Ärenden för kännedom juni 2018

Transkript

1 Torshälla stads nämnd Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2018:3 /HandläggareNamn/ /HandläggareTelefon/ 1 (2) Torshälla stads nämnd Ärenden för kännedom juni 2018 Förslag till beslut Ärendena läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige Beslut , 40 - Årsredovisning 2017 för Eskilstuna kommun Beslut , 43 - Granskningsrapport av intern styrning och kontroll 2017 Beslut , 47 - Heltidsarbete som norm inom Eskilstuna kommun - "Låt fler jobba mer" Beslut , 50 - Riktlinjer för IT-verksamhet Beslut , 54 - Svar på motion - Snöfria gator Beslut , 81 - Plan mot våldsbejakande extremism Kommunstyrelsen Beslut , 48 - Jämställdhetsberedningens rapport till kommunstyrelsen för 2017 Kultur- och fritidsnämnden Beslut Delårsrapport 1, 2018 Beslut Behov och prioriteringar 2019 Beslut Investeringsbudget och -plan Beslut Kartläggning av danslokaler Stadsbyggnadsförvaltningen Kungörelse om granskningsutställning för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera, Mälarstranden, Eskilstuna kommun Torshälla stads nämnd Ärendelista 2018: :40 Kommunledningskontoret Ann-Kristin Rydberg nämndsekreterare Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Eskilstuna kommun (2) Eskilstuna den stolta Fristaden

3 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(5) 40 Årsredovisning 2017 för Eskilstuna kommun (KSKF/2018:54) Beslut 1. Av kommunens resultat 2017 öronmärks i det egna kapitalet 6,5 miljoner kronor av nämndernas över- och underskott enligt fastställt regelverk. Som politisk prioritering öronmärks ytterligare högst 11 miljoner kronor för att nollställa underskottet i barn- och utbildningsnämnden samt motsvarande peng för friskolor om totalt 4,3 miljoner och för vård- och omsorgsnämnden om 6,7 miljoner. 2. Årsredovisningen för 2017 med gjorda dispositioner godkänns. 3. Nämndernas redovisningar godkänns. 4. Eskilstuna Kommunföretag AB:s redovisning av ägardirektiv med åtagande för 2017 godkänns. 5. Överskott på projektbudgetar för byggbonuspengarna 2017 överförs till 2018 med 7,2 miljoner kronor till stadsbyggnadsnämnden, 0,3 miljoner kronor till miljö- och räddningstjänstnämnden och 1,9 miljoner kronor till kommunstyrelsen. 6. Av 2017 års resultat föreslås 5 miljoner kronor avsättas för trygghetsfrämjande åtgärder med 4,5 miljoner kronor till kommunstyrelsen och 0,5 miljoner kronor till socialnämnden. 7. Av 2017 års resultat föreslås 33 miljoner kronor avsättas för välfärds, näringslivs, utbildnings och jobbpaket. Med 7 miljoner kronor till vård- och omsorgsnämnden, 3 miljoner kronor till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, 16 miljoner kronor till kommunstyrelsen, 0,5 miljoner kronor till stadsbyggnadsnämnden och 6,5 miljoner kronor till barn- och utbildningsnämnden. 8. Av 2017 års resultat avsätts 11,5 miljoner kronor till en utvecklingsreserv under kommunstyrelsen för att stärka kommunen. 9. Slutredovisade investeringar enligt bilaga tillhörande ärendet, slutredovisas. Den totala avvikelsen mot projektanslagen var plus 14,4 miljoner kronor. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(5) Reservationer Niklas Frykman (L), Erika Rydja Sandvik (L), Helen Wretling (L), Stefan Krstic (L) samt Aza Safari (-) reserverar sig emot beslutet till förmån för bifall till Liberalernas förslag. Skriftlig reservation lämnas (bilaga A). Maria Chergui (V), Joel Hamberg (V), Maria Forsberg (V), Firat Nemrud (V), Anette Stavehaug (V) samt Alar Kuutmann (V) reserverar sig emot beslutet till förmån för bifall till Vänsterpartiets förslag. Skriftlig reservation lämnas (bilaga B). Lotta Jonsson (KD) samt Bo Hellmark (KD) reserverar sig emot beslutet till förmån för bifall till Kristdemokraternas förslag. Skriftlig reservation lämnas (bilaga C). Marielle Lahti (MP) samt Magnus Arreflod (MP) reserverar sig emot beslutet till förmån för bifall till Miljöpartiets förslag. Skriftlig reservation lämnas (bilaga D). Kim Fredriksson (SD) reserverar sig muntligt emot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 8 mars Av skrivelsen framgår bland annat att kommunledningskontoret med en skrivelse den 8 mars 2018 överlämnat årsredovisning 2017 för Eskilstuna kommun. Kommunens resultat uppgick till 305 miljoner kronor för Detta ska jämföras med budgeterat resultat på 152,8 miljoner. Huvudsakliga orsaker till det stora överskottet är ökade skatteintäkter, 37 miljoner kronor över budget. Ej använda engångsersättningar för bostadsbyggande, 40 miljoner kronor. Minskade flyktingströmmar innebär lägre kostnader än budgeterat. De flesta nämnder har en budget i balans. Fortsatt höga kostnader för vård av barn, ungdomar och vuxna. Nämndernas totala budgetavvikelser uppgår till plus 1,1 procent av den totala budgeten. Nio av tio nämnder samt fem av sex bolag hade en ekonomi i balans. En avgörande faktor för kommunens ekonomi framöver är en fortsatt bra ekonomistyrning och en god budgetdisciplin. Kommunens och bolagens sammanlagda resultat blev 483 miljoner kronor. Kommunen har fortsatt hög investeringstakt. Soliditeten har förbättrats, inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner, till 7,6 procent. Förbättrad soliditet ökar, på längre sikt, generellt kapaciteten att möta finansiella svårigheter. Soliditeten för kommunkoncernen har ökat de senaste sexton åren och uppgår till 29 procent. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(5) Av det ekonomiska resultatet 2017 har det i tidigare beslut reserverats medel för disposition 2018 och framåt. Det avser byggbonus för främjande av bostadsbyggande med 18 miljoner kronor och 16 miljoner kronor för arbetsmarknadsinsatser. Det ekonomiska resultatet för 2017 uppgår till 305 miljoner kronor. I samband med att bokslutet och resultatet för 2017 fastställs föreslås enligt detta beslut att den del av resultatet som överstiger resultatmålet om 2,5 procent i genomsnitt för fyraårsperioden används för att, som en engångsföreteelse, stärka verksamheterna 2018 med 49,5 miljoner kronor. Sammantaget med tidigare beslut om byggbonus samt arbetsmarknadsinsatser utgör detta 83,5 miljoner kronor. Kommunledningskontoret får i uppdrag att analysera hur medlen bäst används för att ge störst effekt inom respektive område. Eskilstuna kommun uppfyller kravet om god ekonomisk hushållning genom att ha en ekonomi i balans, en effektiv organisation samt genom att ha en hög måluppfyllelse inom hållbar utveckling. Av de sju övergripande processerna inom hållbar utveckling är det fyra som är bättre än målet och två som är nära målet. Inom effektiv organisation ligger två perspektiven nära målet och ett som är bättre än målet. I 2017 års bokslut föreslås över- och underskott till nämnderna överföras till I bilaga tillhörande ärendet finns en sammanställning av investeringsprojekt som slutredovisas. Det totala utfallet för de projekt som slutredovisas är 97,3 miljoner kronor och projektanslaget var 111,7 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott mot budget på 14,4 miljoner kronor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 13 mars 2018, 35, följande: 1. Av kommunens resultat 2017 öronmärks i det egna kapitalet 6,5 miljoner kronor av nämndernas över- och underskott enligt fastställt regelverk. Som politisk prioritering öronmärks ytterligare högst 11 miljoner kronor för att nollställa underskottet i barn- och utbildningsnämnden samt motsvarande peng för friskolor om totalt 4,3 miljoner och för vård- och omsorgsnämnden om 6,7 miljoner. 2. Årsredovisningen för 2017 med gjorda dispositioner godkänns. 3. Nämndernas redovisningar godkänns. 4. Eskilstuna Kommunföretag AB:s redovisning av ägardirektiv med åtagande för 2017 godkänns. 5. Överskott på projektbudgetar för byggbonuspengarna 2017 överförs till 2018 med 7,2 miljoner kronor till stadsbyggnadsnämnden, 0,3 miljoner kronor till miljö- och räddningstjänstnämnden och 1,9 miljoner kronor till kommunstyrelsen. 6. Av 2017 års resultat föreslås 5 miljoner kronor avsättas för trygghetsfrämjande åtgärder med 4,5 miljoner kronor till kommunstyrelsen och 0,5 miljoner kronor till socialnämnden. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 4(5) 7. Av 2017 års resultat föreslås 33 miljoner kronor avsättas för välfärds, näringslivs, utbildnings och jobbpaket. Med 7 miljoner kronor till vård- och omsorgsnämnden, 3 miljoner kronor till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, 16 miljoner kronor till kommunstyrelsen, 0,5 miljoner kronor till stadsbyggnadsnämnden och 6,5 miljoner kronor till barnoch utbildningsnämnden. 8. Av 2017 års resultat avsätts 11,5 miljoner kronor till en utvecklingsreserv under kommunstyrelsen för att stärka kommunen. 9. Slutredovisade investeringar enligt bilaga tillhörande ärendet, slutredovisas. Den totala avvikelsen mot projektanslagen var plus 14,4 miljoner kronor. Niklas Frykman (L) reserverade sig skriftligt emot beslutet till förmån för Liberalernas förslag. Maria Chergui (V) reserverade sig skriftligt emot beslutet till förmån för Vänsterpartiets förslag. Kim Fredriksson (SD) och Anton Berglund (SD) reserverade sig muntligt emot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag. Ingrid Escobar (-) deltog ej i beslutet. Yrkanden Arne Jonsson (C), Jari Puustinen (M) samt Lisa Friberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, innebärande bifall till Socialdemokraternas, Moderaternas och Centerpartiets förslag. Lotta Jonsson (KD) yrkar på ändringar enligt Kristdemokraternas förslag (bilaga E). Niklas Frykman (L) yrkar på ändringar enligt Liberalernas förslag (bilaga F). Maria Chergui (V) yrkar, med instämmande från Maria Forsberg (V), avslag på kommunstyrelsens förslag, Socialdemokraternas, Moderaternas och Centerpartiets förslag till förmån för eget förslag, Vänsterpartiets förslag (bilaga G). Magnus Arreflod (MP) yrkar, med instämmande från Faisal Hassan (MP), bifall till beslutspunkterna 1, 2, 3, 4, 5 samt 9, ändringar i beslutspunkterna 6, 7 samt 8, Miljöpartiets förslag (bilaga H). Kim Fredriksson (SD) yrkar först bifall till kommunstyrelsens förslag, Socialdemokraternas, Moderaternas och Centerpartiets förslag. Därefter yrkar Kim Fredriksson (SD) bifall till Sverigedemokraternas förslag på Eskilstunas trygghetspaket i enlighet med bilaga E i kommunstyrelsens beslut den 13 mars 2018, 32. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 5(5) Arne Jonssons (C) med fleras yrkande om att bifalla kommunstyrelsens förslag, innebärande att bifalla Socialdemokraternas, Moderaternas och Centerpartiets förslag. Lotta Jonssons (KD) yrkande om att bifalla Kristdemokraternas förslag. Niklas Frykmans (L) yrkande om att bifalla Liberalernas förslag. Maria Cherguis (V) med fleras yrkande om att bifalla Vänsterpartiets förslag. Magnus Arreflods (MP) med fleras yrkande om att bifalla Miljöpartiets förslag. Kim Fredrikssons (SD) yrkande om att bifalla Sverigedemokraternas förslag. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att hon ställer samtliga förslag mot varandra. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag, innebärande bifall till Socialdemokraternas, Moderaternas och Centerpartiets förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ekonomi och planering Samtliga nämnder och bolag Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(1) 43 Granskningsrapport av intern styrning och kontroll 2017 (KSKF/2017:686) Beslut Granskningsrapport av intern styrning och kontroll 2017 läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 20 februari Av skrivelsen framgår bland annat att kommunfullmäktige beslutade om en ny riktlinje för intern styrning och kontroll i september Kommunfullmäktige beslutade att under 2017 följa upp: Hur förvaltningar och bolag säkerställer momshantering. Att det finns rutiner för statsbidragshanteringen. Återkontroll av 2014 års internkontrollarbete gällande: Kontinuitetsplaner för it-avbrott. Värdebaserade samtal om riktlinjen för korruption, muta och jäv. Kommunfullmäktige ska förutom att följa upp de koncerngemensamma momenten årligen följa upp att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Efter granskning av kommunkoncernens slutrapporter är bedömningen att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Förbättringsområden är förutom fortsatt implementering av den nya riktlinjen, tydligare koppling mellan valda kontrollmoment och risk- och konsekvensanalyser, kontroll och uppföljning av privata utförare/aktörer samt en test av en självskattningsmodell. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 13 mars 2018, 34, att granskningsrapport av intern styrning och kontroll 2017 läggs till handlingarna. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ekonomi och planering Samtliga nämnder och bolag Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

20 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 47 Heltidsarbete som norm inom Eskilstuna kommun - "Låt fler jobba mer" (KSKF/2017:704) Beslut Heltidsarbete som norm inom respektive nämnd med utgångspunkt från kommungemensam handlingsplan införs. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 19 december Av skrivelsen framgår bland annat att frågan om att få fler som jobbar heltid är aktuell bland Sveriges kommuner. Fackförbundet Kommunal har länge drivit frågan och samverkar nu med Sveriges kommuner och landsting i projektet Heltidsresan med syfte att minska deltidsarbete och stimulera det lokala förändringsarbetet. På nationell nivå finns avsiktsförklaringar som syftar till att kommunala arbetsgivare ska erbjuda sina anställda heltidsanställningar och att detta ska vara normen. I Allmänna bestämmelser, som reglerar anställningsvillkor för kommunalt anställda, framgår att arbetsgivaren ska verka för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta heltid och att anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning. I den centrala huvudöverenskommelsen med Kommunal framgår att parterna tillsammans ska arbeta för att andelen anställda som arbetar heltid ska öka. En plan ska finnas på kommunnivå senast sista december I juni 2017 tog kommunstyrelsens personalutskott i Eskilstuna kommun beslutet att ambitionen att låta fler jobba mer inte enbart ska gälla för Kommunals medlemmar utan för alla. Syftet med planen är Eskilstuna kommun vill fortsätta uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Kompetensförsörjning underlättas om vi låter fler jobba mer i kommunen, vilket också bidrar till jämställdhet i samhället och förbättrar möjligheterna för våra medarbetare att leva på sin lön. Finansiering Engångskostnader för införandet av Låt fler jobba med kan uppstå med anledning av projektledning, utbildning, tekniskt stöd med mera. Det kan uppstå kvarstående kostnader i verksamheternas drift, men erfarenheter från andra kommuner visar att många av dessa minskar över tid och kan vägas upp av andra ekonomiska fördelar. Först några år efter förändringen kan man se de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 13 mars 2018, 43, att heltidsarbete som norm inom respektive nämnd med utgångspunkt från kommungemensam handlingsplan införs. Yrkanden Maria Forsberg (V), Kim Fredriksson (SD), Mikael Edlund (S), Theresia Jansson (S), Sarita Hotti (S), Tomas Jönsson (M), Filip Ek Rundström (M) samt Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, HR Kommunstyrelsen, personalutskottet Samtliga nämnder Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

22 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 47 Heltidsarbete som norm inom Eskilstuna kommun - "Låt fler jobba mer" (KSKF/2017:704) Beslut Heltidsarbete som norm inom respektive nämnd med utgångspunkt från kommungemensam handlingsplan införs. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 19 december Av skrivelsen framgår bland annat att frågan om att få fler som jobbar heltid är aktuell bland Sveriges kommuner. Fackförbundet Kommunal har länge drivit frågan och samverkar nu med Sveriges kommuner och landsting i projektet Heltidsresan med syfte att minska deltidsarbete och stimulera det lokala förändringsarbetet. På nationell nivå finns avsiktsförklaringar som syftar till att kommunala arbetsgivare ska erbjuda sina anställda heltidsanställningar och att detta ska vara normen. I Allmänna bestämmelser, som reglerar anställningsvillkor för kommunalt anställda, framgår att arbetsgivaren ska verka för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta heltid och att anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning. I den centrala huvudöverenskommelsen med Kommunal framgår att parterna tillsammans ska arbeta för att andelen anställda som arbetar heltid ska öka. En plan ska finnas på kommunnivå senast sista december I juni 2017 tog kommunstyrelsens personalutskott i Eskilstuna kommun beslutet att ambitionen att låta fler jobba mer inte enbart ska gälla för Kommunals medlemmar utan för alla. Syftet med planen är Eskilstuna kommun vill fortsätta uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Kompetensförsörjning underlättas om vi låter fler jobba mer i kommunen, vilket också bidrar till jämställdhet i samhället och förbättrar möjligheterna för våra medarbetare att leva på sin lön. Finansiering Engångskostnader för införandet av Låt fler jobba med kan uppstå med anledning av projektledning, utbildning, tekniskt stöd med mera. Det kan uppstå kvarstående kostnader i verksamheternas drift, men erfarenheter från andra kommuner visar att många av dessa minskar över tid och kan vägas upp av andra ekonomiska fördelar. Först några år efter förändringen kan man se de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 13 mars 2018, 43, att heltidsarbete som norm inom respektive nämnd med utgångspunkt från kommungemensam handlingsplan införs. Yrkanden Maria Forsberg (V), Kim Fredriksson (SD), Mikael Edlund (S), Theresia Jansson (S), Sarita Hotti (S), Tomas Jönsson (M), Filip Ek Rundström (M) samt Magnus Arreflod (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, HR Kommunstyrelsen, personalutskottet Samtliga nämnder Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Ledningsstaben KSKF/2017:704 Mats Beskow (2) Heltidsarbete som norm inom Eskilstuna kommun - "Låt fler jobba mer" Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige Införa heltidsarbete som norm inom respektive nämnd med utgångspunkt från kommungemensam handlingsplan. Ärendebeskrivning Frågan om att få fler som jobbar heltid är aktuell bland Sveriges kommuner. Fackförbundet Kommunal har länge drivit frågan och samverkar nu med SKL i projektet Heltidsresan med syfte att minska deltidsarbete och stimulera det lokala förändringsarbetet. På nationell nivå finns avsiktsförklaringar som syftar till att kommunala arbetsgivare ska erbjuda sina anställda heltidsanställningar och att detta ska vara normen. I Allmänna bestämmelser, som reglerar anställningsvillkor för kommunalt anställda, framgår att arbetsgivaren ska verka för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta heltid och att anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning. I den centrala Huvudöverenskommelsen med Kommunal framgår att parterna tillsammans ska arbeta för att andelen anställda som arbetar heltid ska öka. En plan ska finnas på kommunnivå senast sista december I juni 2017 tog Personalutskottet i Eskilstuna kommun beslutet att ambitionen att låta fler jobba mer inte enbart ska gälla för Kommunals medlemmar utan för alla. Syftet med planen är Eskilstuna kommun vill fortsätta uppfattas som en attraktivare arbetsgivare, vår kompetensförsörjning underlättas om vi låter fler jobba mer i kommunen, vilket också bidrar till jämställdhet i samhället och förbättrar möjligheterna för våra medarbetare att leva på sin lön. Finansiering Engångskostnader för införandet av Låt fler jobba med kan uppstå med anledning av projektledning, utbildning, tekniststöd mm. Det kan uppstå kvarstående kostnader i verksamheternas drift men erfarenheter från andra kommuner visar att många av dessa initialt ökade kostnader minskar över tid och Eskilstuna den stolta Fristaden

25 Eskilstuna kommun (2) kan vägas upp av andra ekonomiska fördelar. Först några år efter förändringen kan man se de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Alla människor har lika värde och ska behandlas likvärdigt utifrån sina individuella förutsättningar. Eskilstuna kommuns interna jämställdhets- och mångfaldsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utveckling i arbetet. Heltidsfrågan är en viktig jämställdhetsfråga då deltidsarbete innebär lägre inkomst, lägre sjukpenning och lägre pension och är vanligare bland kvinnor i kvinnodominerade yrken. I förändringsarbetet bör man ha stor respekt för att det inledningsvis kan upplevas negativt och skapa stress. Därför är det viktigt att ge verksamheterna möjlighet att planera hur förändringen ska genomföras och ge tid att förändra kultur och traditioner. Fackligt samarbete är en framgångsfaktor i detta förändringsarbete. Kommunledningskontoret Pär Eriksson Kommundirektör Mats Beskow HR-direktör Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Eskilstuna den stolta Fristaden

26 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret HR Mats Beskow, KSKF/2017:704 1 (14) Låt fler jobba mer Handlingsplan för heltidsarbete som norm inom Eskilstuna kommun. hno1hqlp.n3q.docx

27 Eskilstuna kommun Innehåll Syfte Bakgrund Rätt till önskad sysselsättningsgrad 1. Nulägesanalys 2. Omvärldsanalys 3. Rekryteringsbehov 4. Arbetstider och arbetsmiljö 5. Delaktighet 6. Mål 7. Ekonomi 8. Förslag till genomförande och tidplan 9. Organisation och bemanning 10. Beslut och avtal 11. Slutsatser och utmaningar Bilaga 1 Medskick för det fortsatta arbetet hno1hqlp.n3q.docx

28 Eskilstuna kommun Bakgrund Frågan om att få fler som jobbar heltid är aktuell bland Sveriges kommuner. Fackförbundet Kommunal har länge drivit frågan och samverkar nu med SKL i projektet Heltidsresan med syfte att minska deltidsarbete och stimulera det lokala förändringsarbetet. På nationell nivå finns avsiktsförklaringar som syftar till att kommunala arbetsgivare ska erbjuda sina anställda heltidsanställningar och att detta ska vara normen. I Allmänna bestämmelser, som reglerar anställningsvillkor för kommunalt anställda, framgår att arbetsgivaren ska verka för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta heltid och att anställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning. I den centrala Huvudöverenskommelsen med Kommunal framgår att parterna tillsammans ska arbeta för att andelen anställda som arbetar heltid ska öka. En plan ska finnas på kommunnivå senast sista december I juni 2017 tog Personalutskottet i Eskilstuna kommun beslutet att ambitionen att låta fler jobba mer inte enbart ska gälla för Kommunals medlemmar utan för alla. Syfte I Eskilstuna kommun finns ett tydligt och gott ledarskap och ett modigt och engagerat medarbetarskap, vilket gör oss till ett attraktivt val som arbetsgivare. Men vi måste ständigt utveckla och anpassa oss till förändrade förutsättningar. Eskilstuna kommun vill fortsätta uppfattas som en mer attraktiv arbetsgivare, vår kompetensförsörjning underlättas om vi låter fler jobba mer i kommunen, vilket också bidrar till jämställdhet i samhället och förbättrar möjligheterna för våra medarbetare att leva på sin lön. Attraktiv arbetsgivare Arbetet med att stärka kommunens position som en attraktiv arbetsgivare blir allt viktigare när konkurrensen om kompetensen ökar. Kommunen arbetar strategiskt, konsekvent och långsiktigt med detta. Att erbjuda heltidsanställning är ett sätt att öka attraktiviteten som arbetsgivare. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en av kommunens största utmaningar på kort och lång sikt. För att kunna arbeta strategiskt med kompetensförsörjning krävs ett systematiskt arbete. I det arbetet ingår att arbeta kontinuerligt med kompetensanalys, planering, genomförande, uppföljning och utvärdering. Alla förvaltningar gör årligen en kompetensförsörjningsplan som ett led i att attrahera, utveckla och behålla personal. Att låta fler jobba mer bedöms påverka möjligheten att rekrytera och behålla medarbetare positivt. Vi tillvaratar den kompetens som redan finns i våra verksamheter samt bidrar till en ökad intern kompetensöverföring. hno1hqlp.n3q.docx

29 Eskilstuna kommun Jämställdhet Alla människor har lika värde och ska behandlas likvärdigt utifrån sina individuella förutsättningar. Eskilstuna kommuns interna jämställdhets- och mångfaldsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utveckling i arbetet. Heltidsfrågan är en viktig jämställdhetsfråga då deltidsarbete innebär lägre inkomst, lägre sjukpenning och lägre pension och är vanligare bland kvinnor i kvinnodominerade yrken. Rätt till önskad sysselsättningsgrad RÖS I januari 2015 infördes Rätten till önskad sysselsättningsgrad (RÖS) för anställda inom kommunals avtalsområde inom vård- och omsorg i Vård och omsorgsförvaltningen samt Torshälla stads förvaltning, vilket framgår av Delutvärdering RÖS (Eskilstuna kommun, 2016). Målet med att införa RÖS var de samma då som nu när vi tar nästa steg i heltidsresan. Se avsnitt 6 Mål. För medarbetare som önskar gå upp i arbetstid innebar RÖS en ökad rörlighet mellan olika arbetsplatser, enligt hemvistmodellen. Medarbetaren utför arbetspass på andra enheter än den egna i begränsad omfattning, men kan också innebära arbetspass utanför den egna hemvisten. Ett arbete med att optimera bemanningen har inletts parallellt med att RÖS infördes, där bemanningsbehovet ändras utifrån brukarnas behov. Det medför att verksamheten hela tiden behöver anpassa bemanningen. 1 april 2016 infördes RÖS även för Visions medlemmar inom samma verksamhetsområde, för yrkesgrupperna undersköterska, boendestödjare, beteendevetare samt kvalitetssäkerhetssamordnare Under hösten 2016 gjordes en delutvärdering av RÖS där uppdraget var att: Utvärdera projektets effekter på jämställdhet Utvärdera projektet ur ett verksamhetsperspektiv vad gäller effektivitet, vinster och kostnader. Utgångspunkten är vad som fungerar och vad som kan utvecklas utifrån strukturella, kulturella och avtalsmässiga aspekter Beskriva och analysera de enheter som lyckats och de områden där projektet inte gett avsedd effekt Vad fungerar väl och vad behöver utvecklas gällande styrning och ledning? Utvärdera utvecklingen av sjuktal relaterat till RÖS Ge förslag på hur förvaltningarna kan vidareutveckla arbetet med önskad sysselsättningsgrad för att få bättre effekt Sammanfattning av delutvärderingen blev: Att öka jämställdheten och erbjuda en utökad möjlighet att leva på sin lön hno1hqlp.n3q.docx

30 Eskilstuna kommun Reformen nått målsättningen. Den fråga som både enhetschefer och medarbetare var allra mest positiv till var just möjligheten att leva på sin lön, där hela 69 % av enhetscheferna och 41 % av medarbetarna var något eller mycket positiva. Att öka kvalitén för brukare genom ökad kontinuitet med färre medarbetare/brukare I Eskilstuna ligger kontinuiteten kvar på ungefär samma nivå idag som innan reformen, och i Torshälla ligger man långt över målnivån 14. Att minska antalet ofrivilliga deltids- och timanställningar Här kan man konstatera att reformen nått målet. Det bekräftas i båda enkätundersökningarna samt i djupintervjuerna. Att minska sjukskrivningstalen Här har reformen inte nått målet. Både medarbetare och enhetschefer upplever att RÖS påverkat sjukskrivningarna negativt. Känslan bekräftas också i statistiken, där vi ser att sjuktalen gradvis försämrats. Att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt Här konstaterar undersökningen att man inte nått målen med reformen, snarare har effekten blivit det motsatta. Uppfattningen delas generellt mellan medarbetare och enhetschefer. Att få en effektivare vikariehantering I enkätundersökningen ser vi en försiktig spridning med riktning mot att reformen haft en negativ effekt på vikariehanteringen. Tittar man på antalet tillsatta pass från bemanningsenheten, så är det en tydlig bild att antalet tillsatta pass är mer eller mindre oförändrad. Denna utvärdering är viktig för Eskilstuna kommun i det framtida arbetet med Låt fler jobba mer. 1. Nulägesanalys En nulägesanalys har gjorts där sex förvaltningar inte berörs eller berörs marginellt vad gäller tillsvidareanställda, och där tre förvaltningar berörs i allra högsta grad. Socialförvaltningen 9 medarbetare med sjukersättning samt 3 medarbetare som inte har 100% men en plan för dessa finns inför 2018 Kommunledningskontoret Alla har och erbjuds heltid Miljö och räddningsförvaltningen 2 medarbetare med sjukersättning hno1hqlp.n3q.docx

31 Eskilstuna kommun Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen 20 medarbetare varav 4 har valt deltid och 16 medarbetare med sjukersättning Stadsbyggnadsförvaltningen Alla har heltid Konsult och Uppdrag 8 medarbetare varav 4 medarbetare med sjukersättning och 4 medarbetare som valt deltid av olika anledningar De tre förvaltningarna där en fördjupad analys och plan behöver göras är: Vård och omsorgsförvaltningen VOF Antal Tillsvidare månadsavlönade 2687 Visstid månadsavlönade 240 Visstid timavlönade 1214 VOF (tillsvidare och visstid månad) Antal Heltidsanställda 2001 Deltidsanställda procent 741 Deltidsanställda 1-74 procent 185 Barn och utbildningsförvaltningen BoU Antal Tillsvidare månadsavlönade 3263 Visstid månadsavlönade 682 Visstid timavlönade 680 BoU (tillsvidare och visstid månad) Antal Heltidsanställda 3559 Deltidsanställda procent 235 Deltidsanställda 1-74 procent 151 Kultur och Fritidsförvaltningen KFF Antal Tillsvidare månadsavlönade 219 Visstid månadsavlönade 39 Visstid timavlönade 21 hno1hqlp.n3q.docx

32 Eskilstuna kommun KFF (tillsvidaranställda) Antal Heltidsanställda 183 Deltidsanställda procent 15 Deltidsanställda 1-74 procent 21 Tre av de trettiosex har två deltidsanställningar, vilket innebär det samma som heltid. Fyra av de trettiosex har lönebidrag vilket innebär att de inte kan jobba heltid. Totalt finns det tjugonio deltidsanställningar tillsvidaranställningar. En kommentar till ovanstående sammanställningar är att KFF har tagit fram tillsvidareanställda och att VOF och BOU inte har tagit fram hur många som har sjukersättning. Ytterligare analys av detta bör utredas. Samtliga förvaltningar behöver arbeta med hur man ska hantera visstidsanställda med månadslön. 2. Omvärldsanalys Hur olika kommuner har valt att se på heltidsfrågan varierar. Det finns i stort sett tre olika varianter; rätt till heltid där alla erbjuds heltidsanställning, rätt till önskad högre sysselsättningsgrad och rätt till önskad sysselsättningsgrad. Eskilstuna kommun har valt den tredje varianten på vård- och omsorgsförvaltningen. Det finns åtskilliga rapporter att ta del av från olika typer av arbetstidsprojekt som många kommuner genomfört med syfte att kunna erbjuda sina anställda önskad sysselsättningsgrad eller arbete på heltid. Dessvärre finns det få analyser som redovisar konsekvenser på längre sikt. Sammanfattningsvis kan konstateras följande gemensamma framgångsfaktorer från andra kommuner, bland annat Linköpings kommun (2017): Tydliga politiska beslut Engagemang och delaktighet från verksamheterna Att alla, inte bara de som vill utöka sin sysselsättningsgrad, berörs och påverkas Ifrågasättande av befintliga strukturer Arbete med verksamhetsutveckling parallellt med arbetstidsfrågan Organisering av bemanningspooler eller annan strukturerad administration för hantering av bemanning och scheman Delaktighet från fackliga organisationer Medvetenhet om att införande av önskad sysselsättningsgrad/heltidsanställning kan medföra kostnader Bygga en organisation som håller på sikt SKL har studerat kommunernas erfarenhet av arbete med heltidsfrågan och kompletterar sammanställningen av framgångsfaktorer med att man ska utgå från lokala förutsättningar, ha en realistisk tidplan och uppmuntra fler att arbeta mer. 3. Rekryteringsbehov hno1hqlp.n3q.docx

33 Eskilstuna kommun Enligt Kartläggning av faktorer som påverkar kompetensförsörjningen (Eskilstuna kommun, 2016) har Eskilstuna kommun har utmaningar vad gäller kompetensförsörjning på både kort och lång sikt som kan kopplas till befolkningsökningen på orten, åldersstrukturen bland medarbetarna och att det saknas tillräckligt med personer med rätt kompetens i samhället. Behoven av kommunala tjänster kommer att öka och förändras över tid. Pensionsavgångar i kombination med att alltför få utbildas inom flera av de yrkeskategorier som kommunen har störst behov av, bidrar även till ett ökat behov av åtgärder. De flesta kommuner står inför liknande utmaningar och konkurrerar redan nu om samma kompetenser. Utveckling av mångfalden i organisationen och ökad jämställdhet inom olika yrkesgrupper är viktiga faktorer i arbetet med den framtida kompetensförsörjningen. Kompetensförsörjningsplaner i Eskilstuna För att nå verksamhetens mål och säkerställa organisationens behov av rätt Kompetens på kort och lång sikt är arbete med strategisk kompetensförsörjning en förutsättning. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för en effektiv och modig organisation med bra resultat, är rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. En kompetensförsörjningsplan tas fram årligen för respektive förvaltning. Syftet är att ge en översiktlig bild av befintlig kompetens, tydliggöra framtida kompetensbehov, vara ett underlag för analys av gapet och utmynna i en handlingsplan för att åtgärda och säkra behovet. Målet är att förvaltningen utifrån planen arbetar systematiskt för att säkra nuvarande och framtida kvalitet i verksamheten. Enligt En sammanfattning av förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner 2017 (Eskilstuna, 2017) finns 90 aktiviteter och åtgärder som till största delen består av: Insatser för att stödja befintliga medarbetare till kompetensutveckling för att behålla och engagera Kompetenshöjande insatser riktade till specifika arbetsgrupper prioriteras Bemanning och personalförsörjningsfrågorna är högt prioriterade Arbetet med Låt fler jobba mer integreras med förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner 2018 och framåt. 4. Arbetstider och arbetsmiljö I likhet med Handlingsplanen för heltidsprojektet (Linköpings kommun, 2017) är frågan om arbetstid och arbetsmiljö mycket viktig. Det finns flera delar inom det arbetsrättsliga området som påverkar handlingsplanens genomförande. Regler i Arbetstidslagen, EU-direktiv, Allmänna bestämmelser (AB) och Huvudöverenskommelser, HÖK, reglerar alla hur arbetstiden ska förläggas. I Allmänna bestämmelser finns också de olika heltidsmåtten reglerade. Många kommuner som inför rätt till heltid upplever en hno1hqlp.n3q.docx

