Kommunfullmäktige Protokoll 1 (38) Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kommunfullmäktige Protokoll 1 (38) Plats och tid: Sessionssalen, den 20 september 2017, kl. 16:00-20:00 Beslutande: Berit Martinsson (S) Jonny Persson (S) Jonas Andersson (M) Anders Härnbro (S) Patrik Karlsson (S) Ulrika Jeansson (S) Ann-Britt Wrenner Karlsson (S) Bengt Eriksson (S) Bill Johansson (S) Birgit Svärd (S) Britt-Marie Jahrl (S) Jan-Erik Svenblad (S) ersätter Frida Granath (S) Ing-Marie Jeansson (S) Khajroullah Karimi (S) Kristina Ström (S) Helena Berg (S) ersätter Mats Annerfeldt (S) Riitta Leiviskä-Widlund (S) Lena Lindberg (S) ersätter Rune Adamsson (S) Rune Haagel (S) Juha Kyllönen (S) ersätter Senad Bosnjakovic (S) Thomas Larsson (S) Conny Lindgren (V) Leif Sundström (V) ersätter Nina Öberg (V) Stefan Carlsson (V) Ingrid Westlund (V) Herman Vinterhjärta (MP) Ingrid Ahlström (MP) Christer Forsshéll (M) ersätter Carl-Gustaf Mörner (M) Inge Jacobsson (M) Lilian Bressler (M) Ralph Kronholm (M) Ritha Andersson (M) Rune Larsson (M) Bert Egnell (M)ersätter Stig Jansson (M) Lennart Bodling (SD) Torgny Maurer (SD) Hugo Andersson (C) Sune Horkeby (C) ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Datum när anslaget sätts upp Datum när anslaget tas ner Förvaringsplats för protokoll Kommunhuset Finspång

2 Kommunfullmäktige Protokoll 2 (38) Åsa Johansson (C) Christer Lundström (L) Per-Olof Hårsmar (KD) ersätter Andreas Alander (KD) Marie Johansson (KD) Ersättare: Övriga deltagare: Plats och tid för justering: Underskrifter: Gudrun Skoog (MP) Agneta Blom, SKL Anders Axelsson, kommundirektör Elias Axelsson, Bergska skolan Per Leander, Bergska skolan Kommunstyrelsekontoret kl. 16:00 Sekreterare Robin Levander Paragraf Ordförande Berit Martinsson (S) Justerare Justerare Bengt Eriksson (S) Christer Lundström (L)

3 Kommunfullmäktige Protokoll 3 (38) Innehållsförteckning Fastställande av föredragningslistans innehåll Information om vänortsbesök Yvoir Utbildning - Hot och hat mot förtroendevalda Information om verksamheten i regionen Information från kommunfullmäktiges beredningar Ledamöternas frågestund - frågor och svar Utvärdera effekt och resultat utifrån införandet av LOV i hemtjänsten- Prioriterat uppdrag Förvärv av aktier i Inera AB Årsrapport Finspång Fairtrade City Medborgarförslag - Rimligare regler och bedömningar avseende riksfärdtjänst Medborgarförslag - utegym i Vibjörnsparken eller Bruksparken Medborgarförslag - dansbana i Vibjörnsparken Policy för förskola, fritidsverksamhet, grundsärskola och grundskola Internationell strategi Utbyggnadsplan IT-infrastruktur Valärende - entledigande från uppdrag som nämndeman i Norrköpings Tingsrätt Valärende - begäran om entledigande från politiska uppdrag Valärende - val av socialråd Valärende - val av ordförande i sociala myndighetsnämnden

4 Kommunfullmäktige Protokoll 4 (38) Valärende - val av ledamot i kommunstyrelsen Valärende - val av ledamot i krisledningsnämnden Valärende - val av ledamot i östra Östergötlands samordningsförbund Delgivningar Nytt e-förslag - Begränsat tillstånd att bada med häst i Mäseln Nytt medborgarförslag - reglering av trafik på Vallonvägen

5 Kommunfullmäktige Protokoll 5 (38) Fastställande av föredragningslistans innehåll Ordförande Berit Martinsson (S) föreslår att följande ärenden läggs till: 18 a) Valärende - val av socialråd 18 b) Valärende - val av ordförande i sociala myndighetsnämnden 18 c) Valärende - val av ledamot i kommunstyrelsen 18 d) Valärende - val av ledamot i krisledningsnämnden 18 e) Valärende - val av ledamot i östra Östergötlands samordningsförbund 1. Att fastställa föredragningslistans innehåll

6 Kommunfullmäktige Protokoll 6 (38) Information om vänortsbesök Yvoir Per Leander och Elias Axelsson berättar om vänortsbesöket i Yvoir i Belgien. 1. Att ta informationen till protokollet.

7 Kommunfullmäktige Protokoll 7 (38) Utbildning - Hot och hat mot förtroendevalda Agneta Blom från SKL informerar om hot och hat mot förtroendevalda. Hur det ser ut i Sverige idag. Hur hoten kan visa sig. Vad SKL gör för att motverka hot och vad kommunen kan göra för att hantera de hot och hat som riktas mot förtroendevalda i kommunen. 1. Att ta informationen till protokollet.

