Från gruva till grönsak program för stadsodling i Falun Fördjupad prövning

Transkript

1 Från gruva till grönsak program för stadsodling i Falun Fördjupad prövning Hur påverkas den urbana grönstrukturen av stadsodlingen? Styrande dokument För Falu kommun som geografiskt område finns tre styrdokument för en hållbar utveckling. Ett miljöprogram med miljömål, ett folkhälsoprogram med folkhälsomål och ett tillväxtprogram med tillväxtmål. Det finns inga skarpa gränser mellan de olika målen utan många av dem har betydelse för mer än en hållbarhetsaspekt. Dokumenten utgår från de nationella miljökvalitetsmålens fem grundläggande värden: Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden Ta till vara kulturhistoriska värden Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga god hushållning med naturresurser I ett antal delmål bryts de övergripande målen ner och åtgärder för dess förverkligande beskrivs. I Falu kommun gäller målet om att skydda särskilt värdefulla natur och kulturmiljöer och hotade arter överallt i kommunen för sjöar och vattendrag, våtmarker, skogar samt i odlingslandskapet. Underlag för vilka områden som är särskilt värdefulla finns och kommer att vara styrande för vårt arbete. I det lokala naturvårdsprogrammet beskrivs bland annat åtgärder för att hålla det gamla odlingslandskapet öppet.

2 För att minska transporternas användning av fossila bränslen understryks vikten av en övergång till förnybara drivmedel liksom en ökad användning av förnybara energikällor. En grönstrukturplan finns antagen i kommunen som ett planeringsunderlag i stadsbyggnadsprocessen och som målsättning för utveckling av parkmarken. Den kartlägger och redovisar Falu tätorts grönstruktur idag och ger förslag till utveckling. En målsättning är antagen om tillgång till parker, ströv och naturområden. Dessutom ska alla, med undantag för boende i vissa områden i Faluns innerstad, ha tillgång till friytor i direkt anslutning till bostaden. bostadsområdesparker inom ett avstånd av meter från bostaden närströvområden inom ett avstånd av meter från bostaden friluftsområde inom ett avstånd av 2,5 km från bostaden På nedanstående karta redovisas den värdefulla grönstrukturens utbredning och omfattning. Vår bedömning är att den diskuterade odlingen mycket väl kan inrymmas i den urbana stadsodlingen och tillföra den många nya värden såväl av estetisk som social betydelse. Vi kommer att ta hänsyn till antagna målsättningar och gällande planer för stadens grönstruktur. Odling idag På flera platser i Falun finns idag mark för den som vill odla grönsaker och andra växter. I vissa parker finns odlingslotter som är gratis och till för alla medborgare. Här kan man odla ettåriga växter och kommunen plöjer och harvar dessa lotter vår och höst. Dessutom finns fristående koloniföreningar där man kan få en egen täppa. På Kårarvet finns även stugor. Totalt finns det 104 stuglotter och 39 odlingslotter. Intresset är stort, men möjlighet finns att ställa sig i kö för att få en kolonilott. Vi vill utvärdera den odling som finns och se vad som fungerat och inte fungerat. Vissa av odlingslotterna har inte fungerat väl och kanske kan man genom kunskap om problemen och tillsammans med odlarna förbättra och utvidga odlingen.

3 Kulturhistoriska värden Den gamla gruvstaden med sina förorenade mark sätter en bestämd gräns var man kan odla. Naturligtvis kommer vi att vörda och respektera världsarvet Falun. Flera av tätortens friytor har en kulturhistorisk betydelse. Det kan gälla historiska parker, äldre odlingslandskap, rester från gruvnäringen men också gränser i landskapet av historisk betydelse. Dessa områden berättar något om Faluns historia på ett eller annat sätt och vi kommer ej att lokalisera någon odling där. Världsarvet det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun består av flera geografiska områden kring Kopparberget; gruvlandskapet, stadslandskapet och bergsmanslandskapet. Världsarvsutnämningen innebär inte automatiskt att området är skyddat men området är i huvudsak utpekat som riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken. Inom Världsarvet är i dagsläget ett 20 tal byggnader/miljöer skyddade som byggnadsminne. I Hållbarhetsplanen är Världsarvets olika delar redovisade med områdesvisa rekommendationer. Stadens parkmark Falu kommun har drygt 1500 ha parkmark, varav 600 ha är naturpark. I genomsnitt har varje kommuninvånare 280 kvadratmeter parkmark. Stadens uterum är till för lek, rekreation, undervisning och motion. I centrum finns stadsparker på relativt små ytor och i varje bostadsområde finns en bostadsområdespark som rymmer lekplats och naturmark. I Falun är det aldrig långt till naturen. Ett rikt utbyggt parkvägnät gör det lätt för de flesta att nå dit. Genom naturliga skötselmetoder bidrar man till ett uthålligare samhälle och större mångfald. Målsättningen är att gå från skötselintensiva gräsmattor till parker med mer träd och grönska och att öka den biologiska mångfalden. Den urbana strukturen kommer att kunna få ett positivt komplement med den föreslagna stadsodlingen. Projektet kommer inte att medföra någon egentlig strukturell förändring. De kommunala marker som kommer att användas är idag parkmark/allmän plats. Val av marker och ytor kommer att ske utifrån ett antagna riktlinjer om ett hållbart samhälle. Lokaliseringsanalys av stadsodlingar Falun är en stad med historiska anor som rikets största stad då gruvverksamheten var på sin höjdpunkt. Den gamla stadskärna finns kvar som en tät rutnätsstad kopplad till den gamla