34 Eskilstuna kommun målkonflikt mellan bemanningsbehovet, attraktiva scheman och de arbetsrättsliga reglerna. Flera av de IT-stöd för schemaläggning som finns på marknaden tar hänsyn till dessa begränsningar när de beräknar scheman. De regler som i första hand påverkar schemaläggningen är Dygnsvila Veckovila Antal fridagar Längd på arbetspass Information om färdiga scheman Arbetstidslagen är dispositiv vilket innebär att centrala och lokala kollektivavtal kan tecknas som gör avsteg från delar av arbetstidslagen. De delar som härrör från EU-direktiv kan inte göras avsteg från. Vid planering av arbetstid är det betydelsefullt att medarbetarna har möjlighet till inflytande vid schemaläggning och att de scheman som fastställs är hälsosamma scheman som är hållbara för medarbetare ur ett längre perspektiv. Det är viktigt att ta tillvara erfarenheter från de egna och andra kommuner som visar de positiva effekterna av att utöka sysselsättningsgraden. För medarbetare är det oftast viktigare att veta när man ska arbeta än var man ska arbeta. Det är också viktigt att vara uppmärksam på att själva införandet av heltidsanställningar inom vissa enheter kommer att påverka arbetsmiljön. Medarbetare kan uppleva oro och stress vid förändring av schemaplanering och arbete på andra arbetsplatser där man möter nya brukare och arbetskamrater, men andra kan se det som något positivt. Vid några arbetsplatser kan det finnas anställda som är nöjda med sin nuvarande situation och inte ser det positiva med förändringen, som kommer att beröra alla anställda på arbetsplatserna. I förändringsarbetet bör man ha stor respekt för att det inledningsvis kan upplevas negativt och skapa stress. Därför är det viktigt att ge verksamheterna möjlighet att planera hur förändringen ska genomföras och ge tid att förändra kultur och traditioner. Fackligt samarbete är en framgångsfaktor i detta förändringsarbete. 5. Delaktighet Att fler ska arbeta heltid kräver ett nytt sätt att arbeta, en annan flexibilitet. Det innebär att en sådan här förändring både är en struktur- och en kulturförändring där det krävs involvering, delaktighet och information. Chefer är nyckelpersoner men även medarbetare och deras fackliga organisationer. Eskilstuna kommun har tillsammans med de fackliga organisationerna tecknat ett samverkansavtal. Samverkansavtalet är ett lokalt kollektivavtal som reglerar hur formen för samverkan ska se ut. Det handlar om att tillsammans skapa förutsättningar för ett arbetsklimat där medarbetare får komma till tals och blir lyssnade på. Avtalet är tillämpligt för arbetet med handlingsplanen. hno1hqlp.n3q.docx

35 Eskilstuna kommun att Samverkan bygger på ett så direkt inflytande som möjligt och därmed också eget ansvar. Det innebär att du som medarbetare både har möjligheter och skyldigheter påverka och komma med tankar, erfarenheter, förslag och idéer. Forum för samverkan sker på olika nivåer i organisationen. Chefens mandat avgör i vilket forum frågan ska tas upp. Utgångspunkten är att så många frågor som möjligt behandlas med de som är direkt berörda. Då detta inte bara är en strukturfråga så är det viktigt att även diskutera kulturfrågan. 6. Mål och uppföljning Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Utöver dessa nationella mål har Eskilstuna kommun vid införande av RÖS även haft dessa mål. De gäller fortfarande när vi nu tar nästa steg i heltidsfrågan. o Att öka jämställdheten och erbjuda en utökad möjlighet att leva på sin lön o Att öka kvalitén för brukare genom ökad kontinuitet med färre medarbetare/brukare o Att minska antalet ofrivilliga deltids- och timanställningar o Att minska sjukskrivningstalen o Att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt o Att få en effektivare vikariehantering Vår målsättning är att andelen medarbetare som arbetar heltid skall öka varje år. Uppföljning sker genom personalredovisningen i årsbokslutet varje år. Vi kan se att från 2015 till 2016 har andel heltid ökat från 81,7% till 83,3%. 7. Ekonomi Införandet av låt fler jobba mer kan innebära både positiva och negativa ekonomiska konsekvenser. Själva införandet och organisationen kan medföra kostnader för t ex projektledning, utbildning och teknikstöd. Några av de negativa konsekvenser som kan uppstå är svårigheten att schemaplanera och samordna verksamheter så att medarbetarnas frånvaro kan ersättas med resurstid samt att resor på arbetstid ökar när enheter och verksamheter samarbetar. De ekonomiska hno1hqlp.n3q.docx

36 Eskilstuna kommun fördelarna är en attraktivare arbetsgivare, ökad samverkan mellan enheter och verksamheter, mindre uttag av mer- och övertid för ordinarie personal samt färre timvikarier vilket medför mindre administration. Först några år efter förändringen kan man se de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna. 8. Genomförande och tidplan Principer för genomförande: - Målet är att vid nyanställning är heltid det normala. Medarbetare som önskar deltid kan utifrån gällande regelverk ges tjänstledighet för del av sin tid. - Överskjutande tid kan medarbetaren få lägga på annan arbetsplats eller med andra arbetsuppgifter. Förändringen kan påverka andra medarbetare än de som önskar öka sin sysselsättningsgrad. - Önskemål om ökning av arbetstidsmått ska tillgodoses inom en för verksamheten rimlig förberedelsetid, men normalt inte mer än sex månader. - Vid utökning av arbetstiden skall hänsyn tas till brukares och verksamhetens behov liksom medarbetarnas önskemål. Genomförandet av Låt fler jobba mer för tillsvidareanställda i Eskilstuna kommun sker i tre steg: 1. Att inom förvaltningen ta fram plan för genomförandet 2. Att börja anställa nya medarbetare på heltid 3. Att införa en årlig rutin där man frågar redan anställda om de vill gå upp till heltid Den genomförda kartläggningen och erfarenhet från andra kommuner visar att det är lämpligt med olika tidplaner för genomförandet i olika verksamheter. För följande förvaltningar: Socialförvaltningen, Konsult och Uppdrag, Kommunledningskontoret, Miljö och räddningsförvaltningen, Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen och Stadsbyggnadsförvaltningen, gäller följande plan: Steg 1 Plan behöver inte tas fram Steg 2 Nyanställning på heltid från Steg 3 Behöver ej utföras då heltid redan är det normala i dessa förvaltningar För följande förvaltningar: Vård-och omsorgsförvaltningen, Barn och utbildningsförvaltningen samt Kultur och fritidsförvaltningen, gäller följande plan: Steg 1 Genomförandeplan klar Steg 2 Nyanställning på heltid från Steg 3 Rutin för heltid från hno1hqlp.n3q.docx

37 Eskilstuna kommun Förvaltningens genomförandeplan förankras i respektive nämnd och återkopplas till Personalutskottet i december Genomförandet följs därefter upp varje halvår (juni 2019, dec 2019, juni 2020, dec 2020). Genomförande av Låt fler jobba mer gällande visstidsanställningar utreds närmare av respektive förvaltning som gör sin egen plan. Den planen ska vara färdigställd till Organisation och bemanning För att framgångsrikt driva arbetet med Låt fler jobba mer är det nödvändigt att avsätta resurser för att planera och genomföra inom respektive förvaltning. Viktigt också att samverka mellan de tre mest berörda förvaltningarna. Kommunövergripande samordningsbehov utvärderas baserat på förvaltningarnas planer och kan komma att handla om förändringar i IT-system, löneadministration, rekryteringsprocess mm. 10. Beslut och avtal Personalutskottet ger uppdrag till de andra nämnderna att införa Låt fler jobba mer enligt denna handlingsplan, samt ger HR direktören i uppdrag att följa upp genomförandet. Varje förvaltning i Eskilstuna kommun är en anställningsmyndighet. De arbetsrättsregler, kollektivavtal mm som påverkar den här frågan behöver beaktas. Avsikten är att så långt möjligt agera inom ramen för befintliga kollektivavtal. Men det kan under arbetets gång visa sig att nya avtal behöver tecknas. Låt fler jobba mer ersätter Rätten till önskad sysselsättningsgrad vartefter heltidsarbete som norm införs i berörd förvaltning. 11. Slutsatser och utmaningar Eskilstuna kommun är och ska vara en attraktiv arbetsgivare. Att erbjuda arbete på heltid bidrar till detta. Det ökar våra förutsättningar att rekrytera och underlättar kompetensförsörjningen. Jämställdheten stärks på samhällsnivå och för våra medarbetare. Det finns dock risk att vikariehantering försvåras och att kvaliteten för brukare påverkas negativt. Inom ramen för denna handlingsplan, behöver fördjupade utredningar, analyser och pilotprojekt genomföras inom de mest berörda förvaltningarna. Det är viktigt att ta små steg i rätt riktning för att avsikten att fler jobba mer ska uppnås, medan vi samtidigt utvecklar en långsiktigt hållbar och effektiv organisation med Goda Hållbara Möten i fokus. hno1hqlp.n3q.docx

38 Eskilstuna kommun BILAGA 1 Medskick för det fortsatta arbetet Nedanstående frågor kan vara stöd i planen för genomförande av Låt fler jobba mer per förvaltning. Vad som gäller för respektive förvaltnings genomförande och tidplan se punkt 8 i ovan övergripande plan. Använd gärna ert tidigare material som grund och gör en djupare analys för att kvalitetssäkra genomförandet. 1. Nulägesanalys Börja med att kartlägga nuläget, utgår från tidigare insänt material. Ta fram nuvarande kostnad och/eller antalet timmar för följande: Fyllnadstid. Övertid. Ta fram uppgifter för frånvaro, exempelvis: Sjukfrånvaro Föräldraledighet Ledighet 2. Rekryteringsbehov Gör en prognos över ert rekryteringsbehov de kommande åren. Tänk på att eventuellt korrigera för följande faktorer: Demografiska förändringar, dvs. om det exempelvis blir fler eller färre unga/äldre i kommunen vilket påverkar behovet av kommunal verksamhet. Se över er befolkningsprognos. Personalomsättning inklusive pensionsavgångar. 3. Organisation och bemanning Hur tänker ni organisera det framtida arbetet för att åstadkomma en jämnare arbetsbelastning? Behöver arbetet med bemanning utvecklas när fler ska arbeta heltid? I så fall hur? Behöver bemanningen över verksamhets- och enhetsgränser utvecklas? Behöver bemanningen vid frånvaro organiseras och samordnas på ett annat sätt än i dag? 4. Arbetstider och arbetsmiljö Hur ska införandet av heltidsarbete som norm samordnas med det ordinarie arbetsmiljöarbetet? Scheman ska både tillgodose verksamhetens behov och vara hälsosamma för medarbetarna. Hur arbeta med frågan? Centrala parter rekommenderar en sammanhållen arbetstid. Behövs en strategi för att undvika delade turer? 5. Delaktighet Vilka är berörda av förändringen? Hur säkerställs att de får den information och utbildning de behöver? Vilka forum bör finnas för att säkerställa delaktighet? hno1hqlp.n3q.docx

39 Eskilstuna kommun Beslut och avtal Vilka beslut behöver fattas för att kunna införa heltidsarbete som norm? Behöver nya kollektivavtal tecknas eller befintliga avtal förändras? 7. Mål Dra slutsatser utifrån analysen. Hur skulle er förvaltning kunna erbjuda heltidsarbete som norm enligt tidsplan? 8. Ekonomi Vad kan ni i dagsläget se att heltidsarbete som norm skulle innebära för eventuella ekonomiska konsekvenser? hno1hqlp.n3q.docx

40 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 50 Riktlinjer för IT-verksamhet (KSKF/2017:655) Beslut Riktlinjer för Eskilstuna kommuns IT-verksamhet antas. Reservation Marielle Lahti (MP) samt Magnus Arreflod (MP) reserverar sig emot beslutet till förmån för bifall till Miljöpartiets tilläggsyrkande. Skriftlig reservation lämnas (bilaga). Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 25 januari Av skrivelsen framgår bland annat att dagens snabba ITutveckling, kombinerad med förändrade beteenden, ger upphov till nya produkter, tjänster och arbetssätt som tillsammans påverkar kommunens olika verksamheter i snabb takt. Syftet med riktlinjerna är främst att styra Eskilstuna kommuns IT-verksamhet så att den uppnår uppsatta verksamhetsmål och blir så effektiv som möjligt. En viktig del i riktlinjerna är att alla nämnder, vid anskaffning av ett nytt IT-system eller en ny funktionalitet, på ett tidigt stadium måste undersöka om ett IT-system med motsvarande funktionalitet redan finns. I de fall nämnderna beslutar sig för nyanskaffning, måste de säkerställa att systemet kommer att fungera i befintlig infrastruktur. Riktlinjerna innehåller även en tydlig beskrivning av ansvarsfördelningen mellan kommunledningskontoret, konsult och uppdrag och nämnderna. Finansiering Utöver intern tid för att ta fram beslutsunderlag baserat på en verksamhetsförstudie och en teknisk förstudie, sker finansieringen inom befintlig ram. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 13 mars 2018, 47, att riktlinjer för Eskilstuna kommuns IT-verksamhet antas. Yrkanden Marielle Lahti (MP) yrkar först bifall till kommunstyrelsens förslag. Därefter yrkar Marielle Lahti (MP) på ett tillägg enligt följande, Miljöpartiets förslag: Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

41 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Riktlinjerna behöver innehålla en möjlighet att mäta kundnöjdhet, ett slags kundindex. Mikael Edlund (S) yrkar först bifall till kommunstyrelsens förslag. Därefter yrkar Mikael Edlund (S) avslag på Marielle Lahtis (MP) tilläggsyrkande. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Marielle Lahtis (MP) med fleras yrkande om att bifalla kommunstyrelsens förslag. Marielle Lahtis (MP) tilläggsyrkande, Miljöpartiets förslag. Mikael Edlunds (S) yrkande om att avslå Marielle Lahtis (MP) tilläggsyrkande, Miljöpartiets förslag. Ordföranden finner inledningsvis att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. Därefter föreslår ordföranden en propositionsordning som innebär att hon ställer avslag på Marielle Lahtis (MP) tilläggsyrkande mot bifall till detsamma. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat enligt Mikael Edlunds (S) förslag, innebärande att Marielle Lahtis (MP) tilläggsyrkande, Miljöpartiets förslag, avslås. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, ledningsstaben Samtliga nämnder Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

42

43 Kommunstyrelsen 1 (7) STYRDOKUMENT Riktlinjer för Eskilstuna kommuns ITverksamhet Beslutad när , 50 Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2017:655 Ersätter Gäller för Samtliga nämnder Gäller fr o m Gäller t o m Dokumentansvarig Tillsvidare Kommunledningskontorets IT-chef Niklas Narvell Uppföljning Program Ett program är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla vad som ska uppnås inom ett visst område. Det tar inte ställning till utförande, prioriteringar och metoder. Program ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Plan En plan är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla konkreta mål och riktlinjer. Den ska vara tidsbegränsad och beslutas av kommunfullmäktige. Policy En policy är ett styrande dokument som ska visa ett övergripande förhållningssätt och som ska tjäna som vägledning inom ett område, med angivande av övergripande mål och värden som ska eftersträvas. Policys ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Riktlinje En riktlinje är ett styrande dokument som ska säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

44 Eskilstuna kommun 2 (7) Ämnesområde och bakgrund Dagens snabba IT utveckling, kombinerad med förändrade beteenden ger upphov till nya produkter, tjänster och arbetssätt som tillsammans påverkar kommunens olika verksamheter i snabb takt. Syftet med riktlinjerna är främst att styra kommunens IT-verksamhet så att den uppnår uppsatta verksamhetsmål och blir så effektiv som möjligt. Ambitionen är att hitta en optimal balans mellan driftsäkra lösningar och anpassning till ny utveckling och snabba förändringar. Allt inom den ekonomiska ram som finns tillgänglig. Kommunövergripande effekter ska uppnås genom Effektivt användande av ekonomiska, tekniska och personella resurser både inom IT-avdelningen och övriga verksamhetsområden Effektivt utnyttjande av kommunens IT-infrastruktur Effektiv hantering av risker och angrepp på kommunens system (IT-säkerhet) Effektiv och säker hantering av information (informationssäkerhet) Dokumentet beslutas av kommunfullmäktige och förvaltas av kommunstyrelsens två förvaltningar, kommunledningskontoret (KL) och konsult och uppdrag (KOU). Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret har genom sin IT-chef ett övergripande ansvar för kommunens IT-verksamhet enligt följande. Ansvara för framtagning av styrdokument som ska beslutas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Ansvara för utveckling och anpassning av kommunens IT infrastruktur. Detta utövas genom att teckna en årlig basöverenskommelse med KOU. Ansvara för att bestämma kvalitetsnivåerna på IT-tjänster i enlighet med den sk SLA modellen (Service Level Agreement). Besluta om ändringar och tillägg till BAS överenskommelsen för infrastruktur samt SLA:er. o o För att en ändring eller tillägg ska bli aktuellt ska en förstudie göras i enlighet med beskrivningen under rubriken Anskaffning av IT-system. Godkännandet ska föregås av ett samråd med styrgruppen för IT-frågor, för att tillsammans kunna

45 Eskilstuna kommun 3 (7) bedöma påverkan på kommunens gemensamma infrastruktur. o Godkända förändringar som uppstår under tiden för en pågående överenskommelse, ska regleras i tilläggsavtal under innevarande år, för att därefter bli standardfunktioner nästkommande år och ingå i SLA:er och BAS-överenskommelsen. Godkänna externa driftsavtal innan en verksamhet ingår avtal med en extern part, för att säkerställa krav på informationssäkerhet och integrationer, så att kommunen inte suboptimerar funktioner och kostnader. Ansvara tillsammans med kommunstrateg informationssäkerhet om övergripande krav och rutiner gällande på IT- och informationssäkerhet. Besluta om årliga prissättningsmodeller, efter förslag från KOU IT. Godkänna produktrådets föreslagna produktkatalog (se nedan under rubriken samrådsorgan). Konsult och uppdrag Konsult och uppdrags IT enhet ska genom sin områdeschef ha följande ansvar. Säkerställa att nuvarande och kommande verksamhetsbehov följer beslutade styrdokument. Ansvara för genomförande av utvecklingen i infrastrukturen. Ansvara för ägande, drift, förvaltning och support för produkter, tjänster och funktioner i IT-infrastrukturen och befintliga ITtjänster. Teckna överenskommelser om SLA:er med verksamheterna utifrån beslutad prislista. Säkerställa att gällande tekniska krav följs samt att de inte påverkar kommunens befintlig BAS-överenskommelse, SLA:er, ändrings- och tilläggsavtal och att de ligger i linje med framtida målarkitektur för IT. Säkerställa att IT- och informationssäkerheten följer de grundkrav som finns i gällande lagstiftning och att det finns beskrivet i basöverenskommelser och SLA:er, samt ansvara för hantering av brandväggar, spamfilter, lösenord och övriga säkerhetsrutiner. Allvarliga incidenter ska rapporteras löpande till IT-chefen och kommunstrateg informationssäkerhet. Ansvara för att tillsammans med upphandlingsenheten på KOU teckna samtliga IT relaterade ramavtal. Kommunen ska alltid sträva efter att producera systemstöd och infrastrukturleverans till en hög kostnadseffektivitet. Detta är beroende av volymer,

46 Eskilstuna kommun 4 (7) tillgänglighetskrav, investeringsmedel, kompetenskrav och samordningsmöjligheter. Löpande se över parallella funktioner i system, databaser, produkter och register samt sammanställa effektiviseringspotentialen och överlämna den till kommunens ITchef för eventuell åtgärd. Erbjuda drift och support av tjänster. Ansvara för att upprätta och vidmakthålla kontinuitetsplanering avseende IT infrastruktur. Nämnder Nämnderna är genom sina sponsorer, upphandlare, beställare och utförare av IT i kommunens förvaltningar skyldiga att Teckna årliga SLA överenskommelser om drift och förvaltning med KOU. Genomföra en förstudie i samråd med KOU IT vid anskaffning av ett nytt system eller en ny funktionalitet (se nedan). Hantera verksamhetsdriven utveckling som är beroende av IT investeringar enligt kommunens årshjul, för att säkerställa synkronisering med KOU:s planering. Upphandla IT komponenter i nära samråd med KOU IT Samrådsorgan Produktrådet består av kundserviceansvarig och kundansvarig från KOU IT samt produktspecialister. Rådet ansvarar för att utifrån verksamheternas behov ta fram en produktkatalog avseende standard och sortiment. Processledningsgruppen för IT frågor (PLG IT) består av kommunledningskontorets IT-chef, KOU IT områdeschef samt representanter från samtliga förvaltningar och berörda bolag och ansvarar för förankring, samordning och information av IT-relaterade frågor. IT-styrgruppen består av kommunledningskontorets IT-chef, kommunstrateg informationssäkerhet, KOU IT:s områdeschef samt representanter från barn- och utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens förvaltningar. Styrgruppen är ett stöd till IT-chefens beslutfattande, utifrån framlagda beslutsunderlag avseende nya behov eller avsteg från gällande BAS-överenskommelse. Anskaffning av IT-system eller ny funktionalitet Vid anskaffning av IT system eller ny funktionalitet är det viktigt att undersöka på ett tidigt stadium om ett IT-system med motsvarande funktionalitet redan finns och i de fall nyanskaffning är aktuell,

47 Eskilstuna kommun 5 (7) säkerställa att nyanskaffade system har förutsättningar att fungera optimalt i befintlig infrastruktur. Det är ansvarig beställare som ska bekosta anskaffning av nya system eller ny funktionalitet, implementering, driftkostnader med mera. I vissa fall kan det bli nödvändigt att göra tillägg eller förändring på befintlig ITinfrastruktur. Innan en verksamhet kan köpa in, upphandla eller avropa ett nytt ITsystem eller en ny funktionalitet ska den berörda verksamheten ta fram en förstudie. Verksamhetsförstudien ska dokumenteras i ett skriftligt beslutsunderlag och innehålla i huvudsak följande punkter. Analys av behovet vad är lösningen tänkt att användas till och vilken funktionalitet krävs. Kartläggning om system med motsvarande funktionalitet redan finns inom kommunkoncernen och en beskrivning av de fördelar ett eventuellt nytt system kan tillföra Eskilstuna kommun. Omvärldsanalys - undersökning om liknande system finns i någon annan kommun eller statlig myndighet Kalkyl över de ekonomiska konsekvenserna vad gäller investering, drift, utveckling och avveckling. Beskrivning av vilka typer av uppgifter som ska hanteras. Personuppgifter och uppgifter som kan vara föremål för sekretess ska beskrivas särskilt. Analys av risker och sårbarhet KOU IT ska därefter komplettera verksamhetsförstudien med en teknisk förstudie i samarbete med verksamheten. Den tekniska förstudien kan exempelvis omfatta följande punkter. Detaljerad kravspecifikation Beskrivning av behörighets- och säkerhetssystem Förteckning/biträdesavtal enligt personuppgiftslagen/dataskyddsförordningen (se nedan under gällande lagstiftning) Genomförd risk- och sårbarhetsanalys Informationssäkerhetsklassning Anpassning av IT-teknisk kravspecifikation vid upphandling Om den tekniska delen av förstudien visar att förstudiens påvisade behov inte kan uppfyllas utan en revidering av tidigare fattade beslut eller om förstudien visar att verksamhetens behov kan uppfyllas med hjälp av befintliga system, men verksamheten ändå önskar att upphandla ett nytt system, ska frågan tas upp i processledningsgruppen för IT frågor (se

48 Eskilstuna kommun 6 (7) ovan). Det slutliga beslutet ska fattas av IT-chefen, i samråd med ITstyrgruppen.. Integrationer All nyetablerad systemintegration för utbyte av data mellan system skall ske med kommuns standardiserade integrationsplattform. Prissättning Prislistan avseende IT-tjänster beslutas årligen av IT chefen. KOU tar fram ett förslag på prislista och därefter förs en dialog med IT-chefen om en strategisk prissättning för att få rätt riktning mot framtidens funktioner och säkerhet. En strategisk prissättning innebär utfasning av äldre tjänster och funktioner för att påskynda övergången till nya framtidssäkrade lösningar. Den prismodell som används vid framtagande av prislistan ska vara fullt transparent, väl beskriven och lätt att förstå. Det ska vara möjligt att jämföra prisförändringar över tid för de ingående komponenterna i prismodellen. För att möjliggöra jämförelser och analyser av kostnadsutvecklingen för IT-tjänster ska varje IT-tjänst som prissätts ha en transparent förkalkyl som är möjlig att efterkalkylera. Gällande lagstiftning eller annan rättslig reglering Personuppgiftslagen (1998:204). Under 2018 kommer lagen att ersättas av Dataskyddsförordningen - Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Förhållande till redan fattade politiska beslut Enligt Strategisk inriktning har kommunfullmäktige beslutat följande. En stor utmaning är att tillvarata digitaliseringens och automatiseringens möjligheter till ökad tillgänglighet och service samt en effektiv organisation. En innovativ kultur och IT-perspektivet ska prägla utvecklingsarbetet. Informationssäkerhetsplan för Eskilstuna kommun KSKF/2014:112

49 Eskilstuna kommun 7 (7) Ordlista IT-tjänster är de paketerade digitala tjänster och komponenter som används i processen, t ex systemdrift och smarta utskrifter IT-Infrastrukturtjänster: Består av Fysisk infrastruktur (Nätverk, servrar, databaser, lagringsmedia, klienter, operativsystem, skrivare osv). Kommunikationsarkitektur (regler eller protokoll för hur systemen kommunicerar). Plattformar (epost, integrationsmotor, intranät, telefoni, mobila lösningar). Säkerhetsfunktioner (Brandväggar, inloggning certifikat mm).

50 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 54 Svar på motion - Snöfria gator (KSKF/2017:225) Beslut Motionen avslås. Reservationer Erika Rydja Sandvik (L), Helen Wretling (L), Stefan Krstic (L) samt Aza Safari (- ) reserverar sig emot beslutet till förmån för bifall till motionen. Skriftlig reservation lämnas (bilaga). Anton Berglund (SD) samt Kim Fredriksson (SD) reserverar sig muntligt emot beslutet till förmån för att motionen förklaras besvarad. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 31 oktober Av skrivelsen framgår att Erika Rydja Sandvik (L) har lämnat in en motion om snöfria gator. Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 23 mars 2017, 79 beslutat att motionen ska remitteras till kommunstyrelsen för beredning. I beredningen av ärendet har kommunstyrelsen inhämtat yttrande från stadsbyggnadsnämnden, Torshälla stads nämnd samt Eskilstuna Energi och Miljö AB och Eskilstuna Kommunföretag AB. Motionären föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB utreda om returvärme från fjärrvärmenätet kan användas till att värma gator, torg och gångbanor så att de hålls fria från snö och is. Stadsbyggnadsnämnden har i sitt yttrande, nämndens beslut den 23 augusti 2017, 157 (SBN/2017:183) föreslagit att motionen förklaras besvarad eftersom tekniken används redan idag. Torshälla stads nämnd har i sitt yttrande, nämndens beslut den 29 augusti 2017, 50 (TSN2017:36) föreslagit att motionen förklaras besvarad eftersom tekniken används redan idag. Eskilstuna Kommunföretag AB:s styrelse har den 16 augusti 2017, 12 fattat beslut i ärendet. Styrelsen föreslår att motionen förklaras besvarad. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

51 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) Kommunledningskontorets bedömning Kommunledningskontoret konstaterar att berörda nämnder och bolag inte ser frågan som prioriterad i dagsläget. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 28 november 2017, 340, att motionen avslås. Kim Fredriksson (SD) reserverade sig muntligt emot beslutet till förmån för att motionen förklaras besvarad. Ärendet bordlades vid kommunfullmäktiges sammanträde den 14 december 2017, 333, på grund av att motionären ej var närvarande under sammanträdet. Ärendet bordlades vid kommunfullmäktiges sammanträde den 14 februari 2018, 11, på grund av att motionären ej var närvarande under sammanträdet. Yrkanden Erika Rydja Sandvik (L) yrkar bifall till motionen. Sarita Hotti (S) samt Göran Gredfors (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, innebärande att motionen avslås. Anton Berglund (SD) samt Kim Fredriksson (SD) yrkar på att motionen förklaras besvarad. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns tre förslag till beslut: Sarita Hottis (S) med fleras yrkande om att bifalla kommunstyrelsens förslag, innebärande att motionen avslås. Erika Rydja Sandviks (L) yrkande om att bifalla motionen. Anton Berglunds (SD) med fleras yrkande om att motionen förklaras besvarad. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att hon ställer de tre förslagen mot varandra. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag, innebärande att motionen avslås. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, miljö- och samhällsbyggnad Stadsbyggnadsnämnden Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

52 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

53 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(4) 81 Plan mot våldsbejakande extremism (KSKF/2018:83) Beslut 1. Plan mot våldsbejakande extremism för perioden antas. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att löpande och på årsbasis utvärdera och vid behov komplettera planen med särskilda aktiviteter och målsättningar utifrån en samlad bild av aktuell och bedömd status inom området. Reservationer Niklas Frykman (L), Helen Wretling (L), Stefan Krstic (L), Jan Svensson (L) samt Aza Safari (-) reserverar sig emot beslutet till förmån för återremiss av ärendet. Skriftlig reservation lämnas (bilaga A). Lotta Jonsson (KD) samt Bo Hellmark (KD) reserverar sig emot beslutet till förmån återremiss av ärendet. Skriftlig reservation lämnas (bilaga B). Niklas Frykman (L) samt Lotta Jonsson (KD) reserverar sig muntligt emot beslutet till förmån för avslag på kommunstyrelsens förslag med Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas tillägg. Kim Fredriksson (SD) reserverar sig muntligt emot beslutet till förmån för återremiss av ärendet samt till förmån för bifall till Sverigedemokraternas tillägg. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 6 februari Av skrivelsen framgår bland annat att regeringen beslutade den 26 juni 2014 att tillsätta en särskild utredare för att i rollen som nationell samordnare förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå när det gäller arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Den strategi som togs fram av den nationella samordnaren utgår från att varje kommun ska tillsätta en lokal samordnare eller kontaktperson, ta fram en lokal lägesbild över den egna situationen med våldsbejakande extremism och formulera en handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. Planen mot våldsbejakande extremism bygger på rekommendationer från den nationella samordnaren och målet är att Eskilstuna kommun blir en plats utan våldsbejakande extremism. Planens syfte är att: Höja kompetensnivån hos medarbetare och invånare. Identifiera och samverka med berörda aktörer. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

54 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(4) Minimera riskerna för att personer i kommunen lockas in i våldsbejakande extremism. Öka tidig upptäckt av personer som riskerar att lockas in i våldsbejakande extremism. Säkerställa att personer som är i behov av stöd får rätt insatser från kommunen. Planen tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommunledningskontoret, förvaltningar och bolag, polis och säkerhetspolis. Samtliga nämnder och bolag har ett ansvar för genomförandet av kommunens övergripande plan mot våldsbejakande extremism. Representanter från kommunledningskontoret har varit med i utformandet av planen och föreslår att plan mot våldsbejakande extremism för perioden antas. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår i beslutet från den 10 april 2018, 72, att plan mot våldsbejakande extremism för perioden antas. Niklas Frykman (L) reserverade sig skriftligt emot beslutet till förmån för återremiss av ärendet. Kim Fredriksson (SD) och Seppo Vuolteenaho (SD) reserverade sig muntligt emot beslutet till förmån för bifall till Sverigedemokraternas tilläggsyrkande. Yrkanden Göran Gredfors (M) yrkar först bifall till kommunstyrelsens förslag. Därefter yrkar Göran Gredfors (M) på ett tillägg enligt följande, Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas förslag: Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att löpande och på årsbasis utvärdera och vid behov komplettera planen med särskilda aktiviteter och målsättningar utifrån en samlad bild av aktuell och bedömd status inom området. Niklas Frykman (L) yrkar i första hand på att ärendet ska återremitteras med motiveringen att planen måste kompletteras med konkreta åtgärder och mål. Om ärendet inte återremitteras yrkar Niklas Frykman (L) i andra hand avslag på kommunstyrelsens förslag. Kim Fredriksson (SD) yrkar i första hand på att ärendet ska återremitteras enligt Niklas Frykmans (L) återremissyrkande. Om ärendet inte återremitteras yrkar Kim Fredriksson (SD) i andra hand bifall till kommunstyrelsens förslag, med ändringar enligt bilaga B i kommunstyrelsens beslut den 10 april 2018, 72, Sverigedemokraternas förslag. Göran Gredfors (M) yrkar avslag på Sverigedemokraternas tillägg som yrkats av Kim Fredriksson (SD). Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

55 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(4) Jimmy Jansson (S), Arne Jonsson (C), Maria Chergui (V), Magnus Arreflod (MP) samt Ingrid Escobar (-) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag samt bifall till Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas tillägg som yrkats av Göran Gredfors (M). Lotta Jonsson (KD) yrkar i första hand på att ärendet ska återremitteras enligt Niklas Frykmans (L) återremissyrkande. Om ärendet inte återremitteras yrkar Lotta Jonsson (KD) i andra hand avslag på kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Niklas Frykmans (L) med fleras förslag om att återremittera ärendet. Göran Gredfors (M) med fleras förslag om att bifalla kommunstyrelsens förslag med Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas tillägg. Kim Fredrikssons (SD) förslag om att bifalla kommunstyrelsens förslag med Sverigedemokraternas tillägg. Göran Gredfors (M) förslag om att avslå Kim Fredrikssons (SD) tillägg, Sverigedemokraternas förslag. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att kommunfullmäktige först får ta ställning till om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag. Om kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag, får kommunfullmäktige därefter ta ställning till bifall till kommunstyrelsens förslag mot avslag till detsamma, bifall till Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas tillägg mot avslag till detsamma och slutligen bifall till Sverigedemokraternas tillägg mot avslag till detsamma. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden inleder med att ställa proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutat att avgöra ärendet idag. Ordföranden ställer därefter proposition på bifall till kommunstyrelsens förslag mot avslag till detsamma och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag. Ordföranden fortsätter därefter att ställa bifall till Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas tillägg mot avslag till detsamma och finner att kommunfullmäktige beslutat att bifalla Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas tillägg. Slutligen ställer ordföranden bifall till Sverigedemokraternas tillägg mot avslag till detsamma och finner att kommunfullmäktige beslutat att avslå Sverigedemokraternas tillägg. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

56 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 4(4) Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, välfärd Samtliga nämnder och bolag Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

57 Kommunstyrelsen 1 (7) STYRDOKUMENT Plan mot våldsbejakande extremism Beslutad när Beslutad av Diarienummer Kommunfullmäktige KSKF/2018:83 Ersätter - Gäller för Samtliga nämnder och bolag Gäller fr o m Gäller t o m Dokumentansvarig Utvecklingsdirektör Uppföljning 2021 Program Ett program är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla vad som ska uppnås inom ett visst område. Det tar inte ställning till utförande, prioriteringar och metoder. Program ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Plan En plan är ett styrande dokument som ska visa en färdriktning genom att innehålla konkreta mål och riktlinjer. Den ska vara tidsbegränsad och beslutas av kommunfullmäktige. Policy En policy är ett styrande dokument som ska visa ett övergripande förhållningssätt och som ska tjäna som vägledning inom ett område, med angivande av övergripande mål och värden som ska eftersträvas. Policys ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige. Riktlinje En riktlinje är ett styrande dokument som ska säkerställa ett korrekt agerande och god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer ska vara långsiktiga, ej tidsbegränsade och beslutas av kommunfullmäktige.

58 Eskilstuna kommun 2 (7) Ämnesområde och bakgrund Regeringen beslutade att tillsätta en särskild utredare den 26 juni 2014 för att i rollen som nationell samordnare förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå när det gäller arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Den strategi som togs fram av Nationella samordnaren utgår från att varje kommun ska tillsätta en lokal samordnare eller kontaktperson, ta fram en lokal lägesbild över den egna situationen med våldsbejakande extremism och formulera en handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism. 1 Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som använder våld för att nå ideologiska mål. Grunden för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism läggs genom ett öppet, transparent och fritt samhälle, genom goda uppväxtvillkor, tillgång till god utbildning, arbete och självförsörjning. Genom goda relationer mellan offentliga institutioner, det civila samhället och mellan människor motverkas radikalisering. Den nationella samordnaren rekommenderar att samverkan i Sverige ska utgå från insatser som bygger på att främja demokratin, förebygga och förhindra extremism. Personer som deltagit i våldsbejakande extremistisk verksamhet ska primärt hanteras av polisen och säkerhetspolisen. Det är säkerhetspolisen och polisens ansvar att förhindra att en radikaliserad person som återvänt till Sverige begår brott. Säkerhetspolisen har också ett uppdrag att bevaka personer som är radikaliserade på ett sätt som utgör ett hot. Kommunen har ansvar för att både arbeta förebyggande och med riktade insatser som motverkar våldsbejakande extremism i samverkan med andra aktörer. Kommunen ska vara aktiva mot våldsbejakande extremism och aldrig acceptera bejakande eller brukande av våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Vad är våldsbejakande extremism? Den svenska våldsbejakande extremismen definieras i huvudsak som tre miljöer: den högerextremistiska vit makt-miljön, den vänsterextremistiska autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön. Till det kommer ensamagerande som står utanför specifika miljöer men inspireras av deras budskap. Anhängare till våldsbejakande miljöer underkänner demokratiska principer och spelregler. Gemensamt är att de i grunden vill förändra det demokratiska samhället och införa en annan 1 Samordnaren 2016.

59 Eskilstuna kommun 3 (7) samhällsordning. På vägen dit anses våld och andra brott vara en legitim metod. Brottsligheten utmanar demokratin och innebär stora risker och kostnader, både för samhället och för enskilda personer. Våldsfrämjande radikalisering går att urskilja i skilda religiösa och kulturella sammanhang. Generellt beror radikalisering på tre grundläggande saker: 1- Att det finns faktiska/upplevda orättvisor eller kränkningar. 2- Att det finns en våldsförespråkande ideologi som pekar på orättvisor, förklarar deras orsak och vad som bör göras för att åtgärda orättvisorna. 3- Att det finns ett socialt sammanhang där ideologin internaliseras. Radikalisering beror på ett samspel av dessa saker och har varierande betydelse för olika individer. Radikalisering sker ofta via sociala kontakter men även genom föreläsningar och propaganda. Mycket av detta sker idag via sociala medier och på nätet. Ideologins betydelse varierar mellan individer, den kan inspirera till och stärka avsikten att delta i terrorism men den kan även fungera för att legitimera ett redan våldsamt beteende som till stor del har andra orsaker. Vilka personlighetstyper dras till extrema miljöer? Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen har identifierat fyra olika vägar in i radikalisering. 2 Vägarna ska ses som stereotyper och kan i verkligheten bero på ett samspel mellan flera vägar som kan ha varierande betydelse för olika individer: Utagerarens väg: Personer i yngre tonåren som är ensamma och osäkra, som har en problematisk bakgrund med droger, våld och annan kriminalitet. Det är sökandet efter grupptillhörighet som lockar. Grubblarens väg: Personer som söker svar på livsfrågor och upplever en plötslig insikt. Det är ofta skötsamma och attraheras inte av våld. Familjens väg: Personer som växt upp i en familj med radikala och extrema uppfattningar. De har ofta upplevt en isolerad barndom. Kontaktsökarens väg: Personer som lockas av gemenskap och sammanhållning. Kan hamna i extrema miljöer av ren slump. Prevention Att förebygga uppkomsten av våldsbejakande extremism är avgörande för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan offentliga 2 Våldsbejakande extremism i Sverige Nuläge och tendenser (2014)

60 Eskilstuna kommun 4 (7) aktörer och civilsamhälle som på olika sätt berörs av frågan. Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism är beroende av en ökad kunskapsnivå hos delaktiga myndigheter och lokala aktörer, bättre samverkan mellan dessa, ett brett förebyggande arbete samt en effektiv lagstiftning. Att förebygga utanförskap och arbeta för delaktighet generellt i förhållande till vuxna och barn har stor betydelse för att förebygga rekryteringen till våldsbejakande extremism. Arbete mot våldsbejakande extremism sker på flera nivåer. Via främjande arbete med generellt stöd som inkluderar alla föräldrar och barn i samhället och skapar trygga förhållanden, det förebyggande som syftar till att motivera individer att inte ansluta sig till en våldsbejakande ideologi och slutligen arbete med att förhindra att specifika individer begår ideologiskt motiverade våldshandlingar. Förebyggande åtgärder på lokal nivå är nödvändiga eftersom det är där som våldsbejakande extremistgrupper verkar. Personal som möter barn och ungdomar behöver ha kunskap om extremism, kunna upptäcka tecken på radikalisering samt kunna bemöta extrem och våldsbejakande retorik. Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism är ett av flera perspektiv inom brottsförebyggande arbete, därför går det att använda mycket av den generella kunskap som finns inom brottsförebyggande arbete. Det förebyggande arbetet måste bedrivas på flera nivåer: 3 Individuella insatser: Insats som riktar sig mot den specifika individen som har ett riskbeteende. Går ofta hand i hand med specifika insatser mot riskgrupper. Exempelvis utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder som undervisningsstöd eller praktikplats. Specifika insatser: Insats som fokuserar på specifika problem eller unga i riskgrupper. Insatsen är resursorienterad Exempelvis lokal samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och fritid på en specifik skola eller bostadsområde. Generella insatser: Bred insats för alla flickor och pojkar. Riktar sig inte mot riskgrupper men har potential att fånga upp några ur riskgrupper. Kommunal kärnverksamhet exempelvis skola. Kommunens ansvar Våldsbejakande extremism har sin udd riktad mot vårt demokratiska samhälle i vilket kommunerna utgör basen. Våldsbejakande extremism hotar och angriper också enskilda kommunmedlemmars fri- och rättigheter. Eskilstuna kommuns primära ansvar är att arbeta med det kommunala kärnuppdraget och på så sätt främja demokrati och förebygga att individer radikaliseras. Genom samverkan med föreningar och trossamfund kan ungdomar med svag tillit till samhället fångas upp. 3

61 Eskilstuna kommun 5 (7) Enskilda medarbetare ska fokusera på sitt kärnuppdrag, men det är samtidigt viktigt att de har kännedom om de olika ideologierna bakom våldsbejakande extremism och kunskap att identifiera tecken och personer i riskzonen att radikaliseras. Det är extra viktigt för medarbetare som möter många flickor och pojkar i sitt dagliga arbete exempelvis lärare, fastighetsskötare, fritidsgårdspersonal och socialsekreterare. Särskilt om socialtjänsten Kommunens socialtjänst har ett särskilt ansvar att verka mot våldsbejakande extremism. Socialtjänsten möter människor som riskerar att hamna i extremism och ska stödja de som befinner sig i destruktiva miljöer. Alla verksamheter är skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn och unga far illa. Socialtjänsten utreder, inkluderar barnens familj och gör risk- och skyddsbedömningar. Som sista utväg kan socialtjänsten använda tvångslagstiftning i form av lagen om vård av unga (LVU 1990:52). Plan mot våldsbejakande extremism Syfte Syftet med planen är att Höja kompetensnivån hos medarbetare och invånare. Identifiera och samverka med berörda aktörer. Minimera riskerna för att personer i kommunen lockas in i våldsbejakande extremism. Öka tidig upptäckt av personer som riskerar att lockas in i våldsbejakande extremism. Säkerställa att personer som är i behov av stöd får rätt insatser från kommunen. Mål Att Eskilstuna kommun blir en plats utan inslag av våldsbejakande extremism. Avgränsning Allvarliga eller extraordinära händelser hanteras inom ramen för kommunens ordinarie kris- och beredskapsarbete. Kommunstyrelsen och kommunens krisledning ansvarar för att koordinera de kommunövergripande insatser som behövs för att bemöta en förhöjd risk eller kris. Lägesbilden i Eskilstuna Det finns aktiva inom samtliga våldsbejakande miljöer i Eskilstuna idag. Plan För att uppnå målet föreslås följande ansvarsfördelning och insatser:

62 Eskilstuna kommun 6 (7) Kommunledningskontoret ska samordna de kommunövergripande insatser som behövs för att bemöta riskerna och utse en kontaktperson. Kommunledningskontoret ska ansvara för att utbildningsinsatser genomförs till i första hand personal i första linjen, såsom t.ex. lärare, förskollärare, fritidsgårdspersonal och personal inom socialförvaltningen. Kommunledningskontoret ska ansvara för att arbetet genomförs i samverkan med andra berörda aktörer. Verksamheter som kommer i kontakt med barn, ungdomar och unga vuxna ska aktivt arbeta med frågan inom ramen för det ordinarie arbetet. Enskilda personer och deras anhöriga ska få råd och stöd inom befintliga strukturer. Kontaktpersonens ansvar Den av kommunledningskontoret utsedda kontaktpersonen ska ha följande ansvar: Ansvara för kunskapsinhämtning och omvärldsbevakning av arbetet mot våldsbejakande extremism, utifrån ny forskning, lagförändringar, statliga utredningar samt goda nationella och internationella exempel. Vara sammankallande och delta i kommunens nätverksgrupp (se nedan) Ansvara för kontakterna gentemot den nationella och regionala nivån. Ansvara för kontakterna gentemot polis och säkerhetspolis. Genomföra riktade utbildningar och stödja berörda verksamheter. Ansvarar för framtagandet av en aktuell lägesbild för respektive nytt år i samråd med polisen. Ansvara för framtagande av informationsmaterial. Följa upp och utvärdera arbetet. Årligen rapportera till det brottsförebyggande rådet Trygga Eskilstuna. Nätverksgrupp En nätverksgrupp bestående av representanter från berörda verksamheter och polisen ska bildas för att bevaka frågan utifrån respektive verksamhetsområde och bidra till en gemensam lägesbild som uppdateras löpande. Genomförande och uppföljning Samtliga nämnder och bolag har ett ansvar för genomförandet av kommunens övergripande handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Genomförandet sker inom ramen för ordinarie verksamhet och styrsystem genom verksamhetsplan och budget. Den centrala samordnaren kommer

63 Eskilstuna kommun 7 (7) att stötta respektive nämnd/bolag med att ta fram riktlinjer och rutiner till stöd för det dagliga arbetet. Kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp handlingsplanen årligen inom ramen för ordinarie uppföljning och vid behov komplettera planen med särskilda aktiviteter och målsättningar utifrån en samlad bild av aktuell och bedömd status inom området. Kommunledningskontoret ansvarar för eventuell revidering inför kommande planperiod.

64

65

66 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 48 Jämställdhetsberedningens rapport till kommunstyrelsen för 2017 (KSKF/2018:82) Beslut 1. Jämställdhetsberedningens förslag och idéer beaktas i årsplan, kompletteringar till årsplan och ägardirektiv för 2019, samt nämnders och bolagsstyrelsers verksamhetsplaner och övrigt utvecklingsarbete i kommunkoncernen. 2. Jämställdhetsberedningens rapport till kommunstyrelsen för 2017 läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 19 februari Av skrivelsen framgår bland annat att enligt jämställdhetsberedningens instruktion ska beredningen årligen presentera idéer och förslag till kommunstyrelsen på utvecklingsområden för Eskilstuna kommuns jämställdhetsarbete. Under 2017 har beredningen fokuserat sitt arbete inom de tematiska områdena: 1. Fler jobb, fler i jobb. 2. Jämställdhetsarbetet i kommunens bolag. 3. Mäns våld mot kvinnor. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Kim Fredriksson (SD) yrkar i första hand på att ärendet ska återremitteras med motiveringen att ekonomiska kalkyler ska läggas till. I andra hand yrkar Kim Fredriksson (SD) bifall till kommunledningskontorets förslag. Jimmy Jansson (S) yrkar avslag på Kim Fredrikssons (SD) förslag om återremiss. Maria Chergui (V) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag samt avslag på Kim Fredrikssons (SD) förslag om återremiss. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Jimmy Janssons (S) med fleras yrkande om att bifalla kommunledningskontorets förslag. Kim Fredrikssons (SD) yrkande om att ärendet ska återremitteras. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

67 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Jimmy Janssons (S) med fleras yrkande om att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att kommunstyrelsen först får ta ställning till om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag. Om kommun-styrelsen beslutar att avgöra ärendet idag, får kommunstyrelsen därefter ta ställning till Jimmys Janssons (S) med fleras förslag att bifalla kommunledningskontorets förslag. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen har beslutat att ärendet ska avgöras idag. Därefter finner ordföranden att kommunstyrelsen har beslutat enligt kommunledningskontorets förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, välfärd Samtliga nämnder och styrelser i Eskilstuna kommunkoncern, det vill säga: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Torshälla stads nämnd Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunrevisionen Valnämnden Eskilstuna Kommunföretag AB Destination Eskilstuna AB Eskilstuna Energi & Miljö AB Eskilstuna Logistik & Etablering AB Eskilstuna Kommunfastigheter AB Eskilstuna Jernmanufaktur AB (Munktell Science Park) Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

68 Datum (16) Jämställdhetsberedningens rapport till kommunstyrelsen för 2017 Förord från jämställdhetsberedningen 2017 var ett fantastiskt år för jämställdheten internationellt, nationellt och inte minst för Eskilstuna! 2017 var året då den mest utbredda formen av mäns våld mot kvinnor kränkningar, trakasserier och sexuella övergrepp hamnade i strålkastarljuset internationellt genom uppropet #metoo. Rörelsen fick mycket stort genomslag i Sverige när kvinnor i en mängd branscher och flickor i skolan gick samman för att bryta den utbredda tystnadskulturen och istället berätta om sina egna erfarenheter av trakasserier och övergrepp. Även internt i kommunen har #metoo belysts och diskuterats i olika forum. För att dolda maktstrukturer ska brytas ner och ett mer jämställt samhälle skapas är det viktigt att vi håller i jämställdhetsarbetet långsiktigt. Jämställdhet är en del av lösningen på Eskilstunas stora utmaningar att få fler i jobb, en högre utbildningsnivå, samt en socialt hållbar, attraktiv och trygg kommun. Det förebyggande arbetet måste vidareutvecklas. Arbete pågår för fullt med att ta fram material som kan underlätta för chefen att lyfta frågor om kränkningar och sexuella trakasserier på alla arbetsplatser. Det är också viktigt att professionella stödstrukturer i kommunen finns och är kända om kränkningar och trakasserier ändå sker. Att det sker i den kommunala organisationen vet vi, bland annat utifrån medarbetarenkäten utsågs Eskilstuna kommun till vinnare av Svenska Jämställdhetspriset! I konkurrens med privata företag, myndigheter, landsting, regioner och andra kommuner ansåg juryn att Eskilstuna kommun arbetat systematiskt, målmedvetet och långsiktigt med jämställdhetsintegrering, utifrån en tydlig politisk målsättning. Priset visar att vi kommit långt, men jämställdhetsberedningen påminner om att mycket återstår att göra innan kommunen är jämställd. Förslag på vad organisationen ytterligare bör vässa finns i denna rapport beslutade kommunen om en ny vision där ordet jämställdhet ingår i den första meningen som beskriver vårt Eskilstuna år 2030: Vi är modiga, jämställda och Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats Eskilstuna den stolta Fristaden

69 Eskilstuna kommun Datum 2 (16) har tillit till varandra. Visionen ska vara ledstjärnan för allt arbete inom kommunen och beredningen ser fram mot att följa hur visionen kan förstärka jämställdheten i det ordinarie, dagliga arbetet i kommunkoncernens alla verksamheter. Med oss in i 2018 och 2019 har vi också arbetet med åtagandet om Modellförvaltningar och Modellbolag i Årsplan 2018 som slår fast att samtliga nämnder och bolagsstyrelser ska delta i ett gemensamt utvecklingsarbete för förbättrad styrning och ledning av jämställdhetsintegreringsarbetet i respektive förvaltning och bolag. Det arbetet kommer att vara särskilt värdefullt för de kommunägda bolagen, anser jämställdhetsberedningen efter årets dialogmöten. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor har i alla år varit en av jämställdhetsberedningens viktigaste frågor. Beredningen vill påminna om att ett systematiskt jämställdhetsarbete förebygger många av de problem som mäns våld mot kvinnor innebär, inklusive sexuella trakasserier och kränkningar, våld i nära relationer, samt hedersrelaterat våld och förtryck. Beredningen ser fram mot att Eskilstuna kommun under 2018 tar de första stegen för att systematisera det våldsförebyggande arbetet genom att ansluta sig till konceptet En kommun fri från våld, vilket beslutats i Årsplan med kompletteringar 2018 (sid 14). Det ger förutsättningar för att färre kvinnor och flickor kommer att drabbas av mäns våld mot kvinnor. Under året kommer kommunfullmäktige att få möjlighet att fatta beslut om en ny Plan för jämställdhet. Beredningen har följt arbetet och bedömer att en lyckad implementering av en ny Plan för jämställdhet kommer att säkerställa att Eskilstuna kommun även fortsättningsvis kommer att vara den mest jämställda kommunen i Sverige. I denna rapport presenterar jämställdhetsberedningen förslag på vad Eskilstuna kommun - utöver ovan nämnda insatser - kan göra för att vidareutveckla ett redan framstående jämställdhetsarbete. Precis som tidigare år rekommenderar jämställdhetsberedningen att förslag och åtgärder från rapporten tas med som underlag till årsplan 2019 inklusive kompletteringar, ägardirektiv, nämnders och styrelsers verksamhetsplaner 2019, samt övrigt utvecklingsarbete i kommunkoncernen. Lisa Friberg (S) Ordförande jämställdhetsberedningen Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

70 Eskilstuna kommun Datum 3 (16) Inledning Jämställdhetsberedningens ska enligt instruktion antagen av kommunstyrelsen den 10 november 2015 ( 240) årligen presentera idéer och förslag till kommunstyrelsen på utvecklingsområden för Eskilstuna kommuns jämställdhetsarbete. Jämställdhetsberedningen ser fram mot fortsatt dialog med kommunstyrelsen samt övriga nämnder och styrelser om rapportens innehåll och hur Eskilstuna kommun ytterligare kan vässa sitt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsberedningen påminner kommunstyrelsen, övriga nämnder och styrelser om att även använda tidigare års rapporter, eftersom många av förslagen i dem fortfarande är aktuella. Jämställdhetsberedningen vill poängtera att det långsiktigt alltid är ekonomiskt lönsamt att arbeta med jämställdhet. Kommunens verksamheter bör alltid ställa sig frågan vad det kostar att inte arbeta med jämställdhet. 1.1 Fokusområden och dialogmöten Beredningens fokusområden för 2017 har varit 1. Fler jobb, fler i jobb 2. Jämställdhetsarbetet i kommunens bolag 3. Mäns våld mot kvinnor Utifrån valda fokusområden har jämställdhetsberedningen under 2017 genomfört dialogmöten med kommunstyrelsen, socialnämnden, styrelserna i de kommunägda bolagen Eskilstuna kommunföretag AB, Destination Eskilstuna AB, Eskilstuna Logistik & Etablering AB (sköts upp och genomfördes i januari 2018), Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö AB, Kommunfastigheter AB och Munktell Science Park. Beredningen har under året även träffat näringslivsdirektören på kommunledningskontoret och kvinnofridsutvecklaren på socialförvaltningen. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

71 Eskilstuna kommun Datum 4 (16) Jämställdhetsberedningen har även inhämtat kunskap från forskning, andra kommuner, myndigheter, företag och organisationer. 1.2 Läsanvisning Jämställdhetsberedningens förslag till åtgärder presenteras nedan i kapitel 2, under respektive fokusområde för 2017, kompletterat med en rubrik för övriga förslag. I avsnitt 2.1 finns en sammanfattning av förslagen, i rubrikform, för den som har bråttom. I avsnitt 2.2 utvecklas förslagen med kommentarer under respektive rubrik. Nya förslag presenteras i svart text och förslag som återkommer från tidigare rapporter är rödmarkerade. Generellt anser beredningen att nivån på jämställdhetsarbetet har höjts i de förvaltningar som jämställdhetsberedningen träffat En hel del jämställdhetsarbete fungerar bra i flera av förvaltningarna. Beredningen bedömer också att bolagens jämställdhetsarbete är på gång, även om de ligger en bit efter förvaltningarnas mer utvecklade arbete med jämställdhet. 1.4 Resultat av förslag ur tidigare rapporter från jämställdhetsberedningen Jämställdhetsberedningen konstaterar att det är glädjande att flera av de förslag som beredningen fört fram i tidigare rapporter, 2015 och 2016, nu är genomförda. Exempel på det är att det nu för första gången sedan 2010 finns lokala processledare för hållbar jämställdhetarbetet i samtliga förvaltningar och bolag. Vidare har Eskilstuna kommun inrättat en tjänst som kvinnofridsutvecklare med koncernövergripande uppdrag i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Placeringen av kvinnofridsutvecklaren på socialförvaltningen är jämställdhetsberedningen mindre nöjd med, men den politiska ledningen i kommunen har hörsammat beredningens förslag om att utvärdera tjänstens placering under Många andra förslag som jämställdhetsberedningen lyft fram i tidigare rapporter har nämnder/förvaltningar och styrelser/bolag börjat arbeta med och de är därmed på väg att genomföras. Exempel på det är bland annat ett stärkt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck som beredningen önskade i rapporten för Kvinnofridsutvecklaren har utifrån förvaltningars och bolags behov planerat omfattande utbildningsinsatser om hedersförtryck och hedersrelaterat våld under Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

72 Eskilstuna kommun Datum 5 (16) Vidare görs nu insatser som fokuserar unga flickors psykiska ohälsa. Forskning pågår på Mälardalens högskola, på uppdrag av kommunledningskontoret. Även det var ett förslag i jämställdhetsberedningens rapport för Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningens systematiska arbete med jämställdhetsintegrering i styrning och ledning kommer att ge resultat inom flera av jämställdhetsberedningens föreslagna åtgärder i rapporten för att säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i alla arbetsmarknadsinsatser och i kommunens alla insatser för att etablera nyanlända och invandrade kvinnor och män på arbetsmarknaden. Konsult och uppdrag visade vid dialogmötet med beredningen 2017 tydliga exempel på hur Torshälla Stads förvaltnings framgångsrika jämställdhetsarbete tagits om hand och implementerats i förvaltningen, i linje med jämställdhetsberedningens uppmaning i rapporten för Jämställdhetsberedningen är också nöjd med att ha fått tillgång till en sakkunnig inom jämställdhet/hr från kommunledningskontoret, eftersom det framöver kan bidra till att stärka kommunens arbete med jämställdhet ur arbetsgivarperspektiv. Ett önskemål som beredningen fört fram i båda de tidigare rapporterna. Ovan nämnda positiva exempel på att arbete inletts utifrån jämställdhetsberedningens förslag, men att resultat ännu inte nåtts, visar att jämställdhetsarbetet är ett långsiktigt arbete där det är viktigt att hålla i och hålla ut för att nå målet om ett jämställt Eskilstuna. På samma sätt resonerar jämställdhetsberedningen när den i föreliggande rapport för 2017 återigen framför en del av förslagen från tidigare rapporter. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

73 Eskilstuna kommun Datum 6 (16) Jämställdhetsberedningens förslag till kommunstyrelsen från Förslagen sammanfattning i rubrikform Jämställdhetsberedningen föreslår att: FLER JOBB, FLER I JOBB Män och kvinnor synliggörs tydligare i kommunens arbete med att få ner arbetslösheten till 10 procent år Byt ut det långsiktiga målet i Affärsplanearbetet om att lönenivåerna i Eskilstuna ska öka till två mål: BÅDE kvinnors och mäns lönenivåer ska öka OCH att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska utjämnas. Samverkan förstärks mellan barn- och utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen avseende tillgången till förskoleplatser. JÄMSTÄLLDHETSARBETET I KOMMUNENS BOLAG Utbilda de kommunala bolagens chefer och medarbetare i jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Vidareutveckla Jämställd Festival-verktyget. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

74 Eskilstuna kommun Datum 7 (16) Kommunstyrelsen ska ta sitt ägaransvar och ställa krav på att Kommunfastigheter AB lever upp till ägardirektiven om att bistå med lägenheter till våldsutsatta kvinnor. Kommunstyrelsen ska ta sitt ägaransvar för att se till att Kommunfastigheter AB inför Huskurage. MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Förstärk porrfiltret i kommunens digitala verktyg. Se till att alla medarbetare i skolan och andra verksamheter som möter flickor och pojkar, unga kvinnor och män, ser filmen Pornland. Utveckla sex- och samlevnadsundervisningen utifrån inställningen att sex kräver samtycke. Säkra att kommunen har en aktiv operativ organisation som kan ge professionellt och säkert stöd till flickor och pojkar som blir utsatta för hedersförtryck/hedersvåld. Alla förvaltningar och bolag ska göra det de kan utifrån sin kärnverksamhet för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Öka kunskapen om hur begreppen mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer hänger ihop och skiljer sig åt. ÖVRIGT Analysera bilderna i Årsplanerna ur jämställdhetsperspektiv och se till att Årsplan 2019 blir bättre bildmässigt. Se till att koncernledningsgruppen ställer sig bakom beskrivningen av rollen för den lokala processledaren som Strategiskt nätverk för Hållbar Jämställdhet arbetat fram. Se till att Eskilstuna kommuns reklam- och informationstavlor i det offentliga rummet är fria från könsdiskriminerande reklam. Synliggör kvinnor och män, flickor och pojkar, i alla delar av verksamheten. Utveckla jämställdhetsperspektivet i kommunens HR-arbete. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

75 Eskilstuna kommun Datum 8 (16) Utveckla jämställdhetsperspektivet i kommunens budgetarbete. Ställ systematiskt krav på jämställdhetskompetens vid rekrytering av chefer och nyckelpersoner. Inför en obligatorisk utbildning i jämställdhet för samtliga förtroendevalda från och med mandatperioden Utse förstelärare med uppdrag jämställdhet/genus. Inför obligatorisk jämställdhetsutbildning i kommunens chefsutbildningsprogram. Besluta om en målsättning för maximalt antal medarbetare per chef i kommunen. 2.2 Förslagen - med kommentarer FLER JOBB, FLER I JOBB Jämställdhetsberedningen föreslår att: Män och kvinnor synliggörs tydligare i kommunens arbete med att få ner arbetslösheten till 10 procent år Tänk på att utrikesfödda personer är både kvinnor och män! Eskilstuna kommun sysselsätter över personer i olika insatser för att minska arbetslösheten men vid årets dialogmöten med kommunstyrelsen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden kunde ingen samlad redovisning av antalet kvinnor respektive män bland de personerna anges. Det är viktigt att både kvinnor och män får ta del av de insatser som kommunen erbjuder för att öka sysselsättningsgraden. Likaså är det viktigt att resurser läggs på utbildningar inom både kvinno- och mansdominerade yrken och branscher med brist på arbetskraft. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

76 Eskilstuna kommun Datum 9 (16) Byt ut det långsiktiga målet i Affärsplanearbetet om att lönenivåerna i Eskilstuna ska öka till två mål: BÅDE kvinnors och mäns lönenivåer ska öka OCH att löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska utjämnas. Eskilstuna kommun måste arbeta aktivt i samverkan med andra organisationer och företag för att det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet ska uppnås: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Samverkan förstärks mellan barn- och utbildningsförvaltningen och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen avseende tillgången till förskoleplatser. Både arbetssökande kvinnor och arbetssökande män ska kunna ta del av de utbildningar och insatser de behöver för att ta sig in på arbetsmarknaden. Precis som jämställdhetsberedningen påpekade i sin rapport till kommunstyrelsen i mars 2016 råder det brist på förskoleplatser. Det i kombination om 4- månadersgarantin gör att många vårdnadshavare får erbjudande om förskoleplats väldigt långt från sin bostad. Om vårdnadshavaren tackar nej till erbjudande hamnar de i en annan kö där det tar mycket lång tid att få ett nytt erbjudande om förskoleplats. Det är ett jämställdhetsproblem eftersom det faktum att familjen saknar förskoleplats oftast drabbar kvinnor, inte sällan invandrade kvinnor JÄMSTÄLLDHETSARBETET I KOMMUNENS BOLAG Jämställdhetsberedningen föreslår att: Utbilda de kommunala bolagens chefer och medarbetare i jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. De behöver kunskapsmässigt komma ifatt chefer och medarbetare i kommunens förvaltningar som tagit del av en mängd utbildningsinsatser sedan Hållbar Jämställdhetarbetet påbörjandes Vidareutveckla Jämställd Festival-verktyget. Destination Eskilstuna AB använder verktyget för att följa upp hur många kvinno-, mans- respektive mixade akter som bokas på de evenemang och festivaler som bolaget är involverad i. Jämställdhetsberedningen föreslår att verktyget vidareutvecklas så att analysen också innefattar hur stor del av budgeten som läggs på kvinno-, mans- respektive mixade akter. Det skulle då motsvara steg 1 och 2 i en 3R-analys (Representation Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

77 Eskilstuna kommun Datum 10 (16) och Resurser), vilket lägger grunden för en fullständig 3R-analys. Tredje steget handlar om att analysera och fråga sig varför representationen och resurserna fördelas som de gör (Realia). Kommunstyrelsen ska ta sitt ägaransvar och ställa krav på att Kommunfastigheter AB lever upp till ägardirektiven om att bistå med lägenheter till våldsutsatta kvinnor. Vid jämställdhetsberedningens dialogmöte med socialnämnden framkom att nämnden anser att det är svårt att akut hjälpa våldsutsatta kvinnor till nytt boende via Kommunfastigheter AB. Bolaget förmedlar oftast lägenheter med tillträde tre månader framåt på grund av sitt kösystem. Det behöver bli lättare för kommunen och socialnämnden att snabbt få tillgång till lägenheter för våldsutsatta kvinnor hos det kommunala bostadsbolaget. I dagsläget går det oftare snabbare och lättare för socialförvaltningen tjänstepersoner att få gehör hos privata hyresvärdar, för att ge våldsutsatta kvinnor utan behov av boendestöd eller kommunkontrakt tillgång till en bostad. Och det behöver bli lättare att följa upp hur många lägenheter Kommunfastigheter AB avsätter för våldsutsatta kvinnor med barn som varit boende på kvinnojouren eller andra skyddade boenden som kommunen använder sig av. Kommunstyrelsen bör förtydliga ägardirektiven på den här punkten. Kommunstyrelsen ska ta sitt ägaransvar för att se till att Kommunfastigheter AB inför Huskurage. Enligt Årsplan 2018 ska allmännyttan införa Huskurage (sidan 8). Vid jämställdhetsberedningens dialogmöte med Kommunfastigheter AB framgick att både styrelsen och ledningen för bolaget ifrågasätter beslutet. Det är viktigt att det kommunala fastighetsbolaget i Sveriges mest jämställda kommun vågar gå före och visa vägen för andra, privata, fastighetsbolag! En mängd kommunala bostadsbolag i Sverige har redan antagit Huskurage, se Om uppdrag i årsplan inte är tillräckligt tydligt för att bolaget ska göra det ägaren vill, bör kommunstyrelsen se till att lägga in uppdraget i ägardirektiven 2019 för Kommunfastigheter AB. 2.3 MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

78 Eskilstuna kommun Datum 11 (16) Utifrån årets dialogmöten vill jämställdhetsberedningen först påminna förvaltningar och bolag om att fortsätta arbeta mot mäns våld mot kvinnor och för kvinnofrid i enlighet med det styrdokument som kommunen har: Eskilstuna en FriStad för kvinnor Handlingsplanen gäller till dess att kommunfullmäktige fattat beslut om en ny plan. Jämställdhetsberedningen vill också påminna om att alla medarbetare i kommunkoncernen ska se filmen Uppdrag motverka mäns våld mot kvinnor för att få kunskap om det omfattande samhällsproblemet med mäns våld mot kvinnor. Jämställdhetsberedningen ser fram mot att det material som på initiativ av kvinnofridsutvecklaren håller på att arbetas fram av kommunledningskontorets HRavdelning, Vi bryter tystnaden, färdigställs 2018, och att det sedan används av samtliga arbetsplatser i kommunkoncernen. Jämställdhetsberedningen föreslår att: Förstärk porrfiltret i kommunens digitala verktyg. Jämställdhetsberedningen vet att Eskilstuna kommun har porrfilter i sitt nätverk. Men som Sveriges mest jämställda kommun vill jämställdhetsberedningen att Eskilstuna kommun ska vidta alla möjligheter som finns tillgängliga på marknaden för att säkerställa att vi förhindrar och försvårar åtkomsten till pornografi via kommunens nätverk och digitala verktyg (datorer, mobiltelefoner, läsplattor osv). Filtret är redan idag relativt omfattande men mer går att förbättra om kapaciteten ökas och resurser satsas. Det ska till exempel inte gå att surfa in på porrsidor från kommunens mobiltelefoner. Alla enheter (datorer och läsplattor) ska vara säkrade från att komma in på porrsidor även när de används utanför kommunens nätverk (t ex hemma hos elever, mindre kommunala verksamheter som inte når kommunens nätverk idag utan har routrar med mobilabonnemang ). Jämställdhetsberedningen ser fram mot fortsatt dialog med ansvariga tillsammans med kvinnofridsutvecklaren, för att ytterligare förfina och utveckla förslagen ovan. Se till att alla medarbetare i skolan och andra verksamheter som möter flickor och pojkar, unga kvinnor och män, ser filmen Pornland. Vuxna kvinnor och män behöver få kunskap om hur porrindustrin agerar, vad dagens pornografi innehåller, hur lättillgänglig den är och hur pornografin under de senaste 20 åren infiltrerat populärkulturen, vilket gör att den har stor påverkan på flickors och pojkars vardagsliv. Vuxna behöver kunskap om hur utbredd Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

