Utvärdering av 24 jämställdhetsprojekt i Västernorrland. Författare: Rolf Dalin

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av 24 jämställdhetsprojekt i Västernorrland. Författare: Rolf Dalin"

Transkript

1 Utvärdering av 24 jämställdhetsprojekt i Västernorrland Författare: Rolf Dalin

2 Innehåll Utvärdering av projekten 3 Syfte 3 Metod 5 Klassificeringen av projekten 19 Hur de 24 projekten adresserat de nationella jämställdhetsmålen 21 Hur de 24 projekten ökat kunskapen om kvinnors och mäns situation och spridit resultaten 22 Redovisning av kategoriseringen av projekt efter ovanstående typer. 23 Har projektens ansatser och aktiviteter verkligen varit de mest lämpliga? 25 Slutsatser och rekommendationer 26 2

3 Utvärdering av projekten Länsstyrelsen i Västernorrland har ansvar för att verka för jämställdhet i länet genom integrering av jämställdhetsperspektiv i alla verksamheter. Man ska då stötta olika aktörer i denna utveckling. De nationella målen för jämställdhet har varit en utgångspunkt i utvärderingen. Ett av dessa handlar om könsrelaterat våld, men de projekt som utvärderas adresserar i regel inte detta. Detta har ett administrativt skäl; frågan ligger också under Välfärdsavdelningens ansvar, men man har inte tagit med den verksamheten i förfrågningen om denna utvärdering. Ett stort antal jämställdhetsprojekt har under de senaste åren delfinansierats via Länsstyrelsen. Välfärdsavdelningen har haft behov av att skaffa en samlad bild av dessa projekt och har därför gett i uppdrag till Forskning och utveckling (Ingalill Eriksson) och RD Statistik (Rolf Dalin). Ingalill och jag har delvis var för sig och delvis tillsammans genomfört undersökningar av de 24 projekten. Denna rapport är således den ena av två rapporter som behandlar samma materia av projektdokumentation. Syfte Undersökningens syfte härleds ur Välfärdsavdelningens uppdrag, nämligen att svara på frågan om de undersökta projekten (under tiden ) i länet har främjat integreringen av jämställdhet ökat kunskaperna om kvinnors och mäns villkor utgått från de jämställdhetspolitiska målen synliggjort vunna erfarenheter Utöver detta ska förslag ges till fortsatt arbete. Nationella mål för jämställdhet Som Ingalill Eriksson klarlagt i sin rapport 1, innebär inte alliansregeringens ordalydelser om jämställdhetsmål någon förändring som har betydelse för utvärderingen trots att projekten delvis löper under olika politiskt maktinnehav på nationell nivå. Något förkortat kan listan över de nationella jämställdhetsmålen formuleras på följande sätt: Makt och inflytande jämnt fördelat: lika rätt och möjlighet till att vara aktiva medborgare. 1 Eriksson, Ingalill, 2007: Utvärdering av jämställdhetsprojekt 3

4 Ekonomisk jämställdhet: lika möjligheter och villkor när det gäller utbildning och arbete och ekonomisk självständighet. Hem och omsorgsarbete: jämn fördelning av detta arbete och ansvaret för det och samma rättigheter till att få omsorg. Mäns våld mot kvinnor: Kvinnor och män, pojkar och flickor har samma rätt till kroppslig integritet. Andra styrdokument av betydelse Vårt uppdrag är bland annat att bedöma i vilken grad projekten utgått från de nationella målen för jämställdhet som nämnts. Vissa projekt, t.ex. Forum för jämställdhet, formulerar att utgångspunkterna i termer av att 1. kön är en maktordning i samhället och 2. kön är en social konstruktion i stället för jämställdhetsmålen. För att se vilket stöd det fanns i officiella dokument för olika utgångspunkter valde jag att granska ett par viktiga styrdokument från den aktuella perioden för att förstå vad som varit styrande när det inte så tydligt var de nationella målen. En hel del projektpengar till jämställdhet har betalats ut av NUTEK med hänvisning till lokala eller regionala resurscentra. En förklaring till bakgrunden får man från NUTEK:s dokumentation. "På grund av den ojämna fördelningen av regionala utvecklingsmedel mellan kvinnor och män startades ett antal RC för kvinnor runt om i landet i mitten av 1990-talet. En viktig aspekt av arbetet med RC är att få samhällsaktörer av olika slag att samverka för att integrera jämställdhetsfrågor i det regionala och lokala utvecklingsarbetet. RC ska arbeta för att åstadkomma strukturella förändringar inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen (RTP) och de regionala utvecklingsprogrammen (RUP)." (NUTEKS senaste uppföljningsrapport gällande ) 2. Syftena med resurscentra är alltså huvudsakligen att allokera mer av regionala utvecklingsresurser till kvinnor och att samhällsaktörer ska samverka för att integrera jämställdhet i utvecklingsarbetet. Regeringens handlingsplan för Jämställdhetspolitiken från 2003 kallades "Jämt och ständigt" 3 och har varit ett gällande dokument under en stor del av den period som är aktuell i denna rapport. Det har också refererats till detta dokument t.ex. i Forum för jämställdhet. Handlingsplanen poänterar vikten av att involvera män i jämställdhetsarbetet. Apropå mäns kortare medellivslängd och sämre resultat i skolan, får man veta att "Det är med dessa frågeställningar

5 kring jämställdheten som regeringen menar att det är viktigt att också ha ett prioriterat arbete för att involvera män i jämställdhetsarbetet." Detta äger relevans när det gäller de bedömda projekten, för det innebär antingen att det inte är kvinnors ansvar att se till jämställdhetsproblem om de inte är till kvinnors nackdel, eller att man inte kan begära att kvinnor och män har förmågan att se problem ur det motsatta könets perspektiv. Oavsett vilken tolkning man gör blir ändå t.ex. könssammansättningen i ledningen av projekten och i dess aktiviteter intressant. Metod Ingalill Eriksson och jag har var för sig och i hög grad oberoende av varandra analyserat projekten efter samma mall, vilket innebär att vi granskat dokumentationen och sett till hur de nationella målen adresserats, hur projekten integrerat jämställdhet, mm. Mina bedömningar gäller hur mycket projekten adresserat varje mål. Jag har dessutom klassificerat projekten efter några andra kriterier som kan tänkas vara till ledning för bedömning av framtida strategier för initiativ för jämställdhet. Innan vi kommer in på resultat ska jag också redogöra för min personliga och vetenskapliga ståndpunkter i den mån de kan vara av relevans för tolkningen av vad jag fått syn på i projektdokumentationen och för vad jag drar för slutsatser. Mina första tre barn föddes i början av 70-talet, och detta blev en början till mitt intresse för jämställdhet både när det gällde att ta lika stort ansvar för hem och för omsorgen av barnen. Även när det gällde hur barnen formas till de individer de blir och vilket ansvar man har i denna process. De två yngsta barnen föddes på 80-talet och barnaskaran som nu är utflugen består av tre flickor och två pojkar. I äktenskapet var jag ett år yngre, hade jag alltid den lägsta lönen, jobbade i en verksamhet med precis jämställda löner, hade enklast att ta partiell tjänstledighet och var van vid att ta ansvar för barnen när hustrun var på resor i arbetet etc. Men jag menar inte något av detta har varit ett problem för mig, min hustru avstod säkert lika mycket som jag av karriär etc. under småbarnstiden, och jag hade mina friheter som hon ställde upp på i motsvarande grad. När det gäller den vetenskapliga ståndpunkten håller jag mig till kritisk realism som är en intuitivt begriplig inriktning som inbegriper samhällsfenomen, förändrngsprocesser mm. och som inte avgränsar sig till empirism eller positivism. En tillgänglig referens är boken "Att förklara samhället". 4 En grundläggande orientering i genusvetenskap har jag skaffat mig genom Mittuniversitetets forskarkurs i ämnet Annars har jag en gedigen utbildning och erfarenhet inom statistik, vilket t.ex. gett uppslag till de åtta olika kategoriseringarna som jag använder i studien av projekten. 4 Danermark, B., Ekström, M., Jakobsen, L., Karlsson, J. Ch. 2003, Studentlitteratur, Lund 5

6 Varje projekt kategoriseras alltså åtta gånger, och varje kategorisering är binär (dikotom). Exempelsvis är det första projektet i listan, Jämnt på toppen, analytiskt, jämställdhetsintegrerande, har en jämställd process, är ett elitprojekt och är fokuserat. Men det är inte särorganiserande, inte ett resurscenterprojekt och inte dyrt. Man förstår att kategorierna inte alls utesluter varandra, utan det är snarare så att kombinationen av kategorier som ett projekt tillhör blir en sorts beskrivning av projektet. Beskrivning av projekten Det viktigaste har varit att bedöma hur projekten adresserat de nationella jämställdhetsmålen, i vilken mån de ökat kunskapen om kvinnors villkor och om mäns villkor och hur väl de spridit sina resultat. De nationella målen brukar inte nämmnas explicit i projekten, men utifrån dokumentationen i form av planer, syften, mål, aktivitets- och resultatbeskrivningar samt utvärderingar där det funnits, har slutsatser dragits. Förutom detta har jag för kategoriseringarna granskat huruvuda projekten analyserat verksamma faktorer, integrerat jämställdhet i verksamhet/organisation eller samhälle, särordnat könen, varit jämställt i processen, varit ett resurscenterprojekt, varit ett elitprojekt, varit ett dyrt projekt och varit ett fokuserat projekt. Dessa benämningar på kategorier förklaras och exemplifieras i det första avsnittet som följer efter projektbeskrivningarna. När det gäller bedömningen om ett projekt varit dyrt eller inte har jag tagit hänsyn till budget, tidsutsträckning på projektet och redovisade aktiviteter, varefter jag gjort en summarisk bedömning. För en mer detaljerad beskrivning av projekten än den jag presterar här är hänvisar jag till Ingalill Erikssons utvärderingsrapport som nämnts ovan, se fotnot 1. Projekt 1: Jämnt på toppen Projektledare/koordinatörer: Birgith Molberg, Maria Antonic Syfte/innehåll: Att ordna seminarieserier med Näringsdepartementets material för attitydpåverkan i näringslivet. Ett projekt med liten budget som kom fram med betydelsfulla resultat när det gäller jämställdhetsprocesser i stora privata företag. Utvärdering gjordes av både projektledaren (Westhagen utbildning AB) och av Välfärdsavdelningen på Länsstyrelsen. Uppföljning av antal deltagare och vilka organisationer som deltog vid seminarierna gjordes också. Välfärdsavdelningens uppföljningsrapport var mycket belysande när det gäller jämställdhetsprocessen i de fyra stora manligt dominerade företagen var involverade. Projektet handlade om personer med utbildning och förmåga att komma högt i ledningssammanhang. Fokus var på detta och stora företag involverades planenligt, vilket gör det till ett analytiskt projekt enligt nedanstående bedömningar. Förutsättningar för integrering i dessa orgnisationer fanns genom att de involverades. 6

7 Makt 5 Analytiskt x Projektägare Länsstyrelsen, Y Ekonomi 1 Integrerande x Budget 100' kr Hem 3 Särorganiserande Länsstyrelsen 70' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process Landstinget RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt x Kommuner Kv. villkor 4 Dyrt projekt NUTEK/ESF 30' kr M. villkor 3 Fokuserat x Spridning 4 Projekt 2: Barbros hage - en förstudie Projektledare: Bente Henriksson Sammanhanget är analyserat och syftet är att identifiera ett betydande antal kvinnor till ledande positioner och kontakta beslutsfattare. Ett syfte är också att jobba med kvinnligt nätverksbygge. Ett resultat är att beslutsfattare har lockats till seminarier. Detta kan anses vara en strategisk åtgärd för jämställdhet i makthänseende i näringslivet. Projektet var väl fokuserat på problemet med kvinnlig underrepresentation på ledande nivå och processen var avsedd att gynna kvinnor i rekryteringen. Makt 5 Analytiskt x Projektägare NUTEK Ekonomi 0 Integrerande Budget 991' kr Hem 0 Särorganiserande x Länsstyrelsen 60' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt x Kommuner 386' kr Kv. villkor 1 Dyrt projekt x NUTEK/ESF 310' kr M. villkor 0 Fokuserat x Spridning 4 Projekt 3: Balans på ledande nivå i Västernorrland Projektledare: Gun From Projektet var ett kvinnoprojekt med stor budget. Inriktningen var på en målgrupp bestående av resursstarka, välutbildade kvinnor. Aktiviteter drog flera hundra deltagare sammanlagt, med en stark kvinnlig övervikt. Antalen och könsfördelningen redovisades. 7

8 Makt 5 Analytiskt Projektägare Länsstyrelsen, Y Ekonomi 2 Integrerande Budget 3750' kr Hem 0 Särorganiserande x Länsstyrelsen 602' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt x Kommuner Kv. villkor 2 Dyrt projekt x NUTEK/ESF M. villkor 0 Fokuserat Spridning 4 Projekt 4: Qompetensförsörjning för ökad tillväxt Projektledare: Yvonne Landström, Birgitta Hänström Söderlund Syftet med projektet har varit att kvinnor ska ha mer utrymme på högre nivåer inom näringsliv och organisationer, särskilt som de blir mer och mer överrepresenterade bland personer med högre utbildning. Styrelseutbildningar och mentorsprogram har genomförts med huvudsakligen kvinnligt deltagande. Projektet har varit ett kvinnoprojekt, särorganiserande och med ojämställd process. Drygt tre miljoner kr har använts på två år. Projektet har haft en inriktning mot maktaspekten på jämställdhet. Makt 5 Analytiskt Projektägare Mittuniversitetet Ekonomi 2 Integrerande Budget 3029' kr Hem 0-1 Särorganiserande x Länsstyrelsen 450' kr Våld/integritet 0-1 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt x Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt x Kommuner Kv. villkor 5 Dyrt projekt x NUTEK/ESF 1901' kr M. villkor 0 Fokuserat Spridning 2 Projekt 5: Förstudie Qnet analys - handlingsplan för den hållbara individen i en tid av ständig förändring Projektledare: Carin Sellgren, Edith Andresen, Birgitta Hänström Söderlund Projektet har alternativa syften, att skapa ett större projekt eller att integrera resultaten från två projekt, Attraktiva arbetsplatser och Arbetsgivarringen. Meningen på längre sikt var att den regionala arbetsmarknaden ska vara attraktiv för kvinnliga akademiker. Projektet kom inte att skapa en ny projektansökan men orienterade sig emot arbetsplatsprocesser, främst medarbetarsamtal. Projektet hade inte mycket resurser till förfogande, vände sig till en resursstark och enkönad målgrupp. Jag bedömer att processen var ojämställd som en följd av målgruppsinriktningen. 8

9 Makt 2 Analytiskt Projektägare Mittuniversitetet Ekonomi 3 Integrerande Budget 255' kr Hem 2 Särorganiserande x Länsstyrelsen 50' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt x Kommuner Kv. villkor 2 Dyrt projekt NUTEK/ESF 128' kr M. villkor 1 Fokuserat Spridning 2 Projekt 6: Länsarrangemang: Internationella kvinnodagen 2002 i Sollefteå Projektkoordinator: Kerstin Brandelius Projektet har gått ut på att samla kvinnor på Internationella kvinnodagen till en trevlig och intressant aktivitet med aktualiteter inom området kvinnors situation i arbetsliv och samhälle. Det har varit ett kvinnoarrangemang av och för kvinnor, och är speciellt på det sättet att det bara har aktiviteter den dagen. En spridning av information från arrangemanget sker via inbjudan och via dagspressen. Makt 0-2 Analytiskt Projektägare Sollefteå komm. Ekonomi 2-4 Integrerande Budget 258' kr Hem 0-2 Särorganiserande x Länsstyrelsen 62' kr Våld/integritet 0-1 Ojämställd process x Landstinget 62' kr RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner 90' kr Kv. villkor 4 Dyrt projekt NUTEK/ESF M. villkor 0 Fokuserat x Spridning 2 Projekt 7: Internationella kvinnodagen i Ånge 2003 (och Timrå 2004) Projektledare: Birgitta Leander, Berith Nordin Liknande arrangemang som i Sollefteå skedde i Ånge 2003 och i Timrå innehållet blev mer diversifierat än i Sollefteå Makt 0-2 Analytiskt Projektägare Ånge / Timrå Ekonomi 0-2 Integrerande Budget 435' kr Hem 0-2 Särorganiserande x Länsstyrelsen 125' kr Våld/integritet 0-2 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt x Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner 276' kr Kv. villkor 3-4 Dyrt projekt NUTEK/ESF M. villkor 0 Fokuserat Spridning 1-2 9

10 Projekt 8: Förstudie QINORR - kvinnor i basindustrin i norr Projektledare: Carin Sellgren Förstudien har syftat till att öppna norrländsk basindustri för fler anställda kvinnor. En grundlig studie görs som inkluderar kunskapsöversikt och egen empiri. Ett brett underlag har skapats för jämställdhets- och tillväxtprojekt som vart och ett kan adressera något av problemområdena som beskrivs. Företag inom basindustrin har varit involverade. Jag bedömer att projektet inte bara varit analytiskt, men också varit integrerande på det sättet att det som förstudien krattat manegen för möjliga intergrerande projekt. Makt 2 Analytiskt x Projektägare Länstekn centr Ekonomi 5 Integrerande x Budget 997' kr Hem 1 Särorganiserande Länsstyrelsen Y: 75', AC: 75' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process Landstinget RC-projekt Arbetsförmedlingen LAN: 75' kr M och kv villkor Elitprojekt Kommuner m fl Ftg: 272' kr Kv. villkor 3 Dyrt projekt NUTEK/ESF 500' kr M. villkor 1 Fokuserat Spridning 2 Projekt 9: Norrskogskvinnor Projektledare: Anette Thelberg Projektet har ägt rum inom organisationen Norrskog. Inriktningen har varit att öka antalet kvinnor som är ledamöter av skogsvårdsområdenas råd och av Norrskogs styrelse. Ett tydligt tecken på integrering, dvs. påverkan på organisationens jämställdhetsprocess är att projektledaren under projektet blev vald till ordförande i valberedningen för val till styrelsen. Syftet var uppenbarligen att hon skulle få fram valbara kvinnor till styrelseposter. Projektet pågick i två år och var möjligen dyrbart med tanke på att det var ett så internt projekt. Budget uppgick till 1,15 miljoner kronor, varav det mesta kom från ESF och Länsstyrelsen. Projektet var fokuserat på uppdraget att öka den kvinnliga representationen på beslutande nivåer, även om skoglig kompetens och intresse för skog också stod för innehåll i aktiviteter. Makt 4 Analytiskt Projektägare Norrskog Ekonomi 2 Integrerande x Budget 1149' kr Hem 0-2 Särorganiserande Länsstyrelsen 463' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process Landstinget RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner m fl Privat: 115' kr Kv. villkor 2 Dyrt projekt x NUTEK/ESF 517'kr M. villkor 0 Fokuserat x Spridning 4 10

11 Projekt 10: Attraktionskraft och tillväxt i Sollefteå Projektledare: Annika Fälldin Projektet har varit ett resurscenterprojekt. En viktig del av projektets aktivitet har gällt Sollefteå kommuns största företag och organisationer, som involverats genom att av jämställdhet och jämställdhetsarbete kartlagts. Denna del av projektet och en del av informationsmöten mm. som anordnades var inte särorganiserat speciellt för kvinnor. En del kvinnonätverksträffar organiserades också. Projektet var inte dyrt mad tanke på volymen av aktiviteter och resultat. Makt 3 Analytiskt Projektägare Sollefteå komm Ekonomi 3 Integrerande x Budget 1240' kr Hem 4 Särorganiserande Länsstyrelsen 300' kr Våld/integritet 3 Ojämställd process Landstinget RC-projekt x Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner m fl 240' kr Kv. villkor 4 Dyrt projekt NUTEK/ESF 500' kr M. villkor 3 Fokuserat Spridning 2 Projekt 11: Med framtid i fokus Projektledare: Birgitta Leander Projektets bärande idé var att ledare i samhället fostras i föreningslivet, inte minst i idrottsrörelsen. Alltså behöver idrotten bli jämställd vad gäller ledarskap för att jämställdhet i näringsliv och samhälle ska underlättas när det gäller möjligheten för främst unga kvinnor i Ånge att ha karriärmöjligheter i kommunen efter utbildning. Ledarskap identifierades som en betydelsefull faktor för karriärmöjlighet. Aktiviteter gick ut på att få in fler unga kvinnor och tjejer i idrott och därmed relaterade ledarskaps- och strategiutbildningar. Projektet direktkontaktade klubbarna och bedrev ledarskaps- och strategiutbildning främst för flickor inom klubbarnas ramar. Särorganisering är normalt inom idrott eftersom pojkar och flickor tävlar var för sig, inte minst i lagsporter. Klubbars inre verksamheter påverkades av projektet i genushänseende, vilket gör att det klassas som jämställdhetsintegrerande i föreningslivsverksamheten. Projektet förbrukade inte alla beviljade medel, och blev inte dyrt med tanke på aktiviteter och resultat. 11

