Påverkansunderlag Stora Alvaret (SE )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Påverkansunderlag Stora Alvaret (SE0330176)"

Transkript

1 Påverkansunderlag Stora Alvaret (SE ) Sekretess: Detta dokument saknar information som faller under offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kapitel, 1. Bakgrund Om en verksamhet eller åtgärd på ett betydande sätt kan påverka miljön inom ett Natura 2000-område krävs ett tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken. Verksamheten i det aktuella fallet utgörs av den planerade vindkraftparken vid kalkstensbrottet i Degerhamn. Vindkraftparken är planerad att bestå av sex vindkraftverk lokaliserade i rad i nord-sydlig riktning. Det nordligaste vindkraftverket är planerat på åkermarken cirka 1000 m söder om Södra Möckleby kyrka och det sydligaste vindkraftverket i kalkstensbrottets södra del, cirka 2900 m söder om kyrkan. Natura 2000-området Stora Alvaret är beläget öster och söder om vindkraftparken. Avståndet mellan de planerade vindkraftverken och Natura 2000-området varierar mellan ett fåtal meter till 430 m. Vindkraftparkens närhet till Natura 2000-området föranleder en utredning av hur den planerade verksamheten kan påverka naturvärden i Natura 2000-området. Fokus är att utreda om den planerade verksamheten kan komma att utsätta de livsmiljöer och arter som avses skyddas i Natura 2000-området för störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av dessa i området. Bild 1. Stora Alvarets vanligaste naturtyp, kalkhällmark, är den dominerande naturtypen på bilden. Kalkhällmark upptar hektar av Natura 2000-områdets totala hektar. ECOCOM Storgatan Kalmar

2 Begreppet gynnsam bevarandestatus Det viktigaste begreppet i Natura 2000 är gynnsam bevarandestatus. I Förordningen om Områdesskydd 16 MB, definieras gynnsam bevarandestatus enligt följande: Med bevarandestatus för en livsmiljö avses summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. En livsmiljös bevarandestatus anses gynnsam när: 1. dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, 2. den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt finns och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och 3. bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. Med bevarandestatus för en art avses summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer. En arts bevarandestatus anses gynnsam när: 1. uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, 2. artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och 3. det finns och sannolikt kommer att fortsätta att finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt. Natura 2000-området Stora Alvaret Stora Alvaret omfattar hektar. Området upptar en stor del av södra Öland och ingår i världsarvsområdet Södra Ölands odlingslandskap. Det är ett flackt landskap på kalkberggrund med mycket tunna jordar, vilket tillsammans med låg nederbörd, växlande vattentillgång och årtusenden av beteshävd, skapat en unik mosaik av naturtyper med en specialiserad växt- och djurvärld. Stora Alvaret är det största sammanhängande kulturpräglade, alvarområdet i världen och den största sammanhängande naturbetesmarken i landet. Alvaret har en särpräglad flora och fauna med både endemiska och relikta arter. Den öppna landskapsbilden är mycket säregen och har stora skönhetsvärden. Med alvar menas de flacka marker med tunna jordar, som förekommer på hård kalkberggrund och benämningen alvar har av ortsbefolkningen använts till områden som inte går att odla. Stora Alvaret är 260 km 2 stort och drygt hälften av ytan består av tunna jordar av vittrad kalksten i varierande grad som ligger ovan kalkberggrunden, så kallade grusalvar. Endast några få procent av Stora Alvarets yta är ren hällmark, medan en femtedel täcks av något djupare jordar av morän. På moränjordarna breder torra och magra gräsmarker ut sig, ibland bevuxna med enbuskar och skogsdungar. Minst lika stor yta av Stora Alvaret upptas av svackor med finare sediment som på några håll är överlagrade av kärrtorv. Här finns fuktiga gräsmarker, starrdominerade rikkärr, tokbuskage och björkdungar. Det finns flera system av sprickor i olika riktningar på Stora Alvaret. De som är öppna kallas karstsprickor och utgör en speciell livsmiljö för vissa växter och djur, men de flesta är fyllda av kvartära sediment. Sprickorna uppstår genom kemisk- och mekanisk vittring och kan även bilda hålrum i kalkberggrunden. Ur hydrogeologisk synpunkt är berggrundens sprickor på södra Öland av avgörande betydelse för grundvattnets rörelse i plattan. Stora arealer av alvarlandskapet på Öland har varit öppna alltsedan den senaste nedisningen och under de senaste årtusendena har Stora Alvaret betats. Betestrycket har varierat mellan århundraden och har tillsammans med vedtäkt påverkat alvarets växtlighet. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 2 av 15

