Järnvägsplan Hamnbanan/Bohusbanan, dubbelspår på sträckan Olskroken - Kville. Göteborgs stad Underlagsrapport Sediment

Transkript

1 Järnvägsplan Hamnbanan/Bohusbanan, dubbelspår på sträckan Olskroken - Kville Göteborgs stad Underlagsrapport Sediment xx

2

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Områdesbeskrivning Säveån Göta Älv Bedömningsgrunder Historik Tidigare undersökningar Tidigare markundersökningar Göta Älv Tidigare sedimentundersökningar Göta älv Tidigare markundersökningar Säveån Tidigare sedimentundersökningar Säveån Utförande Fältarbete Provtagning och analys Göta Älv Säveån Resultat Göta Älv Fältbedömning Laboratorieanalyser Säveån Fältbedömning Laboratorieanalyser Utvärdering Göta älv Säveån Rekommendationer Referenser... 16

4 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Situationsplan med provpunkter Säveån och Göta Älv Situationsplan med provpunkter Göta Älv Fältprotokoll med foto Sammanställning utförda laboratorieanalyser V:\_UPPDRAG\227438\MG\_Text\Underlagsrapport Sediment

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund En ny järnvägsbro över Göta älv planeras inom den utbyggnad av hamnbanan som syftar till att öka tillgängligheten och kapaciteten till Göteborgs hamn och övriga industrier på Hisingen. Den nya järnvägssträckan är ca 1,5 km lång, varav drygt 1 km på bro. Ny järnväg ansluter vid befintligt spår vid Partihallarna och förläggs på en ny bro längs med befintlig Marieholmsbro över Säveån, Marieholm och Göta älv ut på Hisingen där den åter ansluter till befintligt spår. Syftet med ny Marieholmsbro är att säkerställa framtida transporter på järnväg över Göta älv till och från Göteborgs hamn och industrier på västra Hisingen. Figur 1. Ungefärligt läge för ny Marieholmsbro markerat med gul linje. Aktuella undersökningsområden i Göta älv och Säveån är inringade med rött. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0180. Vid byggandet av ny Marieholmsbro kommer brostöd, väntbrygga, tryckbankar och en kulvert etableras i Göta Älv. I samband med grundläggning av brostöd och kulvert kommer schaktning i vatten (muddring) att krävas. För etablering av bro över Säveån planeras för ett tillfälligt brostöd av träpålar som kapas och avlägsnas efter byggfasen. 1.2 Syfte Tyréns AB har fått i uppdrag av Trafikverket att utreda förekomst och utbredning av föroreningar i bottensedimenten i Säveån samt i Göta Älv i läge för planerad ny Marieholmsbro och de tryckbankar, ledverk och väntbrygga som 5

6 kommer att förlängas och nyetableras i samband med att bron byggs. Syftet med utförda undersökningar är att ta fram underlag för bedömning av miljörisker i samband med arbeten i vatten samt underlag avseende hantering av upptagna muddermassor. Föreliggande undersökning utgör underlag till MKB och Järnvägsplan för rubricerat uppdrag. 1.3 Avgränsningar Utförd undersökning syftar till att utreda åtgärdsområde för ny Marieholmsbro över Göta Älv och Säveån. Planerad bro kommer att korsa Säveån ca 12 meter söder om befintlig järnvägsbro medan Göta Älv korsas ca 73 meter söder om befintlig järnvägsbro. Ungefärlig sträckning ses i figur 1. Befintliga ledverk kommer att förlängas och en väntbrygga att anläggas på Göta älvs östra sida ca 400 meter söder om befintlig järnvägsbro. Utöver detta kommer stabilitetshöjande åtgärder i form av tryckbankar att etableras i Göta älv. 2. Områdesbeskrivning 2.1 Säveån I läget för ny Marieholmsbro sluttar Säveåns östra sida relativt flackt mot ån. Markskiktet på Säveåns östra sida har delvis banats av i samband med förberedande markarbeten för den planerade Walckesbron inom projekt Partihallsförbindelsen. Västra sidan utgörs av en relativt brant strandbrink i läget för ny Marieholmsbro. Området närmast ån är ett grästäckt grönområde med enstaka större pilträd i strandzonen. Ett tiotal meter från ån löper en GCväg och Waterloogatan. Befintlig järnvägsbro korsar Säveån ca 12 meter norr om planerat läge för ny Marieholmsbro. Säveån är ett Natura 2000-område och har ett strandskyddsområde på 100 meter som återinträder i samband med antagandet av ny detaljplan. 2.2 Göta Älv Göta älvs östra strand i läget för planerad Marieholmsbro utgörs av en kajkonstruktion med hårdgjord markyta. Den miljötekniska markundersökning som utförts i detta område har påvisat förekomst av arsenik i halter över Naturvårdsverkets riktvärden för MKM. Området närmast väster om Göta älv är till stor del uppfyllt med diverse rivningsmassor. Området är idag inte bebyggt, men tidigare har bland annat pappersbruk och trävaruföretag funnits i området. I anslutning till Göta älv har huvudsakligen markförorening i halter under MKM konstaterats i tidigare utförda undersökningar. I enstaka provpunkter har dock halter över gräns för farligt avfall konstaterats (Tyréns, 2011, Ramböll, 2010 och WSP, 2006). Göta Älv har ett strandskyddsområde på 100 meter som återinträder i samband med antagandet av ny detaljplan. V:\_UPPDRAG\227438\MG\_Text\Underlagsrapport Sediment

