Avskaffandet av revisionsplikten

Transkript

1 Uppsala Universitet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15hp HT-07 Handledare: Elving Gunnarsson Avskaffandet av revisionsplikten Vad anser kontantbranschens intressenter? Författare: David Ehlin Mirwice Payroz Mazen Sliwa

2 Förord Denna Kandidatuppsats har färdigställts under höstterminen 2007 vid Uppsalas Universitet, företagsekonomiska institutionen. Vi som är författare till denna kandidatuppsats vill genom detta förord tacka alla personer som medverkat och hjälpt oss med vår uppsats. Vidare vill vi även rikta ett stort tack personligen till Anna-Karin Lindkvist och Terese Allard på skatteverket för deras bidrag och åsikter, Kjell Karlsson på Swedbank i Uppsala, Karin Markstedt på Nordea i Stockholm, revisorn Sylve Gustafsson och de tre ägarna till företagen. Utan er hade vi inte kunna sammanställa denna rapport. Vi vill även tacka vår handledare Elving Gunnarsson för feedback och tillgänglighet. Tack även till de grupper som var delaktiga vid seminarier och särskilt den opponentgrupp vilka kommit med goda råd och förslag till förbättring av vår uppsats. Uppsala den 18/ David Ehlin Mirwice Payroz Mazen Sliwa

3 Sammanfattning Sedan 1983 har samtliga svenska aktiebolag lagstadgad revisionsplikt. En av många anledningar till revisionsplikten, är att den skall fungera som ett preventivt redskap mot den ekonomiska brottsligheten samt kvalitetssäkra företagens räkenskaper. Utanför Sveriges stadgar och med fokus på EU:s övriga medlemsländer, har avskaffandet av revisionsplikten genomförts sedan en tid tillbaka för små aktiebolag. Anledningen torde vara att underlätta för bolagens ekonomiska överlevnad och stärka den internationella konkurrenskraften. Trenden har även uppmärksammats av den svenska regeringen, som presenterade sitt förslag om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag under Det förväntade beslutet kommer att inträffa under mars månad Avsikten med studien är att bilda oss en uppfattning om vad kontantbranschens intressenter anser, om ett eventuellt avskaffande. Detta genomfördes genom en kvalitativ undersökning, riktad till berörda intressenter. För att representera intressenternas åsikter rörande avskaffandet, innehåller vår studie ett antal besöksintervjuer, med två av de marknadsledande bankerna i Sverige, en auktoriserad revisor, ägare från kontantbranschen samt Skatteverket. De utförda intervjuerna ägde rum i Uppsala och Stockholm under höstterminen Inställningen hos majoriteten av de intervjuade intressenterna, var inte positiva till förslaget om att avskaffa revisionsplikten. Vidare ansåg majoriteten av intressenterna att den ekonomiska brottsligheten inte kommer att påverkas.

4 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen EBM Ekobrottsmyndigheten EG Europeiska gemenskapen EU Europeiska Unionen FAR SRS Branschorganisationen för revisorer och rådgivare, sammanslagning av Föreningen Auktoriserade Revisorer och Sveriges Revisorers Samfund ISA International Standards on Auditing RN Revisorsnämnden RS Revisionsstandard i Sverige SME Små och medelstora aktiebolag Visma SPCS Scandinavian PC Systems, Ett ekonomisystem för datorer. UC Upplysningscentralen ÅRL Årsredovisningslagen

5 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMBAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD ÄMNESVAL VAL AV METOD GENOMFÖRANDE AV STUDIEN Intervjuer STUDIENS TROVÄRDIGHET TEORETISK REFERENSRAM TEORETISK BAKGRUND Revision i grund och botten Sambandet mellan beskattning och redovisning Vad menas med revision? Definition av små aktiebolag Kontantbranschen INTRESSENTMODELLEN MOTSTÅNDARE OCH FÖRESPRÅKARE TILL ALLMÄN REVISIONSPLIKT Motståndaren till allmän revisionsplikt Förespråkare av allmän revisionsplikt EMPIRI BANKERNA Swedbank Nordea SKATTEVERKET REVISORN ÄGARNA Hair Team AB Juhlin Taxi AB Taxia AB ANALYS RESPONDENTERNAS STÄLLNINGSTAGANDE Revisionens betydelse för bankerna Revisionens betydelse för Skatteverket Revisionens betydelse för ägarna EKONOMISK BROTTSLIGHET GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN REVISIONSPLIKTIGA OCH ICKE REVISIONSPLIKTIGA AKTIEBOLAG SLUTSATSER DISKUSSION TILL FORTSATTA STUDIER KÄLLFÖRTECKNING BILAGA 1 INTERVJUGUIDE TILL BANKERNA...54 BILAGA 2 INTERVJUGUIDE TILL SKATTEVERKET BILAGA 3 INTERVJUGUIDE TILL REVISORN...56 BILAGA 4 INTERVJUGUIDE TILL ÄGARNA...57

6 1 Inledning Inledningsvis ges en tillbakablick på revisionens uppkomst och betydelse i Sverige. Vidare presenteras förslaget om avskaffandet av revisionsplikten och dess problematisering. Kapitlet avslutas med vårt syfte och avgränsningar. 1.1 Problembakgrund De stora redovisningsskandalerna i USA ledde till skärpta regler kring revision och redovisning i hela världen. I Sverige uttryckte sig detta genom att föreningen auktoriserade revisorer (FAR) tog fram en helt ny revisionsstandard, vilken var lik den internationella standarden ISA 1. Den nya revisionsstandarden (RS) är betydligt mer detaljerad än tidigare standarder och kräver mer ingående granskning av aktiebolag. Följden av detta blev att bördan för de små aktiebolagen i Sverige ökade, medan många andra EU-länder avskaffade eller var på väg att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag. 2 I Sverige har det sedan 1983 funnits en lagstadgad revisionsplikt för registrerade aktiebolag enligt aktiebolagslagen (ABL). 3 Beslutet om att införa allmän revisionsplikt togs för att reducera den ekonomiska brottsligheten. En konsekvens av den allmänna revisionsplikten är att samma revisionskrav gäller oavsett aktiebolagets storlek. Revisionen har en ansenlig betydelse för bolagets olika intressenter. Revision innebär att bolagets årsredovisning samt ledningens förvaltning granskas kritiskt av en oberoende revisor, i enlighet med god revisionssed. 4 Med god revisionssed menas, att revisorn skall visa omdöme, iaktta noggrannhet, vara oberoende samt självständig. Vidare skall revisorn följa RS:s regler och rekommendationer och framför allt inte bryta mot tystnadsplikten gentemot företaget. Den information som revisionen medför ger en slags kvalitetsstämpel, vilken innebär att informationen är tillförlitlig och säkerställer företagets ekonomiska ställning i dagsläget. Informationsbehovet är viktigt för bolagets olika intressenter, såsom kreditgivare, myndigheter och ägare, för att kunna utgöra beslutsunderlag. 5 1 International Standards on Auditing. 2 Balans, 2006 nr 4, s Thorell & Norberg, s Revisorslagen (2001:883) 5. 5 Allt om revisions hemsida. 6

