Kommunstyrelsen Protokoll 1 (34) Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kommunstyrelsen Protokoll 1 (34) Plats och tid: Konferensrum Glan, den 4 september 2017, kl. 13:00-17:10 Beslutande: Ulrika Jeansson (S) Herman Vinterhjärta (MP) Inge Jacobsson (M) Frida Granath (S) ersätter vakant plats Britt-Marie Jahrl (S) Patrik Karlsson (S) Stefan Carlsson (V) Carl-Gustaf Mörner (M) Christer Lundström (L) ersätter Carl-Gustaf Mörner (M) Hugo Andersson (C) Ingela Billström (MP) ersätter Hugo Andersson (C) Britt-Marie Hamnevik Söderberg (L) Torgny Maurer (SD) Ersättare: Ingela Billström (MP) Christer Lundström (L) Övriga deltagare: Berit Martinsson, kommunfullmäktiges ordförande Anders Axelsson, kommundirektör Kirsi Aronsson, handläggare Per Strannelid, handläggare Elisabeth Ljungstorp, Östra Östergötlands samordningsförbund Helén From, sektorchef Plats och tid för justering: Kommunstyrelsekontoret kl. 16:00 Linda Johansson, handläggare Marie Stark, handläggare Ann-Christin Ahl Vallgren, handläggare Tiina Mauritzell, handläggare Annica Ottosson, sektorchef Henrik Brolinsson, handläggare Johan Malmberg, avdelningschef Underskrifter: Sekreterare Robin Levander Paragraf Ordförande Ulrika Jeansson (S) Justerare Patrik Karlsson (S) ANSLAG/BEVIS kommunstyrelsen Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla Datum när anslaget sätts upp Datum när anslaget tas ner Förvaringsplats för protokoll Kommunhuset Finspång

2 Kommunstyrelsen Protokoll 2 (34) Innehållsförteckning Fastställande av föredragningslistans innehåll Rapportering enligt internkontrollplan - ej verkställda beslut äldreomsorg kvartal Likviditetsrapport juni Skuldförvaltarrapport juli Verksamhetsbidrag till BRIS region Öst Samråd vård och omsorg Remissyttrande på förslag till Länstransportplan i Örebro län Medborgarförslag - dansbana i Vibjörnsparken Medborgarförslag - utegym i Vibjörnsparken eller Bruksparken Värme i Rejmyre glasbruk/hantverksby SKL:s rekommendation att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid Utvärdera effekt och resultat utifrån införandet av LOV i hemtjänsten- Prioriterat uppdrag Policy för förskola, fritidsverksamhet, grundsärskola och grundskola Informationsärenden Remissvar - Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU2017: Förslag till regler för partistöd i Finspångs kommun Förändrad inriktning avseende upphandling matdistributiontjänsteutlåtande Medborgarförslag - Multihall på Mollevallen

3 Kommunstyrelsen Protokoll 3 (34) VA-plan Finspångs kommun Anmälan av delegationsbeslut Delgivningar

4 Kommunstyrelsen Protokoll 4 (34) Fastställande av föredragningslistans innehåll Ordförande Ulrika Jeansson (S) föreslår att följande informationsärenden läggs till: 14 d) Behovsanalys kring unga vuxna med aktivitetsersättning samt 14 e) VA-läcka Lugnet. Kommunstyrelsens beslut 1. Att lägga till ärende 14 d) Behovsanalys kring unga vuxna med aktivitetsersättning samt 14 e) VA-läcka Lugnet. 2. Att fastställa ärendelistan.

5 Kommunstyrelsen Protokoll 5 (34) Dnr: KS Rapportering enligt internkontrollplan - ej verkställda beslut äldreomsorg kvartal Ansvarig nämnd har enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap.6 h skyldighet att till kommunfullmäktige kvartalsvis redovisa gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap. 1, som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Av redovisningen ska framgå hur stor del av de ej verkställda besluten som gäller bistånd till kvinnor respektive män. Under andra kvartalet 2017 fanns 12 beslut som inte kunnat verkställas inom tre månader inom sektor vård och omsorg. Samtliga beslut gällde särskilt boende. Av de 12 var åtta kvinnor och fyra män. Två av besluten var ännu ej verkställda. Beslut som icke är verkställda inom tre månader, kvartal Insats Antal dagar Särskilt boende 211 Särskilt boende 191 Särskilt boende 191 Särskilt boende 176 Särskilt boende 176 Särskilt boende 151 Särskilt boende 98 Särskilt boende 116 Särskilt boende 104 Särskilt boende 107 Särskilt boende 110 Särskilt boende 98 Under första halvåret har omsättningen på kommunens särskilda boenden varit lägre än vanligt. Detta förklarar den långa väntetiden för att erbjudas en plats. Kommunstyrelsens beslut 1. Att fastställa uppföljning enligt internkontrollplan. 2. Att delge kommunfullmäktige informationen.

6 Kommunstyrelsen Protokoll 6 (34) Dnr: KS Likviditetsrapport juni 2017 Sammanfattning Kommunens likviditet är fortsatt god och uppgår till nästan 120 % procent under juni månad. Kommunstyrelsens beslut 1. Att godkänna rapporten.

7 Kommunstyrelsen Protokoll 7 (34) Dnr: KS Skuldförvaltarrapport juli 2017 Ränterisk Andel ränteförfall inom 1 år är 18,7% varav 18,7% mot rörlig ränta. Den volymvägda genomsnittliga räntebindningstiden är 3,34 år. Finansieringsrisk Andel kapitalförfall inom 1 år är 31,2%. Den volymvägda genomsnittliga kapitalbindningstiden är 2,36 år. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet.

8 Kommunstyrelsen Protokoll 8 (34) Dnr: KS Verksamhetsbidrag till BRIS region Öst 2018 Sammanfattning Föreningen BRIS (Barnens Rätt I Samhället) region Öst ansöker om verksamhetsbidrag för Bris ansöker om kronor. BRIS är en ideell barnrättsorganisation som fungerar som språkrör för barn i utsatta situationer. Organisationen är ekonomiskt helt beroende av frivilliga bidrag, donationer och gåvor. BRIS verksamhet är dialogen med barn och ungdomar via Bris , Brismailen, Bris forum, Bris nätverk, Brischatten samt dialogen med vuxna om barn via Bris Vuxentelefon-om barn. Utifrån de dialoger Bris har med barn och ungdomar verkar Bris som en opinionsbildare och remissinstans för att föra fram fakta om hur barn har det. BRIS region Öst har sitt kansli i Norrköping och omfattar 22 kommuner och två landsting i sydöstra Sverige. I sin verksamhetsplan för 2016 skriver BRIS, att de under året hade kontakter med barn och vuxna. Av dessa var ca kurativa kontakter. Utöver detta erbjöds chat, diskussionsforum och gruppstöd på nätet. De vanligaste kontaktorsakerna uppges vara: Psykisk ohälsa (39 %), Familj & familjekonflikter (25 %) samt Att vara ung (25%). Till ansökningshandlingarna har BRIS bifogat verksamhetsberättelse avseende 2016 för BRIS region Öst och verksamhetsplan 2017 samt årsredovisning Bedömning Kommunen anser att BRIS utför ett stort och viktigt arbete för att barn och ungdomar ska få förbättrade levnadsvillkor. Föreningen utgör ett viktigt komplement till samhällets övriga instanser vars uppdrag är att verka för att barn och ungdomar har goda och trygga levnadsvillkor. Kommunen har under flera år beviljat föreningen bidrag. Kommunstyrelsens beslut 1. Att bevilja BRIS region Öst bidrag med kronor för verksamhetsåret 2018, vilket kommer tas från individ och familjeomsorgens budget.

9 Kommunstyrelsen Protokoll 9 (34) Dnr: KS Samråd vård och omsorg Sammanfattning Samråd vård och omsorg mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland, är ett samråd under länets socialnämnder eller motsvarande och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd. Samråd vård och omsorg har följande övergripande uppdrag ifrån huvudmännen: - Att vara ett organ för samråd och överläggningar mellan regionen och länets kommuner, i vård och omsorgsfrågor. -Att vara huvudmännens gemensamma organ för ledning och styrning av länsövergripande utvecklingsarbeten och aktiviteter samt ha ett kunskapsuppdrag gentemot huvudmännen. Arbetsplanen anger huvudmännens gemensamma arbetsområden. Samverkan ska ske med fokus på folkhälsa och en jämlik vård och omsorg med individfokus. Samråd vård och omsorgs samverkan utgår ifrån tre livsområden; att växa upp, mitt i livet samt att åldras i Östergötland. Under har två prioriterade arbetsområden identifierats, Nära vård och Barn och unga. Nära vård är den vård som utförs nära patienten primärvård, närsjukvård och vård i samverkan med kommunerna. En målbild kring den nära vården är en sömlös samverkan. -Samrådet följer utvecklingen av arbetet inom Nära vård. -Temakonferens kring Nära vård 28 april Samrådet är delaktigt i framtagandet av invånarlöften inom Nära vård samt rekommenderar huvudmännen till beslut om gemensamma löften. -Under arbetar huvudmännen gemensamt för att säkra en god kompetensförsörjning inom vård och omsorg samt rekommenderar huvudmännen till beslut om en gemensam handlingsplan för säkrad kompetensförsörjning för yrkesgrupper inom vård och omsorg som arbetar inom både kommunerna och regionen. Nära vård berör flera andra arbetsområden men de ovan nämnda är de som är prioriterade under Barn och ungas hälsa grundläggs genom en trygg och hälsosam uppväxt och skapar förutsättningar för ett gott liv hos varje individ. För att göra insatserna lättillgängliga och skapa en fungerande vardag är det av vikt att insatser ges i den miljö och på de arenor där barn och unga vistas naturligt, såsom skola, förskola och i hemmet.

10 Kommunstyrelsen Protokoll 10 (34) -Under fokuserar samverkan på första linjens länsövergripande insatser och verksamheter för att säkerställa en likvärdig vård över länet -Insatser i länet kartläggs och utvärderas utefter pyramidmodell som beskriver generella insatser, första linjen samt specialiserad nivå. Ytterligare en temakonferens är planerad till den 1 december 2017 som behandlar psykisk ohälsa/ohälsa och missbruk och beroende. Kommunstyrelsens beslut 1. Att godkänna arbetsplanen för för Samråd vård och omsorg, inklusive de gemensamma arbetsområdena, samt godkänna samrådets årsberättelse för 2016.

11 Kommunstyrelsen Protokoll 11 (34) Dnr: KS Remissyttrande på förslag till Länstransportplan i Örebro län Sammanfattning Region Örebro län har arbetat fram ett samrådsförslag till ny länstransportplan för perioden I förslaget till länsplan för regional transportinfrastruktur i Örebro län har ett par prioriterade funktioner identifierats, varav en är framkomlighet för effektiva godstransporter. Till funktionerna har flera strategier tagits fram, varav en är att skapa förutsättningar för effektiva godstransporter. Detta möjliggörs genom att skapa förutsättningar för att transporter ska kunna vara ekonomiskt lönsamma. Det omfattar god framkomlighet och hög trafiksäkerhet i väginfrastrukturen. I samrådsförslaget framkommer att åtgärder som påbörjats under innevarande planperiod ska genomföras och slutföras under kommande period. I detta ligger bland annat färdigställandet av riksväg 51 på sträckan Svennevad-Kvarntorp vilken beräknas färdigställas Det omfattar även ytterligare förbättringar av riksväg 51 på sträckan Kvarntorp Almbro, där arbetet med vägplan pågår. I samrådsförslaget framhålls att riksväg 51 mellan Örebro och Norrköping har en central funktion i Region Örebro för godstrafik till och från Norrköpings hamn. Sträckningen är en av Örebroregionens mest trafikerade stråk för tung trafik och flera brister och åtgärder lyfts fram. Finspångs kommun anser att detta planförslag lyfter flera viktiga aspekter för kopplingen mellan Örebro och Norrköping via riksväg 51 där flertalet brister gällande framkomlighet och trafiksäkerhet kvarstår att åtgärda. Trafikverket har tillsammans med Finspångs, Hallsbergs och Kumlas kommuner med flera arbetat med en åtgärdsvalsstudie för riksväg 51 mellan Finspångs tätort och Svennevad under De föreslagna åtgärderna som framkommer i slutrapporten är mycket viktiga för att öka trafiksäkerheten på sträckan för främst den tunga trafiken, men även för de invånare som bor på landsbygden utmed vägens sträckning. Finspångs kommun arbetar tillsammans med Region Östergötland, grannkommuner och näringslivet för att få till en förbättring av riksväg 51 genom Finspångs tätort kommande planperiod. Om detta genomförs, tillsammans med Region Örebros planförslag, kommer trafiksäkerheten och framkomligheten på riksväg 51 mellan Region Örebro län och Östergötlands län avsevärt förbättras.