3 Dessa förutsättningar tillsammans med att alvaret aldrig odlats eller gödslats samt avsättningarna efter inlandsisens reträtt, har skapat en mosaik av olika växtsamhällen med varierande jorddjup. Alvartorrängen förekommer på låga moränryggar med något djupare jordtäcke och har en neutral - svagt sur markreaktion. Kalkfuktängar finns i sänkor med finjord och god vattenhållande förmåga. Både kalkfuktängarna och alvartorrängarna har av hävd varit betade. Stensträngar antyder att fuktigare områden med högre produktion periodvis har slagits för höproduktion. I brist på hävd kan tok bli dominerande i fuktängarna och en kan dominera torrängarna. Tok och en samt flera andra träd- och buskarter har fått större spridning på Stora Alvaret idag på grund av den upphörda vedtäkten. Vätar är de periodvis vattenfyllda sänkor som finns här och var på alvaret. Växttäcket är glest och vätarna är vanligtvis helt uttorkade på sommaren. Vätarna omges ofta av kalkfuktängar. Alvarsjöar har bildats i större vattenhållande sänkor som är uppdämda av berggrundsryggar. Sjöarna är sällan mer än en meter djupa och kallas lokalt för mosse, mar eller träsk. Alvarsjöarna har ofta en rik förekomst av vattenväxter och ett flertal våtmarksfåglar häckar i eller i anslutning till alvarsjöarna. Stora Alvaret är sedan länge internationellt känt för sitt speciella växt- och djurliv med bland annat ett stort inslag av helt egna former samt arter från så skilda miljöer som fjäll, stäpp och taiga. Antalet arter som är upptagen på den nationella hotlistan är 362 stycken Artsammansättningen präglas av det torra, varma klimatet och den kalkrika berggrunden, det öppna landskapet samt växlande vattentillgång. Flera arter är endemiska, vilket innebär att de har sin enda förekomst i världen på Öland. Arter som alvarmalört, ölandssolvända och ölandsmåra är vanliga på Stora Alvaret, trots att de får ses som botaniska sensationer, utvecklade till egna arter eller underarter på bara år (Länsstyrelsen Kalmar län 2002). Bevarandevärden inom Stora Alvaret Området har mycket höga naturvärden knutna till förekommande naturtyper och arter. Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet: 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 27 ha 5130 *Enbuskamarker nedanför trädgränsen 0 ha (776 ha)** 6110 *Basiska berghällar 2045 ha (414 ha)** 6210 *Kalkgräsmarker, viktiga orkidélokaler 3990 ha (3105 ha)** 6280 *Kalkhällmark, nordiskt alvar ha (15002 ha)** 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 3855 ha (5191 ha)** 6510 Slåtteräng i låglandet 9 ha (0 ha)** 7210 *Kalkkärr med ag 1,9 ha 7230 Rikkärr 121 ha (75 ha)** 8240 *Karsthällmarker 121 ha (8,5 ha)** Ej Natura naturtypsklassad 3327 ha * Bevarandet av naturtypen bedöms vara av hög prioritet inom EU ** Uppgiften är uppdaterad och skiljer sig från det gällande regeringsbeslutet. Arealen inom parentesen är det gällande regeringsbeslutet. Ingående arter enligt habitatdirektivet: 1946 Alvarmalört 1493 Kalkkrassing 1974 Alvarstånds 1982 Trubbklockmossa 1988 Styv kalkmossa 1014 Smalgrynsnäcka 1065 Väddnätfjäril 1166 Större vattensalamander Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 3 av 15

4 Ingående arter enligt fågeldirektivets bilaga 1: A007 Svarthakedopping A084 Ängshök A140 Ljungpipare A098 Stenfalk A151 Brushane A197 Svarttärna A127 Trana A246 Trädlärka** A224 Nattskärra A307 Höksångare A338 Törnskata A466 Sydlig kärrsnäppa** ** Uppgiften är uppdaterad och skiljer sig från det gällande regeringsbeslutet. Arealen inom parentesen är det gällande regeringsbeslutet I Bilaga 2 i Bevarandeplanen för Natura 2000-området Stora Alvaret finns en sammanställning över områdets rödlistade arter som ej omfattas av habitat- eller fågeldirektivet. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att ingående livsmiljöer och arter skall ha en gynnsam bevarandestatus. För naturtyperna innebär detta att utbredningsområden bevaras samt att viktiga strukturer och funktioner bibehålls. Dessa kan exemplifieras i t.ex. träd- och buskskikt respektive hävd genom bete eller slåtter. Typiska arter ska också förekomma i livskraftiga populationer, som bekräftelse på ett intakt ekologiskt system. För de arter som pekas ut i EU-direktiven innebär en gynnsam bevarandestatus att arternas utbredning och antal inte ska minska och att deras livsmiljö är tillräckligt stor för att arterna ska kunna fortleva. Beskrivning av naturtyperna och förutsättningar för gynnsam bevarandestatus presenteras i Bevarandeplanen för Natura 2000-området Stora Alvaret. Beskrivning av arter ingående i habitatdirektivet och fågeldirektivets bilaga 1 presenteras i Bevarandeplanen för Natura 2000-området Stora Alvaret. Bevarandestatus Bevarandestatusen för de identifierade värdena i Natura 2000-området framgår inte i Bevarandeplanen. En viktig faktor för god bevarandestatus är en aktiv hävd av området. Mellan 1994 och 2001 har den betade arealen på Stora Alvaret ökat från 60 procent till 95 procent. Genom fortsatt betesdrift med stöd av EU:s miljöstöd kommer statusen för området att bibehållas och förstärkas. Verksamhet inom Natura 2000-området Större delen av Natura 2000-området nyttjas som betesmark för nöt, får eller hästar. Detta medför påverkan i form av stängsel, återkommande röjningar, stödutfodringar och tillsyn av djur. En konsekvens av detta är att röjningsmaskiner och andra fordon rör sig över Stora Alvaret och riskerar att genom körskador förändra hydrologi och vegetation. Samtidigt är förekomst av betande djur och återkommande röjningar en förutsättning för det öppna landskapet och därmed även en förutsättning för flera av de hotade arter som är knutna till detta. Kalkstensbrottet i Degerhamn och den pågående storskaliga stenbrytningen är en verksamhet som delvis sker på samma yta som är aktuell för vindkraftsanläggningen. Brytningen av kalksten i kalkbrottet sker precis vid gränsen till Natura 2000-området. Gränsen går så nära kalkstensbrottet att delar av dagens täkt finns inom Natura 2000-områdets gränser (Cementa 2002). Kalkbrottets södra del avgränsas av en ca 15 m hög lodrätt bergvägg. Ovanför branten Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 4 av 15