79 Eskilstuna kommun Datum 12 (16) porrkonsumtionen är bland unga pojkar och män, hur tidig debuten som porrkonsument är, samt vad det kan få för effekter på deras utveckling till vuxna, empatiska män. Kunskapen är en mycket viktig del i det våldsförebyggande arbetet och en förutsättning för att vi ska nå ett jämställt samhälle fritt från våld. Låt alla medarbetare i skolan se filmen och för dialog i arbetslagen i samband med filmvisningen. Handledning för diskussionsfrågor och annat stöd finns kopplat till filmen och tillgängligt via internet. Om det inte är tillräckligt finns ytterligare stöd att hämta hos kvinnofridsnätverket och kvinnofridsutvecklaren på socialförvaltningen, samt externt hos bland annat Tjejjouren Meja. Obs! filmen är inte lämplig att visa direkt för barn och ungdomar! Utveckla sex- och samlevnadsundervisningen utifrån inställningen att sex kräver samtycke. Detta bör gälla all sex- och samlevnadsundervisning i kommunen, från grundskolan, till gymnasiet och även i särskolan och vuxenutbildningen. Säkra att kommunen har en aktiv operativ organisation som kan ge professionellt och säkert stöd till flickor och pojkar som blir utsatta för hedersförtryck/hedersvåld. I mars 2017 fattade kommunfullmäktige beslut om satsningar för att förstärka arbetet med att motverka hedersförtryck och kommunens insatser för att hjälpa de flickor och pojkar, kvinnor och män som utsätts för hedersvåld- och förtryck (KSKF/2016:345). Utbildningsinsatser kommer att starta Det leder troligtvis till att behovet av insatser för drabbade kommer att öka, när fler medarbetare och chefer genom höjd kunskap får upp ögonen för problematiken. Därför gäller det att kommunens organisation är beredd! Jämställdhetsberedningen är orolig för att kvinnofridsutvecklarens placering på socialförvaltningen hindrar kommunen från att bygga upp bästa möjliga service och skydd för dem som utsätts för hedersvåld och förtryck. Enligt uppgifter till beredningen begränsar socialnämndens underskott viljan att äska tillräckliga medel för att bygga upp en kvalitativ organisation kring hedersärenden, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

80 Eskilstuna kommun Datum 13 (16) Alla förvaltningar och bolag ska göra det de kan utifrån sin kärnverksamhet för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Det är inte meningen att alla förvaltningar och bolag ska bli socialtjänst. Men alla medarbetare och chefer i Eskilstuna kommun ska ha grundläggande kunskap om samhällsproblemet mäns våld mot kvinnor. Och de ska förstå hur deras egen kärnverksamhet ska agera för att bidra till att vara en del i kommunens arbete mot mäns våld mot kvinnor. Bolag och förvaltningar ska också ha kunskap om hur de agerar när de möter en person brukare/kund/invånare eller medarbetare som de misstänker blir utsatt för våld i nära relation. Rutiner för det finns ur arbetsgivarperspektiv finns och kommer under året att kompletteras med rutiner för brukarperspektivet. Kvinnofridsutvecklaren leder arbetet. Öka kunskapen om hur begreppen mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer hänger ihop och skiljer sig åt. För ett effektivare arbete mot mäns våld mot kvinnor, och en bredare samsyn, är det viktigt att chefer och medarbetare förstår vad som skiljer och vad som förenar arbetet mot mäns våld mot kvinnor och arbetet mot våld i nära relationer. Mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt samhällsproblem som inte bara drabbar kvinnor som lever i relationer där våld förekommer. Det är ett demokratiskt problem och ett problem som begränsar i princip alla kvinnors liv, hur de rör sig i det offentliga rummet och uttrycker sig i den virtuella världen. I begreppet ingår även hedersproblematik/-hedersvåld, att riskera att bli gift mot sin vilja, könsstympning, prostitution och trafficking. Att arbeta mot mäns våld mot kvinnor är ett av Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Våld i nära relationer kan även drabba män, samt barn av båda könen. Våld kan förekomma även i samkönade relationer. 2.4 ÖVRIGT Jämställdhetsberedningen föreslår att: Analysera bilderna i Årsplanerna ur jämställdhetsperspektiv och se till att Årsplan 2019 blir bättre bildmässigt. Både text och bild i Årsplan 2017 har vid två tillfällen under året granskats med hjälp av Sveriges kvinnolobbys verktyg för jämställd budget. Granskningen har visat att brister finns. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

81 Eskilstuna kommun Datum 14 (16) Årsplan är ett av kommunens viktigaste styrdokument, som når många läsare, både inom organisationen och externt. Det är därför viktigt att Sveriges mest jämställda kommun har en genomtänkt och normkritisk bildsättning av Årsplan. Se till att koncernledningsgruppen ställer sig bakom beskrivningen av rollen för den lokala processledaren som Strategiskt nätverk för Hållbar Jämställdhet arbetat fram. Det är viktigt att villkoren för de lokala processledarna och beskrivningen av vad som ingår i uppdraget likställs för alla, oavsett vilken förvaltning eller vilket bolag de arbetar inom. Se till att Eskilstuna kommuns reklam- och informationstavlor i det offentliga rummet är fria från könsdiskriminerande reklam. Trondheims kommun i Norge har infört etiska riktlinjer mot könsdiskriminerande reklam på de reklam- och informationsskyltar som kommunen har rådighet över. Jämställdhetsberedningen anser att Eskilstuna kommun ska ta lärdom av dem och göra allt för att motverka reklam och budskap som sexualiserar kvinnor, förstärker könsstereotyper och sprider osunda kroppsideal. Går det att se över och komplettera det långsiktiga avtalet (till år 2030) med JC Decaux avseende stortavlorna som finns till exempel i anslutning till busshållsplatserna, för att komplettera dem med riktlinjer mot könsdiskriminerande reklam? Eller kan de lokala ordningsföreskrifterna kompletteras med riktlinjer mot könsdiskriminerande reklam i det offentliga rummet i kommunen? Jämställdhetsberedningen ser fram mot fortsatt dialog med ansvariga för att hitta kreativa lösningar. Synliggör kvinnor och män, flickor och pojkar, i alla delar av verksamheten. Jämställdhetsberedningen har i sina dialogsamtal med bolagsstyrelser och nämnder då och då stött på motstånd mot att beköna mål, att föra könsuppdelad statistik eller på övriga sätt synliggöra kvinnor och män, flickor och pojkar i verksamheterna. Att vissa verksamheter vill använda könsneutrala formuleringar. Det är viktigt att likheter och skillnader i behov och livsvillkor mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, lyfts fram och speglas i alla steg av verksamheternas planering, genomförande och uppföljning. Det är grundläggande för att komma tillrätta med ojämställdhetsproblemen både i samhället och i kommunens verksamheter. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

82 Eskilstuna kommun Datum 15 (16) Jämställdhetsberedningen vill poängtera att det i ett ojämställt samhälle inte finns något som kan vara könsneutralt! Utveckla jämställdhetsperspektivet i kommunens HR-arbete. Jämställdhetsberedningen uppmanar personalutskottet att ställa hårdare krav på ledningen för kommunens HR-arbete HR-direktören, kommunledningskontorets HR-avdelning och processledningsgrupp HR - att vara drivande i arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i allt arbete för att Eskilstuna kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Utveckla jämställdhetsperspektivet i kommunens budgetarbete. Det är viktigt att kommunen på aggregerad nivå och i varje enskild verksamhet kan besvara frågan vem får vad, på vilka villkor och varför?. Ett lämpligt metodmaterial att använda som introduktion i arbetet är Sveriges kvinnolobbys skrift Jämställt utfall? Metodmaterial för att granska budget och verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, se Ställ systematiskt krav på jämställdhetskompetens vid rekrytering av chefer och nyckelpersoner. Detta är mycket viktigt att säkerställa även i kommunens bolag, som inte använder den kommungemensamma Rekryteringsenheten på Konsult och uppdrag. Inför en obligatorisk utbildning i jämställdhet för samtliga förtroendevalda från och med mandatperioden Vid jämställdhetsberedningens dialogmöte med kommunstyrelsen 2017 påpekade kommunstyrelsens ordförande att det inte går att runda jämställdhetsfrågorna i Eskilstuna kommun. Jämställdhetsfrågorna har utvecklats mycket under innevarande mandatperiod och det behöver lyftas fram för nya och nygamla förtroendevalda. De förtroendevalda har en viktig roll i att vidareutveckla och bibehålla ett framstående jämställdhetsarbete i kommunen. Utse förstelärare med uppdrag jämställdhet/genus. Jämställdhetsberedningen har uppmärksammat att få av kommunens förstelärare inom grundskola och gymnasiet idag har jämställdhet/genus som sitt särskilda uppdrag. Ett effektivt sätt att utveckla arbetet med jämställdhet i skolan vore att utse fler förstelärare inom området jämställdhet och genus på så många skolor som möjligt. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

83 Eskilstuna kommun Datum 16 (16) Inför obligatorisk jämställdhetsutbildning i kommunens chefsutbildningsprogram. Arbetet med jämställdhet är ledningsstyrt. För att kommunen ska behålla sin position som Sveriges mest jämställda kommun och vidareutveckla jämställdhetsarbetet behöver samtliga chefer i kommunkoncernen vara kunniga i hur de styr, leder och följer upp resultaten av jämställdhetsarbetet i sin egen verksamhet ur både invånar-/brukar-/kundperspektiv och medarbetarperspektiv. Cheferna behöver också ha kunskap om innehållet i kommunens styrande dokument inom jämställdhetsområdet, samt om de lagar som styr jämställdhetsarbetet. Besluta om en målsättning för maximalt antal medarbetare per chef i kommunen. Idag finns ett inriktningsbeslut i kommunen som anger att en chef inte bör ha mer än 35 underställda medarbetare. En stor andel av kommunens chefer har fler än 35 medarbetare, de flesta inom kvinnodominerade verksamheter som vård och omsorg, samt skolan. En målsättning skulle ge mer kraft i arbetet att förändra situationen för cheferna, än nuvarande riktlinjer. Det skulle också ge mer jämställda villkor för chefskapet inom kommunen, samt bättre förutsättningar för både chefer och medarbetare att göra ett bra jobb, förbättra arbetsmiljön och arbetssituationen för cheferna. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats

84 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(3) 32 Kultur- och fritidsnämndens delårsrapport 1, 2018 (KFN/2018:79) Beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner delårsrapport 1 jan-mars 2018 och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Kultur- och fritidsnämnden antar målnivåer för nyckeltal 2018 enligt förslag. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens verksamheter kommer under och mandatperioden - prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att t ex insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Under det första kvartalet har merparten av alla åtaganden påbörjats. Det är dock en utmaning att balansera mellan nya åtagande och de årliga effektiviseringarna. Strategin är att arbeta med främjande arbete med låga trösklar så att flera invånare har möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och nämnden ser att det är viktigt att skapa möjligheter och förutsättningar för en aktiv och stimulerande fritid för flickor och pojkar. En viktig del i arbetet är att påbörja implementeringen av de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna. Arbetet kommer att pågå under flera år. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter fortsätter sitt främjande och förebyggande arbetet i kommunens prioriterade stadsdelar. Genom att skapa fritidsverksamhet i nära anslutning till flickors och pojkars hemmiljö ökar deras möjligheter att delta. Under 2018 påbörjas fler större utredningar inom kulturområdet. En utrednings ska undersöka hur musikskolan ska utvecklas till en kulturskola. Kommunstyrelsen leder ett fortsatt utredningsarbete om kongresshall/kulturhus. I det arbetet ska kultur-och fritidsnämnden ansvara för en fördjupad behovskartläggning avseende våra egna kulturverksamheters behov. Det är även planerat att genomföra en översyn av bibliotekets infrastruktur. En fördjupad förstudie av ett allaktivitetshus i Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

85 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(3) Fröslunda pågår. Förstudien fokuserar på hur innehållet i huset ska skapas för att möta upp behov som finns i området med även hela kommunen. I processen inkluderas invånare och olika aktörer i civilsamhället, näringslivet och andra delar av den offentliga sektorn för att skapa delaktighet i utformandet av innehållet samt att lyssna in behov och önskemål från olika grupper i samhället. Folk och kultur gick av stapeln i februari och besöktes av ca 1500 personer. Upplevelsen var att eventet fick stort gensvar från hela landet samt att det var en hög grad av rapportering i media kring kulturkonventet. Förvaltningens medarbetare var mycket delaktiga i konventet, dels som lokala samordnare och dels i kontakten med arrangörerna. Arrangörens utvärderingsenkät var övervägande positiv och mycket beröm har även framförts till Eskilstuna kommun. Ung Fritid och Mötesplatser har invigt Verkstan på MunktellArenan. Verksamheten ska erbjuda en kreativ plats för skapande och rörelse, där ungdomar tillsammans kan förverkliga sina idéer och drömmar. Det statliga lovstödet har utökats under 2018 att gälla för alla lov. Anslaget som ska fördelas av Eskilstuna kommun som lovstöd under 2018 är kronor för sommarlovet och kronor för övriga lov. Arbetet samordnas av kulturoch fritidsförvaltningen Ärendebeskrivning Delårsrapport ska lämnas till kommunstyrelsen senast 19 april Rapporten är utformad utifrån anvisningar från kommunledningskontoret. Delårsrapporten består av en huvudsaklig rapport som beskriver statusen på kulturoch fritidsnämndens åtaganden under Nämnden föreslås godkänna delårsrapporten för perioden januari-mars 2018 och översända den till kommunstyrelsen. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

86 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(3) Målnivåer för nyckeltal 2018 Område Nyckeltal Målnivå 2018 Fördelat kön Kultur Antal besök Konstmuseet Kultur Antal pedagogiska besök konstmuseet Kultur Kultur Kultur Antal elevplatser i Musikskolans ämneskurser Antalet konserter genomförda av Musikskolan Antal besökare Eskilstuna Stadsbibliotek % flickor 50 % pojkar Kultur Antal besök stadsmuseet Ung Fritid och mötesplatser Ung Fritid och mötesplatser Antal besökare Ung Fritid (fritidsgårdar och ungdomsverksamhet) Antal besökare Mötesplatser Andel flickor 35 % Andel pojkar 65 % Andel kvinnor/flickor 50 % Andel män/pojkar 50% Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Torshälla stads nämnd Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

87 Kultur och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2018:79 Sara Nordlund 1 (4) Kultur och fritidsnämnden Missiv - Kultur-och fritidsnämndens delårsrapport 1 jan-mars 2018 Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner delårsrapport 1 jan-mars 2018 och översänder den till kommunstyrelsen 2. Kultur- och fritidsnämnden antar målnivåer för nyckeltal 2018 enligt förslag Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens verksamheter kommer under och mandatperioden - prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att t ex insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Under det första kvartalet har merparten av alla åtaganden påbörjats. Det är dock en utmaning att balansera mellan nya åtagande och de årliga effektiviseringarna. Strategin är att arbeta med främjande arbete med låga trösklar så att flera invånare har möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och nämnden ser att det är viktigt att skapa möjligheter och förutsättningar för en aktiv och stimulerande fritid för flickor och pojkar. En viktig del i arbetet är att påbörja implementeringen av de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna. Arbetet kommer att pågå under flera år. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter fortsätter sitt främjande och förebyggande arbetet i kommunens prioriterade stadsdelar. Genom att skapa fritidsverksamhet i nära anslutning till flickors och pojkars hemmiljö ökar deras möjligheter att delta. Under 2018 påbörjas fler större utredningar inom kulturområdet. En utrednings ska undersöka hur musikskolan ska utvecklas till en kulturskola. Kommunstyrelsen leder ett fortsatt utredningsarbete om kongresshall/kulturhus. I det arbetet ska kultur-och fritidsnämnden ansvara för en fördjupad behovskartläggning avseende våra egna kulturverksamheters behov. Det är även planerat att genomföra en Eskilstuna den stolta Fristaden

88 Eskilstuna kommun (4) översyn av bibliotekets infrastruktur. En fördjupad förstudie av ett allaktivitetshus i Fröslunda pågår. Förstudien fokuserar på hur innehållet i huset ska skapas för att möta upp behov som finns i området med även hela kommunen. I processen inkluderas invånare och olika aktörer i civilsamhället, näringslivet och andra delar av den offentliga sektorn för att skapa delaktighet i utformandet av innehållet samt att lyssna in behov och önskemål från olika grupper i samhället. Folk och kultur gick av stapeln i februari och besöktes av ca 1500 personer. Upplevelsen var att eventet fick stort gensvar från hela landet samt att det var en hög grad av rapportering i media kring kulturkonventet. Förvaltningens medarbetare var mycket delaktiga i konventet, dels som lokala samordnare och dels i kontakten med arrangörerna. Arrangörens utvärderingsenkät var övervägande positiv och mycket beröm har även framförts till Eskilstuna kommun. Ung Fritid och Mötesplatser har invigt Verkstan på MunktellArenan. Verksamheten ska erbjuda en kreativ plats för skapande och rörelse, där ungdomar tillsammans kan förverkliga sina idéer och drömmar. Det statliga lovstödet har utökats under 2018 att gälla för alla lov. Anslaget som ska fördelas av Eskilstuna kommun som lovstöd under 2018 är kronor för sommarlovet och kronor för övriga lov. Arbetet samordnas av kulturoch fritidsförvaltningen Ärendebeskrivning Delårsrapport ska lämnas till kommunstyrelsen senast 19 april Rapporten är utformad utifrån anvisningar från kommunledningskontoret. Delårsrapporten består av en huvudsaklig rapport som beskriver statusen på kulturoch fritidsnämndens åtaganden under Nämnden föreslås godkänna delårsrapporten för perioden januari-mars 2018 och översända den till kommunstyrelsen. Eskilstuna den stolta Fristaden

89 Eskilstuna kommun (4) Målnivåer för nyckeltal 2018 Område Nyckeltal Målnivå 2018 Fördelat kön Kultur Antal besök Konstmuseet Kultur Kultur Kultur Kultur Kultur Ung Fritid och mötesplatser Ung Fritid och mötesplatser Antal pedagogiska besök konstmuseet Antal elevplatser i Musikskolans ämneskurser Antalet konserter genomförda av Musikskolan Antal besökare Eskilstuna Stadsbibliotek Antal besök stadsmuseet Antal besökare Ung Fritid (fritidsgårdar och ungdomsverksamhet) Antal besökare Mötesplatser % flickor 50 % pojkar Andel flickor 35 % Andel pojkar 65 % Andel kvinnor/flickor 50 % Andel män/pojkar 50% Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Torshälla stads nämnd KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Eva Königsson Förvaltningschef Annika Einarsson tf. Ekonomichef Eskilstuna den stolta Fristaden

90 Eskilstuna kommun (4) Eskilstuna den stolta Fristaden

91 ESKILSTUNA KOMMUN Kultur-och fritidsnämndens delårsrapport 1

92 Sammanfattning Kultur- och fritidsnämndens verksamheter kommer under och mandatperioden - prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att t ex insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Under det första kvartalet har merparten av alla åtaganden påbörjats. Det är dock en utmaning att balansera mellan nya åtagande och de årliga effektiviseringarna. Strategin är att arbeta med främjande arbete med låga trösklar så att flera invånare har möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och nämnden ser att det är viktigt att skapa möjligheter och förutsättningar för en aktiv och stimulerande fritid för flickor och pojkar. En viktig del i arbetet är att påbörja implementeringen av de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna. Arbetet kommer att pågå under flera år. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter fortsätter sitt främjande och förebyggande arbetet i kommunens prioriterade stadsdelar. Genom att skapa fritidsverksamhet i nära anslutning till flickors och pojkars hemmiljö ökar deras möjligheter att delta. Under 2018 påbörjas fler större utredningar inom kulturområdet. En utrednings ska undersöka hur musikskolan ska utvecklas till en kulturskola. Kommunstyrelsen leder ett fortsatt utredningsarbete om kongresshall/kulturhus. I det arbetet ska kultur-och fritidsnämnden ansvara för en fördjupad behovskartläggning avseende våra egna kulturverksamheters behov. Det är även planerat att genomföra en översyn av bibliotekets infrastruktur. En fördjupad förstudie av ett allaktivitetshus i Fröslunda pågår. Förstudien fokuserar på hur innehållet i huset ska skapas för att möta upp behov som finns i området med även hela kommunen. I processen inkluderas invånare och olika aktörer i civilsamhället, näringslivet och andra delar av den offentliga sektorn för att skapa delaktighet i utformandet av innehållet samt att lyssna in behov och önskemål från olika grupper i samhället. Folk och kultur gick av stapel i februari och besöktes av ca 1500 personer. Upplevelsen var att eventet fick stort gensvar från hela landet samt att det var en hög grad av rapportering i media kring kulturkonventet. Förvaltningens medarbetare var mycket delaktiga i konventet, dels som lokala samordnare och dels i kontakten med arrangörerna. Arrangörens utvärderingsenkät var övervägande positiv och mycket beröm har även framförts till Eskilstuna kommun. Ung Fritid och Mötesplatser har invigt Verkstan på MunktellArenan. Verksamheten ska erbjuda en kreativ plats för skapande och rörelse, där ungdomar tillsammans kan förverkliga sina idéer och drömmar. Det statliga lovstödet har utökats under 2018 att gälla för alla lov. Anslaget som ska fördelas av Eskilstuna kommun som lovstöd under 2018 är kronor för sommarlovet och kronor för övriga lov. Arbetet samordnas av kultur- och fritidsförvaltningen.

93 Hållbar utveckling 1. Attraktiv stad och landsbygd PROCESSOMRÅDE Demokrati Kultur- och fritidsnämndens verksamheter har fortsatt sitt arbete med att skapa förutsättningar för invånare till insyn, inflytande och delaktighet. Ett starkt fokus är delaktighet, och framförallt barn och ungas delaktighet. Varje verksamhet har utifrån sitt uppdrag skapa möjligheter för delaktighet, det sker på olika sätt. Från husråd med föreningar på specifika anläggningar till medskapande projekt i verksamheten. HUVUDPROCESS Delaktighet och jämlikt inflytande Bedömning Trend Processen bedöms fungera bra. Arbetet med att skapa delaktighet sker i flera delar av nämndens verksamheter och på olika sätt. Mötesplatserna har haft dialog med besökare genom stormöten, nätverksmöten samt direkdialog. Det har lett till olika aktiviteter, verksamhet samt samverkan med olika aktörerer så som studieförbund och ideella aktörer FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P ska delaktighetsindex vara 75 på hur kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Kommunen ligger under målet 65 och medelvärdet för övriga kommuner 57. Insyn Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Processen bedöms fungera bra. Arbetet med att inför E-arkiv i kommunen fortsätter under året. Trygghet FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P ska index för trygghet vara 45 för att invånarna känner att kommunen är en trygg och säker plats att leva i. Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 40 40

94 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Verkställa de lokala handlingsplanerna i prioriterade stadsdelar i samverkan mellan kommunkoncernens verksamheter och civilsamhället. Arbetet hålls samman av trygghetskoordinator och ska främja trivsel och delaktighet samt förebygga social oro. (KS, alla nämnder, KFAST) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Arbete pågår med att skriva en plan för trygghet tillsammans med kommunledningskontorets avdelning Välfärd. Parallellt testas arbetssätt och formas aktiviteter i samverkan utifrån att gemensamt skapa goda förutsättningar för trygghet. Berikande kultur och fritid Kultur-och fritidsnämnds verksamheter bidrar till kommunens attraktionskraft genom att skapa goda förutsättningar för en meningsfull fritid vid idrott, kultur och rekreation. Kvinnor och män är fortsatta nöjda med kommunens insatser för kultur och idrotts- och motionsanläggningar. Invånare i kommunen är även mer nöjda med sina fritidsmöjligheter. Kvinnor är mer nöjda med kultur, och män mer nöjda med idrott-och motionsanläggningar. Det följer även till viss del användarmönstret av kvinnor och mäns kultur-och fritidsvanor. Kvinnor tar i större utsträckning del av kulturverksamhet än män, vilket kan påverka resultatet. Skolenkäten visar på en positiv trend gällande nöjdhet med sin fritid för elever i högstadiet. Pojkar är mer nöjda med sin fritid än flickor. En fördjupad analys av orsaker till skillnaden i nöjdhet behöver göras. Antalet besök har ökat till biblioteksverksamheten och men antalet utlån har minskat, en djupare analys genomförs under våren. Stadsmuseet har ett fortsatt högt antal besök nära (exklusive Rademachersmedjorna) och en hög nöjdhet hos besökare, konstmuseet har tyvärr en negativ trend och förre besök 2017 än HUVUDPROCESS Föreningsbidrag Bedömning Trend Processen bedöms fungera bra. 74 procent av föreningarna som deltog i föreningsenkäten är nöjda med kommunens föreningsstöd och 86 procent upplever att de får ett bra bemötande. Under första kvartalet har förvaltningen för avsikt att upphandla konsulter för en översyn av föreningsbidragssystemet.

95 FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P35. Föreningar ska ha förtroende för kommunens stöd Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Frågan om förtroende är svår att mäta och resultatet ovan utgår från om föreningar är nöjda med kommunens föreningsstöd. 74 procent av föreningarna som deltog i undersökning är nöjda, 74 procent tycker även att villkoren för föreningsbidrag är tydliga. En kort jämförelse med andra kommuner visar att de följer måttet nöjdhet med bemötande från kommunen och där har Eskilstuna kommun ett likvärdigt gott resultat då 86 procent av de svarande föreningarna är nöjda med bemötandet. Under 2018 genomförs en översyn av systemet för föreningsbidrag och lokalsubventioner Fritidsverksamhet Bedömning Trend Processen bedöms fungera bra. Det finns en stor variation i utbudet av fritidsaktiviteter från nämndens verksamheter. Fokus är barn och unga har det funnits ett mycket stor och varierat utbud av aktiviteter. Strax över 80 % av flickor och pojkar i årskurs sju är nöjda med sin fritid. Extra lovpengar från staten bidrar till att flera aktiviteter och program kan erbjudas barn och unga under alla lov. FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P39. Flickor och pojkar ska vara nöjda med sin fritid Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 84,0 84,0 93,0 Frågan om hur nöjda flickor och pojkar är med sin fritid ställs både i skolenkäten som genomförs av barn-och utbildningsförvaltningen och enkätundersökningen Liv och Hälsa ung som landstinger Sörmland genomför. Resultaten i undersökningen visar på ungefär likvärdig nivå med en hög andel flickor och pojkar som är nöjda med sin fritid. I skolenkäten är det en positiv trend sett från tre år tillbaka men i Liv och hälsa ung är det ett negativt avbrott från en tidigare uppåtgående trend. Det är svårt att analyser utfallet utan att en djupare analys sker tillsammans med målgruppen. Men det som framgår från båda undersökningarna är att pojkar är mer nöjda än flickor med sin fritid och att 89 % av eleverna i årskurs sju upplever att de har möjligheten att delta i de fritidsaktiviteter som de vill göra.

96 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Under 2018 ska kultur- och fritidsnämnden erbjuda barn och unga ett fritidsutbud i nära anslutning till deras hemmiljö. Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse Nämndens verksamheter har fortsatt sitt framgångsrika arbete med att skapa förutsättningar för en meningsfull fritid för barn och unga. Under våren har den nya ungdomsverksamheten Verkstaden på MunktellArenan invigs. Det har varit en lyckad start med många besökande ungdomar, mellan per kväll. Det finns ett stort intresse för gaming och e-sport, här ser Ung Fritid och Mötesplatser en stor utvecklingspotential i att skapa delaktighet och att nå en bredare målgrupp. Samarbete har inletts med Sörmlandsidrotten utifrån aktiviteten Fredagshäng. Konceptet innebär att ungdomar erbjuds att delta i olika idrotter för att få pröva på. Här finns också ett erbjudande om att du deltar åtta gånger så får du ett betald årsavgift i någon av föreningarna som medverkar. HBTQverksamheten har öppet under tisdagskvällar och arbetar med att ungdomar ska vara delaktiga i planering och genomförandet av verksamheten. Sagostunder på olika språk, bebisbiblan på turné och barnteater är några av de programverksamheter som Stadsbiblioteket har arbetat med under våren. Barnteater är mycket populärt har spelats i Lagersberg, Årby och Kjula med ca 60 besökare per föreställning. Ämneskurser på Musikskolan har för vårterminen ca 1500 elever i sin verksamhet där ca 60 % är flickor och 40 % är pojkar. Arbetet med funkis, El sistema och öppen musikskola fortsätter under våren. Genom El Sistema och öppen musikskola sänks trösklarna för många barn till eget skapande och att uttrycka sig i olika former. Verksamheterna når strax över 400 barn (unika deltagare) vilket bidrar till barnens utveckling. Lovverksamheten i Eskilstuna har genom statliga medel kunnat växlas upp och bidrar till att fler barn och unga har haft möjligheten att ta del av allt från konstverkstad till skidåkning. Aktiviteter och program har funnits på flera platser i kommunen och i samverkan med olika aktörer. Föreningar har möjlighet att ansöka om bidrag för att erbjuda lovverksamhet för barn och unga. Anläggningar för kultur, idrott och rekreation Bedömning Trend Processen bedöms fungera bra. Arbetet med att utveckla Vilsta fortsätter under Orrlidens IP byggs under 2018 om för att öka nyttjandegraden i samband med att planeras för bostäder på Vreta IP.

97 FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P38. Invånare såväl kvinnor som män ska vara nöjda med kommunens insatser för idrott och motion Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Resultatet är inom felmarginalen är därför är den mindre nedgången inte statistiskt säkerställd. Män är mer nöjda än kvinnor och det är främst öppettider vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar som skiljer män och kvinnors svarsresultat åt. 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Ta fram utvecklingsplan för Vilsta friluftsområde Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse Arbete med vision för Vilsta pågår och ett konsultuppdarg gällande gestaltning av området tillsammans med Stadsbyggnadsförvaltningen är inlett. Det innebär att de förslag och åtgärder som är kvar att utföra från förstudien tas med, som lekplats och fortsatt arbete med att förbättra belysning och öka tryggheten, samt bearbeta nya förslag som kommit in i föreningsdialog och inom kommunens förvaltningar. Ytterligare ett dialogtillfälle med föreningsliv och externa intressenter kommer att hållas i april. En referensgrupp har formats, med intressenter från såväl förvaltningar som bolag, för att det fortsatta arbetet ska se till helheten och undvika fallgropar eller missa viktiga aspekter. 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Delta i utredningen om införsäljning, förvaltande och drift av kommunens arenor. Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse Förvaltningen deltar i arbetet som leds av kommunledningskontoret. Genomföra en översyn av bibliotekets infrastruktur Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse Arbetet är i startgroparna och under våren ska en projektplan tas fram för hur översynen ska genomföras. Pedagogisk kulturverksamhet, programverksamhet och evenemang Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Processen bedöms fungera bra. Kvinnor och män är nöjda med kommunens verksamhet för kultur och sina fritidsmöjligheter i kommunen. Folk och Kultur gick av stapeln i februari och lockade ca 1500 besökare, konventet var mycket uppskattat och återkommer under 2019.