4 gruvverksamheten. Här finns få parker och odlingsverksamhet här är helt otänkbar. Ett kommersiellt centrum med torg och butiker ansluter staden till sjön Tisken. Går man utanför det egentliga centrum till mer moderna lager befinner man sig fortfarande centralt och här öppnar sig nya möjligheter. Parkstråk följer stränderna av Faluån, Tisken och den uppdämda Östaforsån. Dessa stråk är spatiösa till sin omfattning och relativt outnyttjade. De tjänar mer som gång och cykelstråk och en lummig inramning av strandområdena. Vi kommer att försöka lokalisera odlingsverksamhet i någon av de befintliga parkerna i detta område, gärna i anslutning till vatten. Växthus, försäljning, kursverksamhet och caféverksamhet skulle här få möjlighet till en exponering och implementering. Detta skulle vara navet i odlingsverksamheten och en mötespunkt för alla odlingsentusiaster i staden. Här finns många med egen trädgård som är mycket intresserade att lära mer, få råd och tips och kunna byta eller köpa plantor. Utanför de centrala delarna finns områden med flerbostadsbebyggelse och relativt stora parker och grönområden. Här vill vi lokalisera två av områdena, naturligtvis med hänsyn till dagens användning och anläggningar. Vi vill alternativt undersöka om någon av de befintliga odlingslotterna kan rustas upp. Lokaliseringen av den fjärde av stadsodlingarna håller vi öppen. Den etablerade försäljningen av grönsaker idag vid Folkets hus Bondens marknad är väl inarbetad. Vi kommer att undersöka om man kan koppla ihop denna med odling i närliggande stadsdelar, gärna med hjälp av de bönder som säljer sina produkter idag. Men andra tankar kan komma upp under processens gång vi är öppna för nya idéer och förslag. Det är dock viktigt att gå vidare och utveckla ett medvetande för framtiden. Många unga familjer har valt Falun som sin bostadsort för dess småskalighet, möjligheter till friluftsliv och ett liv nära naturen. Vi vill ge dem en möjlighet till egen odling. Falun har en stor del pensionärer med egen tid och kanske stundom ett ensamt liv. Att odla tillsammans kan öppna upp nya dörrar. Många kommer från andra länder och har sin egen erfarenhet och kunskap om odling. Det nya Falun måste bygga på dagens och morgondagens förutsättningar och inte enbart utgöra en historisk plats. I princip ser vi att stadsbyggandet tillförs en ny kvalitet och dimension som öppnar för nya gestaltningsidéer och stärker parkens sociala funktion. Att odla tillsammans gör att nya grupper kan mötas och parkens övriga funktioner kan stärkas. Att själv kunna ta rummet i besittning och använda det alstrar en energi och en vi känsla hos stadens invånare. Grönstrukturen påverkas positivt. Den stärks och görs långsiktigt mer hållbar t ex genom att ytor som idag är impediment odlas upp. Medborgardialog I kommunen finns en antagen demokratiplan som innehåller en handlingsplan för arbetet med demokrati och medborgardialogfrågor. Planen beskriver en kompletterande, förstärkande och stödjande strategisk satsning på den deltagande demokratin i Falu kommun. Vårt arbete kommer att utveckla och pröva nya sätt att forma allmänhetens deltagande och inflytande. Initialt kommer en kartläggning att göras av redan befintliga koloniträdgårdar och skolträdgårdar där odlarna kommer att intervjuas. Problem och möjligheter till förbättringar kommer att diskuteras. Likaså kommer bönder och grönsaksodlare i stadens närzon att intervjuas. Resultatet kommer att analyseras av projektgruppen och ett antal frågeställningar att formuleras. Allmänheten kommer att bjudas in till ett startmöte. Lokala medier kommer att hjälpa till att sprida informationen. Vid mötet kommer att informeras om projektet och de presumtiva odlarna får diskutera i smågrupper. Resultatet av gruppdiskussionerna presenteras på post it lappar som systematiseras och penetreras. Resultatet sammanställs och ligger till grund för organisation och inriktning av verksamheten.

5 Metoder för stegvis planering kommer att användas för att hela tiden dra slutsatser av projektets erfarenheter och låta dessa styra den fortsatta planeringen. En viktig uppgift för projektledningen är att tillsammans med stadens planerare och förvaltare skapa möten och lotsa projektet framåt, liksom att verka sektorsövergripande. Kontakt med skolan kommer att etableras liksom med föreningslivet. Ett program kommer att utarbetas för den fortsatta verksamheten och plats och utformning av de fyra odlingsområdena kommer att beskrivas. Vid ett möte under våren 2013 kommer allmänheten att kallas till ytterligare ett möte där tankar och förslag till odlingsverksamhet presenteras. underlag intervjuer analys möte programskiss lokalisering allmänt möte odling påbörjas utvärdering program färdigställs Redan under våren 2013 kan förhoppningsvis spaden sättas i jorden för det första området. Odlingsverksamheten utvärderas under sommaren och på hösten 2013 färdigställs programmet. Allt fler efterfrågar närproducerad mat, förnybar energi, ett varierat landskap med öppna betesmarker, åkrar och skog och kulturell mångfald. Men trots att efterfrågan på landsbygdens resurser ökar behövs en strategi för odlingen i stadens närzon där bönder och andra odlare stimuleras att odla och leverera grönsaker lokalt. Det innebär att landsortsbor, byalag, leadergrupper och andra bör involveras tidigt i processen och att deras visioner och utvecklingsplaner för bygden samordnas med programmet. I en sådan process kan också nya innovativa idéer och samarbeten frigöras. På landsbygden där människor bor spritt fungerar inte marknadsmekanismer och då blir vi än mer beroende av kreativitet och samarbete för att få till investeringar i t.ex. biogasanläggningar. underlag intervjuer möte kontakt organisationer kommuner programskiss möte försöksodling utvärdering program färdigställs Dialogen med odlarna sker dels genom intervjuer och dels på inbjudna möten. Bondens marknad utvärderas och dess erfarenheter utgör en av grundstenarna. Kontakter etableras med Biogas Mitt, LRF mfl. Kontakt etableras med liknande projekt i andra kommuner. Det är viktigt att inse att städernas möjligheter till en hållbar utveckling är starkt beroende av möjligheterna att åstadkomma lokal försörjning och lokala kretslopp. Det finns globalt, såväl som i vårt land, gott om historiska exempel på hur sådana lösningar fungerade för hundra år sedan, dock med helt andra krav på t.ex. smittskydd. Alla världens städer står nu inför samma utmaning. När man engagerar sig i denna fråga i Falun, blir man en del av en oorganiserad rörelse av grupper som alla på sitt håll söker lokala lösningar. När den globala betydelsen, och det globala engagemanget, i frågan blir tydlig, kan det kännas meningsfullt att engagera sig lokalt.

6 Markföroreningar Falun har höga halter av tungmetaller i marken. Vid odling måste i princip det översta jordlagret bytas ut inom dessa områden. Lämningarna från gruvepoken i Falun påverkar oss än idag. Stora mängder metaller och försurande svaveldioxid spreds över det som är dagens tätort och trots att gruvdriften är nedlagd syns spåren efter gruvan överallt. Nu försöker vi minska miljöeffekterna av den unika miljöhistoria som gruvdriften skapat. Det finns riktvärden för hur mycket metaller som får finnas i marken utan att människor och natur misstänks ta skada. Metallhalterna i Falu tätort ligger tio gånger högre än dessa riktvärden. Markundersökningar har klarlagt vilka metaller som finns, var och hur de är bundna i marken. Även flera undersökningar av människor, skog och åkermark har gjorts. Eventuella risker med de höga värdena av bly, koppar, arsenik och kvicksilver har då undersökts. Trots höga metallhalter i marken finns inga tecken på påverkan på människor. Det beror bland annat på att metallerna är bundna till andra ämnen, då minskar risken att de tas upp och lagras i kroppen. Som en försiktighetsåtgärd har Falu Kommun ändå tagit fram rekommendationer som gäller odling och bärplockning inom de mest förorenade områdena. I första hand kommer vi att söka lokalisera odlingarna utanför gränsen för höga blyhalter. Om starka skäl talar för en lokalisering innanför gränsen för bly och arsenikhalten görs en jordanalys av den organiska delen av marken. I dialog och samverkan med Miljöförvaltningen så fortsätter enligt överenskomma riktlinjer arbetet för att kunna genomföra den tänkta odlingen.

7 Klimateffekter Transporter för försörjning och kretslopp har länge varit en av städernas stora hållbarhetsfrågor. Inför den kraftigt ökande urbaniseringen, måste denna fråga angripas på mer radikala sätt en hittills, om inte städernas belastning på klimatet ska bli ödesstiger. Projektet syftar till att angripa denna fråga, på så sätt att det söker efter nya möjligheter att integrera lokal försörjning och lokala kretslopp i stadsbygden. Projektet väntas också bidra till ett ökat miljöengagemang med mer hållbara livsstilar som följd. Följande effekter kan förväntas: Minskade behov av transporter för försörjning En större andel av lokalt odlade grödor minskar transportbehovet. Fokus ska ligga på relativt transportintensiva grödor som grönsaker och frukt. Med en större andel lokal användning av gödsel från lokalt avfall, minskar behovet av transporter. Ökad miljömedvetenhet En ökad medvetenhet kring närodlade produkter minskar efterfrågan på produkter med starkt klimatnegativa transporter En ökad medvetenhet kring kretslopp ger en högre andel återvunnet matavfall, vilket ger större volymer lokal biogas I detta programskede är det föga meningsfullt att kvantifiera de möjliga klimateffekterna. När projektet har pekat ut lämpliga områden för odling, och arealer för odling är kända, finns större möjligheter att göra beräkningar. Övriga ekosystemtjänster Produktiva marker har en nyckelroll bland ekosystemtjänsterna. Så länge de behåller sin öppna markanvändning, kan de i framtiden tas i anspråk för såväl odling som kretslopp. Det är dock viktigt att beakta behovet av flera andra viktiga ekosystemtjänster, främst värden för pollinering och för skyddsvärda arter. Projektet rymmer en uttalad samverkan med tjänster knutna till rekreation och kulturmiljö. Man bör beakta den teoretiska möjligheten för behov av framtida vattenreglering, för att dämpa eventuella häftiga avrinningsflöden, eller behov av dagvattenrening. Hur kan projektet bidra till export av miljöteknik och kunnande? Nästan alla städer i världen står inför utmaningen att minska transportbehovet för stadens försörjning och kretslopp. På flera håll pågår olika projekt med stadsodling, såväl inom stora teknikorienterade projekt (t.ex. Plantagon) som inom mer sociala projekt (Frankrike, USA). Frågeställningen i projektet är på detta sätt inte unik, samtidigt som det är uppenbart att frågan ännu inte har fått tillräckligt många eller tillräckligt bra svar. Projektet kommer att resultera i en metodik som kan tillämpas också i andra städer. Människor som på olika sätt engagerar sig i projektet kan delta i en överföring av kunskap till andra städer eller även i andra länder. När projektets program genomförs kan man vänta sig att flera praktiska lösningar tas fram kring lokal odling och lokala kretslopp. Det kan vara samarbete mellan lokala odlare och bönder eller lösningar för organisation, eller försäljning och marknadsföring. Ett viktigt utvecklingsområde är också gestaltningen av stadsodlingen, så att den kan fungera som ett attraktivt och vackert aktivitetscentrum i en stadspark.

8 Budget Projektet beräknas ha följande budget: Fördelning av kostnader: Falun kommun 165 Jordbruksverket 150 Hållbara städer 135 Ansökan är inlämnad till Hållbara städer och Länsstyrelsen i Dalarna. Projektet ingår ej i den ordinarie budgeten. Kommunen bidrar med egen tid och bidragen finansierar konsulthjälp. Falun den 12 juni 2012 Inger Berglund Peter Garvö