5 är avståndet till Natura 2000-området ca 60 m. I en underlagsrapport inför utökad brytning påpekas att stenbrottet kan ge en avvattning på ca 50 m ut på ömse sidor om täktkanten. Ytterligare 100 m ut kan vattennivån i berggrunden troligen också påverkas, men det kommer inte att ske i någon stor omfattning (Cementa 2002). Verksamheten i Stenbrottet påverkar Natura 2000-området genom tunga transporter och mänsklig närvaro samt genom sprängningar som orsakar plötsliga ljud och sprider damm över Natura 2000-området. Ungefär 7 km söder om den planerade vindkraftparken, vid Ventlinge, finns ytterligare ett kalkbrott med brytningsverksamhet. År 2006 beslutades att ytterligare brytning skulle tillåtas i kalkbrottet vid Ventlinge. I beslutet står att Natura 2000-området Stora Alvaret skulle komma att påverkas av den utökade brytningen. Naturvärden som påverkas är kalkhällmark, 6280, (2 ha) och fuktängar, 6410 (0,1-0,2 ha) samt kalkkrassing som ingår i habitatdirektivet och törnskata som ingår i fågeldirektivets bilaga 1. De två rödlistade arterna Ölandssolvända och åkerkulla är också påträffade i området. Länsstyrelsen beslutade att ge tillstånd enligt 7 kap 28b MB med följande motivering: Länsstyrelsen gör bedömningen att naturtyperna Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker samt Fuktängar med blåtåtel eller starr på Stora Alvaret som helhet inte kommer att skadas på grund av den planerade täktverksamheten. Bedömningen grundar sig främst på att den berörda arealen är synnerligen begränsad i förhållande till hela Stora Alvarets storlek samt att den är belägen vid randen av det utpekade området i omedelbar anslutning till befintligt täktområde. Kalkkrassning ingår i habitatdirektivet och berörs av det planerade täktområdet. I ansökan har den sökande presenterat en lokal av ett 60-tal exemplar alldeles intill det planerade brytningsområdet på en arbetsväg. Denna lokal kommer inte, om utvidgningen sker enligt ansökan, att beröras av framtida brytning. Enstaka exemplar som ligger inom utvidgningen kommer att försvinna, men det totala kalkkrassningsbeståndet på Stora Alvaret kommer inte att påverkas. Törnskatan ingår i fågeldirektivet och påträffades under inventeringen av närområdet till täkten. Länsstyrelsen anser inte att täkten kommer att påverka törnskatebeståndet som helhet i Natura-2000 området Stora Alvaret. Övriga rödlistade arter som påträffades under inventering av området är åkerkulla och ölandssolvända. Bägge dessa arter har stora utbredningar på Stora Alvaret och påverkan på arternas bevarandestatus anses vara negligerbart (Länsstyrelsen Kalmar län 2002). Natura 2000-området omfattar en ansenlig yta och flera andra verksamheter förekommer inom området. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 5 av 15

6 Karta 1. Visar de planerade vindkraftverken och deras placering i förhållande till Natura 2000-området Stora Alvaret. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 6 av 15

7 Miljön där vindkraftverken planeras En inventering av fågel- och markbundna naturvärden har genomförts i området där etablering av vindkraft planeras. I rapporten från inventeringen (Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden 2011) står följande skrivet om området: Naturvärdesinventeringen visar att området där anläggning av vindkraftverk planeras innehåller mindre partier med höga naturvärden. De markytor med högst naturvärde ligger inom det angränsande Natura 2000-området, Stora Alvaret. Nära det sydligaste vindkraftverket finns naturtypen kalkhällmark (6280) och nära ett av de mellersta vindkraftverken (nr 3) finns naturtypen fuktäng (6410). Området är till stora delar redan exploaterat genom storskalig stenbrytning och intensivt jordbruk. Om anläggandet av vindkraft planeras så att redan exploaterade ytor och befintliga vägar används så bedöms påverkan på områdets naturvärden bli liten. Ecocom bedömer att en exploatering som tar hänsyn till föreslagna rekommendationer kommer att vara ekologiskt hållbar och inte medföra några långsiktiga effekter på markbundna naturvärden. Nedan följer en kort beskrivning av marken vid respektive planerat vindkraftverk samt förhållandet till Natura 2000-området. För mer information se rapporten Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden Vindkraftverk 1 Vidkraftverk 1 är planerat på odlad åkermark som ingår i ett större sammanhängande jordbruksområde. Avståndet till Natura 2000-området är 150 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 2000-område utgörs av odlad åkermark. Ett dike går i gränsen mellan åker och Natura 2000-område. Etableringen av vindkraftverk 1 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Vindkraftverk 2 Vindkraftverk 2 är planerat på odlad åkermark som ingår i ett större sammanhängande jordbruksområde. Avståndet till Natura 2000-området är cirka 7 m. Fuktäng med blåtåtel eller starr (6410) är, enligt Ecocoms inventering 2011, den naturtyp som är belägen närmast det planerade vindkraftverket. Avståndet till naturtypen är cirka 25 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 2000-område utgörs av odlad åkermark. Ett dike går i gränsen mellan åker och Natura 2000-område. Etableringen av vindkraftverk 2 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Vindkraftverk 3 Vindkraftverk 3 är planerat på betesmark, omedelbart norr om en grusväg. I Ecocoms inventering 2011 klassades denna del av betesmarken som annan naturtyp och bedömdes sakna särskilda naturvärden. Avståndet till Natura 2000-området är cirka 5 m. Fuktäng med blåtåtel eller starr (6410) är, enligt Ecocoms inventering 2011 den naturtyp, som är belägen närmast det planerade vindkraftverket. Avståndet till naturtypen är cirka 15 m. Gränsdragningen mellan fuktäng och annan naturtyp utgörs inte av en tydlig skillnad i vegetationen. Med ökande avstånd från grusväg och åkermark minskar den negativa påverkan i fuktängen och de hävdgynnade arterna blir allt mer dominerande. Fuktängen (6410) är förhållandevis artfattig och några rödlistade arter påträffades inte. På längre avstånd från vägen (200 m >) ökar artrikedomen och här finns rödlistade arter som t ex hartmansstarr. Alldeles söder om grusvägen är kalkbrottets gamla delar belägna, där någon brytning ej längre förekommer. Grusvägen leder ner till den aktiva delen av kalkbrottet. För att minimera påverkan på fuktängen ska vindkraftverket placeras så nära grusvägen som möjligt. Etableringen av vindkraftverk 3 kommer att beröra mindre delar inom Natura områdets gränser. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 7 av 15