7 3. Bedömningsgrunder Svenska bedömningsgrunder för sediment baseras på rådande tillstånd i Sverige, eller på en förmodat opåverkad miljö (Naturvårdsverket, 2008). För insjösediment finns tillståndsklassning för metaller i sediment (Naturvårdsverket 2000). För havssediment finns en statistisk tillståndsklassning av organiska miljögifter i sediment samt en bedömning av påverkan från punktkälla för metaller (Naturvårdsverket, 1999a). Huvuddelen av de riktvärden för sediment som tagits fram i andra länder är relaterade till risk för toxikologiska effekter, antingen framtagna ur empiriska samband eller framräknade genom toxicitetstester. När etablerade riktvärden används bör man eftersträva att typen av ekosystem är jämförbara och riktvärden för icke jämförbara förhållanden skall användas med stor försiktighet (Naturvårdsverket, 2008). Som bedömningsgrund för metaller tillämpas svenska jämförvärden för sötvatten (Naturvårdsverket, 2000) jämte gällande riktvärden för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga. För PAH används svensk tillståndsklassning för kust- och havssediment (Naturvårdsverket, 1999a). Avseende PAH saknas specifika riktvärden för Göteborgs Hamns mudderdeponi SSV Vinga och en bedömning görs för varje enskilt fall när risk för miljöpåverkan bedöms föreligga. För PCB används svensk tillståndsklassning för kust- och havssediment (Naturvårdsverket, 1999a) samt riktvärde för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga. För tributyltenn, TBT, finns idag inga svenska nationella riktlinjer eller gränsvärden, varken i sediment, vatten eller i jord. Vidare saknas bedömningsgrunder för nedbrytningsprodukterna av TBT, DBT (dibutyltenn) och MBT (monobutyltenn). I Storbritannien och Irland finns dock gränsvärde för summan av de tre tennföreningarna (TBT+DBT+MBT) (Naturvårdsverket, 2009). I föreliggande rapport används en norsk tillståndsklassning (SFT, 2007) tillsammans med irländska riktvärden (MI, 2006) samt riktvärde för mottagning vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga som bedömningsgrunder avseende TBT samt dess nedbrytningsprodukter. För petroleumkolväten i sediment saknas riktvärden varför analyserade halter jämförs med Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark avseende känslig markanvändning, KM. Som referensmaterial som bakgrundshalt för petroleumkolväten används en undersökning av bottensediment med underlag från Bohuskusten (Cato, 1997). 7

