Utvärdering av elfisken i Vaggeryds kommun

Transkript

1 MEDDELANDE NR 2005:02 Utvärdering av elfisken i Vaggeryds kommun Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län

2

3 Utvärdering av elfisken i Vaggeryds kommun Meddelande nr 2005: 02 Författare Fredrik Nöbelin Referens Sabine Unger, Samhällsbyggnadsavdelningen, Januari 2005 Kontaktperson Sabine Unger, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon , e-post sabine.unger@f.lst.se Beställningsadress Länsstyrelsen i Jönköpings län, Samhällsbyggnadsavdelningen, Jönköping Telefon (vx) Webbplats Fotografier Framsida: Duveledsbäcken Fotograf: Fredrik Nöbelin Kartmaterial Lantmäteriet Ur GSD-Översiktskartan ärende /188F ISSN ISRN LSTY-F-M 05/02--SE Upplaga ex. 50 Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2005 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på Svanenmärkt papper och omslaget består av PETplast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper Länsstyrelsen i Jönköpings län 2005

4

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING MATERIAL OCH METODIK FÄLTARBETE BEDÖMNING AV RESULTAT RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR ÅTGÄRDSOMRÅDE 053 VEDERYDSSJÖN Tabergsån, Gamla masugnen ÅTGÄRDSOMRÅDE 059 VÄSTERÅN Västerån, Nedan Ålarydssjön Västerån, Hultakvarnen Lomsjöån, Nedan Lomsjön Älgabäcken, Kyllås ÅTGÄRDSOMRÅDE 060 ÖSTERÅN Österån, Bongebo kvarn nedre Österån, Nedan Ryasjön Österån, Stensö ÅTGÄRDSOMRÅDE 077 STÖDSTORPAÅN Högaforsån, Kvarnaberg Stödstorpaån, Stödstorp ÅTGÄRDSOMRÅDE 080 SKOGSHYLTASJÖN Duveledsbäcken, Södra Duveled ÅTGÄRDSOMRÅDE 095 HÄSTGÅNGSÅN Hästgångsån, 800 m ovan bron Hästgångsån, Hästgången Hästgångsån, 300 m nedan bron DISKUSSION REFERENSER BILAGA 1, TABELLER BILAGA 2, KARTOR... 33

6 Sammanfattning I föreliggande rapport redovisas resultaten från 14 elfisken i Vaggeryds kommun utförda säsongen Juli månad sommaren 2004 var mycket nederbördsrik vilket följdes av kraftigt stigande vattennivåer i vattendragen. Nederbörden ledde till att delar av Jönköpings län drabbades mycket hårt av översvämningar och högvattnet innebar även stora problem för elfiskets genomförande. Inga elfisken kunde utföras under juli månad i Vaggeryds kommun då vattennivåerna var betydligt över normal nivå. Under augusti sjönk vattenståndet, men i vissa vattendrag tvingades elfiskena trots det genomföras vid vattennivåer över det normala. På sex av de elfiskade lokalerna i Vaggeryds kommun saknas öring i fångsten På samtliga av dessa lokaler har fångsten av öring vid tidigare elfisken alltid varit mycket sparsam eller, vanligen, saknats helt. En positiv utveckling uppvisas dock på den övre lokalen i Västerån, Nedan Ålarydssjön, med ökande tätheter av öring, såväl årsungar som äldre ungar. På de tre lokalerna i Hästgångsån och i Älgabäcken är tätheten av öringungar något lägre än genomsnittet medan tätheten av öringungar i Högaforsån, Stödstorpaån och Duveledsbäcken sjunkit markant. De höga vattennivåerna i vattendragen under juli månad, och i vissa vattendrag fortsatt höga även under augusti, påverkade sannolikt öringtätheten negativt i vattendragen. Resultatet på flertalet av lokalerna påverkas dock troligen av andra faktorer än högvatten. Frånvaron av öring på sex av lokalerna orsakas troligen av att öringbeståndet antingen är utslaget av försurningspåverkan, mänskliga ingrepp i vattenmiljön eller att vissa elfiskelokaler inte utgör lämpliga lek- och uppväxtmiljöer för öring. I ett av dessa vattendrag, Tabergsån, finns en sjövandrande öringstam, men återkolonisation förhindras av nedströms liggande vandringshinder och ett eventuellt stationärt öringbestånd på sträckan synes vara utslaget. Frånvaron av öring i Österån kan i ett fall förklaras av olämplig undersökningslokal (Bongebo kvarn) eller i ett fall stark mänsklig påverkan (Nedan Ryasjön), men frånvaron av öring även på lokalen Stensö indikerar att öringstammen i Österån är utslagen eller mycket starkt försvagad till följd av försurningspåverkan. Ytterligare en lokal, Hultakvarnen i Västerån, utgör inte en lämplig öringmiljö där en mycket stor andel av bottenmaterialet utgörs av sand. Den resterande lokalen där ingen öring påträffats är Lomsjöån (lokal Nedan Lomsjön). Dess förutsättningar är relativt goda som öringbiotop vilket indikerar att öringbeståndet i vattendraget är utslaget eller kraftigt försvagat. I övriga fall kan en stark mänsklig påverkan noteras även i Duveledsbäcken. Markskador uppströms lokalen har lett till stora utsläpp av sand i vattendraget. Sanden har sedimenterat på stora delar av vattendraget och haft en starkt negativ påverkan på den elfiskade sträckans potential som öringbiotop. Totalt sett uppvisar elfiskelokalerna i Vaggeryds kommun en mycket stark påverkan av försurning, mänsklig påverkan i form av anläggande av vandringshinder, rensning samt skador på närmiljön som lett till skador på vattenmiljön (Duveledsbäcken). Av övriga lokaler kan minskningen av öringtätheten till viss del sannolikt tillskrivas väderförhållandena de senaste åren med högvatten såväl 2003 som 2004 samt den torra och mycket kalla vintern 2002/2003 som troligen väsentligt ökade mortaliteten hos, i synnerhet, årsungarna. 2