8 Vindkraftverk 4 Vindkraftverk 4 är beläget i den del av kalkbrottet där det inte sker någon aktiv brytning. I denna del av kalkbrottet är landskapet halvöppet, med blottad berggrund och utspridda små kullar, bevuxna med buskar och träd. Några byggnader står längs grusvägen som går i nordsydlig riktning. Avståndet till Natura 2000-området är 330 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 2000-område utgörs av övergivet kalkbrott. Etableringen av vindkraftverk 4 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Vindkraftverk 5 Vindkraftverk 5 är beläget i den del av kalkbrottet där det inte sker någon aktiv brytning. I denna del av kalkbrottet är landskapet öppet och marken domineras av blottad berggrund med lite vegetation. Avståndet till Natura 2000-området är 400 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 2000-område utgörs av övergivet kalkbrott. Etableringen av vindkraftverk 5 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Vindkraftverk 6 Vindkraftverk 6 är planerat vid en grusväg inne i kalkbrottsområdet, men i en relativt opåverkad del av kalkbrottet. Ecocoms inventering visar att vindkraftverket är beläget på gränsen mellan mark utan särskilda värden och naturtypen kalkhällmark (6280). Igenväxning och störning gör att naturtypen inte bedöms som fullgod. Avståndet till Natura 2000-området, som här består av naturtypen kalkhällmark (6280), är cirka 45 m. Området mellan vindkraftverk och Natura 200-område utgörs av kalkhällmark som håller på att växa igen. Åt öster är det 60 m till den ca 15 höga branten som leder ner till en av dammarna i den aktiva delen av kalkstensbrottet. Etableringen av vindkraftverk 6 kommer inte att beröra mark inom Natura 2000-områdets gränser. Påverkan på Natura 2000-området Ingående naturtyper Resultatet från Ecocoms inventering tillsammans med GIS-skikt från Jordbruksverkets databas över ängs-och betesmarksinventeringen, TUVA, ger en bild av vilka naturtyper som finns närmast vindkraftparken. TUVA är emellertid inte heltäckande och uppgifter saknas för området söder om vindkraftsparken (Albrunna naturreservat). De naturtyper som påträffas i Natura 2000-området närmast vindkraftparken är kalkhällmark (6280) och fuktäng (6410). Ytterligare naturtyp anträffas som närmast 390 m nordöst om vindkraftverk 1, i form av en liten yta kalkgräsmark (6210). Söder om vindkraftparken, på Albrunna alvar, bedöms det utifrån inventeringsresultaten och kartbilden som troligt att stora delar utgörs av kalkhällmark. Bedömningen görs, att risk för påverkan endast föreligger på naturtyperna kalkhällmark (6280) och fuktängar (6410). För att bedöma risken för påverkan har utgångspunkten varit bevarandeplanens beskrivningar, bevarandemål samt hot för dessa naturtyper. Viktigt för god bevarandestatus av fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) Viktigt för god bevarandestatus av fuktängar med blåtåtel eller starr (6410), enligt Bevarandeplanen, är oförändrad eller ökande areal samt årlig hävd. Frekvensen av negativa indikatorarter får inte överstiga 5%. Krontäckningen av träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap ska vara mellan 0-30%. Täckningsgraden av vedartad igenväxningsvegetation får inte överskrida X% av den totala arealen. Den registrerade arealen ska ha en ostörd hydrologi. Minst 3 av de typiska kärlväxtarterna (t ex slankstarr, ängsnycklar, tätört, majviva, älväxing, ängsvädd eller blodrot) ska förekomma i 60% av Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 8 av 15

9 provytorna. Minst 3 av de typiska fågelarterna (t ex enkelbeckasin, gulärla, tofsvipa och rödbena) ska ha sin förekomst och utbredning i området. Viktigt för god bevarandestatus av kalkhällmark (6280 ) Viktigt för god bevarandestatus av kalkhällmark (6280 ), enligt Bevarandeplanen, är oförändrad eller ökande areal samt årlig hävd. Frekvensen av negativa indikatorarter får inte överstiga 5%. Krontäckningen av träd och buskar som vuxit upp i välhävdade landskap ska vara mellan 0-30%. Täckningsgraden av vedartad igenväxningsvegetation får inte överskrida X% av den totala arealen. Minst 3 av de typiska kärlväxtarterna (t ex alvargräslök, grusviva, bågsvingel, bergskrabba, såpört, backtimjan och dikesveronika) ska förekomma i 60% av provytorna. Förekomst och utbredning av de typiska fågelarterna ljungpipare och storspov ska bibehållas eller öka. Bild 2. Visar området där vindkraftverk 3 är planerat att etableras. Till höger i bilden går grusvägen och längst till höger skymtar kanten av kalkstensbrottet. Något till vänster i bilden går den otydliga gränsen mellan fuktäng (6410) och annan naturtyp. Påverkan på naturtyperna i Natura 2000-området Påverkan på vegetation och strukturer Etableringen av vindkraft vid kalkstensbrottet i Degerhamn kommer att ske utanför Natura 2000-områdets gränser, men ett vindkraftverk (nr 3) kommer att ha direkt påverkan på mark inom Natura 2000-området. Vindkraftverk 3 är planerat att anläggas cirka 5 m utanför Natura 2000-området. Fundament och omgivande slänter kommer dock att kräva ett visst utrymme, vilket direkt kommer att påverka Natura 2000-området. Högst 0,2 ha inom Natura 2000-området kommer att bli påverkat av fundament, slänter och eventuella markskador. Enligt Ecocoms inventering är detta område till största del inte någon natura-naturtyp och hyser inte heller Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 9 av 15