8 4. Historik I samband med planering av utförd sedimentundersökning har tidigare utförda sedimentundersökningar i och i anslutning till aktuellt område inventerats. I samtliga tidigare utförda undersökningar har föroreningar konstaterats i bottensediment i Säveån och Göta Älv. Bakgrundsmaterial har inhämtats från miljöförvaltningen i Göteborg samt konsultfirmor som tidigare utfört undersökningar i området. Resultat av tidigare utförda undersökningar har beaktats vid framtagande av provtagningsplan för föreliggande undersökning. 4.1 Tidigare undersökningar Tidigare markundersökningar Göta Älv I läget för planerad järnvägssträckning över Göta Älv är marken på båda sidor älven till stor del utfylld med fyllnadsmassor som på västra älvstranden till stor del har karaktär av rivningsmassor. Utförda miljötekniska markundersökningar har konstaterat en rad markföroreningar i anslutning till Göta älv. På västra sidan har zinkförorening överstigande gräns för farligt avfall (FA) konstaterats (Ramböll, 2010). I övrigt har en rad tungmetaller samt PAH konstaterats i halter över Naturvårdsverkets riktvärde för MKM (WSP, 2006, Ramböll, 2010, Tyréns, 2011). I området närmast öster om Göta älv har markförorening avseende arsenik konstaterats i halter över MKM i samband med Tyréns undersökningar för Underlagsrapport Förorenad Mark för rubricerat uppdrag (Tyréns, 2011). För detaljer avseende tidigare utförda miljötekniska markundersökningar i anslutning till planerade brostöd och kulvert i Göta Älv och Säveån hänvisas till Underlagsrapport Förorenad Mark för rubricerat uppdrag (Tyréns, 2011) Tidigare sedimentundersökningar Göta älv Flera undersökningar av bottensediment har utförts i anslutning till det område som är aktuellt för etablering av brofundament med tillhörande kulvert, ledverk samt väntbrygga i Göta älv. De undersökningar som har utförts inför planerad vägtunnel under Göta älv har påvisat förekomst av flera olika föroreningar i provtaget sediment i Göta älv (WSP 2006, Vägverket, 2009, Trafikverket, 2010). Förhöjda halter konstateras avseende PAH, olja, PCB, TBT och kvicksilver. De högsta föroreningshalterna konstaterades i en hamnbassäng på älvens östra sida samt intill älvstränderna på båda sidor. Halten olja konstaterades generellt sett vara relativt låg, med något högre halter intill västra älvstranden än längre ut i älven. PAH konstateras i ett par punkter i älven i höga till mycket höga halter i ytliga såväl som djupare liggande sediment. PCB i halter över GHABs riktvärde för deponering vid mudderdeponin SSV Vinga konstateras endast i två punkter, båda i hamnbassängen. I älven är halterna betydligt lägre, men viss påverkan ses även där. TBT förekommer i flera provpunkter i älven, i en av dessa i halter som överstiger GHABs riktvärde för V:\_UPPDRAG\227438\MG\_Text\Underlagsrapport Sediment

9 deponering vid mudderdeponin SSV Vinga. För metaller så konstateras kvicksilver i halter över riktvärde för deponering vid mudderdeponin SSV Vinga i två punkter i älven, intill älvstranden på älvens västra sida samt utanför hamnbassängen på östra sidan. Med undantag av PAH, som förekommer i flertalet provpunkter så bedömer man att föroreningsspridningen är koncentrerad till enstaka punkter eller mindre delområden och inte allmän i området utan (WSP, 2006 och Vägverket, 2009) Tidigare markundersökningar Säveån Området runt Säveåns båda stränder är till stor del utfyllt och markföroreningar har konstaterats i samband med byggandet av Partihallsförbindelsen. På Säveåns västra sida har tidigare utförda undersökningar påvisat kraftigt förhöjda halter av PAH, petroleumkolväten, metaller och ställvis även cyanid (WSP, 2005, 2006, Tyréns internt - pågående uppdrag Partihallsförbindelsen). Markförorening har för flera parametrar konstaterats i halter över gräns för farligt avfall. Längs Säveåns västra sida har betydande utfyllnad skett i samband med att åns lopp flyttades på 1960-talet (WSP, 2005). Massorna skall till stor del härröra från arbetet med Tingstadstunneln och ha utgjorts av kraftigt förorenade massor från gasverksområdet vid Tingstadstunneln. Enligt vad som framkommit i tidigare utförda undersökningar och i samband med byggandet av Partihallsförbindelsen förekommer inte denna typ av fyllnadsmassor i läge för ny Marieholmsbro (Tyréns, 2011, WSP, 2006 och WSP, 2005). På Säveåns östra sida (Partihallarna) har markföroreningar i halter över riktvärden för MKM avseende tungmetaller (antimon, bly, koppar, krom och zink), alifatiska kolväten och PAH (polyaromatiska kolväten) konstaterats i samband med undersökningar och efterbehandling för Partihallsförbindelsen (Tyréns, pågående arbeten). För detaljerad genomgång av tidigare utförda undersökningar avseende förorenad mark i anslutning till planerade brostöd i Säveån hänvisas till Underlagsrapport Förorenad Mark för rubricerat uppdrag Tidigare sedimentundersökningar Säveån Inga tidigare sedimentundersökningar i läget för planerad Marieholmsbro har påträffats. Tidigare har en sedimentundersökning utförts i Säveån i samband med undersökningar inför byggandet av järnvägsbro för dubbelspår Marieholm- Olskroken något hundratal meter uppströms det planerade läget för ny Marieholmsbro. Bottensedimenten konstaterades innehålla måttligt höga till höga halter koppar och krom samt en tydlig påverkan av petroleumkolväten, huvudsakligen i form av PAH (Banverket/Sweco, 2004). 9

10 5. Utförande 5.1 Fältarbete Sedimentprovtagning har utförts i Göta älv och Säveån under juni Provtagningen utfördess och -29 av Sofia Anfinset och Jessica Åberg Tyréns AB. Sedimentprovtagningen utfördes från båt i sammanlagt tolv punkter, TYS01 - TYS12. Provpunkterna TYS01 10 är belägna i Göta G älv medan punkterna, TYS11 och TYS12 är belägna i Säveån, för punkternas lägen se situationsplan i bilaga Provtagning och analys Sedimentprover togs utt med hjälp av två olika metoder. Det D ytliga sedimentet, provtogs i samtliga provpunkter med en bottenhuggare, se s figur 3. Van Veen- provtagaren ger ett stört prov till som mest ca 10 cm djup, men en relativt stor provmängd vilket underlättar bedömningar i fält. Sediment från större djup provtogs, där så var möjligt, med kolvprovtagare av typenn kajak. Provdjup med kajakprovtagare styrs av omständigheter som bottentyp, vattendjup p och strömningsförhållandenn men är maximalt cm. Provtaget sediment undersöktes och bestämdes i fält medd avseende på jordartsmaterial, färg, lukt och en fältuppskattning av mängd av biologiskt material. Provtagningsprotokoll redovisas i bilaga 3. Figur 3. Van Veen-provtagare för sedimentprovtagning (bottenhuggare). Provtaget sediment undersöktes och placerades i provtagningskärl tillhandahållna från laboratoriet varefter proven förvarades kylda tills de nådde laboratoriet. Samtliga analyser har utförts av ALS Scandinavia som är ackrediterat för samtliga ingående analysmetoder. V:\_UPPDRAG\227438\MG\ Text\Underlagsrapport Sediment

11 5.2.1 Göta Älv Tio prover på ytligt sediment från Göta Älv har analyserats på laboratorium med avseende på tennorganiska föreningar, PAH, PCB, metaller och TOC. I fem av dessa provpunkter har dessutom sediment från djupare nivåer analyserats avseende ovanstående parametrar. För provdjup se fältprotokoll i bilaga Säveån Ytsediment från Säveån har analyserats med avseende tennorganiska föreningar, PAH, PCB, metaller och TOC i två provpunkter. I en av provpunkterna i Säveån (TYS11) analyserades även sediment från större djup avseende petroleumkolväten (alifater, aromater och BTEX). 6. Resultat Resultat av Tyréns fältundersökningar och laboratorieanalyser redovisas i detta kapitel. I tabellen i bilaga 4 redovisas resultat från nu utförda sedimentundersökningar jämte tillämpade riktvärden för respektive parameter. 6.1 Göta Älv Fältbedömning Uppmätt vattendjup i Göta älv varierar mellan 1,9 meter i den grundaste provpunkten och 6,5 meter i den djupaste. Provtagningen försvårades av att det i vissa lägen var för strömt för att medge provtagning med kajakprovtagaren. Provtagning av ytliga sediment med Van Veen-provtagare var dock möjlig i samtliga provpunkter. Provpunkterna inmättes med GPS, men viss avdrift till provtagningsögonblicket medför att felet bedöms kunna uppgå till flera meter. De ytliga sedimenten utgörs generellt av sandig silt som neråt i profilen övergår i siltig lera. Inslag av grövre fraktioner (grus) förekommer intill västra älvstranden i provpunkt TYS01 samt vid ledverken i provpunkterna TYS05 och Särskilt i provpunkt TYS01 intill västra älvstranden påträffades en betydande mängd grus och även asfalt i sedimentets översta dm vilket bedöms härröra från sjöpålningar och andra förstärkningsåtgärder, men även aktiviteter på land i området kring provpunkten. Nära östra älvstranden i punkterna TYS09 och -10 konstateras ett 0,5 3 cm mäktigt lager dy avsatt på lerig silt. I provpunkt TYS09 försvårades provtagningen av ett betydande inslag av skräp bl.a. i form av metallbitar och trärester i sedimentets överyta. Biologisk aktivitet i form av mask påträffades i provpunkterna TYS Bottentypen bedöms generellt som transportbotten. Endast botten i provpunkterna TYS01, -09 och -10 bedöms som ackumulationsbotten. Provtagning har utförts till mellan ca 10 och 26 cm djup beroende på botten- och strömningsförhållanden. Prov för laboratorieanalys har uttagits på 1-2 nivåer per provpunkt ner till maximalt provtagningsdjup på ca 26 cm. Provtagningsprotokoll med foton på provtaget sediment redovisas i bilaga 3. 11

12 6.1.2 Laboratorieanalyser TOC Organisk kolhalt Den organiska kolhalten i analyserade sediment låg mellan 0,5 och 1,8 % av TS. Organisk kolhalt i alla provpunkterna redovisas i bilaga 4. Metaller Metallhalten i provtaget sediment varierade från mycket låga till höga halter enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning. Vid jämförelse med riktvärden för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga är det endast uppmätt halt kvicksilver på sediment från nivån cm i provpunkt TYS04 som överstiger riktvärdet. Ytligt sediment i samma provpunkt uppvisar också påverkan men halterna understiger något riktvärdet för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga. Resultat från utförda laboratorieanalyser redovisas i bilaga 4:1. PAH polyaromatiska kolväten Vid jämförelse med bedömningsgrunder för kust- och havssediment varierar PAH-halten i provtaget sediment från låga till mycket höga halter. Mycket höga halter konstateras huvudsakligen i tre provpunkter intill älvstränderna, TYS01, - 04 och -07 men även i en punkt ute i älven, TYS06. Då klara riktlinjer för vad som gäller för mottagning vid GHABs mudderdeponi SSV Vinga saknas har inte heller någon bedömning kunnat utföras utifrån mottagningskriterier. Resultat från utförda laboratorieanalyser redovisas i bilaga 4:2. PCB polyklorerade bifenyler Resultat av utförda PCB-analyser visade generellt på låga halter. I provpunkternatys01, -04, - 07 och -09 konstateras dock höga till mycket höga halter enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning. I övriga provpunkter understiger halten PCB analysmetodens detektionsgräns. Inte i någon provpunkt överstiger halten PCB riktvärdet för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga. Resultat från utförda laboratorieanalyser redovisas i bilaga 4:3. Tennorganiska föreningar TBT konstateras i samtliga provpunkter i halter över detektionsgräns. Även nedbrytningsprodukterna MBT och DBT konstateras i flera provpunkter. De högsta halterna konstateras i den översta decimetern sediment i punkterna TYS04 och -09. Halterna är betydligt lägre i prov som tagits ut från större djup i punkt TYS04. Det summerade värdet för TBT, DBT och MBT ligger i nivå 1 enligt irländska gränsvärden. Denna klassning innebär att sedimenten anses obetydligt förorenade. Vid jämförelse med den norska tillståndsklassningen bedöms tillståndet i ett par provpunkter som dåligt. Inte i någon provpunkt överstiger konstaterade halter TBT riktvärde för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga. Resultat från utförda laboratorieanalyser avseende TBT redovisas i bilaga 4:4. V:\_UPPDRAG\227438\MG\_Text\Underlagsrapport Sediment

13 6.2 Säveån Fältbedömning Uppmätt vattendjup i Säveån är 3,3 meter i provpunkt TYS11 på Säveåns västra sida mot Marieholm och 1,4 meter i provpunkt TYS012 mot Säveåns östra sida vid Partihallarna. I TYS011 krävdes flera provtagningsförsök innan finmaterial påträffades. Provpunkterna inmättes med GPS, men viss avdrift till provtagningsögonblicket medför att felet bedöms kunna uppgå till flera meter. I båda provpunkterna var inslaget av organiskt material i olika faser av nedbrytning påtagligt i det ytliga sedimentet. Det ytliga sedimentet i provpunkt TYS011 utgjordes av ett ca 4 cm mäktigt lager dy med inslag av organiskt material som överlagrade lera. Stark oljelukt konstaterades i upptaget sediment. Bottentypen i provpunkt TYS011 bedömdes i fält som en ackumulationsbotten. I Provpunkt TYS012 utgjordes provtaget sedimentet av sandig silt med ett betydande inslag av växtdelar (löv och kvistar) och diverse skräp. Bottentypen bedömdes som transportbotten. Provtagningsprotokoll med foton på provtaget sediment redovisas i bilaga 3. Provtagning har utförts till 20 cm i TYS011 respektive 15 cm i TYS012. Prov för laboratorieanalys har uttagits på 1 nivå per provpunkt för analys av metaller, PAH, PCB och tennorganiska föreningar. I provpunkt TYS011 har dessutom ett prov tagits ut för analys av petroleumkolväten Laboratorieanalyser TOC Organisk kolhalt Den organiska kolhalten i analyserade sediment var 5,77 % av TS i TYS11 och 4,4 % av TS i TYS12. Organisk kolhalt redovisas tillsammans med övriga analysresultat i bilaga 4. Metaller Metallhalten i provtaget sediment varierade från måttligt höga till höga halter enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning. Vid jämförelse med riktvärden för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga överstiger uppmätt halt kadmium, krom, koppar och bly på sediment från nivån 0-10 cm i provpunkt TYS11 riktvärdet. Metallhalterna i provtaget sediment från provpunkt TYS12 understiger för samtliga parametrar riktvärden för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga. Resultat från utförda laboratorieanalyser redovisas i bilaga 4:1. PAH polyaromatiska kolväten Vid jämförelse med svenska riktvärden för kust- och havssediment uppvisar provtaget sediment i båda provpunkterna i Säveån förekomst av PAH i mycket höga halter. Då klara riktlinjer för vad som gäller för mottagning vid GHABs mudderdeponi SSV Vinga saknas har inte heller någon bedömning kunnat utföras. Resultat från utförda laboratorieanalyser redovisas i bilaga 4:2. 13

14 PCB polyklorerade bifenyler Resultat av utförda PCB-analyser visade på halter under analysmetodens detektionsgräns för provtaget sediment från provpunkt TYS11. I provpunkt TYS12 konstateras PCB i mycket höga halter enligt Naturvårdsverkets tillståndsklassning. Konstaterade halter är dock väl under riktvärdet för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga. Resultat från utförda laboratorieanalyser avseende PCB redovisas i bilaga 4:3. Tennorganiska föreningar I TYS11 konstaterades inga halter av TBT över analysens detektionsgräns. I provpunkt TYS12 konstateras dock såväl TBT som nedbrytningsprodukterna MBT och DBT. Det summerade värdet för TBT, DBT och MBT ligger i nivå 1 enligt den irländska indelningen. Klassningen innebär att sedimenten är obetydligt förorenade. Vid jämförelse med norska tillståndsklassningen bedöms tillståndet i provpunkt TYS12 som moderat. Ingen av provpunkterna i Säveån överstiger halten TBT riktvärdet för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga. Resultat från utförda laboratorieanalyser avseende TBT redovisas i bilaga 4:4 Petroleumkolväten Utförd analys avseende petroleumkolväten på provtaget sediment från provpunkt TYS11 visar på förhöjda halter av alifater C16-C35 och aromater C10- C16. Konstaterade halter överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark för känslig markanvändning. Jämfört med uppmätta medelvärden för Bohuskusten är halten tunga alifater betydligt förhöjd (Cato, 1997). Uppmätt halt tunga alifater uppgår till ca 25 gånger bakgrundsvärdet. Resultat från utförda laboratorieanalyser avseende petroleumkolväten redovisas i bilaga 4:5 7. Utvärdering 7.1 Göta älv Utförda undersökningar visar att sedimenten i det undersökta området i Göta älv generellt är påverkat av flera olika föroreningar. Halterna bedöms generellt som relativt låga, men för ett par provpunkter förekommer flera föroreningar i höga till mycket höga halter enligt tillämpade bedömningsgrunder. De punkter som uppvisar de högsta föroreningshalterna är generellt belägna intill älvens båda stränder vilket bedöms dels bero på att föroreningsbelastningen är större intill land och dels på att den underhållsmuddring som utförs i älven till stor del har avlägsnat eventuella föroreningar i den del av älven som muddras. Föroreningshalten i samtliga provpunkter understiger dock, med undantag av provpunkt TYS04 vid Göta älvs västra strand, gällande riktvärden för deponering vid Göteborgs hamns mudderdeponi SSV Vinga. I sediment från djupet cm i provpunkt TYS04 överstiger analyserad halt kvicksilver gällande riktvärden för deponering vid Vinga. Analyserat sediment från denna provpunkt innehåller även förhöjda halter av PAH, PCB och TBT vilket indikerar en lokal föroreningsbelastning i området. I provpunkten har sediment från två V:\_UPPDRAG\227438\MG\_Text\Underlagsrapport Sediment

15 olika nivåer analyserats. Noterbart är att halterna PCB, PAH och metaller är högre i sediment från den undre nivån, medan halten TBT är högre i den övre nivån. Detta förhållande bedöms bero på att föroreningsbelastningen för olika parameterar varierat över tid. Provpunkt TYS04 är belägen i närheten av provpunkter i vilka tidigare utförda undersökningar visat på förhöjda halter av kvicksilver (WSP, 2006 och Vägverket, 2009). Enligt utförd historisk inventering har ett pappersbruk varit beläget i detta område väster om Göta älv varför konstaterad kvicksilver-förorening antas härröra från verksamheten vid detta. Vad gäller TBT så konstateras halterna i den nu utförda undersökningen vara något lägre än i de undersökningar som utförts inför planerad tunnel under Göta Älv något söder om det nu undersökta området. Det då undersökta området i Göta älv var huvudsakligen beläget utanför en hamnbassäng i vilken de högsta föroreningsnivåerna konstaterades. Möjligen kan de högre halter som då konstaterades bero på att provpunkterna var belägna närmare denna hamnbassäng. I nu utförd undersökning har inga generella trender vad gäller föroreningshalt mot provtagningsdjup setts. Förhöjda halter har konstaterats såväl i ytligt provtaget som djupare sediment. I enstaka punkter där sediment från olika djup analyserats kan dock ett djupberoende ses för enskilda parametrar. Dock är provtagningsdjupet i föreliggande undersökning generellt att betrakta som ytligt då det maximala provtagningsdjupet uppgick till knappt 30 cm. 7.2 Säveån Utförda undersökningar visar att sedimenten i det undersökta området i Säveån generellt är påverkat av flera olika föroreningar. Föreliggande undersökning uppvisar delvis samma föroreningsmönster som den av SWECO utförda undersökning ett par hundra meter uppströms (SWECO, 2004), men halterna är generellt högre i det för föreliggande undersökning aktuella området. Förhöjda metallhalter ses i båda provpunkterna, med de högsta halterna i TYS11 på Säveåns västra sida. I denna provpunkt konstateras höga halter avseende koppar och krom medan måttligt höga halter konstateras avseende kadmium kvicksilver, nickel, bly och zink vid jämförelse med Naturvårdsverkets tillståndsklassning. På Säveåns östra sida konstateras måttligt höga halter avseende koppar och krom, för övriga metaller konstateras mycket låga till låga halter. I båda provpunkterna konstateras mycket höga halter avseende PAH vid jämförelse med Naturvårdsverkets tillståndsklassning för kust och hav. I TYS12 bedöms halten PCB som mycket hög enligt Naturvårdsverkets klassning och en viss påverkan av tennorganiska föreningar kan ses, även om dessa halter är relativt låga. Föroreningar har konstaterats i den översta decimetern sediment, men tydlig föroreningspåverkan ses även i den underliggande leran i provpunkt TYS11, där petroleumkolväten konstaterats i relativt höga halter. Sediment från djupare nivåer kunde vid rådande förhållanden inte provtas med tillämpad metod varför 15

16 ingen detaljerad bedömning av föroreningarnas utbredning i profil har kunnat utföras. Provtaget bottensedimenten i Säveån innehåller mycket höga halter av flera föroreningar och då vissa likheter ses mellan de två provpunkterna och även tidigare utförda undersökningar uppströms görs bedömningen att även om halterna kan variera så är bottensedimentet i området generellt att betrakta som förorenat. I samband med eventuella arbeten i vatten måste åtgärder vidtas för att förhindra spridning av och exponering för dessa föroreningar. 8. Rekommendationer Sammanfattningsvis konstateras att sedimenten i planerat läge för ny Marieholmsbro generellt uppvisar föroreningshalter under gällande riktvärden för deponering vid Göteborgs hamns deponi SSV Vinga. Osäkerhet råder dock vad gäller hanteringen av sediment innehållande PAH-förorening. Inför en eventuell deponering av muddermassor med höga halter PAH gör Göteborgs hamn en särskild avstämning med Länsstyrelsen. Ytterligare avstämning med GHAB rekommenderas för att undersöka möjligheten att deponera uppkomna muddermassor med förhöjda PAH-halter på mudderdeponin SSV Vinga. Vidare rekommenderas avstämning med GHAB avseende eventuellt omhändertagande av muddermassor med förhöjda kvicksilverhalter från området runt provpunkt TYS04 på mudderdeponi SSV Vinga alternativt GHABs nuvarande eller framtida deponier för förorenade muddermassor. 9. Referenser Göteborgs Hamn, GHAB, Riktvärden för deponering vid mudderdeponin SSV Vinga, telefonkontakt Nikol Gulis, Göteborgs Hamn Järnvägsplan Ny Marieholmsbro, Underlagsrapport förorenad mark, MKB, Trafikverket/Tyréns AB, , Granskningshandling E6/ E 45/ E20 Marieholmsförbindelsen, Marieholmstunneln, Bedömning av volym sediment förorenat med tributyltenn (TBT), Trafikverket, Väg E6/E45/E20 Marieholmsförbindelsen, Markteknisk undersökningsrapport-miljö, Ramböll, E6/ E 45/ E20 Marieholmsförbindelsen, Marieholmstunneln, PM förorenade sediment, Vägverket (nuvarande Trafikverket), E6/Väg 45/E20 Marieholmsförbindelsen, Tekniskt PM förorenad mark, WSP Environmental, Vägverket Partihallsförbindelsen, Rapport Riskbedömning avseende PAHförorenad jord vid Säveån, WSP Environmental, V:\_UPPDRAG\227438\MG\_Text\Underlagsrapport Sediment

17 Järnvägsplan Marieholm Olskroken, Dubbeslspår, Översiktlig Miljöteknisk markundersökning (bilaga till MKB), Banverket/ SWECO VIAK, Cato (1997). Cato, I., Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1995 samt nuvarande trender i kustsedimentens miljökvalitet- en rapport från fem kontrollprogram., Sveriges Geologiska Undersökningar, rapporter och meddelanden nr 95, Uppsala. Naturvårdsverket (2009), Riktvärden för förorenad mark -Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976, september 2009, Naturvårdsverket Förlag Naturvårdsverket (2008). Strategi för miljöriskbedömning av förorenade sediment. Rapport 5886, November 2008, Naturvårdsverket Förlag Naturvårdsverket (2000). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 4913, Naturvårdsverket Förlag. Naturvårdsverket (1999a). Bedömningsgrunder för Miljökvalitet, Kust och Hav. Rapport 4914, Naturvårdsverket Förlag. Naturvårdsverket (1999b). Metodik för inventering av förorenade områden, bedömningsgrunder för miljökvalitet, vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport 4918, Naturvårdsverket Förlag. RIVM (2001). Ecotoxicological Serious Risk Concentrations for soil, sediment and (ground)water: updated proposals for first series of compunds. RIVM report STF (2007). Veileder for klassifisering av miljøkvalitet i fjorder og kystfarvann, Revidering av klassifisering av metaller og organiske miljøgifter i vann og sedimenter, Statens forurensningstilsyn, TA-2229/2007 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Stampgatan 34. Telefon: , Texttelefon: