GRUC - Göteborgsregionens utvecklingscentrum

Transkript

1 GRUC - Göteborgsregionens utvecklingscentrum Göteborgs universitet Till Myndigheten för skolutveckling Dnr: G8 929/05 Nordhemsgatan Göteborg Rapport Dnr:2004:539 Samverkan Myndigheten för skolutveckling och GRUC Göteborgsregionens utvecklingscentrum Myndigheten för skolutveckling och GRUC tecknade en överenskommelse om samarbete inom ramen för myndighetens utvecklingsuppdrag. Samverkan har omfattat tre områden under perioden till : 1. Examensarbete i lärarprogrammet 2. Individuella programmet inom gymnasieskolan Samverkan mellan skolformer och mentorskap för elever med utländsk bakgrund 3. Vuxnas lärande A. Basinformation RUC: Göteborgsregionens utvecklingscentrum Kontaktperson (namn och telefon): Monica Sandorf, , Tilldelade medel (totalt i tkr): 753 Förbrukade medel (totalt i tkr): 753 B. Genomförda insatser 1. Examensarbete i lärarprogrammet Samarbete med Externa relationer och Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet Informationsinsatser i GR-nätverk; Utbildningschefsgruppen, Skol-IT-gruppen, Vuxenutbild-ningsgruppen, FOG-gruppen m fl nätverk varje termin 2005/2006 VFU-ledargrupper och VFU-samordnargrupper varje termin Seminarier för förvaltningsledning i kommuner varje termin Skolbesök för information och för att fånga upp frågor till examensarbeten enstaka tillfällen Mässa Attraktiv Skola Göteborg monter v Postadress: Besöksadress: Monica Sandorf Göteborgsregionens Föreningsgatan 20 Utvecklingsledare, GRUC UtvecklingsCentrum Tel: (vx) Monica.Sandorf@ufl.gu.se UFL Göteborgs universitet Fax: Box 100, Göteborg

2 SkolaGoteborg.nu monter och seminarium v Förvaltningskontakt för planering av hur examensarbetet kan bli en resurs i kommunens skolutveckling Mål/Syfte God kännedom i skolverksamheten om vad ett examensarbete i Lärarprogrammet innebär Fler examensarbeten i Lärarprogrammet där studenterna utgår från frågor ställda i skolverksamheten Ökad professionalism i skolverksamheten genom att tillvarata frågeställningar och resultat i lärarstudenters examensarbeten Ökad måluppfyllelse för elever 2.a Individuella programmet på gymnasiet t o m 0602 Seminarier medverkan vid tre större seminarier i Västsverige Mål/Syfte Ökad kännedom om individuella programmet Ökad kvalitet och likvärdighet inom individuella program Ökade förutsättningar för IV-elever att fullfölja en gymnasieutbildning 2.b Samverkan mellan skolformer och mentorskap för elever med utländsk bakgrund fr o m 0603 Informationsinsatser inför ansökan från skolor i hela landet Medverkan i arbetet med att välja ut projekt som skulle få stöd Upptaktsmöten vid projektstart Löpande månadsvis kontakt med de 22 utvalda projekten Mål/Syfte Ökat intresse för utbildning bland elever med utländsk bakgrund Att genom mentorer skapa ökat intresse för utbildning Se även särskild uppföljningsrapport. 3. Vuxnas lärande Seminarier för lärare i vuxenutbildning CFL:s resurser för vuxlärare Betyg och bedömning i vuxenutbildning Per Måhl Nätverksmöten Webbnätverk 2

3 Mål/Syfte Utveckla lärmiljöer samt undervisning, handledning och nätbaserad utbildning som svarar mot vuxnas behov och förutsättningar Pröva nätbaserat samarbete Rättssäker bedömning och betygsättning C. Analys - Resultat 1. Examensarbete i Lärarprogrammet Fler examensarbeten utgår ifrån frågor ställda i verksamheten Ökat intresse i kommunledning för examensarbeten i Lärarprogrammet Fler lärarstudenter med intresse för frågor ställda i verksamheten har kunnat skriva om äkta frågor Kunskap om hur en fråga blir till ett innehåll i ett examensarbete Ökat intresse för lärarutbildningen i kommunerna Ökad kunskap om lärarutbildningen i kommunerna Ökad professionalism i skolverksamheten Ökat samarbete mellan kommuner och lärarutbildning Resultaten svarar ganska väl mot uppsatta mål. Det är viktigt att det nu påbörjade arbetet kan fortsätta och utvecklas med seminarier i kommunerna där lärarstudenter kan informera om sina examensarbeten och den resurs de utgör. Att man tidigt i sin lärarutbildning kan ha en dialog med sin VFU-skola eller sitt VFU-område om frågor som kan belysas i ett examensarbete. Att skolledningen inser den potential som alla lärarstudenter utgör när det gäller skolutveckling. 2a. Individuella programmet på gymnasiet Insatserna inom detta område hade en mycket kort varaktighet och kommenteras därför ej. 2b. Samverkan mellan skolformer och mentorskap för elever med utländsk bakgrund Fler elever med utländsk bakgrund har fått godkända betyg Fler elever har kunnat gå vidare till gymnasieskola/högskola och arbetsliv. Samverkan mellan skolformer har ökat. Det har varit mycket positivt att få arbeta med de olika projekten. Mycket engagerade projektledare har givit mervärde i insatsen. Kontakten mellan högskola/universitet och gymnasieskolor har funnit nya vägar. Särskilt intressanta är de projekt där gymnasieungdomar får inblick i hur det är att studera på högskola och universitet. Mentorskap och individuell coaching är en verksam modell när det gäller kontakt med ungdomar med utländsk bakgrund. Projekten fortsätter under 2008 och resultat från uppföljning och utvärdering kommer våren

4 3. Vuxnas lärande Stort intresse för aktiviteterna som GRUC arrangerade till en början Stort intresse för betyg och bedömningsfrågor hos deltagande lärare Samarbetet mellan GRUC och GR Utbildning fungerade ej tillfredsställande i slutet av insatsen Stöd för insatserna saknades i ledningen för vuxnas lärande i kommunerna Nätbaserade samarbeten mellan lärare i olika kommuner fungerade ej Insatserna under denna rubrik var till en början mycket uppskattade. Efter hand blev samarbetet med GR Utbildning och Vuxenutbildningsgruppen, där ansvariga för vuxnas lärande i GR kommunerna deltar, sämre. En förutsättning för ett lyckat resultat är god förankring i ledningen. Detta gick inte att åstadkomma trots flera försök. Vuxenutbildare har under året varit mycket upptagna med nedläggningshot och andra strukturella förändringar varför det inte varit möjligt att fortsätta som planerat. Att det är angeläget att diskutera en rättssäker bedömning och betygssättning i stort inom vuxnas lärande är dock uppenbart. D. Framtiden Den text som det nationella RUC-nätverket sände till utredare Hans Forsell den 17 september 2007 ger en bild av RUC:s, framtid och möjligheter. Här följer denna text. Hur kan Regionala utvecklingscentra stödja, stärka och stimulera skolutveckling? Regionala utvecklingscentrum (RUC) är en verksamhet som befinner sig i gränslandet mellan Lärarutbildningen och huvudmännen/skolorna. RUC ska stödja kommunikationen mellan dessa parter och fördjupa kunskapen om problem och möjligheter i relationen mellan akademin och verksamheterna i skolsystemet. Skolutveckling ska vara ledord för verksamheten inom RUC, skolutveckling kopplad till lärares och skolledares ledarskap. Det betyder att RUC:s fokus är förskolan/skolan och behovet av att utveckla goda läromiljöer för barnen/eleverna samt ett systematiskt kvalitetsarbete. Andra perspektiv som utgår från andra verksamheter än skolan ska också uppmärksammas i den mån de fördjupar kunskapen om skolutveckling. Hit hör den kunskap som utbildningsinspektionen och nationella utvärderingar ger. Hit hör självklart mer generell kunskap om relationen mellan samhällsutveckling och utbildning/skola. Hit hör också diskussionen om formellt resp. informellt lärande. I jämförelse med andra verksamheter inom lärarutbildningen är RUC:s uppdrag inte endast att fokusera specifikt ämnesinnehåll och enskilda elevers och klassers kunskapsutveckling utan också att tydligt synliggöra skolnivån. RUC har en systemkännedom, som är vital för att skolans utveckling ska ses i ett helhetsperspektiv och därmed kunna bli framgångsrik. Att gemensamt diskutera ovanstående och komma överens om strategier för att uppnå de mål som är uppsatta innebär att samtidigt utveckla en kollektiv förståelse och ett språk för denna 4

5 förståelse. I ett sådant arbete är behovet stort av samverkan med högskolan/lärarutbildningen, som kan bidra med ett brett strukturellt perspektiv på skolutveckling kombinerat med praktiska och teoretiska infallsvinklar på en enskild skolas utveckling. RUC har ett tydligt ansvar att bredda, fördjupa och utveckla denna samverkan. RUC kan samordna lärarutbildningarnas olika kompetenser och hitta alternativa lösningar anpassade efter skolornas behov. Inom RUC fördjupas därmed kunskap om det komplicerade sambandet mellan skolan och högskolan, mellan praxis/yrkeskunnande och akademisk utbildning och forskning. Här fördjupas kunskap om förutsättningar för samverkan utan över- och underordning, om skolutveckling, om politiska och andra beslut och dess betydelse för verksamheten i skolan, om samhällsutvecklingen som helhet och dess påverkan på skolväsendet o.s.v. RUC anser att på sikt bör målet vara att utveckla en ny struktur för arbete med skolutveckling i ett decentraliserat system med en tydlig nationell utbildningsinspektion som granskar skolornas resultat. Ett vidgat samarbete mellan högskolor/lärarutbildningar och huvudmän/skolor skulle kunna intensifiera arbetet med skolutvecklingsfrågor. Högskolan och skolan skulle kunna vara varandras kritiska vänner, arbeta gemensamt med utveckling, utbildning och forskning. Ett sådant alternativ till mer centralstyrda skolutvecklingsinitiativ vore i hög grad kompatibelt med det styrsystem som finns idag. RUC skulle med sin gedigna erfarenhet av samverkan med skolor och huvudmän kunna gå i bräschen för en sådan struktur. RUC har sedan starten haft och har en mängd stora nationella uppdrag från utbildningsdepartementet och centrala skolmyndigheter som Skolverket och MSU kring skolutveckling och lärarfortbildning. Dessa uppdrag skulle inte behöva gå omvägen över centrala myndigheter, utan kunna hanteras av RUC direkt. RUC:s kännedom om och dialog med de lokala huvudmännen/skolorna kan innebära en större flexibilitet och effektivitet samt bättre möjligheter att se till behov och till skräddarsydda lösningar. Det är så vi hanterar de uppdrag vi får direkt från huvudmännen eller de vi tillsammans initierar. Trots att RUC över landet ser olika ut till sin organisation och dimension, finns en stor potential att axla ett större nationellt ansvar för skolans utveckling och därmed även lärarutbildningens. Samtliga RUC ingår i ett nationellt nätverk indelat i fem mindre, som det senaste året antagit fastare former och har regelbundna kontakter och erfarenhetsutbyten. Vid dessa möten deltar representanter från RUC, lärarutbildningar och huvudmän/skolor. Flera har också direkt samverkan kring nationella uppdrag. Den dubbla tillhörigheten till såväl huvudmän/skolor som lärarutbildningar innebär en unik möjlighet att bidra till utveckling för skolor, lärarutbildningar och individer. Sammanfattningsvis är RUC: Regionala arenor mellan huvudmän/skolor och högskolor/lärarutbildningar för professionell samverkan och reflektion kring samhällsuppdraget utbildning vad gäller beprövad erfarenhet, forskning och verksamhetsutveckling Kontaktyta mellan huvudmän/skolor och högskolor/lärarutbildningar för uppdrag/utbildningar avseende fortbildning och skolutveckling Organisation/nätverk för hantering och realisering av statliga uppdrag kring fortbildning och skolutveckling utifrån nationella, regionala och lokala behov Organisationer med gedigen kunskap om utbildningssystemet, skolformer, verksamhetsutveckling, kvalitetsarbete och lärande 5

6 För det nationella RUC-nätverket den 17 september 2007 Mats Barrdahl, PUD, Högskolan Dalarna Inga-Lill Haglund, RegPed, Uppsala Universitet Monika Karlsson, RUN, Mittuniversitetet Lotta Kårlind, RUC, Malmö högskola Monica Sandorf, GRUC, Göteborgs universitet E. Ekonomisk sammanställning Ekonomisk Sammanställning Medel från Myndigheten för skolutveckling i överenskommelse med Göteborgsregionens utvecklingsventrum - GRUC/UFL (Dnr 2004:539) och (Dnr 2005:539) Summering av kostnader och intäkter Intäkter i tkr Bidrag 750 Ränteintäkt 3 Summa intäkter 753 Kostnader i tkr Lönekostnader Lön för projektledare och administratör 458 Resor och hotell 12 Aktiviteter enligt rapport 87 Förvaltningsavgifter 100 Lokalavgifter 96 Summa kostnader 753 Göteborgs den 29 november 2007 Monica Sandorf 6