peatland birds: a case study of golden plover Pluvialis acricaria in Scotland, Mires and Peat 4, 2008/9:1-13. Wallin, M., Wallin, K. & Truvé, J Fågelfaunan på Ölands sjömarker inventeringar Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:08 Sveriges ornitologiska förening Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 15 av 15

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet Bevarandeplan 1(4) Natura 2000-områdets namn och områdeskod Uppsala Kungsäng, SE0210243 Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Området är en del av naturreservatet

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar

Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Bilaga 5 Rapport hönsfåglar Hönsfåglar och vindkraftverk i skogsmiljö En kort sammanställning av kunskapsläget JP Fågelvind Sveriges Ornitologiska Förening tar upp hönsfåglar i sin vindkraftpolicy (SOF

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INVENTERING AV VÅTMARKSFÅGLAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Augusti 2011 Miljötjänst Nord AB Sture Gustafsson Inga Olofsson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun

Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun MAGNUS GELANG Skrivbordsutredning av fågelfaunans känslighet för vindkraft vid Stickninge, Lekebergs kommun.

Läs mer

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green

BILAGA 6. Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 Placeringsrekommendationer Ottwall & Green Vattenfall Vindkraft

Läs mer

file:///c /Users/731026-001/Desktop/VB%20Samrådssvar%20vindkraft%20Holmön.txt[2014-10-09 11:56:52]

file:///c /Users/731026-001/Desktop/VB%20Samrådssvar%20vindkraft%20Holmön.txt[2014-10-09 11:56:52] Från: Daniel Bengtsson [mailto:daniel.bengtsson@birdlife.se] Skickat: den 9 oktober 2014 09:34 Till: samrad@gronaholmon.se Kopia: umea.kommun@umea.se; Länsstyrelsen i Västerbottens län Ämne: Samrådssvar

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Vindkraft och fåglar Martin Green Biologiska i institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845)

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845) Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845) Innehåll 1. Sökande och fastighet... 2 2. Beskrivning av verksamheten... 3 3. Områdesbeskrivning... 3 3.1 Landskapsbild... 3 4. Berörda arter...

Läs mer

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE Bilaga 2 2012-06-21 Sida 1(8) Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för Torhamnaskär, Öppenskär och Äspeskär i Natura 2000-området Hästholmen-Öppenskär, SE0410099 i Karlskrona kommun Postadress:

Läs mer

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun 2010-11-02 511-198-10 1276 Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE0420287) i Klippans kommun Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av områden med skyddsvärd natur i Europa. Sverige

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa.

Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa. Datum 2015-10-20 Dnr: 511-1375-15 1(14) Naturvärden i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg som är av europeiskt intresse Länsstyrelsen fick i våras i uppdrag av Naturvårdsverket

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Föreslagen utökning av Filehajdar Natura 2000-område naturtyper, arter och relevans

Föreslagen utökning av Filehajdar Natura 2000-område naturtyper, arter och relevans Bilaga 2 Föreslagen utökning av Filehajdar Natura 2000-område naturtyper, arter och relevans Enetjärn Natur på uppdrag av Cementa AB 2015-03-03 Bakgrund Länsstyrelsen Gotland offentliggjorde 2015-01-21

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca

Läs mer

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 48 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences

Läs mer

NÄSUDDEN PÅ SYDVÄSTRA GOTLAND

NÄSUDDEN PÅ SYDVÄSTRA GOTLAND NÄSUDDEN PÅ SYDVÄSTRA GOTLAND NATURVÅRDSUNDERLAG MED AVSEENDE PÅ PLANERAD VINDKRAFTSUTBYGGNAD I VÅTMARKSOMRÅDE Sammanfattande bedömning Projektet Näsudden Öst innebär att befintliga vindkraftverk öster

Läs mer

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning

Degerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning

PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning PM Inventering av våtmarksfåglar och rovfågelbon vid Brattberget vindkraftanläggning 2014-08-25 Enetjärn Natur AB Bakgrund Inför en planerad vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun har

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

REGISTERBLAD. Område av riksintresse för naturvård i Kalmar län.

