Från gruva till grönsak - program för stadsodling i Falun. Falu kommun, Trafik- och Fritidsförvaltningen

Transkript

1 Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) Stockholm Ansökningsblanketten fylls i på svenska och lämnas senast den 1 mars Bilagor beaktas inte. Av svaren bör tydligt framgå vad det ekonomiska stödet kan tillföra åtgärder eller processer inom projektet och som inte kommer att kunna genomföras utan sökt stöd. Det bör även framgå om och på vilket sätt projektet tillämpar ny kunskap och innovativa lösningar. Sökande vars ansökan efter besked av Delegationen för hållbara städer i maj 2012 blir föremål för fördjupad prövning kommer att ges möjlighet att komplettera ansökan med ytterligare uppgifter i juni Högst åtta A4- sidor inklusive kartor och eventuella ritningar kan då lämnas. 1. Uppgifter om sökande Projektbenämning Från gruva till grönsak - program för stadsodling i Falun Kommun Län Falu kommun Dalarnas län Sökande Person-/organisationsnummer Falu kommun, Trafik- och Fritidsförvaltningen Adress Sökandens kontaktperson Telefonnummer (arbete) Telefonnummer (mobil ) Postnummer Postadress Falun Peter Garvö(proj.ansv) Inger Berglund( peter.garvo@falun.se;inger@dotgreen.se (PG) (IB) Typ av organisation Kommun Aktiebolag Privat bostadsföretag Regionalt organ Allmännyttigt bostadsföretag Annat E-post Sekretess I princip har alla rätt att få del av de handlingar som finns hos en myndighet. En del allmänna handlingar är hemliga. I vilken utsträckning en allmän handling är hemlig anges i sekretesslagen. Finns det ingen tillämplig bestämmelse i sekretesslagen som gör att myndigheten kan hemligstämpla ansökan om bidrag, måste myndigheten på begäran lämna ut handlingarna. Ange om ansökan innehåller information som du inte vill ska lämnas ut vid förfrågan. Ja Nej Bidrag söks för Förstudie Programskrivning Sektorsövergripande planering Processutveckling Informationsinsats Boverket Bl 994 utg 3 1 (10)

2 2. Projektbeskrivning Lämna här en redogörelse för det projekt som stöd söks för. Av beskrivningen ska bland annat framgå de övergripande målen för projektet, bakomliggande resonemang och hur målen ska uppnås. Redogörelsen ska både avse vad som sker i själva planeringsprojektet och vilka aktiviteter och effekter som planeringsprojektet väntas leda till i nästa led. Om projektet utgör en del i en mer omfattande satsning är det viktigt att beskrivningen tydligt visar vilka delar som stöd söks för. Redogörelsen kan omfatta maximalt tecken, med högst tecken per textfält (sid 2 och 3 i denna blankett). Projektet avser Förberedelse för fysiska insatser Beteendepåverkan Metodutveckling Verktyg Annat: Projektet berör Flera kommuner, vilka Kommun Falu kommun Del av kommun (kvarter, stadsdel, m.m.) Inte aktuellt Vilket skede avser projektet? Detaljplan Översiktsplan Fördjupning av översiktsplan Tillägg till översiktsplan Inte aktuellt Allt fler människor flyttar till städerna och en stor del av urbaniseringen kommer att ske i de mindre orterna. Transporter krävs ständigt för stadens försörjning. För att minska dessa, måste vi utveckla lokala lösningar för lokala kretslopp och försörjning. De tekniska lösningarna måste också kunna kombineras med människors behov av rekreation och landskapsidentitet. I PLUREL-projektet finns problematiken väl beskriven och analyserad. Stadens parker och övriga öppna ytor kan här få en roll som potentiell resurs för självorganiserade initiativ där stadens invånare kan förverkliga sina idéer om egen odling. Detta behöver inte betyda en inskränkning av offentligheten i rummet, parken kan till och med göras mer attraktiv och levande om här bedrivs odlingsverksamhet. Kolonirörelsen handlade ursprungligen om att ge stadsborna möjlighet att odla mat, och i bistra tider har parker odlats upp. Många svenska städer kan komma upp i en större självförsörjningsgrad om de bara tänker kreativt kring obebyggda ytor. Stadsodling kan få stor ekonomisk-strategisk betydelse för små och mellanstora städer. Det handlar inte enbart om hobbyodling på kolonilotter, utan även om en högteknologisk livsmedelsproduktion i och nära städerna. Med de sökta medlen vill vi knyta ihop lokal kunskap och tillgängliga resurser med ny teknologi och strategiskt tänkande i ett utvecklingsprogram för framtiden. Hittills har diskussionen förts framför allt i storstäder och få exempel finns hur små och mellanstora städer kan tänkas tackla problemet. Detta projekt sätter fokus på den gamla gruvstaden Falun med sin historia, natur och kultur. Det undersöker och dokumenterar situationen idag och diskuterar en strategi för framtiden tillsammans med stadens invånare,ansvariga tjänsteman och politiker. Diskussionerna ska utmynna i ett program, ett förslag till metod och minst fyra konkreta odlingar. Projektet vill verka som ett exempel för andra mindre städer och exemplifiera ett hållbarhetstänkande. 2 (10)