12 Makt 4 Analytiskt x Projektägare Åge komm Ekonomi 4 Integrerande x Budget 552' kr (1112') Hem 0-1 Särorganiserande x Länsstyrelsen 55' Våld/integritet 0-1 Ojämställd process Landstinget RC-projekt x Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner 30' kr Kv. villkor 5 Dyrt projekt NUTEK/ESF 1027' kr M. villkor 2 Fokuserat x Spridning 2 Projekt 12: Y-kvinnan Projektledare: Maria Antonic Projektet har delat ut ett stipendium per år under 2002 till 2005 till "ung kvinna med idéer och drivkraft". I stället för en jämställd process som t.ex. att dela ut ett stipendium till en ung kvinna och en ung man, har man - som vanligt bland dessa projekt - valt att driva en särordnad och avsiktligt ojämställd process. Stipendiet har delats ut till Pernilla Berg, projektledare, Alexandra Savic, projektledare, Petra Järnbert, fotograf och Tulla-Maja Fogelberg, journalist. Indirekt målgrupp kan antas ha varit unga välutbildade kvinnor i karriären som kan ha dessa stipendiater som förebilder, samt yngre kvinnor/tjejer. Makt 1 Analytiskt Projektägare Lst Y och Landst. Ekonomi 5 Integrerande Budget 365' kr Hem 1 Särorganiserande x Länsstyrelsen 182' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget 182' kr RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt x Kommuner Kv. villkor 3 Dyrt projekt NUTEK/ESF M. villkor 1 Fokuserat x Spridning 5 Projekt 13: Ojämt Projejktledare: Lars Boström, Elisabet G. Söderström Projektet har drivits av Teater västernorrland och har fokuserat på jämställdheten på arbetsplatser, såväl länets som teaterns egen. Offentliga föreläsningar har hållits och teaterföreställningar har framförts. Bland annat har scener som handlar om jämställdhetsdilemman spelats upp på arbetsplatser och sedan diskuterats med publiken. Offentliga föreställningar har också givits. Aktiviteterna ute på arbetsplatserna bedöms som integrerande av jämställdhetsperspektiv och har vänt sig till båda könen. Ett tydligt fokus har varit att synliggöra könsroller och könsaspekter av interaktionen mellan medarbetare på arbetsplatsen. Metoden berör åskådarna på ett sätt som säkerligen bidrar till en integrering av jämställdhetsperspektiv, i detta fall bland anställda på företag. 12

13 Makt 4 Analytiskt Projektägare Teater V-norrland Ekonomi 3 Integrerande x Budget 499' kr Hem 2 Särorganiserande Länsstyrelsen 26' kr Våld/integritet 2 Ojämställd process Landstinget RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner m fl Teatern: 242'kr Kv. villkor 4 Dyrt projekt NUTEK/ESF 232' kr M. villkor 3 Fokuserat x Spridning 4 Projekt 14: Forum för jämställdhet Projektledare: Yvonne Landström, Maria Kalén Detta var ett lokalt resurscenterprojekt i Härnösand under hösten 2004 och 2005, som från hösten 2005 övergick till att omfatta även Kramfors och Örnsköldsviks kommuner. Målgrupper var unga kvinnor i gymnasiet, kvinnor i olika kvinnliga nätverk och grupperingar under den första delen av projektet medan de formulerades som RTP-aktörer, företag och enskilda under den andra delen, som var inriktad på utbildningsinsatser om genus. Resultatet av detta har varit föreläsningar som erbjudits i ämnet. En av målgrupperna som utsågs var unga kvinnor i gymnasiets verksamhet Unga företagare. De manliga "unga företagarna" var inte av intresse för projektet. Ett antal aktiviteter riktade mot dessa unga kvinnor anordnades och resurser satsades således avsiktligt ojämställt inom årskullens elever vid gymnasiet, trots att man mycket väl kunde ha utformat en jämställd aktivitet för både manliga och kvinnliga unga entreprenörer. Sammantaget bedöms projektet vara både särorganiserande med avseende på kön och ojämställt i processen. Dock med någon reservation för att slutrapport av den andra delen av projektet inte föreligger, även om delar är publicerade på nätet. Budgeten var inte stor med tanke på tidsutsträckningen. Utgångspunkterna var feministiska men ingen nämnvärd analys märktes bakom planerna. Bedömningen är också att integrerande inslag, i stil med involvering av verksamheter, inte ägde rum, möjligen med motsvarande reservation som ovan. Makt 4 Analytiskt Projektägare H-sands komm Ekonomi 3 Integrerande Budget 830'kr Hem 0-1 Särorganiserande x Länsstyrelsen 50' kr Våld/integritet 0-1 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt x Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner 222' kr Kv. villkor 2 Dyrt projekt NUTEK/ESF 498' kr M. villkor 0 Fokuserat Spridning 13

14 Projekt 15: STINA - samverkan, tillväxt, initiativ, nätverk, aktivitet Projektledare: Annika Fälldin Det här har varit ett projekt för lokalt resurscenter i Sollefteå. Verksamheten har planerats för kvinnligt nätverksbyggande, synliggörande av kvinnliga förebilder seminarier och utbildningsdagar. Detta har också genomförts. Samverkan med verksamheter för integrering av jämställdhet var en målsättning men har inte mer än påbörjats. Troligen är det fortsättningen av detta som kan ses i det LRCprojekt i Sollefteå som följde omedelbart efter "STINA". Därför får detta projekt inte ett omdöme att vara jämställdhetsintegrerande, vilket i stället det påföljande projektet nr 10 i denna lista) får. Strategierna i projektet har varit särorganisering (nätverkandet) och ojämställdhet i processen (inte synliggörandet av kvinnliga och manliga förebilder, ensidigt kvinnligt perspektiv) som de flesta RC-projekten. (Lägg dock märke till att RC-verksamheten i Sollefteå förändrades i detta avseende i fortsättningen under samma projektledarskap.) Makt 4 Analytiskt Projektägare Sollefteå komm Ekonomi 4 Integrerande Budget 581' kr Hem 1 Särorganiserande x Länsstyrelsen 50' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget 50' kr RC-projekt x Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner 35' kr Kv. villkor 4 Dyrt projekt NUTEK/ESF/Strf 426' kr M. villkor 2 Fokuserat Spridning 4 Projekt 16: Jämställdhetsprojektet Projektledare: Maria Antonic Projektet har varit ett paraplyprojekt för några betydande delprojekt, varav Jämt på toppen beskrivits separat i denna lista (projekt 1). Detta har definitivt varit integrerande inom arbetslivet. Syftet med övriga aktiviteter har också varit integreringsmetoder. En kampanj riktad mot barn genomfördes och informationsmöten för skolans chefer. Syftet var också riktade insatser för män, men dokumentationen ger inte konkreta belägg för att sådana aktiviteter genomförts. Formuleringen av detta syfte hade också en brist på allsidigt perspektiv, vilket är förståeligt med tanke på svårigheten att uppnå detta om gruppen är enkönad. (Jämför med kritiken mot manliga bolagsstyrelser.) Visserligen har delar av projektet varit särorganiserande och haft en ojämställd process, men detta bedöms inte vara det dominerande intrycket. 14

15 Makt 4 Analytiskt Projektägare Länsstyrelsen Ekonomi 3 Integrerande x Budget 1000' kr Hem 1 Särorganiserande Länsstyrelsen 500' kr Våld/integritet 2 Ojämställd process Landstinget RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner Kv. villkor 4 Dyrt projekt NUTEK/ESF 500' kr M. villkor 3 Fokuserat Spridning 3 Projekt 17: Nätverkande, jämställdhet och tillväxt Projektledare: Ingalill Bergman Projektet har pågått i form av resurscenter i Kramfors under den senare delen av perioden som berörs i denna granskning. Syften som att "genomsyra all verksamhet i Kramfors kommun" eller "höja livskvaliten hos alla i Kramfors" är minst sagt omfattande. Planen byggde sedan inte på någon analys. Målen preciceras i stort sett uteslutande i termer som gäller kvinnor. Resultatet blir att projektet är särorganiserande och har en ojämställd process. Ett seminarium hade mycket högt deltagande, en del aktiviteter genomfördes ungefär som planerat medan andra aktiviteter samlade betydligt färre deltagare än som var tänkt eller ställdes in. Projektet pågick i drygt två år och kan inte betraktas som dyrt. Makt 3 Analytiskt Projektägare Kramfors ind-ab Ekonomi 2 Integrerande Budget 950' kr Hem 0 Särorganiserande x Länsstyrelsen 70' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt x Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner m fl KIAB: 250' kr Kv. villkor 4 Dyrt projekt NUTEK/ESF 500' kr M. villkor 1 Fokuserat Spridning 3 Projekt 18: JGL bas - Jämställdhet, göra, lära Projektledare: Barbro Wåger Projektet var väl fokuserat på att utbilda chefer och jämställdhetsansvariga i genusfrågor/feminism och genomfördes i samarbete med Gävleborgs län. Handledare utbildades och certifierades och flera utbildningsomgångar genomfördes för deltagare från Gävleborg och Västernorrland. Alla utbildningsomgångar utvärderades och en brist som framkom var det svaga innehållet om praktiskt jämställdhetsintegrering. Deltagare av båda könen deltog, varför man inte kan säga att projektet hade en ojämställd process eller var särorganiserande. Om man slår ut hela budgeten på de utbildade, kostade varje utbildningsdag i internat- 15

16 form ca kr per person, vilket får betraktas som dyrt med tanke på att befintligt material användes. Externa tjänster var budgetens dyra post. Makt 3 Analytiskt Projektägare Lst X Ekonomi 2 Integrerande Budget 1200' kr Hem 2 Särorganiserande Länsstyrelsen Y: 150', X: 150' kr Våld/integritet 2 Ojämställd process Landstinget RC-projekt Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner Kv. villkor 3 Dyrt projekt x NUTEK/ESF 900' kr M. villkor 1 Fokuserat x Spridning 4 Projekt 19: Nya tag Projektkoordinator: Stina Ekbäck Projektet var väl fokuserat på kvinnors företagande, med inriktning mot entreprenörskap inom den offentliga sektorn. Tre seminarier i Sollefteå och Sundsvall har hållits för kvinnor i offentliga sektorn, men 14 planerades i planen som beviljades medel. Under den senare delen av projekttiden har informationsmaterial producerats om kvinnor som är företagare och om entreprenörskapets möjligheter. Man har i projektet valt att särorganisera efter kön och att låta projektets process vara ojämställd. Projekttiden har varit 1,5 år och budgeten relativt stor. Man kan fråga sig om det inte hade varit möjligt att den entreprenörsstödjande verksamheten i länet som sker genom t.ex. ALMI och kommuners näringslivskontor kvalitetssäkrades med avseende på jämställdhet med särskild inriktning på kvinnors företagande genom projektet. Speciellt bemötande av kvinnor och liknande metodutveckling skulle kunna ingå. Om en sådan ansats vore möjlig skulle skulle projektet vara integrerande i denna verksamhet, jämställt och utan särorganisering. Det skulle dessutom kunna fortsätta i en permanent verksamhet efter projektets slut. ALMI nämns i projektplanen, men ingenting konkret finns rapporterat om ALMI:s roll. Dock finns inte slutrapporten tillgänglig när detta skrivs. Makt 1 Analytiskt Projektägare Lst-Y Ekonomi 5 Integrerande Budget 2085' kr Hem 2 Särorganiserande x Länsstyrelsen 400' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt x Arbetsförmedlingen LAN: 150' kr M och kv villkor Elitprojekt Kommuner m fl Fk, H-kamm 35' Kv. villkor 2 Dyrt projekt x NUTEK/ESF 1000' kr M. villkor 0 Fokuserat x Spridning 3 16

