samverkan En attraktiv stad stadsutveckling i

Transkript

1 En attraktiv stad stadsutveckling i samverkan NVF23 Kristiansand Vägverket 1

2 TRAST 2, Trafik för en attraktiv stad Vägverket 2

3 Vägverket 3

4 Projektet Den Goda Staden i full gång Exempel på sammanvägningsfrågor: Varudistribution Gångfartsområden Trygghet Stadsläkning Finansiering Vision och acceptans Mötet med staden Handel Nya transportformer för en attraktiv stad Utvärdering så långt Vägverket 4

5 Vägverket Projekt Den Goda Staden Syfte Att med utgångspunkt i konkreta fall utveckla kunskap om integrerad planering av bebyggelse och transportsystem utveckla processer och lösningar där olika intressen, krav och behov hanteras samordnat för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling 5

6 Utmaning 1 Attraktiv stad Samordnad helhet integrerad stadsstruktur Bebyggelse Parker Stadsrum och gator Trafik av olika slag En attraktiv livsmiljö En attraktiv näringslivsmiljö Vägverket 6

7 Vägverket Utmaning 2 (Statskontorets rapport 2005:3. Sektorisering inom offentlig förvaltning) Att samordna olika sektorsperspektiv och politikområden och matcha det faktum att de principer som styr dagens förvaltningspolitik (mål- och resultatstyrning) motverkar samordning mellan sektorer 7

8 Vad har gjorts? Diskussion kring nationell stadsutveckling Aktiviteter inom ramen för de 24 delprojekten i de tre kommunerna Kunskapsspridning i seminarier och rapporter Etablering av ett antal sektorsövergripande fora Bidrag till legitimitet vilket är nödvändigt för att utveckla sektorsövergripande samverkan och ge incitament för ändrade arbetssätt och attityder Vägverket 8

9 Vägverket Övergripande stadsutveckling Effektiva transportsystem och attraktiva städer är en nyckel för ekonomisk tillväxt och minskat klimathot. Snabb stadsutveckling. Omvandling i städerna. Omställning av Sveriges ekonomi till följd av globaliseringen. Tillväxten koncentreras till stadsregionerna. Förtätning behövs och stadsutveckling som stöder kollektiva trafiklösningar och inte överbelastar vägsystemet Samverkan mellan sektorer och mellan kommunal, regional och nationell nivå Miljöproblem till följd av trafik försvårar tät stadsutveckling 9

10 Vägverket 10

11 Varudistribution Vägverket 11

12 Vägverket 12 Varudistribution, nuläge Minskad lagerhållning. Mindre varor beställs varje gång. Ger högre leveransfrekvens, ofta lägre fyllnadsgrad i fordonen. Arbete med tillgänglighet och stadsplanering har prioriterat andra trafikanters och intressegruppers behov. Ger minskad tillgänglighet för varudistributörerna. Affärer efterfrågar nya typer av service som leverans ända fram till butikens dörr (istället för en lastkaj i källaren) och uppackning av varor.

13 Mått Vägverket 13

14 Vägverket 14

15 Vägverket 15

16 Vägverket 16

17 Vägverket 17 Varudistribution, åtgärder Traditionella regleringar och åtgärder Storlek, tyngd, tid Anpassning av hastighetsbegränsande åtgärder Parkering, lastplatser Effektivisering av transporter eller minskning av utsläpp. Miljözon Samlastning, smart beställning (färre o. större leveranser, få leverantörer) En kombination är de två första. Effektivare (fyllnadsgrad) gav t ex. fler icke blockerade lastzoner, tillgång till vissa kollektivtrafikfält.

18 Vägverket 18 Varudistribution, slutsatser Samverkan och dialog Kombinera målen med hållbar utveckling och tillgänglighet för varudistributörerna. Ta regelöverträdelser på större allvar. Smarta och miljömedvetna beställare ett mycket effektivt sätt att minska antal körda kilometer och fordon i tätorterna.

19 Vägverket 19 En metod att arbeta med tillgänglighet för varudistribution För att starta dialog och samverkan kring ett område eller ett antal leverensadresser som upplevs som problematiska. Kontrollera om en leverensadress eller en grupp leverensadresser kan anses tillgängliga eller ej, exempelvis efter att klagomål inkommit. Inventera den samlade tillgängligheten i en tätort med syfte att kartlägga vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa god tillgänglighet Fyra indikatorer med 20 mått

20 Indikator 1: Förhållanden kring tätortens lastplatser Mått 1 tidsbegränsning och trängsel vid lastplatsen Mått 2 avstånd mellan lastplats och leveransadress Mått 3 underlaget mellan lastplats och leveransadress Mått 4 lutande plan mellan lastplats och leveransadress Mått 5 kontakt med oskyddade trafikanter och annan trafik Mått 6 lastplatsens utformning och dimension Mått 7 avlastningsplatsen inom synhåll Indikator 2: Kommunens verksamhet kring lastplatser Mått 8 metodik för kvalitetsklassning av lastplatser finns Mått 9 metodiken används vid detaljplaneprocessen Mått 10 metodiken används vid bygglovsgranskning Mått 11 övervakning av lastplatser Vägverket 20 Indikator 3: Förhållanden kring tätortens vägsträckor Mått 12 framkomlighetsbegränsningar Mått 13 trängsel Mått 14 fungerande vägvisning Mått 15 existerande LTF är rationella Indikator 4: Kommunens verksamhet kring transportsträckor Mått 16 handläggningstid för dispensärenden Mått 17 snöröjning Mått 18 uppdaterad tillgänglighetsinformation för tung trafik och andra tillgänglighetsbegränsningar Mått 19 information om vägarbeten och dess effekter Mått 20 utvärdering av förändringar i verksamheten eller föreskrifter m a p näringslivets transporter

21 Gångfartsområden Vägverket 21

22 Vägverket 22

23 Vägverket 23

24 Vägverket 24

25 Vägverket 25

26 Nybroplan Vägverket 26

27 Vägverket 27

28 Vägverket 28

29 Vägverket 29

30 Vägverket 30

31 Gångfartsområde Nytt i TrF 10 kap. 8 En väg eller ett område får förklaras som gångfartsområde endast om det är utformat så att det framgår att gående nyttjar hela ytan och att det inte är lämpligt att föra fordon med högre hastighet än gångfart Vägverket 31

32 Trygghet Vägverket 32

33 De sju mest framträdande Skolproblemen i USA Vägverket Avbryter den som talar Tuggummituggande För oväsen Spring i korridorer Tränger sig i matkö Opassande klädsel Nedskräpning 1990 Narkotikamissbruk Alkoholmissbruk Graviditeter Självmord Våldtäkt Rån Misshandel

34 Trygghet Vägverket 34 Hårdare samhällsklimat än för 15 år sedan. Om frågan om otrygghet får mer status kan man komma åt problemet. Inte realistiskt att sanera en hel stad från otrygghet. Istället skapa trygga stråk och platser och låta övriga delar av staden fungera dagtid Viktiga platser, t ex knutpunkter, flytta de sociala problemen till en mindre störande plats några kvarter bort. Flytta de sociala problemen med någon tids mellanrum eftersom det gör det svårare för unga att hitta dessa platser och påverkas negativt.

35 Vägverket 35

36 Stadsläkning Funktionalitet inkluderande säkerhet, tillgänglighet, framkomlighet ställs mot attraktivitet Vägverket 36

37 Vägverket 37

38 Vägverket 38 Stadsbyggnadskontor och gatukontor i Uppsala Smalare gaturum helst ner mot meter Kantstensparkering Skapa nytt trafikbeteende Bredare gaturum minst 40 meter Ej kantstensparkering fordon/dygn

39 Vägverket 39

40 Vägverket 40

41 Vägverket 41 Finansiering PPP (Public Private Partnership) ett samlingsnamn för olika offentlig- privata partnerskap => Både TCM(Town Centre Management) och BID(Business Improvement District) är en form av PPP BID är ett formaliserat PPP lagstiftning & affärsplan TCM är ett informellt PPP

42 Beskrivning av själva BID-processen Ett avgränsat område - vanligen en gata, området kring en gata eller ett eller flera kvarter Förslag på utformning av aktuellt BID affärsplan med åtgärder och avgiftsnivå Omröstning ( ballot ) där > 50% måste rösta ja för att det skall bli ett BID Alla måste vara med och betala Totalt max fem år - sen måste processen upprepas Vägverket 42

43 Vägverket 43 Spårvagnsutbyggnad i Norrköping Att erbjuda invånarna i Ljura, Hageby och Navestad en stadslik, attraktiv och hållbar boendemiljö med en väl utbyggd och integrerad kollektivtrafik och service. Boende erbjuds alla åldersgrupper, många olika etniska och sociala grupper bor i området. Stadsdelarna blomstrar utifrån en levande stadsmiljö med handel, verksamheter och service varvade med varandra

44 Charetterna Alla vill samma sak! Vägverket 44

45 Vägverket 45

46 Vägverket 46

47 Vägverket 47

48 Vision och acceptans Vägverket 48

49 Dr. Ann McAfee Vägverket 49

50 Vägverket 50

51 NIMBY to YIMBY Bygg kontakter och good will över tiden Involvera boende och byggindustrin aktivt avseende information, val och alternativ Skapa godsaker Vägverket 51

52 Kommunikationsmetoder Arbetsboksmetoden Arbetsgrupper Enkäter Fokusgrupper Gåtur Stormöte Seminarier Studiecirklar Öppet hus Öppet hus charette Vägverket 52

53 Vägverket 53

54 Mötet med staden Vägverket 54

55 Vägverket 55

56 Vägverket 56

57 Handeln och staden (Mikael Ebe, Development Director Inter Ikea Centre group) Vägverket 57

58 Vägverket 58 What s next? Köpcentrumutveckling Internet Village Centres Entertainment C Retail Parks Multiuse C Shopping Centres Department Stores Galleries Shops Markets

59 Vägverket 59 Verkligheten Alla köpcentrumtyper expanderar i de flesta europeiska länderna Internet är mer än en fluga Butiksformaten under stark press Lifstyle centres Village centres Showrooms Zoning hämmar god stadsutveckling

60 Avignon Vägverket 60

61 Village Centres Vägverket 61

62 Village Centres Vägverket 62

63 Vägverket 63 Nya transportformer för en attraktiv stad Som framtida struktur i staden Att koppla Boländerna?

64 Vägverket 64

65 Vägverket 65 Utvärdering så långt Att analysera hur nuvarande planerings-, samverkansoch beslutsmodeller kan effektiviseras om ambitionen är att utveckla ett integrerat perspektiv på trafik- och stadsplanering Fokus på arbetssätt och processer

66 Vägverket 66 Förutsättningar och hinder för integrerad planering Stadsutveckling kräver helhetssyn Varje aktörs intressen beaktas Gemensam målbild Gemensam verklighetsuppfattning Gemensamma intressen Samordnade former för genomförande (hela processen från vision till genomförande) Revirtänkande Invanda mönster Olika planeringshorisonter Bristande synkronisering av lokala och nationella investeringar Inflexibilitet i regelsystem (från finansiering till styrning av fysisk utformning)

67 Tre typer av problematik Den kommunala styrningen av sektorsövergripande arbete. Politisk samordning i breda politiska överenskommelser Samordning av verksamhet mellan nämnder/förvaltningar Samordning mellan strategi och genomförande Statens roll i stadsutvecklingen. Samordning mellan statliga och lokala investeringar Samordning av verksamhet mellan statliga verk Samordning av nationella regelsystem och lokala utvecklingsbehov Skilda perspektiv hos företrädare för olika sektorer, invanda arbetssätt Vägverket 67

68 Aktörsspecifika förutsättningar Strukturella förutsättningar Formella förutsättningar Projektledares och projektdeltagares befattningar och mandat Medverkande aktörers interna organisationer Regler Olika planeringssystem och planeringshorisonter Politiska program Sektorsuppdelad statsförvaltning styrning av statlig verksamhet Vägverket 68 Informella förutsättningar Perspektiv, invanda arbetssätt, revirtänkande Organisationskultur, förändringsbenägenhet inom organisationer Maktförhållanden Legitimitet och reellt mandat ovanifrån Yrkeskultur

69 Vägverket 69 Samordning i flera dimensioner Behov av långsiktiga strategier inom kommuner Samspel mellan de kommunala nämnderna och mellan förvaltningarna Kontakt mellan en strategisk nivå (helheten, lång sikt) och genomförande Nationell politik synkroniserad med lokala och regionala strategier Nationell politik för samordning mellan de statliga sektorsverksamheterna Anpassning av regelsystem

70 Vägverket 70 Utmaning Utforma planeringsprocesser som möjliggör koordinering av spridda verksamheter, agendor och planeringssystem Ändra attityder och förhållningssätt (avlärning och inlärning) Säkra projekt-/processledaregenskaper

71 Vägverket 71 Vattenläckor på gång- och cykelvägen!!!! Tack för uppmärksamheten!