REGISTERBLAD. Område av riksintresse för naturvård i Kalmar län. 1 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Kalmar län. Områdesnamn: Stora alvaret Områdesnummer: NRO08078 Namn: Markus Forslund (1998-11-02), uppdaterat (2003-08-28) Kommun: Mörbylånga kommun

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan PM 2014-10-08 På uppdrag av HS Kraft AB Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72 275

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (11) Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE051009 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Vendelsö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning, Vindkraftsanläggning Degerhamn Stenbrottet i Mörbylånga kommun

Miljökonsekvensbeskrivning, Vindkraftsanläggning Degerhamn Stenbrottet i Mörbylånga kommun Miljökonsekvensbeskrivning, Vindkraftsanläggning Degerhamn Stenbrottet i Mörbylånga kommun Degerhamn Vind AB, Cementa AB Kalmar 2011-10-28 Vår kontakt: Staffan Johnson Tel: 0701-466025 E-post: staffan.johnson@dge.se

Läs mer

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken

Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Kolmårdsvind c/o Alf Gustafsson Älgstorp 1 618 92 Kolmården Norrköping 2015-03-10 Samrådsyttrande över Vindpark Marviken Samrådstiden var mycket kort, under senare delen av januari 2015. Naturskyddsföreningen

Läs mer

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28

Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Naturvärdesinventering, förstudie för detaljplaneområdet Barkarbystaden II PM 2014-03-28 Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Metod! 3 Inventeringsområdet! 4 Potentiellt naturvärdesobjekt! 4 Landskapsobjekt!

Läs mer

Naturreservat MOSSLUNDA

Naturreservat MOSSLUNDA Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län

Läs mer

Erstad kärr. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Erstad kärr. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd Bevarandeplan för Natura 2000-område Erstad kärr Områdeskod SE0310575 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-09-06 Beteckning 0600-40-0575 Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla

Läs mer

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev

Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev 2011 09 16 Till Västmanland Dala miljö- och byggförvaltning 774 81 Avesta Sändes som e-post och brev Synpunkter på Planhandlingar för Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta kommun och Fagersta

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun. 2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 5 PM En beskrivning av Natura 2000- områden i eller i närheten av korridoren 2009-02-26 3 (12) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 5... 4 2 Natura 2000-områden och Förbifart

Läs mer

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern

Läs mer

Vindkraft och naturvärden

Vindkraft och naturvärden Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Perspektiv! Naturpåverkan från andra

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

BILAGA 2 FÅGELFAUNAN

BILAGA 2 FÅGELFAUNAN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 2 FÅGELFAUNAN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i

Läs mer

ÖVERKLAGANDE. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA. Klagande: Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY

ÖVERKLAGANDE. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA. Klagande: Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY ÖVERKLAGANDE Datum 23.6.2014 Dnr 551-1848-14 1(8) NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA Överklagande av Mark- och miljödomstolens, Nacka Tingsrätt, beslut den 2 juni 2014 angående

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Fåglar påverkas av många verksamheter

Fåglar påverkas av många verksamheter Fåglar påverkas av många verksamheter -dags för ökat fokus på att skydda fåglarnas livsmiljöer? Martin Green Biologiska institutionen Lunds universitet De flesta foton: Åke Lindström; Tjäderbilder: Leif

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.

Läs mer

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner 2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

7.5.2 Lyngby - Hässleberga

7.5.2 Lyngby - Hässleberga 7 och analys Lyngby by, sedd från väster 7.5.2 Lyngby - Hässleberga Naturförhållanden Området består av ett kuperat, öppet landskap med sandiga marker och många småvatten. Byarna Lyngby och Hässleberga

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Kungsbackafjorden, SE i Kungsbacka kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Kungsbackafjorden, SE i Kungsbacka kommun 2012-12-20 1 (15) Restaureringsplan för Natura 2000-området Kungsbackafjorden, SE0510058 i Kungsbacka kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Kungsbackafjorden. Bilaga 1 Tre kartor

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1

Läs mer

Fältbiologerna yrkar, i likhet med Botaniska föreningen att Högsta Domstolen: - ger prövningstillstånd.

Fältbiologerna yrkar, i likhet med Botaniska föreningen att Högsta Domstolen: - ger prövningstillstånd. ÖVERKLAGANDE 2012-07-30 Fältbiologerna SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0609 Box 2290 103 17 Stockholm Överklagande av Mark- och miljööverdomstolens dom den 5 juli 2012 i mål nr M- 10582-11

Läs mer

Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget

Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget RESTAURERINGSPLAN 1(3) 2012-02-16 D nr: Naturvårdsenheten Jens Montelius Risberg Direktnr 023-818 24 Faxnr 023-813 31 jens.montelius.risberg@lansstyrelsen.se Ansvarig för dokumentet: Datum Ändring Signatur

Läs mer

Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013

Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013 Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Metodik... 3 3. Resultat... 4 3.1 Artgenomgång... 4 3.2 Övriga fågelobservationer... 5 4. Diskussion... 5 4.1 Allmänt... 5

Läs mer