98 FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P40. Invånare kvinnor såväl som män ska vara nöjda med kommunens insatser för kultur Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Samma resultat som föregående år. Kvinnor är mer nöjda än män, men det finns ingen variabel som särskilt skiljer sig mellan kvinnor och män. 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Genomföra en fördjupad förstudie för ett allaktivitetshus i Fröslunda och påbörja genomförandet. Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Arbetet med förstudien pågår och en projektplan är framtagen. Projektet ska leverera ett underlag för lokalanpassning i fastigheten. Arbetet går under namnet Fröet - till ett gott liv Projektet ska även bidra till att med ett långsiktigt perspektiv och i bred samverkan inom kommunkoncernen arbeta för hållbar stadsdelsutveckling som bidrar till att skapa förutsättningar för en ökad trygghet, jämställdhet och folkhälsa samt höjd kunskapsnivå i Fröslunda med omnejd, där dessa behov är större än i andra delar av Eskilstuna. Förstudien ska konkret presentera Ett förslag på innehåll och verksamhet i och kring huset, samt en kostnadsuppskattning utifrån förslaget. Identifierade synergier med möjliga samarbetsaktörer En hyres- och driftkonsekvens ska presenteras i slutet av september inför KÅP 2019 Delta i kulturkonventet Folk och kultur Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse Folk och kultur besöktes av ca 1500 personer. Upplevelsen var att eventet fick stort gensvar från hela landet samt att det var en hög grad av rapportering i media kring kulturkonventet. Förvaltningens medarbetare var mycket delaktiga i konventet, dels som lokala samordnare och dels i kontakten med arrangörerna. Arrangörens utvärderingsenkät var övervägande positiv och mycket beröm har även framförts till Eskilstuna kommun. Flera delar av nämndens verksamheter visades upp på olika sätt under konventet, bland annat genom att vara värd för olika seminarium. Konstmuseet var värd för ett seminarium om offentlig konst och medborgardelaktighet under rubriken "Ta en fantasi och blås upp den till verklighet! Den offentliga konstens möjligheter och roll i vårt samhälle" och Svenskt barnbildarkiv visar filmen "Oroliga tider" på utställningsytan. Stadsbibliotek, stadsmuseet och P4 Sörmland var värd för ett seminarium om programserien Upplyst. Lässatsningen medverkad även som värd för ett seminarium om sin verksamhet. Förvaltningen har även arbetat med att engagera det lokala kulturlivet i Eskilstuna. Det bidrog till lokala programaktiviteter utifrån samverkan med kulturaktörer och föreningslivet. Exempel på

99 aktiviteter är fotoprojekt, skulpturpark, hipphopp seminarium, konstutställningar av tre konstnärer samt en kulturafton med mat och stand-up. En utvärdering av kommunkoncernens arbete och insats är påbörjad under våren och återrapporteras i delår 2. 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Under 2018 sker en förstudie om att utveckla musikskolan till en kulturskola Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse Arbetet med förstudien är påbörjat. Uppdraget för förstudien är att beskriva ett nuläge och vidare undersöka barn och ungas behov och önskemål kring kulturverksamhet samt föreslå olika tänkbara modeller för en kulturskola i Eskilstuna kommun. Under 2018 ska kultur- och fritidsnämnden uppmärksamma musikens betydelse för Eskilstuna Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse En workshop har genomförts i processutvecklingsgrupp berikande kultur och fritid. Planering av aktiviteter och insatser för att uppmärksamma musikens betydelse för Eskilstuna pågår. Musikskolan och Eskilstuna stadsbibliotek ska under 2018 delta i SKL's innovationsprojekt Mer för fler Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse Eskilstuna kommun deltar i SKL:s innovationsprojekt Mer för fler som startades upp i mitten av mars. En projektgrupp har påbörjat arbetet med att ta fram en utmaning och att träna sig i verktyg för innovation. I projektgruppen deltar medarbetar från Stadsbibliotek och Musikskolan. Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material Bedömning Trend Processen bedöms fungera bra. Arbetet med att flytta stadsmuseets föremålssamling pågår. Det är ett omfattande arbete att flytta ca föremål och projektet förväntas pågå i två år. FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P41. Arkiven ska säkras för framtiden och deras användarbarhet ska öka Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Ej utvärderat

100 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Kultur- och fritidsnämnden ska under ta fram en konstpolicy Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse Åtagandet har prioriterats ner under , det har inte funnits resurser i organisationen för att arbeta med åtagandet som löper på flera år. Åtagandet kommer från den kulturpolitiska planen där målsättningen är att det ska finnas en konstpolicy år ÅRIGT ÅTAGANDE Utveckla en gemensam metodik för att beakta kulturella resurser i stads- och landsbygdsutveckling. (SBN, KFN, KS, DEAB, KFAST) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Arbetet leds av Stadsbyggnadsnämnden och förväntas påbörjas efter sommaren. Genomföra en analys av förutsättningarna för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna samt ta fram en handlingsplan för fortsatt arbete. (KS, DEAB, KFN, AVN, MSP) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Arbetet leds av Destination Eskilstuna och nämnden inväntar direktiv för att arbetet ska påbörjas. 3. Fler jobb PROCESSOMRÅDE Näringsliv och arbete HUVUDPROCESS Arbetsmarknadsåtgärder 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Förutsättningar för nya jobb ska skapas av Eskilstuna kommunkoncern tillsammans med andra aktörer, genom affärsplan Eskilstuna. (KS, alla nämnder och bolag) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan)

101 Kultur- och fritidsnämnden bidrar till arbetet genom delaktighet i åtaganden Genomföra en analys av förutsättningarna för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna samt ta fram en handlingsplan för fortsatt arbete. Verka för att få igång en medflyttar- och inflyttarservice i samarbete med andra aktörer genom samfinansiering. (KS, DEAB, MSP, KFAST, KFN, BUN, SBN) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Arbetet leds av Kommunstyrelsen och nämnden inväntar direktiv för att arbetet ska påbörjas. 4. Social uthållighet Senaste kommentar ( ): Kultur- och fritidsnämnden bidrar till strategiska målet genom sitt arbetet för en ökad folkhälsa för Eskilstuna kommuns kvinnor, män och flickor och pojkar. Arbetet utgår från olika perspektiv; kultur, idrott, och rekreation som på olika sätt bidrar till människor möjlighet till en god folkhälsa. Barn och unga är i fokus genom det främjande (universella) och det förebyggande (målgrupps/alt geografisk inriktat) arbete stärks flickor och pojkars möjligheter till en meningsfull fritid. PROCESSOMRÅDE Demokrati HUVUDPROCESS Trygghet Bedömning Trend Processen bedöms fungera bra. Flera olika typer av insatser och aktiviteter sker för att öka invånarens upplevda känsla av trygghet. Resultatet i SCBs undersökning visar på att kvinnor upplever en större otrygghet än män och att det indexvärdet i princip är oförändrat. Det kommunkoncerngemensamma arbetet som nämndens verksamheter deltar i måste fortsätta med en uthållig och långsiktig plan för hur arbetet ska bedrivas. Samverkan med andra verksamheter och aktörer är mycket viktig för att öka invånares upplevad trygghet.

102 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Kartlägga och tydliggöra kommunkoncernens tjänster och service för att underlätta etablering i samhället för nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar. (KS, BUN, SN, AVN, VON, KFN, KFAST) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Arbetet leds av Kommunstyrelsen och nämnden inväntar direktiv för att arbetet ska påbörjas. Vidareutveckla arbetet mot mäns våld mot kvinnor med fokus på våldsförebyggande arbete och hedersrelaterat våld. (SN, alla nämnder och bolag) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Kultur- och fritidsförvaltningen har utsett en processledare som ingår i det koncernövergripande Kvinnofridsnätverket. Det finns en lokal kvinnofridsgrupp i förvaltningen som har tagit fram en aktivitetsplan för åren I aktivitetsplanen ingår olika utbildningsinsatser, bland annat kommunens utbildningsmaterial "Uppdrag motverka mäns våld mot kvinnor" som kommer att genomföras på samtliga enheter under Ekologisk uthållighet PROCESSOMRÅDE Miljö och samhällsbyggnad HUVUDPROCESS Drift och underhåll FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P45. Elförbrukning (kwh) per kvm i kommunens bostäder och lokaler ska minska Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 5,0 Målet 2018 är att tydliggöra elförbrukningen och arbeta aktivt med en sänkning av förbrukningen på våra olika anläggningar. Större delen av motionsspåren har ny LED-belysning.

103 Effektiv organisation 6. Kvalitet PROCESSOMRÅDE Processkvalitet I ett framväxande kravsamhälle är mycket viktigt att vara lyhörd för invånares behov, önskemål och synpunkter. Kvinnors, mäns, flickors och pojkars kultur- och fritidsintressen växlar snabbare samtidigt som förväntningarna är höga på att kommunen ska möta det aktuella behovet snarare än gårdagens behov. Verksamheten utvecklas genom resultatmätning, utvärdering och analys. Rutiner och processer tydliggörs och dokumenteras. I utveckling av den inre processkvalitén står slutleverans till invånare och kunder i fokus. För att öka andel nöjda invånare och kunder sker fler aktiviter och insatser som återfinns i den övergripande processen tillgodose behovet av berikande kultur och fritid. HUVUDPROCESS Kvalitetsutveckling Bedömning Trend Jämställdhetsarbetet i förvaltningen fortsätter att visa på ett mycket bra resultat. Det är en integrerad del i verksamheten och finns med i planering, utförande, uppföljning och i förbättringsarbetet. Arbetet med modiga idéer har inte riktigt tagit fäste i hela organisationen och för att jobba vidare med innovativa arbetssätt deltar delar av förvaltningen i ett innovationsprojekt som leds av SKL under Projektet ska bidra till lärande i hela förvaltningen. FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P71. Andel (procent) av verksamheter i förvaltningar och bolag ha en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas genom kartläggning och analys ur jämställdhetsperspektiv. Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 83% 83% 100% Fem av nämndens sex avdelningar har genomfört granskningar under 2017 och planerat eller påbörjat arbetet med åtgärder och insatser där ojämställdhet har synliggjorts.

104 P ska antalet idéer/förbättringsförslag uppgå till 700 Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 0 4 Förvaltningens medarbetare har lämnat in fyra förslag till modiga idéer 2017 och inga har inkommit under P jobbar alla anställda på en miljöcertifierad arbetsplats Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 0% 0% Förvaltningen har arbetat med att få en tydlighet i vad eller vilken typ av certifiering/diplomering som avses och skapa en organisation för implementering. Arbetet fortsätter under 2018 och förvaltningen har för avsikt att miljödiplomeras under Kommunikation Bedömning Trend Arbetet med att förbättra resultaten från servicemätningen 2017 har inletts. Som exempel kan nämnas översyn av telefonilösningar och telefontider för att öka tillgängligheten. Att kommunicera evenemang på olika nivåer på ett bra sätt i rätt kanaler är en utmaning. Kommunikationen ska bidra till att utveckla evenemangsstaden, stärka platsvarumärket samt att fler tar del av evenemangsutbudet, får en meningsfull fritid och att kulturkonsumtionen ökar. Arbetet pågår i processteamet Attraktiv stad samt i förvaltningen, så att evenemang på alla nivåer i evenemangspyramiden finns med. På konventet Folk och kultur 2018, i Eskilstunas monter, lyftes en del av Eskilstunas musikhistoria fram. FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P upplever 70 % nytta av internportalen Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 87% 87% I medarbetarundersökningen 2017 upplever 86,8% att de har nytta av internportalen. Det är en förbättring mot föregående år. P får 95 % svar på e-post inom 2 dagar Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 92% 92% Jämfört med mätningen 2016 så har en viss förbättring skett, men inte tillräckligt för att nå målet. Utfall % Utfall %

105 P får 80 % kontakt med handläggare via telefon inom 2 minuter Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 34% 34% Servicemätningen visar att endast 34% fick kontakt med handläggare via telefon inom 2 minuter. Det är en försämring jämfört med P uppfattar 90% ett gott bemötande vid telefonkontakt Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 90% 90% Värdet för gott bemötande har minskat något mellan 2016 och Målet är inte uppnått. Tillgodose behovet av IT stöd Bedömning Trend I februari 2018 uppdaterades systemet för bokning av lokaler och anläggningar. Under året kommer föreningslivets möjligheter till självservice att utökas. FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P ska minst 60 % av ärenden komma in via e-tjänst - inom utvalda viktiga områden Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 58% Ingen effektivisering för verksamheten utan en tjänst för invånare att lämna information (ansökan) digitalt. Saknas integreringar mot LEX och Booking för att det ska skapa en effektivisering. 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Samtliga nämnder och bolag deltar i ett gemensamt utvecklingsarbete för förbättrad styrning och ledning av jämställdhetsintegreringsarbetet i respektive förvaltning och bolag. Arbetet leds av kommunstyrelsen och utgår från Modellkommunprojektets benchmarkingmetodik. (KS, alla nämnder och bolag) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Under 2018 kommer Eskilstuna kommun att ta arbetet med jämställdhetsintegrering ett steg vidare. Alla förvaltningar och kommunala bolag ska delta i ett gemensamt utvecklingsarbete utifrån Modellkommunprojektets benchmarkingsmetodik. Det går ut på att lära av varandra. Syftet är bland annat att höja lägstanivån för kommunkoncernens jämställdhetsarbete. Först ut är förvaltningarna för arbetsmarknads- och vuxenutbildning, kultur- och fritid, vård- och omsorg samt Socialförvaltningen. Under 2019 kommer övriga förvaltningar och kommunala bolag att kopplas på. Fokus ska vara styrning, ledning och organisering av jämställdhetsintegreringsarbetet på respektive förvaltning och bolag. De kommer att visa goda exempel för varandra och genomföra ett förbättringsarbete på hemmaplan.

106 Samtliga nämnder och bolag ska delta i arbetet med att omsätta det gemensamma programmet för "digital förnyelse" till handlingsplaner med årliga aktiviteter. Aktiviteterna ska stärka kommunens attraktivitet, våra tjänsters kvalitet och organisationens effektivitet. (KS, alla nämnder och bolag.) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit fram en lokal handlingsplan för digitalisering. Handlingsplanen bygger på en kartläggning av verksamheterna och har identifierat de första stegen för att öka digitalisering och automatisering inom områden kultur och fritid. För att säkerställa att kommunen levererar jämställd service, ger ett jämställt bemötande och har en jämställd resursfördelning ska alla nämnder och bolag år 2019 ha en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas ur jämställdhetsperspektiv. (KS, alla nämnder och bolag) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Kultur- och fritidsförvaltningen har integrerat jämställdhetsgranskningar i de lokala verksamhetsplanerna. Som exempel kan lässatsningen lyftas. Lässatsningen ska undersöka om de i bokvalen till boktipsarträffarna har böcker med huvudpersoner som är flickor eller pojkar eller både och 7. Attraktiv arbetsgivare PROCESSOMRÅDE Medarbetare Medarbetarna inom kultur- och fritidsförvaltningen både vill ta ansvar och vara engagerade i sitt jobb och det är av största vikt att ledningen visar hur medarbetarna själva kan bidra till att det blir så. En modern serviceorganisation kräver ett aktivt medarbetarskap. HUVUDPROCESS Tillgodose behovet av kompetensförsörjning Bedömning Trend Det saknas idag resurser för att finansiera fler av de behov som har identifierats i den strategiska kompetensförsörjningsplanen.

107 P86. Den totala sjukfrånvaron hos medarbetarna uppgår 2019 till max 5,9 procent Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 4,7% 4,2% 4,2 Sjukfrånvaron är fortsatt låg inom förvaltningen, både den korta och den långa sjukfrånvaron. Arbetet med organisation och arbetssätt både i helheten och på enheten bidrar till en jämnare arbetsbelastning och en tryggare arbetsmiljö. Insatser för att tydliggöra arbetsledarrollen har stärker enheterna och är ett bra stöd till enhetschefen. Sjukfrånvaron är något högre i åldersgruppen kvinnor 50 år och äldre. P87. Andelen medarbetare födda utanför Norden ska öka Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 7,0% 7,0% Förvaltningen arbetar för att skapa möjligheter för att till olika typer av anställningar, inom extratjänster har förvaltning 9 anställningar. I rekrytering av tjänster är det meriterande att kunna flera språk, speciellt kopplat till språkgrupper i Eskilstuna kommun. Under 2018 genomförs en djupare analys av hur andel medarbetare födda utanför norden kan öka inom förvaltningen. P88. Andelen medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun ska öka. Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 85,3% 85,3% I medarbetarundersökningen 2017 framgår att 85,3% är stolta över att arbeta i Eskilstuna kommun (varav 31,9 procent av medarbetarna instämmer helt och hållet och 53,4% instämmer ganska bra). Det är ett mycket bra resultat, förvaltingen har arbetat med medarbetarskapet både i helheten och i de olika verksamheterna. 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Att utifrån analyser av medarbetarenkätens resultat och sjukfrånvarons genomföra insatser för att stärka friskfaktorer och arbetsmiljön. Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från nämnd/styrelse Senaste kommentar ( ): Sjukfrånvaron har gått ned i kultur- och fritidsförvaltningen. Inom olika enheter i förvaltningen har ett arbete med att se över organisationen pågått under en längre tid med syftet att nå en jämnare arbetsbelastning och bättre arbetstakt. Det blir viktigt att göra uppföljningar utifrån kommande medarbetarundersökningar. Det finns också ett planerat arbete kring hur förvaltningen ska jobba mer systematiskt med friskfaktorer som inte kunnat påbörjas då det har funnits vakanser som tillsätts först i maj En planering av utbildning kring hot och våld för all personal inom kultur- och fritidsförvaltningen pågår.

108 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Samtliga förvaltningar ansvarar för att samordning och stöd i rehabiliteringsarbetet överförs till HR-enheten på Konsult och uppdrag enligt implementationsplanen, dock senast den 31 mars (KS, alla nämnder.) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Alla enheter inom förvaltningen har nu kontakt med nya HR-enheten på Konsult och uppdrag för sina rehabiliteringsärenden. 8. Stabil ekonomi PROCESSOMRÅDE Ekonomi Senaste kommentar ( ): Resultatet för delår 1 är ett resultat i balans efter justeringar av ej inkommen hyra för STIGA Sports arena Eskilstuna och ej inkommen hyra för Munktellbadet. Bedömningen för 2018 är att Kultur och fritidsnämnden har en budget i balans. Under 2018 kommer fokus fortsatt vara på det ekonomiska läget. Effektiviseringar och besparingar har gjorts och kommer att göras för att bidra till att kommunkoncernen ska ha en ekonomi i balans. För kultur- och fritidsnämnden innebar effektiviseringen 1,5 procent eller 2,8 miljoner kronor för år Effektiviseringskrav Eskilstuna kommun har ett tufft ekonomiskt läge som kräver effektiviseringar och omställningar inom samtliga verksamheter. För att klara en budget i balans 2015 fick alla nämnder ett ekonomiskt åtagande. Kultur- och fritidsnämnden fick ett åtagande att lämna ett överskott på 2 mnkr för år 2015 utöver det effektiviseringskrav på 1,3 mnkr som fanns beslutat i årsplan Effektiviseringskravet för 2016 var 2,7 % vilket ger 6,5 mnkr. I årsplan 2018 är effektiviseringskravet 1,5 % för åren 2018 och Effektiviseringen för åren är 11,8 mnkr. Den totala effektiviseringen för perioden är 21,8 mnkr. Under samma tidsperiod har nämnden tillförts resurser i form av politiska prioriteringar. År 2015 fick nämnden 1,3 mnkr till fritidsgårdsverksamhet, 2 mnkr till Musikskolan och 9,7 mnkr för driften av en ny ishall. Under 2016 tillkom Skjulstahallen med en driftbudget på 7,5 mnkr. I kompletteringar av årsplan 2017 överförs verksamheterna lässatsningen 8 mnkr och Fristadstorget 2,4 mnkr från kommunstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden. Nämnden fick även utökad ram med 0,4 mnkr för att komplettera Tunavallen utifrån att ett nytt elitlag i fotboll har etablerats sig i kommunen och 0,1 mnkr för förstärkningar till föreningsdrivna badplatser. En politisk prioritering har gjorts för att kunna stärka arbetet med barn och unga i utsatta områden, nämnden tillförs 2 mnkr för detta arbete. Nämnden får även utökad ram för att genomföra friidrotts-sm 2018 med 0,5 mnkr 2017 och 1,0 mnkr I årsplan 2018 överförs ramen för Sundbyholm med 1,9 mnkr, ramförstärkning för STIGA sports arena Eskilstuna med 23,8 mnkr,

109 1,5 mnkr för bemanning arenan, 0,2 för föreningen Royal samt flytt av IT-kostnader -1,0 mnkr. Därutöver har anslaget för konst och utsmyckning tillförts kultur och fritidsnämnden med 1 mkr från stadsbyggnadsförvaltningen. Totalt har det tillkommit ny verksamhet för 61,3 mnkr. HUVUDPROCESS Tillgodose behovet av ekonomi och redovisning Bedömning Trend Under 2018 kommer fokus fortsatt vara på det ekonomiska läget. Effektiviseringar och besparingar har gjorts och kommer att göras för att bidra till att kommunkoncernen ska ha en ekonomi i balans. För kultur- och fritidsnämnden innebar effektiviseringen 1,7 procent eller 2,8 miljoner kronor för år Kultur- och fritidsnämnden har för delår 1 en budget i balans, det gäller även för prognos på helår. Alla tre områden har en budget i balans. Det finns en avvikelse och den är kopplad till semesterlöneskulden. Projektet flytt av föremålssamlingar och nytt magasin löper på tre år med start Projektet beräknas gå med underskott år 1 och för att balansera underskottet kommer nämndens tidigare överskott att användas. År 2 och 3 ska projektet vara i balans. FYRAÅRIGT PROCESSMÅL P89. Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i balans. Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Prognosen per delår 1 är en budget i balans. P uppgår avtalstroheten till minst 75 % Utfall 2018-mar Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 74,0% 82,0% 74,0% 1-ÅRIGT ÅTAGANDE Utarbeta förslag och genomföra effektiviseringar och intäktshöjande åtgärder som sammanlagt förbättrar kommunkoncernens ekonomi med 150 miljoner kronor inför årsplan (KS, samtliga nämnder och bolag) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Förvaltningen har tagit fram en handlingsplan för digitalisering av förvaltningen. Det pågår ett arbete med att se över nämndens taxor och avgifter. Hög kostnadsmedvetenhet ska gälla vid alla större investeringar. Fokus vid samtliga nybyggnationer är effektiva ytor och planlösningar som minimerar investerings-, driftoch årliga personalkostnader. (KS, KFAST, samtliga nämnder) Åtagandetyp Status Färdiggrad Åtagande från KF (Årsplan) Ett exempel är investeringen på Orrlidens IP där det redan vid projektering och upphandling har minskat ytorna på bollplanerna för att minska kostnaderna för markarbetet. Två av bollplanerna

110 kommer att bli belysning på med ledarmaturer, för att öka nyttjandegraden samt minska driftkostnaderna. Resultaträkning * I avvikelsen ingår semesterlöneskulden med -2,4 mkr Belopp i mnkr Utfall jan-mars Avvikelse jan-mars Prognos helår Intäkter Avvikelse helår Kostnader Varav Personal * 0 0 Lokaler Köp av verksamhet Årets resultat * 0 0 Över-/underskott Summa resultat inkl över- /underskott * 0 0 Kultur och fritidsnämnden visar ett resultat på 0,6 mnkr. I resultatet är det -2,4 mnkr som avser semesterlöneskulden. På helåret prognostiseras semesterlöneskulden inte påverka resultatet. För den löpande verksamheten är resultatet +0,3 mnkr för delåret. På helår prognostiseras ett nollresultat. Under förvaltningsgemensamt ligger förvaltningskontoret, reserver och vissa lokaler. Resultatet exklusive semesterlöneskulden är +0,3 mnkr. Största förklaringen till överskottet beror på att de centrala reserverna ännu inte använts. Område arenor och scener samt Ung Fritid och Mötesplatser har ett resultat i balans och har en helårsprognos på +-0. Område kultur redovisar ett överskott med 0,3 mnkr per sista mars. Överskottet beror på planerade inköp som ännu ej har gjorts. Området har en helårsprognos på +-0.

111 Driftredovisning, mnkr Område Utfall janmars Avvikelse jan-mars Prognos helår Avvikelse helår Arenor och scener Ung Fritid och Mötesplatser Område Kultur Förvaltningsgemensamt * 337* 0 0 Summa * 0 0 * I avvikelsen ingår semesterlöneskulden med -2,4 mkr

112 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(13) 33 Kultur- och fritidsnämndens behov och prioriteringar 2019 (KFN/2018:80) Beslut Behov och prioriteringar 2019 fastställs, och översänds till kommunstyrelsen. Deltar ej i beslutet Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna anmäler att de ej deltar i beslutet. Miljöpartiet inkommer med särskilt yttrande (Bilaga A). Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens verksamheter kommer under 2019 prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att till exempel insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om behov och prioriteringar 2019 som ett underlag till kommunfullmäktiges årsplan, samt till nämndens egen verksamhetsplan Senast 20 april ska det vara klart och ska sedan presenteras på budgetberedningen. Underlaget ska utgå från den egna omvärldsanalysen, redogöra för det ekonomiska och verksamhetsmässiga nuläget samt hur nämnden utifrån sitt uppdrag kan bidra till att stärka de nya strategiska målen för perioden (attraktiv stad och landsbygd, social uthållighet, ekologisk hållbarhet, höjd utbildningsnivå, nya jobb, kvalitet, attraktiv arbetsgivare och stabil ekonomi) samt nämndens processmål. Nämnden ska också redogöra för möjliga effektiviseringar och omprioriteringar. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

113 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(13) Omvärldsanalys och trender SKL och Karios future lyfter i sina respektive omvärldsanalyser fram likande områden som kommer att påverka det kommunala uppdraget i framtiden (tidsperspektiv 2025 och 2030). Områden som är aktuella för kultur- och fritidsuppdraget är framförallt; ett framväxande kravsamhälle och digitaliseringar, demografiska förändringar och genrationsskiften, ökad polarisering av inkomst, hälsa och åsikter, och växande kulturell och etnisk mångfald. Om vi ser trenderna digitaliseringar och framväxande kravsamhälle tillsammans framkommer en bild av ständigt uppkopplade människor med förväntningar på att organisationer och institutioner ska vara tillgängliga 24/7. Å andra sidan finns skräcken för ny teknik som bland annat hotar arbetstillfällen, och rädslan att tappa kontroll över vilken information som finns lagrad över en själv och vem som har tillgång till den. En annan farhåga är filterbubblor, där vi får skräddarsydd information utifrån tidigare sökningar och som ger oss den information som vi gillar eller redan är på jakt efter. Risken med detta är att vi i ökad utsträckning tar emot information och nyheter som bekräftar vår egen världsbild. Demokrati och sociala medier Samhället blir allt mer heterogent och dynamiskt och det finns utrymme för nya nätverk att växa fram. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna och människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat. Polariseringen mellan människor blir tydligare och det finns en relation mellan hälsa och ekonomiskt kapital. Ekonomiska resurser som inkomster och ekonomiska tillgångar är bland de mest betydelsefulla faktorerna för hälsa. Personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Det här sambandet mellan inkomst och hälsa är mycket tydligt och brukar benämnas den sociala hälsogradienten. Inkomst är ett mått på social position i samhället och vår plats i den sociala hierarkin påverkar vår hälsa kraftigt. Den sociala hälsogradienten innebär att det inte bara är människors absoluta livsvillkor som påverkar vår hälsa, utan att även de relativa villkoren har betydelse - det vill säga var en person befinner sig i förhållande till andra. Under det senaste året har olika krav på förändring lyfts i samhället, uppropet kring Metoo är kanske en av de starkaste. Genomslaget i media och på social medier både i Sverige och globalt (främst västvärlden) har varit mycket stark. Hashtagen (#metoo) har används för att uppmärksamma hur omfattande sexuella trakasserier/ofredanden är mot kvinnor. Andra upprop har skett kring förlossningsvården och en av de senaste kring förskolans vardag. Uppropen har bidragit i samhällsdebatten och därmed det demokratiska samtalet. I samtalet har olika sidor av uppropen debatterats; kvinnors position i samhället, omfattningen av sexuella ofredanden/trakasserier, synen på källkritik och vilken roll olika aktörer i samhället har för att utkräva ansvar är det valår, det kan innebära förändringar i det politiska landskapet på nationell och lokal nivå. Social medier har under de senaste valen både i Sverige och globalt varit en angelägen fråga utifrån flera perspektiv. Sociala medier har Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

114 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(13) används som en plattform för att nå ut med ett politiskt budskap, för debatt och för att skapa engagemang. I mars 2018 uppdagades det att användaruppgifter från facebook har används för att påverka väljare och valutgången i det amerikanska presidentvalen Uppropen beskrivna ovan visar på styrkan kring sociala mediers plattform för att nå ut med budskap men även för att organisera sig. Forskare har undersökt sociala mediers betydelse för det demokratiska samtalet och delaktighet. Det finns studier som har visat att det inte medför att fler engagerar sig, utan politisk aktivitet avgörs av sociala strukturer och där påverkar inte teknik de utfallet (ref. Leetocracy - Political participation, social network sites and inequality). I demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden lyftes det fram att det oklart om de sociala medierna förändrar det politiska deltagandet. Å ena sidan finns det grupper som är mer aktiva i de politiska processerna via social medier (t ex genom att delta i namninsamlingar) än i traditionella politiska processer, det upplevs som enklare att delta och sänker därmed trösklen för att fler ska kunna delta. Å andra sidan tar människor intryck av vad andra gör på sociala medier och att engagemanget då styrs av ett socialt tryck. Det i samband med att politisk deltagande på internet tenderar att skapa ett flockbeteende och att åsiktsutbyte mellan likasinnande i slutna forum där åsikter och argument kan stå oemotsagda bidrar till att åsiktsbubblor skapas. Kulturvanor Myndigheten för kulturanalys har i sin rapport Socioekonomiska analyser och tidstrender beskrivit hur socioekonomiska bakgrundfaktorer påverkar hur människor deltar i kulturlivet. De huvudsakliga resultaten i rapporten är kvinnor är i högre utsträckning delaktiga i kulturlivet jämfört med män yngre är mer aktiva i kulturlivet än äldre social härkomst, uppnådd klass och inkomst påverkar i vilket utsträckning människor deltar i kulturlivet Kulturvanor kan utifrån deras inbördes samband delas upp i fyra övergripande grupper av kulturvanor: traditionell kultur, kulturmiljö, eget utövande och bred populär kultur. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

115 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 4(13) Figur från Myndigheten för kulturanalys Traditionell kultur har starka samband med socioekonomiska faktorer 1, deltagandet påverkas främst av social härkomst och utbildningsnivå. Kvinnor ägnar sig i högre grad än män åt traditionell kultur. Kulturmiljö är ett annat område där det finns ett samband med den socioekonomiska bakgrunden och deltagande, den är dock svagare än för traditionell kultur. Sambandet innebär att en person med högre utbildningsnivå och social härkomst från ett tjänstemana- eller företagshem har ett högre kulturdeltagande än en person med lägre utbildningsnivå och vars sociala härkomst är arbetare- eller jordbrukshem (ibid.) Eget utövande skiljer sig från de två ovanstående grupperna då de med lägre inkomst tycks i större uträckning vara mer aktiva när det kommer till egen utövande än de med högre inkomst. Det finns även en tydlig ålderseffekt då yngre ägnar sig åt eget skapande i större utsträckning än äldre. Bred populärkultur är en annan grupp som också har en tydlig ålderseffekt. Yngre har deltagit i större utsäckning än äldre. Faktorer så som utbilningsnivå och klass har begränsad betydelse (ibid.) Genom att synliggöra hur socioekonomiska bakgrundsfaktorer påverkar människors deltagande i kulturlivet kan olika insatser och aktiviteter riktas mot grupper som generellt inte deltar i lika stor utsträckning av olika kulturverksamheter. 1 Myndigheten för kulturanalys, Kulturvanor Socioekonomiska analyser och tidstrender. Kulturfakta 2017:2 Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

116 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 5(13) Demografisk påverkan Stora barnkullar under 1900-talet avspeglar sig nu i den demografiska utvecklingen för Eskilstuna kommun och Sverige som helhet. Den innebär att gruppen barn och äldre kommer vara större än gruppen i arbetsförd ålder. Det innebär att det behövs fler förskolor, grundskolor och fler äldreboenden och personal. Gruppen i arbetsförd ålder är inte tillräckligt stor för att försörja välfärden med resurser (skatteunderlag) i relation till behoven för förskola-skola och äldreomsorg. Folkmängd , prognos till 2030 Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

117 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 6(13) Utifrån den ökade befolkningen i Eskilstuna kommun ser nämnden är att det är fler invånare i Eskilstuna som ska nyttja kultur- idrotts - och motionsanläggningar. Det innebär ökade kostander för drift och underhåll. I kombination med de årliga effektiviseringarna. På sikt kommer det även innebära att det blir fler barn och unga per fritidsledare, musiklärare och så vidare. Unga och äldre ökar snabbare. Gruppen under 20 år och över 80 år är det grupper med invånare som ökar mest. Det är även den gruppen som innebär stora kostander för offentlig sektor och framförallt kommuner. Tabellen nedan beskriver hur prognosen på gruppernas utveckling kommer att se ut för perioden och Det är viktigt att skapa förutsättningar för att olika aktörer ska skapa möjlighete till en meningsfull fritid för äldre. Där ser kultur- och fritidsnämnden att flera aktörer behöver samverka både inom kommunkoncernen och utanför med föreningslivet och studieförbund. Nämndens nuläge och eventuella korrigeringar 2018 Kultur- och fritidsnämndens verksamheter visade på ett bra resultat under 2017 med några få avvikelser. Invånare är nöjda med nämndens verksamheter och föreningar upplever att kommunens medarbetare har ett gott bemötande. Delår 1 visar på att de flesta åtaganden är pågående eller att det finns en pågående Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

118 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 7(13) planering. Inom området kultur finns det utmaningar kring att varje enhet ska ha en budget i balans. Stort fokus riktas mot området med stöd och nära uppföljning. Inriktning på prioriteringar och omprioriteringar inför 2019 Hållbar utveckling Attraktiv stad och landsbygd I en attraktiv stad med en levande landsbygd där kvinnor, män, flickor och pojkar väljer att bo och leva eller besöka, är kultur, idrott och friluftsliv viktiga komponenter. Kultur- och fritidsnämnden har genom sina verksamheter en viktig roll i att både skapa förutsättningar för att andra aktörer ska kunna bedriva verksamhet och att själva genomföra verksamhet. Inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter finns det något för alla invånare. Allt från mountainbikecykling i Odlaren till studioverksamhet på fritidsgårdar och läsfrämjande insatser i förskolan. Möjligheterna finns och utifrån bredden och spetsen i verksamheterna når nämnden många - om inte de flesta- av kommunens kvinnor, män, flickor och pojkar. Under 2018 påbörjas fler större utredningar inom kulturområdet. En utrednings ska undersöka hur musikskolan ska utvecklas till en kulturskola. Kommunstyrelsen leder ett fortsatt utredningsarbete om kongresshall/kulturhus. I det arbetet ska kultur-och fritidsnämnden ansvara för en fördjupad behovskartläggning avseende våra egna kulturverksamheters behov. Det är även planerat att genomföra en översyn av bibliotekets infrastruktur samt ta fram en konstpolicy. Det är viktigt att kulturen ska få utvecklas för sin egen skull och för sitt egenvärde. Med utgångspunkt i kulturens egenvärde kan andra värden skapas. Kultur kan bidra till tillväxt eller som verktyg för att överbrygga olika grupper i samhället. Kultur- och fritidsnämndens prioriteringar Berikande kultur och fritid Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kulturliv där människor kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och är en viktig del i Eskilstunas varumärke. Det övergripande kulturpolitiska målet i Eskilstuna kommunkoncern lyder: Det ska finnas möjligheter för alla till eget skapande, att uttrycka sig i olika former och att ta del av professionellt skapad kultur. Invånare ska ha samma möjlighet att ta del av kultur på egen hand eller tillsammans med andra, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, ålder, kön, könsöverskridande Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

119 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 8(13) identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller socioekonomiska förutsättningar. Ett steg att nå upp till målsättningen är att arbeta med Jämlik kultur. Under 2019 vill kultur- och fritidsnämnden prioritera arbetet med att personer med funktionsnedsättning/funktionsvariation ska ha möjlighet till eget skapande, att kunna uttrycka sig i olika kulturformer, och ta del av professionellt skapad kultur. Nämnden ser att arbetet med fördel kan ske i nära samverkan med barn- och utbildningsnämnden, vård-och omsorgsnämnden samt aktörer i civilsamhället. På nationell nivå antogs det under 2017 en kulturarvsproposition och med den en ny museilag. Vad det innebär för de lokala museerna är ännu inte fastslaget. Därför vill kultur- och fritidsnämnden under 2019 arbeta med Framtidens museum. Arbetet ska syfta till att ta fram en övergripande inriktning för Eskilstunas museer för de kommande åren. Uppdraget ska även ta avstamp i Eskilstuna kommunkoncerns kulturpolitiska plan. Under 2018 pågår en fördjupad förstudie för allaktivitetshus Fröslunda. Kultur- och fritidsnämnden återkommer inför kompletterande årsplan 2019 med ett underlag för investerings- och driftskostnader. Demokrati Kultur-och fritidsnämnden har uppdraget att arbeta med ungdomsdemokrati i hela kommunen. UNIK - Ungt Nutida Inflytande i Kommunen, utgår från ungas livsstilsmönster för att säkerställa ungas representativa inflytande i olika frågor. Metoden verkar för att alla ungdomar mellan 12 och 20 år ska ha möjlighet att göra sig hörda och påverka utvecklingen i staden. Det vanligaste är att det är de politiskt aktiva ungdomarna som kommer till tals, av den enkla anledningen att de är lätta att få tag på, då de redan är organiserade och starka. Nämnden vill under 2019 utveckla metoden UNIK i Eskilstuna kommun. Social uthållighet Berikande kultur och fritid Jämlik kultur är ett mångbottnat uttryck, som tidigare beskrivet är det en viktigt att kulturen är tillgänglig utifrån ett funktionsvariations perspektiv. Kulturen kan även användas som ett verktyg för social uthållighet och integration. Kultur kan vara en kraft i samhället för att hitta vägarna till sin identitet, till nya former av bildning och som överbryggare mellan olika grupper i samhället. Kultur- och fritidsnämnden prioriterar därför att fortsätta sitt arbete med områdesbaserad kulturverksamhet med fokus på kommunens prioriterade stadsdelar. Kulturverksamheten ska vara riktad till målgrupper som utifrån myndigheten för kulturanalys inte i lika stor utstäckning tar del av traditionell kultur* och stärka möjligheterna för eget skapande. Målgrupper som är prioriterade Demokrati Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