8 Kommunfullmäktige Protokoll 8 (38) Information om verksamheten i regionen Stefan Carlsson (V) rapporterar från det regionala samrådet för utbildning och kompetensförsörjning. Samrådet försöker hitta vägar att komma framåt i frågorna. Just nu jobbar man med att inventera utbudet av vuxenutbildningar i regionen. Man tittar på vad det finns för kompetensbehov i regionen och om det finns för mycket eller för lite av vissa utbildningar för att kunna matcha utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Ulrika Jeansson (S) rapporterar från det regionala samrådet för vård och omsorg SVO. Samrådet arbetar med två områden, psykiatri- och missbruksvård samt en regional överenskommelse för utskrivningsklara patienter. Den nya betalansvarslagen BAL innebär att patienter ska vara utskrivningsklara inom tre dagar oavsett om det är helgdagar eller inte. I Finspång har man till skillnad från övriga kommuner i länet kunnat följa lagen och ha patienter utskrivningsklara i god tid. Finspång kommer att acceptera överenskommelsen men föra in en protokollsanteckning där man berättar om Finspångs framgångar. 1. Att ta informationen till protokollet.

9 Kommunfullmäktige Protokoll 9 (38) Information från kommunfullmäktiges beredningar Ordföranden i lärandeberedningen Ingrid Westlund (V) informerar om beredningens arbete med uppdraget Att ta fram en ny arbetsmarknadsstrategi särskilt i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Beredningen har träffat nyckelpersoner i kommunen samt på berörda myndigheter. Beredningen har också samlat ihop politiskt antagna dokument som kan komma att påverka arbetet med strategin. Ingrid Westlund (V) sammanfattar nuläget och de verksamma nyckelpersonernas analys. Ingrid tar också upp ett framgångsrikt exempel samt berättar om beredningens planer på fortsatt arbete. Ingrid Westlund (V) är även ordförande i omsorgsberedningen och informerar om deras arbete. Beredningen arbetar med Att ta fram en politisk strategi för den kommunala hälso- och sjukvården i syfte att stärka patientsäkerheten. Man har träffat nyckelpersoner i berörda verksamheter från regionen och landstinget och sammanställt deras analys av den kommunala hälso- och sjukvården. Beredningen har också tagit fram material som kan påverka strategin samt genomfört verksamhetsbesök. Ingrid Ahlström (MP) är ordförande i miljö- och samhällsberedningen och informerar om deras arbete. Beredningen har haft uppstartsmöte för att komma igång med arbetet med att ta fram ett bostadsförsörjningsprogram. Beredningen har även träffat kommunstyrelsens centrumgrupp för att dra upp riktlinjer och dela upp arbetet. En stor utmaning är att komma igång och börja bygga nya lägenheter i kommunen samt bygga ut infrastruktur och förskolor, grundskolor. Berit Martinsson (S) är ordförande i demokratiberedning och berättar att beredningens senaste möte blivit inställt. Beredningen ska börja planera inför höstens träff med kommunens föreningar. 1. Att ta informationen till protokollet.

10 Kommunfullmäktige Protokoll 10 (38) Ledamöternas frågestund - frågor och svar Ordförande Berit Martinsson (S) meddelar att det inte finns några frågor. 1. Att lämna punkten.

11 Kommunfullmäktige Protokoll 11 (38) Dnr: KS Utvärdera effekt och resultat utifrån införandet av LOV i hemtjänsten- Prioriterat uppdrag Sammanfattning Sektor vård och omsorg har fått ett uppdrag att utvärdera Lagen om Valfrihet (LOV) utifrån nedanstående punkter: Beskriv utvecklingen av LOV-verksamheten avseende omvårdnad- och servicetjänster Utvärdera utfallet av momenten i riskbedömningen Redovisa för- och nackdelar med LOV-systemet ur ett brukar- och verksamhetsperspektiv (enhetsnivå och sektorsnivå) Redovisa ekonomiska effekter av LOV-systemet. Finspångs kommun har haft beslut om LOV sedan Den första utföraren blev godkänd En ytterligare utförare blev godkänd under Båda utförarna är godkända för servicetjänster (städ och inköp). Idag har 17 kunder valt privata utförare och 296 kunder har valt serviceinsatser i kommunens egen regi. Alla kunder i Finspång har aktivt valt sin utförare. Det kan konstateras att få kunder valt de privata alternativen. LOV kan innebära att kommunen skapar förutsättningar för företag att kunna utföra omvårdnad och service samt att ge företagen möjlighet att erbjuda tilläggstjänster. Det kan det vara svårt för ett företag att klara sig ekonomiskt då man inte är garanterad en viss volym. Utföraren är beroende av att kunderna aktivt väljer denne eller får en tilldelning av icke valsnurran. LOV har inneburit ett mer kundorienterat arbetssätt. Fördelen för kommunen är att man utvecklat metoder för att ha god kontroll inom den egna verksamheten. Nackdelen är att LOV kräver en viss merkostnad och att sektorn måste beakta de spelregler som krävs för att vara LOV-utförare vilket kan försvåra vissa processer. Möjliga alternativ: Förvaltningen har identifierat tre möjliga alternativ. Alternativ A - LOV finns kvar Beslutas att LOV ska finnas kvar behöver Finspångs kommun utveckla och förbättra LOV-verksamheten. Finspångs kommun behöver då lägga mer resurser på kvalitetssäkring och de administrativa processerna för LOV. En överslagsberäkning visar på ett behov av en resurs motsvarande 0,25 årsarbetare. Kommunstyrelsen bör fastställa ambitionsnivån för Finspångs kommun avseende information till kunder till exempel i vilken omfattning som annonsering och