7 Enligt EG-rättens fjärde direktiv, kan de enskilda medlemsländerna själva bestämma om revisionsplikten skall avskaffas för små aktiebolag eller inte. EG-rättens gränsdragning av vad som skall klassas som små aktiebolag är, att bolagets årsomsättning inte får överstiga 7,3 miljoner euro, att balansomslutningen inte får överstiga 3,65 miljoner euro samt att bolaget skall få ha högst 50 anställda. Aktiebolagen får inte överskrida mer än två av ovanstående gränsdragningar för att få klassas som små aktiebolag. 6 I Sverige finns i nuläget cirka registrerade aktiebolag och av dessa hamnar cirka 98 procent inom gränsen för EG-direktivets definition av små aktieolag. 7 Vidare är cirka procent så kallade mikroföretag. Mikroföretag definieras som företag vars årsomsättning inte överstiger tre miljoner kronor och med maximalt tio anställda. Utifrån dessa gränsdragningar kan det konstateras att Sverige i högsta grad är ett småbolagsland, således kommer ett eventuellt avskaffande beröra väldigt många aktiebolag och intressenter runt om i landet. 8 De flesta medlemsländerna inom EU har redan avskaffat revisionsplikten eller aldrig haft någon revisionsplikt överhuvudtaget för små aktiebolag. I exempelvis Danmark har aktiebolagen delats in i olika klasser beroende på verksamhet. Detta har medfört att revisionsplikten tagits bort för de minsta bolagen, i Danmarks fall mikroföretagen. 9 Medlemsländernas avskaffande av revisionsplikten har medfört att det ställs större krav på att revisionsplikten även bör avskaffas i Sverige. Den nämnda utvecklingen inom redovisningsområdet har gett upphov till heta debatter och allsidig forskning kring revisionsplikt för små aktiebolag. Den forskning som bedrivits på området kan generellt delas upp i två grupper, de som är för ett avskaffande och de som är emot ett avskaffande av revisionsplikten. Professorerna Per Thorell och Claes Norberg menar, i deras forskningsrapport från 2005, att kostnaderna som de små aktiebolagen lägger ner på revisionen inte överstiger nyttan med revisionen. De anser att kravet på revision kan innebära en nackdel för de små företagen i den internationella konkurrensen, på grund av de höga kostnaderna. Tanken är i stället att revision för små aktiebolag skall vara frivillig och inte tvingande. 10 De argument som framförts emot förslaget om att avskaffa revisionsplikten är exempelvis att kvaliteten på företagets årsredovisning kommer att försämras och därmed 6 Thorell & Norberg, s Dagens industris hemsida. 8 Thorell & Norberg, s Balans, 2007 nr 2, s Thorell & Norberg, s

8 kommer förtroendet som byggts upp av transparens och god kvalitet också att påverkas negativt. Detta eftersom revisionen ses som en garanti på kvalitet av företagets årsredovisning. Dessutom befaras den ekonomiska brottsligheten att öka, eftersom revisionen anses ha ett brottsförebyggande syfte, vilket försvinner om revisionsplikten tas bort. Vidare finns tendenser till att kostnaden för samhället skulle öka, i och med ett större behov av granskningspersonal hos Skatteverket. 11 Grundat på det ovan nämnda EG-direktivet gav regeringen den 14 december 2006 klartecken till justitierådet, Bo Svensson, att genomföra en utredning och föreslå eventuella ändringar som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. 12 En sådan utredning kan även medföra andra typer av kontroller för att förebygga den ekonomiska brottsligheten inom näringsverksamheten. Förslaget om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag och hur det skall genomföras skall presenteras till regeringen senast den 31 mars Effekten av att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag förväntas bli kostnadsbesparingar, motsvarande revisionsarvodet för de aktiebolag som inte väljer att låta sitt bolag revideras i fortsättningen. Går allt som planerat och Riksdagen godkänner förslaget kan det genomföras tidigast En branschgrupp vi tror kommer påverkas hårdare än andra av ett eventuellt avskaffade är kontantbranschen. Detta är en branschgrupp där det i större utsträckning förekommer utbyte av varor och tjänster mot kontant betalning. Exempel på bolag inom kontantbranschen är taxi, frisör och restaurangverksamheter. Dessa branscher genomsyras också till stor del av små bolag. Kontantbranschen har på senare tid varit föremål för ökad kontroll, på grund av misstankar om ekonomiskt relaterade brott Syfte Syftet med denna uppsats ämnar undersöka hur berörda intressenter till små aktiebolag, inom kontantbranschen, ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. Dessutom vill vi utreda intressenternas syn på EG-direktivets definition av små aktiebolag samt om den ekonomiska brottsligheten kommer att påverkas. 11 Econ Pöyry, s EG-direktiv 2006:96 och Regeringens hemsida. 14 Revision av företag i kontantbranschen, s

9 1.3 Avgränsningar Vi har valt att lägga fokus på små aktiebolag i Sverige, verksamma inom den så kallade kontantbranschen, eftersom olika former av ekonomisk brottslighet och fusk är utbrett bland dessa. 15 Ett stort antal branscher räknas till kontantbranschen, vi valt att avgränsa oss till att bara fokusera på mindre aktiebolag inom taxi- och frisörbranschen, på grund av tidsbrist. Gränsdragningen av vad som klassas som små aktiebolag har definierats av såväl EG-rätten som svensk lag. Vi har i denna uppsats valt att utgå från EG-direktivets definition av små aktiebolag. Vidare har vi valt att avgränsa oss geografiskt till Uppsala. Av de valda aktiebolagens olika intressenter har vi endast tittat på ägarnas, kreditgivarnas, Skatteverkets samt revisorernas perspektiv, då dessa, enligt oss, kommer att påverkas mest av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. 15 Ekobrottsmyndigheten, omvärlds och hotbildsanalys,