3 2. Projektbeskrivning forts. Idag finns koloniområden i stadens utkanter. Lokala matproducenter säljer sina produkter varje vecka på "Bondens marknad". Det finns skolträdgårdar och en stadsnära bondgård där djurhållning och odling sker enligt gamla metoder. Sedan ett flertal år har man sorterat och återanvänt hushållssopor. Miljömedvetandet är relativt stort och man bor nära naturen. Här finns kulturhistoriska värden som måste beaktas. Vår bedömning är att här finns mycket att bygga vidare på och utveckla. Lokala kretslopp skapas i odlingarna med kompost, biogasanläggningar och växthus. Kretsloppen och odlingarna anläggs så att såväl skönhet som effektivitet tillgodoses. Projektet börjar med en inventering och utvärdering av befintlig odling. Resultatet diskuteras analyseras på seminarier i en stegvis process med odlare och andra intressenter. Mål formuleras och strategier utarbetas. Minst fyra lämpliga utvecklingsområden utväljs för odling och skissförslag på dessa utarbetas. Om möjligt börjar några nya stadsträdgårdar anläggas redan våren Hösten 2013 utvärderas dessa och ett detaljerat program upprättas för framtidens odlande. Projektet presenteras i artiklar och i rapportform. Frågeställningar: Är det möjligt att få igång en grönsaksproduktion av betydelse i Falun och dess närzon? Hur finna en hållbar balans mellan grönstruktur och urban struktur? Hur kan den produktiva jordbruksmarken i stadens randzon utvecklas och användas? Hur kan den lokala kretsloppstekniken vad gäller matavfall och toalettavfall involveras i odlingen? Vilken social betydelse har stadsodlingen för deltagare och övriga invånare? Vilka nya upplevelser och gestaltningsgrepp ger involverande av stadsodling i den urbana strukturen? Hur påverkas de boende i områden där stadsodling pågått ett par år? Leder odlandet till samverkan och möten mellan människor av olika åldrar och med skilda bakgrunder? Hur involveras barnen och ungdomarna? 3 (10)

4 Besvara för projektet tillämpbara frågor nedan. Beskrivningen ska både avse de direkta effekterna av projektet och de indirekta effekter som kan uppstå i nästa led, när resultaten av projektet sprids och används. Redogörelsen i respektive fält kan omfatta maximalt tecken. 3. Uppfyllande av hållbarhetsmål Beskriv hur planeringsprojektet kan leda till att uppfylla för projektet relevanta miljökvalitetsmål samt sociala och ekonomiska mål. Ange om möjligt nyckeltal. Beskriv ur ett helhetsperspektiv hur målen för ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är kopplade till varandra i det aktuella projektet. Klimathänsyn och social hållbarhet står i focus i målformuleringen: Minskade transporter för stadens försörjning och avfallshantering Ökad medvetenhet och ökat engagemang kring miljöfrågor Stadens transportbehov måste minska och behovet kan mätas som koldioxidutsläpp. För att lösa stadens miljöproblem är det nödvändigt med ett lokalt engagemang. För att uppnå detta krävs teknik och lösningar som är användarvänliga. Det krävs också upplevelser, pedagogik och mänskliga möten som kan föda ett engagemang. Det är frågor som är svårare att mäta. De centrala målen kan brytas sönder i ett antal mätbara delmål: Andelen lokala kretslopp (lokal kompostering, lokal återförsel av slam till jordbruksmark, Andelen lokal försörjning (lokal odling som konsumeras lokalt), speciellt av transportintensiva produkter (tex grönsaker) Medvetenhet kring stadens/ortens miljöpåverkan, främst vad gäller kretslopp och lokal odling Lokalt engagemang i miljöfrågor Skydd av produktiva marker 4. Stadsplanering Beskriv för projektet viktiga aspekter. Beskrivningen kan t ex avse: Hur valda planeringsmotoder, markanvändning och rumsliga strukturer i projektet bidrar till att förverkliga övergripande hållbarhetsidéer Kvaliteter som uppnås avseende stadsbyggnad, kulturhistoriska värden, gestaltning, miljö, social och kulturell funktion Hur planerade åtgärder bidrar till att stärka funktionella samband och överbrygga barriärer Hållbar tillgänglighet till nationellt, storregionalt och lokalt strategiska funktioner, särskilt med gång och cykel samt kollektiva färdmedel Förutsättningar för hållbar godstransportförsörjning Genomförbarhet och ekonomiska förutsättningar Utvecklingsbarhet (flexibilitet, möjlighet att anpassa planen/ projektet till framtida förändrade behov etc.) Med anläggande av stadsträdgårdar i stadens grönstruktur kommer en ny aspekt in i parkerna. Användningen ökar med nya koncept och nya funktioner. Ett läge nära bostaden eller i stadens centrum ökar tillgängligheten för gående och cyklande. Transportsträckor minskas om ekologisk odling i stadens gränszon uppmuntras. Stadsträdgården kan bli en mötesplats och samlingspunkt i stadens parker, öppen och tillgänglig för alla. Här är det tillåtet för invånarna att ta rummet i besittning och använda det på ett friare sätt och man har en större bestämmanderätt över användningen och sätten att bruka än annars. Stadsbyggandet tillförs en ny kvalitet och dimension som öppnar för nya gestaltningsidéer och stärker parkens sociala funktion. Att odla tillsammans gör att nya grupper kan mötas och integration stimuleras. En stegvis planering med systematisk utvärdering utvärdering ger projektet flexibilitet och utvecklingsbarhet. 4 (10)

5 5. Integrerade tekniska system Beskriv hur synergier kan komma att tas tillvara till följd av projektet genom integrering av t ex: Vattentillförsel och avloppsrening Urbana funktioner Landskapsplanering Avfallshantering Energi Trafik och transporter inkl godstransporter Arkitektur och byggnader Projektet inkluderar ett systematiskt genomfört komposteringssystem där komposten används i odlingen men även kan finnas för försäljning. Komposteringsteknik kan studeras och kunskap om kretslopp spridas. Plantor och sticklingar, fröer och grönsaker kan finnas för försäljning och inspiration. Odling i växthus förlänger säsongen. Biogasanläggningar producerar biogas som kan användas som drivmedel av kommunens fordon och på anläggningarna. Kunskapen om självförsörjning ökar och öppnar för nya uttryck i staden. Ett större växthus i centrum kan ha en viktig symbolverkan för stadens hållbarhetstänkande. Synergier som projektet kan alstra är en minskning av transportsträckor för livsmedelsdistributionen, ökad folkhälsa genom stimulera till en förskjutning av kosten mot mer frukt och grönsaker. Vidare blir ett samhälle mer socialt hållbart där invånare kan mötas över nations- åldersbarriärer med ett gemensamt intresse. 6. Anpassning till effekter av kommande klimatförändring Beskriv hur projektet tar hänsyn till effekter av kommande klimatförändring. Exempel på aspekter att beskriva är: Byggnaders och anläggningars placering Mikroklimat Blågrön infrastruktur, d v s integrering av dagvattensystem och vegetationsytor Hur den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen beaktas (om sådan finns) Projektet kommer att ge Faluns invånare möjlighet till odling i staden och härigenom öka förståelsen för kretslopp och ekologins förutsättningar. Vid analys och lokalisering av stadsodlingar kommer det underlag som finns tillgängligt vad gäller klimat och sårbarhet att ingå som en del. Mikroklimatet kommer att vid behov att förbättras genom läplanteringar etc. Växthus och andra byggnader kommer att placeras och utformas med beaktande av vind- och solfaktorer. Vattenförsörjningen kommer om möjligt att baseras på vatten från nederbörd och vattendrag. Eventuellt dagvatten infiltreras och kommer odlingarna till godo. 5 (10)