12 Kommunfullmäktige Protokoll 12 (38) information till kunder ska ske. Kostnad för information och annonsering bedöms ligga på ca tkr/år beroende på ambitionsnivå. Det finns utförare men om de ska finnas kvar långsiktigt så måste fler kunder välja dem. En översyn behöver genomföras avseende ersättningar till alla LOV-utförare. Alternativ B - LOV finns inte kvar Beslutar Finspångs kommun att avskaffa LOV inom service- och omvårdnadsinsatser innebär det att sektorn har möjlighet att underlätta budget- och uppföljningsarbetet av ekonomin för de egna hemtjänstenheterna. Omfattningen som de privata utförarna har är så liten att den inte bedöms kunna utgöra en så stor del av deras försörjning. Alternativ C - LOV finns inte kvar men del av verksamheten upphandlas Om Finspångs kommun vill ha kvar privata aktörer inom till exempel serviceinsatser kan man som alternativ till LOV genomföra en upphandling på delar eller hela organiseringen av exempelvis hemtjänst städ. Det privata företaget får då ett geografiskt område (eller hela kommunen) med alla de kunder som bor i det geografiska området. Det ökar inte valfriheten för kunden men skapar möjligheter för externa utförare. Hemtjänstenheternas förbättringsarbete och uppföljning av kvalitet och volymer kan fortsätta oavsett om LOV är kvar eller ej.vilket alternativ som ska väljas handlar dock ytterst om politiska överväganden, varför förvaltningen avstår från att förorda något alternativ. Yttrande Ulrika Jeansson (S), Inge Jacobsson (M), Lilian Bressler (M), Stefan Carlsson (V), Anders Härnbro (S), Torgny Maurer (SD), Per-Olof Hårsmar (KD), Conny Lindgren (V), Herman Vinterhjärta (MP) och Hugo Andersson (C) yttrar sig i ärendet. Yrkande Ordförande Ulrika Jeansson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut: - Att LOV avvecklas. Stefan Carlsson (V) och Herman Vinterhjärta (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Torgny Maurer (SD) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att besluta enligt alternativ A. Per-Olof Hårsmar (KD) yrkar att LOV ska finnas kvar.

13 Kommunfullmäktige Protokoll 13 (38) Inge Jacobsson (M) yrkar på en återremiss med motiveringen att dialog ska föras med medborgarna, det kommunala pensionärsrådet, pensionärsorganisationer samt berörda företagare. Hugo Andersson (C) yrkar bifall till Inge Jacobssons (M) återremissyrkande. Ulrika Jeansson (S) yrkar avslag på Inge Jacobsson (M) yrkande om återremiss. Beslutsgång Ordförande Berit Martinsson (S) uppfattar att det finns tre förslag till beslut. Hon ställer först proposition på Inge Jacobssons (M) återremissyrkande och om det faller ställer hon Per-Olof Hårsmars (SD) yrkande mot kommunstyrelsens förslag till beslut. Omröstning Ordförande Berit Martinsson (S) ställer proposition på Inge Jacobssons (M) återremissyrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller yrkandet. 1. Att ärendet återremitteras med motiveringen att dialog ska föras med medborgarna, det kommunala pensionärsrådet, pensionärsorganisationer samt berörda företagare.

14 Kommunfullmäktige Protokoll 14 (38) Dnr: KS Förvärv av aktier i Inera AB Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med digitalisering och verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting och regioner. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Priset på aktierna uppgår till kronor.

15 Kommunfullmäktige Protokoll 15 (38) Mot bakgrund av ovanstående och den potential som finns i digitalisering av den offentliga sektorn rekommenderar förvaltningen kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige besluta om förvärv av aktier i Inera AB. 1. Att av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Att godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. 3. Att finansiering sker ur rörelsekapitalet.

16 Kommunfullmäktige Protokoll 16 (38) Dnr: KS Årsrapport Finspång Fairtrade City 2016 Finspång diplomerades som en Fairtrade City under Arbetet med Fairtrade City har fortsatt under 2016 och våren omdiplomerades Finspång som en Fairtrade City. Styrgruppen är i det närmaste intakt med endast ett par skiften. Bland annat har Hanna Höglund lämnat positionen som koordinator och ersatts av Jonas Andersson. Thomas Lundh har lämnat som ordförande för styrgruppen och tf. ordförande är Anna Hansson, representant för civilsamhället. Målsättningen är att välja en ny permanent ordförande vid nästa styrgruppsmöte den 30 maj. Informationsinsatser om Fairtrade har gjorts under föregående och innevarande år. Den 11 maj 2017 stod kommunalråden tillika styrgruppsledamöterna Ulrika Jeansson och Herman Vinterhjärta i Bildningen och informerade om Fairtrade. Dagen resulterade bland annat i att 13 nya elever och lärare anmälde sitt intresse för att gå Fairtrade-ambassadörsutbildningen under hösten I och med att Finspång omdiplomeras som en Fairtrade City ställs det fortsatta krav på att kommunen erbjuder Fairtrade-märkta produkter eller motsvarande inom kommunens avtal. Kommunen ska även anta en målsättning och en handlingsplan för den offentliga etiska konsumtionen. För att behålla diplomeringen krävs att kommunen redovisar en årlig ökning av den offentliga konsumtionen av etiskt märkta produkter. Yttrande Herman Vinterhjärta (MP) och Torgny Maurer (SD) Yrkande Herman Vinterhjärta (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Torgny Maurer (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag till beslut. Han yrkar även på ett tillägg: - Att det gamla avtalet gällande Fair Trade sägs upp. Beslutsgång Ordförande Berit Martinsson (S) uppfattar att det finns två förslag till beslut. Hon ställer Torgny Maurers(SD) yrkande mot kommunstyrelsens förslag till beslut. Omröstning Ordförande Berit Martinsson (S) ställer Torgny Maurers(SD) yrkande mot kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att kommunfullmäktige röstar till förmån för kommunstyrelsens förslag till beslut.