10 2 Metod I denna del av uppsatsen redogör vi för de metoder vi valt att använda, hur uppsatsen är framställd samt vilket angreppssätt som valts. Denna del innehåller även en redogörelse för hur vi samlat in information och genomfört studien samt hur vi vidare granskat uppsatsens källor och trovärdighet. 2.1 Ämnesval Avskaffandet av revisionsplikten som ämne, ansågs vara lämpligt och intressant efter det att vi läst ett antal debatter och tidningsartiklar om detta ämne. Ämnet är väldigt högaktuellt och har debatterats flitigt den senaste tiden. Problemet med ämnet är dock att många studier redan har gjorts på området, det gäller att hitta ett nytt perspektiv och ett annorlunda angreppssätt. Vi har utifrån dessa resonemang kommit fram till att kontantbranschens syn på avskaffandet var ett perspektiv som inte belysts i någon större utsträckning tidigare. Kontantbranschen är också en bransch som vi anser, kommer att påverkas mycket om förslaget genomförs, eftersom den i hög grad präglas av småbolag. Därför har vi valt att ta kontakt med intressenter till aktiebolag inom denna branschgrupp, för att se hur de ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. 2.2 Val av metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår uppsats. Vi anser att ett kvalitativt tillvägagångssätt lämpar sig bäst för att utföra vår studie. Detta eftersom vårt primära syfte är att undersöka och förstå en komplex situation och inte att försöka säga något om en viss typ av företag eller population, utifrån ett stickprov. En annan bidragande orsak till att en kvalitativ metod valts, är på grund av tidsbristen och svårigheten att genomföra ett rättvist urval. Den huvudsakliga skillnaden mellan en kvalitativ och en kvantitativ metod är hur man använder sig av siffror och statistik. Vårt metodval inriktar sig heller inte på att pröva om den primära informationen har generell giltighet, det centrala är istället att samla information för att skapa oss en djupare förståelse av det problem som vi ämnar studera. En kvalitativ metod kännetecknas i regel också av närhet till den källa där informationen hämtas. Denna närhet är 10

11 en viktig del av vår studie, då vi vill försöka skapa en öppen diskussion med våra intervjupersoner. 16 Vidare har vårt angreppssätt lutat åt en deduktiv ansats. En deduktiv ansatts blev tillämplig eftersom vi började vår studie med att studera tidigare uppsatser, lagar samt diverse artiklar på området. Detta för att skaffa oss en uppfattning om hur vekligheten ser ut, för att sedan kunna jämföra detta med en empirisk studie. Vidare har vi valt att inte strypa den information som gavs vid intervjuerna, utan istället uppmuntra till diskussion för att få ett helhetsintryck. Därmed anser vi att vår studie även influerats av en induktiv ansats. Vi är medvetna om att intervjuerna kan ha styrts av våra förutfattade meningar. Detta kan ha medfört att respondenternas svar kan ha påverkats, då vi i de flesta fall kunnat förutspå svaren innan frågan ställts Genomförande av studien För att svara på vår frågeställning har vi dels utfört intervjuer med intressenter, dels genomfört en litteraturstudie. De primärdata som samlats har lagt grund för uppsatsens empiri och analys. Dessa bygger på ett antal kvalitativa intervjuer med representanter från företag i kontantbranschen och några av dess intressenter. Vidare har en teoretisk referensram utvecklats från sekundärdata utifrån debatterade ämnen, tidskrifter och tidigare studier. Denna referensram har i analysen kopplats till den empiriska studien. Vid insamlandet av data från litteratur användes huvudsakligen olika debatter som utgångspunkt, för att få en helhetsinsyn i det problemkomplex vi vill studera. Av de källor vi använt utgör tidskriften Balans en stor del, eftersom det i denna debatterats om både fördelar och nackdelar som kan komma i samband med avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Vidare har vi använt oss utav olika biblioteksresurser, i form utav databasen Affärsdata, där vi kunnat finna information om företags redovisning samt relevanta artiklar för vår studie. Vi har vidare tagit hjälp av en bibliotekarie, för att på bästa och enklast möjliga sätt hitta relevant information för vårt ämne. De källor som var lämpligast för vår uppsats var, enligt bibliotekarien, databasen FAR-komplett, där tidskriften Balans ingår, LIBRIS, olika e- tidskrifter och slutligen hemsidan uppsatser.se, där tidigare uppsatser publiceras. Vid sökning 16 Holme & Solvang, s Jacobsen, s

12 på de olika databaserna har vi använt oss utav specifika sökord, såsom revisionsplikt, avskaffa revision och slopa revisionsplikten, för att få en så bra träffbild som möjligt Intervjuer Som nämnts tidigare är urvalet i den kvalitativa metoden inte statistiskt generaliserbart eller representativt i samma utsträckning som för den kvantitativa metoden. Dock spelar ändå ett urval en avgörande roll för studiens relevans och trovärdighet. Om vi exempelvis hade intervjuat fel personer skulle undersökningen bli totalt värdelös. 18 Samtliga av våra intervjurespondenter tillhör kategorin intressenter åt företagen, vilka är utvalda utifrån den intressentmodell som beskrivs vidare i teoriavsnittet. Vi har utifrån Holme och Solvangs resonemang i första hand valt intervjupersoner utifrån ett bekvämlighetsurval, det vill säga de bolag vi varit i kontakt med och intervjuat har på ett eller annat sätt en relation till oss själva. 19 Dock har detta vidare lett till ett snöbollsurval, då vi varken har någon relation till intervjurespondenterna på bankerna, Skatteverket eller revisionsbyrån. Av de företag som studerats har intervjupersonerna varit ägarna själva, då dessa anses ha relevant information om företagens ställningstagande på förslaget om att avskaffa revisionsplikten. Vi anser att företagsägarna är de som har störst insyn i företagets redovisning och styrning. Detta gäller dock endast för små aktiebolag, då aktieägare och ledning ofta är olika personer i större aktiebolag. Skatteverket är även en viktig intressent för vår studie, eftersom denna myndighet påverkas direkt av förslaget. På Skatteverket träffade vi två representanter utvalda av dem själva på förfrågan av oss. De personer vi träffade på Skatteverket var de som hade kunskap inom området som vår uppsats ämnat undersöka. Bankerna är en annan viktig intressent till företaget eftersom dessa ofta står för krediter och kapital till bolagen. Därmed anser vi att ett eventuellt avskaffande kommer att påverka bankerna. De representanter vi träffat på bankerna är dels utvalda utifrån vårt ämne, dels rekommenderade av våra kontaktpersoner på respektive bank, vilket resulterade i att vi kom i kontakt med kreditcheferna. En annan betydelsefull respondent är revisorn, då vi anser att denne är mycket insatt i företagets behov av revision. Revisorn är vidare en oberoende part till de övriga intressenterna som intervjuats, som ändå har ett intresse av att revisionsplikten kvarhålls. Den intervjuade revisorn kom vi i kontakt med genom en av ägarna till småföretagen som intervjuades. 18 Holme & Solvang, s Holme & Solvang, s

13 Enligt Holme och Solvang bygger den kvalitativa intervjun inte på standardiserade frågeformulär, syftet med intervjun är att inte styra utan mer uppmuntra till en öppen diskussion. De intervjuer som genomförts med representanterna har präglats av denna metod. Vi började med att ta kontakt med potentiella intervjupersoner via e-post och telefon, där vi lade fram en kort presentation av vår uppsats och en förfrågan om ett möte, de erbjöds även ett utkast av de frågor som vi utformat. Frågorna har skickats i förväg till respondenterna för att de skall ha möjlighet att förbereda sig inför intervjuerna samt att det känns etiskt rätt. Vi har i samtliga fall valt att genomföra intervjuerna på respondenternas arbetsplatser, eftersom miljön där intervjuerna sker kan påverka innerhållet, där en hemmamiljö upplevs tryggare. 20 Vi har valt att vara två personer som intervjuar, för att på ett bättre sätt kunna föra protokoll samtidigt som en diskussion förs med respondenterna. En annan fördel av att vara två intervjuare är att kunna diskutera sina tolkningar och uppfattningar efter intervjun. Om alla tre av oss som skrivet denna uppsats skulle närvara vid intervjuerna kan svarspersonen känna sig i underläge eller få en känsla av att stå inför domstol. 21 Intervjuerna har vidare genomförts ansikte mot ansikte, fördelen med denna typ av intervju är att lättare kunna tala om känsliga ämnen samtidigt som det är lättare att skapa en förtroendeingivande stämning. Dessutom är risken för att intervjusvaren skall vara oriktiga mindre än vid en telefonintervju. 22 Intervjuerna började med att vi kort beskrev vår uppsats syfte och om det komplexa problem vi valt att undersöka. Vi har vidare frågat intervjupersonerna om de godkänner att vi spelar in intervjun, detta för att så exakt som möjligt kunna återberätta deras åsikter samt för egen del kunna delta bättre i diskussionerna. Det bör även nämnas att anteckningar även förts under intervjuerna, dock mer i punktform än fullständiga citat. Dessutom har intervjurespondenterna erbjudits att få vara anonyma om så önskas. Intervjun fortsattes med frågor utifrån en egen utformad intervjumall. Mallen bygger på cirka tio frågor utan svarsalternativ med avsikt att uppmuntra till diskussion och inte att följa dessa frågor systematiskt. Frågornas karaktär har tagits fram utifrån våra teoretiska kunskaper på området, främst utifrån Thorell och Norbergs samt Econ Pöyrys rapport. 20 Jacobsen, s Repstad, s Jacobsen, s

14 Varje intervju tog 45 minuter till en timma och genomfördes i slutet av november och i början av december Tiden har vi försökt att hålla, eftersom för korta intervjuer kan leda till otillräcklig information medan för långa kan leda till att respondenterna blir uttröttade. 23 Efter det att intervjuerna genomförts sammanställdes dessa utifrån våra anteckningar, vilka sedan jämfördes med inspelningar för att komplettera empirin till att överensstämma bättre med respondenternas egna ord. 2.4 Studiens trovärdighet Vi har, som tidigare nämnts, både valt att spela in intervjun och föra anteckningar under intervjuprocessen. Således anser vi att vårt intervjumaterial kännetecknas av hög trovärdighet och exakthet. Dock skall tilläggas att eftersom inspelning skett kan detta påverkat respondenternas svar och åsikter. 24 När intervjumaterialet sammanställts har en kopia skickats per e-post till respondenterna för godkännande och eventuell komplettering av materialet. Därefter har några av respondenterna valt att återkomma med synpunkter och förslag till ändringar i intervjuinnehållet. För att vi skall uppnå en god validitet, det vill säga att det skall finnas ett överensstämmande mellan det som påstås i intervjuerna och hur det egentligen ser ut i verkligheten, har vi haft en närhet till intervjurespondenterna. 25 Vi har efter det att intervjuerna genomförts kunnat återkomma till respondenterna med oklarheter och på så sätt kunnat finjustera och rätta till eventuella oklarheter. Därmed har vi kunnat se till att respondenternas svar överensstämmer med vår tolkning. Tillförlitligheten på vårt insamlade material anser vi är god, eftersom sekundärdata är hämtat till stor del från EG-direktiv, seriösa studier från Svenskt Näringsliv samt branschorganisationer. Svenskt Näringsliv och FAR SRS anser vi är väl insatta i ämnet. Dock är dessa så kallade intresseorganisationer, vilket kan leda till att deras rapporter är vinklade för att spegla organisationernas syfte och mål. Vidare anser vi att våra intervjuer återberättar verkligheten på ett trovärdigt sätt. De intervjuer som genomförts på bankerna, Skatteverket och revisionsbyrån, anser vi, har god trovärdighet eftersom respondenterna är specialister 23 Jacobsen, s Jacobsen, s Holme & Solvang, s

15 inom de områden som behandlats. Ägarna till företagen har haft liten kunskap på området, då ämnet inte offentliggjorts i stor utsträckning. Dock anser vi att detta inte är något problem för vår studie att de inte betraktas som expertvittnen. Ägarna är ändå viktiga för studien, då uppsatsens syfte är att utreda deras åsikter. Här måste tilläggas, att material i form av skriven litteratur endast kunnat användas i liten utsträckning, eftersom ämnet ännu inte behandlats i litteratur inom området. Den största vikten ligger istället på diverse tidskrifter och rapporter. Tidskrifternas trovärdighet kan dock ifrågasättas då författarna kan vara svåra att utvärdera. Vidare kan reliabiliteten påverkas då intervjufrågorna varit öppna, vilket kan leda till att svarsfrekvensen varierat. Med reliabilitet menas att de undersökningar som genomförts är korrekta. Samma metod skall alltså kunna användas av olika forskare med i princip samma material och metod för att komma fram till samma resultat. Vi anser dock att detta inte medför några problem, då det är svårt att både träffa god validitet och reliabilitet, dessa behöver heller inte hänga ihop. Det kan utifrån dessa kriterier vara svårt att uppnå en god reliabilitet, då studien genomförts på ett kvalitativt sätt. Reliabilitet och validitet måste därmed bedömas olika utifrån om studien är kvalitativ eller kvantitativ. Således kan en kvalitativ studie uppnå god validitet trots att den mätning som gjorts hamnat utanför det som ämnat mätas Holme & Solvang, s

16 3 Teoretisk referensram I detta avsnitt ges en allmän definition av några viktiga nyckelbegrepp som behandlas i uppsatsen. Vidare presenteras argumenten som finns för och emot ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag. 3.1 Teoretisk bakgrund Revision i grund och botten Revisionen sträcker sig ända tillbaka till den romerska tiden och kännetecknas av två olika redovisningstraditioner, den kontinentala respektive den anglosaxiska, vilka är de två civilrättsliga traditionerna. Den kontinentala civilrättsliga traditionen har sin grund i romersk rätt och vidareutvecklades av Kejsar Napoleon i början av 1800-talet. Dessa civilrättsliga regler var baserade på nedskrivna lagar med stark koppling till bolagsrätten och dess skatteregler. Den anglosaxiska civilrättsliga traditionen, vilken har sitt ursprung från medeltida England, baserades på sedvanerätten som senare kompletterats med precedensfall i domstolar. I takt med att företagen vuxit och ägarstrukturen förändrats har redovisningen i de båda traditionerna ständigt utvecklats och revolutionerats. Sverige har använt sig utav den kontinentala redovisningstraditionen så långt fram som till de senaste decennierna. Därmed har redovisningen reglerats med hjälp utav lagen och främst varit inriktad på att tillfredsställa borgenärers och statens skatteintresse. Fram till 70-talet behöll Sverige det formella sambandet mellan redovisning och beskattning från den kontinentala traditionen, men influerades allt mer av den anglosaxiska Sambandet mellan beskattning och redovisning Sverige är känt för sitt starka samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att redovisningen i företagen skall ligga till grund för beskattningen, utan att större justeringar krävs. Fördelen med sambandet mellan redovisning och beskattning är att den minskar möjligheterna att obeskattade vinstmedel delas ut till ägarna. En annan fördel med sambandet är att beskattningen leder till att svensk redovisning håller hög kvalitet, eftersom 27 Smith, s

17 den skall tåla den omfattande granskning taxeringsförfarandet utgör. 28 Sambandet mellan redovisningen och beskattningen kan delas in i tre olika kategorier. Den första kategorin beskriver, hur redovisningen påverkar beskattningen, den andra om hur beskattningen påverkar redovisningen och slutligen att det inte föreligger något samband. En fördel med sambanden är även att statens informationskontroll kan tillgodoses genom redovisningen. Fördelarna för företagen är på ett sådant sätt att de endast behöver tillämpa ett regelsystem för de transaktioner som omfattas av sambandet Vad menas med revision? Med revision menas, att en auktoriserad revisor granskar redovisningen och förvaltningen för ett aktiebolag. Redovisningens del innebär att revisorn kontrollerar bolagets räkenskaper, årsbokslut, årsredovisning, bokföring och ser till att gängse regler och bestämmelser följs. När det gäller förvaltningens del betyder det bland annat att revisorn skall budgetera, upprätta ett styrelseprotokoll och kontrollera bolagets internkontroll. Dessa granskningar skall ske enligt Revisionsstandarden i Sverige (RS) och utföras i enlighet med god revisionssed. 30 För att revisorn skall kunna kritiskt granska, bedöma och uttala sig om ett företags redovisning och förvaltning krävs rätt kunskaper och erfarenheter inom redovisning, juridik och beskattning. För att få utöva revision för ett aktiebolag krävs universitetsexamina inom företagsekonomi som därefter följs av tre till fem års praktiskt arbete. Därefter skall personen avlägga revisorsexamen hos Revisornämnden, för att sedan kunna arbeta som godkänd alternativt auktoriserad revisor. 31 Denna kunskapsbas krävs eftersom dessa ämnen ständigt uppdateras och utvecklas i nya lagar och riktlinjer. Revisorn skall fungera som ett slags bollplank mot kunden eller företaget, vars uppgift inte bara är att granska företaget, utan denne skall dessutom hjälpa till att skapa nya och förbättrade rutiner för en bättre redovisning. Detta görs ofta i form av att revisorn skriver och formulerar ett antal rekommendationer efter varje genomförd granskning. Arbetet som sker mellan företaget och revisorn kräver ett nära och tillförlitligt samarbete sinsemellan. Efter genomförd granskning av ett aktiebolag skall revisorn fatta ett beslut om bolagets räkenskaper, vilket resulterar i antigen en ren eller oren 28 Bjuvberg, s Bjuvberg, s Belfrage Carlberg, s Belfrage Carlberg, s

18 revisionsberättelse 32. Denna revisionsberättelse kan även vara underlag för att bland annat hjälpa företagets kreditgivare, leverantörer och myndigheter, vilka kännetecknas som företagets intressenter. De är angelägna om att veta företagets lönsamhet, för att därefter kunna dra väsentliga slutsatser angående bolagets ekonomiska ställning Definition av små aktiebolag Enligt det tidigare nämnda EG-direktivet, det vill säga om att eventuellt avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag, definieras små aktiebolag som bolag med färre än 50 anställda, med en årsomsättning på mindre än 7,3 miljoner euro samt med en balansomslutning på mindre än 3,65 miljoner euro. 34 Innan tillkomsten av dessa direktiv har Sverige skilt på de stora och små aktiebolagen genom den så kallade regeln, vilken innebar att företagen, under de två senaste räkenskapsåren, fick inneha ett medeltal på högst 10 anställda och en årsomsättning som maximalt uppgick till 24 miljoner kronor. Denna lag har i dagsläget anpassats till EG-direktiven och således omformats till att anta tre gränsvärden. Enligt bokföringslagen 6 kap. 1 får små aktiebolag högst överskrida ett av följande gränsvärden; ett medelantal på 50 anställda i de senaste räkenskapsåren, 25 miljoner kronor i balansomslutning under de två senaste åren och 50 miljoner kronor i den redovisade nettoomsättningen. 35 Aktiebolag som håller sig till dessa gränsvärden behöver inte lämna vissa upplysningar och inte upprätta koncernredovisning. Lagstiftningen innehåller ingen definition av medelstora företag. Det har även debatterats om att företag som har under tio anställda och maximalt tre miljoner kronor i årsomsättning klassas som mikroföretag. Definitionen av mikroföretagen infördes av Europeiska kommissionen första januari EU-definitionen anses viktig, då denna används bland annat för att avgöra om företagen skall få låna från den Europeiska investeringsbanken eller delta i EU:s stödprogram En oren revisionsberättelse skrivs i samband med att revisorn inte kan förvisa sig om att redovisningen är korrekt, eller om exempelvis granskningen inte kunnat genomföras fullständigt. 33 Allt om revisions hemsida. 34 Thorell & Norberg, s Bokföringslagen 6 kap Thorell & Norberg, s

19 3.1.5 Kontantbranschen Med kontantbranschen menas, enligt 2004 års skattekontrollutredning, branscher vars näringsidkare säljer varor och tjänster som i större utsträckning sker gentemot kontant betalning. Några exempel på branscher, där utbytet ofta sker mot kontanter, är frisör, restaurang och taxinäringen. Det som kan nämnas allmänt om dessa branscher, är att räkenskaperna varit tvivelaktiga. Samtidigt har Skatteverket i samarbete med Ekobrottsmyndigheten (EBM) fastställt att utbredningen av oredovisade intäkter i dessa branscher varit progressiv. Samhället vill vidta nödvändiga åtgärder gentemot detta problem, eftersom oseriösa företag utgör en snedvridning på marknaden. En lösning som förespråkats för att kvalitetssäkra kontanterna i företagets kassa, är krav på certifierade kassaregister bland dessa företag. På så sätt kan det intygas att kontanterna som finns i kassan stämmer överens med försäljningen. Denna lösning kommer dock att införas först Anledningen bakom detta förslag har varit att kontantbranschen är svårkontrollerad, att små transaktioner kan genomföras utan att lämna några spår efter sig, att kassasystemen är lätta att manipulera samt att den interna kontrollen är svag eller bristfällig Intressentmodellen Intressentmodellen bygger på att ett företag samspelar med ett antal olika intressenter i dess omgivning. Dock råder stora skillnader när det gäller intressenternas informationsbehov från företagen samt när det gäller graden av engagemang från intressenten. Varje företag omges av ett visst antal intressenter, exempelvis kunder, myndigheter, kreditgivare, anställda, leverantörer och ägare. Behovet av att balansera de olika intressenterna är betydligt viktigare idag än tidigare för bolagen, på grund av beroendesituationen mellan bolaget och dess intressenter. Tidigare var ett vanligt synsätt att se på bolagen som slutna system, där inga relationer till bolagens omgivning krävdes. Detta synsätt har varit under hård kritik, vilket har lett till ett mer öppet synsätt som idag omtolkats till olika teorier och modeller, den så kallade intressentmodellen. 39 I intressentmodellen utgörs varje företag av ett unikt förhållande till sina intressenter. Företagen präglas av olika intressenter, dels på grund av dess storlek och dels av bolagets bransch. Företagets mål är att tillgodose intressenternas krav, det gäller dock också att kunna 37 SFS 2007:592 och prop. 2006/07: Revision av företag i kontantbranschen, s Ax m.fl., s

20 kompromissa för att bägge skall tjäna på det. För att allt skall fungera i symbios krävs en balans av insatserna sinsemellan. Till exempel kan företagets ägare bidra med kapital till bolaget och i gengäld få utdelning och avkastning från bolaget. Ett annat exempel kan vara kreditgivarna, som lånar ut kapital till företaget och i gengäld får ränta och amortering. Det finns ofta en slags beroendeställning mellan företagen och de berörda intressenterna. De intressenter som valts att lyftas fram samt anses relevanta för att besvara uppsatsens syfte är ägarna, kreditgivarna, Skatteverket, vilken klassas som en myndighet och slutligen revisorn. Valet av dessa intressenter har motiverats utifrån att de berör de företag som vi kunnat komma i kontakt med samt att de alla har nytta av företagets redovisning och förvaltning. 40 Figur 1, Intressentmodellen 41 Nyttan av revisionen, för de berörda intressenterna, är att de får en kvalitetssäkrad information om företagets räkenskaper. Detta informationsbehov kan vara intressant för såväl ägarna, banken samt för alla som är involverade i företaget på ett eller annat sätt. Den redovisade granskningen fyller också en funktion till samhället och dess borgenärer, då kontrollen är en viktig del av det svenska samhället Ax m.fl., s Ax m.fl., s Thorell & Norberg, s

21 3.3 Motståndare och förespråkare till allmän revisionsplikt Motståndaren till allmän revisionsplikt Professorerna Per Thorell på Ernst & Young och Claes Norberg från Lunds Universitet har på uppdrag av Svenskt Näringsliv, som är företagens företrädare i Sverige, tagit fram rapporten Revisionsplikten i små aktiebolag. Rapporten bygger på en utredning från 2005 om förutsättningar för att avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag. Thorell och Norberg menar, att om lagstadgad revision ger bättre ordning på räkenskaperna och styrningen, att företagen lättare får krediter, att skattekontrollen och brottsbekämpningen blir effektivare samt att allt detta sker till ett rimligt pris för företagen är det självklart att även små aktiebolag skall ha revisionsplikt. Men kostnaderna för företagen är tämligen diffusa och rapporten ämnar titta närmare på dessa. När rapporten skrevs 2005 var det bara de nordiska länderna, inom EU, som fortfarande ställde krav på revision för samtliga aktiebolag. I de övriga EU-länderna har revisionsplikten aldrig funnits eller har den tagits bort. Av Sveriges registrerade aktiebolag är, enligt rapporten, endast 7000 av dessa större aktiebolag, om EU:s definition tillämpas. De flesta svenska aktiebolagen är bolag med få anställda och en liten verksamhet, varav det finns cirka så kallade mikroföretag i Sverige. 43 Rapporterns författare har vidare funnit att samtliga intressenter i Sverige är positiva till en allmän revisionsplikt. Dock är författarna överraskade över att reglerna om revisionsplikt inte granskats tidigare med avseende på fördelar och nackdelar. De anser också att det är underligt att Sverige under så lång tid hållit fast vid en reglering som markant avvikit från omvärlden. Motiven som funnits för revisionsplikten är bekämpning av ekonomisk brottslighet samt nytta för ägaren. 44 Granskningen av företagens bokföring och externa rapportering är revisionens kärnområde. I Sverige omfattas den lagstadgade revisionen även av förvaltningsrevision, vilket inte finns i andra länder. Revisionens innehåll är detsamma oberoende av aktiebolagets storlek. Genom att revisorn har rapporteringskrav när det gäller skatter och brott, gör detta att samhället anses 43 Thorell & Norberg, s Thorell & Norberg, s

22 som revisionspliktens främste intressent. En märkbar konsekvens av revisionsplikten i Sverige är att samma krav ställs på revisionen helt oberoende av aktiebolagets storlek. 45 Thorell och Norberg menar vidare, att om en lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag skall förekomma borde detta gynna samtliga intressenter och vara ekonomiskt rationellt. Men undersökningen har fastställt att nyttan av revisionsplikten måste skiljas mellan olika intressenter. I små aktiebolag är oftast aktieägare och bolagsledning samma personer, i dessa har inte ägarna någon direkt nytta av revisionsplikten. Författarna anser därför att revisionen bör vara frivillig, då revisionsplikten, i dagsläget, i första hand gynnar samhället och till viss del andra intressenter som av praktiska skäl inte kan nå avtalslösningar med bolaget. När det gäller frivillig eller lagstadgad revision för mikroföretag är det, enligt författarna, samhället som gynnas mest på grund av att kostnaden för revisionsplikten drabbar bolagen och dess ägare. Studien visar vidare att det är ytterst osäkert vilka fördelar som finns med revisionsplikten och att det knappast skulle bli sämre med en frivillig sådan. De menar, att de som begår brott knappast hindras av revisionsplikten och att det vidare finns andra bolagsformer att bedriva verksamheten på, där inte revisionsplikt finns. 46 Om bankerna kräver revision vid kreditgivning kommer denna att kunna ske på frivilliga grunder. Det blir då en tilläggskostnad för krediten för företaget och detta sker till följd av ett avtal mellan banken och bolaget. Detta avtal kan bli svårare att ingå med hela borgenärskollektivet, istället kan revisionsplikten vara en enklare lösning. Det har visat sig att även leverantörerna tittar på uppgifter från kreditupplysningsföretag, vilket lagt grund för kreditbedömningen. För dessa intressenter har därmed revisionsplikten ett värde, men enligt författarna ett trubbigt verktyg. För Skatteverket finns det ett givet värde av revisionsplikten, eftersom räkenskaperna skall vara korrekta. Skatteverket kräver i dagsläget att företagen lämnar in ett underlag för taxeringen. Dock har Thorell och Norberg svårt att bedöma vikten av den reviderade redovisningens värde för myndigheten och hur denna påverkar underlagets kvalitet. 47 Thorell och Norberg har ytterligare försökt att ta reda på vad revisionsplikten kostar för företagen, där de har tagit del av tidigare och andras undersökningar om vad revisionen 45 Thorell & Norberg, s Thorell & Norberg, s Thorell & Norberg, s

23 kostar. Utifrån dessa har de gjort en bedömning av att revisionen kostar mikroföretagen cirka kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för revisionsplikten hade, vid rapporttillfället, inte beräknats för Sverige. Författarna har emellertid gjort ett antagande utifrån beräkningar grundat på en dansk studie från 2004 samt erfarenheter av avskaffandet av revisionsplikten i England. Utifrån dessa studier görs ett grovt antagande om att revisionsplikten kostar samhället cirka två miljarder kronor per år. Detta är baserat på kostnaden av revisionsarvodet för de företag som annars inte skulle låta sig revideras. 48 Thorell och Norberg anser, att fördelarna med en frivillig revision för mikroföretagen är uppenbara, de menar att detta leder till lägre kostnader för företagen då revisionen är mer motiverad, exempelvis för att banken skall bevilja krediter. Deras bedömning är också att ändamålsenliga revisionstjänster kommer att utvecklas i fri konkurrens på marknaden. De nackdelar som finns med ett undantag av revisionsplikten, anser författarna, i första hand faller på samhället. Men eftersom kostnaderna för företagen är så stora måste det bevisas att nyttan för samhället är minst lika stor och denna bevisning finns inte. Vidare menar de att revisionspliktens fördelar för skattekontroll och brottsbekämpning inte överstiger kostnaden för företagen. De tror istället att avskaffandet av revisionsplikten kommer att leda fram till att nya tjänster för kvalitet skapas, om det finns ett behov hos företagen och samhället. Detta fenomen har setts i andra länder inom EU, där revisionsplikten avskaffats. Författarna påpekar också att ett system för legitimering av redovisningskonsulter redan finns på sidan av revisorerna. 49 Den svenska uppfattningen, ur regeringssynpunkt, är att inte ha särregler för små företag, det finns exempelvis ingen egen associationsform i Sverige för små aktiebolag. Revisionsplikten, som den varit tidigare, ligger i linje med denna uppfattning. Alla aktiebolag skall därmed behandlas lika. Thorell och Norberg menar att särregler bör införas för små och medelstora aktiebolag (SME) på grund av att förhållandet avviker väsentligt från större bolag. De har också konstaterat att utvecklingen i övriga EU-länder går mot att särregler används för revision i större utsträckning. Det finns behov av att se över kraven på publicering av årsredovisningen från mikroföretag samt andra behov av förenkling för företagen Thorell & Norberg, s Thorell & Norberg, s Econ Pöyry, s

24 Som slutsats anser Thorell och Norberg att det saknas tillräckliga bevis för att kunna hävda revisionspliktens fördelar mot dess kostnader, därmed bör revisionsplikten avskaffas. Men även på andra grunder bör övervägas en särreglering inom området. Det finns många fördelar, exempelvis företagens konkurrenskraft samt att övriga EU-länder inte ställer samma krav. Thorell och Norberg menar till slut att små och medelstora företag kräver särbehandling av ändamålsenliga regler, inte bara för revision. Därmed bör Sverige avreglera revisionsplikten, där ett första steg kan vara att börja med mikroföretagen Förespråkare av allmän revisionsplikt Nationalekonomer vid Econ Pöyry, en nordisk konsultfirma vilka erbjuder insyn och förståelse i interaktionen mellan marknad och politik, har på uppdrag av branschorganisationen FAR SRS, som är branschorganisationen för revisorer och rådgivare, gjort en undersökning av den samhällsekonomiska nyttan av revisionsplikten. Rapporten Det kostar att avskaffa revisionsplikten! publicerades november Studien av Econ Pöyry ämnar undersöka hur ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag kan påverka välfärden. I studien från svenskt näringsliv har det hävdats att revisionsplikten för aktiebolag, med en omsättning under tre miljoner kronor, kostar samhället cirka två miljarder kronor per år. Econ Pöyry hävdar att detta belopp är missvisande och att det i själva verket rör sig om en betydligt lägre kostnad, enligt deras studie uppgår istället den samhällsekonomiska kostnaden av revisionsplikten till miljoner kronor per år. Enligt rapporten beror detta huvudsakligen på att det i den samhällsekonomiska beräkningen tas hänsyn till att de små aktiebolagen har olika nytta av revisionen. De menar även att konkurrenssituationen bland revisionsbyråerna i dagsläget knappast ger upphov till överpriser för tjänsterna trots revisionsplikten. 52 Rapporten visar också att det inte varit möjligt att beräkna de externa kostnaderna. Trots detta har författarna dragit slutsatsen att en samhällsekonomisk välfärdsökning på miljoner kronor per år inte är betydande i sig. Välfärdsökningen utgör endast 0,7 procent jämfört med den samlade omsättningen av de bolag som hävdat att de inte kommer att behålla revisionen om den avskaffas. Enligt Econ Pöyry innebär avskaffandet inte bara denna välfärdsökning 51 Econ Pöyry, s Econ Pöyry, s

25 utan också stora samhällsekonomiska kostnader som måste tas hänsyn till och ställa i relation till en sådan ökning. Denna kostnad beror på ökade kontrollåtgärder från det allmännas sida och andra transaktionskostnadsökningar för bland annat aktieägare och banker. Econ Pöyry menar att det endast blir fråga om en kostnadsomfördelning, där revisionskostnaden överförs från aktiebolagen till skattebetalarna. De små aktiebolagen slipper därmed kostnaden för kontrollåtgärder medan andra intressenter får ökade kostnader genom ökade skatter, avgifter och räntor. Ett exempel kan vara att bankerna och andra kreditgivare kan kräva kvalitetssäkrade räkenskaper på ett annat sätt. Det argument som tidigare funnits för ett avskaffande av revisionsplikten är baserat på att minska kostnaderna för de små aktiebolagen. Där anser Econ Pöyry istället att den totala kostnaden inte helt säkert kommer att minska för företagen. En annan effekt de påpekar är att behovet av rådgivning kommer att öka, om inte bolagen revideras regelbundet, samt att kreditgivare i framtiden kommer att ställa högre krav än vad de gör i dagsläget på grund av revisionsplikten. Eftersom det oftast är bolagens ledning som också är aktieägare i de små aktiebolagen är behovet av insyn mindre viktigt. Utifrån dessa resonemang anser istället författarna att gränsen snarare skall dras utifrån antalet ägare än vid en viss omsättning. 53 Utifrån andra EU-länder, som har en begränsad revisionsplikt, bistås företagen istället ofta av skatterådgivare vid rapportering till Skatteverket. Efter det att revisionsplikten avskaffades i Storbritannien har man sett att konkurrensen mellan revisorer och andra aktörer på området inte skett på lika villkor. Detta har uppkommit genom att revisorerna är underställda vissa kvalitetskrav medan andra yrkeskategorier kan utföra liknade tjänster utan att ta hänsyn till dessa krav. Därmed anses, att om en revisionsplikt avskaffas måste det införas neutrala villkor mellan de olika yrkesgrupperna. 54 Förväntningarna på revisionen och revisorns ansvar, anser Econ Pöyry, vara överskattade, det är fortfarande bolagets ledning som bär ansvaret för att bolagets räkenskaper och förvaltning sköts på ett korrekt sätt och inte revisorn. Dock har revisorn ansvaret att detta sköts genom granskningen som denne utför. Denna granskning kan inte genomföras utan att bolaget delger revisorn relevanta upplysningar och väsentlig information för att revisionen skall kunna genomföras enligt god revisionssed. Revisionen innebär därmed ingen fullständig garanti för att bolagets räkenskaper och förvaltning sker på ett korrekt sätt. Econ Pöyry menar, att om 53 Econ Pöyry, s Econ Pöyry, s

26 revisionsplikten avskaffas blir bolagen även ansvariga för den kvalitetssäkring som revisorn har på sig idag. De argument som motiverade införandet av revisionsplikten berodde till hög grad på den nytta revisionen har för samhället, en nytta för ägare och kreditgivare, vilken låg till grund för standardisering av information för olika intressenter samt för förebyggande av ekonomisk brottslighet. Econ Pöyry har i denna studie hävdat att dessa argument fortfarande håller Econ Pöyry. s

27 4 Empiri Uppsatsens empiriavsnitt innehåller sammanställningar av genomförda intervjuer, vilka har sammanställts utifrån anteckningar och inspelningar. 4.1 Bankerna Swedbank 56 Intervjurespondenten heter Kjell Karlsson och är anställd på Swedbank i Uppsala. 57 Swedbanks ställningstagande till förslaget om att eventuellt avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag var allmänt positivt. Enligt Kjell kommer tydligare förslag att framställas av Swedbank centralt, med tydliga riktlinjer och direktiv huruvida banken skall rustas och agera i samband med ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. När företag söker lån på Swedbank, är bankens främsta kriterium att titta på hur kundernas återbetalningsförmåga ser ut. Det vill säga, vilka möjligheter företaget har att betala tillbaka sina skulder till kreditgivaren. Detta gör Swedbank genom att analysera möjligheten för företagets verksamhet att lyckas ute på marknaden. Första steget i processen är att banken tillsammans med företaget går igenom dess affärsidé och utifrån den görs en möjlighets-/helhetsbedömning. Detta innebär en nära kontakt med ägarna, för en mer subjektiv bedömning av bolaget om de skall beviljas kredit eller inte. Längre fram i processen, och vad som oftast kallas tredje kvartalet, kräver banken en reviderad årsredovisning för att kunna följa bolagets framgångar. Kjell anser, att det är viktigt att ha något att utgå ifrån och då är det den reviderade årsredovisningen som lägger grunden för kreditbedömningen. Kjell menar uppskattningsvis att utifrån Swedbanks definition av små aktiebolag, utgör de små aktiebolagen cirka 85 till 90 procent av deras aktiebolagskunder i Sverige. Han påpekar dock, att gränsen för vad som skall klassas som små aktiebolag är aningen vag och svårdefinierad. Kjell anser att EG-direktivets definition av små aktiebolag är för hög för Sverige, då den övervägande majoriteten av aktiebolagen är små. Han anser vidare att 56 Kjell Karlsson, Swedbank, Kjell Karlsson arbetar som kreditchef på Swedbank AB Uppland, vilket omfattar Knivsta, Uppsala, Tierp och Östhammar. Fram till år 2006 arbetade Kjell i Gävle, där han hade roller som bland annat bank-, kontors- och kreditchef, sammanlagt har Kjell arbetat i över 20 år inom banken. Swedbank har en vision att vara den ledande finansiella institutionen på de marknader som den är verksam inom. I dagsläget har Swedbank nio miljoner privatkunder och företagskunder. 27