Håkansson, Astrid. Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Hej!

Transkript

1 Håkansson, Astrid Från: Skickat: Till: Ämne: Bifogade filer: Rizell Malin - SBF <Malin.Rizell@helsingborg.se> den 13 juni :30 'm.hallbarastader@environment.ministry.se'; Håkansson, Astrid Ansökan till Planeringsprojekt Slutlig ansökan stadens ljud A.pdf Hej! Här kommer vår ansökan "Stadens ljud -samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet" En underskriven ansökan kommer med post i morgon, tisdag den 14 juni. Med vänlig hälsning Malin Rizell WU Malin Rizell Översiktsplanearkitekt Stadsbyggnadsförvaltningen Avdelning för strategisk planering Besöksadress: Järnvägsgatan 22 Telefon: Direkt: l

2 illu. HÅLLBARA STÄDER Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR Delegationen för hållbara städer (Wl 2011:01) aockholm Ansökningsblanketten fylls i på svenska och lämnas senast den 13 juni Bilagor beaktas inte. Av svaren bör tydligt framgå vad det ekonomiska stödet kan tillföra åtgärder eller processer inom projektet och som inte kommer att kunna genomföras utan sökt stöd. Det bör även framgå om och på vilket sätt projektet tillämpar ny kunskap och innovativa lösningar. Sökande vars ansökan efter besked av Delegationen för hållbara städer i september 2011 blir föremål för fördjupad prövning kommer att ges möjlighet att komplettera ansökan med ytterligare uppgifter i oktober Högst åtta A4-sidor inklusive kartor och eventuella ritningar kan då lämnas. 1. Uppgifter om sökande Projektbenämning Stadens ljud-- samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Kommun Helsingborgs stad Län Skåne län Sökande Helsingborg med Stockholm, Göteborg, Malmö, Tyréns AB Adress i Postnummer I Postadress Person-/organisationsnummer Bredgatan Helsingborg Sökandens kontaktperson E-post Malin Rizell malin.rizellohelsingborg.se Telefonnummer (arbete) Typ av organisation X Kommun Regionalt organ Telefonnummer (mobil) Aktiebolag Allmännyttigt bostadsföretag Privat bostadsföretag Annat Sekretess 1 princip har alla rätt att få del av de handlingar som finns hos en myndighet. En del allmän na r landlingar är h em iga. 1 vilken utsträckning en allmän handling är hemlig anges i sekretesslagen. Finns det ingen tillämplig bestämmels 3 i se ikretessiagen som gör att myndigheten kan hemligstämpla ansökan om bidrag, måste myndigheten på begäran lämna ut handlingar na. Ange om ansökan innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. X Ja Nej Bidrag söks för Förstudie Programskrivning X Sektorsövergripande planering Processutveckling Informationsinsats Bl 994 utg 2

3 2. Projektbeskrivning Lämna hären redogörelse för det projekt som stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen förprojektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen ska både avse vad som sker i själva planeringsprojektet och vilka aktiviteter och effekter som planeringsprojektet väntas leda till i nästa led. Redogörelsen kan omfatta maximalt tecken, med högst tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Projektet avser Förberedelse för fysiska insatser Beteendepåverkan Metodutveckling Verktyg X] A n n a t. utveckling av råd och riktlinjer för hållbar stadsplanering avs. buller Projektet berör Xj Flera kommuner,vilka Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg Kommun Del av kommun (kvarter, stadsdel, m.m.) Inte aktuellt Viiket skede avser projektet? Detaljplan [ Översiktsplan [ Fördjupning av översiktsplan Tillägg till översiktsplan X Inte aktuellt Den övergripande målsättningen med föreslaget planeringsprojekt är att synliggöra problematiken med tillämpning av gällande allmänna råd för externt industribuller i stadsplanering och hur dagens tillämpning utgör en av flera begränsande faktorer för städers utveckling för ökad hållbarhet. Utifrån fyra konkreta exempel på större stadsutvecklingsprojekt åskådliggörs hur olika nationella, regionala och lokala intressen behöver tillgodoses för att möjliggöra en resurs- och klimateffektiv utveckling av staden och dess struktur för ökad hållbarhet. Tillämpningen av de allmänna råden för externt industribuller omfattar ett brett spann av verksamheter och frågeställningar, men i de fyra exemplen åskådliggörs problematiken utifrån perspektivet av att integrera och samplanera utvecklingen av stad och hamn eller annan verksamhet -samexistens. Studien syftar även t i l l att öka kunskapen inom detta område genom att sammanställa goda exempel på hur stadsutvecklingsprojekt från hamnstäder i Europa har tacklat bullerproblematiken. För att fördjupa kunskapen om en hållbar stadsstruktur kommer ny metodik att prövas som innebär en interdisciplinär samverkan kring stadens ljud för att skapa attraktiva och hälsosamma stadsrum. Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg arbetar med stora stadsförnyelseprojekt: Norra Djurgårdsstaden, Centrala älvstaden, Västra hamnen respektive H+. En gemensam frågeställning för dessa städer är hur riktvärden för externt industribuller ska tillämpas i synnerhet med närhet t i l l hamnverksamhet. De krav som ställs på skyddsavstånd och säkerhetsavstånd mellan verksamhet och bebyggelse för möjlig verksamhetsexpansion är inte tillämpbar på en planering som syftar t i l l att utveckla en tät, blandad och'mångfunktionell stad utan stärker snarare planering av den funktionsseparerade staden. Det behövs en ökad kunskap om hur vi uppfattar stadens ljud, vad som upplevs som buller och som påverkar vår hälsa - en sektorsövergripande samsyn kring den hållbara staden. 2(10)