7 Vattendrag/Lokal Åtgärdsområde Bedömning av kalkning Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion Tabergsån/Gamla masugnen 053 Går ej att - bedöma Västerån/Nedan Ålarydssjön Västerån/Hultakvarnen 059 Går ej att + bedöma Lomsjöån/Nedan Lomsjön 059 Går ej att - bedöma Älgabäcken/Kyllås Österån/Bongebo kvarn Österån/Nedan Ryasjön Österån/Stensö Högaforsån/Kvarnaberg Stödstorpaån/Stödstorp Duveledsbäcken/Södra Duveled Hästgångsån/800 m ovan bron Hästgångsån/Hästgången Hästgångsån/300 m nedan bron Figur 1. Bedömning av kalkning samt allmän bedömning per undersökt lokal. Åtgärdsområde Bedömning av måluppfyllelse Åtgärdsområde 053 Vederydssjön Går ej att bedöma Åtgärdsområde 059 Västerån + Åtgärdsområde 060 Österån - Åtgärdsområde 077 Stödstorpaån + Åtgärdsområde 080 Skogshyltasjön + Åtgärdsområde 095 Hästgångsån ++ Figur 2. Bedömning av måluppfyllelse per åtgärdsområde. 3

8 1. Inledning Försurningsskadorna på sjöar och vattendrag har på många håll varit stora i Jönköpings län. Fiskar, kräftor och andra vattenlevande djur påverkas starkt negativt av en kraftig försurningssituation och hela ekossystem riskerar helt att slås ut om inga förebyggande insatser görs. Situationen har varit allvarligast i länets västra och sydliga delar där kombinationen av en kalkfattig berggrund, tunna jordar och en hög nederbörd lett till stora skador. För att minimera skadorna är kalkningsverksamheten omfattande i Jönköpings län med kalkning av ca 540 sjöar och 162 vattendragssträckor. För att undersöka effekten av den pågående kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag genomförs olika biologiska och kemiska undersökningar. Elfiskeundersökningar i vattendrag utgör en del av kalkeffektuppföljningen och årligen utförs mellan elfisken i länet. Elfiskena ger information om artsammansättning, beståndsstorlek, åldersstrukturer och ger vid längre tidsserier viktig information om förändringar i beståndets sammansättning. Vid redovisningen av elfiskena görs utvärderingarna kommunvis och föreliggande rapport omfattar 29 elfiskeundersökningar genomförda säsongerna 2003 och 2004 i Vaggeryds kommun. Samtliga de redovisade elfiskena ingår i länsstyrelsens program för uppföljning av kalkningsverksamheten. Konsulterna Patrik Lindberg och Fredrik Nöbelin har svarat för fältarbetet och rapportskrivningen i enlighet med länsstyrelsens anvisningar. 2. Material och metodik 2.1 Fältarbete Elfiskeundersökningarna i Vaggeryds kommun år 2004 genomfördes under juli och augusti månad. Vid elfiskena användes en bensindriven generator (Honda EU Inverter 10i) och en varierbar likströmstransformator (Lugab). Den utgående spänningen som användes varierade mellan V beroende på vattendragets konduktivitet, flöde och temperatur. Totalt elfiskades 14 lokaler i kommunen säsongen Åtta elfisken bedrevs kvalitativt. De resterande elfiskena bedrevs kvantitativt och standardiserat med hjälp av den sk utfiskningsmetoden. Samtliga fångade fiskarter och kräftor längdmättes på individnivå med 1 mm noggrannhet och samtliga äldre individer vägdes individuellt (1 g noggrannhet) medan årsungar vägdes i grupp. För att förhindra spridning av sjukdomar och parasiter desinficerades all utrustning vid byte av vattensystem eller efter fiske i vattendrag med förekomst av kräftor. 2.2 Bedömning av resultat Elfiskeresultaten i föreliggande rapport ligger till grund för en bedömning av kalkningsverksamhetens funktion i respektive åtgärdsområde. Enligt Länsstyrelsens Åtgärdsplan finns för varje åtgärdsområde ett antal uppsatta motiv för kalkningsverksamheten och kemiska mål (se presentation av åtgärdsområden, kap. Resultat) som skall vara uppfyllda för att kalkningen skall anses vara framgångsrik. Resultaten utgör grund för dels bedömning om de fiskeribiologiska målen för kalkningen uppnåtts eller ej samt dels en allmän bedömning av fiskfaunans status. Bedömningen rörande de fiskeribiologiska målen anknyter till de mål som uppsatts i Länsstyrelsens Åtgärdsplan medan den allmänna bedömningen av fiskfaunans status görs på grundval av övriga, än försurning, kända påverkansfaktorer såsom reglering, rensning o dy. För vardera av prövningarna finns en fyrgradig skala utifrån vilken resultaten skall bedömas. 4

9 Klass Allmän bedömning av fiskfaunans status ++ Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk synes optimal eller nära optimal i förhållande till de naturliga och ursprungliga förutsättningarna. + Förekomst och rekrytering av öring samt strömlevande fisk synes tämligen god, men ej optimal på grund av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. Bestånden kan dock vara på väg att återhämta sig från tidigare påverkan. - Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk synes påverkad av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. Artsammansättning och/eller artfördelning synes ej naturlig. Uppenbar risk för beståndens fortlevnad vid fortsatt svag utveckling eller tillkommande störning. -- Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk kraftigt negativt påverkad av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. Risk för beståndets fortlevnad vid fortsatt svag utveckling eller tillkommande störning. Klass Bedömning av de fiskeribiologiska målen inom kalkningsverksamheten ++ Målet synes väl uppfyllt. + Målet uppfyllt. - Målet synes ej vara uppfyllt. -- Målet tydligt ej uppfyllt. Utöver ovanstående bedömningar av kalkningsverksamhet och fiskfaunans status görs en värdering av den aktuella elfiskelokalens värde som reproduktionslokal för öring. Resultatet presenteras som en fyrgradig skala mellan 0-3 där 0 avser en för öringens lek- och uppväxt olämplig lokal medan 3 motsvarar en mycket god reproduktionslokal för öring. Bedömningen avser den aktuella situationen vilken i vissa vattendrag starkt påverkats av mänsklig aktivitet. Förutsättningarna kan därför i några fall förändras genom biotopvårdsåtgärder vilket i så fall påpekas under kommentarerna till respektive lokal. I redovisningen presenteras även resultaten från närmast föregående bottenfaunaundersökning. 5

10 3. Resultat 3.1 Nederbörd och temperatur Nederbörd och temperaturförhållanden har de senaste två åren avvikit avsevärt från normalförhållandena. Nederbördsavvikelsen inleddes vintern 2002/2003 med ovanligt låg nederbörd, i kombination med starkare kyla än normalt. Under sommaren 2003 och sommaren 2004 ökade därefter nederbörden markant under respektive års julimånader för att under augusti vara lägre än normalt. Nedan redovisas nederbörd och temperatur uppmätt i Flahult utanför Jönköping. Värdena är naturligtvis inte representativa för hela Jönköpings län,men speglar nederbördssituationen under perioden 2003/ nederbörd mm månadsmedel jan 2003/dec 2004 mm nederbörd sep-04 aug-04 jul-04 jun-04 maj-04 apr-04 mar-04 feb-04 jan-04 dec-03 nov-03 okt-03 sep-03 aug-03 jul-03 jun-03 maj-03 apr-03 mar-03 feb-03 jan-03 Figur 3. Nederbörd mellan januari 2003 och september 2004 i Flahult 20 Medeltemperatur jan 2003/dec 2004 Medeltemperatur 10 Temperatur 0 sep-04 aug-04 jul-04 jun-04 maj-04 apr-04 mar-04 feb-04 jan-04 dec-03 nov-03 okt-03 sep-03 aug-03 jul-03 jun-03 maj-03 apr-03 mar-03 feb-03 jan Figur 4. Temperatur mellan januari 2003 och september 2004 i Flahult. 6

11 3.2 Åtgärdsområde 053 Vederydssjön Tabergsån tillhör Motala ströms avrinningsområde. Fem sjöar ingår i åtgärdsområdet varav Vederydssjön bedöms ha narurvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Vederydssjön har även ett högt rekreationsvärde, viss biologisk funktion och vissa raritetsvärden. Förutom försurning påverkas delar av åtgärdsområdet av regleringar och förorenade utsläpp. Kalkningen inleddes 1987 då ph-värdet varierade då mellan 5,0 och 5,5 i flera vatten inom området. Försurningen ledde till att öringbeståndet i Vederydsån slogs ut. Även flodkräftan försvann ur vattendraget och flera sjöar. Idag finns signalkräfta utplanterad inom åtgärdsområdet. I länsstyrelsens Åtgärdsplan upprättades målområden inom åtgärdsområde 053 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Tabergsån Strömstationär öring, strömstare, forsärla, 6,3 upplåtet fritidsfiske, storlom Vederydssjön Storlom, fiskgjuse 6,0 7

12 3.2.1 Tabergsån, Gamla masugnen Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel jämn sten, block måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg äng, lövskog måttlig 0 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Abborre 28 0,45 19,1-56 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning Går ej att bedöma Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning Ingen gjord Lokalen Gamla masugnen i Tabergsån ligger uppströms definitiva vandringshinder vilket gör att den sjövandrande öringen från Vättern och Munksjön inte kan nå lokalen och troligen finns inget stationärt öringbestånd på sträckan. Sträckans förutsättningar som lek- och uppväxtlokal är relativt goda. Lokalen har elfiskats vid fyra tillfällen, 1995, 1998, 2001 och Fångsten under dessa år har utgjorts av abborre, elritsa, gädda och mört. Frånvaro av öring på sträckan försvårar bedömningen av kalkmålet. Elritsa och mört finns visserligen på sträckan, men fångas mera slumpmässigt. Kalkmålet kan av denna anledning ej säkert bedömas. Fiskbeståndet och artsammansättningen på lokalen påverkas negativt av den mänskliga påverkan som skett genom anläggandet av vandringshinder i Tabergsån. 8

13 3.3 Åtgärdsområde 059 Västerån Västerån rinner genom ett glest befolkat område i västra Vaggeryds kommun. Flera sjöar ingår i åtgärdsområdet där Svinsjön har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Förutom att området har varit kraftigt försurningspåverkat har vattenkraftsutbyggnaden varit omfattande. Kalkningsverksamheten i vattensystemet påbörjades 1983 då området uppvisade ph-värden ned till 4,2. Försurningen har allvarligt påverkat fiskfaunan i vattensystemet. Mört, elritsa och lake har slagits ut i hela Västeråns avrinningssytem uppströms Rydssjön. Abborren har slagits ut i Stensjön och benlöjan i Rydssjön. Återintroduktioner av mört, benlöja och öring har genomförts i området. Av förekommande naturvärden kan nämnas häckande forsärla och fiskgjuse. Öringbestånd finns i Lomsjöån och Älgabäcken. I Älgabäcken finns även flodkräfta. I länsstyrelsens Åtgärdsplan upprättades målområden inom åtgärdsområde 059 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Älgabäcken Strömstationär öring, flodkräfta, forsärla, 6,0 bottenfauna med höga naturvärden Västerån övre Forsärla 6,0 Västerån nedre Forsärla 6,0 Stensjön 6,0 Juddesjö 6,0 Svinsjön 6,0 Lomsjön 6,0 Hällesjö 6,0 Voxtorpasjön 6,0 Kolasjön 6,0 Ålarydssjön 6,0 Rydssjön 6,0 9

14 3.3.1 Västerån, Nedan Ålarydssjön Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel ojämn block riklig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog måttlig 4 klart klart Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring ,6 1,4 0,3 24 Öring >0+ 9 0,7 2,1 0,5 440 Elritsa 5 0,39 2,1-19 Fångstens vikt (g) Antal öring (st) Längd (mm) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) > Årtal Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Nyholm 2003 Ingen el obetydlig påv. Västerån nedströms Ålarydssjön har provfiskats ett flertal gånger sedan Förekomst av öring är inte känt från Västerån tidigare och de nu påträffade öringarnas ursprung är okänt men kan möjligen härröra från Älgabäcken fångades öring första gången och har sedan dess ökat i täthet till provfisket Tätheterna är inte höga, men uppvisar en positiv trend. Den elfiskade lokalen bedöms utgöra ett bra uppväxtområde, i synnerhet för äldre öringungar, eftersom stora delar av lokalen är blockrik och relativt djup. Delar av lokalen lämpar sig dock väl för årsungar. Vid elfisket 2004 fångades även elritsa och tidigare säsonger har abborre och gädda fångats. Fångsten av årsungar av öring och den ökande trenden avseende öringtätheter gör att vattenkvaliteten bedöms som tillfredsställande. Fiskbeståndet i Västerån nedströms Ålarydssjön bedöms som ökande, men ännu ej optimalt. 10

15 3.3.2 Västerån, Hultakvarnen Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel jämn sand, grus, sten ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg äng, lövskog måttlig 0 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Elritsa 1 0,39 1,6-2 Fångstens vikt (g) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) > Årtal Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning Går ej att bedöma Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 0 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Nyholm 2003 Ingen el obetydlig påv. Lokalens vid Hultakvarnen består av en kort strömsträcka där bottensubstratet främst utgörs av sand och smågrus. Lokalens förutsättningar som lek- och uppväxtbiotop för öring är dåliga och värdet av elfiske på sträckan kan ifrågasättas. Lokalen har provfiskats sex gånger sedan 1989 och en öringårsunge har påträffats. Förutom denna har abborre, gädda, lake, elritsa, bäcknejonöga, mört och signalkräfta påträffats. Normalt skulle ett provfiske där endast en elritsa fångas resultera i att kalkmålet inte bedöms vara uppnått. Tas hänsyn till lokalens karaktär, med olämpliga uppväxtbiotoper för öring, och att fångst av övriga försurningskänsliga arter är mera slumpmässig görs bedömningen att inga slutsatser kan dras av resultatet. Den, jämfört med tidigare år, lägre artrikedomen vid elfisket 2004 gör att bedömningen av fiskbeståndet inte kan anses optimalt. 11

16 3.3.3 Lomsjöån, Nedan Lomsjön Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel intermediär sten och grus ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Gädda 1 0,5 1,6-162 Mört 1 0,45 1,7-67 Elritsa 3 0,39 6,0-14 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning Går ej att bedöma Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning Ingen gjord Lomsjöån nedströms Lomsjön består av en strömsträcka med ganska goda förutsättningar som öringbiotop. Trots detta har ingen öring påträffats på lokalen under de fem elfisken som gjorts sedan Fångsten vid elfisket 2004 utgjordes av ett mindre antal elritsor, gädda och mört. Vid tidigare elfisken har även abborre fångats. Med anledning av att inga årsungar av öring eller andra försurningskänsliga arter fångades bedöms kalkmålet ej vara uppfyllt. Flera äldre årsklasser av elritsa återfanns dock vilket indikerar att vattenkemin är tillfredsställande åtminstone vissa år. Avsaknaden av öring på en för dem relativt lämpad lokal medför att den allmänna bedömningen av fiskbeståndet karaktäriseras som påverkat. 12

17 3.3.4 Älgabäcken, Kyllås Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel jämn block, sten, grus ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 0 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring ,6 7,6 5,0 43 Öring >0+ 3 0,7 1,2 5,2 342 Elritsa 9 0,39 6,6-13 Gädda 2 0,5 1,1-118 Antal öring (st) Längd (mm) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) >0+ Fångstens vikt (g) Årtal Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Kyllås 2003 Ingen el obetydlig påv. Älgabäcken vid Kyllås är en mycket god biotop för öring. Lokalen provfiskades första gången 1989 då inga öringar fångades. Efter detta har en markant ökning av tätheten öring noterats. Tätheten av öring 2004 på lokalen var totalt sett lägre än tidigare år, men tätheten av årsungar är god. Vid elfisket fångades även elritsa och gädda. Inga andra arter har fångats på lokalen tidigare säsonger. Kalkmålet bedöms som väl uppfyllt med anledning av den rika förekomsten av årsungar av öring på lokalen. Fiskbeståndet bedöms som tämligen gott, men ej optimalt p g a att antalet äldre öringungar minskat jämfört med tidigare år. 13

18 3.4 Åtgärdsområde 060 Österån Österån är ett tidigare starkt försurningspåverkat avrinningsområde. Flera sjöar ingår i åtgärdsområdet, bla Mosjön som är referenssjö och har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. När kalkningen påbörjades i Österån 1982 var ph-värdet mycket lågt. Uppmätta värden varierade mellan 3,6 och 5,0. Avrinningsområdets fiskfauna påverkades starkt negativt av försurningen, flertalet mört- och lakbestånd slogs ut, elritsan drabbades hårt i Österån och benlöja och flodkräfta slogs ut i Långvattnet. Förutom försurningspåverkan finns ett flertal vandringhinder i Österån som försvårar återkolonisation. Mossjön är en naturligt försurad sjö med ett ekosystem anpassat till denna miljö. Sjön är av denna anledning utsedd som Natura 2000-objekt. I övrigt finns flodkräfta åter i Långvattnet efter återintroduktion samt forsärla och fiskgjuse i delar av åtgärdsområdet. I länsstyrelsens Åtgärdsplan upprättades målområden inom åtgärdsområde 060 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Långvattnet Flodkräfta 6,0 Bongebosjön 6,0 Brandsjön 6,0 Kroksjön 6,0 Ryasjön 6,0 Öregöl 6,0 Långasjön Fiskgjuse 6,0 Österån övre 6,0 Storån uppströms Flaten 6,0 Österån nedre Forsärla 6,0 14

19 3.4.1 Österån, Bongebo kvarn nedre Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög ojämn block, fin måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 5 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Gädda 1 0,5 2,0-38 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning - Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion -- Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 1 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Kvarnagärde 2003 Betydlig påverkan Bongebo kvarn är belägen högt upp i Österåns vattensystem. Lokalen är en medelmåttig öringlokal avgränsad i dess övre del ev att vandringshinder. Bottensubstratet består till stor del av finsedimentärt material i lokalens nedre del. I övre delen är vattnet mera strömmande och bottensubstratet ugörs av block. Lokalen har provfiskats vid fyra tillfällen sedan Inga öringar har fångats, endast elritsa och gädda har påträffats vid elfiskena. Uppgifter om förekomst av öring saknas dock i Österån vilket möjligen innebär att arten aldrig funnits i vattendraget. Med utgångspunkt från resultatet kan försurningspåverkan inte uteslutas. Öring synes helt saknas på sträckan och inga elritsor fångades. Frånvaron av öring samt den i övrigt låga fisktillgången gör att fiskbeståndet bedöms som kraftigt påverkat av någon yttre störning. 15

20 3.4.2 Österån, Nedan Ryasjön Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög intermediär sten, block ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog god 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Mört 13 0,45 13,8-87 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 1 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Rumperyd 2003 Ingen el obetydlig påv. Österån nedströms Ryasjön är en sträcka med bra strömförhållanden för öring. Tyvärr är sträckan kraftigt rensad vilket sannolikt påverkar fiskbeståndet på platsen. Detta kan möjligen vara en bidragande orsak till att ingen öring fångats på lokalen sedan elfiskena startade Sannolikt är dock öringbeståndet utslaget eller möjligen mycket svagt på sträckan. Uppgifter om förekomst av öring saknas dock i Österån vilket möjligen innebär att arten aldrig funnits i vattendraget. Säsongen 2004 fångades endast mört på lokalen medan även gädda och abborre fångats tidigare säsonger. Större delen av mörtarna som fångades på lokalen bedömdes vara ettåriga vilket visar på fungerande reproduktion i Österån eller närliggande sjöar, åtminstone vissa år. Den relativt rikliga tillgången på ettårig mört, 10 av 13 fångade individer, gör att kalkmålet bedöms som uppfyllt trots att årsungar ej fångades. Frånvaron av öring på lokalen indikerar störning på den naturliga fiskfaunan, troligen orsakat av en kombination av tidigare försurningspåverkan, anläggande av vandringshinder och rensningsåtgärder. 16

21 3.4.3 Österån, Stensö Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög ojämn sten, block ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg tomt, lövskog god 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Elritsa 3 0,39 1,7-6 Gädda 1 0,5 0,4-95 Signalkräfta 1 0,43 0,5-37 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 3 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Rumperyd 2003 Ingen el obetydlig påv. Österån vid Stensö är en mycket fin öringlokal såväl avseende strömhastighet som bottenstruktur och- substrat. Liksom på övriga elfiskade lokaler i Österån saknas dock öring som inte har fångats under något elfiske sedan första provfisket Sannolikt är öringbeståndet utslaget från området alternativt mycket svagt. Uppgifter om förekomst av öring saknas dock i Österån vilket möjligen innebär att arten aldrig funnits i vattendraget. Vid elfisket 2004 fångades elritsa, gädda och signalkräfta. Tidigare har även abborre fångats vid provfisken på lokalen. Förekomst av signalkräfta och elritsa indikerar att kalkmålet uppnåtts. De låga tätheterna av samtliga arter gör att fiskbeståndet karaktäriseras som påverkat av någon yttre störning. 17

22 3.5 Åtgärdsområde 077 Stödstorpaån Åtgärdsområdet ingår i Lagans vattensystem och kallas i dess övre del Högaforsån. Flera mindre sjöar ingår i området, bl a Kolasjön som har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Kalkningsverksamheten inleddes 1985 då ph-värdet låg kring 4,5 i större delen av åtgärdsområdet. Försurningspåverkan medförde att mörtbestånden slogs ut i övre delen av avrinningsområdet liksom flodkräftbestånden i Sulebosjön och Kolasjön samt öring och elritsa i vattendragets övre delar. De nedre delarna av Stödstorpaån är däremot opåverkade av försurning på grund av att vattendraget rinner genom ett område bestående av den mycket basiska bergarten syenit. Vandringshinder i Stödstorpaån förhindrar naturlig återkolonisation av vattendragets övre delar. Kvarvarande kända naturvärden är häckande fiskgjuse och storlom vid Kolasjön. Känt är att även strömstare och forsärla förekommer inom området och att öring finns kvar i Stödstorpaån. I länsstyrelsens Åtgärdsplan upprättades målområden inom åtgärdsområde 077 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Borisköpasjön 6,0 Stödstorpaån övre 6,0 Stödstorpaån nedre Forsärla 6,0 Sulebosjön 6,0 Kolasjön Fiskgjuse, storlom 6,0 Häpplingen 6,0 18

23 3.5.1 Högaforsån, Kvarnaberg Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel intermediär sten, block saknas Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Öring ,6 0,5 1,3 2 Fångstens vikt (g) Antal öring (st) Längd (mm) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) Årtal > Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Horsarp 2003 Ingen el obetydlig påv. Öringtätheten i Högaforsån har sedan 2000 upplevt en markant nedgång. Tätheterna har dalat kraftigt och årsungar har helt saknats vid provfisket förutom vid årets fiske. Detta trots att lokalen utgör en mycket fin öringbiotop med lagom strömhastighet och relativt gott om ståndplatser. Inga andra arter förutom öring fångades vid årets fiske. Vid tidigare elfisken har elritsa, gädda och signalkräfta påträffats. Fångsten av en öringårsunge säsongen 2004 är positivt i Högaforsån. Årsungar har inte fångats sedan 2000, men indikerar nu, med viss tvekan, att vattenkvaliteten är tillfredsställande. Kalkmålet bedöms därför som uppfyllt. På grund av den kraftigt minskade tätheten de senaste åren bedöms fiskbeståndet som påverkat av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. 19

24 3.5.2 Stödstorpaån, Stödstorp Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel jämn sand, grus, sten måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog god 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) P-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring ,57 0,8 5,4 4 Öring 1+/Ä 2 0,70 1,1 4,0 71 Gädda 1 1,00 0,4-150 Bergsimpa 37 0,58 15,4-123 Signalkräfta 1 0,43 0,9-42 Antal öring (st) Kommentar till resultaten Längd (mm) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) Årtal Fångstens vikt (g) 0+ > Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Stödstorp 2003 Ingen el obetydlig påv. Sedan 1995 har öringtätheten minskat tydligt i Stödstorpaån liksom på den uppströms liggande lokalen vid Kvarnaberg (se föregående sida). Orsaken till detta är okänd då försurning inte bör utgöra ett problem i nedre delan av vattensystemet eftersom berggrunden i området består av den mycket basiska bergarten syenit. Förhållandena avseende lek- och uppväxt är mycket bra på lokalen med en bra beskuggning av vattendraget. Utöver öring fångades även gädda, bergsimpa och signalkräfta. Vid tidigare elfisken har även bäckröding, lake, abborre, elritsa samt mört fångats. Förekomsten av årsungar indikerar att kalkmålet uppnåtts. Trenden med minskande tätheter av öring indikerar att fiskbeståndet är påverkat av någon störning på vattenmiljön. 20

25 3.6 Åtgärdsområde 080 Skogshyltasjön Skogshyltasjöns åtgärdsområde började kalkas 1986 och omfattar Skogshyltasjön och Duveledsbäcken. Sjön har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Området var dessförinnan försurat med ph-värden runt 5,9 och denna försurningspåverkan bidrog troligen till att flodkräftbestånden i Skogshyltasjön och Duveledsbäcken slogs ut. Idag finns signalkräfta inom området. Inom åtgärdsområdet häckar fiskgjuse och storlom. Öring finns i Duveledsbäcken. Höga kvicksilverhalter har uppmätts i Skogshyltasjön. I länsstyrelsens Åtgärdsplan upprättades målområden inom åtgärdsområde 080 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Skogshyltasjön Fiskgjuse, storlom, höga 6,0 kvicksilverhalter i fisk Duveledsbäcken Öring 6,0 21

26 3.6.1 Duveledsbäcken, Södra Duveled Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel intermediär sand, block, sten ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog god 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring ,6 2,2 7,1 21 Öring 1+/Ä 2 0,7 0,8 3,7 74 Signalkräfta 1 0,43 0,6-10 Fångstens vikt (g) Antal öring (st) Längd (mm) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) > Årtal Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 1 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Södra Duveled 2003 Ingen el obetydlig påv. Öringtätheten i Duveledsbäcken har minskat stadigt under de senaste tio åren. Orsaken till detta är troligen det utsläpp av sand (ref markägaren) som fyllt större delen av elfiskelokalen och sannolikt stora delar av övriga delar av ån. Sandmängden tycks öka varje år och minskar åns potential som öringlokal eftersom många lek- och uppväxtområdet förstörs. Vid årets fiske fångades utöver öring även signalkräfta medan det tidigare år har påträffats gädda, elritsa och lake. Förekomsten av låga tätheter av öringårsungar tyder på en tillfredsställande vattenkemi. Kalkmålet anses därför uppfyllt. Minskande tätheter av öring kan sannolikt härledas till sandutsläppet i ån. Förekomst och rekrytering av öring anses därför negativt påverkad av mänsklig aktivitet. 22

27 3.7 Åtgärdsområde 095 Hästgångsån Åtgärdsområdet ingår i Lagans vattensystem och omfattar Hokasjön och den tillrinnande Hästgångsån. I nedre delen av Hästgångsån ligger Lyngemadssjön som är en artificiell damm. Både Hokasjön och Lyngemadssjön har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Hästgångsån ingår i Naturvårdsverkets IKEU-program (Integrerad KalkningsEffekt- Uppföljning) och har mycket högt naturvärde enligt System Aqua. Kalkning i området inleddes 1985 då vattenområdet var försurningsdrabbat med ph-värden ned till 5,5. I området häckar strömstare och forsärla och i Lyngemadssjön förekommer även storlom. Hästgångsån hyser bestånd av öring och elritsa. I länsstyrelsens Åtgärdsplan upprättades målområden inom åtgärdsområde 095 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Lyngemadssjön Sjölevande öring 6,0 Bäck mellan Hokasjön- Forsärla 6,0 Lyngemadssjön Hästgångsån Strömstationär öring 6,0 23

28 3.7.1 Hästgångsån, 800 m ovan bron Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken IKEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel intermediär block, grus riklig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring ,62 12,1 8,9 136 Öring 1+/Ä 20 0,86 5,9 13,9 625 Elritsa 3 0,39 2,3-2 Mört 1 1,00 0,3-9 Signalkräfta 6 0,57 1,9-134 Antal öring (st) Längd (mm) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) Årtal Fångstens vikt (g) >0+ Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Hästgången 2003 Ingen el obetydlig påv. Hästgångsån har ett relativt gott öringbestånd och ingår i det nationella kalkeffektuppföljningsprogrammet (IKEU). Lokalen är en god lek - och uppväxtbiotop för öring med gott om ståndplatser. Förutom öring fångades även elritsa och signalkräfta. Tidigare år har det även fångats mört på lokalen. Gott om öringårsungar på lokalen indikerar att vattenkemin varit god det senaste året. Kalkmålet bedöms som väl uppfyllt. Tätheten av öring är säsongen 2004 något lägre än genomsnittet de närmast föregående åren vilket troligen beror på naturliga fluktuationer i beståndet. Liksom på nedströms liggande lokaler kan dock en nedåtgående trend utläsas sedan 1999 (med undantag av 2002). Beståndet bedöms med anledning av detta vara tämligen gott, men inte optimalt

29 3.7.2 Hästgångsån, Hästgången Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken IKEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög intermediär block, sten måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 10 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring ,75 8,1 10,4 93 Öring 1+/Ä 15 0,71 4,1 12,5 857 Elritsa 15 0,18 9,4-31 Signalkräfta 2 0,43 1,3-35 Antal öring (st) Kommentar till resultaten Längd (mm) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) Årtal Fångstens vikt (g) 0+ > Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Hästgången 2003 Ingen el obetydlig påv. Lokalen Hästgången i Hästgångsån är en god lek- och uppväxtbiotop för öring. Liksom övriga elfiskelokaler i Hästgångsån ingår den i det nationella kalkeffektuppföljningsprogrammet IKEU. Utöver öring fångades elritsa och signalkräfta vid provfisket och tidigare år har bäcknejonöga och gädda fångats. Trots något lägre tätheter av öringårsungar än normalt bedöms försurningspåverkan under det närmast föregående året vara liten och kalkmålet anses som väl uppfyllt. Tätheten av öring, såväl årsungar som äldre öringungar, är lägre än normalt. Den totala tätheten av öringungar har minskat successivt sedan 1999, dock med en svag ökning Stigande tätheter av årsungar 2004 jämfört med de närmast två föregående åren kan dock indikera en återhämtning. Fiskbeståndet bedöms därför som tämligen gott, men ej optimalt. 25

30 3.7.3 Hästgångsån, 300 m nedan bron Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken IKEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög intermediär block, häll måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog måttlig 0 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring ,76 7,8 15,3 60 Öring 1+/Ä 17 0,79 7,3 12,6 783 Elritsa 52 0,49 25,5-109 Signalkräfta 1 0,43 1,0-24 Antal öring (st) Kommentar till resultaten Längd (mm) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) Fångstens vikt (g) Årtal 0+ >0+ Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Hästgången 2003 Ingen el obetydlig påv. Den nedre lokalen i Hästgångsån utgörs, liksom övriga, av en god lek- och uppväxtlokal för öring. Som på övriga lokaler i Hästgångsån var öringtätheten lägre än genomsnittet säsongen 2004 och en svagt nedåtgående trend kan uttydas från fisket 1999 och framåt. Utöver öring fångades elritsa och signalkräftainga andra arter har fångats på lokalen vid tidigare elfisken. Relativt god tillgång, om än i lägre tätheter än tidigare år, tyder på ett väl uppfyllt kalkmål. De minskade tätheterna av såväl årsungar som äldre öringungar är sannolikt en följd av naturliga mellanårsvariationer i beståndet. Trenden är dock densamma på samtliga lokaler i Hästgångsån. Beståndet anses därför vara tämligen gott, men ej optimalt. 26

31 4. Diskussion Extrema väderleksförhållanden som påverkat såväl vattendrag som fiskbestånd har varit vanliga de senaste åren. Kombinationen av ovanligt låg nederbörd och en lägre medeltemperatur än normalt vintern 2002/2003 resulterade i mycket låga vattennivåer i flera vattendrag. Följande sommar 2003 var nederbörden mycket kraftig under juli och delar av länet var mycket hårt drabbade. Sommaren 2004 inleddes på liknande sätt och delar av Jönköpings län (se Resultat, Kap 3.1) hade en större totalnederbörd under juli månad 2004 jämfört med samma period Kombinationen av torka och stark kyla vintern 2002/2003 ökade sannolikt mortaliteten hos fisken, i synnerhet hos årsungarna vilket i viss utsträckning kan synas i elfiskeresultaten. Resultaten från elfiskena är dock något svårtolkade eftersom de ibland genomfördes under svåra förhållanden. Förutom att genomförandet ofta försvårades genom större problem att fånga fisken, ändrades troligen fiskens uppehållsplatser i stor utsträckning. Lokaler som vid lägre vattenstånd utgör goda uppväxtmiljöer kan vid högvatten helt sakna fisk. Den beräknade öringtätheten blir naturligtvis lidande genom den utspädningseffekt, d v s elfiskelokalernas ökade area som innebär att fisken sprids på en större yta, som är resultatet av höga vattennivåer. Detta fick dessutom ännu större genomslagskraft sommaren 2003 eftersom dödligheten hos fisken troligen varit högre än normalt under föregående vinter. En ökad dödlighet hos fisken p g a högflödena under sommarmånaderna kan inte heller uteslutas genom de ökande förflyttningarna hos fisken som eventuellt blottställer dem för predation. Nederbördsmängden har naturligtvis en effekt även på försurningens påverkan på sjöar och vattendrag. En lägre nederbörd under vintern 2002/2003 kan ha medfört en lägre försurningspåverkan på vattnen i Jönköpings län. Våren 2003 var dock nederbördsrik och ökade belastningen på vattendragen i länet vilket kan ha haft en negativ effekt på öringrommens utveckling. Våren 2004 visar en, ur denna aspekt, för öringrom och -yngel gynnsammare utveckling med något lägre nederbörd än normalt. Förutom yttre omständigheter som väder och klimat har den mänskliga påverkan varit stor på flera av de undersökta vattendragen. Ofta har en stark påverkan, vanligen anläggande av fördämningar eller rensnings- och rätningsarbeten i vattendragen, noterats i direkt anslutning till elfiskelokalerna. Rensning och rätning av ett vattendrag genomförs för att få undan vattnet snabbare vilket är intressant bl a i anslutning till annan vattenverksamher som drift av sågar, kvarnar eller dylikt, men även för att öka den tillgängliga skogsarealen. Fyra av de 14 elfiskelokalerna i Vaggeryds kommun är direkt påverkade av denna typ av ingrepp. Utöver detta är ett vattendrag, Duveledsbäcken, utsatt för sandavlagringar på grund av markskador i bäckens närområde. På samtliga dessa lokaler påverkas sannolikt fiskbesåndet negativt av ingreppet, men på lokalen Nedan Ryasjön i Österån kan ingreppen på elfiskesträckan, kraftig rensning i kombination med ett vandringshinder i sträckans övre del, vara helt avgörande för elfiskeresultatet. Nämnas bör att av de undersökta lokalerna ingår även två lokaler, Hultakvarn i Västerån och Bongebo kvarn i Österån, där vattenmiljön inte lämpar sig för öringreproduktion. De yttre störningar som beskrivits påverkar i varierande utsträckning elfiskeresultatet och försvårar bedömningen av försurningspåverkan i vattendragen. Väderpåverkan kan inte helt undvikas vid elfiskeundersökningar, men lokaler där den mänskliga påverkan kan vara helt avgörande för bedömningen bör övervägas om de skall ingå i effektuppföljningsprogrammet. Samma övervägande bör göras för de lokaler där vattenmiljön ej lämpar sig för öringreproduktion. 27

32 Referenser Appelberg, M., Bergquist, B Undersökningstyper för provfiske i sötvatten. PM Drottningholm. Bohlin, T Kvantitativt elfiske efter lax och öring synpunkter och rekommendationer. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (4). Länsstyrelsen i Jönköpings län Natur Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län Kalkningar i Vaggeryds kommun Meddelande 2003:32. Länsstyrelsen i Jönköpings län Bottenfauna i Jönköpings län Meddelande 2004:26. Länsstyrelsen i Jönköpings län Åtgärdsplan Meddelande 2003:35. Länsstyrelsen i Jönköpings län Åtgärdsplan Bilaga 3. Meddelande 2003:35. Länsstyrelsen i Jönköpings län Åtgärdsplan Bilaga 4. Meddelande 2003:35. 28

33 Bilaga 1, tabeller Åtgärdsområde 053 Vederydssjön Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Tabergsån Gamla masugnen Abb, elr, gä Tabergsån Gamla masugnen Abb, elr, gä, mö Tabergsån Gamla masugnen Abb, gä, mö Tabergsån Gamla masugnen Abb Elfiskade lokaler (antal): 1 Utförda elfisken (antal): 4 Noterade arter (antal): 4 (abb, elr, gä, mö) Åtgärdsområde 059 Västerån Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Västerån Nedan Ålarydssjön Abb Västerån Nedan Ålarydssjön Abb Västerån Nedan Ålarydssjön Abb, gä Västerån Nedan Ålarydssjön Abb, elr, gä Västerån Nedan Ålarydssjön Västerån Nedan Ålarydssjön ,4 1,5 Elr, gä Västerån Nedan Ålarydssjön ,4 3,5 Elr Västerån Hultakvarnen Abb, gä, la Västerån Hultakvarnen Elr, gä, la Västerån Hultakvarnen Abb, bäcne, gä, la Västerån Hultakvarnen ,8 0,8 Gä, la, mö Västerån Hultakvarnen Elr, signkräf Västerån Hultakvarnen Elr Lomsjöån Nedan Lomsjön Lomsjöån Nedan Lomsjön Abb, elr, gä Lomsjöån Nedan Lomsjön Lomsjöån Nedan Lomsjön Abb, elr, gä, mö Lomsjöån Nedan Lomsjön El, gä, mö Älgabäcken Kyllås Gä Älgabäcken Kyllås ,3 Gä Älgabäcken Kyllås ,6 9,4 - Älgabäcken Kyllås ,9 19,1 - Älgabäcken Kyllås ,1 16,7 Elr Älgabäcken Kyllås ,6 8,8 Elr, gä Elfiskade lokaler (antal): 4 Utförda elfisken (antal): 24 Noterade arter (antal): 8 (öring, abb, bäcne, gä, elr, la, mö, signkräf) 29

34 Åtgärdsområde 060 Österån Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Österån Bongebo kvarn Elr, gä Österån Bongebo kvarn Elr Österån Bongebo kvarn Elr, gä Österån Bongebo kvarn Gä Österån Nedan Ryasjön Abb, gä Österån Nedan Ryasjön Abb, gä Österån Nedan Ryasjön Abb, gä Österån Nedan Ryasjön Abb, gä, mö Österån Nedan Ryasjön Abb, gä, mö Österån Nedan Ryasjön Mö Österån Stensö Elr, gä Österån Stensö Abb, elr, gä, signkräf Österån Stensö Elr, gä, signkräf Österån Stensö Elr, gä Österån Stensö Elr Österån Stensö Elr, gä, signkräf Österån Stensö Elr, gä, signkräf Elfiskade lokaler (antal): 3 Utförda elfisken (antal): 17 Noterade arter (antal): 5 (abb, gä, elr, mö, signkräf) Åtgärdsområde 077 Stödstorpaån Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Högaforsån Kvarnaberg Elr, gä Högaforsån Kvarnaberg Elr, gä Högaforsån Kvarnaberg ,8 Elr, gä Högaforsån Kvarnaberg ,8 Elr, gä, signkräf Högaforsån Kvarnaberg Elr, signkräf Högaforsån Kvarnaberg ,8 9,6 Bäcne, elr, signkräf Högaforsån Kvarnaberg ,3 Elr, signkräf Högaforsån Kvarnaberg ,7 8,4 Gä, signkräf Högaforsån Kvarnaberg ,2 Elr, signkräf Högaforsån Kvarnaberg ,9 Signkräf Högaforsån Kvarnaberg ,4 Gä, signkräf Högaforsån Kvarnaberg ,5 0,5 - Stödstorpaån Stödstorp ,4 7,0 Besim, elr, gä, la Stödstorpaån Stödstorp ,4 5,0 Besim,elr, gä, la Stödstorpaån Stödstorp ,5 8,7 Besim,elr, gä, la, mö Stödstorpaån Stödstorp ,1 11,3 Besim, elr, bäcrö Stödstorpaån Stödstorp ,6 6,8 Besim, elr Stödstorpaån Stödstorp ,0 14,1 Abb, besim, elr, la, mö 30

35 Stödstorpaån Stödstorp ,7 19,2 Besim, elr, la Stödstorpaån Stödstorp ,7 13,6 Besim, brax, elr, la Stödstorpaån Stödstorp ,8 6,9 Besim,elr, la Stödstorpaån Stödstorp ,8 1,6 Besim, gä, signkräf Elfiskade lokaler (antal): 2 Utförda elfisken (antal): 22 Noterade arter (antal): 11 (öring, elr, abb, besim, gä, la, mö, brax, bäcne, bäcrö, signkräf) Åtgärdsområde 080 Skogshyltasjön Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Duveledsbäcken S Duveled ,3 6,2 Gä, la, flodkräf Duveledsbäcken S Duveled ,4 11,3 La Duveledsbäcken S Duveled ,4 33,8 Elr, la Duveledsbäcken S Duveled ,7 13,2 - Duveledsbäcken S Duveled ,6 10,3 Signkräf Duveledsbäcken S Duveled ,4 8,0 Signkräf Duveledsbäcken S Duveled ,8 Signkräf Duveledsbäcken S Duveled ,2 3,0 Signkräf Elfiskade lokaler (antal): 1 Utförda elfisken (antal): 8 Noterade arter (antal): 6 (Öring, gä, elr, la, signkräf, flodkräf) Åtgärdsområde 095 Hästgångsån Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Hästgångsån 800 m ovan bron ,8 28,0 Elr Hästgångsån 800 m ovan bron ,6 29,5 Elr Hästgångsån 800 m ovan bron ,9 22,1 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron ,5 Elr Hästgångsån 800 m ovan bron ,3 6,4 Elr Hästgångsån 800 m ovan bron ,4 13,9 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron ,0 26,3 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron ,0 24,0 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron ,2 35,4 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron ,3 27,3 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron ,2 22,9 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron ,6 37,0 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron ,0 16,0 Elr, gä, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron ,1 18,0 Elr, mö, signkräf Hästgångsån Hästgången ,7 17,6 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången ,4 15,2 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången ,0 40,6 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången ,1 30,5 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången ,0 33,5 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången ,8 30,1 Elr, bäcne, signkräf Hästgångsån Hästgången ,9 25,8 Elr, signkräf 31

36 Hästgångsån Hästgången ,4 12,4 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången ,7 10,7 Elr, gä, signkräf Hästgångsån Hästgången ,1 12,5 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron ,0 56,3 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron ,3 22,2 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron ,2 35,9 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron ,0 27,5 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron ,7 24,7 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron ,6 27,1 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron ,0 14,4 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron ,8 15,1 Elr, signkräf Elfiskade lokaler (antal): 3 Utförda elfisken (antal): 32 Noterade arter (antal): 6 (öring, elr, gä, mö, bäcne, signkräf) Förkortningar: Mö = mört, elr = elritsa, besim = bergsimpa, gä = gädda, signkräf = signalkräfta, abb = abborre, la = lake, bäcne = bäcknejonöga, nej= nejonöga, flodkräf = flodkräfta, bäcrö = bäckröding, brax = braxen 32

37 Bilaga 2, kartor Gamla masugnen 33

38 Nedan Lomsjön Kyllås Nedan Ålarydssjön Hulta kvarn 34

39 Bongebo kvarn Nedan Ryasjön Stensö 35

40 Bro Kvarnaberg Stödstorp 36

41 Södra Duveled 37

42 800 m ovan bron Hästgången 300 m nedan bron 38