12 Kommunstyrelsen Protokoll 12 (34) Kommunstyrelsens beslut 1. Finspångs kommun ställer sig bakom det presenterade förslaget till ny länstransportplan för Region Örebro län

13 Kommunstyrelsen Protokoll 13 (34) Dnr: KS Medborgarförslag - dansbana i Vibjörnsparken Sammanfattning Mona Karlsson har under vintern 2017 lämnat in ett medborgarförslag med önskemål om en dansbana i Vibjörnsparken. En dansbana skulle ge möjlighet till unga och äldre att både samlas och mötas. I samtal med Mona framkommer att hon saknar en bra miljö för musik, dans och underhållning som ligger i centrum, men lite på sidan så ingen störs. Mona önskar att det ska finnas fler platser som gör centrum levande och hon framhåller Vibjörnsparkens läge. Under 2014 påbörjades ett omfattande utvecklingsarbete med Vibjörnsparken som under 2015 innehöll dialoger och möjlighet till påverkan av parkens utveckling. Det fanns ett stort intresse hos kommuninvånarna att delta och synpunkter och önskemål sammanställdes i en rapport Under 2016 samt 2017 pågår arbetet med att utveckla parken utefter det som framkom i dialogen med invånarna. I detta arbete finns inga planer på att anlägga en dansbana och det finns i dagsläget inget utrymme för att ta med ytterligare inspel i utvecklingen av Vibjörnsparken utifrån den plan som är en följd av den tidigare dialogen med medborgarna. Med detta som bakgrund föreslås att medborgarförslaget avslås. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att avslå medborgarförslaget. 2. Att meddela Mona Karlsson beslutet.

14 Kommunstyrelsen Protokoll 14 (34) Dnr: KS Medborgarförslag - utegym i Vibjörnsparken eller Bruksparken Sammanfattning Anna Ahlsson och Sofia Fransson har i mars 2017 lämnat in ett medborgarförslag med önskemål om utegym i Vibjörnsparken eller i Bruksparken. De önskar ett utegym i trä som går i samma stil som det i Sonstorp. Önskan om utegym har kommit till kommunen vid flera tillfällen, bland annat under dialogerna som skedde inför utvecklingen av Vibjörnsparken. I rapporten som ligger till grund för det pågående utvecklingsarbetet i Vibjörnsparken föreslogs att utegym skulle placeras på bättre lämpande områden. Anna och Sofia föreslår även Bruksparken som placering. Under 2017 samt 2018 kommer två nya utegym att byggas i Finspång. Det sker i samarbete mellan Finspångs kommun och Finspångs SOK samt Finspångs Skidallians. Båda föreningarna sökte och fick bidrag från kommunen via de pengar som avsattes för mångfalds- och integrationsprojekt Finspångs SOK kommer att anlägga ett utegym vid Torstorps motionscentral och Finspångs Skidallians på Grosvadsområdet. Under telefonsamtal med Sofia förklarade hon att deras förslag handlar om utegym i Finspång, placeringen är inte lika viktig. Under samtalet fick Sofia även information om de två utegym som kommer att byggas under 2017/2018, vilket mottogs positivt. Med detta som bakgrund föreslås att medborgarförslaget avslås, främst på grund av det pågående arbetet med att bygga två nya utegym i Finspång. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att avslå medborgarförslaget. 2. Att meddela Anna Ahlsson och Sofia Fransson beslutet.

15 Kommunstyrelsen Protokoll 15 (34) Dnr: KS Värme i Rejmyre glasbruk/hantverksby Sammanfattning I enlighet med tidigare beslut är kommunens ambition att konvertera bort befintliga oljepannor. Kommunen har därför sedan tidigare beslutat om att ingå avtal om leverans av färdig värme i några kommunala fastigheter. Vallonbygden har nu kommit in med en skrivelse om att fortsätta utvecklingen enligt samma koncept för fastigheterna i Rejmyre Hantverksby inklusive glasbruket. För mer information i ärendet hänvisas till bilagda dokument. Förvaltningen har inget att invända mot förslaget. Enligt Vallonbygden är det dock angeläget att kunna påbörja projektet så snart som möjligt för att projekteringen ska kunna genomföras i enlighet med bifogat förslag och prisbild. Då avtalet, liksom tidigare avtal, är på 15 år ska avtalet underställas fullmäktige för beslut. En lösning för att tillgodose önskemålet om snabb projektering är annars att kommunstyrelsen använder sig av möjligheten att i brådskande ärenden fatta beslut i kommunfullmäktiges ställe (kommunfullmäktiges delegation till kommunstyrelsen, p 8). Yrkande Torgny Maurer (SD) yrkar att ärendet ska avgöras i kommunfullmäktige med motiveringen: Det handlar om ett 15-årskontrakt, kan då anstå i ytterligare två veckor. Det är av vikt att sådana beslut fattas i den högsta beslutande församlingen i kommunen. Beslutsgång Ordförande Ulrika Jeansson (S) uppfattar att det finns två förslag till beslut. Hon ställer Torgny Maurers (SD) yrkande mot förvaltningens förslag till beslut. Omröstning Ordförande Ulrika Jeansson (S) ställer Torgny Maurers (SD) yrkande mot förvaltningens förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen röstar till förmån för förvaltningens förslag till beslut. Kommunstyrelsens beslut 1. Att godkänna avtalet om färdig värme för Rejmyre Glasbruk/Hantverksby. Reservation Torgny Maurer (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande.

16 Kommunstyrelsen Protokoll 16 (34) Dnr: KS SKL:s rekommendation att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid Sammanfattning Styrelsen för Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vid sammanträde den 20 januari 2017 beslutat. Att rekommendera Sveriges kommuner att anta rekommendationen i syfte att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boende för äldre nattetid. Att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendationen. Rekommendationernas innehåll Bakgrunden är att regeringen åren 2016 avslog Socialstyrelsens förslag till bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre. Socialstyrelsens uppdrag med föreskrifterna var att säkerställa en trygg och individ anpassad omsorg samt försäkra sig om att det på särskilda boende för äldre skulle finnas personal dygnet runt som utan dröjsmål kunde hjälpa de äldre. Istället för att anta bemanningsföreskrifterna valde regeringen att förtydliga Socialtjänstförordningen (2001:937, 2kap 3 ). I förordningen framgår det att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att ytterligare stötta kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende har SKL tagit fram en rekommendation där de områden anges som kräver ett särskilt fokus i förnyelse- och förbättringsarbete. Områden för att stärka och utveckla kvalitet: 1. Koll på läget 2. Planera utifrån individens behov 3. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter 4. Ledarskap. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anta Sveriges kommuner och landsting rekommendation att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid. 2. Att uppdra till förvaltningen att ta fram en strategi för utveckla digitaliseringen och återkomma i ärendet.

17 Kommunstyrelsen Protokoll 17 (34) Dnr: KS Utvärdera effekt och resultat utifrån införandet av LOV i hemtjänsten- Prioriterat uppdrag Sammanfattning Sektor vård och omsorg har fått ett uppdrag att utvärdera Lagen om Valfrihet (LOV) utifrån nedanstående punkter: Beskriv utvecklingen av LOV-verksamheten avseende omvårdnad- och servicetjänster Utvärdera utfallet av momenten i riskbedömningen Redovisa för- och nackdelar med LOV-systemet ur ett brukar- och verksamhetsperspektiv (enhetsnivå och sektorsnivå) Redovisa ekonomiska effekter av LOV-systemet. Finspångs kommun har haft beslut om LOV sedan Den första utföraren blev godkänd En ytterligare utförare blev godkänd under Båda utförarna är godkända för servicetjänster (städ och inköp). Idag har 17 kunder valt privata utförare och 296 kunder har valt serviceinsatser i kommunens egen regi. Alla kunder i Finspång har aktivt valt sin utförare. Det kan konstateras att få kunder valt de privata alternativen. LOV kan innebära att kommunen skapar förutsättningar för företag att kunna utföra omvårdnad och service samt att ge företagen möjlighet att erbjuda tilläggstjänster. Det kan det vara svårt för ett företag att klara sig ekonomiskt då man inte är garanterad en viss volym. Utföraren är beroende av att kunderna aktivt väljer denne eller får en tilldelning av icke valsnurran. LOV har inneburit ett mer kundorienterat arbetssätt. Fördelen för kommunen är att man utvecklat metoder för att ha god kontroll inom den egna verksamheten. Nackdelen är att LOV kräver en viss merkostnad och att sektorn måste beakta de spelregler som krävs för att vara LOV-utförare vilket kan försvåra vissa processer. Möjliga alternativ: Förvaltningen har identifierat tre möjliga alternativ. Alternativ A - LOV finns kvar Beslutas att LOV ska finnas kvar behöver Finspångs kommun utveckla och förbättra LOV-verksamheten. Finspångs kommun behöver då lägga mer resurser på kvalitetssäkring och de administrativa processerna för LOV. En överslagsberäkning visar på ett behov av en resurs motsvarande 0,25 årsarbetare. Kommunstyrelsen bör fastställa ambitionsnivån för Finspångs kommun avseende information till kunder till exempel i vilken omfattning som annonsering och

18 Kommunstyrelsen Protokoll 18 (34) information till kunder ska ske. Kostnad för information och annonsering bedöms ligga på ca tkr/år beroende på ambitionsnivå. Det finns utförare men om de ska finnas kvar långsiktigt så måste fler kunder välja dem. En översyn behöver genomföras avseende ersättningar till alla LOV-utförare. Alternativ B - LOV finns inte kvar Beslutar Finspångs kommun att avskaffa LOV inom service- och omvårdnadsinsatser innebär det att sektorn har möjlighet att underlätta budget- och uppföljningsarbetet av ekonomin för de egna hemtjänstenheterna. Omfattningen som de privata utförarna har är så liten att den inte bedöms kunna utgöra en så stor del av deras försörjning. Alternativ C - LOV finns inte kvar men del av verksamheten upphandlas Om Finspångs kommun vill ha kvar privata aktörer inom till exempel serviceinsatser kan man som alternativ till LOV genomföra en upphandling på delar eller hela organiseringen av exempelvis hemtjänst städ. Det privata företaget får då ett geografiskt område (eller hela kommunen) med alla de kunder som bor i det geografiska området. Det ökar inte valfriheten för kunden men skapar möjligheter för externa utförare. Hemtjänstenheternas förbättringsarbete och uppföljning av kvalitet och volymer kan fortsätta oavsett om LOV är kvar eller ej.vilket alternativ som ska väljas handlar dock ytterst om politiska överväganden, varför förvaltningen avstår från att förorda något alternativ. Yrkande Ordförande Ulrika Jeansson (S) yrkar på alternativ C med tillägget: - Att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att LOV avvecklas. - Att ge förvaltningen i uppdrag att utredamöjligheten till att del av servicetjänster, t.ex. ett geografiskt område av hemtjänst städ, kan upphandlas för entreprenad. - Att ge förvaltningen i uppdrag att utreda ekonomiska konsekvenser samt kvalitetsaspekter av att införa påverkningsbara timmar inom hemtjänst. Torgny Maurer (SD) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att besluta enligt alternativ A. Hugo Andersson (C) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att besluta enligt alternativ A. Stefan Carlsson (V) och Herman Vinterhjärta (MP) yrkar bifall till Ulrika Jeansson (S) förslag till beslut

19 Kommunstyrelsen Protokoll 19 (34) Inge Jacobsson (M) yrkar bifall till Hugo Anderssons (C) förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande Ulrika Jeansson (S) uppfattar att det finns två förslag till beslut. Hon ställer sitt eget förslag till beslut mot Torgny Maurers (SD) och Hugo Anderssons(C) förslag till beslut. Omröstning Ordförande Ulrika Jeansson (S) ställer sitt eget förslag till beslut mot Torgny Maurers (SD) och Hugo Anderssons(C) förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen röstar till förmån för Ulrika Jeanssons (S) förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1- Att LOV avvecklas. Kommunstyrelsens beslut 2- Att ge förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till att del av servicetjänster, t.ex. ett geografiskt område av hemtjänst städ, kan upphandlas för entreprenad. 3- Att ge förvaltningen i uppdrag att utreda ekonomiska konsekvenser samt kvalitetsaspekter av att införa påverkningsbara timmar inom hemtjänst. Reservation Hugo Andersson (C), Inge Jacobsson (M), Carl-Gustaf Mörner (M), Brittt-Marie Hamnevik Söderberg (L) och Torgny Maurer (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Torgny Maurers (SD) och Hugo Anderssons(C) förslag till beslut.

20 Kommunstyrelsen Protokoll 20 (34) Dnr: KS Policy för förskola, fritidsverksamhet, grundsärskola och grundskola återremitterat ärende Sammanfattning Lärandeberedningen har arbetat enligt uppdrag från kf med att revidera och utveckla strategin för framtidens grundskola utifrån ett evidensbaserat perspektiv med tillägg kf att strategin även ska inkludera förskola och fritidshem. Ett förslag till policy för förskola, fritidsverksamhet och grundskola presenterades i Kommunfullmäktige Enligt beslut Dnr återremitterades ärendet med motiveringen att lärandeberedningen ska återkomma med ett förslag där förarbeten, arbetsbeskrivning och andra formaliteter är avskilda från själva policytexten, samt att det i policyn tydligt framgår att den även omfattar grundsärskolan. Bakgrund Barns språk och läsförmåga är idag, på ett oroväckande sätt, en spegling av föräldrarnas utbildningsnivå. Läsförmåga/läslust/språklig förmåga är en viktig faktor för skolframgång. I Sverige, såväl som i Finspång, finns alarmerande resultat kring barns läsförmåga och läsförståelse. Särskilt när det gäller pojkars läsning i åk 7 underpresterar Finspång. Utvecklingsarbete visar att digitaliseringen leder till en ökad likvärdighet mellan könen, samt att pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutveckling ökar markant. Vi har också funnit att det inte råder likvärdighet när det gäller samverkan mellan olika förskolor, skolor, fritidshem och biblioteket. I skrivande stund har ett arbete startats för att utveckla skolbiblioteksverksamheten. Idag finns en reaktion mot att barn och unga i för stor omfattning getts för vida ramar i sitt lärande, och att ledarskapet i verksamheterna på alla nivåer behöver bli tydligare. Området ledarskap har inte getts så stort utrymme inom lärarutbildningen. Våra barn fostras in i ett individualiserat och jagcentrerat samhälle vilket kan innebära att samspelet mellan vuxna och barn förändrats. Den vuxna auktoriteten utmanas och detta förhållande påverkar även pedagogers och lärares arbete. Särskilt små kommuner har svårt att rekrytera pedagoger, speciallärare och lärare. Det talas om att lärare/pedagoger har låg status, och att deras professionalitet ibland ifrågasätts på ett sätt som är ovanligt inom andra yrken. Reformer under flera år har gjort att många inte anser sig ha tillräckligt med tid att ägna sig åt sitt huvuduppdrag; undervisning och lärande. En undersökning på en skola i Finspång, såväl som nationella studier, visar att lärare upplever att de endast lägger ner drygt en tredjedel av sin arbetstid på undervisning.

21 Kommunstyrelsen Protokoll 21 (34) Vi har erfarit att medarbetare som finns i verksamheten efterfrågar samordning och stöd i sitt integrationsarbete. Det är personalen som dagligen möter nyanlända föräldrar och barn. Samarbete mellan olika aktörer och verksamheter är många gånger en framgångsfaktor. Inte minst i integrationsarbetet vad gäller barn och unga behöver många krafter samverka. Kompetens kring Svenska som andra språk behövs för ett framgångsrikt integrationsarbete. I hela landet, såväl som i Finspång, finns skillnader mellan pojkars och flickors skolresultat. Om vad det med säkerhet beror på är oklart. Det finns dock samstämmiga uppfattningar om att vår syn på hur flickor respektive pojkar ska vara kan ligga bakom hur våra unga presterar och beter sig. I Finspång utbildades ett antal genuspedagoger inom förskola och fritidshem. Dessa är idag aktiva i skiftande omfattning. Det finns oroande rapporter på nationell nivå när det gäller barns och ungas hälsa. Vi har, vad vi vet, inga data från Finspång. Hälsa är en klass- och genusfråga och i Östgötakommissionens rapport för folkhälsa finns flera goda råd när det gäller att arbeta förebyggande kring barns och ungas hälsa. Lugna och avskilda utemiljöer anses kunna bidra till minskad stress och lugn och ro. I Finspång finns många fina skol- och förskolegårdar, men det finns ingen likvärdig kravnivå när det gäller gårdarnas kvalitet. Flickor och pojkar uppvisar ohälsa på varierande sätt. Pojkar är ofta mer utåtagerande och får därmed mer uppmärksamhet, medan flickorna har andra beteenden. Området entreprenörsskap finns med i grundskolestrategin som nu gäller, men har varit nedprioriterat. Inom förskolepedagogiken finns nu inslag som påminner om entreprenöriellt lärande (EL). EL handlar inte om att starta företag- det är ett förhållningssätt. De unga behöver fostras in i att utveckla egna idéer, lösa problem, ta ansvar och anta nya utmaningar. Analys och forskningsanknytning Arbetet inleddes med att försöka få en helhetsbild vad gäller provresultat, betygsdata samt andra kända och upplevda utvecklingsbehov. Med dessa data som utgångspunkt samlade vi på oss aktuell forskning som skulle kunna hjälpa oss att få nya perspektiv på ett antal förbättringsområden som omfattar såväl förskola, fritidshem som grundskola. Efter hand kunde vi se vissa mönster som vi ansåg skulle kunna bli en grund att stå på i vårt arbete. Några av dessa mönster är inte specifika för Finspångs kommun. Exempelvis läskunnighet/läsförståelse och tydligt ledarskap i verksamheterna är områden som också är föremål för uppmärksamhet i ett nationellt perspektiv, och som till viss del är finansierade eller kommer att finansieras med statliga resurser och insatser.

22 Kommunstyrelsen Protokoll 22 (34) Förankring och fortsatt analys Under arbetets gång har beredningen träffat ett stort antal nyckelpersoner inom verksamheten i syfte att få de professionellas syn på vårt förslag till ny strategi för förskola, fritidshem och grundskola. Vi har fått, såväl muntliga som skriftliga, synpunkter från medarbetare som dag efter dag åstadkommer lärande och utveckling i verksamheterna. I slutet av processen inbjöd vi till ett större möte där förskolechefer, rektorer, strateger, bibliotekschef, sektorschefer och andra nyckelpersoner deltog. Då viktades våra förslag på utvecklingsområden, vilket resulterade i idén att särskilt lyfta fram fyra områden som särskilt angelägna att utveckla och prioritera framöver. Vid träffen uttrycktes önskemål om fler liknande träffar, så att politiken och verksamheterna tillsammans kan arbeta i samma riktning med full kraft i positiv anda. När det gäller den politiska förankringen har vi vinnlagt oss om att hålla Kf- ledamöterna informerade om och involverade i våra förslag på sju utvecklingsområden. Vid en Kf-debatt i april-2016 fick vi värdefulla synpunkter på våra områden, men upplevde också att våra områden ansågs vara angelägna och relevanta. Medborgardialog Vi har även försökt ha dialog med föräldrar. Dels genom besök på skolrådet, och dels via en webbenkät. Den senare ger oss ingen säker grund att stå på beroende på ett stort, både externt och internt, bortfall. Det enda vi kan uttala oss om är att de som svarat i stort instämmer i att våra utvecklingsområden är angelägna att arbeta vidare med i verksamheterna. Webbenkäten kan också ses som ett sätt att informera föräldrar om vilka politiska prioriteringar som kan komma att gälla framöver. Genomförande Beredningen hoppas att det grundliga förankringsarbetet kan bidra till att policyn upplevs som relevant och angelägen av de professionella. Vi har förtroende för att den mobilisering av goda krafter som vi upplevt, kan göra skillnad för barn och unga i Finspångs kommun. Vi har i vår strategi försökt avhålla oss ifrån hur policyn ska genomföras, men förväntar oss att eventuella rekryteringar och kompetensutvecklande aktiviteter kan relateras till policyn. Vi har även en önskan om att policyn ska tryckas i ett tilltalande format och spridas till samtliga medarbetare. En viktig del i genomförandet handlar också om att alla nivåer inom politiken ska styra resurser till de områden som ska prioriteras, och att dessa prioriteringar ger avtryck av olika slag. Medarbetarna inom verksamheterna ska ges goda förutsättningar att arbeta för högre måluppfyllelse samt en lugn, trygg och likvärdig verksamhet för såväl barn som medarbetare. Uppföljning Beredningen är medveten om att uppföljning av olika typer av policys inte är en enkel uppgift. En framkomlig väg kan dock vara att sektorsledningen i sin åtagandebeskrivning och verksamheten i sina verksamhetsplaner relaterar sig till policyn och dess viljeinriktning.

23 Kommunstyrelsen Protokoll 23 (34) Förvaltningens kommentarer Sektor barn och utbildning identifierar att det finns områden i policyn där finansieringen behöver tryggas. Dessa områden är digitaliseringen samt skolbibliotekssatsningen. Inom området tydligt ledarskap behöver ekonomiska hänsyn tas utifrån möjligheten att ge förutsättningar för detta för både chefer och personal. Sektor barn- och utbildning identifierar inga juridiska hinder i policyn. Yrkande Torgny Maurer (SD) yrkar på en ändring i stycke 5 Genuspedagogisk medvetenhet: Stycket där det framgår att alla verksamheter skall genomsyras av genuspedagogisk medvetenhet, skall strykas i sin helhet. Beslutsgång Ordförande Ulrika Jeansson (S) uppfattar att det finns två förslag till beslut. Hon ställer Torgny Maurers (SD) yrkande mot förvaltningens förslag till beslut. Omröstning Ordförande Ulrika Jeansson (S) ställer Torgny Maurers (SD) yrkande mot förvaltningens förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen röstar till förmån för förvaltningens förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att anta Policy för förskola, fritidsverksamhet, grundsärskola och grundskola Reservation Torgny Maurer (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande.

24 Kommunstyrelsen Protokoll 24 (34) Informationsärenden Kommunstyrelsen informeras om informationsärendena Följande förtroendevalda och tjänstemän biträder vid informationen: a) Nulägesrapport - Arena Grosvad, Johan Malmberg och Lina Alm informerar och svarar på frågor. b) Statusuppdatering ensamkommande barn och ungdomar i Finspång, Annica Ottosson och Henrik Brolinsson informerar och svarar på frågor. c) Destination Rejmyre - hyra glasbruket, miljösanering och verksamhetsutveckling, Anders Axelsson informerar och svarar på frågor. d) Behovsanalys kring unga vuxna med aktivitetsersättning, Elisabeth Ljungstorp - Processledare Samordningsförbundet Östra Östergötland informerar och svarar på frågor. e) VA-läcka Lugnet, Helén From informerar och svarar på frågor. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet.

25 Kommunstyrelsen Protokoll 25 (34) Dnr: KS Remissvar - Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag för en stärkt minoritetspolitik. Utredningen har antagit namnet Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (Ku 2016:02). I juni 2017 överlämnade utredningen sitt delbetänkande Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) till Regeringen. Finspångs kommun är utnämnd till en av remissinstanserna. Utredningen har kommit fram till att Finspångs kommun bör ställa sig bakom förslaget, med en reservation avseende 1.3 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap. 6 a där ett förbehåll att förutsättningen är att det går att få tag i personal med kunskap i det aktuella minoritetsspråket. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet. 2. Att ärendet tas upp för beslut vid kommunstyrelsens sammanträde

26 Kommunstyrelsen Protokoll 26 (34) Dnr: KS Förslag till regler för partistöd i Finspångs kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige ska besluta om regler för partistöd. Av kommunallagen framgår att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Det finns dock ingen skyldighet att stödja politiska partier. Eftersom stöd årligen betalas ut till de partier som är representerade i Finspångs kommunfullmäktige behövs riktlinjer för vilka partier som har rätt att motta partistöd. Förvaltningen har tagit stöd i SKL:s cirkulär nya regler om kommunalt partistöd samt tittat på hur andra kommuner format sina regler för kommunalt partistöd. I kommunallagen framgår det att partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige. Enligt 14 kap. i vallagen framgår det att Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd. Kommunfullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får också besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen ska beaktas vid fördelningen av partistödet. I lagens mening är dock en stol "tom" först när länsstyrelsen inte har något namn att tillgå när det behöver göras en ny sammanräkning efter en avsägelse från en ledamot i fullmäktige. Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Partistöd får bara ges till ett parti som är en juridisk person. Lagstiftningen är oklar när det gäller vilka krav som kommuner kan ställa på de partier som mottar stödet. Förvaltningen har, med stöd i kommunallagens kommentarer, kommit fram till att kommunfullmäktige kan skriva in att partistöd inte betalas ut till partier som saknar organisation i kommunen. Kommunfullmäktige ska fatta beslut om att en mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens intyg över granskningen ska bifogas redovisningen. Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till parti som inte lämnat redovisning och granskningsintyg. Har redovisning och granskningsrapport enligt 2 kap. 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

27 Kommunstyrelsen Protokoll 27 (34) Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år. Yrkande Ulrika Jeansson (S) yrkar på en återremiss med motiveringen: Dokumentet behöver förtydligas gällande inlämning av redovisning samt och utbetalning av partistöd vid val samt om vad som gäller angående av partierna utsedd särskild granskare. Beslutsgång När förhandlingarna är avslutade konstaterar ordföranden att det endast finns ett förslag och att kommunstyrelsen beslutar enligt detta. Kommunstyrelsens beslut 1. Att ärendet återremitteras med motiveringen att dokumentet behöver förtydligas gällande inlämning av redovisning och utbetalning av partistöd vid val samt om vad som gäller angående av partierna utsedd särskild granskare.

28 Kommunstyrelsen Protokoll 28 (34) Dnr: KS Förändrad inriktning avseende upphandling matdistribution Sammanfattning Matdistributionen är en biståndsbedömd insats vilket innebär att kommunen har skyldighet att tillhandahålla insatsen. Finspångs kommun har haft extern leverantör av kyld mat sedan 2004 och tillagning av matlådor och transport av dessa ingick i uppdraget. Under sommaren 2016 fick sektorn problem med leveranser och bristfällig information till våra kunder. Flera klagomål har inkommit till sektorn avseende uteblivna leveranser. Under hösten eskalerade problemen för våra kunder vilket resulterade i att Finspångs kommun föreslog en förtida uppsägning av avtalet. Idag köper sektor vård- och omsorg matdistribution av sektor samhällsbyggnad. Maten lagas varje dag på Hällstadgårdens kök, Berggårdens kök och Grosvadsköket. Maten lagas en dag innan leverans sker. Grosvadskökets lokaler är under utredning och det finns ett behov av förändring av lokalerna. Det finns en begränsning i hur många portioner som kan tillagas i befintliga lokaler. Om tillagningen av matlådor ska ske i egen regi eller att leveranserna ej ingår i upphandlingen av matdistribution måste detta inkluderas i upphandlingen av transporter. Sedan starten av matdistribution i egen regi har kundantalet dubblerats och hemtjänsten och biståndshandläggarna signalerar om fortsatt ökad efterfrågan på tjänsten. Sektor vård och omsorg föreslår att matdistributionen även fortsättningsvis sker med kyld mat. Möjliga alternativ: Alternativ 1 Beslut att matdistributionen ska ske i egen regi av kyld mat som det sker i dagsläget. Berörda sektorer får i uppdrag att komma med förslag till lösningar på vilka kök som ska ha tillagning av matlådor, hur leveranserna ska ske samt utveckling av processer och logistik i verksamheten. Sektor vård och omsorg köper då matlådor och transporter av sektor samhällsbyggnad. Alternativ 2 Beslut att upphandling sker med lägsta pris. Upphandlingen ska gälla kyld mat och transporter. Detta avser hela kommunen.

29 Kommunstyrelsen Protokoll 29 (34) Detta är förmodligen det billigaste alternativet och det innebär troligen att det är få och stora leverantörer som kan utföra tjänsten. Detta innebär att kommunen tillhandhåller matdistribution på samma sätt som under perioden Alternativ 3 Beslut att upphandling sker med kvalitetskriterier enligt kommunens kost- och måltidspolicy. I upphandlingen kan man då prioritera producenter i närområdet, med närproducerat menar vi eget och angränsande län. Vid upphandlingar möjliggör vi för mindre och lokala leverantörer att lämna anbud. Upphandlingen ska gälla kyld mat och inkludera transporter. Detta avser hela kommunen. Vilket alternativ som ska väljas handlar dock ytterst om politiska övervägande, varför sektor vård och omsorg avstår från att förorda något alternativ. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet. 2. Att ärendet tas upp för beslut vid kommunstyrelsens sammanträde

30 Kommunstyrelsen Protokoll 30 (34) Dnr: KS Medborgarförslag - Multihall på Mollevallen Sammanfattning Bo Harrysson har i januari 2017 lämnat in ett medborgarförslag med önskemål om en multihall på Mollevallen. Bo önskar en större hall där olika aktiviteter och arrangemang kan samlas så som bandy, konståkning, ridsport och konserter. I förslaget föreslås hallen placeras på Mollevallen och ska utformas så den passar in i naturen. I samtal med Bo förtydligar han att det är viktigt att en så pass stor byggnad smälter in i omgivningen. Grosvadsområdet blir allt mer populärt och både föreningarnas verksamhet och Medleys verksamheter växter och lockar allt fler besökare till området. Även nya sporter och föreningar kommer till området och det ställer andra krav på utvecklingen än tidigare. Det har lett till att Finspångs kommun har påbörjat arbetet med en översyn för hela Grosvadsområdet, dels för att möta den ökande efterfrågan och dels för att få en sammanhållen utvecklingstanke kring området. Med detta som bakgrund föreslås att medborgarförslaget tas med i det fortsatta utvecklingsarbetet med området och att medborgarförslaget därmed anses besvarat. Kommunfullmäktiges beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet. 2. Att ärendet tas upp för beslut vid kommunstyrelsens sammanträde

31 Kommunstyrelsen Protokoll 31 (34) Dnr: KS VA-plan Finspångs kommun Sammanfattning Vid kommunfullmäktiges möte den 31 oktober 2012 beslutades (Kf 242) att miljö- och samhällsberedningen får i uppdrag att ta fram förslag till strategiska val i avfallsplanen, energiplanen samt den kommande VA-planen. Ett förslag till VA-plan har arbetats fram av en arbetsgrupp med företrädare för Finspångs kommun och Finspångs Tekniska Verk, med konsultstöd från WSP. Förslaget har utvecklats i dialog med miljö- och samhällsberedningen. Den 29 augusti 2016 beslutade miljö- och samhällsberedningen att sända ut ett förslag till VA-plan på bred remiss. Den 11 oktober 2016 genomfördes ett välbesökt informationsmöte i kommunhuset. Under remisstiden inkom ett mycket stort antal synpunkter. Utifrån inkomna synpunkter har förslaget till VA-plan reviderats. Den 19 juni 2017 beslutade miljö- och samhällsberedningen att föreslå kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till VA-plan (daterat ), samt att uppdraget att ta fram strategiska val i VAplanen förklaras avslutat. Beskrivning av ärendet Finspångs kommun står, i likhet med övriga kommuner, inför stora utmaningar för att säkerställa en hållbar vatten- och avloppsförsörjning, något som också uppmärksammats i kommunens översiktsplan. Att utveckla vatten- och avloppsplaner (VA-planer) är också en utpekad åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Framtagandet av förslaget till VA-plan kan liknas vid en kunskapsresa med stort engagemang, från såväl involverade tjänstemän som förtroendevalda. Under remisstiden inkom hela 106 yttranden från olika aktörer. Synpunkter lämnades från grannkommuner, länsstyrelsen, olika verksamheter och enskilda fastighetsägare. När förslaget till VA-plan har reviderats har främst hänsyn tagits till generella synpunkter som bedömts påverka innehållet i planen. Det stora antal synpunkter kring bildande av verksamhetsområde och tekniska lösningar i bebyggelseområdet Bränntorp kommer att beaktas i den utredning som enligt förslaget till VA-plan ska genomföras Inkomna synpunkter har sammanställts och bemötts i en samrådsredogörelse. Juridiska och ekonomiska konsekvenser Lagstiftningen ställer inget krav på att kommunen ska ta fram en VA-plan. Som tidigare nämnts är dock utvecklande av VA-planer en utpekad åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Det är här viktigt att framhålla att VAplanen inte på något sätt ersätter befintlig lagstiftning kring vatten- och

32 Kommunstyrelsen Protokoll 32 (34) avloppsförsörjning. Kommunens skyldighet att lösa VA-frågan är reglerat i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Enligt LAV har kommunen skyldighet att ordna vatten och avlopp i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. VA-planen ger i detta sammanhang bedömningsoch prioriteringsgrunder för hur detta arbete ska gå till. Ett antal åtgärder i VA-planen kan hanteras inom den ordinarie verksamheten och då genomföras utan ökade kostnader. Åtgärder som etablering av VA-grupp, framtagande av rutiner och kommunikationsstrategi samt samverkan med grannkommuner kan bidra till att befintliga resurser används mer effektivt än idag. Tillfälliga ekonomiska insatser av engångskaraktär kan dock behövas t ex i form av externt stöd vid större utredningar. Som framgår av förslaget till VA-plan ska utbyggnad av nya områden med kommunalt vatten- och avlopp föregås av utredningar och beslut kopplade till kommunens verksamhetsplanering och budgetarbete. I utredningarna kommer ekonomiska konsekvenser av olika tekniska lösningar att redovisas. Om det finns särskilda omständigheter som fördyrar byggandet av en VA-anläggning i ett område och kostnaderna avviker mycket från normal anslutningsavgift, kan kommunen besluta om särtaxa. Vid behov kommer därför förutsättningar för att ta ut en särtaxa att utredas. Kommunen har också möjlighet att skattefinansiera sin VA-verksamhet. Denna rätt följer av principen om det kommunala självstyret. Om kommunen skattefinansierar verksamheten måste dock kommunallagens regler tillämpas. VA-planen och samhällsutvecklingen För varje del i VA-planen presenteras inledningsvis kommunens policy. Utifrån policyn och de förutsättningar som beskrivs i VA-översikten (bilagt kunskapsunderlag) presenteras ett antal aktiviteter (åtgärder) i tabellform. Aktiviteterna syftar till att möta framtida utmaningar och identifierade behov. Med tanke på ständiga förändringar i kommunen och omvärlden behöver denna första VA-plan kontinuerligt uppdateras utifrån samhällsutvecklingen i övrigt. Denna process sammanfaller mycket väl med framtagandet av en ny översiktsplan. Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna informationen till protokollet. 2. Att ärendet tas upp för beslut vid kommunstyrelsens sammanträde

33 Kommunstyrelsen Protokoll 33 (34) Anmälan av delegationsbeslut Tillförordnad kommundirektör sommaren 2017 Dnr KS Delegationsbeslut bidrag Rejmyre Art LAB 2017 Dnr KS Delegationsbeslut fastställande riktlinjer kränkande särbehandling Dnr KS Kommunstyrelsens beslut 1. Att ovanstående delegationsbeslut är tagna i enlighet med kommunstyrelsens delegationsbemyndigande.

34 Kommunstyrelsen Protokoll 34 (34) Delgivningar 1. SKL cirkulär 17:42 - Budgetförutsättningar för åren SKL inbjudan seminarium - Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor kring inkludering och integration Förtroendevald Kommunstyrelsens beslut 1. Att anteckna ovanstående cirkulär och skrivelser till protokollet.