6 7. Klimateffekter Beskriv hur projektet främjar hållbar stadsutveckling i syfte att väsentligen minska utsläppen av växthusgaser. Beräkna förändring i energianvändning samt utsläpp av växthusgaser. Ange andel förnybara energikällor. Uppskatta även vilka klimateffekter som kan uppnås på lång sikt, genom att resultaten från projektet sprids och används. Beskriv även åtgärder som avser att underlätta hållbara beteenden i olika avseenden. Om möjligt, kvantifiera även dessa åtgärder i minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser eller ökad andel förnybar energi. Observera att minskningen av utsläpp av växthusgaser har en central roll för syftet med det ekonomiska stödet. Klimateffekter till följd av projektet ska därför alltid beskrivas. Projektet bidrar till en minskning av transportkostnader och koldioxidutsläpp genom att grönsakerna produceras direkt i staden. Genom kompostering kan användningen av konstgödsel reduceras utsläppen av växthusgaser. Ekologisk odling gör att växtgifter undviks. Biogasproduktion använt som transportmedel och uppvärmning minskar utsläpp i staden. Produktion av bioenergi på gårdsnivå bygger i hög grad på småskalighet och lokala kretsloppslösningar. Stadsodling kan bli en nödvändighet i en värld med livsmedelskris och stigande bränslekostnader. Men odlingen kan utmana synen på vad en stad ska vara. År 2030 beräknas två tredjedelar av världens invånare bo i städer, och FN:s livsmedelsorgan FAO betraktar livsmedelsförsörjningen till städerna som en enorm utmaning. Urbaniseringen innebär bland annat att jordbruksmark försvinner när städerna växer. Nedanstående beräkningar kommer att kompletteras i nästa skede. Ange i tillämpliga delar generella nyckeltal. Minskad energianvändning, kwh Andel förnybar energi per använd energienhet, % Ange typ av energibärare för den energianvändning som minskar Total minskning av koldioxidekvivalenter, ton/år Beskriv vilka definitioner som har använts i beräkningarna Där det är aktuellt, ange vilken elmix som utgör grund för beräkningarna. Vid förändring i fjärrvärmeanvändningen (minskning/ökning), ange faktisk energimix. 6 (10)

7 8. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande inom hållbar stadsutveckling Beskriv hur projektet bidrar till export av miljöteknik och kunnande, t.ex. Exportfrämjande affärsmodeller Modeller för effektivare affärsprocesser Hur ekonomiska kalkyler med livscykelkostnadsperspektiv beskrivs Om projektet är tillgängligt och kan presentera valda systemlösningar och dess effekter för internationella besökare Hur valda lösningar skulle kunna överföras och tillämpas av andra aktörer Försök till kontakt kommer att tas med liknande projekt inom Sverige och EU. Idéer och resultat diskuteras via internet där bilder och beskrivningar utbytes och systemlösningar diskuteras. Dalarna är ett populärt turistmål och många utländska turister besöker gruvan och världsarvet Falun. Att kunna visa upp Falun som en modern medelstor stad där man kan leva nära naturen och där man i stadens centrala delar och i bostadsområden odlar sina grönsaker och samtidigt lever stadsliv, kan ge impulser långt ut i världen. Guidningar kan ordnas till det moderna och småskaliga boendet med egen produktion av grönsaker och biogas. Gammalt och nytt kan beskrivas och visas."från Gruva till Grönsak". Försök till ekonomiska kalkyler med ett livskostnads perspektiv kommer att utarbetas i nästa skede. 9. Organisation för information och kunskapsspridning Beskriv vilken organisation och vilka andra förutsättningar som finns för att sprida information och erfarenheter om åtgärderna och projektet inom Sverige och till andra länder. Av beskrivningen ska särskilt framgå vilka metoder som kommer att användas samt om informationen riktas till speciella målgrupper. Stadsodlingen kan fungera som en motbild till konsumtionssamhället genom att visa en annan verklighet. Här prioriteras bruksvärde framför bytesvärde. Trädgårdarna utgör levande exempel och som sådana sprider de kunskap om samspelet mellan människa och miljö. Trädgårdsbloggande kommer att uppmuntras och lokalpress bjudas in regelbundet. Odlingskurser kommer att hållas och rikta sig framför allt till nybörjare. Försäljning av egenodlade produkter kommer att ske liksom tävlingar om största pumpan etc. Informationen kommer att speciellt riktas mot unga invånare, pensionärsgrupper och invånare med utländsk bakgrund. Kommunens projektansvarige kommer tillsammans med projektledaren att organisera informationen och ansvara för att den genomförs samt följa upp resultatet. 7 (10)

8 10. Deltagande och inflytande Beskriv processer för dialog, deltagande och inflytande i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering för att involvera de parter som berörs av projektet, t ex allmänhet och boende. Redogör för vilka grupper som involveras och i vilken omfattning. Redogör också för vilka metoder projektet avser att använda sig av för att engagera till deltagande samt hur resultaten från deltagandeprocesserna ska komma till användning. Stadsdelsträdgårdarna är självorganiserade trädgårdar i det offentliga rummet. Att de är självorganiserade betyder att de har förverkligats underifrån, det vill säga av stadsdelens invånare själva. Projektet kommer att erbjuda mark och möjligheter till odling. Ge råd och stöd vad gäller byggande av växthus och komposteringsanläggningar liksom bevattning. Allt i diskussion med odlarna. Projektet kommer att utvärderas och följas upp. Erfarenheter att diskuteras. Initialt kommer en kartläggning att göras av redan befintliga koloniträdgårdar och skolträdgårdar där odlarna kommer att intervjuas. Problem och möjligheter till förbättringar kommer att diskuteras. Odlare i närområdet kommer att bjudas in till workshops. Diskussioner i smågrupper av adekvata frågeställningar presenteras på post-it-lappar som systematiseras och penetreras. Olika stationer har olika teman. Resultatet sammanställs och ligger till grund för organisation och inriktning av verksamheten. 11. Integrerad sektorsövergripande planering Beskriv de processer och modeller för samverkan som är tänkta att tillämpas och om sektorsövergripande samverkan sker mellan de aktörer som behövs. Beskriv hur organisationen för sektorssamverkan i projektet ser ut. Beskriv även hur och varför verktyg/metoder kommer att användas i projektet vad gäller analys, planering och dialog. Ange även vilka mervärden dessa verktyg/metoder kommer att ge projektet och organisationen. Metoder för stegvis planering kommer att användas för att hela tiden dra slutsatser från projektets erfarenheter och låta dessa styra den fortsatta planeringen. En viktig uppgift för projektledningen är att tillsammans med stadens planerare och förvaltare skapa möten och lotsa projektet framåt, liksom att verka sektorsövergripande. Kontakt med skolan kommer att etableras. Ny teknik prövas i de mötesplatser som uppstår kring odling och kompostering. Det handlar inte längre om att förse medborgarna med färdiga miljöer, utan att lämna plats för människans kreativa förmåga. Trädgårdarna kommer att fungera som experimentverkstäder där man kan finna och utveckla nya handlingsmönster i riktning mot långsiktig hållbarhet, såväl social som ekologisk. Olika teman eftersträvas i de olika trädgårdarna. De kan vara köksväxter, frukt och bär, blommor, biodling, smådjur etc. Vuxna, barn och ungdomar får möjlighet att tillsammans själva skapa stadsrum. 8 (10)

9 12. Samverkan mellan näringsliv och kommun Beskriv hur samverkan sker i dagsläget och de processer och modeller för samverkan som är tänkta att tillämpas i projektet. Avser projektet att utveckla nya former för samverkan och dialog mellan näringsliv och kommun? Sker samverkan mellan flera aktörer och kring fler aspekter på långsiktig hållbarhet än vad som vanligen görs? En viktig fråga är att skapa ekonomisk hållbarhet genom nya kretslopp som involverar de tätortsnära jordbruken. Utan deras medverkan blir de nya mönstren inte så hållbara, utan tvärtom känsliga. Lokalt matavfall kan hanteras, men det behövs också ett utbyte med de tätortsnära gårdarna vad gäller gödsel, men också för kompletterande behov av maskiner och kompletterande försäljning av produkter. En lokal försörjning kräver en lokal marknad och lokal efterfrågan. Det innebär också möjligheter för lokalt företagande. Det är också rimligt att tro att det behövs utveckling av ny teknik som kan kombinera användarvänlighet, estetik med praktisk effektivitet. Ett nätverk bildas med lokala bönder i stadens närzon som är intresserade av ekologisk odling,leverans och försäljning i och till stadens invånare. Dessa kan också medverka i utbildningsinsatser för medborgare utan erfarenhet vad gäller odling. Anläggning av biogasanläggningar diskuteras. 13. Uppföljning av projektet Beskriv hur projektet ska följas upp. Beskrivningen ska inkludera en plan och uppföljningsmodell för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av projektets mål och resultat. Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska belysas. Beskriv även om det finns planer på samverkan med universitet eller högskolor för att följa processer och tillvarata resultat. Genom att utveckla odling i Falun och stötta stadsnära odlare skapas möjligheter att stärka ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Med fokus på stadsodling sätter vi igång en process. De medel som söks kommer att användas till att starta processen samt inventera och utvärdera det som finns idag. Vidare kommer förslag att utarbetas på minst fyra stadsträdgårdar där lokalisering och utformning kommer att noga prövas mot de ställda miljömålen. Den långsiktiga hållbarheten vad gäller miljö, ekonomi och sociala faktorer kommer att mätas. Projektet kommer att drivas i samarbete med Dalarnas Forskningsråd. Följande mål mäts efter studiens slutförande: Antalet nya odlingar Antalet utvidgade landsbygdsföretag Antalet företag som arbetat med hållbara tekniker Antalet arrangemang Antalet deltagare i utbildningar och träffar Antalet nya produkter och mötesplatser Antal ungdomar/invånare med utländsk bakgrund/ pensionärer som nåtts av resultaten 14. Tidplan Ange preliminära datum då planeringsprojektet beräknas påbörjas respektive vara slutfört Åtgärden/åtgärderna påbörjas (år, månad, dag) sept 2012 sept 2013 Åtgärden/åtgärderna färdigställs (år, månad, dag) 9 (10)

10 Sökt stöd Stöd kan lämnas med högst 30 procent av den stödberättigade kostnaden. Observera att det inte får ingå kostnader för sådant som följer av skyldighet i lag eller annan författning. Ange Beräknad kostnad för projektet Sökt stöd (högst 30 % av den beräknade kostnaden) Förbindelse och underskrift Jag/vi försäkrar på heder och samvete att uppgifterna, som lämnats i denna ansökan, är sanna. Ansökan skrivs under av en behörig företrädare för sökanden. Felaktiga uppgifter kan innebära krav på återbetalning av stödet. Falun den 1 mars Ort och datum Sökandens underskrift Namnförtydligande Fyll i ansökningsblanketten, skriv ut den, underteckna och skicka med post till Regeringskansliet, Delegationen för hållbara städer (M 2011:01), Kv. Garnisonen, Stockholm och kopia till Boverket, Box 534, Karlskrona. Ansökningsblanketten skickas också i pdf-format med e-post till m.hallbarastader@environment.ministry.se och till astrid.hakansson@boverket.se. Pdf:en behöver inte vara undertecknad. Observera att ansökan med fördel kan göras elektroniskt (e-tjänst). För mer information se under rubriken Ekonomiskt stöd. 10 (10)