Barkerydssjön. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd/reviderad

Transkript

1 Bevarandeplan för Natura 2000-område Barkerydssjön Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd/reviderad Beteckning

2 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade arter och naturtyper som finns angivna i EUs art- och habitatdirektiv eller fågeldirektiv. Genom att bilda ett nätverk av områden inom EU säkerställs naturvärden inför framtiden och varje land åtar sig att förvalta sina utvalda områden. Bevarandeplanen beskriver syfte och mål med varje Natura 2000-område samt de hot mot områdets naturtyper och arter som idag kan identifieras och anses väsentliga. Vidare anges vilka åtgärder som planeras och hur bevarandearbetet ska följas upp. Målet är att angivna arter och naturtyper ska ha så kallad gynnsam bevarandestatus, vilket lite förenklat betyder att deras förekomst ska vara stabil eller ökande. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Lagstiftning För alla Natura 2000-områden som regeringen tagit beslut om gäller särskild lagstiftning sedan 2001 (miljöbalken 7 kap 28 ). Den innebär att alla åtgärder och verksamheter som i betydande omfattning kan påverka områdets naturmiljö - med undantag av det som krävs för att förvalta naturvärdena - omfattas av tillståndsplikt. Tillståndsplikten för åtgärder och verksamheter som i betydande omfattning kan påverka områdets naturvärden gäller även utanför det avgränsade Natura 2000-området. För att veta om en åtgärd är tillståndspliktig kan du kontakta den tillsynsmyndighet som är ansvarig för området. Generellt gäller att Skogsvårdsstyrelsen är tillsynsmyndighet för skogsmark utanför naturreservat och nationalparker. Kommunen ansvarar för kommunala naturreservat och för övrig mark är Länsstyrelsen tillsynsmyndighet. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett underlag för prövningar av eventuella åtgärder i Natura 2000-området. Foto: Henrik Gustafsson

3 BEVARANDEPLAN Sida 1/6 Datum Beteckning Bevarandeplan för Natura 2000-område Barkerydssjön Namn Barkerydssjön Områdeskod SE Kommun Nässjö Henrik Gustafsson Landsbygdsavdelningen Postadress Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post lansstyrelsen@f.lst.se Postgiro/bankgiro Areal 56 hektar Ägarförhållande Privat Svenska kyrkan Staten (Naturvårdsverket) Upprättad av Henrik Gustafsson Fastställd av Länsstyrelsen i Jönköpings län 6 september 2005, reviderad februari 2008 med avseende på ägarförhållande och utpekade arter Områdestyp/status Området antogs av regeringen enligt fågeldirektivet i april 2004 Arter enligt fågeldirektivets bilaga 1 A038 Sångsvan (Cygnus cygnus) A072 Bivråk (Pernis apivorus) A081 Brun kärrhök (Circus aeruginosus) A127 Trana (Grus grus) A151 Brushane (Philomachus pugnax) A166 Grönbena (Tringa glareola) Övriga fåglar som utgjort grund för Natura 2000 utpekandet -

4 BEVARANDEPLAN Datum Beteckning Sida 2/6 Beskrivning av området Barkerydssjön ligger 10 km nordväst om Nässjö tätort invid Barkeryds kyrka, i Nässjö kommun, centralt på Sydsvenska höglandet. Sjön ligger inom Huskvarnaåns vattensystem som avvattnas mot Vättern sänktes Barkerydssjön för att öka arealen brukbar mark. En kanal grävdes och vattennivån minskades avsevärt och den före detta sjöbottnen användes som slåttermark. Denna slåtter upphörde på 1950-talet. Konsekvenserna av sjösänkningen i kombination med markanvändningen i närområdet har givit sjön dess dags utseende. Andelen öppen vattenspegel är liten och området är en mosaik av vatten, madmark, gungfly, vass och kaveldun. Västra och södra delen av sjön gränsar mot skogs- och myrmark medan östra sidan är strandäng/betesmark med glest stående klibbalar. Norra stranden är betesmark av mer öppen karaktär. Barkerydssjön är en värdefull våtmarkslokal med ett rikt fågelliv. Dock har antalet häckande och rastande fåglar minskat under de senaste 25 åren samtidigt som sjön har vuxit igen allt mer. Restaurering måste till för att öppna upp en större sammanhängande vattenspegel. Trots detta häcka årligen sångsvan, grågås, kricka, rörhöna, vattenrall, enkelbeckasin, storspov, grönbena, skrattmås, fiskmås och gulärla i och kring sjön. Besöksfrekvensen vid Barkerydssjön är hög av både skolklasser, som gärna går naturstigen, och fågelskådare som uppskattar tornet vid sjöns nordvästra sida. Bevarandesyfte Området har mycket höga naturvärden knutna till arterna: A038 Sångsvan (Cygnus cygnus) A072 Bivråk (Pernis apivorus) A081 Brun kärrhök (Circus aeruginosus) A127 Trana (Grus grus) A151 Brushane (Philomachus pugnax) A166 Grönbena (Tringa glareola) Syftet med bevarandet av Barkerydssjön är att bidra till att upprätthålla detta område i en gynnsam bevarandestatus i den boreala regionen. Vid eventuella målkonflikter ska alltid våtmarksberoende fåglar i behov av en öppen vattenspegel prioriteras. Beskrivning av arter Sex olika fågelarter, för vilka Barkerydssjön är betydelsefull och som finns med på Fågeldirektivets bilaga 1, är rapporterade. Sångsvan A038 Under hösten och våren kan man se sångsvanar rasta kring Barkerydssjön och vid milda vintrar kan sångsvan ses året runt. Sedan 1987 har ett par häckat årligen. Ekologiska förutsättningar: Sångsvanen häckar i grunda, vegetationsrika vatten. Den kräver god tillgång på undervattensväxter under häckningssäsongen, liksom lämplig och god