120 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 9(13) Det är inte en slump att de bostadsområden i Eskilstuna med störst andelar otrygga också är de bostadsområden där de socioekonomiska förutsättningarna är sämre. Socialt utanförskap med låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet, färre elever som klarar betygen i årskurs 9, färre barn som är aktiva i föreningslivet, risken för att dö i förtid är större. Situationen med social obalans och social utsatthet har byggt upp under många år. Det gör att det krävs långsiktiga satsningar för lösningarna. Komplexa sociala problem kräver långsiktiga lösningar. Hållbart och långsiktigt är ledorden för kultur-och fritidsnämndens trygghetsarbete. Arbetet ska ske flexibelt och utifrån de olika behov som finns i Eskilstuna kommun. Nämnden ser att det är viktigt att det sker ett tydligt och samorganiserat arbete över hela kommunkoncernen. Effektiv organisation I ett framväxande kravsamhälle är det mycket viktigt att vara lyhörd för invånares behov, önskemål och synpunkter. Kvinnors, mäns, flickors och pojkars kultur- och fritidsintressen växlar snabbare samtidigt som förväntningarna är höga på att kommunen ska möta det aktuella behovet snarare än gårdagens behov. Verksamheterna behöver i högre utsträckning utvecklas genom digitalisering och självservice, uppföljning och ständiga förbättringar, medskapande och tjänstedesign och fördjupade analyser. Utifrån det ekonomiska läget i kommunen och de växande förväntningarna och kraven måste utveckling gå hand i hand med avveckling och omställning. Sett över en helhet har kultur- och fritidsnämndens totala budget ökat de senaste åren. Det beror framförallt på stora tillskott i infrastrukturen (Skjulstahallen och STIGA SPORTS Arena Eskilstuna) och att ekonomiskt stöd till studieförbunden och Eskilstuna kommuns lässatsning finns i nämndens budget. Samtidigt har nämnden under perioden genomfört effektiviseringar motsvarande 21,8 mnkr och får samma period ett tillskott på 33,9 mnkr. Organisationen hamnar i en dubbelhet, i att å ena sidan hantera tillskott och ny verksamhet och å andra sidan samtidigt effektivisera. Kultur-och fritidsnämndens prioriteringar Processkvalitet Det finns många uppdrag som organisationen ska genomföra, det kan vara att specifika uppdrag om att bredda verksamheten för att nå nya målgrupper, genomföra kartläggningar och hantera den ordinarie verksamheten med att öppethållande och ta emot besökare. Det som är utmaningen är att skapa en balans och en flexibel organisation som kan ställa om utifrån ny behov, ta sig an nya uppdrag och fortfarande leverera verksamhet med god kvalitet. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

121 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 10(13) Kultur- och fritidsnämnden ser att det är viktigt att ta fram en kommunikationsplattform för sitt ansvarsområde. Plattformen ska användas för att kommunicera verksamheternas uppdrag, tjänster och service och hur de bidrar till visionen och varumärket. Under har förvaltningen arbetat med att kartlägga de första steg organisationen behöver ta för att möta invånares behov och digitala tjänster och hur det interna arbetet kan förbättras och effektiviseras med stöd av digitalisering. Handlingsplanen som togs fram 2018 fortsätter att gälla under 2019 och revideras vid behov när det digitala programmet/planen för Eskilstuna kommun är framtaget. Medarbetarskap och ledarskap Utmaningen i arbetet med effektiviseringar är att hitta balansen mellan att leverera service och tjänster på en bra nivå, ha en arbetsmiljö i balans, prioritera ner eller bort verksamhet och ha fokus på grunduppdragen. Det innebär att förvaltningen behöver utforma sig till en modern organisation. bemötande - goda hållbara möten. Strategi för aktivt medarbetarskap En modern organisation innefattas av: Ledarskap, till skillnad från chefskap. Med ledaröverenskommelser. Engagemang, som innebär att medarbetare utgår från självkontroll och viljestyrning. Medarbetare tar ansvar för sin motivation och sitt engagemang Delaktighet. Som innebär att medarbetare gör sig själv delaktig. Men jobbar med relationen till sig själv, hur man ska hushålla med sin energi och hur man göra sig delaktig eller kan göras delaktig Arbetsglädje, som innebär att medarbetare bidrar till sin egna och andras arbetsglädje. Att bidra till sin egen arbetsglädje och att bidra till andras arbetsglädje. Stabil ekonomi Ekonomiska behov och prioriteringar Den politiska ledningen vill se ett ökat genomslag för beslut och en organisation som snabbt kan agera på förändrade krav och förutsättningar. Organisationen ska präglas av tydlighet, effektivitet och transparens. Detta är särskilt viktigt eftersom nämnden har ett effektiviseringskrav på 1,5 procent av nettobudgeten vilket motsvarar cirka 4,5 mnkr. Med anledning av att kultur- och fritidsnämnden under 2019 vill prioritera arbetet med Framtidens museer samt att säkra nuvarande nivåer i verksamheten kan bibehållas är enheterna Stadsmuseet/stadsarkivet och Konstmuseet undantagna från effektiviseringar Bidrag till föreningslivet och studieförbund behålls intakta under Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

122 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 11(13) Nämnden kommer att anpassa verksamheten efter de behov dagens eskilstunabor har för att göra rätt prioriteringar för framtiden. För att frigöra resurser till det goda hållbara mötet kommer det interna arbetet med att hitta kostnadseffektiva lösningar att fortsätta. Genom att göra mål och uppdrag tydliga och mätbara utvecklas nämndens service till invånare, brukare och kunder. Samtliga enheter på förvaltningen arbetar med att se över sina intäkter och kostnader för att se vad man kan göra för att effektivisera sina verksamheter. Samtliga typer av intäkter och kostnader ses över. Totalt för förvaltningen fördelas kostnaderna enligt följande: personal 123,6 mnkr, hyror inkl. energikostnader 128,5 mnkr, förbrukning och tjänster 36,5 mnkr, kapitalkostnader 16,8 mnkr, bidrag inklusive studieförbund 28,2 mnkr och köp av verksamhet 1,7 mnkr. Eftersom personalkostnaderna är en så stor del av de totala kostnaderna, och utifrån effektiviseringskravet, kan det inte uteslutas att det blir personalkonsekvenser. Hur stora konsekvenserna blir är omöjliga att veta innan omfattningen av effektiviseringen är känd. I ett första steg sker effektiviseringen genom pensionsavgångar och genom att tjänster hålls vakanta. Men detta kan inte ske utan att det blir effekter på tjänster och service för invånarna. Arbetet pågår med att se över vilka lokaler som behövs i verksamheten och hur dessa används så effektivt som möjligt pågår. Förtätning av kontorsytor har gjorts och kommer att fortsätta. Nämnden kommer att föreslå att lämna lokaler till kommunens lokalbank utifrån vad som är nämndens huvuduppdrag. En del som försvårar arbetet med lokaleffektivisering är att några verksamheter delar lokaler med skolan. När skolan växer och behöver mer lokaler blir dessa verksamheter undanträngda och det uppstår ett behov av andra lokaler. Det är viktigt att samverka med andra aktörer och samordna verksamheter i gemensamma lokaler så som i Årby, där biblioteket och fritidsgården finns i samma lokal. Nämnder ser att det finns ett behov av en lokalförsörjningsplan för sitt ansvarsområde som ska ta hänsyn till de behov som signaleras utifrån ett nuläge med även ta höjd för framtida behov. Planen ska även ge förslag på vad optimerad nyttjandegrad för olika anläggningar och verksamhetslokaler samt föreslå om det finns lokaler som kan lämnas till kommunens lokalbank. verksamhetslokaler, utgå från översiktisplan och kommunens uppbyggnadsstrategi. Alla enheter ska vara mer affärsmässiga i sina kontakter med näringslivet, andra offentliga organisationer, privatpersoner och föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden ska bli bättre på att ta betalt för de tjänster och service som levereras. Ett stöd för detta sätt att arbeta är att kommunen får bra system för betalningar av mindre belopp. Det är inte effektivt att skicka fakturor för små belopp. En utmaning som kultur- och fritidsnämnden ser är den statliga finansieringen, olika delar av nämndens verksamhet är fullt ut finansierade med statliga medel. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

123 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 12(13) Anslaget för lovverksamheten är under 2018 totalt 11,6 mkr för Eskilstuna kommun, El sistema och öppen musikskola finansieras av utvecklingsmedel från kulturrådet. Utmaningen består av att skapa en hållbar organisation som kan ställa om för att ta emot statliga anslag och då växla upp. Men även kunna bedriva verksamhet om de statliga anslagen försvinner. Möjliga omprioriteringar Samnyttjande av lokaler för flera olika verksamheter. Effektiviseringsområden I anvisningarna för behov och prioriteringar uppmanas alla nämnder att föreslå områden för effektiviseringar, särskilt inom administration. Kultur- och fritidsnämnden har identifierat följande områden: IT-baserade processer inom personaladministration måste möjliggörs. Hanteringen uppfattas i dagsläget som gammaldags och omständlig. En processkartläggning av de olika flödena inom löneservice borde ses över. Tydliga och gemensamma processkartor för ärendehantering bör tas fram gemensamt inom kommunen. Effektivare uppföljning kan genomföras genom att bara följa upp det som verkligen är viktigt till rätt instans med mer tid för analys. Ett kulturmiljöprogam pekar ut särskilt värdefulla byggnader och miljöer och gör det möjligt att ta hänsyn till detta i samhällsplanering och vid handläggning av bygglovsärenden. Eskilstunas nuvarande program bygger på inventeringar gjorda på 1970-talet. Kultur- och fritidsnämnen uppmanar kommunsstyrelsen att snarast verkställde förslag kring detta som finns i översiktplanen. Digitalisera kommunkoncernens fastighetsbestånd för ökad nyttjandegrad och strategisk planering. Sammanhållen informationsförvaltning. Pröva om en organisatorisk sammanhållning av stadsarkiv, registratur, informationssäkerhet med flera angränsande områden kan tänkas frigöra resurser och/eller höja kvaliteten i hela organisationen. Sammanhållen dokumentstyrning och informationshantering. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Torshälla Stads nämnd Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

124 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 13(13) Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

125 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2018:80 Sara Nordlund 1 (1) Kultur- och fritidsnämnden Särskild skrivelse - kultur- och fritidsnämndens beslut , Kultur- och fritidsnämndens behov och prioriteringar 2019 Beslut Vid Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 18 april 2018 fattades följande beslut: Behov och prioriteringar 2019 fastställs, och översänds till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsförvaltningen gav i skrivelse daterad förslag till beslut att fastställa behov och prioriteringar 2019 och översända dem till kommunstyrelsen. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Mona Kanaan Ordförande Per Silvervret Boberg Nämndsekreterare Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Eskilstuna den stolta Fristaden

126 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2018:80 Sara Nordlund 1 (12) Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens behov och prioriteringar 2019 Förslag till beslut Behov och prioriteringar 2019 fastställs, och översänds till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kultur och fritidsnämndens verksamheter kommer under 2019 prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att till exempel insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om behov och prioriteringar 2019 som ett underlag till kommunfullmäktiges årsplan, samt till nämndens egen verksamhetsplan Senast 20 april ska det vara klart och ska sedan presenteras på budgetberedningen. Underlaget ska utgå från den egna omvärldsanalysen, redogöra för det ekonomiska och verksamhetsmässiga nuläget samt hur nämnden utifrån sitt uppdrag kan bidra till att stärka de nya strategiska målen för perioden (attraktiv stad och landsbygd, social uthållighet, ekologisk hållbarhet, höjd utbildningsnivå, nya jobb, kvalitet, attraktiv arbetsgivare och stabil ekonomi) samt nämndens processmål. Nämnden ska också redogöra för möjliga effektiviseringar och omprioriteringar. Omvärldsanalys och trender SKL och Karios future lyfter i sina respektive omvärldsanalyser fram likande områden som kommer att påverka det kommunala uppdraget i framtiden (tidsperspektiv 2025 och 2030). Områden som är aktuella för kultur- och fritidsuppdraget är framförallt; ett framväxande kravsamhälle och digitaliseringar, demografiska förändringar och genrationsskiften, ökad polarisering av inkomst, hälsa och åsikter, och växande kulturell och etnisk mångfald. Om vi ser trenderna digitaliseringar och framväxande kravsamhälle tillsammans framkommer en bild av ständigt uppkopplade människor med förväntningar på att organisationer och Eskilstuna den stolta Fristaden

127 Eskilstuna kommun (12) institutioner ska vara tillgängliga 24/7. Å andra sidan finns skräcken för ny teknik som bland annat hotar arbetstillfällen, och rädslan att tappa kontroll över vilken information som finns lagrad över en själv och vem som har tillgång till den. En annan farhåga är filterbubblor, där vi får skräddarsydd information utifrån tidigare sökningar och som ger oss den information som vi gillar eller redan är på jakt efter. Risken med detta är att vi i ökad utsträckning tar emot information och nyheter som bekräftar vår egen världsbild. Demokrati och sociala medier Samhället blir allt mer heterogent och dynamiskt och det finns utrymme för nya nätverk att växa fram. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna och människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat. Polariseringen mellan människor blir tydligare och det finns en relation mellan hälsa och ekonomiskt kapital. Ekonomiska resurser som inkomster och ekonomiska tillgångar är bland de mest betydelsefulla faktorerna för hälsa. Personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Det här sambandet mellan inkomst och hälsa är mycket tydligt och brukar benämnas den sociala hälsogradienten. Inkomst är ett mått på social position i samhället och vår plats i den sociala hierarkin påverkar vår hälsa kraftigt. Den sociala hälsogradienten innebär att det inte bara är människors absoluta livsvillkor som påverkar vår hälsa, utan att även de relativa villkoren har betydelse - det vill säga var en person befinner sig i förhållande till andra. Under det senaste året har olika krav på förändring lyfts i samhället, uppropet kring Metoo är kanske en av de starkaste. Genomslaget i media och på social medier både i Sverige och globalt (främst västvärlden) har varit mycket stark. Hashtagen (#metoo) har används för att uppmärksamma hur omfattande sexuella trakasserier/ofredanden är mot kvinnor. Andra upprop har skett kring förlossningsvården och en av de senaste kring förskolans vardag. Uppropen har bidragit i samhällsdebatten och därmed det demokratiska samtalet. I samtalet har olika sidor av uppropen debatterats; kvinnors position i samhället, omfattningen av sexuella ofredanden/trakasserier, synen på källkritik och vilken roll olika aktörer i samhället har för att utkräva ansvar är det valår, det kan innebära förändringar i det politiska landskapet på nationell och lokal nivå. Social medier har under de senaste valen både i Sverige och globalt varit en angelägen fråga utifrån flera perspektiv. Sociala medier har används som en plattform för att nå ut med ett politiskt budskap, för debatt och för att skapa engagemang. I mars 2018 uppdagades det att användaruppgifter från facebook har används för att påverka väljare och valutgången i det amerikanska presidentvalen Uppropen beskrivna ovan visar på styrkan kring sociala mediers plattform för att nå ut med budskap men även för att organisera sig. Forskare har undersökt sociala mediers betydelse för det demokratiska samtalet och delaktighet. Det finns studier som har visat att det inte medför att fler engagerar sig, utan politisk aktivitet avgörs av sociala strukturer och där påverkar inte teknik de utfallet (ref. Leetocracy - Political participation, social network sites and inequality). I demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden lyftes det fram att det oklart om de sociala medierna Eskilstuna den stolta Fristaden

128 Eskilstuna kommun (12) förändrar det politiska deltagandet. Å ena sidan finns det grupper som är mer aktiva i de politiska processerna via social medier (t ex genom att delta i namninsamlingar) än i traditionella politiska processer, det upplevs som enklare att delta och sänker därmed trösklen för att fler ska kunna delta. Å andra sidan tar människor intryck av vad andra gör på sociala medier och att engagemanget då styrs av ett socialt tryck. Det i samband med att politisk deltagande på internet tenderar att skapa ett flockbeteende och att åsiktsutbyte mellan likasinnande i slutna forum där åsikter och argument kan stå oemotsagda bidrar till att åsiktsbubblor skapas. Kulturvanor Myndigheten för kulturanalys har i sin rapport Socioekonomiska analyser och tidstrender beskrivit hur socioekonomiska bakgrundfaktorer påverkar hur människor deltar i kulturlivet. De huvudsakliga resultaten i rapporten är kvinnor är i högre utsträckning delaktiga i kulturlivet jämfört med män yngre är mer aktiva i kulturlivet än äldre social härkomst, uppnådd klass och inkomst påverkar i vilket utsträckning människor deltar i kulturlivet Kulturvanor kan utifrån deras inbördes samband delas upp i fyra övergripande grupper av kulturvanor: traditionell kultur, kulturmiljö, eget utövande och bred populär kultur. Figur från Myndigheten för kulturanalys Traditionell kultur har starka samband med socioekonomiska faktorer 1, deltagandet påverkas främst av social härkomst och utbildningsnivå. Kvinnor ägnar sig i högre grad än män åt traditionell kultur. Kulturmiljö är ett annat område där 1 Myndigheten för kulturanalys, Kulturvanor Socioekonomiska analyser och tidstrender. Kulturfakta 2017:2 Eskilstuna den stolta Fristaden

129 Eskilstuna kommun (12) det finns ett samband med den socioekonomiska bakgrunden och deltagande, den är dock svagare än för traditionell kultur. Sambandet innebär att en person med högre utbildningsnivå och social härkomst från ett tjänstemana- eller företagshem har ett högre kulturdeltagande än en person med lägre utbildningsnivå och vars sociala härkomst är arbetare- eller jordbrukshem (ibid.) Eget utövande skiljer sig från de två ovanstående grupperna då de med lägre inkomst tycks i större uträckning vara mer aktiva när det kommer till egen utövande än de med högre inkomst. Det finns även en tydlig ålderseffekt då yngre ägnar sig åt eget skapande i större utsträckning än äldre. Bred populärkultur är en annan grupp som också har en tydlig ålderseffekt. Yngre har deltagit i större utsäckning än äldre. Faktorer så som utbilningsnivå och klass har begränsad betydelse (ibid.) Genom att synliggöra hur socioekonomiska bakgrundsfaktorer påverkar människors deltagande i kulturlivet kan olika insatser och aktiviteter riktas mot grupper som generellt inte deltar i lika stor utsträckning av olika kulturverksamheter. Demografisk påverkan Stora barnkullar under 1900-talet avspeglar sig nu i den demografiska utvecklingen för Eskilstuna kommun och Sverige som helhet. Den innebär att gruppen barn och äldre kommer vara större än gruppen i arbetsförd ålder. Det innebär att det behövs fler förskolor, grundskolor och fler äldreboenden och personal. Gruppen i arbetsförd ålder är inte tillräckligt stor för att försörja välfärden med resurser (skatteunderlag) i relation till behoven för förskola-skola och äldreomsorg. Folkmängd , prognos till 2030 Eskilstuna den stolta Fristaden

130 Eskilstuna kommun (12) Eskilstuna den stolta Fristaden

131 Eskilstuna kommun (12) Utifrån den ökade befolkningen i Eskilstuna kommun ser nämnden är att det är fler invånare i Eskilstuna som ska nyttja kultur- idrotts - och motionsanläggningar. Det innebär ökade kostander för drift och underhåll. I kombination med de årliga effektiviseringarna. På sikt kommer det även innebära att det blir fler barn och unga per fritidsledare, musiklärare och så vidare. Unga och äldre ökar snabbare. Gruppen under 20 år och över 80 år är det grupper med invånare som ökar mest. Det är även den gruppen som innebär stora kostander för offentlig sektor och framförallt kommuner. Tabellen nedan beskriver hur prognosen på gruppernas utveckling kommer att se ut för perioden och Det är viktigt att skapa förutsättningar för att olika aktörer ska skapa möjlighete till en meningsfull fritid för äldre. Där ser kultur- och fritidsnämnden att flera aktörer behöver samverka både inom kommunkoncernen och utanför med föreningslivet och studieförbund. Nämndens nuläge och eventuella korrigeringar 2018 Kultur- och fritidsnämndens verksamheter visade på ett bra resultat under 2017 med några få avvikelser. Invånare är nöjda med nämndens verksamheter och föreningar upplever att kommunens medarbetare har ett gott bemötande. Delår 1 visar på att de flesta åtaganden är pågående eller att det finns en pågående planering. Inom området kultur finns det utmaningar kring att varje enhet ska ha en budget i balans. Stort fokus riktas mot området med stöd och nära uppföljning. Eskilstuna den stolta Fristaden

132 Eskilstuna kommun (12) Inriktning på prioriteringar och omprioriteringar inför 2019 Hållbar utveckling Attraktiv stad och landsbygd I en attraktiv stad med en levande landsbygd där kvinnor, män, flickor och pojkar väljer att bo och leva eller besöka, är kultur, idrott och friluftsliv viktiga komponenter. Kultur- och fritidsnämnden har genom sina verksamheter en viktig roll i att både skapa förutsättningar för att andra aktörer ska kunna bedriva verksamhet och att själva genomföra verksamhet. Inom kultur- och fritidsnämndens verksamheter finns det något för alla invånare. Allt från mountainbikecykling i Odlaren till studioverksamhet på fritidsgårdar och läsfrämjande insatser i förskolan. Möjligheterna finns och utifrån bredden och spetsen i verksamheterna når nämnden många - om inte de flesta- av kommunens kvinnor, män, flickor och pojkar. Under 2018 påbörjas fler större utredningar inom kulturområdet. En utrednings ska undersöka hur musikskolan ska utvecklas till en kulturskola. Kommunstyrelsen leder ett fortsatt utredningsarbete om kongresshall/kulturhus. I det arbetet ska kultur-och fritidsnämnden ansvara för en fördjupad behovskartläggning avseende våra egna kulturverksamheters behov. Det är även planerat att genomföra en översyn av bibliotekets infrastruktur samt ta fram en konstpolicy. Det är viktigt att kulturen ska få utvecklas för sin egen skull och för sitt egenvärde. Med utgångspunkt i kulturens egenvärde kan andra värden skapas. Kultur kan bidra till tillväxt eller som verktyg för att överbrygga olika grupper i samhället. Kultur- och fritidsnämndens prioriteringar Berikande kultur och fritid Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kulturliv där människor kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och är en viktig del i Eskilstunas varumärke. Det övergripande kulturpolitiska målet i Eskilstuna kommunkoncern lyder: Det ska finnas möjligheter för alla till eget skapande, att uttrycka sig i olika former och att ta del av professionellt skapad kultur. Invånare ska ha samma möjlighet att ta del av kultur på egen hand eller tillsammans med andra, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, ålder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller socioekonomiska förutsättningar. Ett steg att nå upp till målsättningen är att arbeta med Jämlik kultur. Under 2019 vill kultur- och fritidsnämnden prioritera arbetet med att personer med funktionsnedsättning/funktionsvariation ska ha möjlighet till eget skapande, att kunna uttrycka sig i olika kulturformer, och ta del av professionellt skapad kultur. Eskilstuna den stolta Fristaden

133 Eskilstuna kommun (12) Nämnden ser att arbetet med fördel kan ske i nära samverkan med barn- och utbildningsnämnden, vård-och omsorgsnämnden samt aktörer i civilsamhället. På nationell nivå antogs det under 2017 en kulturarvsproposition och med den en ny museilag. Vad det innebär för de lokala museerna är ännu inte fastslaget. Därför vill kultur- och fritidsnämnden under 2019 arbeta med Framtidens museum. Arbetet ska syfta till att ta fram en övergripande inriktning för Eskilstunas museer för de kommande åren. Uppdraget ska även ta avstamp i Eskilstuna kommunkoncerns kulturpolitiska plan. Under 2018 pågår en fördjupad förstudie för allaktivitetshus Fröslunda. Kultur- och fritidsnämnden återkommer inför kompletterande årsplan 2019 med ett underlag för investerings- och driftskostnader. Demokrati Kultur-och fritidsnämnden har uppdraget att arbeta med ungdomsdemokrati i hela kommunen. UNIK - Ungt Nutida Inflytande i Kommunen, utgår från ungas livsstilsmönster för att säkerställa ungas representativa inflytande i olika frågor. Metoden verkar för att alla ungdomar mellan 12 och 20 år ska ha möjlighet att göra sig hörda och påverka utvecklingen i staden. Det vanligaste är att det är de politiskt aktiva ungdomarna som kommer till tals, av den enkla anledningen att de är lätta att få tag på, då de redan är organiserade och starka. Nämnden vill under 2019 utveckla metoden UNIK i Eskilstuna kommun. Social uthållighet Berikande kultur och fritid Jämlik kultur är ett mångbottnat uttryck, som tidigare beskrivet är det en viktigt att kulturen är tillgänglig utifrån ett funktionsvariations perspektiv. Kulturen kan även användas som ett verktyg för social uthållighet och integration. Kultur kan vara en kraft i samhället för att hitta vägarna till sin identitet, till nya former av bildning och som överbryggare mellan olika grupper i samhället. Kultur- och fritidsnämnden prioriterar därför att fortsätta sitt arbete med områdesbaserad kulturverksamhet med fokus på kommunens prioriterade stadsdelar. Kulturverksamheten ska vara riktad till målgrupper som utifrån myndigheten för kulturanalys inte i lika stor utstäckning tar del av traditionell kultur* och stärka möjligheterna för eget skapande. Målgrupper som är prioriterade Demokrati Det är inte en slump att de bostadsområden i Eskilstuna med störst andelar otrygga också är de bostadsområden där de socioekonomiska förutsättningarna är sämre. Socialt utanförskap med låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet, färre elever som klarar betygen i årskurs 9, färre barn som är aktiva i föreningslivet, risken för att dö i förtid är större. Situationen med social obalans och social utsatthet har byggt upp under många år. Det gör att det krävs långsiktiga satsningar för lösningarna. Komplexa sociala problem kräver långsiktiga lösningar. Hållbart och långsiktigt är ledorden för kultur-och fritidsnämndens trygghetsarbete. Arbetet ska ske flexibelt och utifrån de olika behov som finns i Eskilstuna den stolta Fristaden

134 Eskilstuna kommun (12) Eskilstuna kommun. Nämnden ser att det är viktigt att det sker ett tydligt och samorganiserat arbete över hela kommunkoncernen. Effektiv organisation I ett framväxande kravsamhälle är det mycket viktigt att vara lyhörd för invånares behov, önskemål och synpunkter. Kvinnors, mäns, flickors och pojkars kultur- och fritidsintressen växlar snabbare samtidigt som förväntningarna är höga på att kommunen ska möta det aktuella behovet snarare än gårdagens behov. Verksamheterna behöver i högre utsträckning utvecklas genom digitalisering och självservice, uppföljning och ständiga förbättringar, medskapande och tjänstedesign och fördjupade analyser. Utifrån det ekonomiska läget i kommunen och de växande förväntningarna och kraven måste utveckling gå hand i hand med avveckling och omställning. Sett över en helhet har kultur- och fritidsnämndens totala budget ökat de senaste åren. Det beror framförallt på stora tillskott i infrastrukturen (Skjulstahallen och STIGA SPORTS Arena Eskilstuna) och att ekonomiskt stöd till studieförbunden och Eskilstuna kommuns lässatsning finns i nämndens budget. Samtidigt har nämnden under perioden genomfört effektiviseringar motsvarande 21,8 mnkr och får samma period ett tillskott på 33,9 mnkr. Organisationen hamnar i en dubbelhet, i att å ena sidan hantera tillskott och ny verksamhet och å andra sidan samtidigt effektivisera. Kultur-och fritidsnämndens prioriteringar Processkvalitet Det finns många uppdrag som organisationen ska genomföra, det kan vara att specifika uppdrag om att bredda verksamheten för att nå nya målgrupper, genomföra kartläggningar och hantera den ordinarie verksamheten med att öppethållande och ta emot besökare. Det som är utmaningen är att skapa en balans och en flexibel organisation som kan ställa om utifrån ny behov, ta sig an nya uppdrag och fortfarande leverera verksamhet med god kvalitet. Kultur- och fritidsnämnden ser att det är viktigt att ta fram en kommunikationsplattform för sitt ansvarsområde. Plattformen ska användas för att kommunicera verksamheternas uppdrag, tjänster och service och hur de bidrar till visionen och varumärket. Under har förvaltningen arbetat med att kartlägga de första steg organisationen behöver ta för att möta invånares behov och digitala tjänster och hur det interna arbetet kan förbättras och effektiviseras med stöd av digitalisering. Handlingsplanen som togs fram 2018 fortsätter att gälla under 2019 och revideras vid behov när det digitala programmet/planen för Eskilstuna kommun är framtaget. Medarbetarskap och ledarskap Eskilstuna den stolta Fristaden

135 Eskilstuna kommun (12) Utmaningen i arbetet med effektiviseringar är att hitta balansen mellan att leverera service och tjänster på en bra nivå, ha en arbetsmiljö i balans, prioritera ner eller bort verksamhet och ha fokus på grunduppdragen. Det innebär att förvaltningen behöver utforma sig till en modern organisation. bemötande - goda hållbara möten. Strategi för aktivt medarbetarskap En modern organisation innefattas av: Ledarskap, till skillnad från chefskap. Med ledaröverenskommelser. Engagemang, som innebär att medarbetare utgår från självkontroll och viljestyrning. Medarbetare tar ansvar för sin motivation och sitt engagemang Delaktighet. Som innebär att medarbetare gör sig själv delaktig. Men jobbar med relationen till sig själv, hur man ska hushålla med sin energi och hur man göra sig delaktig eller kan göras delaktig Arbetsglädje, som innebär att medarbetare bidrar till sin egna och andras arbetsglädje. Att bidra till sin egen arbetsglädje och att bidra till andras arbetsglädje. Stabil ekonomi Ekonomiska behov och prioriteringar Den politiska ledningen vill se ett ökat genomslag för beslut och en organisation som snabbt kan agera på förändrade krav och förutsättningar. Organisationen ska präglas av tydlighet, effektivitet och transparens. Detta är särskilt viktigt eftersom nämnden har ett effektiviseringskrav på 1,5 procent av nettobudgeten vilket motsvarar cirka 4,5 mnkr. Med anledning av att kultur- och fritidsnämnden under 2019 vill prioritera arbetet med Framtidens museer samt att säkra nuvarande nivåer i verksamheten kan bibehållas är enheterna Stadsmuseet/stadsarkivet och Konstmuseet undantagna från effektiviseringar Bidrag till föreningslivet och studieförbund behålls intakta under Nämnden kommer att anpassa verksamheten efter de behov dagens eskilstunabor har för att göra rätt prioriteringar för framtiden. För att frigöra resurser till det goda hållbara mötet kommer det interna arbetet med att hitta kostnadseffektiva lösningar att fortsätta. Genom att göra mål och uppdrag tydliga och mätbara utvecklas nämndens service till invånare, brukare och kunder. Samtliga enheter på förvaltningen arbetar med att se över sina intäkter och kostnader för att se vad man kan göra för att effektivisera sina verksamheter. Samtliga typer av intäkter och kostnader ses över. Totalt för förvaltningen fördelas kostnaderna enligt följande: personal 123,6 mnkr, hyror inkl. energikostnader 128,5 mnkr, förbrukning och tjänster 36,5 mnkr, kapitalkostnader 16,8 mnkr, bidrag inklusive studieförbund 28,2 mnkr och köp av verksamhet 1,7 mnkr. Eftersom personalkostnaderna är en så stor del av de totala kostnaderna, och utifrån effektiviseringskravet, kan det inte uteslutas att det blir personalkonsekvenser. Hur Eskilstuna den stolta Fristaden

136 Eskilstuna kommun (12) stora konsekvenserna blir är omöjliga att veta innan omfattningen av effektiviseringen är känd. I ett första steg sker effektiviseringen genom pensionsavgångar och genom att tjänster hålls vakanta. Men detta kan inte ske utan att det blir effekter på tjänster och service för invånarna. Arbetet pågår med att se över vilka lokaler som behövs i verksamheten och hur dessa används så effektivt som möjligt pågår. Förtätning av kontorsytor har gjorts och kommer att fortsätta. Nämnden kommer att föreslå att lämna lokaler till kommunens lokalbank utifrån vad som är nämndens huvuduppdrag. En del som försvårar arbetet med lokaleffektivisering är att några verksamheter delar lokaler med skolan. När skolan växer och behöver mer lokaler blir dessa verksamheter undanträngda och det uppstår ett behov av andra lokaler. Det är viktigt att samverka med andra aktörer och samordna verksamheter i gemensamma lokaler så som i Årby, där biblioteket och fritidsgården finns i samma lokal. Nämnder ser att det finns ett behov av en lokalförsörjningsplan för sitt ansvarsområde som ska ta hänsyn till de behov som signaleras utifrån ett nuläge med även ta höjd för framtida behov. Planen ska även ge förslag på vad optimerad nyttjandegrad för olika anläggningar och verksamhetslokaler samt föreslå om det finns lokaler som kan lämnas till kommunens lokalbank. verksamhetslokaler, utgå från översiktisplan och kommunens uppbyggnadsstrategi. Alla enheter ska vara mer affärsmässiga i sina kontakter med näringslivet, andra offentliga organisationer, privatpersoner och föreningslivet. Kultur- och fritidsnämnden ska bli bättre på att ta betalt för de tjänster och service som levereras. Ett stöd för detta sätt att arbeta är att kommunen får bra system för betalningar av mindre belopp. Det är inte effektivt att skicka fakturor för små belopp. En utmaning som kultur- och fritidsnämnden ser är den statliga finansieringen, olika delar av nämndens verksamhet är fullt ut finansierade med statliga medel. Anslaget för lovverksamheten är under 2018 totalt 11,6 mkr för Eskilstuna kommun, El sistema och öppen musikskola finansieras av utvecklingsmedel från kulturrådet. Utmaningen består av att skapa en hållbar organisation som kan ställa om för att ta emot statliga anslag och då växla upp. Men även kunna bedriva verksamhet om de statliga anslagen försvinner. Möjliga omprioriteringar Samnyttjande av lokaler för flera olika verksamheter. Effektiviseringsområden I anvisningarna för behov och prioriteringar uppmanas alla nämnder att föreslå områden för effektiviseringar, särskilt inom administration. Kultur- och fritidsnämnden har identifierat följande områden: IT-baserade processer inom personaladministration måste möjliggörs. Hanteringen uppfattas i dagsläget som gammaldags och omständlig. En processkartläggning av de olika flödena inom löneservice borde ses över. Eskilstuna den stolta Fristaden

137 Eskilstuna kommun (12) Tydliga och gemensamma processkartor för ärendehantering bör tas fram gemensamt inom kommunen. Effektivare uppföljning kan genomföras genom att bara följa upp det som verkligen är viktigt till rätt instans med mer tid för analys. Ett kulturmiljöprogam pekar ut särskilt värdefulla byggnader och miljöer och gör det möjligt att ta hänsyn till detta i samhällsplanering och vid handläggning av bygglovsärenden. Eskilstunas nuvarande program bygger på inventeringar gjorda på 1970-talet. Kultur- och fritidsnämnen uppmanar kommunsstyrelsen att snarast verkställde förslag kring detta som finns i översiktplanen. Digitalisera kommunkoncernens fastighetsbestånd för ökad nyttjandegrad och strategisk planering. Sammanhållen informationsförvaltning. Pröva om en organisatorisk sammanhållning av stadsarkiv, registratur, informationssäkerhet med flera angränsande områden kan tänkas frigöra resurser och/eller höja kvaliteten i hela organisationen. Sammanhållen dokumentstyrning och informationshantering. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Torshälla Stads nämnd KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Eva Königsson Förvaltningschef Annika Einarsson tf. Ekonomichef Eskilstuna den stolta Fristaden

138 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(4) 34 Kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget och -plan (KFN/2018:85) Beslut Kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget och investeringsplan fastställes och översändes till kommunstyrelsen. Deltar ej i beslutet Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna anmäler att de ej deltar i beslutet. Miljöpartiet inkommer med särskilt yttrande (Bilaga A). Sammanfattning Den 9 februari 2017 antog kommunfullmäktige Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern och Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern Beslutet ersätter Eskilstuna växer tillsammans - handlingsplan för kulturpolitik i Eskilstuna kommun och Eskilstuna rör sig - Idrottspolitisk handlingsplan för Eskilstuna kommun De nya planerna kommer att ligga till grund för investeringsbudgeten Flera olika utredningar och dialoger har genomförts eller pågår för att få en helhetsbild av vilka investeringsbehov det finns inom idrotten, kulturen och friluftslivet. I det arbetet ska alltid de politiska dokumenten för kulturen och idrotten ligga som grund. Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om Investeringsbudget som ett underlag till dels kommunfullmäktiges årsplan 2019, dels nämndens egen verksamhetsplan Dokumentet ska sändas till kommunstyrelsen senast 20 april, och presenteras på budgetberedningen 3 maj. Från och med 2018 tillämpas en ny modell för redovisning av investeringsbudget, se bilaga 1. Tidigare uppdelning med två beslutsår samt tre efterföljande planerade Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

139 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(4) år har frångåtts. Nytt är att endast närmast kommande år ska ses som beslutsår förutom projektinvesteringar där beslut fattas om objektet oavsett antal år för färdigställande. Objekten är uppdelade i tre kategorier enligt följande: Projektinvesteringar (Utpekat enskilt objekt. Beslut avser totalbudget. Oförbrukade medel förs över till kommande år). Raminvesteringar (Återkommande mindre investeringar av samma karaktär. Oförbrukade medel överförs ej till kommande år). Planinvesteringar (Inriktningsbeslut som ligger något eller några år bort. Övergår till raminvestering eller projektinvestering när aktuellt år infaller). Förändringen genomförs för att skapa en tydligare och mer strukturerad investeringsprocess. I takt med att kommunen växer ökar behovet av investeringar för idrott, kultur och fritid. Förtätning koppling till vardagsmotion och barns möjlighet till fri lek Att vår infrastruktur matchar var behoven är utifrån att staden växer. Att införliva idrotts- och kulturpolitiska mål och ambitioner. Jämställd resursfördelning kultur- och motionsvanor. Inledning Den 9 februari 2017 antog kommunfullmäktige Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern och Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern Beslutet ersätter Eskilstuna växer tillsammans - handlingsplan för kulturpolitik i Eskilstuna kommun och Eskilstuna rör sig - Idrottspolitisk handlingsplan för Eskilstuna kommun De nya planerna kommer att ligga till grund för investeringsbudgeten Flera olika utredningar och dialoger har genomförts eller pågår för att få en helhetsbild av vilka investeringsbehov det finns inom idrotten, kulturen och friluftslivet. I det arbetet ska alltid de politiska dokumenten för kulturen och idrotten ligga som grund. Investeringar för kultur Den offentliga konsten som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för behöver medel för att Eskilstunas invånare ska få uppleva och möta konst i sin vardag, såväl i centrum som i alla stadsdelar och på landsbygden. Konsten ska vara en självklar del i utformandet av stadens offentliga rum och ska bidra till att skapa mötesplatser och rum för gemenskap i staden. Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

140 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(4) Dans är en konstform och idrott som attraherar många flickor och kvinnor. Det finns flera olika aktörer som bedriver dansverksamhet i Eskilstuna, både organiserat och spontant. Något som är gemensamt för många är att dans i många fall bedrivs i lokaler som är dåligt anpassade för dans. Kultur- och fritidsnämnden ser därför ett behov av att stärka dansens förutsättningar på kort sikt och göra investeringar inom befintligt lokalbestånd för att stärka dansen i Eskilstuna. Mobila bibiliotek kan komplettera stationära bibliotek. Det mobila biblioteket är ett flexibelt bibiliotek och blir en möteplats/närbibliotek vid varje hållplats. Den nuvarande bokbussen är uttjänad och behöver ersättas. Investeringen görs inte utav kultur- och fritidsförvaltningen utan av ESEM men vi lyfter investeringen för att vi har behovet och vi kommer att få en ökad driftskostnad med 700 tkr i med den nya investeringen från 760 tkr till tkr. För framtida planering har kultur- och fritidsnämnden valt att lyfta att det på sikt finns behov att göra investeringar i bibliotekets infrastuktur och långsiktiga lösningar för att tillgodose behovet av danslokaler. Investeringar för idrott och friluftsliv Eskilstuna är en växande stad. Inriktningen för hur staden ska utvecklas framåt är att det ska ske en förtätning. Detta gör att det är behov av ytor centralt för att bygga bostäder och samhällsservice i form av till exempel förskolor och skolor. Flera av kommunens centrala idrottsplatser kommer att påverkas av denna utbyggnad. Fotbollens infrastruktur Tunavallen är Eskilstuna kommuns anläggning med hög publikkapacitet för fotboll. Det ställs höga krav från Svenska fotbollförbundet och internationella fotbollsförbund på kvaliteten på konstgräset. Det innebär att konstgräset troligtvis behöver bytas ut under Konstgräset har fortfarande en god kvalitet och kan därför placeras på en annan anläggning i Eskilstuna kommun. Stadsläkningsarbetet som pågår i området Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg (Lagersdal) kan innebära förbättringar på Fröslunda IP eller att idrottsplatsen behöver flyttas till förmån för bostäder. Förbättringar och underhåll behöver även ske på flera anläggningar runt om i kommunen. Truppgymnastik Från föreningslivet har behovet av lämpliga lokaler och ytor för truppgymnastik lyfts fram och nu finns det även ett växande intresse för andra typer av gymnastikformer som t ex free running. I arenautredningen finns det ett uppdrag att vidare utreda truppgymnastikens behov. Ridanläggningar nya djurskyddslag Den nya djurskyddslagen är ute på remiss. Den nya lagen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd samt att främja en god djurvälfärd och respekt för djur och föreslås träda i kraft 1 april Ändringen i lagen innebär att alla djur ska hållas Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

141 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 4(4) i lösgående. Idag är det tillåtet att hålla hästar i spiltor upp till 16 timmar per dygn. Om den nya lagförändringen träder i kraft innebär det att samtliga spiltor behöver bygga som till boxar. Eskilstuna kommun har tre ridanläggningar; Vilsta ridhus, Ekeby ridhus och Torshälla Nyby ridhus. Skatepark, allaktivitetsplats och friluftsområden Investeringarna bidrar till att tillgodose behovet av spontanaktivitet. De bidrar även till att uppfylla den idrottspolitiska planens mål om att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott organiserat eller på egen hand. Ekängens idrottsområde Ekängen är ett område där det finns många olika funktioner för många olika fritidsaktivieter. För att möta framtida behov ska en utvecklingsplan tas fram som innebär investeringar på området. En utvecklingsplan tas fram under år Övriga investeringar Följande investeringar är underhåll och miljöåtgärder på utvalda anläggningar och lokaler. Miljöåtgärder på Balsta musikslott, åtgärder för säkerhet, miljö och tillgänglighet, investering ny brygga Sundbyholms hamn och Led-belysning konstmuseet. Finansiering I 2019 år driftsbudget förutsätts att nämnden får en ramhöjning för ökade driftskostnader för investeringarna utförda 2018 med 1 miljon kronor. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Utifrån Eskilstuna kommuns ambition att vara en av Sveriges mest jämställda kommuner är det viktigt att säkerställa en jämställd resursfördelning, vilket även inkluderar investeringar. I bilaga 1 finns beskrivningar på hur respektive investering påverkar miljö och jämställdhet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Torshälla stads nämnd Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

142 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2018:85 Sara Nordlund 1 (1) Kultur- och fritidsnämnden Särskild skrivelse - kultur- och fritidsnämndens beslut , kultur-och fritidsnämndens investeringsbudget och investeringsplan Beslut Vid Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 18 april 2018 fattades följande beslut: Kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget och investeringsplan fastställes och översändes till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsförvaltningen gav i skrivelse daterad förslag till beslut att fastställa investeringsbudget för och investeringsplan för och översända dessa till kommunstyrelsen. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Mona Kanaan Ordförande Per Silvervret Boberg Nämndsekreterare Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Eskilstuna den stolta Fristaden

143 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Ekonomi KFN/2018:85 Annika Einarsson (4) Kultur- och fritidsnämnden Investeringsbudget och investeringsplan Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget och investeringsplan fastställes och översändes till kommunstyrelsen. Sammanfattning Den 9 februari 2017 antog kommunfullmäktige Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern och Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern Beslutet ersätter Eskilstuna växer tillsammans - handlingsplan för kulturpolitik i Eskilstuna kommun och Eskilstuna rör sig - Idrottspolitisk handlingsplan för Eskilstuna kommun De nya planerna kommer att ligga till grund för investeringsbudgeten Flera olika utredningar och dialoger har genomförts eller pågår för att få en helhetsbild av vilka investeringsbehov det finns inom idrotten, kulturen och friluftslivet. I det arbetet ska alltid de politiska dokumenten för kulturen och idrotten ligga som grund. Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om Investeringsbudget som ett underlag till dels kommunfullmäktiges årsplan 2019, dels nämndens egen verksamhetsplan Dokumentet ska sändas till kommunstyrelsen senast 20 april, och presenteras på budgetberedningen 3 maj. Från och med 2018 tillämpas en ny modell för redovisning av investeringsbudget, se bilaga 1. Tidigare uppdelning med två beslutsår samt tre efterföljande planerade år har frångåtts. Nytt är att endast närmast kommande år ska ses som beslutsår förutom projektinvesteringar där beslut fattas om objektet oavsett antal år för färdigställande. Objekten är uppdelade i tre kategorier enligt följande: Projektinvesteringar (Utpekat enskilt objekt. Beslut avser totalbudget. Oförbrukade medel förs över till kommande år). Eskilstuna den stolta Fristaden

144 Eskilstuna kommun (4) Raminvesteringar (Återkommande mindre investeringar av samma karaktär. Oförbrukade medel överförs ej till kommande år). Planinvesteringar (Inriktningsbeslut som ligger något eller några år bort. Övergår till raminvestering eller projektinvestering när aktuellt år infaller). Förändringen genomförs för att skapa en tydligare och mer strukturerad investeringsprocess. I takt med att kommunen växer ökar behovet av investeringar för idrott, kultur och fritid. Förtätning koppling till vardagsmotion och barns möjlighet till fri lek Att vår infrastruktur matchar var behoven är utifrån att staden växer. Att införliva idrotts- och kulturpolitiska mål och ambitioner. Jämställd resursfördelning kultur- och motionsvanor. Inledning Den 9 februari 2017 antog kommunfullmäktige Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern och Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern Beslutet ersätter Eskilstuna växer tillsammans - handlingsplan för kulturpolitik i Eskilstuna kommun och Eskilstuna rör sig - Idrottspolitisk handlingsplan för Eskilstuna kommun De nya planerna kommer att ligga till grund för investeringsbudgeten Flera olika utredningar och dialoger har genomförts eller pågår för att få en helhetsbild av vilka investeringsbehov det finns inom idrotten, kulturen och friluftslivet. I det arbetet ska alltid de politiska dokumenten för kulturen och idrotten ligga som grund. Investeringar för kultur Den offentliga konsten som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för behöver medel för att Eskilstunas invånare ska få uppleva och möta konst i sin vardag, såväl i centrum som i alla stadsdelar och på landsbygden. Konsten ska vara en självklar del i utformandet av stadens offentliga rum och ska bidra till att skapa mötesplatser och rum för gemenskap i staden. Dans är en konstform och idrott som attraherar många flickor och kvinnor. Det finns flera olika aktörer som bedriver dansverksamhet i Eskilstuna, både organiserat och spontant. Något som är gemensamt för många är att dans i många fall bedrivs i lokaler som är dåligt anpassade för dans. Kultur- och fritidsnämnden ser därför ett behov av att stärka dansens förutsättningar på kort sikt och göra investeringar inom befintligt lokalbestånd för att stärka dansen i Eskilstuna. Mobila bibiliotek kan komplettera stationära bibliotek. Det mobila biblioteket är ett flexibelt bibiliotek och blir en möteplats/närbibliotek vid varje hållplats. Den nuvarande bokbussen är uttjänad och behöver ersättas. Investeringen görs inte utav kultur- och fritidsförvaltningen utan av ESEM men vi lyfter investeringen för att vi Eskilstuna den stolta Fristaden

145 Eskilstuna kommun (4) har behovet och vi kommer att få en ökad driftskostnad med 700 tkr i med den nya investeringen från 760 tkr till tkr. För framtida planering har kultur- och fritidsnämnden valt att lyfta att det på sikt finns behov att göra investeringar i bibliotekets infrastuktur och långsiktiga lösningar för att tillgodose behovet av danslokaler. Investeringar för idrott och friluftsliv Eskilstuna är en växande stad. Inriktningen för hur staden ska utvecklas framåt är att det ska ske en förtätning. Detta gör att det är behov av ytor centralt för att bygga bostäder och samhällsservice i form av till exempel förskolor och skolor. Flera av kommunens centrala idrottsplatser kommer att påverkas av denna utbyggnad. Fotbollens infrastruktur Tunavallen är Eskilstuna kommuns anläggning med hög publikkapacitet för fotboll. Det ställs höga krav från Svenska fotbollförbundet och internationella fotbollsförbund på kvaliteten på konstgräset. Det innebär att konstgräset troligtvis behöver bytas ut under Konstgräset har fortfarande en god kvalitet och kan därför placeras på en annan anläggning i Eskilstuna kommun. Stadsläkningsarbetet som pågår i området Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg (Lagersdal) kan innebära förbättringar på Fröslunda IP eller att idrottsplatsen behöver flyttas till förmån för bostäder. Förbättringar och underhåll behöver även ske på flera anläggningar runt om i kommunen. Truppgymnastik Från föreningslivet har behovet av lämpliga lokaler och ytor för truppgymnastik lyfts fram och nu finns det även ett växande intresse för andra typer av gymnastikformer som t ex free running. I arenautredningen finns det ett uppdrag att vidare utreda truppgymnastikens behov. Ridanläggningar nya djurskyddslag Den nya djurskyddslagen är ute på remiss. Den nya lagen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd samt att främja en god djurvälfärd och respekt för djur och föreslås träda i kraft 1 april Ändringen i lagen innebär att alla djur ska hållas i lösgående. Idag är det tillåtet att hålla hästar i spiltor upp till 16 timmar per dygn. Om den nya lagförändringen träder i kraft innebär det att samtliga spiltor behöver bygga som till boxar. Eskilstuna kommun har tre ridanläggningar; Vilsta ridhus, Ekeby ridhus och Torshälla Nyby ridhus. Skatepark, allaktivitetsplats och friluftsområden Investeringarna bidrar till att tillgodose behovet av spontanaktivitet. De bidrar även till att uppfylla den idrottspolitiska planens mål om att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott organiserat eller på egen hand. Ekängens idrottsområde Eskilstuna den stolta Fristaden

146 Eskilstuna kommun (4) Ekängen är ett område där det finns många olika funktioner för många olika fritidsaktivieter. För att möta framtida behov ska en utvecklingsplan tas fram som innebär investeringar på området. En utvecklingsplan tas fram under år Övriga investeringar Följande investeringar är underhåll och miljöåtgärder på utvalda anläggningar och lokaler. Miljöåtgärder på Balsta musikslott, åtgärder för säkerhet, miljö och tillgänglighet, investering ny brygga Sundbyholms hamn och Led-belysning konstmuseet. Finansiering I 2019 år driftsbudget förutsätts att nämnden får en ramhöjning för ökade driftskostnader för investeringarna utförda 2018 med 1 miljon kronor. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Utifrån Eskilstuna kommuns ambition att vara en av Sveriges mest jämställda kommuner är det viktigt att säkerställa en jämställd resursfördelning, vilket även inkluderar investeringar. I bilaga 1 finns beskrivningar på hur respektive investering påverkar miljö och jämställdhet. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Torshälla stads nämnd KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Eva Königsson Förvaltningschef Annika Einarsson Tf Ekonomichef Eskilstuna den stolta Fristaden

147 Syfte/Mål: - Minska differens mellan budget och utfall - Fullständig bild över investeringar i ÅP, ingen överföringsbudget - Tydliggöra vad som är beslutat - Enklare uppföljning Uppdelning Anläggningsinvestering Projektinvestering -Utpekat enskilt objekt, tex nybyggnation av förskola X -Beslut avser totalbudget. Fördelning mellan år ses som prognos. Oförbrukade medel fö -Första utgifterna i regel år 1 -Förstudie genomförd Raminvestering -Återkommande mindre investeringar av samma karaktär, tex energieffektiviseringar, m -Oförbrukade medel överförs ej. -Raminvesteringar som är budgeterade från år två och framåt ska ses som inriktning -Enskilda objekt över 5 mkr bör budgeteras som projektinvestering Plan (Inriktning) -Inriktningsbeslut ligger i regel något eller några år bort, tex investeringsvolym för ospe -Inte lika väl kalkylerade som projektinvesteringar. -Ingen projektbudget anges utan istället en uppskattning av utgifter respektive år. -Är en inriktning och kan komma att ändras kommande år. Tidigare års beslutade projektinvesteringa -Tidigare års projektinvesteringar som inte har avslutats ska ligga med för att ge en helh - Ange prognos tom Budget-id - Budget-id används för att kunna följa projekt mellan olika år. Raminvestering och plan får inget bu Struktur: ÅÅFFLL Där Å är årtal för beslut, F är förvaltningsnummer och L är löpnummer Ex betyder att beslutet togs i ÅP2018, 32 avser barn- och utbildningsförvaltningen och 01 är löpnum Miljö och jämställdhet Kryssa i rutorna för miljö respektive jämställdhet om investeringarna har tagit sådan hänsyn. Kapitalkostnader- och driftkostnader Kapitalkostnader beräknas med automatik förutsatt att kolumnerna avskrivningstid och slutår (aktiv Driftkostnader (utöver kapitalkostnader) måste fyllas i av förvaltningen. Kapitalkostnad och driftkostnad beräknas som en helårskonsekvens det år investeringen färdigställs

148 De angivna drift- och kapitalkostnaderna ligger till grund för kompensation till förvaltningen. Verksamheter som finansieras via resursfördelningsmodell kompenseras ej.

149 öljer med till kommande år eftersom det är totalbudget. mindre åtgärder i verksamhetsfastigheter, beläggningsarbeten. ecificerade förskolor under perioden. gar hetsbild av investeringarna. udget-id. Där är bara år ett beslut. mret veringsår) har fyllts i. s.

150

151 Förvaltning: Nr Typ av invester Benämning Budget-id Projektbudget 1 Ö Anpassning av lokaler för dansverksamhet ,5 2 Ö Truppgymnastik Plan 3 Ö Ridanläggningar nya djurskyddslag Plan 4 Ö Skatepark Ö Allaktivtetsplats Ö Allaktivtetsplats Plan 7 Ö Fotbollens infrastruktur Ö Fotbollens infrastruktur Plan 9 Ö Offentlig konst Ram 2 10 Ö Förbättringar i friluftsområden Plan 11 Ö Ekängens idrottsområde Plan 12 F Danslokaler utveckling Plan 13 Ö Bokbuss Plan 14 Ö Bibliotekets infrastruktur Plan 15 Ö Balsta musikslott - miljöåtgärder Ram 16 F Åtgärder för säkerhet, miljö och tillgänglighet Ram 17 Ö Investering bryggor Sundbyholms hamn ,7 18 Ö Led-belysning konstmuseet Tidigare års beslutade investeringsprojekt 19 Ö Fotbollens infrastruktur bostadsbyggand Skogst Ö Förbättringar i friluftsområden 3 21 Ö Skidlift Vilsta Ö Skärmtak MA ,5 23 Ö Långbergsparken P E-arkiv Ö Konstgräs Hållsta Summa Investering 61,7 Summa medfinansiering statlig infrastruktur Summa total Årets tillkommande drift- och kapitalkostnad (halvårskonsekvens): Ack. tillkommande drift- och kapitalkostnader: F = S = Ö = A = Fastigheter Stadsmiljö (gator/vägar/rondeller/broar/parker/torg mm) Övrigt Affärsverksamhet

152 M = Medfinansiering till statlig infrastruktur

153 0,04 Prognos tom Avskr.tid Slutår 0, plan 10 plan 3,5 3, plan ram plan plan 10 plan 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 10 ram ram 0, ,5 0, , ,5 0, ,5 30,7 10,5 28,5 30,5 8, ,5 30,7 10,5 28,5 30,5 8,5

154

155 Kap.kostn Drift Summa ,07 0,50 0,57 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,20 0,20 0,56 0,20 0,76 0,00 0,00 0,00 0,00 0,08 0,08 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1,50 0,14 0,14 0,10 0,10 0,00 0,00 2,38 0,50 2,88 0,42 0,42 2,20 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 3,75 5,10 5,15 2,6 2,6

156 Projekt 1 Anpassning av lokaler för dansverksamhet 2 Truppgymnastik 3 Ridanläggningar nya djurskyddslag 4 Skatepark 5 Allaktivtetsplats 6 Allaktivtetsplats

157 7 Fotbollens infrastruktur 8 Fotbollens infrastruktur 9 Offentlig konst 10 Förbättringar i friluftsområden 11 Ekängens idrottsområde

158 12 Danslokaler utveckling 13 Bokbuss 14 Bibliotekets infrastruktur 15 Balsta musikslott - miljöåtgärder 16 Åtgärder för säkerhet, miljö och tillgänglighet 17 Investering bryggor Sundbyholms 18 Led-belysning konstmuseet

159 Beskrivning av investering Anpassning av lokaler för att korsiktigt tillgodose dansverksamhet i Eskilstuna kommun. Anpassning innebär utrustning och dansgolv. Från föreningslivet har behovet av lämpliga lokaler och ytor för truppgymnastik lyfts fram och nu finns det även ett växande intresse för andra typer av gymnastikformer som t ex free running. I arenautredningen finns det ett uppdrag att vidare utreda truppgymnastikens behov. Den nya djurskyddslagen är ute på remiss. Den nya lagen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd samt att främja en god djurvälfärd och respekt för djur och föreslås träda i kraft 1 april Ändringen i lagen innebär att alla djur ska hållas i lösgående. Idag är det tillåtet att hålla hästar i spiltor upp till 16 timmar per dygn. Om den nya lagförändringen träder i kraft innebär det att samtliga spiltor behöver bygga som till boxar. Eskilstuna kommun har tre ridanläggningar; Vilsta ridhus, Ekeby ridhus och Torshälla Nyby ridhus. Eskilstuna är idag en av få större städer som idag saknar en anpassad utomhusanläggning, vanligtvis kallad betongpark. Att investera i en betongpark skapar förutsättningar för fler flickor och pojkar att spontanidrotta och stärker Eskilstunas attraktivitet som besöksort för åkare från andra städer. Allaktivitetplats syftar till att skapa förbättrade möjligheter till rörelse och motion för kommunens invånare. Allaktivitetplats syftar till att skapa förbättrade möjligheter till rörelse och motion för kommunens invånare.

160 Tunavallen är Eskilstuna kommuns anläggning med hög publikkapacitet för fotboll. Det ställs höga krav från Svenska fotbollförbundet och internationella fotbollsförbund på kvaliteten på konstgräset. Det innebär att konstgräset troligtvis behöver bytas ut under Konstgräset har fortfarande en god kvalitet och kan därför placeras på en annan anläggning i Eskilstuna kommun. Stadsläkningsarbetet som pågår i området Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg (Lagersdal) kan innebära förbättringar på Fröslunda IP eller att idrottsplatsen behöver flyttas till förmån för bostäder. Tunavallen är Eskilstuna kommuns anläggning med hög publikkapacitet för fotboll. Det ställs höga krav från Svenska fotbollförbundet och internationella fotbollsförbund på kvaliteten på konstgräset. Det innebär att konstgräset troligtvis behöver bytas ut under Konstgräset har fortfarande en god kvalitet och kan därför placeras på en annan anläggning i Eskilstuna kommun. Stadsläkningsarbetet som pågår i området Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg (Lagersdal) kan innebära förbättringar på Fröslunda IP eller att idrottsplatsen behöver flyttas till förmån för bostäder. Offentlig konst tillgängliggör kultur för invånarna i deras vardag. Investeringarna ska följa kultur- och fritidsnämndens beslutade inriktning för offentlig utsmyckning. Investering i friluftsområden syftar till att förverkliga grönplanens intentioner gällande friluftsliv. Ekängen är ett område där det finns många olika funktioner för många olika fritidsaktivieter. För att möta framtida behov ska en utvecklingsplan tas fram som innebär investeringar på området.

161 Det behövs en långsiktig lösning för att tillgodose behovet av danslokaler i Eskilstuna kommun. Att den nuvarande bokbussen är uttjänand och behöver ersättas Pågående utredning under 2018 gällande bibliotekets infrastruktur kan innbära investeringar på sikt Återkommande miljöåtgärder Återkommande mindre investeringar för förbättrad tillgänglighet, miljöåtgärder och säkerhetsanpassningar. Byte utav 5000-bryggan i Sundbyholm. Investeringen är upphandlad och finns på option från förra investeringen i 3000-bryggan. Kapitalkostnaden tas ut på arrendet Byta ut halogenlamporna till Led-belysning

162 Syfte Syftet är att tillgodose funktionella och dansanpassade lokaler för aktörer med regelbunden lektionsstyrd dansverksamhet. Bidrar till att uppfylla den idrotts och kulturpolitiska planenernas mål. tillgodose behovet av anpassade lokaler för truppgymnastik något som i nuläget saknas. Bidrar till att uppfylla den idrottspolitiska planens mål om att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott organiserat eller på egen hand. Påverkan på miljö (ange stor, medel eller liten) Liten Medel Preliminär ny lagstiftning. Bidrar till att uppfylla den idrottspolitiska planens mål om att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott organiserat eller på egen hand. Medel Tillgodose behovet av spontanaktivitet. Bidrar till att uppfylla den idrottspolitiska planens mål om att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott organiserat eller på egen hand. Tillgodose behovet av spontanaktivitet. Bidrar till att uppfylla den idrottspolitiska planens mål om att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott organiserat eller på egen hand. Tillgodose behovet av spontanaktivitet. Bidrar till att uppfylla den idrottspolitiska planens mål om att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott organiserat eller på egen hand. Medel Medel Medel

163 Tillgodose behov av bra anläggningar för fotboll. Bidrar till att uppfylla den idrottspolitiska planens mål om att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott organiserat eller på egen hand. Medel Tillgodose behov av bra anläggningar för fotboll. Bidrar till att uppfylla den idrottspolitiska planens mål om att alla invånare i Eskilstuna kommun ska ha likvärdiga möjligheter att utöva idrott organiserat eller på egen hand. Den ska bidra till att uppnå den kulturpolitiska planens delmål - den offentliga konsten ska vara modig, tankeväckande och möta människor i vardagen. Medel Liten Att förverkliga grönplanens intentioner gällande friluftsliv. Liten Att bidra till att uppnå den idrottspolitiska planens delmål - att kommunens anläggningar och arenor används optimalt samt att idrottsanläggningar och arenor ska vara tillgängliga och säkra Medel

164 Syftet är att tillgodose funktionella och dansanpassade lokaler för aktörer med regelbunden lektionsstyrd dansverksamhet. Bidrar till att uppfylla den idrotts och kulturpolitiska planenernas mål. Att främja biblioteksverksamhet i hela kommunen med en mobil verksamhet liten Medel Att tillgängligöra biblioteksverksamheten för alla invånare i kommunen Liten Att förbättra arbetsmiljön Medel Att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsvariationer, genomföra åtgärder för minskad klimatpåverkan och säkra och trygga anläggningar. Medel Att förbättra tillgängligheten och säkerheten för båtägarna. Efter ett EU-direktiv tillverkas inte hallogenlamporna som idag finns i konstmuseet och det innebär att all belysning måste bytas ut. Liten Medel

165 Miljö/Klimat ska kommenteras) (medel eller stor Påverkan på jämställdhet (ange stor, medel eller liten) Jämställdhet (medel eller stor ska kommenteras) Stor skapar bättre förutsättnignar för flickor till en meningsfull fritid Nya investeringar i lokaler och anläggningar innebär nyproduktion av inventarier vilket kan ha en negativ inverkan på miljön och klimatet. Stor skapar bättre förutsättnignar för flickor till en meningsfull fritid Nya investeringar i lokaler och anläggningar innebär nyproduktion av inventarier vilket kan ha en negativ inverkan på miljön och klimatet. Nya investeringar i lokaler och anläggningar innebär nyproduktion av inventarier vilket kan ha en negativ inverkan på miljön och klimatet. Anläggningen kan minska sin negativa inverkan på miljön genom att inte anläggas på en grönyta utan på en hård yta. Stor Liten skapar bättre förutsättnignar för flickor till en meningsfull fritid Huvudelen av utövarna är pojkar och män. Nya investeringar i lokaler och anläggningar innebär nyproduktion av inventarier vilket kan ha en negativ inverkan på miljön och klimatet. Nya investeringar i lokaler och anläggningar innebär nyproduktion av inventarier vilket kan ha en negativ inverkan på miljön och klimatet.

166 Nya investeringar i lokaler och anläggningar innebär nyproduktion av inventarier vilket kan ha en negativ inverkan på miljön och klimatet. Liten Nya investeringar i lokaler och anläggningar innebär nyproduktion av inventarier vilket kan ha en negativ inverkan på miljön och klimatet. Liten Liten Nya investeringar i lokaler och anläggningar innebär nyproduktion av inventarier vilket kan ha en negativ inverkan på miljön och klimatet. Medel Medel Investeringar i friluftsområden gagnar både kvinnor och män för att friluftsaktivieter såsom att ströva i skog och mark är ungefär lika vanligt hos kvinnor som hos män. Att förbättra till exempel belysning gör att området kan upplevas tryggare. Flickor och kvinnor upplever en lägre trygghet än pojkar och män.