10 några andra särskilda naturvärden. Naturtypen fuktäng (6410) är belägen cirka 15 m från den planerade verksplaceringen och kan till mycket liten del komma att bli direkt påverkad av etableringen av vindkraftverk 3. Den direkta påverkan på naturtypen fuktäng (6410), i form av fundament, slänter och eventuella markskador beräknas högst vara 0,05 ha. En viktig faktor vid påverkansbedömningen är att det vid inventeringen konstaterades att denna del av fuktängen (6410) var förhållandevis artfattig samt att några rödlistade arter inte påträffades. Viktigt för god bevarandestatus för fuktäng är att hydrologin är ostörd. Hydrologin vid vindkraftverk 3 är redan i stor omfattning störd, framförallt eftersom kalkstensbrottet endast är beläget cirka 40 m söder om verksplaceringen. Det öppna brottet är omfattande och utgör en påverkan på omgivande marker, se avsnittet Verksamhet inom Natura 2000-området. Även den uppbyggda grusvägen har troligen en hydrologisk påverkan på omgivande mark. Närheten till grusvägen medför dock att någon ny väg inte behöver anläggas till vindkraftverk 3. Den hydrologiska störning som anläggandet av vindkraftverk 3 kan utgöra bedöms därför inte försämra bevarandestatusen för fuktängen. Det kan också tilläggas att fuktängen innefattar ett flertal grävda diken som går genom naturtypen i öst-västlig riktning. Vindkraftverk 3 bedöms inte påverka förekomsten av negativa indikatorarter eller typiska kärlväxter i sådan omfattning att bevarandestatusen försämras. De två nordligaste vindkraftverken, 1 och 2, kommer att anläggas på åkermark. Mellan åkermarken och Natura 2000-området finns ett grävt dike, vilket minskar det hydrologiska utbytet mellan områdena. Närmaste natura-naturtyp, fuktäng (6410), är belägen m in i Natura 2000-området. Anläggandet av vindkraftverk 1 och 2 bedöms inte ha någon negativ påverkan på fuktängens bevarandestatus. För att anlägga vindkraftverk 1 och 2 kommer vägar att behöva etableras. Vägarna kommer att etableras på åkermarken och bedöms inte påverka fuktängens bevarandestatus. Vindkraftverk 4 och 5 kommer att etableras i centrum av kalkstensbrottet. Avståndet (300 och 420 m) från Natura 2000-området bedöms som tillräckligt för att påverkan på naturtypernas bevarandestatus kan anses som osannolik. Det sydligaste vindkraftverket, 6, är beläget cirka 45 m från Natura 2000-området, som här utgörs av naturtypen kalkhällmark (6280). Avståndet bedöms som tillräckligt för att inte någon påverkan på naturtypens vegetation ska uppkomma. Kalkbrottets djupa del är belägen 60 m öster om vindkraftverk 6. Liksom för vindkraftverk 3 bedöms den hydrologiska påverkan som kalkbrottet utgör på Natura 2000-området vara så betydande att påverkan från etableringen av vindkraftverk 6 ej kommer att ha någon ytterligare effekt på Natura områdets hydrologi. Befintlig väg kommer användas och någon ny väg behöver inte anläggas vid vindkraftverk 6. Påverkan på typiska fågelarter De tre nordligaste vindkraftverken är belägna cirka 15, 25 och 150 m från naturtypen fuktäng (6410). Typiska fågelarter som förekommer i denna naturtyp är t ex enkelbeckasin, gulärla, tofsvipa och rödbena. Vid Ecocoms fågelinventering 2010 konstaterades att gulärla häckade i närområdet, dock inte i Natura 2000-området. Tofsvipa och rödbena observerades i området under häckningstid, men någon häckning konstaterades inte. Det får betraktas som troligt att dessa arter tidvis förekommer i fuktängen, även om de inte häckar här. Det sydligaste vindkraftverket är beläget cirka 45 m från naturtypen kalkhällmark (6280). Typiska fågelarter som förekommer i denna naturtyp är ljungpipare och storspov. Vid inventeringarna under 2010 (Ecocom & Friberg. 2010) framkom inte någon information om häckande storspov i detta område. Däremot konstaterades flera par ljungpipare på alvarområdet längre åt sydöst (Friberg. 2010). Det är även troligt att ljungpipare häckar söder om vindkraftverk 6, det är dock osäkert hur nära. De nämnda typiska arterna tillhör grupperna vadare och tättingar, vilka normalt inte bedöms som riskgrupper för kollision med vindkraftverk. Huruvida arterna kan komma att påverkas negativt genom störning från vindkraftverken är svårt att säkert uttala sig om. Det har dock visat sig att störning av häckande fåglar i öppna landskap är relativt ovanligt och Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 10 av 15

11 många arter häckar nära vindkraftverk. De flesta häckande fåglar undviker inte vindkraftverk, men vissa vadare tycks undvika vindkraftverk (Green 2010). De aktuella vindkraftverken planeras i öppen mark och risken för störning bör följaktligen betraktas som relativt liten, men en viss störningsrisk kan finnas för vadare. För ljungpipare har man i skotska studier kunnat fastställa att arten undviker närområdet kring vindkraftverk och man rekommenderar en skyddszon på minst 200 m (Pearce-Higgins m fl 2008). En större brittisk undersökning har försökt utreda om häckfågelfaunan är annorlunda nära större vindkraftsparker jämfört med liknande områden utan vindkraft. Inom en 500-meters radie från vindkraftverken indikerades densiteten häckfåglar minska med 15-53%. Ormvråk, blå kärrhök, ljungpipare, storspov, enkelbeckasin och stenskvätta uppvisade störst påverkan (Daniel Bengtsson, SOF, skriftl. 2010). Vid Kastlösa, på Öland, uppfördes 1998 en kustnära vindkraftpark med 16 verk. Häckfågelfaunan på Ölands sjömarker har under inventerats av Länsstyrelsen Kalmar län. I inventeringen ingår sjömarken Eckelsudde - Bjärby, av många betraktat som en av västra Ölands mest värdefulla fågellokaler. Vindkraftparkens fem västligaste verk är belägna på eller gränsar till den inventerade sjömarken. I rapporten från inventeringen går det att utläsa att fågelfaunan på sjömarken med uppförda vindkraftverk utvecklats likt den på övriga sjömarker på Öland (Wallin m fl 2009). Detta trots att den nuvarande vindkraftparken om 16 verk uppfördes Det beskrivna exemplet i Kastlösa indikerar att vindkraftverk kan ha en låg påverkan på häckfågelfaunan i öppna marker. I fuktängen (6410) i närheten av vindkraftverk 1, 2 och 3 finns inte några observationer av häckande vadare. Störningsrisken på häckande typiska fågelarter i fuktängen bedöms som låg. Däremot bedöms det finnas en risk att typiska fågelarter av gruppen vadare, som födosöker eller tillfälligt uppehåller sig i fuktängen, kommer att påverkas negativt av störning från vindkraftverken. Kalkhällmarken (6280) söder om vindkraftverk 6 hyser sannolikt häckande ljungpipare. Ljungpipare kräver öppna marker för att häcka, ofta 30 ha öppen mark. Reviren kan vara 10 ha eller större (Blank 2004). Med tanke på att ljungpiparen vill ha öppen mark runt sin häckning är det troligt att arten inte häckar i närheten av vindkraftverk 6 som står i kalkbrottet, där det växer både träd och buskar. Med den rekommenderade skyddszonen på 200 m runt vindkraftverk för ljungpipare (Pearce-Higgins m fl 2008) som utgångspunkt görs bedömningen att vindkraftverk 6 genom störning kan försämra habitatet i det närmaste reviret. Då artens revir är relativt stora (minst 10 ha) bedöms det dock inte som troligt att habitatförsämringen kommer att få effekt på antalet häckande ljungpipare. Påverkan på arter enligt fågeldirektivets bilaga 1 Beskrivningar av arterna och deras levnadsmiljö är hämtade från Bevarandeplanen för Natura 2000-området Stora Alvaret. För vindkraftparkens påverkan på fåglar som tillfälligt uppehåller sig i området och för påverkan på fågellivet generellt hänvisas till rapporten Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden A007 Svarthakedopping Arten svarthakedopping häckar i små fisktomma vatten, vilket är en miljö som inte bedöms finnas i den berörda delen av Natura 2000-området. Arten påträffades inte heller vid fågelinventeringarna Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 11 av 15