5 BEVARANDEPLAN Datum Beteckning Sida 3/6 tillgång på grön växlighet under vintersäsongen. Arten kräver relativt ostörda områden under sin flyttning och övervintring. Bivråk A072 Bivråken övervintrar i Väst- och Centralafrika och kommer till Sverige i slutet av maj och lämnar landet redan i slutet av augusti och början på september. Ett par brukar häcka i närheten av Barkerydssjön och arten ses regelbundet kring sjön. Ekologiska förutsättningar: I södra Sverige är den optimala miljön för bivråken ett småbrutet blandskogslandskap i närheten av en sjö eller något vattendrag. Förekomsten av äldre och luckrika skogsbestånd, gärna omväxlande med naturbetesmarker och med ett stort inslag av bryn, gynnar förekomsten av getingar vars larver bivråken föder upp sina ungar med. Förekomst av äldre skog rik på lövträd och med närhet till fuktskog, kärr och andra våtmarker är fördelaktigt under försommaren då de gamla fåglarna till stor del livnär sig på småfågelungar men även av grodor och troligen till viss del även av humlelarver och -puppor. Brun kärrhök A081 Brunkärrhök, som övervintrar i Västafrika, ses regelbundet med en till ett par individer vid Barkerydssjön under våren, sommaren och tidig höst. Någon bekräftad häckning finns det dock inte från sjön. Ekologiska förutsättningar: Brun kärrhök är starkt knuten till vass- och näringsrika slättsjöar, men finns även i andra typer av sjöar. En förutsättning för häckning är att det finns tillgång på tät gammal vass eller liknande vegetation att bygga boet i. Arten kräver tillgång på lämpliga bytesdjur vid häckningslokalen och i dess omgivning. Jaktutflykter över åkermark kan utsträckas åtskilliga kilometer från boplatsen. Födan utgörs av sorkar, grodor, fågelungar etc., ibland även ägg, fisk och kadaver. Trana A127 Tranan är en pedagogisk EU-art då den bland annat häckar i Sverige och Finland och sedan flyttar genom stora delar utav EU för att övervintra i Spanien. Vid Barkerydssjön har det sedan 1940-talet häckat ett till två par. Ekologiska förutsättningar: Tranan häckar på sanka sjö- eller havsstränder, på våta myrmarker, på vattensjuka hyggen omgärdade av sumpskog, vid större slättsjöar, i öppna kärr, i sänkta sjöar och andra större eller mindre våtmarker. Ett gemensamt krav, oavsett val av habitat, är att tranorna har möjlighet att bygga boet oåtkomligt för marklevande rovdjur, dvs. alltid omgärdat av vatten. Under häckningstid lever tranorna av rötter, skott och andra vegetabilier samt insekter, blötdjur, grodor, småfisk m.m. Brushane A151 Brushanar rastar vid Barkerydssjön främst under månaderna april till augusti. Dagssummor varierar från enstaka fåglar till ibland några 10-tal. Brushane har även häckat vid Barkerydssjön vid ett tillfälle. Som rastlokaler utnyttjar brushanar öppna områden med grunt vatten och sandiga eller gyttjiga bottnar, men även översvämmade åker- eller betesmarker. Under vintern uppehåller sig arten i Afrika söder som Sahara.

6 BEVARANDEPLAN Datum Beteckning Sida 4/6 Grönbena A166 Grönbenan är en liten vadare som häckar med tre till ibland fem par årligen i Barkerydssjön. Flera ses även rasta under framför allt maj. Grönbenan övervintrar i tropiska Afrika. Ekologiska förutsättningar: Grönbenans lämpliga häckningsmiljöer utgörs av sanka stränder längs sjöar och vattendrag samt på fuktiga/våta gräs- eller starrbevuxna våtmarker. Den finns även vid hävdade strandängar och lågstarrdominerade mader. Arten kräver tillgång på öppet vatten och dyiga stränder. De högsta tätheterna hittar man i stora sammanhängande våtmarkspartier, men arten häckar regelbundet även vid mindre skogsomgärdade myrar. Under flyttningen påträffas grönbenan både längs kusten samt vid olika inlandsvåtmarker av öppen karaktär. Hot mot Natura 2000-området Aktuella hot På grund av sjösänkning, dikningsföretag och näringstillförsel från jord- och skogsbruk i kombination med kvävenedfall håller Barkerydssjön på att växa igen och på sikt bli en sumpskog. Detta är ett hot mot sjön som ekologiskt viktig våtmark och ett hot mot SPA-området med tillhörande arter. Generella hot Barkerydssjön höga fågelvärden beror till stor del på att det i omgivningen finns aktiva jordbruk som håller markerna öppna. Skulle dessa jordbruk avvecklas så kommer troligtvis de höga fågelvärdena i Barkerydssjön att minska. Bevarandemål 1 Sångsvan A038 Minst ett häckande par varje år. Minst XX ha av sjön ska utgöras av öppet vatten. Bivråk A072 Minst ett häckande par varje år. Barkerydssjön ska erbjuda fina brynmiljöer där bivråk kan finna föda. Brun kärrhök A081 Observationer av brun kärrhök under april till september. Ett långsiktigt mål är att det årligen ska vara minst en häckning av brun kärrhök. Trana A127 Minst ett häckande par varje år. Det ska finnas lämpliga häckningshabitat omgärdade av vatten. Brushane A151 Observationer av brushane under maj till augusti. Ett långsiktigt mål är att arten häckar i sjön. Sjön ska fungera som en god rastplats för arten. 1 Bevarandemålen anges för att mäta och följa upp den biologiska kvaliteten. Ett problem är att det i många fall saknas bra kunskapsunderlag för vad som är god biologisk kvalitet. Ny kunskap kan därför medföra att de uppsatta målnivåerna ändras. Avvikelse från uppsatta bevarandemål behöver inte resultera i omedelbara åtgärder.

7 BEVARANDEPLAN Datum Beteckning Sida 5/6 Grönbena A166 Minst tre häckningar av grönbena varje år samtidigt som sjön ska vara en bra rastplats för arten. Sjön ska vara en våtmarksmosaik om minst 40 ha. Bevarandeåtgärder För att bevara och utveckla Natura 2000-området Barkerydssjön behöver följande åtgärder genomföras. Administrativa åtgärder Barkerydssjön är ett blivande naturreservat varför inga andra administrativa åtgärder är aktuella. Fågellivet i sjön är väl studerat. En ny vattendom för Barkerydssjön kommer att föregå ett naturreservat och klargöra bl.a. regleringsnivåer. Skötselåtgärder En skötselplan för det blivande naturreservatet Barkerydssjön ska tas fram. Kortfattat innebär skötseln följande: Reglering av vattennivån i sjön för att efterlikna en naturlig dynamik med högt vattenstånd på våren och låg på sommaren.. Fräsning och grävning i sjön för att öka arealen öppen vattenspegel. Betade strandängar. Röjning av träd och buskar. Minska näringstillförseln till sjön. Bevarandestatus idag Sångsvan A038 Mycket god bevarandestatus då sångsvanen har häckat de senaste åren med goda resultat. Förutsättningarna är mycket goda för att bevara arten på lång sikt. Bivråk A072 God bevarandestatus med ett flertal observationer av arten under häckningstid. Brun kärrhök A081 God bevarandestatus med ett flertal observationer av arten. Trana A127 Mycket god bevarandestatus med 2 par som har häckat de senaste åren. Förutsättningarna är mycket goda för att bevara arten på lång sikt. Brushane A151 God bevarandestatus då arten rastar under sommaren i tvåsiffrigt antal. Grönbena A166 Bevarandestatusen för arten kan inte anges då det är okänt om häckningsframgång hos arten. Uppföljning av bevarandemål Uppföljning ska ske enligt Naturvårdsverkets anvisningar.

8 BEVARANDEPLAN Datum Beteckning Sida 6/6 Underlagsmaterial Projektrapport. Projekt rädda Barkerydssjön, Nässjö ornitologklubb Analysrapport. Projekt rädda Barkerydssjön Häckande arter vid Barkerydssjön samt dess omgivning. Berglund, H. & Wilhelmsson, J Bilagor Ortofoto Fastighetskarta 1:10 000

9 Natura 2000-område Barkerydssjön SE Ortofoto O Lantmäteriet Ur GSD-Fastighetskartan ärende /188F. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Kartkälla: Data från Länsstyrelsen i Jönköpings kartbas. Teckenförklaring Områdesgräns meter N 1:10000 Vägar, stigar

10 Bilaga 2. Fastighetskarta Natura 2000-område Barkerydssjön SE Lantmäteriet Ur GSD-Fastighetskartan ärende /188F. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Kartkälla: Data från Länsstyrelsen i Jönköpings kartbas. Teckenförklaring meter N 1:10000 Områdesgräns