17 Kommunfullmäktige Protokoll 17 (38) 1. Att godkänna årsrapporten. 2. Att anta följande målsättning för Finspångs kommuns konsumtion för 2017: 3. Andelen etiskt märkta bananer ska ligga kvar på minst 76 % 4. Andelen etiskt märkt kaffe ska ligga kvar på minst 85 % 5. Andelen etiskt märkt kakao ska ligga kvar på minst 97 % 6. Andelen etiskt märkt té ska öka från 0 % till minst 5 % Reservation Torgny Maurer (SD) och Lennart Bodling (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Torgny Maurers (SD) yrkande.

18 Kommunfullmäktige Protokoll 18 (38) Dnr: KS Medborgarförslag - Rimligare regler och bedömningar avseende riksfärdtjänst Börje Wåhleman förslår att det politiska ledarskapet för Finspångs kommun tittar lite närmare på det regelverk som styr riksfärdtjänstens verksamhet i kommunen. Tolkningarna varierar i högsta grad mellan landets olika kommuner. Och Finspångs kommun ligger i framkant när det gäller avslagen. Och visst, det är dyrt, men ändå, någon rättvisa måste det väl ändå vara. Bristerna i systemet är ju att bedömningarna ofta kan vara färgade av de personer som har uppdraget att bedöma behoven, Och det jag framför allt vänder mig emot är att det hela ser bra ut på papperet men i många fall inte duger någonting till i den praktiska verkligheten. Regelverket är så utformat att nästan alla får avslag. Detta gäller i alla fall i Finspång. Man lovar runt men håller tunt. Och det skadar förtroendet för politiken och dess praktiska konsekvenser. Mycket irriterande för den vanliga medborgaren. Riksfärdtjänsten styrs av lagen om Riksfärdtjänst (1997). För att bli beviljad riksfärdtjänst är kravet att den sökande har en varaktig funktionsnedsättning. Kommunen ska ersätta för merkostnaden som uppstår. Utifrån funktionsnedsättning prövas vilket transportmedel som är aktuellt. Normalfallet innebär att det är tåg/buss med ledsagare som beviljas. Enligt handläggare är det ca 80-90% av Sveriges kommuners resor som är beviljade med allmänna färdmedel (tåg/buss). Under flera år har hanteringen i Finspångs kommun varit mer generös än vad reglerna och lagen angivit. Sedan 2015 motsvarar utredningarna och besluten de regler som gäller vilket innebär att flera sökande har fått avslag. Alla sökande som fått avslag får information om hur de kan överklaga beslutet. Under År 2015 var det 20 överklagande på hela avslag och 17 överklagande på delavslag. Under år 2016 var det 3 överklagande på hela avslag och 16 överklagande på delavslag. Förvaltningsrätten har gett Finspångs kommun rätt i alla ärenden som prövats. Detta innebär att handläggningen i sker på ett korrekt sätt utifrån de regler som gäller. 1. Att anse medborgarförslaget besvarat. 2. Att delge Börje Wåhleman svaret

19 Kommunfullmäktige Protokoll 19 (38) Dnr: KS Medborgarförslag - utegym i Vibjörnsparken eller Bruksparken Sammanfattning Anna Ahlsson och Sofia Fransson har i mars 2017 lämnat in ett medborgarförslag med önskemål om utegym i Vibjörnsparken eller i Bruksparken. De önskar ett utegym i trä som går i samma stil som det i Sonstorp. Önskan om utegym har kommit till kommunen vid flera tillfällen, bland annat under dialogerna som skedde inför utvecklingen av Vibjörnsparken. I rapporten som ligger till grund för det pågående utvecklingsarbetet i Vibjörnsparken föreslogs att utegym skulle placeras på bättre lämpande områden. Anna och Sofia föreslår även Bruksparken som placering. Under 2017 samt 2018 kommer två nya utegym att byggas i Finspång. Det sker i samarbete mellan Finspångs kommun och Finspångs SOK samt Finspångs Skidallians. Båda föreningarna sökte och fick bidrag från kommunen via de pengar som avsattes för mångfalds- och integrationsprojekt Finspångs SOK kommer att anlägga ett utegym vid Torstorps motionscentral och Finspångs Skidallians på Grosvadsområdet. Under telefonsamtal med Sofia förklarade hon att deras förslag handlar om utegym i Finspång, placeringen är inte lika viktig. Under samtalet fick Sofia även information om de två utegym som kommer att byggas under 2017/2018, vilket mottogs positivt. Med detta som bakgrund föreslås att medborgarförslaget avslås, främst på grund av det pågående arbetet med att bygga två nya utegym i Finspång. 1. Att avslå medborgarförslaget. 2. Att meddela Anna Ahlsson och Sofia Fransson beslutet.