12 A084 Ängshök Ängshök häckar i tokbestånd och agyrar. Den födosöker över öppen mark. I Ecocoms rapport, Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden 2011, utreds hur ängshök kommer att påverkas. Rapportens slutsats angående ängshök är För ängshök innebär vindkraftsetableringen förminskat jaktrevir, men placeringen påverkar troligen inte de häckande ängshökarna negativt i någon större utsträckning. A140 Ljungpipare Det finns risk att vindkraftverk 6 genom störning kan försämra habitat för ljungpipare i det närmaste reviret åt söder (Albrunna alvar). Då artens revir är relativt stora (minst 10 ha) bedöms det inte som troligt att habitatförsämringen kommer att få effekt på antalet häckande ljungpipare. A098 Stenfalk Arten stenfalk observerades ej under häckningstid vid de inventeringar som genomfördes En observation gjordes under flyttningsperioden hösten Det finns inte några observationer som tyder på att häckande stenfalk finns närheten av de planerade vindkraftverken. A151 Brushane Arten brushane häckar på strandängar och vid våtmarker. Lämplig häckningsmiljö bedöms inte förekomma i den berörda delen av Natura 2000-området. Arten påträffades inte heller vid fågelinventeringarna Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A197 Svarttärna Arten svarttärna häckar i grunda alvarsjöar. Lämplig häckningsmiljö bedöms inte förekomma i den berörda delen av Natura 2000-området. Arten påträffades inte heller vid fågelinventeringarna Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A127 Trana Tranan häckar på sanka sjö- eller havsstränder, på myrar, i öppna kärr, vid större slättsjöar samt i andra våtmarker. Lämplig häckningsmiljö bedöms inte förekomma i den berörda delen av Natura 2000-området. Vid fågelinventeringarna 2010 gjordes inte några observationer som tyder på att arten häckar i den berörda delen av Natura 2000-området. Under höstinventeringen observerades dock ett stort antal av flyttande tranor. Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på häckande trana inom Natura 2000-området. A246 Trädlärka Vid fågelinventeringarna 2010 gjordes inte några observationer av arten trädlärka under häckningstid. Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A224 Nattskärra Den vanligaste häckningsmiljön för nattskärran är gles, luckig tallskog på sandig mark eller hällmarker. Ofta häckar den i sådana skogar i direkt anslutning till små hyggen, gläntor, brandfält eller torra impediment. På Alvaret häckar den i anslutning till träddungar och igenvuxna enbuskmarker. Nattskärran livnär sig huvudsakligen på större nattflygande Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 12 av 15

13 insekter i öppna områden som gläntor, över mossar, på kalhyggen, i kraftledningsgator och längs skogsomgärdade vägar. Födosöken kan ske uppemot 5 km bort från häckningsplatsen. Arten påträffades inte vid fågelinventeringar Detta betyder inte att arten saknas i området eftersom den är nattaktiv och inventeringarna utfördes under dagtid. Det är möjligt att arten födosöker i området där vindkraftverken planeras. Nattskärrans nattliga vanor gör dem svårstuderade ur ett vindkraftsperspektiv men hittills verkar inte dödade fåglar ha påträffats i Sverige (Ahlén 2010). I en sammanställning av fåglar funna under vindkraftverk i Tyskland, som omfattar 865 dödade fåglar, hade inte nattskärra påträffats (Dürr 2009). Avsaknaden av vindkraftsdödade fynd av nattskärra indikerar att arten inte är en riskart för kollision. Den allmänna meningen bland ornitologer tycks vara att nattskärra främst födosöker i trädtoppshöjd och lägre, vilket också talar för att risken för kollision med rotorbladen är låg. Den aktuella vindkraftsetableringen bedöms inte utgöra något konkret hot mot nattskärra i Natura 2000-området. Det kan dock inte uteslutas att en viss kollisionsrisk föreligger. A307 Höksångare Höksångaren lever främst i buskrika naturbetesmarker (på alvar, strandängar och skärgårdsöar). Vid fågelinventeringarna 2010 konstaterades att området hyser ett stort antal häckande par av höksångare. Vindkraftparken kommer inte att innebära habitatförlust för arten inom Natura 2000-området och troligen inte heller utanför detta. Vindkraft tycks inte innebära någon större störningseffekt eller kollisionsrisk för småfåglar (Green 2010). Vindkraftparken bedöms således inte ha någon betydande negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A338 Törnskata Törnskatan häckar på öppna marker (främst jordbruksmark, men även kalhyggen) med rik insektsförekomst på varma, solbelysta lokaler. Vid fågelinventeringarna 2010 konstaterades att området hyser flera häckande par av törnskata. Vindkraftparken kommer inte att innebära habitatförlust för arten inom Natura 2000-området och troligen inte heller utanför. Vindkraft tycks inte innebära någon större störningseffekt eller kollisionsrisk för småfåglar (Green 2010). Vindkraftparken bedöms därför inte ha någon betydande negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. A466 Sydlig kärrsnäppa Arten är knuten till öppna och blöta gräsmarker och är i Sverige numera nästan enbart knuten till kortbetade havsstrandängar. Lämplig häckningsmiljö bedöms inte förekomma i den berörda delen av Natura 2000-området. Arten påträffades inte heller vid fågelinventeringarna Vindkraftparken bedöms inte ha någon negativ påverkan på förekomsten av arten inom Natura 2000-området. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 13 av 15