17 Projekt 20: RRC-Y, Projektsamordnare: Stina Ekbäck Projektet har sträckt sig över flea år och varit ett paraplyprojekt för flera projekt som haft egen finansiering. Syftet var mycket diversifierat. Aktiviteterna som redovisas var förutom egenfinansierade projekt av blygsam omfattning, varför projektet bedöms ha varit jämförelsevis dyrt för skattebetalarna. Målgrupper var i stort sett uteslutande kvinnor och manliga perspektiv på jämställdhet lyser med sin frånvaro, varför bedömningen blir att RRC-Y varit både särorganiserande och ojämställt i sin process. Makt 3 Analytiskt Projektägare Lst Y Ekonomi 2 Integrerande Budget 3988' kr Hem 1 Särorganiserande x Länsstyrelsen 900' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget 450'kr RC-projekt x Arbetsförmedlingen 860' kr M och kv villkor Elitprojekt Kommuner m fl 630' kr Kv. villkor 3 Dyrt projekt x NUTEK/ESF 1000' kr M. villkor 0 Fokuserat Spridning 1 Projekt 21: RRC-Y, Projektet genomfördes inte Projekt 22: European network of women resource centers - W.IN.NET Projektet leddes av Länsstyrelsen i Gävleborg. Syftet med projektet var att skapa ett internationellt nätverk för kvalitet i "sociala, ekonomiska, anställnings- och jämställdhetsprocesser" och att undvika skilda strategier för jämställdhet. Partners var 17 län/motsvarande i Italien, Spanien, Frankrike, Ungern, Lettland, Litauen, Finland och Sverige. Varje partner deltog i två teman. Västernorrland deltog i ett tema om kvinnliga resurscentra och ett om kvinnor och ny teknologi. Slutdokumenten som finns samlade på en CD-skiva, vittnar om att temat om resurscentra och modeller för dessa producerat resultat som kan vara intressanta, liksom ett tema om entreprenörskap. Dock har idag varken länsstyrelsen i Gävleborg eller Västernorrland något sökbart dokument som ger träff när man söker på ordet WINNET. Länken på CD-skivan fungerar inte heller, men en sökning över nätet visade ändå att en internationell portal finns och har fortsatt att fungera efter avslut på projektet. Även om Finlands bidrag i WINNET inte visade på särorganisering eller ojämställd process, så var detta detta inte regel utan undantag i WINNET. Projektet uppdagade förstås väldiga skillnader i förutsättningar för utvecklingen i olika delar av Europa när det gäller jämställdhet, vilket gör att det inte är lätt att bedöma vad som i olika länder är framkomliga vägar. Resultaten sammanlagda kan knappast sägas motsvara den höga budgeten, med reservation för det 17

18 värde som finns i att en verksamhet med europeiska kvinnliga resurscentra nu existerar. Makt 3 Analytiskt Projektägare Lst X Ekonomi 2 Integrerande Budget ' kr Hem 2 Särorganiserande x Länsstyrelsen 109' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt x Arbetsförmedlingen M och kv villkor Elitprojekt Kommuner Kv. villkor 3 Dyrt projekt NUTEK/ESF 236' kr M. villkor 0 Fokuserat Spridning 4 Projekt 23: Utveckling av verksamheten inom resurscenter i Sundsvall Projektledare: Lena Schmidt Inriktningen har uttalat varit kvinnligt företagande. Projektet har haft en mycket stor budget men inte haft aktivitet i den utsträckning som man kan förvänta sig. Det som rapporteras är två saker: en enkät till kvinnliga företagare och en broschyr med förebilder för kvinnliga entreprenörer. Bemanningen i projektet har förändrats under projekttiden, och man har fått flytta mellan lokaler. Skälen till detta redovisas endast oklart i avrapporteringen. Makt 2 Analytiskt Projektägare Samhällsbygg. Ekonomi 5 Integrerande Budget 6126' kr Hem 3 Särorganiserande x Länsstyrelsen 100' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget RC-projekt x Arbetsförmedlingen 2318' kr M och kv villkor Elitprojekt Kommuner m fl 190' kr Kv. villkor 4 Dyrt projekt x NUTEK/ESF/Strf 3028' kr M. villkor 1 Fokuserat Spridning 2 Projekt 24: Ung NY/RRC-Y Projektledare: Marie Zetterlund, Marianne Hahlin Resurscenterprojektet har haft som syfte att "stärka unga kvinnor... att studera i länet, stanna i länet, engagera sig i samhälle och föreningsliv..." Man skulle ha kunnat formulera ett jämställt projekt som syftat till att "stärka unga kvinnor och män att studera i länet, stanna i länet, engagera sig i samhälle och föreningsliv..." Aktiviteterna manifesterar det som formuleras i syftet varför detta återigen är ett projekt med ojämställd process - avsaknad av manligt perspektiv och representation samt ojämställt ur unga kvinnors och mäns synvinkel - och som använder isärhållande mellan könen som del av metoden. Verksamheter involveras inte på ett sätt som skulle öka integreration av jämställdhetsperspektivet. 18

19 Makt 3 Analytiskt Projektägare Lst Y Ekonomi 3 Integrerande Budget 824' kr Hem 0 Särorganiserande x Länsstyrelsen 100' kr Våld/integritet 0 Ojämställd process x Landstinget 50' kr RC-projekt x Arbetsförmedlingen 139' kr M och kv villkor Elitprojekt Kommuner m fl 39' kr Kv. villkor 3 Dyrt projekt NUTEK/ESF 494' kr M. villkor 0 Fokuserat Spridning 2 Klassificeringen av projekten Här förklaras meningen med var och en av de åtta kategoriseringarna. Analytiska projekt Projekt som byggt på en sambandsmodell eller "tankekarta"- mer eller mindre redovisad - kallas analytiska. Modellen kanske inte redovisats grafiskt utan snarare i text, men visar hur det specifika man strävar efter beror på vissa faktorer, som behöver påverkas för att målen ska uppnås. Det lokala ångeprojektet "Med framtid i fokus" är ett bra exempel. Syftet var att öka möjligheten för främst unga kvinnor att ha en karriärmöjlighet i kommunen efter utbildning, där ledarskap identifierades som en betydelsefull faktor. Man utgick från att ledare i samhälle och näringsliv till en ansenlig del skolas i föreningslivet, främst idrott, och byggde därför projektet på att få in fler unga kvinnor och tjejer i idrott och därmed relaterad ledarskaps- och strategiutbildning. Jämställdhetsintegrerande projekt Projekt som varit jämställdhetsintegrerande - dvs.som påverkat jämställdhetsarbete eller synen på jämställdhet och på genus i organisationer eller verksamheter. Med jämtegrering menas att hänsyn tas till genusfrågor i alla sammanhang. Ångeprojektet som nämnts under analytiska projekt fungerar som exempel även här, eftersom verksamheterna i flera idrottsklubbar påverkades påtagligt i genushänseende av projektet. Men för att välja ett nytt exempel kan vi lyfta fram "Attraktionskraft och tillväxt i Sollefteå". Projektet hade som ett av syftena att påverka jämställdheten i kommunens största och viktigaste företag, och gjorde det genom att analysera dessa företag med avseende på jämställdhet. Detta arbete gav kunskaper och konkreta resultat i de berörda företagen som sannolikt i flera fall uppgraderat jämställdheten när det gäller ord (jämställdhetsplaner och policies) och handling. "Norrskogskvinnor" är förstås också ett klockrent exempel på jämtegrering, om än inom ett företag. Särorganiserande projekt Projekt som isärhåller män och kvinnor är vanliga bland de projekt vi granskat. För dessa projekt har syftena varit kvinnors deltagande på ledningsnivå, kvinnors entreprenörskap, länets attraktivitet för kvinnor etc. Ett exempel bland 19

20 många är "Balans på ledande nivå", vilket byggde på aktiviteter för att förbereda kvinnor att ta plats på chefs- och styrelsenivå i organisationer och företag. Ojämställda projekt En vanligt förekommande tanke i jämställdhetsarbete är att man kan åtgärda det som ses som ojämställt genom positiv särbehandling. Men om det är en annan målgrupp, t.ex. en annan generation eller årskull ungdomar som särbehandlas, än den där ojämställdheten finns, blir resultatet att ojämställdheten fortplantas till båda generationerna/årskullarna eller motsvarande. Denna ökade ojämställdhet kan rent statistiskt ge sken av minskad ojämlikhet, på samma sätt som att ett positivt tal och ett negativt tal kan ha ett medelvärde nära noll. Ett exempel på projekt där projektets process är ojämställd är "Forum för jämställdhet", Härnösandsprojektet. Syftena var tillväxt i Härnösand och att stärka kvinnor. En av målgrupperna som utsågs var unga kvinnor i gymnasiets verksamhet Unga företagare. De manliga "unga företagarna" var inte målgrupp i projektet. Resurser satsades således avsiktligt ojämställt inom årskullens elever vid gymnasiet, trots att man mycket väl kunde ha utformat en jämställd aktivitet för både unga kvinnliga och manliga entreprenörer. Resurscentraprojekt Ett stort antal projekt gäller lokala eller regionala resurscentra för kvinnor. Ett gäller ett internationellt projekt. Pengar till resurscentra allokeras via NUTEK. Syftet med resurscentra framgår av bakgrundsbeskrivningen i NUTEKS senaste uppföljningsrapport (gällande ) och relaterades i början av denna rapport. Med resurscentraprojekt menas inte de projekt som med egen finansiering och separat agenda genomfördes och rapporterades, även om de organiserades under ett resurscenterprojekts paraply. Syftena med resurscentra är alltså (se inledningen) huvudsakligen att allokera mer av regionala utvecklingsresurser till kvinnor och att samhällsaktörer ska samverka för att integrera jämställdhet i utvecklingsarbetet. Den tolkning som gjorts i Västernorrland av detta är olika. I vissa fall så att projekten ska ledas av kvinnor och att målgrupper i projekten ska vara kvinnor. I vissa fall så att jämställdhetsintergreringen är fokus. Exempel på det första är "Forum för jämställdhet - LRC Härnösand" och exempel på det andra är "Attraktionskraft och tillväxt i Sollefteå". Båda dessa har nämnts ovan. Elitprojekt En del av projekten har redan resursstarka, välutbildade som målgrupp medan andra har en mer allmän inriktning i målgruppen. Som exempel på det förra är projektet kan vi nämna "Förstudie Qnet analys" som vänder sig till kvinnliga akademiker. Ett exempel på den andra typen är "Ung ny" som vände sig till unga kvinnor överhuvudtaget, med inriktning på ledarskap inom idrott samt entreprenörskap. 20

21 Dyra projekt En del projekt har haft en stor budget men inte levererat mycket. Ett exempel är Qompetensförsörjning för hållbar tillväxt, som kostat över 3 miljoner kr och inte skapat mycket. "Jämnt på toppen" är i stället ett mycket resurssnålt projekt med en budget om kr. Projektet nådde ledare och män och kvinnor i karriären i stora företag i Västernorrland, och lämnade viktig kunskap efter sig. Hänsyn har också tagits till tidsutsträckningen i projektet. Fokuserade projekt Det är i projektsammanhang i allmänhet nödvändigt att fokusera på kärnan i det man vill åstadkomma både i planering och genomförande. Ett väl fokuserat projekt kanske inte adresserar så många av jämställdhetsmålen, men levererar bra kunskap och resultat i det som är kärnan i projektet. Som exempel påväl fokuserat projekt kan nämnas "Balans på ledande nivå" som fokuserar på de näraliggande områdena kvinnors arbetslivskarriärer, företagande och styrelsearbete. Hur de 24 projekten adresserat de nationella jämställdhetsmålen De nationella jämställdhetsmålen rör sig om makt, ekonomi, hem/omsorg samt våld/integritet. Det kan vara idé att rekapitulera en något mer mångordig förklaring för vad dessa står för: Makt och inflytande jämnt fördelat: lika rätt och möjlighet till att vara aktiva medborgare. Ekonomisk jämställdhet: lika möjligheter och villkor när det gäller utbildning och arbete och ekonomisk självständighet. Hem och omsorgsarbete: jämn fördelning av detta arbete och ansvaret för det och samma rättigheter till att få omsorg. Mäns våld mot kvinnor: Kvinnor och män, pojkar och flickor har samma rätt till kroppslig integritet. Som en sammanfattande utvärdering av i vilken mån de olika målen adresserats i de 24 projekten redovisas här summan av Ingalill Erikssons och Rolf Dalins poäng när de summerats över alla projekt. Bedömningarna har förstås varit subjektiva, varför en enskild poängbedömning för ett visst projekt kan diskuteras, men när poängen summeras över projekten och över utvärderarna är tendensen mycket säker vid jämförelser mellan målen (illustration 1) eller mellan hur projekten adresserats kvinnors respektive mäns situation (illustration 2). Sammanfattat i diagramform ser vi översiktligt om några mål adresserats mycket eller lite (illustration 1). Anledningen till att målet som handlar om våld och integritet adresserats så lite i dessa projekt förklarades i inledningen av att detta bildar en särskild kategori utvecklingsmedel som inte finns med i detta uppdrag. Målen om makt och inflytande liksom ekonomi är de mest adresserade. 21

22 Målet om hem och omsorg borde ha adresserats mer då föräldraskap är en så betydelsefull faktor i frågor om karriär och jämställdhet. Detta är en brist i det material vi undersökt. Att målet om makt toppar listan så klart kan tyda på att de som skapat och driver projekten anser att maktfrågan är den viktigaste jämställdhetsfrågan. NUTEK och Länsstyrelsen fokuserar ju på tillväxtargument i första hand, och argument för detta finns också oftast med i projektansökningarna. Illustration 1 Hur nationella målen adresserats, båda utvärderarnas poäng summerade Summa poäng Makt Ekonomi Hem/omsorg Våld/integritet Vi ser t.ex. att Ingalills och Rolfs sammanlagda poäng på hur väl de 24 projekten tillsammans adresserade jämställdhetsmålet hem och omsorg var ca. en tredjedel av målet om makt och inflytande. Hur de 24 projekten ökat kunskapen om kvinnors och mäns situation och spridit resultaten En likadan summering som i det förra avsnittet visar hur våra poängbedömningar av projekten (skalan är 0-5), fördelats mellan ytterligare tre bedömningar. Vi ser att projekten i stort sett visat ointresse för mäns villkor. Spridningen av resultat har fått ungefär samma poängantal som adresseringen av ekonomimålet, vilket vi ser genom att jämföra illustration 2 med det förra diagrammet. Poängen där borde ha varit högre då resultat av projekt som inte resulterar i permanenta verksamhetsaktiviteter, har sin betydelse just i spridningen. Den del av spridningen som skedde med föreläsningar, samlade många åhörare, den skriftliga delen var i flera fall bristfällig. Att hela processen som består av jämställdhetsprojekt sedan 2002 varit en strikt kvinnlig angelägenhet (vi kan bl.a.konstatera detta från projektledarskap och tendensen till särordnande projektaktiviteter) kan förklara bristen på fokus på 22

23 mäns villkor. Samtidigt som manlig hegemoni i näringslivet anses som en brist som bl.a. adresseras i dessa projekt, styrs, leds och samordnas jämställdhetsprojekten som en renodlat kvinnlig verksamhet. Illustration 2 Kvinnors och mäns villkor samt spridning, alla projekt, båda utvärderarna Summa poäng Kv. villkor M. villkor Spridning Vi ser t.ex. att spridning fått ungefär lika hög bedömning som adressering av ekonomimålet (se föregående diagram). Kunskap om mäns villkor är sparsamt adresserad i projekten. Redovisning av kategoriseringen av projekt efter ovanstående typer. Vi har t.ex. sett att projektet QINORR klassificerats som både analytiskt och jämställdhetsintegrerande. De övriga projekten tillhör också i regel flera kategorier, så en sammanställning av hur många projekt som är analytiska, integrerande, särorganiserande osv. kommer att innehålla projekten flera gånger om. En sån sammanställning ser vi i illustration 3. Vi kan lägga märke till att endast sju projekt (29 %) kunde klassas som jämställdhetsintegrerande. Troliga orsaken till detta framgår av korstabellen i illustration 4. Där kan vi se hur starkt relaterat integreringen är till särorganiseringen. Bland projekten förekommer det bara i ett undantag att ett särorganiserat projekt är integrerande. Detta är inte förvånansvärt, eftersom integrering innebär att verksamheter i organisationer påverkas, och särorganisering kan hindra påverkan. 23

24 Illustration 3 Kategorisering Kategoriseringar, antal Procent av projekten Analytiskt 4 17% Integrerande 7 29% Särorganiserande 17 71% Ojämställd process 16 67% Resurscenter 11 46% Elit 6 25% Dyrt 7 29% Fokuserat 9 38% Totalt 77 Vi kan t.ex. se i tabellen att 4 av projekten (17%) klassades som analytiska, medan 16 projekt hade en ojämställd process. Illustration 4: Sambandet mellan isärhållande och integrerande Integrerande Totalt Särorganiserande Ej integrerande Integrerande Ej isärhållande Isärhållande Totalt Vi ser t.ex. att av de 18 isärhållande projekten är endast ett integrerande. Kategoriseringen som använts för att analysera mängden av projekt är alltså inte gjord så att det ena utesluter det andra. Men det skulle vara bra att också kunna gruppera ihop projekten i några grupper där projekten liknar varandra inom varje grupp. Då skulle ett projekt inte tillhöra mer än en grupp. Jag har roat mig med att använda de åtta klassificeringarna av varje projekt till att bilda grupper efter grad av likhet. Tekniken är en statistisk standardmetod som kallas klusteranalys. En sådan analys gav vid handen att man kunde skönja två huvudgrupper av projekt som i sin tur utgörs av vardera två delgrupper, med hjälp av klassificeringarna. Illustration 5 visar resultatet av analysen. Det vi kan se är att klassificeringen bildar en liten grupp av projekten Jämnt på toppen, Framtid i fokus, Norrskogskvinnor och JGL bas. En annan liten grupp bildas av Qinorr, Attraktionskraft Sollefteå, Ojämt och Jämställdhetsprojektet. Dessa två grupper är ganska lika varandra och grupperas ihop till ett kluster som skiljer sig från alla överiga. Dessa övriga projekt delas också upp i två grupper som, efter kategoriseringen, är inbördes liknande projekt. Den ena gruppen består av Barbros hage, Balans på ledande nivå, Qnet analys, Internationella kvinnodagen i Sollefteå och Y-kvinnan. Övriga bildar ett kluster bestående av 10 projekt. De projekt som tillhör kategorier som är positivt laddade och sluppit tillhörighet i de negativt laddade, finner vi huvudsakligen i klustret om åtta projekt till 24

25 vänster i diagrammet, däribland t.ex. de tre som enligt poängbedömningarna fått högsta poäng. Illustration 5 Likhet mellan projekten utifrån kategoriseringarna 0,00 Similarity 33,33 66,67 100,00 På toppen Framtid, Ånge Norrskog JGL bas Qinorr Attraktion Soll Ojämt Jmsth-proj Barbros h Balans Qnet analys Internat kv, Soll Observations Y-kvinnan Qompetens Internat kv, ÅT Forum för jmsth Stina Nätv jmst tillv WINNET Ung ny Nya tag RRC-Y LRC Svall De åtta projekten från vänster i diagrammet är inbördes liknande men är olika de övriga. Fem projekt från Barbros hage till Y-kvinnan bildar också ett kluster av liknande projekt, liksom de 10 projekten till höger. Har projektens ansatser och aktiviteter verkligen varit de mest lämpliga? För att få beständiga resultat av jämställdhetsarbete, som ju är förändringsprojekt, är det nödvändigt att de förändrade attityderna, de konkreta rutinerna osv. integreras i den verksamhet eller del av verksamhet som det gäller. Detta kallas ibland jämtegrering och rekommenderas i praktiskt jämställdhetsarbete. Bland de projekt vi har granskat finns flera bra exempel där jämställdhet kunnat integreras i organisationer. Norrskogskvinnor är ett sådant projekt. Och anledningen till framgången är säkert att projektet ägde rum inuti Norrskog. Sollefteåprojektet Attraktionskraft och tillväxt hade aktiviteter som involverade de 16 största företagen i kommunen, vilket innebar en viktig integreringspotential. I ångeprojektet Framtid i fokus var det idrottsklubbar - verksamhet: föreningsliv - som blev involverade och inte lämnades oberörda. Om aktiviteterna istället sker i kvinnliga nätverk eller på annat sätt i enkönade grupper, kan integrering i verksamheter försvåras. En annan viktig faktor som alltid är ett hot mot beständiga resultat är själva projektformen på insatserna. Karin Tengvall förre chefen för Institutet för metodstudier inom socialt arbete på Socialstrelsen kallade detta för projektifieringsraseriet i kommunernas socialtjänst. Om ett projekt inte är integrerat i 25