20 Kommunfullmäktige Protokoll 20 (38) Dnr: KS Medborgarförslag - dansbana i Vibjörnsparken Sammanfattning Mona Karlsson har under vintern 2017 lämnat in ett medborgarförslag med önskemål om en dansbana i Vibjörnsparken. En dansbana skulle ge möjlighet till unga och äldre att både samlas och mötas. I samtal med Mona framkommer att hon saknar en bra miljö för musik, dans och underhållning som ligger i centrum, men lite på sidan så ingen störs. Mona önskar att det ska finnas fler platser som gör centrum levande och hon framhåller Vibjörnsparkens läge. Under 2014 påbörjades ett omfattande utvecklingsarbete med Vibjörnsparken som under 2015 innehöll dialoger och möjlighet till påverkan av parkens utveckling. Det fanns ett stort intresse hos kommuninvånarna att delta och synpunkter och önskemål sammanställdes i en rapport Under 2016 samt 2017 pågår arbetet med att utveckla parken utefter det som framkom i dialogen med invånarna. I detta arbete finns inga planer på att anlägga en dansbana och det finns i dagsläget inget utrymme för att ta med ytterligare inspel i utvecklingen av Vibjörnsparken utifrån den plan som är en följd av den tidigare dialogen med medborgarna. Med detta som bakgrund föreslås att medborgarförslaget avslås. 1. Att avslå medborgarförslaget. 2. Att meddela Mona Karlsson beslutet.

21 Kommunfullmäktige Protokoll 21 (38) Dnr: KS Policy för förskola, fritidsverksamhet, grundsärskola och grundskola Sammanfattning Lärandeberedningen har arbetat enligt uppdrag från kf med att revidera och utveckla strategin för framtidens grundskola utifrån ett evidensbaserat perspektiv med tillägg kf att strategin även ska inkludera förskola och fritidshem. Ett förslag till policy för förskola, fritidsverksamhet och grundskola presenterades i kommunfullmäktige Enligt beslut Dnr återremitterades ärendet med motiveringen att lärandeberedningen ska återkomma med ett förslag där förarbeten, arbetsbeskrivning och andra formaliteter är avskilda från själva policytexten, samt att det i policyn tydligt framgår att den även omfattar grundsärskolan. Bakgrund Barns språk och läsförmåga är idag, på ett oroväckande sätt, en spegling av föräldrarnas utbildningsnivå. Läsförmåga/läslust/språklig förmåga är en viktig faktor för skolframgång. I Sverige, såväl som i Finspång, finns alarmerande resultat kring barns läsförmåga och läsförståelse. Särskilt när det gäller pojkars läsning i åk 7 underpresterar Finspång. Utvecklingsarbete visar att digitaliseringen leder till en ökad likvärdighet mellan könen, samt att pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutveckling ökar markant. Vi har också funnit att det inte råder likvärdighet när det gäller samverkan mellan olika förskolor, skolor, fritidshem och biblioteket. I skrivande stund har ett arbete startats för att utveckla skolbiblioteksverksamheten. Idag finns en reaktion mot att barn och unga i för stor omfattning getts för vida ramar i sitt lärande, och att ledarskapet i verksamheterna på alla nivåer behöver bli tydligare. Området ledarskap har inte getts så stort utrymme inom lärarutbildningen. Våra barn fostras in i ett individualiserat och jagcentrerat samhälle vilket kan innebära att samspelet mellan vuxna och barn förändrats. Den vuxna auktoriteten utmanas och detta förhållande påverkar även pedagogers och lärares arbete. Särskilt små kommuner har svårt att rekrytera pedagoger, speciallärare och lärare. Det talas om att lärare/pedagoger har låg status, och att deras professionalitet ibland ifrågasätts på ett sätt som är ovanligt inom andra yrken. Reformer under flera år har gjort att många inte anser sig ha tillräckligt med tid att ägna sig åt sitt huvuduppdrag; undervisning och lärande. En undersökning på en skola i Finspång, såväl som nationella studier, visar att lärare upplever att de endast lägger ner drygt en tredjedel av sin arbetstid på undervisning.