14 Påverkan på arter ingående i habitatdirektiv och rödlista De arter som ingår i habitatdirektivet presenteras under rubriken Bevarandevärden inom Stora Alvaret. Den enda risk som föreligger för dessa arter bedöms vara habitatförstöring. Bedömningen görs att det är endast vid vindkraftverk 3 som risken finns för att arternas habitat förstörs, eftersom detta är den enda plats där en direkt påverkan på Natura området kan bli aktuell. Vid naturvärdesinventeringen 2011 påträffades inte någon av arterna i området (Ecocom 2011). Vindkraftparken bedöms inte ha någon betydande negativ påverkan på förekomsten av dessa arter inom Natura 2000-området. För rödlistade arter (fåglar undantaget) i bilaga 2 i Bevarandeplanen för Natura området Stora Alvaret gäller samma resonemang och slutsatsen är att vindkraftparken inte bedöms ha någon betydande negativ påverkan på förekomsten av dessa rödlistade arter inom Natura 2000-området. Det ska dock tilläggas att flera av arterna inte specifikt eftersöktes vid naturvärdesinventeringen t ex inom grupperna skalbaggar, svampar, spindlar och mossor. Särskilda åtgärder för bevarandet av Natura 2000-områdets värden Vindkraftverk 3 kommer att placeras så nära som möjligt intill den grusväg som går söder om Natura 2000-området. Anläggandet kommer att planeras så att grusvägen kan användas som kranplats. Om ytterligare hårdgjord yta behövs vid vindkraftverket kommer området söder om grusvägen att användas. På detta sätt minimeras påverkan på Natura 2000-området. Den direkta påverkan på naturtypen fuktäng (6410), i form av fundament, slänter och eventuella markskador beräknas högst vara 0,05 ha. Det är troligt att denna yta blir ännu mindre. Slutsats Vindkraftverken kommer främst att anläggas på åkermark eller mark som tidigare exploaterats genom storskalig kalkstensbrytning i en intensivt odlad bygd. Mycket kraftig påverkan i form av kalkbrytning existerar redan i området, vilket är en viktig orsak till att området är lämpligt för vindkraft. Den påverkan som vindkraft kan ha på naturvärden kommer i det aktuella fallet bara delvis att få effekt, eftersom många naturvärden redan är utsatta för större påverkan från kalkbrottet än den påverkan vindkraften åstadkommer, t ex hydrologisk påverkan. Att anlägga vindkraft i områden som redan är utsatta för kraftig exploatering och påverkan är dessutom att föredra framför att anlägga vindkraft i mer opåverkade områden. En etablering av vindkraft kommer att påverka naturtypen fuktängar (6410) genom att högst 0,05 ha av arealen försvinner eller försämras. Den del av fuktängen som påverkas är förhållandevis artfattig och utan rödlistade arter. Det finns även en risk att naturtypens typiska vadararter, som födosöker eller tillfälligt uppehåller sig i området, kan störas av vindkraftverken. Aktuella arter är t ex tofsvipa, enkelbeckasin och rödbena, varav inte någon är rödlistad. Vid fågelinventeringen har det inte gjorts några observationer som tyder på att de typiska arterna häckar i den aktuella fuktängen. Ljungpipare är en typisk fågelart för kalkhällmarker och en art som ingår i fågeldirektivets bilaga 1. Arten häckar i Natura 2000-området söder om vindkraftverk 6 (Albrunna alvar). Etablering av vindkraftverk 6 kan eventuellt försämra habitatet i det närmaste reviret, det är dock inte troligt att antalet häckande ljungpipare påverkas. Bedömningen görs att etablering av vindkraft inte kommer att skada naturtypen fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) på Stora Alvaret som helhet. Bedömningen grundar sig på att den berörda arealen är ytterst begränsad i jämförelse med naturtypens areal inom Natura 2000-området. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 14 av 15

15 Bedömningen görs att etablering av vindkraft inte kommer att påverka bestånden av fågelarter typiska för naturtyperna fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) eller kalkhällmarker (6280) på Stora Alvaret som helhet. Rovfåglar nämns ofta som en fågelgrupp som riskerar att kollidera med vindkraft. I Natura 2000-området finns de hotade rovfåglarna ängshök och havsörn. Information om avstånd till närmaste häckningar och arternas flygvägar ligger till grund för bedömningen att etablering av vindkraft inte kommer att påverka bestånden av ängshök och havsörn i Natura området som helhet. Detta gäller även övriga fåglar ingående i fågeldirektivets bilaga 1 som enligt bevarandeplanen förekommer i Natura 2000-området. I rapporten Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden 2011finns förslag på åtgärder som kan främja Natura 2000-områdets fågelvärden. En etablering av vindkraftverken kan även på lång sikt gynna bevarandet av Natura området. Verksamheten kommer årligen att producera cirka 45 GWh elenergi. Detta innebär att utsläppen av koldioxid minskas med ton, om den ersätter kolkondensel som normalt är marginalel. Det skulle också innebära en utsläppsreducering om 54 respektive 45 ton av de svavel- och kvävedioxid. En etablering av vindkraftverken utgör också en möjlighet för Cementa-fabriken i Degerhamn att täcka halva sitt elbehov med förnyelsebar energi. Energimyndighetens planeringsmål för vindkraft till 2020 ligger på 30 TWh. Detta innebär en tiofaldig ökning från dagens 3 TWh (Energimyndigheten 2011). Vindkraftparken vid kalkbrottet i Degerhamn är en del i detta planeringsmål. Utbyggnaden av vindkraft är ett allmänt intresse som gynnar människors hälsa, säkerhet och miljö i ett långsiktigt perspektiv. Referenser Ahlén, I Fågelarter funna under vindkraftverk i Sverige. Vår Fågelvärld 69 (4), Ahlén, I Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97, Blank, H Fågellivet på skyddade myrmarker i Jönköpings län. Länsstyrelsens meddelandeserie 2004:42 Cementa Rapport ingående i Miljökonsekvensbeskrivning för utökad brytning av kalksten och framtida täktansökan inom Natura 2000-område Dürr, T Opublicerad sammanställning av 865 fynd av döda fåglar från stora delar av Tyskland. Ecocom Inventering vid kalkbrottet i Degerhamn av fågel 2010 och naturvärden 2011 Energimyndigheten Friberg, G Sammanfattande resultat av häckfågelinventering avseende Cementas täktområder.degerhamn Green, M., Presentation på konferensen; Vindkraftsforskning i fokus 2010, Göteborg Länsstyrelsen Kalmar län Bevarandeplan för Natura 2000-området Stora Alvaret Länsstyrelsen Kalmar län Beslut för Tillstånd enligt miljöbalken till täktverksamhet på fastigheterna Ventlinge 7:62 och 7:79, Mörbylånga kommun Pearce-Higgins, J.W., Stephen, L., Langston, R.H.W. & Bright, J.A Assessing the cumulative impact of wind farms on peatland birds: a case study of golden plover Pluvialis acricaria in Scotland, Mires and Peat 4, 2008/9:1-13. Wallin, M., Wallin, K. & Truvé, J Fågelfaunan på Ölands sjömarker inventeringar Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:08 Sveriges ornitologiska förening Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Tillståndsprövning Natura 2000-område Stora Alvaret Sida 15 av 15

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan PM 2014-10-08 På uppdrag av HS Kraft AB Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72 275

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy 2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett

Läs mer

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Bevarandeplan för Natura 2000-område Ettödeltat Områdeskod SE0310317 Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Beteckning 0600-40-0317 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i International 1(6) s Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (september 2009) Målet för den planerade utbyggnaden av vindkraft i landet har av regeringen beslutats

Läs mer

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A

DOM. 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober 2011, dnr 551-1203-10, se bilaga A KAMMARRÄTTEN I Avdelning 3 DOM 2011-12- 2 2 Meddelad i Göteborg Sida l (4) KLAGANDE Rolf Jonsson, 19610927 Kusagärde l 432 68 Veddige ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsstyrelsen i Hallands läns beslut den 31 oktober

Läs mer

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft MAGNUS GELANG Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft. Bilaga

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010

Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Vindkraft och fåglar Västra Götalands län, 6 och 7 december 2010 Mats O.G. Eriksson. MK Natur- och Miljökonsult HB Tel & fax 031-94 87 91, mobil 070-609 94 33 eriksson.tommered@telia.com Vindkraft Fåglar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

vårda och anlägga våtmarker

vårda och anlägga våtmarker vårda och anlägga våtmarker Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Återskapad våtmark i skog. Vårda och anlägga våtmarker Våtmarker gynnar fågellivet, fisket och jakten. Dessutom ger

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399 Bevarandeplan Vojmsjölandet SE0810399 Namn: Vojmsjölandet Sitecode: SE0810399 Områdestyp: SCI Area: 4872,6 ha Kommun: Vilhelmina Karta: Dikanäs 23 G, ekonomiska kartan 23 G 0-1 e-f och 2-3 e-f Koordinat:

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Bevara naturen på norra Gotland!

Bevara naturen på norra Gotland! !"##$##$!% #'() Naturvårdsverket, 106 48 STOCKHOLM Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 VISBY Region Gotland, 621 81 VISBY Skogsstyrelsen, distrikt Gotland, Box 1417, 621 25 VISBY Högskolan på Gotland,

Läs mer

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd

Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1 (6) Planerad ansökan om bergtäkt på Naverstad-Sögård 1:5, Tanums kommun underlag för samråd 1. Administrativa uppgifter: 2011-10-02 Sökande: Kontaktperson hos sökande: Konsult, kontaktperson för ärendet

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Jan Pettersson/JP Fågelvind

Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? Jan Pettersson/JP Fågelvind Hur påverkas de rastande och flygande sjöfåglarna i Torsviken av befintliga och sex nya placeringar för vindkraftverk? En bedömning efter en studie med radar och visuella följningar under ett helt år.

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Brucebo SE0340064

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Brucebo SE0340064 Län: Gotland Kommun: Gotland Areal: 33,4 hektar Centralpunktskoordinat: X: 1 651 656; Y: 6 398 536 Fastställd av Länsstyrelsen: 30 augusti 2005 Områdestyp: SCI 1 Skydd: Naturreservat, riksintresse för

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Manual för uppföljning av betesmarker och slåtterängar i skyddade områden

Manual för uppföljning av betesmarker och slåtterängar i skyddade områden Projekt Dokumentnamn Beteckning Dnr U p p följ ni n g a v be v a ra n- demå l i s ky d da de om råden Ma nual för up p följ ni n g i be t e sma rke r och slåtterä n ga r i s k yd da de o mrå d e n Utfärdad

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet

Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind På uppdrag av Triventus Consulting AB Färjestaden 2005-07-21 Vindkraftverk och flyttfåglar på Skottarevet Jan Pettersson JP Fågelvind

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Gotlands Datum Diarienr: Ornitologiska Förening 2012.12.01 5511-23714-2012

Gotlands Datum Diarienr: Ornitologiska Förening 2012.12.01 5511-23714-2012 GOF YTTRANDE 1 (10) YTTRANDE Gotlands Datum Diarienr: Ornitologiska Förening 2012.12.01 5511-23714-2012 Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Yttrande över ansökan om tillstånd för

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Remissyttrande över Detaljplan för Vindkraftspark vid Arendal/Risholmen, dnr 0412/06, planhandling april 2009.

Remissyttrande över Detaljplan för Vindkraftspark vid Arendal/Risholmen, dnr 0412/06, planhandling april 2009. 1 Till Göteborg Stad Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg Remissyttrande över Detaljplan för Vindkraftspark vid Arendal/Risholmen, dnr 0412/06, planhandling april 2009. Ärendet Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International

SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International SVERIGES ORNITOLOGISKA FÖRENING partner i BirdLife International Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (oktober 2013) Den av regeringen uppsatta planeringsramen för utbyggnad av vindkraft

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand

DOM 2011-04-06 Meddelad i Härnösand Föredraganden Y Gilbert Meddelad i Härnösand Mål nr Sida 1 (6) KLAGANDEN 1. Erik Fursäter, 601005-0216 Hållands byalag Slagsån 594 830 05 Järpen 2. Barbro Rolandsson, 591211-8246 Skogsvägen 5 A 181 41

Läs mer

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun Åtgärdsprogram (mars 2003) Projektgrupp Patrik Lund Kartor Patrik Lund Layout Ann Ekvall Fotografier Cecilia Backe, Cecilia Torle,

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Bevarandeplan. Rataskär SE0810031

Bevarandeplan. Rataskär SE0810031 Bevarandeplan Rataskär SE0810031 Namn: Rataskär Sitecode: SE0810031 Områdestyp: SCI Area: 93 ha Kommun: Robertsfors Kartor: Robertsfors 21 K; ekonomiska kartan 21K 1 j Mittkoordinat: 7108170-1749287 Fastighetsägare:

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Yttrande över Vindbruksplan Härryda

Yttrande över Vindbruksplan Härryda Yttrande över Vindbruksplan Härryda Utöver det som skrivs i detta yttrande vill vi också ansluta oss till de av Sveriges ornitologiska förenings framtagna vindkraftspolicy som kommer som bilaga. Vindbruksplanen

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer