Page 1 of 1. Håkansson, Astrid

Transkript

1 Page 1 of 1 Håkansson, Astrid Från: Kallioniemi Karin [Karin.Kallioniemi@lansstyrelsen.se] Skickat: den 25 februari :49 Till: Kopia: Ämne: malin.william-olsson@adm.ministry.se; Håkansson, Astrid Kerstin Nilermark; Svante.Berglund@WSPGroup.se; Dahl Caroline; Buren Camilla Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling - Planeringsprojekt Bifogade filer: Koldioxidutsläpp slutgiltig.pdf Hej, Bifogar ansökan. Pappershandlingen kommer att postas i morgon. Med vänlig hälsning, Karin Kallioniemi Planhandläggare 040/ karin.kallioniemi@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Skåne län Kungsgatan MALMÖ 040/ Fax 040/ Länsstyrelsen har ny webb-adress. Besök oss gärna på

2 itu ^ Doxr-T DEixr-T-r-;. - -c - ' HÅLLBARA STADER Ansökan om statligt stöd ti9l investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) Stockholm Ansökningsblanketten fylls i på svenska och lämnas senast den 1 mars Bilagor beaktas inte. Av svaren bör tydligt framgå vad det ekonomiska stödet kan tillföra åtgärder eller processer inom projektet och som inte kommer att kunna genomföras utan sökt stöd. Observera att endast en mindre del av tillgängligt stöd får ges till planeringsprojekt enligt förordningen (SFS 2008:1407). Sökande vars ansökan efter besked av Delegationen i juni 2010 blirföremåi för fördjupad prövning kommer att ges möjlighet att komplettera ansökan med ytterligare uppgifter i augusti För planeringsprojekt kan högst 10 A4-sidor inklusive kartor och eventuella ritningar lämnas. 1. Uppgifter om sökande Projektbenämning Planeringsverktyg för beräkning av koldioxidutsläpp i biandstad. Lan Skåne Sökande Länsstyrelsen i Skåne Adress l Postnummer j Postadress Kungsgatan Malmö Sökandens kontaktperson Karin Telefonnummer (arbete) Kallioniemi 040/ "lj Typ av organisation X Kommun Regionalt organ Telefonnummer (mobil) Aktiebolag Allmännyttigt bostadsföretag E-post Person-/organisationsnummer karin.kallioniemi@lansstyrelsen.se Privat bostadsföretag Annat 2. Sekretess I princip har alla rätt att få del av de handlingar som finns hos en myndighet. En del allmänna handlingar är hemliga. I vilken utsträckning en allmän handling är hemlig anges i sekretesslagen. Finns det ingen tillämplig bestämmelse i sekretesslagen som gör att myndigheten kan hemligstämpla ansökan om bidrag, måste myndigheten på begäran lämna ut handlingarna. Ange om ansökan innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Ja Nej Bidrag söks för x Förstudie x Programskrivning x Sektorsövergripande planering Informationsinsats Bl 994 utg 1 1(10)

3 Projektbeskrivning Lämna här en redogörelse för det planeringsprojekt som stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen för projektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen kan omfatta maximalt 4000 tecken, med högst tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Den ökande trafiken är ett av de största hoten mot miljön tillsammans med en ökande konkurrens om marken. Under de senaste 40 åren har tätorternas befolkning och yta vuxit kraftigt samtidigt som städernas befolkningstäthet har minskat. Situationen i Skåne skiljer sig inte från den allmännna bilden. Nästan hälften av utbyggnadsområdena som pekas ut i kommunernas översiktsplaner ligger på jordbruksmark. Antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare har ökat med drygt 20% det senaste deceniet (Uppföljning av miljökvalitetsmålen 2008). Trots detta visar Skåne en stark tillväxt vad gäller kollektivt resande. Det ökande transportehovet kan bland annat tillskrivas den pågående arbetsmarknadsförstoringen. Utvecklingen av trafikflödet de senaste 10 åren visar på en kraftigare ökning i Skåne än i riket i genomsnitt. Prognoser visar också att såväl personresandet som godstransporterna kommer att öka i framtiden. Bilen står för 80% av personresandet,och vid sidan av resor till arbete/skola är det ärenden kopplade till fritidsaktiviteter och service som dominerar personresandet (Region Skåne 2004). När ny bebyggelse planeras finns möjlighet att påverka strukturerna i en mer eller mindre hållbar utveckling. För att möjliggöra jämförelser mellan alternativa lokaliseringar och utformningar har Länsstyrelsen i Skåne län, i samverkan med WSP Analys & Strategi, tagit fram ett planeringsverktyg för beräkning av koldioxidutsläpp från nyexploatering av bostadsområden. Verktyget, vilket togs fram 2008, var tänkt att fungera som ett redskap att beräkna hur alternativa bebyggelsetyper, lägen, befolkning och kollektivtrafikförsörjning ger upphov till olika mängd kollektivtrafik-, gång/cykel- respektive biltrafikresor. Målsättningen var att verktyget skulle användas i den kommunala planeringen för att pröva olika alternativa utbyggnadsplaner i samband med konsekvensredovisning i planförfarandet och som grund för beslut. Fortsättning nästa sida: 2(10)

4 Projektbeskrivning forts. Målsättningen var också att erbjuda en hyfsat enkelt verktyg för planerare att använda. Föreliggande ansökan om stöd syftar till att uppgradera planeringsverktyget till att inte enbart omfatta bostadsbebyggelse utan snarare biandstad. Länsstyrelsen i Skåne har under senare år arbetat målmedvetet med att identifiera och överkomma hinder för att åstadskomma en biandstad. De skånska städerna har under århundraden vuxit fram och anpassats till nya krav och behov. Lager på lager av historiska händelser har vävts samman till en helhet av delar. Så har dock inte varit fallet för efterkrigstidens stadsbyggande. Med en ideologi av att alla konflikter i stadsrummet kan lösas med hjälp av ett tillräckligt avstånd, har stadsbyggandet under det sena 1900-talet präglats av att delarna aldrig blir en del av helheten. Som mer eller mindre isolerade öar har bostadsområdena hållts åtskilda åt av en annonym grönska, eller överdimensionerad trafikapparat. Socialt utanförskap och stora transportbehov har blivit oönskade effekter av detta stadsbyggande. Trots konstaterandet av de oönskade effekterna är det fortfarande detta stadsbyggande som är förhärskande. Enligt ett av delmålen för God bebyggd miljö skall fysisk planering grundas på program och strategier för: "Hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnala transporter förbättras". Problembilden består i att det har visat sig att de program och strategier för miljömålen som kommunerna har inte omsätts till praktiskt arbete i detaljplaner och översiktsplaner. Behovet av konkreta planeringsverktyg är fortsatt stort. För att stötta målsättningarna om en biandstad behöver planeringsverktygen utvecklas så att de kan hantera funktionsintegrering och påvisa dess positiva effekter. 3(10)

5 Åtgärder i planeringsprojektet Besvara för planeringsprojektet tillämpbara frågor nedan. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna i varje enskilt fält. Redogörelsen i respektive fält kan omfatta maximalt tecken. Observera att minskningen av utsläpp av växthusgaser har en central roll för syftet med det ekonomiska stödet. Kriterium 7 Klimateffekter ska därför alltid besvaras. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Beskriv hur planeringsprojektet kan leda till att uppfylla för projektet relevanta miljökvalitetsmål samt sociala och ekonomiska mål. Ange om möjligt nyckeltal. Projektet är relevant för flertalet av miljökvalitetesmålen. Direkt berörs mål som rör begränsad klimatpåverkan, friskt luft och bebyggd miljö. Särskilt delmålen för God bebyggd miljö om planeringsunderlag är relevanta. Indirekt berörs flertalet av miljökvalitetsmålen genom att planeringsverktyget kan leda till minskade utsläpp av växthusgaser och hushållning med jordbruksmark. Frågan om lokalisering och funktionsblandning kan också ses i relation till sociala och ekomoniska målsättningar öm hållbar stadsutveckling. En god tillgänglighet till nödvändiga och dagliga funktioner ökar en långsiktig attraktivitet och skapar förutsättningar för ett kvarboende även på äldre dar'. Ett utbud av olika slags målpunkter inom ett område medför en ökad vilja att välja promenad istället för bil som transportmedel. Förutom uppenbara vinster i form av minskade utsläpp av växthusgaser uppmuntrar ett sådant beteende även till möten mellan människor och kanske också en förbättrad folkhälsa. 4. Stadsplanering Beskrivför projektet viktiga aspekter. Beskrivningen kantexavse: Övergripande hållbarhetsidé Hållbartillgänglighettill nationellt, storregionalt och lokalt strategiska funktioner, särskilt med gång och cykel samt kollektiva färdmedel Genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar Kvaliteter som uppnås avseende stadsbyggnad, kulturhistoriska värden, gestaltning, miljö, social och kulturell funktion samt delaktighet Förutsättningar för hållbar godstransportförsörjning Utvecklingsbarhet Det finns en generell förväntan att en mer blandad bebyggelse blir mer transportsnål än de högt separerade tätortsdelar som vuxit fram under efterkrigstiden. Denna bild speglas också av miljömålet God bebyggd miljö där det första delmålet lyfter fram vikten av biandstad. Vi tänker oss att gångcykel- och kollektivtrafik blir mer attraktiva i en levande stadsmiljö där fler rör sig under en större del av dygnet. Samtidigt saknar vi idag metoder för att belägga att det faktiskt ger en mer hållbar trånsortstruktur. I projektet vill vi därför studera hur ett mer blandat byggande påverkar resmönstren och komplettera planeringsverktyget för beräkning av koldioxid-utsläpp med kvalitetsaspekter i form av "blandstadsvariabler". 4(10)

6 Åtgärder i projektet forts. 5. Integrerade tekniska system Beskriv hur synergier kan komma att tas tillvara till följd av projekt genom integrering avt ex: Vattentillförsel och avloppsrening Urbana funktioner Landskapsplanering Avfallshantering Arkitektur och byggnader Energi Trafik och transporter inkl godstransporter Den rådande funktionssepareringen av bebyggelsen gör att i stort sett alla tekniska system karaktäriseras av kraftiga variationer i utnyttjandegrad. Det gäller såväl över dygnet som över säsong. Dagspendling är ett tydligt exempel där vägar kan ha kapacitetsprist två timmar under dygnet (vardagar) oc under resten av dygnet outnyttjad kapacitet. Det är mycket svårt att uppnå samhällsekonomisk lönsamhet i fast infrastruktur med mycket varierande nyttjandegrad. I en funktionsintegrerad stad uppnås en bättre trafikrytm över dygnet och möjligheten att kostnadseffektivt kollektivtrafikförsörja bebyggelsen ökar. Synnergieffekter kan främst förväntas uppstå genom att planeringsverktyget bättre kan analysera effekterna av funktionsintegration och därmed minska behovet av biltranmsporter. 6. Anpassning till kommande klimatförändring Beskriv hur hänsyn tas till effekter av klimatförändringen. Exempel på aspekter att beskriva är: Byggnaders och anläggningars placering Hur den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen beaktas (om Mikroklimat sådan finns) Blågrön infrastruktur, dvs integrering av dagvattensystem och vegetationsytor Projektet är proaktivt så till vida att det syftar till att minska transportbehov och därmed utsläpp av klimatpåverkande gaser. Nuvarande planeringsverktyg visar på effekter av alternativa lokaliseringar, befolkningsstruktur, fördelning av småhus/flerbostadshus mm. Genom att uppgradera planeringsverktyget ska även aspekter kring funktionsblandingens påverkan på transportbehovet kunna belysas. 5(10)

7 Åtgärder i projektet forts. 7. Klimateffekter Beskriv hur planeringsprojektet främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen av växthusgaser och som företrädesvis rör energi, vatten, avfall eller transporter. Beräkna minskad energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser till följd av planeringsprojektet samt ange andelen fömybara energikällor. Beskriv även åtgärder som avser att underlätta hållbara beteenden i olika avseenden. Om möjligt, kvantifiera även dessa åtgärder i minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser eller ökad andel förnybar energi. Den fysiska planeringen har stora konsekvenser för hur hållbart transportsystemet blir och hur mycket koldioxidutsläpp som genereras. Översiktsplaner och fördjupningar av dessa är viktiga strategiska dokument i det sammanhanget. I Skåne pågår en hög planeringsaktivitet på den översiktliga nivån och det är angeläget att kommunerna har verktyg för att bedöma konsekvenserna av alternativa utbyggnadsstrategier. När det kommer till detaljplanenivån säkerställs markanvändning, utformning mm. Att här kunna bedöma möjligheten att minska koldioxidutsläppen genom att möjliggöra en mer blandad bebyggelse är ett viktigt led i planeringen. I Skåne antas knappt 3 00 detaljplaner per år. Koldioxidutsläpp från trafik som genereras av en detaljplan för 20 nya bostäder kan variera med 10 0 kg/dygn beroende på läge, befolkningsstruktur etc. Vilka klimateffekterna av projektet blir beror dock på hur mycket verktyget kommer att användas och av vilka alternativa utvecklingar det finns i varje fall. Ange i tillämpliga delar generella nyckeital för åtgärder som rör energi, vatten, avfall eller transporter Minskad energianvändning, kwh Andel förnybar energi per använd energienhet, % Ange typ av energibärare för den energianvändning som minskar Total minskning av koldioxidekvivalenter, ton/år Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna 6(10)

8 Åtgärder i projektet forts. 8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande Beskriv de åtgärder som främjar export av miljöteknik och kunnande, t ex hur: Projektet visar upp de aktörer (leverantörer m fl) som medverkat i Projektet är tillgängligt för svenska och internationella besökare projektet Projektet förevisar ekonomiska kalkyler ur ett livscykelperspektiv Projektet bidrartill att förkorta och effektivisera affärsprocesser när där investeringskostnad ställs mot kostnad för drift, underhåll och det gäller beställning (inklusive export) av miljöteknik och förvaltning kunnande som tillämpas i projektet. Valda lösningar i projektet kan överföras och tillämpas av andra Projektet exponerar valda systemlösningar inklusive dess miljö- aktörer och hälsoeffekter Beräkningsmodellen är kalibrerad efter skånska förhållanden vad gäller transportmönster och pendling, men de ingående parametrarna är relevanta vid planering på andra platser och modellen kan relativt enkelt anpassas till andra miljöer. Utvecklingen av verktyget syftar till att integrera blandstadsvariabler, vilket också är relevant för de flesta kontexter. En fördel vid eventuell export av verktyget är att det är användarvänligt och kräver inte avancerad programvara. 9. Organisation för information och kunskapsspridning Beskriv vilken organisation och vilka andra förutsättningar som finns för att sprida information och erfarenheter om åtgärderna och projektet inom Sverige och till andra länder. Av beskrivningen ska särskilt framgå vilka metoder som kommer att användas samt om informationen riktas till speciella målgrupper. Verktyget är avsett att användas i tillämpad planering i samband med framtagning av ÖP och DP. Målgruppen är därmed främst kommunerna och av kommunerna anlitade konsulter. Information om det nya eller uppdaterade plneringsverktyget sker dels genom att befintliga användare uppmärksammas på att det finns möjlighet till uppgradering och dels genom att nå nya potentiella användare. Nya användare kan nås via seminarier och konferenser riktade till "planeringsbranchen", nyhetsbrev, Länsstyrelsens yttranden över ÖP och DP, utskick via mejllistor, nätverket Hållbara städer. Eftersom planeringsverktyget i nuvarande version varit lättillgängligt via länsstyrelsens hemsida (gratis) finns förutsättningen för spridd användning Även fastighetsbranschen kan vara en målgrupp för idén om koldioxidsnålare utbyggnad. Nätverket Skåne bygger kan användas som kanal. WSP A&S har också omfattande kundkontakter som kan vara en kanal spridning. till 7(10)

9 Processer i och till följd av pianeringsprojektet Besvara för planeringsprojektet tillämpbara frågor nedan. För att du korrekt ska kunna besvara frågorna måste du läsa anvisningarna i varje enskilt fält. Redogörelsen i varje fält kan omfatta maximalt 1000 tecken. 10. Deltagande och inflytande Beskriv processer för dialog, deltagande och inflytande i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering för att involvera de parter som berörs av investeringsprojektet, t ex allmänhet och boende. Redogör för vilka aktörer som involveras och i vilken omfattning. Redogör också för vilka metoder projektet avser att använda sig avför att engagera till deltagande samt hur resultaten från deltagandeprocesserna ska komma till användning. Genomförandet sker i samarbete mellan Länsstyrelsen, WSP Analys & Strategi. Till projektet avses en referensgrupp kopplas. Utgångspunkt för referensgruppen är nätverket Hållbara städer i Skåne. Nätverket är dynamiskt, i nuläget omfattande följande aktörer; Länsstyrelsen i Skåne län (sammankallande), Region Skåne, Öresundskommittén, SLU Alnarp, LTH, Malmö högskola, Industri- och handelskammaren, Sustainable Business HUB. Hälften av Skånes kommuner ingår också. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Beskriv de processer och modelierför samverkan som ärtänkta atttiliämpas och om sektorsövergripande samverkan sker mellan de aktörer som behövs. Beskriv hur organisationen för sektorssamverkan i projektet ser ut. Beskriv även hur och varför verktyg/metoder kommer att användas i projektet vad gäller analys, planering och dialog. Ange även vilka mervärden dessa verktyg/metoder kommer att ge projektet och organisationen. Trafikens karaktär och omfattning i ett område skapas av trafiksystemet och de bostäder och verksamheter som genererar och attraherar trafik. Samordnad planering av bebyggelse och infrastruktur har länge setts som en önskad planeringsmodell men inte alltid varit möjlig att uppnå. Ett skäl är att de traditionell transportmodellerna huvudsakligen är inriktade på att analysera effekterna på trafiksystemet från förändringar i just trafiksystemet. Effekterna på trafiksystemet från förändringar av bebyggelsen och omvänt är mycket dyra att analysera med befintliga hjälpmedel vilket gör att detta sällan görs. Det föreslagna utvecklingsprojektet syftar till att i ett samlat verktyg hantera såväl trafiksystemets som områdets egenskaper och kvaliteter. För att skapa realistiska alternativ för bebyggelse och transporter är det en stor fördel opm verktyget används i dialog mellan olika professioner som trafikplanerare och översiktsplanerare. 8(10)

10 Processer i genomförandet av projektet forts. 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Beskriv hur samverkan sker i dagsläget och de processer och modelierför samverkan som ärtänkta att tillämpas i projektet. Avser projektet att utveckla nya former för samverkan och dialog mellan näringsliv och kommun? Sker samverkan mellan flera aktörer och kring fler aspekter på långsiktig hållbarhet än vad som vanligen görs? Utarbetandet av verktyget sker i ett sektorsövergripande arbete där främst trafikplanerare och stadsplanerare ingår i arbetsgruppen. Referensgruppen bestående av kommunala trafikplanerare och stadsplanerare kommer att få inflytande på vilka parametrar som bör uppmärksammas samt att testa verktyget. Det befintliga verktyget har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen i Skåne län och WSP Analys & Strategi, varför denna samverkan avses fortsätta även i arbetet med att uppgradera verktyget. 13. Uppföljning av projektet Beskriv hur projektet ska följas upp. Beskrivningen ska inkludera en plan och uppföljningsmodell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Beskriv även om det finns planer på samverkan med universitet eller högskolor för att följa processer och tillvarata resultat från projektet. Projektet avses att följas upp dels vad gäller användandet av verktyget dels de ingående blandstadsvariablerna. Uppföljningen beträffande användandet ska visa om lokaliseringsbeslut har baserats på en minskning av koldioxidutsläpp och om ett mer blandat stadsbyggande har stimulerats. En uppföljning av blandstadsvariablerna kan också vara tänkbar i samverkan med universitet och högskolor. Här handlar det om att kartlägga olika variablers inverkan på transportbehovet. 14. Tidplan Ange preliminära datum då planeringsprojektet beräknas påbörjas respektive vara slutfört Åtgärden/åtgärderna påbörjas (år, månad, dag) Åtgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) (10)

11 15. Den stödberättigade kostnaden Stöd kan lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden. Ange Den faktiska kostnaden för förstudier, programskrivning, och sektorsövergripande planering för hållbar utveckling Beräknade kostnader 380' Summa stödberättigade kostnader 380' Sökt stöd (högst 30 % av summa stödberättigade kostnader) 114 Förbindelse och underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats i denna ansökan, är sanna. Ansökan skrivs under av en behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära krav på återbetalning av stödet. Malmö Ort och datum Sökandens underskrift Kerstin Nilermark Namnförtydligande Fyll i ansökningsblanketten, skriv ut den, underteckna och skicka med post till Delegationen för hållbara städer. Miljövårdsberedningen, Stockholm och kopia till Boverket, Box 534, Karlskrona. Ansökningsblanketten skickas också i pdf-format med e-post till malin.william-olsson@adm.ministry.se och till astrid.hakansson@boverket.se. Pdf:en behöver inte vara undertecknad. 10(10)