22 Kommunfullmäktige Protokoll 22 (38) Vi har erfarit att medarbetare som finns i verksamheten efterfrågar samordning och stöd i sitt integrationsarbete. Det är personalen som dagligen möter nyanlända föräldrar och barn. Samarbete mellan olika aktörer och verksamheter är många gånger en framgångsfaktor. Inte minst i integrationsarbetet vad gäller barn och unga behöver många krafter samverka. Kompetens kring Svenska som andra språk behövs för ett framgångsrikt integrationsarbete. I hela landet, såväl som i Finspång, finns skillnader mellan pojkars och flickors skolresultat. Om vad det med säkerhet beror på är oklart. Det finns dock samstämmiga uppfattningar om att vår syn på hur flickor respektive pojkar ska vara kan ligga bakom hur våra unga presterar och beter sig. I Finspång utbildades ett antal genuspedagoger inom förskola och fritidshem. Dessa är idag aktiva i skiftande omfattning. Det finns oroande rapporter på nationell nivå när det gäller barns och ungas hälsa. Vi har, vad vi vet, inga data från Finspång. Hälsa är en klass- och genusfråga och i Östgötakommissionens rapport för folkhälsa finns flera goda råd när det gäller att arbeta förebyggande kring barns och ungas hälsa. Lugna och avskilda utemiljöer anses kunna bidra till minskad stress och lugn och ro. I Finspång finns många fina skol- och förskolegårdar, men det finns ingen likvärdig kravnivå när det gäller gårdarnas kvalitet. Flickor och pojkar uppvisar ohälsa på varierande sätt. Pojkar är ofta mer utåtagerande och får därmed mer uppmärksamhet, medan flickorna har andra beteenden. Området entreprenörsskap finns med i grundskolestrategin som nu gäller, men har varit nedprioriterat. Inom förskolepedagogiken finns nu inslag som påminner om entreprenöriellt lärande (EL). EL handlar inte om att starta företag- det är ett förhållningssätt. De unga behöver fostras in i att utveckla egna idéer, lösa problem, ta ansvar och anta nya utmaningar. Analys och forskningsanknytning Arbetet inleddes med att försöka få en helhetsbild vad gäller provresultat, betygsdata samt andra kända och upplevda utvecklingsbehov. Med dessa data som utgångspunkt samlade vi på oss aktuell forskning som skulle kunna hjälpa oss att få nya perspektiv på ett antal förbättringsområden som omfattar såväl förskola, fritidshem som grundskola. Efter hand kunde vi se vissa mönster som vi ansåg skulle kunna bli en grund att stå på i vårt arbete. Några av dessa mönster är inte specifika för Finspångs kommun. Exempelvis läskunnighet/läsförståelse och tydligt ledarskap i verksamheterna är områden som också är föremål för uppmärksamhet i ett nationellt perspektiv, och som till viss del är finansierade eller kommer att finansieras med statliga resurser och insatser.

23 Kommunfullmäktige Protokoll 23 (38) Förankring och fortsatt analys Under arbetets gång har beredningen träffat ett stort antal nyckelpersoner inom verksamheten i syfte att få de professionellas syn på vårt förslag till ny strategi för förskola, fritidshem och grundskola. Vi har fått, såväl muntliga som skriftliga, synpunkter från medarbetare som dag efter dag åstadkommer lärande och utveckling i verksamheterna. I slutet av processen inbjöd vi till ett större möte där förskolechefer, rektorer, strateger, bibliotekschef, sektorschefer och andra nyckelpersoner deltog. Då viktades våra förslag på utvecklingsområden, vilket resulterade i idén att särskilt lyfta fram fyra områden som särskilt angelägna att utveckla och prioritera framöver. Vid träffen uttrycktes önskemål om fler liknande träffar, så att politiken och verksamheterna tillsammans kan arbeta i samma riktning med full kraft i positiv anda. När det gäller den politiska förankringen har vi vinnlagt oss om att hålla Kf- ledamöterna informerade om och involverade i våra förslag på sju utvecklingsområden. Vid en Kf-debatt i april-2016 fick vi värdefulla synpunkter på våra områden, men upplevde också att våra områden ansågs vara angelägna och relevanta. Medborgardialog Vi har även försökt ha dialog med föräldrar. Dels genom besök på skolrådet, och dels via en webbenkät. Den senare ger oss ingen säker grund att stå på beroende på ett stort, både externt och internt, bortfall. Det enda vi kan uttala oss om är att de som svarat i stort instämmer i att våra utvecklingsområden är angelägna att arbeta vidare med i verksamheterna. Webbenkäten kan också ses som ett sätt att informera föräldrar om vilka politiska prioriteringar som kan komma att gälla framöver. Genomförande Beredningen hoppas att det grundliga förankringsarbetet kan bidra till att policyn upplevs som relevant och angelägen av de professionella. Vi har förtroende för att den mobilisering av goda krafter som vi upplevt, kan göra skillnad för barn och unga i Finspångs kommun. Vi har i vår strategi försökt avhålla oss ifrån hur policyn ska genomföras, men förväntar oss att eventuella rekryteringar och kompetensutvecklande aktiviteter kan relateras till policyn. Vi har även en önskan om att policyn ska tryckas i ett tilltalande format och spridas till samtliga medarbetare. En viktig del i genomförandet handlar också om att alla nivåer inom politiken ska styra resurser till de områden som ska prioriteras, och att dessa prioriteringar ger avtryck av olika slag. Medarbetarna inom verksamheterna ska ges goda förutsättningar att arbeta för högre måluppfyllelse samt en lugn, trygg och likvärdig verksamhet för såväl barn som medarbetare. Uppföljning Beredningen är medveten om att uppföljning av olika typer av policys inte är en enkel uppgift. En framkomlig väg kan dock vara att sektorsledningen i sin åtagandebeskrivning och verksamheten i sina verksamhetsplaner relaterar sig till policyn och dess viljeinriktning.

24 Kommunfullmäktige Protokoll 24 (38) Förvaltningens kommentarer Sektor barn och utbildning identifierar att det finns områden i policyn där finansieringen behöver tryggas. Dessa områden är digitaliseringen samt skolbibliotekssatsningen. Inom området tydligt ledarskap behöver ekonomiska hänsyn tas utifrån möjligheten att ge förutsättningar för detta för både chefer och personal. Sektor barn- och utbildning identifierar inga juridiska hinder i policyn. Yttrande Ingrid Westlund (V), Torgny Maurer (SD), Anders Härnbro (S) och Ingrid Ahlström (MP) yttrar sig i ärendet. Yrkande Torgny Maurer (SD) yrkar på en ändring i stycke 5 Genuspedagogisk medvetenhet: Stycket där det framgår att alla verksamheter skall genomsyras av genuspedagogisk medvetenhet, skall strykas i sin helhet. Anders Härnbro (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande Berit Martinsson (S) uppfattar att det finns två förslag till beslut. Hon ställer Torgny Maurers (SD) yrkande mot kommunstyrelsens förslag till beslut. Omröstning Ordförande Berit Martinsson (S) ställer Torgny Maurers (SD) yrkande mot kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att kommunfullmäktige röstar till förmån för kommunstyrelsens förslag till beslut. 1. Att anta Policy för förskola, fritidsverksamhet, grundsärskola och grundskola Reservation Torgny Maurer (SD) och Lennart Bodling (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Torgny Maurers (SD) yrkande.

25 Kommunfullmäktige Protokoll 25 (38) Dnr: KS Internationell strategi Sammanfattning Föreliggande förslag till internationell strategi syftar till ett utvecklande av internationella samarbeten i Finspångs kommun. Strategin ska fungera som ett verktyg för både Finspångs kommuns organisatoriska utveckling samt ökad attraktivitet för Finspångs kommun. Strategin beskriver de olika arenaperspektiv där det internationella arbetet pågår: lokal nivå, regional nivå, nationell nivå, EU-nivå, global nivå samt Finspångs kommuns vänorter. Utgångspunkt för den internationella strategin är de visioner och mål som fastställts i strategisk plan och budget Ansvarig tjänsteperson i Finspångs kommun medverkar i det regionala EU-nätverket, vilket innebär att Finspångs internationella strategi även förhåller sig till Region Östergötlands internationella strategi. Strategin betonar att det internationella arbetet ska vara en integrerad del i ordinarie verksamhet och att arbetet ska bygga på befintlig verksamhet och utgå ifrån dess mål, behov och ambitioner. Sammantaget belyser strategin perspektiv, områden och framgångsfaktorer som kan ses som verktyg för att arbeta med internationella frågor. Yttrande Torgny Maurer (SD) och Ulrika Jeansson (S) yttrar sig i ärendet. Yrkande Ulrika Jeansson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Torgny Maurer (SD) yrkar på en ändring på sidan 3 i stycket Syfte och mål. - Att stryka meningen Den internationella strategin ska även beakta Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmål som FN antog i september " Beslutsgång Ordförande Berit Martinsson (S) uppfattar att det finns två förslag till beslut. Hon ställer Torgny Maurers (SD) yrkande mot kommunstyrelsens förslag till beslut. Omröstning Ordförande Berit Martinsson (S) ställer Torgny Maurers (SD) yrkande mot förvaltningens förslag till beslut och finner att kommunfullmäktige röstar till förmån för kommunstyrelsens förslag till beslut.

26 Kommunfullmäktige Protokoll 26 (38) 1. Att anta internationell strategi för Finspångs kommun. Reservation Torgny Maurer (SD) och Lennart Bodling (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Torgny Maurers (SD) yrkande.

27 Kommunfullmäktige Protokoll 27 (38) Dnr: KS Utbyggnadsplan IT-infrastruktur 2017 Sammanfattning Det här är den första utbyggnadsplanen som har arbetats fram i enlighet med Strategi för IT-infrastruktur. Planen ska innehålla prioriteringar avseende fiberutbyggnad på 1 till 3 års sikt. Denna plan omfattar tiden En uppföljning samt eventuell revidering av planen ska genomföras under Syftet med Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur är att skapa en långsiktig tydlig planering för stamnätets utbyggnad. Stamnätet är den ryggrad i IT-infrastrukturen som möjliggör byggandet av områdesnät och på så sätt anslutning av hushåll, företag och fritidshus. Syftet är även att peka ut, prioritera, tidsätta samt kostnadsberäkna områden för utbyggnad av stamnät enligt beslutade kriterier. Utbyggnaden av stamnätet möjliggör sedan för Finet, marknadens övriga aktörer samt byalag att bygga områdesnäten för inkoppling i stamnäten. Finspångs kommuns mål är att genom denna utbyggnadsplan skapa ett robust stamnät som ger möjlighet till utveckling av hela kommunen. Den totala beräknade summan för utbygganden av stamnät i denna prioritering är 22 miljoner kronor fram till Kostnaderna är preliminära och enbart angivna för att ge en uppfattning om investeringarnas omfattning. Kostnaderna kan komma att förändras med tid och ökad efterfrågan på tjänsterna hos entreprenörerna som gräver, monterar, förlägger eller installerar IT-infrastruktur. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det lån till FINET på 20 mkr som fullmäktige beslutat om, inte täcker utbyggnaden enligt plan. Lånet finansierar enbart de pågående projekten enligt bilaga, samt de områdesnät som samtidigt byggs för att möjliggöra anslutning av slutkunder. Resterande utbyggnad kräver således nya finansieringsbeslut. Anslutningsavgiften för den enskilde ska vara densamma i hela kommunen där Finspångs kommun och/eller Finet bygger områdesnät. Detta för att lika villkor ska gälla för alla kommuninvånare, oavsett om de valt att leva i en tätort eller på landsbygden. Detta gör att stamnätet behöver byggas med hög täthet och stor räckvidd. Yttrande Hugo Andersson (C), Anders Härnbro (S) och Inge Jacobsson (M) yttrar sig i ärendet Yrkande Hugo Andersson (C), Anders Härnbro (S) och Inge Jacobsson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

28 Kommunfullmäktige Protokoll 28 (38) Beslutsgång När förhandlingarna är avslutade konstaterar ordföranden att det endast finns ett förslag och att kommunfullmäktige beslutar enligt detta. 1. Att anta Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur. 2. Att besluta att en enhetlig anslutningsavgift ska gälla i kommunen när kommunen och/eller Finet ansluter nya kunder. 3. Att beakta kostnaderna i kommande investeringsbudget för åren fram till 2020.