4 2. Projektbeskrivning forts. Planeringsprojektet föreslås delas in i tre delstudier: A. Bedömning av vilka samhällsekonomiska konsekvenser dagens tillämpning av externt industribuller får för stadsförnyelseprojekten i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg med påverkan på lokalisering och funktion av ny bebyggelse. Parametrar för bedömning är bl a hälsoeffekter och mi1j öpåverkan. B. Hur hanteras industribuller i andra hamnstäder inom Europa? Exempelsamling av goda stadsutvecklingsprojekt från ett antal hamnstäder i Europa med nyligen genomförd eller pågående stadsutveckling i anslutning t i l l hamnverksamhet. Ett erfarenhetsutbyte av hur olika europeiska länder/regionen/staden definierar omgivningsbuller, om det finns angivna nivåer för hälsopåverkan och hur buller hanteras i stadsplaneringen. C. Akustisk design och hållbar stadsutveckling Syftet med studien är att öka kunskapen om hur man kan integrera bullerfrågor och miljökvalitetsmål i planprocessen. En konceptuell modell ska utvecklas över hur man kan integrera akustisk design med hållbar stadsutveckling. Målsättningen är att uppnå god arkitektur och en levande stadsmiljö som även hanterar bullerproblematiken. För att uppnå målet krävs en samverkan mellan arkitekter, trafikplanerare, miljösamordnare och akustiker. Modellen som ska utvecklas är interdisciplinär och kommer utgöra en kunskapsplattform som bl a definierar ljudkvalitetskriterier. Med utgångspunkt i pågående planering av stadsutvecklingsprojekt i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg kommer modellen att prövas i några stadsmiljöer och under delstudietiden kommer alla fyra städer att delta för att tillgodose kunskap och erfarenhet. Studien ska bidra t i l l metodutveckling för planering och gestaltning av stadens nätverk av offentliga rum utifrån en ljudkvalitet och ge ökad kunskap kring vilka-' faktorer som har betydelse för upplevelsen av ljudmiljön vid utformning av gator, torg, parker och stråk. 3(10)

5 Besvara för projektet tiilämpbara frågor nedan. Beskrivningen ska både avse de direkta effekterna av projektet och de indirekta effekter som kan uppstå i nästa led, när resultaten av projektet sprids och används. Redogörelsen i respektive fält kan omfatta maximalt tecken. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Beskriv hur planeringsprojektet kan leda till att uppfylla för projektet relevanta miljökvalitetsmål samt sociala och ekonomiska mål. Ange om möjligt nyckeltal. Beskriv ur ett helhetsperspektiv hur målen för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är kopplade till varandra i det aktuella projektet. Planeringsprojektet syftar t i l l att utveckla förhållningssättet t i l l buller för att möjliggöra uppsatta mål i de fyra städerna om att utveckla en tät och funktionsblandad stad med ökade möjligheter att planera staden mer resurseffektivt (markanvändning), att bevara och utveckla grönområden och viktiga biotoper /ekologiska samband, att utveckla effektiva energi- och försörjningssystem samt minska transportbehovet. Stadsutveckling i stationsnära lägen prioriteras och förtätningen ska möjliggöra utveckling av miljövänliga transporter som exempelvis nya spårvagnslinjer. Stadsförnyelseprojekten bidrar därmed t i l l de nationella miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Stadsförnyelseprojektens visioner kring att skapa delaktighet och integrera med övriga staden och att vara en blandad, mångfunktionell samt trygg stad visar också på att projekten byggs på både sociala och miljömässiga grundstenar. 4. Stadsplanering Beskriv för projektet viktiga aspekter. Beskrivningen kan t ex avse: Hur vald planeringsmodell bidrartill att förverkliga övergripande hållbarhetsidéer t Kvaliteter som uppnås avseende stadsbyggnad, kulturhistoriska värden, gestaltning, miljö, social och kulturell funktion Hur planerade åtgärder bidrartill att stärka funktionella samband och överbrygga barriärer Håilbartillgänglighettill nationellt, storregionalt och lokalt strategiska funktioner, särskilt med gång och cykel samt kollektiva färdmedel Förutsättningar för hållbar godstransportförsörjning Genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar Utvecklingsbarhet (flexibilitet, möjlighet att anpassa planen/ projektet till framtida förändrade behov etc.) Planeringsprojektet syftar t i l l att synliggöra hur dagens tillämpning av externt industribuller försvårar möjligheterna att hitta lösningar som integrerar hamnverksamhet med staden och utvecklar attraktiva och hälsosamma stadsmiljöer. De fyra stadsförnyelseprojekten tar sin utgångspunkt i närheten t i l l vatten och möjligheten att utveckla tidigare verksamhets- och hamnområden i centrala lägen. Samtliga städer har omfattande hamnverksamhet, sjöfartsleder, färjetrafik och godslogistik som bidrar t i l l näringslivet i staden och regionen men också med stora influensområden avseende buller i städerna. Utmaningen t i l l samexistens mellan hamn och stad är gemensam för alla fyra men i varierande grad. Samtliga projekt ligger inom eller i direkt anslutning t i l l städernas centralstationer eller tunnelbanesystemet vilket innebär att projekten bidrar t i l l den regionala utvecklingen och stärker utvecklingen av kollektiva transportsystem. Spårvägsutbyggnad planeras i samtliga projekt. 4(10)

6 5. Integrerade tekniska system Beskriv hur synergier kan komma att tas tillvara tillföljd av projektet genom integrering av t ex: Vattentillförsel och avloppsrening Landskapsplanering Avfallshantering Arkitektur och byggnader Urbana funktioner * Energi Trafik och transporter inkl godstransporter Projektet kommer visa på att hanteringen av stadens buller i den fysiska planeringen kräver integrerade systemlösningar av byggtekniska lösningar i byggnader, gestaltning och utformning av både bebyggelse, gaturum och offentliga miljöer. Städernas bullerutsatta miljöer är ett växande problem och utgör idag ett hot mot vår hälsa och våra möjligheter t i l l rekreation. Ljudnivåerna är i de flesta torg och stadsparker så höga att de inte kan tjäna som rekreativa miljöer. Forskning indikerar dessutom att långvarig exponering kan vara kopplat t i l l allvarliga hälsoeffekter t.ex. hjärt/kärlsjukdomar. Planeringsprojektet kommer att pröva och utveckla akustisk design som integrerar ljudet som en central byggsten för arkitektoniska lösningar. Att utveckla en helhetsbild av stadens ljudlandskap för att skapa hälsosamma miljöer istället för att ensidigt arbeta med avstånd t i l l bullerkällan. 6. Anpassning till kommande klimatförändring Beskriv hur hänsyn tas till effekter av klimatförändringen. Exempel på aspekteratt beskriva är: Byggnaders och anläggningars placering Hur den lokala klimat-och sårbarhetsutredningen beaktas (om Mikroklimat - sådan finns) Blågrön infrastruktur, dvs integrering av dagvattensystem och vegetationsytor Stadsförnyelseprojekten kommer, med hänsyn t i l l deras vattennära läge, samtliga arbeta med olika typer av anpassningsåtgärder för att klara stigande havsnivåer med både åtgärder för översvämningsrisk, stigande grundvattennivåer och hantering av kraftig nederbörd. Grönska/gröna ytor med ekologiska samband kommer vara en viktig komponent för hantering av regnvatten, kylningseffekt av skuggan och för att skapa vindskyddade miljöer. Ekosystemtjänster kommer att vara i fokus och grönskans mångfunktionella egenskaper kommer att utvecklas särskilt i studierna kring grönskans akustiska egenskaper. Planeringsprojektet kommer söka nå stadsrum som bidrar t i l l såväl förbättrat mikroklimat m h t vind och ljusförhållanden som t i l l goda ljudmiljöer som en del i den eftersträvade helhetslösningen. 5(10)

7 7. Klimateffekter Beskriv hur projektet främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen avväxthusgaser. Beräkna förändring i energianvändning samt utsläpp av växthusgaser. Ange andel förnybara energikällor. Uppskatta även vilka klimateffekter som kan uppnås på lång sikt, genom att resultaten från projektet sprids och används. Beskriv även åtgärder som avser att underlätta hållbara beteenden i olika avseenden. Om möjligt, kvantifiera även dessa åtgärderi minskad energianvändning, minskade utsläpp avväxthusgaser eller ökad andel förnybar energi. Observera att minskningen av utsläpp avväxthusgaser haren central roll för syftet med det ekonomiska stödet. Klimateffektertill följd av projektet ska därför alltid beskrivas. Biandstaden med många olika funktioner anses idag vara hållbar och effektiv för att minska transportbehovet. Planeringsprojektet ska ge kunskap och stöd för planering av hållbara stadsstrukturer. Dagens synsätt på industribuller och tolkning av gällande riktvärden innebär att stadsförtätnings- och omvandlingsprojekt försvåras vilket medför urban sprawl och att högklassig jordbruksmark eller annan värdefull mark tas i anspråk när städerna växer. Att integrera och samlokalisera verksamheter med bostadsbebyggelse inom staden ger effektivt markutnyttjande. Utveckling av staden i centrala lägen ger möjlighet att nyttja befintliga försörjningssystem, energianvändning/-planering, ökad andel kollektivtrafik som samlat bidrar t i l l minskade klimateffekter. Räkneexempel från Stockholm visar klimateffekten av att lokalisera 5000 Igh centralt i Hjorthagen. Tidigt i projekt Norra Djurgårdsstaden beräknades transporternas C02-utsläpp minska med 2120 ton/år jämfört med spridd utbyggnad i staden. Ange i tillämpliga delar generella nyckeltal. Minskad energianvändning, kwh Andel förnybar energi per använd energienhet, % Ange typ av energibärare för den energianvändning som minskar Total minskning av koldioxidekvivalenter, ton/år Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna Där det är aktuellt, ange vilken elmix som utgör grund för beräkningarna. Vid förändring i fjärrvärmeanvändningen (minskning/ökning), ange faktisk energimix. Planeringsprojektet syftar t i l l att visa på vilken miljövinst det innebär att kunna bygga bostäder, kontor, handel, service i centrala och stationsnäralägen utan att göra avkall på kraven på god ljudmiljö och hälsopåverkan. Målsättningen för samtliga stadsförnyelseprojekt är att minska energiförbrukning och att det är förnybar energi som nyttjas. Exempelvis är H+ projektets vision att ge mer energi än området förbrukar och att den energi som används ska vara förnybar. Inom H+ planeras cirka bostäder att byggas. 6(10)

8 8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling Beskriv hur projektet bidrar till export av miljöteknik och kunnande, t.ex. Exportfrämjande affärsmodeller Modellerför effektivare affärsprocesser Om projektet ärtillgängligt och kan presentera valda systemlösningar och dess effekterför internationella besökare Hur ekonomiska kalkyler med livscykelkostnadsperspektiv * H u r v a l d a lösningar skulle kunna överföras och tillämpas av andra beskrivs a k t ö r e r Planerade bullerstudier kommer att vara kunskapshöj ande och bidra t i l l en bättre helhetsbild av stadens ljud och hur det ska hanteras i stadsplaneringen. Metodutvecklingen med exempel från fyra olika städer är tillämpbar i Sveriges alla kommuner och även utanför Sveriges gränser. Samtliga stadsförnyelseprojekt exponeras aktivt både nationellt och internationellt vilket innebär att goda exempel på hur man planerar och bygger för stadens ljud, kvalitativa ljudmiljöer och samtidigt tillämpbar effektiv markanvändning, kan få en omfattande spridning. Erfarenheterna från t.ex. Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen i Malmö utgör exempel på att denna typ av stadsutvecklingsprojekt dels genererar stor uppmärksamhet internationellt, och som följd att svenskt kunskaps- och teknikexport främjas på sikt. Alla fyra stadsutvecklingsprojekten bedöms ha förutsättningar att bidra t i l l detta. 9. Organisation för information och kunskapsspridning Beskriv vilken organisation och vilka andra förutsättningar som finns för att sprida information och erfarenheter om åtgärderna och projektet inom Sverige och till andra länder. Av beskrivningen ska särskilt framgå vilka metoder som kommer att användas samt om informationen riktas till speciella målgrupper. Resultaten av de tre delstudierna kommer att sammanställas i rapporter som kommer att vara tillgängliga på samtliga projekts hemsidor. Samtliga projekt har utställningslokaler att utnyttja för ställa ut material, anordna workshops/seminarier. H+ - SHIP, Centrala Älvstaden - Älvrummet, Västra hamnen - Stadsbyggnadsforum, Norra Djurgårdsstaden - Stockholm Innovation. Stockholm Innovation utgör ett forum inte bara för själva stadsutvecklingsprojektet, utan avser även vara en mötesplats för näringslivet och forskningssektorn i syfte att bidra t i l l innovativa lösningar inom olika områden. Projektet bygger på ett aktivt deltagande av samtliga fyra städer. En projektgrupp bildas med representanter från motsvarande stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning från de fyra kommunerna samt Tyréns som ansvarar för att driva på, organisera och planera projektet. Seminarier och workshop kommer att arrangeras under själva framtagande av studierna för att både få input och för att sprida kunskap. 7(10)

9 10. Deltagande och inflytande Beskriv processerför dialog, deltagande och inflytande i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering för att involvera de parter som berörs av projektet, t ex allmänhet och boende. Redogör för vilka grupper som involveras och i vilken omfattning. Redogör också för vilka metoder projektet avser att använda sig avför att engagera till deltagande samt hur resultaten från deltagandeprocesserna ska komma till användning. Ansökt projekt med studier kommer att involvera förutom kommunala tjänstemän och konsulter inom planering, akustik, miljötillsyn, arkitektur och gestaltning även myndigheter som ansvarar för att utöva tillsyn och vara rådgivande i den fysiska planeringen avseende buller. Målsättningen är att funktioner på nationell nivå som har inflytande på hur dagens samhällsplanering drivs och hur hållbara stadstrukturer kan genomföras blir delaktiga i processen runt tänkta studier. Olika faser inom varje studie kommer att synliggöras på resp stadsförnyelseprojekts hemsida och genomförande av workshops kring stadens ljud kan byggas upp interaktivt via hemsidan med ex att lyssna på ljudlandskapet i skisserade stadsmiljöer. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Beskriv de processer och modellerför samverkan som ärtänkta atttillämpas och om sektorsövergripande samverkan sker mellan de aktörer som behövs. Beskriv hur organisationen för sektorssamverkan i projektet ser ut. Beskriv även hur och varför verktyg/metoder kommer att användas i projektet vad gäller analys, planering och dialog. Ange även vilka mervärden dessa verktyg/metoder kommer att ge projektet och organisationen. Vi kommer inte kunna nå en hållbar stadsutveckling om det inte öppnas upp för flexibilitet och en samverkan, sektorsövergripande, mellan olika myndigheter på lokal, regional och nationell nivå kring förhållningssätt t i l l externt industribuller och planeringen av våra städer. Buller från industrirelaterad verksamhet bedöms betydligt strängare än buller från andra källor. Riktvärdena nattetid är mycket stränga och motiven t i l l att ställa sådana krav utomhus nattetid har ifrågasatts. Dessutom tillämpas Naturvårdsverkets allmänna råd som gränsvärden utan möjligheter t i l l avsteg. I Norge har man nyligen utarbetat riktlinjer för buller vid bebyggelseplanering där bedömningen från olika källor har samordnats. Detta projekt tar sin utgångspunkt i att arbetet och processen ska ske i ett sektorsövergripande samarbete mellan planerare och arkitekter på stadsbyggnadskontor, miljöinspektörer på miljöförvaltning, expertpanel av akustiker, formgivare, designer, berörda myndigheter samt forskare. 8(10)

10 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Beskriv hur samverkan sker i dagsläget och de processer och modellerför samverkan som ärtänkta atttillämpas i projektet. Avser projektet att utveckla nya former för samverkan och dialog mellan näringsliv och kommun? Sker samverkan mellan flera aktörer och kring fler aspekter på långsiktig hållbarhet än vad som vanligen görs? Samverkan sker mellan fyra olika kommuner med större stadsförnyelseprojekt och de aktörer som är delaktiga i planeringsprocesser för att kunna genomföra stadsförnyelseprojektet med experter från bl a konsultbyråer. Tillsynsmyndigheter och myndigheter med ansvar för bullerfrågor planeras att bli delaktiga i genomförandet av studierna. Eftersom frågan är så sektorsövergripande är ambitionen att resultat av detta samverkansprojekt leder t i l l nya riktlinjer och råd för Sveriges kommuner. Samverkan kommer även ske med byggherrar och fastighetsägare som redan är involverade i planprocesser i respektive stadsförnyelseprojekt. Delstudien "Akustisk Design och Hållbar stadsutveckling" kommer drivas av Stockholms miljöförvaltning och Tyréns för att pröva och utveckla en interdisciplinär modell för gestaltning av stadsrum. Övriga tre kommuner kommer vara delaktiga i studien. 13. Uppföljning av projektet Beskriv hur projektet ska följas upp. Beskrivningen ska inkludera en plan och uppföljningsmodell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av projektets mål och resultat. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska belysas. Beskriv även om det finns planer på samverkan med universitet eller högskolor för att följa processer och tillvarata resultat. Analys av dagens regelverk med angivna riktvärden för trafik- resp industribuller och dess tillämpning kommer att bidra t i l l kunskap, reflektion och diskussionen om hur förtätnings- och omvandlingsprojekt i stadsmiljöer ska kunna genomföras och hur en mångfunktionell stadsstruktur främjas. Målsättningen är att engagera och samverka berörda myndigheter som tre länsstyrelser för storstadslän, Boverket, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen. I studierna kring stadens ljud är målsättningen att koppla forskare från Konstfack, akustiker/ingenjörer från LTH/KTH el Chalmers, miljömedicin i Lund och miljöpsykologi från SLU. Eftersom det är stora stadsförnyelseprojekt med en lång genomförandetid finns möjlighet att följa upp de boendes upplevelse av ljud både inomhus och i utemiljöer för att dra lärdom inför kommande utbyggnadsfaser. 14. Tidplan Ange preliminära datum då planeringsprojektet beräknas påbörjas respektive vara slutfört Åtgärden/åtgärderna påbörjas (år, månad, dag)?_.93å~.13.'..9a... Åtgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) 9(10)

11 Sökt stöd Stöd kan lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden. Observera att det inte får ingå kostnader för sådant som följer av skyldighet i lag eller annan författning. Angs Beräknad kostnad för projektet 2,5 MSEK Sökt stöd (högst 30 % av den beräknade kostnaden) 750 OOOsek Förbindelse och underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats i denna ansökan, är sanna. Ansökan skrivs under av en behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära krav på återbetalning av stödet. Helsingborg 13 juni 2011 Ort och datum Sökandens underskrift Namnförtydligande Fyll i ansökningsblanketten, skriv ut den, underteckna och skicka med post till Regeringskansliet, Delegationen för hållbara städer (M 2011:01), Kv. Garnisonen, Stockholm och kopia till Boverket, Box 534, Karlskrona. Ansökningsblanketten skickas också i pdf-format med e-posttill m.halibarastader@environment.ministry.se och till astrid.hakansson@boverket.se. Pdf:en behöver inte vara undertecknad. OBS, ansökan kan med fördel göras elektroniskt (e-tjänst). 10(10)