29 Kommunfullmäktige Protokoll 29 (38) Dnr: KS Valärende - entledigande från uppdrag som nämndeman i Norrköpings Tingsrätt Sammanfattning Riitta Leiviskä-Widlund (S) begär att bli entledigad från sitt uppdrag som nämndeman i Norrköpings Tingsrätt. 1. Att entlediga Riitta Leiviskä-Widlund (S) från uppdraget som nämndeman i Norrköpings Tingsrätt. 2. Att tacka Riitta Leiviskä-Widlund (S) för den tid hon haft uppdraget. 3. Att välja Britt-Marie Jahrl (S) till uppdraget som nämndeman i Norrköpings Tingsrätt.

30 Kommunfullmäktige Protokoll 30 (38) Dnr: KS Valärende - begäran om entledigande från politiska uppdrag Sammanfattning Andreas Alander (KD) har begärt att bli entledigad från uppdragen som ledamot i kommunfullmäktige samt uppdraget som ledamot i valberedningen. 1. Att entlediga Andreas Alander (KD) från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. 2. Att uppdra till länsstyrelsen att göra en ny räkning. 3. Att entlediga Andreas Alander (KD) från uppdraget som ledamot i valberedningen. 4. Att tacka Andreas Alander (KD) för den tid han haft uppdragen.

31 Kommunfullmäktige Protokoll 31 (38) Dnr: KS Valärende - val av socialråd Sammanfattning Kommunfullmäktige har att välja ett nytt socialråd. 1. Att välja Riitta Leiviskä-Widlund (S) till uppdraget som socialråd.

32 Kommunfullmäktige Protokoll 32 (38) Dnr: KS Valärende - val av ordförande i sociala myndighetsnämnden Sammanfattning Kommunfullmäktige har att välja en ny ordförande till sociala myndighetsnämnden. 1. Att välja Riitta Leiviskä-Widlund (S) till uppdraget som ordförande till sociala myndighetsnämnden.

33 Kommunfullmäktige Protokoll 33 (38) Dnr: KS Valärende - val av ledamot i kommunstyrelsen Sammanfattning Kommunfullmäktige har att välja en ny ledamot i kommunstyrelsen. 1. Att välja Riitta Leiviskä-Widlund (S) till uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen.

34 Kommunfullmäktige Protokoll 34 (38) Dnr: KS Valärende - val av ledamot i krisledningsnämnden Sammanfattning Kommunfullmäktige har att välja en ny ledamot i krisledningsnämnden. 1. Att välja Riitta Leiviskä-Widlund (S) till uppdraget som ledamot i krisledningsnämnden.

35 Kommunfullmäktige Protokoll 35 (38) Dnr: KS Valärende - val av ledamot i östra Östergötlands samordningsförbund Sammanfattning Kommunfullmäktige har att välja en ny ledamot i östra Östergötlands samordningsförbund. 1. Att välja Riitta Leiviskä-Widlund (S) till uppdraget som ledamot i östra Östergötlands samordningsförbund.

36 Kommunfullmäktige Protokoll 36 (38) Delgivningar 1. Beslut kommunstyrelsen Rapportering enligt internkontrollplan inte verkställda beslut social omsorg, kvartal Beslut kommunstyrelsen Rapportering enligt internkontrollplan - ej verkställda beslut äldreomsorg kvartal Att anteckna ovanstående cirkulär och skrivelser till protokollet.

37 Kommunfullmäktige Protokoll 37 (38) Dnr: KS E-förslag - Begränsat tillstånd att bada med häst i Mäseln Sammanfattning Maria Fagerberg skriver bland annat följande i sitt e-förslag som fått 56 röster: Tillstånd för bad med häst på sjön Mäselns högra strand där det idag är helt igenvuxet med vass. 1. Att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning och sedan tillbaka till kommunfullmäktige för beslut.

38 Kommunfullmäktige Protokoll 38 (38) Dnr: KS Medborgarförslag - reglering av trafik på Vallonvägen Sammanfattning Thomas Carlsson har skrivit ett medborgarförslag som undertecknats av 8 andra personer vilka samtliga är boende på Vallonvägen. Tomas skriver bland annat följande: Vallonvägen har under många år varit hårt trafikerad med både tung trafik och persontrafik med en trafiksituation som långt ifrån är hållbar. Vägen är smal och känns inte anpassad för att vara så hårt trafikerad.[ ] Vi på Vallonvägen föreslår att all tung trafik utan tillstånd ska vara förbjuden utmed hela Vallonvägen, den tunga trafiken ska ledas via Riksväg 51 och skyltas mot Siemens, Gränges, Sapa. Vi föreslår även att all fordonstrafik som inte är behörig ska vara förbjuden på sträckan Vallonvägen från Hyttvägen till Jonas Wenströms väg. 1. Att remittera ärendet till kommunstyrelsen för beredning och sedan tillbaka till kommunfullmäktige för beslut.