167 stor Dansverksamhet är vanligare bland flickor/kvinnor än pojkar/män. Bussen drivs på fossila bränslen Liten Minska miljöpåverkan på grund av investeringar. Liten Liten Minska miljöpåverkan på grund av investeringar. Liten Liten Minska miljöpåverkan på grund av investeringar. Liten

168 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 35 Kartläggning av danslokaler (KFN/2017:266) Beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner rapporten Kartläggning av behovet av danslokaler i Eskilstuna kommun. Yrkanden Mona Kanaan (S) yrkar ändring av beslutssatserna som innebär bifall till beslutspunkt 1 samt att beslutspunkt 2 stryks, då begäran av investeringsmedel ingår i ärende angående nämndens investeringsbudget och -plan. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns ett förslag till beslut, Mona Kanaans (S) yrkande om bifall till beslutspunkt 1 samt yrkandet att punkt 2 stryks. Sammanfattning Under 2017 har kultur- och fritidsförvaltningen fått i uppdrag av kultur-och fritidsnämnden att hantera frågan om fler funktionella danslokaler, som bland annat lyfts av studieförbund med dansinriktning. Arbetet omfattar en kartläggning som beskriver den organiserade dansen i kommunen, hur det befintliga danslokalbehovet ser ut i kultur-och fritidsförvaltningens egna verksamheter och förslag på lokalanpassningar som kan göras på kort sikt. Ärendebeskrivning Behovskartläggningen av har gjorts i dialog mellan utredare på förvaltningskontoret, berörda verksamhetschefer, uthyrningsenheten för förvaltningens lokaler och förvaltningens lokalsamordnare. Under perioden nov januari 2018 har även en praktisk lokalöversyn av kultur-och fritidsförvaltningens uthyrningsbara lokalbestånd utförts. Förslag på anpassningar i de aktuella lokaler som granskats och schablonkostnader för dessa redovisas i bifogad rapport. Några slutsatser av detta arbete visar på att: Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

169 Kultur- och fritidsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Behovet av funktionella danslokaler varierar ser olika ut för olika målgrupper. De grupper som lyfts är studieförbund/dansföreningar, barn och unga och deltagare i kultur-och fritidsförvaltningens egna lokaler. De kortsiktiga lösningarna, dvs anpassningar i de befintliga lokaler som föreslås innebär att fler lokaler används mer effektivt och att det på sikt tillgodose lokalbehovet för fler grupper på olika sätt. Det behövs ytterligare resultat från pågående utredningar om Skjulstahallen, Allaktivitetshus och Kulturskola för att ge ett mer omfattande underlag till kommunens långsiktiga danslokalinvesteringar. Finansiering För att genomföra de anpassningar i de befintliga lokaler som granskats behövs en investeringskostnad på kronor avsättas. Kostnaden är framtagen enligt schablon och övriga avgifter. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Lokaler som exempelvis idrottshallar under kvällstid, kan utnyttjas mer effektivt än vad de görs idag. Med relativt enkla anpassningar skulle fler grupper ta del av danskultur i en lokal där de kanske redan utövar någon idrott eller annan fritidsaktivitet idag. Dans skulle därmed kunna bli mer integrerad i kommunens övriga idrotts- och fritidsutbud idag. Insatsen bidrar även till en mer flexibel användning av en anläggning som svarar mot nya behov, och ligger i linje med den idrottspolitiska planen om hur kommunens framtida investeringar ska se ut: anläggningar och arenor ska kunna användas flexibelt för att svara upp mot olika och nya behov samt nya idrotter 1 Beslutet skickas till: Torshälla Stads nämnd Akten 1 Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern; målområde 4 Eskilstuna den stolta Fristaden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

170 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2017:266 Elisabet Eklund (2) Kultur- och fritidsnämnden Missiv - Kartläggning av behovet av danslokaler i Eskilstuna kommun Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner rapporten Kartläggning av behovet av danslokaler i Eskilstuna kommun 2. För anpassning av lokaler begärs kronor i ärendet kultur-och fritidsnämndens investeringsbudget och investeringsplan (KFN/2018:85) Sammanfattning Under 2017 har kultur- och fritidsförvaltningen fått i uppdrag av kultur-och fritidsnämnden att hantera frågan om fler funktionella danslokaler, som bland annat lyfts av studieförbund med dansinriktning. Arbetet omfattar en kartläggning som beskriver den organiserade dansen i kommunen, hur det befintliga danslokalbehovet ser ut i kultur-och fritidsförvaltningens egna verksamheter och förslag på lokalanpassningar som kan göras på kort sikt. Ärendebeskrivning Behovskartläggningen av har gjorts i dialog mellan utredare på förvaltningskontoret, berörda verksamhetschefer, uthyrningsenheten för förvaltningens lokaler och förvaltningens lokalsamordnare. Under perioden nov januari 2018 har även en praktisk lokalöversyn av kultur-och fritidsförvaltningens uthyrningsbara lokalbestånd utförts. Förslag på anpassningar i de aktuella lokaler som granskats och schablonkostnader för dessa redovisas i bifogad rapport. Några slutsatser av detta arbete visar på att: Eskilstuna den stolta Fristaden

171 Eskilstuna kommun (2) Behovet av funktionella danslokaler varierar ser olika ut för olika målgrupper. De grupper som lyfts är studieförbund/dansföreningar, barn och unga och deltagare i kultur-och fritidsförvaltningens egna lokaler. De kortsiktiga lösningarna, dvs anpassningar i de befintliga lokaler som föreslås innebär att fler lokaler används mer effektivt och att det på sikt tillgodose lokalbehovet för fler grupper på olika sätt. Det behövs ytterligare resultat från pågående utredningar om Skjulstahallen, Allaktivitetshus och Kulturskola för att ge ett mer omfattande underlag till kommunens långsiktiga danslokalinvesteringar. Finansiering För att genomföra de anpassningar i de befintliga lokaler som granskats behövs en investeringskostnad på kronor avsättas. Kostnaden är framtagen enligt schablon och övriga avgifter. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Lokaler som exempelvis idrottshallar under kvällstid, kan utnyttjas mer effektivt än vad de görs idag. Med relativt enkla anpassningar skulle fler grupper ta del av danskultur i en lokal där de kanske redan utövar någon idrott eller annan fritidsaktivitet idag. Dans skulle därmed kunna bli mer integrerad i kommunens övriga idrotts- och fritidsutbud idag. Insatsen bidrar även till en mer flexibel användning av en anläggning som svarar mot nya behov, och ligger i linje med den idrottspolitiska planen om hur kommunens framtida investeringar ska se ut: anläggningar och arenor ska kunna användas flexibelt för att svara upp mot olika och nya behov samt nya idrotter 1 Beslutet skickas till: Torshälla Stads nämnd KULTUR-OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Eva Königsson Förvaltningschef Elisabet Eklund Utredare 1 Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern; målområde 4 Eskilstuna den stolta Fristaden

172 Kultur- och fritidsnämnden Datum Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret Elisabet Eklund, (10) Kartläggning av behovet av danslokaler i Eskilstuna kommun Syfte Syftet är att få en samlad bild av behovet av danslokaler i Eskilstuna oavsett huvudman och/eller om det sker spontant. Med spontant i detta sammanhang menas dans som inte är lektions-eller lokalstyrt i någon form. 1. Kort sikt: Identifiera lösningar genom investeringar i befintliga lokaler som motsvarar det samlade behovet. 2. Längre sikt: Hur ska kultur- och fritidsnämnden arbeta långsiktigt för att utveckla dansen i Eskilstuna? Arbetet ska ta hänsyn till pågående projekt där dansen kan vara en viktig del: Allaktivitetshus Fröslunda Kulturhus och kongresshall Utveckling av Skjulstahallen Förstudie Kulturskola De identifierade behov som framkommer i kartläggningen ska kunna lyftas i samband med behov och prioriteringar Utvecklingen av dansen i Eskilstuna ska ta hänsyn till kommunens kultur- respektive idrottspolitiska planer. Metod och förklaringar Arbetet har gjorts genom en översyn av olika dansaktörers verksamheter i kommunen, och en intern dialog med kultur-och fritidsverksamhetens egna verksamheter. En mindre lokalöversyn har också utförts, tillsammans med kulturoch fritidsförvaltningens lokalsamordnare. Kartläggningen kommer främst att beröra den första punkten i detta skede genom förslag på anpassningar som finns i några befintliga lokaler idag. Frågan om nämndens långsiktiga arbete med att utveckla dansen i kommunen tas också upp men inte i lika stor utsträckning, då detta kräver ytterligare utredning. Till rapporten bifogas en bilaga som visar beläggningsgraden i av de lokaler som granskats i arbetet genom vissa tider/klockslag per vecka under första halvåret av Syftet är att visa vilka tider som danslokalbehovet varit som störst för vissa grupper, samt vilka tillgängliga tider det finns i övriga lokaler. Bokningsunderlaget är ett kompletterande stöd till den analys som redovisas i slutet av rapporten. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se Eskilstuna den stolta Fristaden

173 Eskilstuna kommun Datum 2 (10) Dans nationellt Den idrottsliga sidan av dans finns under Svenska danssportförbundet. Förbundet hade 149 medlemsföreningar med strax över medlemmar % av dansarna inom den idrottsliga delen är flickor och kvinnor. Dansen var den idrott med fjärde störst andel flickor och kvinnor I Eskilstuna är det Dansklubben Mälarbuggarna som är kopplade till förbundet. Den finns även en samlingsorganisation för dansskolor, föreningar och enskilda lärare som jobbar med dans, Sverige Dansorganisation (SDO). SDO har ungefär 50 dansskolor som medlemmar, bland annat Let s Move i Eskilstuna. Organiserad dans i Eskilstuna Det finns två större aktörer inom dansverksamhet i Eskilstuna. Studieförbundet Vuxenskolan via sin dansskola the Pointe och Let s move Eskilstuna dansstudio. Studieförbundet Vuxenskolan Huvuddelen av verksamheten bedrivs i kommunala lokaler som hyrs via kulturoch fritidsförvaltningen. Enligt Studieförbundets egna uppgifter har danskolan ungefär 200 barn och unga varje vecka. Kostnader varier beroende på danskurs och sträcker sig från 800 kr/termin upp till 1450 kr/termin. Majoritetet av danskurserna som erbjuds kostar antingen 950 eller 1050 kr/termin. Vid anmälan till tre eller fler kurser ges rabatter som ökar ju fler kurser som tas. Det går också att betala 5200 kr och få dans hur mycket som helst under en termin. Let s Move Eskilstuna Dansstudio Dansstudion har egna lokaler på Tunaforsgatan. Kostnaderna för att dansa varierar beroende på dansform. Det är vanligast att det ligger mellan kr/termin. Let s Move erbjuder även privatlektioner med varierande kostander beroende på vilken typ av kurs som avses. Det finns en förening runt dansskolan med 97 medlemmar varav 68 är aktiva dansare. Föreningen är skild från Dansskolan men värvar sina medlemmar därifrån. Syftet är att aktivt stödja sina medlemmar i tävlings- och träningssammanhang inom ramen för Eskilstuna Dansstudios dansverksamhet och verka för att väcka intresse för dans och musik i Eskilstuna. 1 Idrotten i Siffror, RF Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se

174 Eskilstuna kommun Datum 3 (10) Andra studieförbund och föreningar ABF har dans med cirka 80 dansare och både Medborgarskolan och Sensus har dans med under 30 deltagare enligt uppgifter från respektive studieförbund som sammanställts av Studieförbundet Vuxenskolan. Vid en sökning på dans bland kurserna på studieförbundens hemsidor kommer dock inga träffar på danskurser under Det finns också ett antal föreningar med dans i Eskilstuna: 2 Förening Bidrag Kr År Balkan Art Music Arrangemangsbidrag, , 4000 Förlustbidrag Bolivianska Föreningen Förlustbidrag, 2014, , Arrangemangsbidrag Dance Time Dansklubben Mälarbuggarna Verksamhetslokaler, 66000, verksamhetslokaler Eskils Gille Eskilstuna Con Amore Dancers - Bara lokalsubvention - - Eskilstuna Gymnastikförening Ingen dans utöver barngrupp Eskilstuna Orientaliska Dansförening Arrangemang, arrangemang 10000, , 2016 Korpen Eskilstuna (Latin mix och Linedance) - - Let s Move! Ansökt aktivitetsmedlems - - Rekarne Folkdans Gille Inget på länge - - Smé Kickers Linedanceklubb E-tuna Tango Swing Torshälla Finska Förening Dans är en aktivitet föreningen - - anordnar men inte huvudfokus Det finns antagligen fler föreningar som har dans som aktivitet bland pensionärsorganisationerna. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter Ung Fritid och Mötesplatser För verksamheten Ung Fritid och Mötesplatser sker idag dans till störst del spontant både i anslutning till fritidsgårdar och på mötesplatser. Nyfors, Palatzet och i anslutning till Årby fritidsgård är några exempel. Lokalen Ungdomens hus finns idag inte inom kultur och fritidsförvaltningen och kan därför inte nyttjas som danslokal, då hela verksamheten är förflyttad till MunktellArenan. Dans sker därför 2 Sammanställning från sökning på dans i Booking och matchning mot registrerade bidragsansökningar och protokoll i LEX från Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se

175 Eskilstuna kommun Datum 4 (10) i samnyttjande av tillgängliga lokaler med övrigt föreningsliv eller enskilt genom hyra/timme. I Fröslunda och på platserna/ lokalerna Fröet och Valvet skapas också förutsättningar för att spontandans ska kunna ske, även om det inte sker i lokaler anpassade för dans, men genom samverkan/projekt tillsammans med andra föreningar och studieförbund. Musikskolan I den kommunala musikskolans verksamhet ingår dans mot musikklasserna samt förskola/skola. Detta utförs i en lokal i Stålforsskolan, där samnyttjandet med Stålforsskolans elever sker via en uppdelning dagtid/kvällstid. Dans i detta sammanhang sker inte i undervisningsform, utan ingår som en del i den större helhet som musikskolan verksamhetsidé bygger på. Lokalens ändamål är till för elevers ämneskursundervisning och inte lektionsstyrd dans. Danslokaler för uthyrning Uthyrning i nuläget genom Arenor och scener Verksamheten Arenor och scener inom kultur-och fritidsförvaltningen har i uppdrag att hyra ut lokaler, för bland annat dansverksamhet. Enheten som i dagligt tal benämns som Uthyrningen hyr idag ut följande lokaler: S:t Eskils gymnasium, en mindre och en större sal SFI- huset, Careliigatan 10. MunktellArenan, en mindre och en större sal Slottskolans matsal Fristadsskolans gymnastikhallar I S:t Eskils gymnasiums lokaler sker dansverksamhet i en större och en mindre sal, varav den mindre inte används för lektionsledd dans pga. för hårt golv. Den mindre salen används instället som ett extra uppehållsrum för möten, samtal och dylikt för danslärare, elever och kursdeltagare. Ett omklädningsrum finns i anslutning till salarna på samma våningsplan. Salarna hyrs kvälls-och helgtid och nyttjas av både skolans elever och studieförbund. Lokalerna som ursprungligen var slöjdsalar rustade upp på senvåren 2015, byggdes om under höst 2015 och tidig vinter 2016 och stod klara för inflyttning v SFI-husets lokal är en anpassad danslokal utrustad med speglar, mjukt golv och ljudanläggning. Omklädningsrum och duschar finns i anslutning till danslokalen. Under första halvåret av 2017 var lokalen som mest uppbokad av studieförbundet under vardagskvällar mellan Under hösten 2017 har den hyrts ut ca 3 Se beläggningsgrad för det första halvåret av 2017 för SFI-huset i tabell 1 i bifogad bilaga Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se

176 Eskilstuna kommun Datum 5 (10) timmar i veckan. Under 2018 from vecka 3-17 hyrs den ut ca 22 timmar per vecka. Samtliga bokade timmar är gjorda av studieförbundet Vuxenskolan. I MunktellArenan hyrs de två salarna (12x14kvm resp 7x9kvm) främst av föreningen KRAFT per timme av uthyrningsenheten. Båda lokalerna är utrustade med speglar, musikanläggningar och används i huvudsak till fysisk träning i form av gymnastik med vikter. Lokalerna är i dagsläget inte uppbokade av några dansföreningar eller utnyttjas till dansverksamhet. Under våren 2017 fanns det flest tillgängliga tider i MunktellArenan några kortare tidspass under vardagskvällar samt ett par längre tidspass under helgerna. 4 Slottskolans matsal ingår i bokningssystemet och hyrs ut två timmar på söndagseftermiddagar. Ingen ljudanläggning eller omklädningsmöjligheter finns där. Studieförbundet ABF bokar den för danslektioner idag och för övrigt bokas/utnyttjas den också som festlokal. I Fristadsskolans båda gymnastiksalar uppgår den bokade dansverksamheten till cirka 12 timmar/vecka för närmaste period under Det är studieförbunden ABF och Studieförbundet Vuxenskolan som utnyttjar gymnastiksalarna till danslektioner. Underlaget är standard gymnastiksalsgolv, omklädningsrum finns men inga speglar. Ljudanläggningen tillhör skolan och ingår inte i bokningshyran. Möjliga lokaler för dansverksamhet och förslag på anpassningar Under perioden nov januari 2018 har en lokalöversyn av kultur-och fritidsförvaltningens befintliga uthyrningsbara lokalbestånd utförts. Arbetet har gjorts i dialog mellan förvaltningens lokalsamordnare, uthyrningen och berörda verksamhetsansvariga för några av de lokaler som granskats. I arbetet har några frågor särskilt legat i fokus; Vilka grupper nyttjar lokalen i huvudsak idag? Hur tillgänglig är den? Hur kan framtida anpassningar påverka den verksamhet som finns där idag? Resultatet av översynen med förslag till anpassningar, och en schablonkostnad för dessa redogörs i nedanstående sammanställning. Vilka konsekvenser som anpassningarna kan leda till redogörs i nästa avsnitt. Loka l Enhet/ verksamhet Lokal Hyrs ut idag när då/vilka nyttjar? Förslag anpassning Schablon kostnad i SEK kr för ca 60 kvm 1 Arenor och S:t Eskils Ja, skolelever dagtid Anpassa golv scener- gymnasium, lilla och studieförbund till mjukare uthyrningsenheten salen kvällstid underlag 2 Arenor och Idrottshall i Skolelever dagtid, Speglar 4 Se beläggningsgrad för MunktellArenans bägge salar under våren 2017 i tabell 2 i bifogad bilaga. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se

177 Eskilstuna kommun Datum 6 (10) sceneruthyrningsenheten 3 Arenor och sceneruthyrningsenheten Ärstaskolan * se bifogad bilaga, tabell 4 Idrottshall i Björktorpsskolan** ** se bifogad bilaga, tabell 5 ledig kvällstider Skolever dagtid, ledig kvällstider Högtalare Mobila barrstänger Speglar Högtalare Mobila barrstänger kr/hall kr/hall Loka l Enhet/ verksamhet 4 Arenor och sceneruthyrningsenheten Lokal Loge 7, rum på 83 kvm på övre våningen i lokalen Lokomotivet Hyrs ut idag när då/vilka nyttjar? Kommunens konstförening ett fåtal ggr/månad Föreläsningar ett fåtal ggr/månad Förslag anpassning Anpassa betonggolv till fjädrad parkett Speglar Högtalare Mobila barrstänger Schablon kostnad i SEK kr Ana Analys och konsekvenser Uthyrningen i nuläget Behovet av fler danslokaler i kommunen ser olika ut beroende på vilka grupper som avses, och som utövar dansverksamheten. Kultur-och fritidsförvaltningens verksamheters behov För kultur-och fritidsverksamhetens egna verksamheter är behovet av lektionsstyrd dans i anpassade lokaler inte lika angeläget. Dans inom verksamheten Ung Fritid och Mötesplatser sker till stor del spontant i anslutning till fritidsgårdar och andra mötesplatser, eller vid behov i samnyttjande av de lokaler som finns att tillgå i exempelvis MunktellArenen tillsammans med övrigt föreningsliv. Studieförbunden och dansföreningars behov Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se

178 Eskilstuna kommun Datum 7 (10) För de studieförbund och dansföreningar som omfattar lektionsstyrd dans som kräver tillgång till regelbunden träning i funktionella, dansanpassade lokaler är utbudet begränsat. I kommunens egna lokalbestånd är bara SFI-huset som idag är en fullt anpassad danslokal för uthyrning, vilket inte täcker lokalbehovet i tillräckligt stor utsträckning. Barn och ungas behov I kommunens senaste skolenkät, gjord barn-och utbildningsförvaltningen mäts bland annat fritidsaktiviteter i grundskoleklasserna åk 7-9. Resultat från 2017 visar att 14 % procent av eleverna i grundskolan 7-9 på sin fritid dansar allt mellan 1-7 ggr/veckan. Motsvarande går att jämföra med lagidrott och individuell idrott där det är 40 % respektive 37 % som utövar fritidsaktiviteten 1-7ggr/vecka. Flickor dansar i större utsträckning än pojkar, i åk 7-9 är det cirka 11 % jämfört med 4 % som dansar minst en gång i veckan. Enkäten visar att dans som fritidsaktivitet är betydligt mindre utbrett bland högstadieelever i grundskolan än lag-och individsporter. Det fysiska lokalbehovet är därför kanske inte lika angeläget att tillgodose på kort sikt, utan investeringen kan ses mer i långsiktiga termer som aktivt kan främja förutsättningar för ett ett mångfaldigt utbud för en mångfald av människor 5. Konsekvenser av anpassningar för dansverksamhet i befintliga lokaler Anpassning av golvet i den lilla danssalen i S:t Eskils gymnasium kan skapa en bättre helhetslösning med den större salen. De skulle då kunna frigöra en ytterligare yta som kan utnyttjas som den ändamålsenliga danslokal som var tänkt från början. Anpassningen påverkar ingen annan verksamhet som sker lokalerna idag, då de främst utnyttjas av olika dansgrupper för dansverksamhet. Behov som tillgodoses är främst de som omfattas av studieförbund och dansföreningar samt ungdomar med dansintresse i S:t Eskils gymnasium. Anpassningar i de bägge idrottshallarna i Ärstaskolan och Björktorpsskolan kan skapa ytor för dansverksamhet med relativt få element som extra utrustning som högtalare, speglar och mobila barrstänger. Om de anpassade idrottshallarna sedan hyrs ut kvällstid då den inte nyttjas som idrottshall av skolelever, kan de tjäna som extra repetitonssalar. Detta skulle gynna grupper som i första hand kräver en större ledig yta och inte en fullt funktionell danssal på regelbunden basis, exempelvis vid enskilda dansföreställningar och projekt. Som tidigare tagits upp i avsnittet Uthyrning i nuläget genom Arenor och scener (s. 4) utnyttjar redan studieförbunden ABF och Studieförbundet Vuxenskolan kommunens idrottshall i Fristadsskolan idag för en del av sin verksamhet under kvällstid. Detta innebär att det redan finns referenser till att fungerande dansverksamhet kan ske i liknande lokaler idag, vilket kan vara en fördel när två nya idrottshallar ska anpassas för dansverksamhet. 5 Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern , målområde 2. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se

179 Eskilstuna kommun Datum 8 (10) Loge 7 i lokalen Lokomotivet har idag goda förutsättningar att anpassas och hyras ut som en mer funktionell danslokal framöver. Lokalen utnyttjas idag ett fåtal gånger per månad som föreläsnings-och mötesrum av några grupper, bland annat kommunens konstförening. De berörda grupper som utnyttjat lokalen idag påverkas dock av inte av framtida hyresgästers dansverksamhet i någon större utsträckning, sett till hur mycket den använts/används idag, och att den kommer hyras ut som möteslokal fortsättningsvis också. Anpassningar till en mer funktionell danslokal kan tillgodose lokal-och undervisningsbehovet för bland annat studieförbund och dansföreningar i större utsträckning än idag. Långsiktig investering i danslokaler En långsiktig investering i framtida danslokaler behöver ligga i linje med de större pågående projekt i kommunen där dansverksamhet kan ingå i. De projekt som skulle påverka de långsiktiga investeringarna idag är planer på: 1. Ett nytt allaktivitetshus i Fröslunda 2. En utveckling av Skjulstahallen för att nå fler gruppers behov och särskilt säkerställa jämställdhetsperspektivet vad gäller fritidsutbud 3. Ett nytt kulturhus/kongresshall i kommunen 4. En förstudie till ny kulturskola i kommunen Planerna på ett nytt allaktivitetshus i Fröslunda befinner sig i uppstarten och projektanalysfasen. Det finns inga avsatta investeringsmedel i projektet i nuläget, vilket gör det svårt att bedöma hur möjligheterna för nya danslokaler ser ut. Ett uppstartsmöte kring utveckling av Skjulstahallen har genomförts men det finns ingen påbörjad utredning ännu. Några långsiktiga investeringar i Skjulstahallen för eventuell dansverksamhet kan därmed inte göras förrän denna utredning är klar, och det finns ett resultat med identifierade behov att utgå ifrån. Planerna på ett nytt kulturhus/kongresshall är en stor fråga som sker på central nivå i hela kommunen och omfattar fler beslutsinstanser än kultur-och fritidsnämnden. Under våren 2018 inväntas ett inriktningsbeslut tas om projektets framtid. Till detta beslut är taget går det inte att planera några långsiktiga danslokalinvesteringar. Arbetet med en förstudie om ny kulturskola i Eskilstuna har nyligen påbörjats, och ska pågå under hela Resultatet av förstudien presenteras till kultur-och fritidsnämnden under första kvartalet av Resultatet kan då ge en tydligare riktning vilka investeringsbehov som finns för en ny kulturskoleverksamhet, där dans kan bli vara ett valbart ämne. I nuläget finns det inte möjlighet att avgöra vilka större danslokalinvesteringar som behövs. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se

180 Eskilstuna kommun Datum 9 (10) Slutsats och förslag Syftet med denna kartläggning har varit att synliggöra det samlade behovet av danslokaler i Eskilstuna kommun, utifrån olika aktörer som utövar dansverksamhet. Några slutsatser som kan dras är: Behovet av funktionella och dansanpassade lokaler är mest angeläget för aktörer med regelbunden, lektionsstyrd dansverksamhet som exempelvis studieförbunden Vuxenskolan, ABF m.fl. För andra grupper som dansar i en mer fri och spontan form, tillgodoses behovet idag. Idrottshallar under kvällstid skulle kunna utnyttjas i större utsträckning än vad som görs idag. Med relativt enkla anpassningar i lokalerna kan fler grupper ta del av danskultur i en lokal där de kanske redan utövar någon idrott eller annan fritidsaktivitet idag. Dans skulle därmed kunna bli mer integrerad i kommunens övriga idrotts- och fritidsutbud idag, och bidra till en mer flexibel användning av en anläggning som svarar mot nya behov. Detta går bland annat att förankra i Eskilstunas idrottspolitiska plan om hur kommunens framtida investeringar ska se ut: anläggningar och arenor ska kunna användas flexibelt för att svara upp mot olika och nya behov samt nya idrotter 6 För de långsiktiga investeringarna i kommunens danslokaler krävs ytterligare utredning och resultat från de pågående projekt som tagits upp. Det behövs också en tydligare riktning som visar vilken prioritering danskulturen ska ha i kommunen framöver. Till dess är det de mindre anpassningskostnaderna som kan lyftas in i behov och prioriteringar Förslag för 2018 Anpassningar i befintliga lokaler är en möjlig lösning som på kort sikt kan tillgodose det lokalbehov som kartlagts. Den uppskattade totalsumman för anpassningar i de lokaler som bedömts vara lämpliga, uppgår då till kronor Under 2018 föreslås följande insatser inom kultur-och fritidsförvaltningen: 1. Ge uthyrningen i uppdrag att avsätta samtliga lediga kvällstider under hösten 2018 för dansverksamhet i Ärstaskolan/Björktorpsskolans gymnastikhallar. Påbörja de anpassningar som föreslås, och kortsiktigt tillgodose både studieförbund och andra dansgrupper. 6 Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern; målområde 4 Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se

181 Eskilstuna kommun Datum 10 (10) Påbörja de större anpassningar som omfattar golvet i danslokalerna i S:t Eskils gymnasium och Loge 7 i Lokomotivet och marknadsför dom som mer funktionella danslokaler. Detta kan på kort sikt tillgodose studieförbund och andra dansföreningar med samma lokalbehov. Postadress Besöksadress Telefon, växel Fax Mobiltelefon E-post Webbplats elisabet.eklund@eskilstuna.se

182 Bilaga till rapporten Kartläggning av behovet av danslokaler i Eskilstuna Tabell 1 visar hur uppbokad danssalen i SFI-huset varit under första halvåret av Samtliga timmar har bokats av Studieförbundet Vuxenskolan. Lokalen har varit uppbokad som mest mellan tiderna 16: fyra dagar i veckan, måndag till torsdag, vilket kan tolkas som att detta är den mest attraktiva tiden för verksamheten. Fredagar har inte utnyttjats alls av under denna halvårsperiod. Lördagar utnyttjades vid ett fåtal tillfällen, söndagar något mer, ca 1/3 av söndagarna under samma period. Tabell 1. Vuxenskolan Totalt SFI-huset Veckodag Summa timmar Per tillfälle Från - Till Antal tillfällen Måndag 82,5 4,6 16:30-21:00 18 Tisdag 81 4,5 16:30-21:00 18 Onsdag 81 4,5 16:30-21:00 18 Torsdag 81 4,5 16:30-21:00 18 Fredag 0,0 0,0 Lördag 18 6,0 10:00-16: :00-16:00, Söndag 72 3,4 16:00-17:30 9 Inkomst Antal h Pris SFI-huset Danssal våning 4 476, Tabell 2 visar hur antal lediga timmar/vecka sett ut i MunktellArenans två salar under våren Övrig tid har mest varit uppbokad av föreningen KRAFT. Den mindre salen har haft en ledig eftermiddagstid (17:00-18:00) fyra veckodagar samt en kortare kvällstid som varierat mellan 20:00-22:00. Den större salen har haft färre veckodagar med lediga kvällstider men desto längre tider på helgerna med ett större tidsspann from tom 21:00 mellan fredsöndagar. Tabell 2. Lediga tider i Munktellarenan (vår 2017) Mindre salen Större salen Veckodag Från - Till Från - Till Från Till Måndag 17:00-18:00 20:00-22:00 19:30-21:00 Tisdag 17:00-18:00 19:45-22:00 Onsdag 17:00-19:00 20:30-22:00 19:30-21:00 Torsdag 17:00-18:00 20:15-22:00 Fredag 08:00-21:00 18:30-21:00 Lördag 08:00-21:00 12:00-20:00

183 Söndag 08:00-10:00 10:45-22:00 12:00-14:00 Tabell 3 visar lediga tider i Ärstaskolans idrottshall för våren 2018, vilket är varje veckodag mellan 17:00-21:00. Även på helgdagarna står lokalen tillgänglig till stor del. Underlaget är framtaget av uthyrningen under november 2017 när kartläggningen påbörjades, därav finns det en reservation för vissa förändringar vad gäller lokalens tillgänglighet just i nuläget. Tabell 3. Lediga tider i Ärstaskolan vår 2018 Veckodag Måndag 17:00-21:00 Tisdag 17:00-21:00 Onsdag 17:00-21:00 Torsdag 17:00-21:00 Fredag 17:00-21:00 Lördag 09:00-20:00 Söndag 09:00-21:00 Gy Från - Till Tabell 4 visar lediga tider i Björktorpsskolans idrottshall för våren 2018, vilket är tre veckodagar from 17:00-21:00. Även på helgdagarna ör lokalen tillgänglig till stor del, med lite mer uppdelade tidspass på söndagar. Underlaget är framtaget av uthyrningen under november 2017 när kartläggningen påbörjades, därav finns det en reservation för vissa förändringar vad gäller lokalens tillgänglighet just i nuläget. Tabell 4. Lediga tider i Björktorpsskolan vår 2018 Gy Veckodag Från - Till Måndag Tisdag 19:00-21:00 Onsdag 19:00-21:00 Torsdag Fredag 17:00-21:00 Lördag 09:00-20:00 Söndag 09:00-14:00, 17:00-21:00 Sammanfattning Utifrån detta bokningsunderlag går det att se att Studieförbundet Vuxenskolan har som mest bokat upp vardagskvällar eftermiddag/kväll för sin verksamhet, och att det är då deras lokalbehov är som störst. Detta behov skulle i sådant fall kunna matcha med de tillgängliga eftermiddags- och kvällstider som finns i Ärstaskolan och Björktorpsskolan. MunktellArenan

184 har inte kunnat tillgodose lika stor tillgänglighet vad gäller långa tidsspann under 2017, utan mest haft kortare lediga luckor under kvällstid i veckorna under våren 2017.

185 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (1) Stadsbyggnadsforvaltningen SBN/2014:113 Planavdelningen Kungörelse om planutställning Detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera, Mälarstranden, Eskilstuna kommun Förslag till detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera, Mälarstranden finns utställt för granskning i foajén i Värjan, Alva Myrdals gata 5 från och med den 31 maj till och med den 22 juni Öppettider är måndag till torsdag klockan , fredag Dag före röd dag Se även planhandlingarna med utredningar under rubriken Aktuella samråd/granskningar på ww.eskilstuna.se/planera Syftet med planen är att möjliggöra och reglera en fortsatt omvandling av fritidshusboende till permanentboende. Möjlighet till avstyckning ges främst för befintliga arrendetomter. Förslaget innebär att strandskyddet upphävs inom delar av planområdet. Krav på inlösen av allmänplatsmark inom planen kan komma att ställas. Förslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Upplysningar lämnas av Mari Lundkvist tel Synpunkter på förslaget ska lämnas skriftligt senast den 22 juni 2018 till Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelningen, Eskilstuna eller sbfplanavdelningen@eskilstuna.se Den som inte framfört sina synpunkter senast under utställningstiden kan förlora rätten att senare överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Skriftliga synpunkter som överlämnats under samrådet behöver inte upprepas. Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Postadress Besöksadress Telefon, växel Mobiltelefon Alva Myrdals gata Eskilstuna E-post Webbplats sbf-planavdelningen@eskilstuna.se Eskilstuna den stolta Fristaden

186 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (2) Stadsbyggnadsförvaltningen SBN/2014: Planavdelningen Mari Lundkvist, Till berörda sakägare m fl Kungörelse om granskningsutställning för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera, Mälarstranden, Eskilstuna kommun Syftet Syftet med planen är att möjliggöra och reglera en fortsatt omvandling av fritidshusboende till permanentboende. Möjlighet till avstyckning ges främst för befintliga arrendetomter. Granskningstid Detaljplaneförslaget är utställt i foajén i Värjan, Alva Myrdals gata 5, från den 31 maj juni Öppettider är måndag till torsdag klockan 07:45-16:30, fredag , fredag den 22 juni (dag före röd dag) Planhandlingarna finns tillgängliga under rubriken Aktuella samråd/granskningar på ww.eskilstuna.se/planera. Synpunkter Inbjudna att lämna synpunkter är sakägare, kommunala remissinstanser och andra som har ett väsentligt intresse i frågan. Fastighetsägare ombeds informera eventuella hyresgäster om innehållet i detta brev. Synpunkter ska lämnas in skriftligt senast fredag den 22 juni 2018 till: Planavdelningen Eskilstuna kommun Eskilstuna. eller sbf-planavdelningen@eskilstuna.se Den som inte framfört sina synpunkter senast under granskningstiden, kan förlora rätten att senare överklaga kommunens beslut att anta planen. Skriftliga synpunkter som överlämnats under samrådet behöver inte upprepas. Glöm inte att ange planens diarienummer SBN/2014:113. Om du har frågor eller funderingar kontakta gärna planavdelningen. Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Mari Lundkvist Planhandläggare Postadress Besöksadress Telefon, växel Webbplats Mobiltelefon Eskilstuna Alva Myrdals gata eskilstuna.se E-post sbf-planavdelningen@eskilstuna.se

187 Eskilstuna kommun 2 (2) (Jag som ansvarig planhandläggare för denna detaljplan planerar att vara på plats under perioderna; 31 maj- 5 juni och 11 juni-21 juni)

188 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (60) Stadsbyggnadsförvaltningen SBN/2014: Planavdelningen Mari Lundkvist, Granskningshandling Detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 m fl Mälarstranden Eskilstuna kommun Planbeskrivning Planprocessen normalt planförfarande utan program I detaljplanen ges en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras eller bevaras. Under plansamrådet ges berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan ställs ut för granskning av allmänheten. Detaljplanen antas av stadsbyggnadsnämnden, (godkännande behövs inte då antagande sker i stadsbyggnadsnämnden). Efter antagandet har ej tillgodosedda sakägare möjlighet att överklaga detaljplanen innan den kan vinna laga kraft. INLEDNING (se också Boverkets allmänna råd) Handlingar Syfte Planhandlingarna består av plankartor, planbeskrivning (med bland annat de ingående kapitlen genomförande och inverkan på miljö och hälsa), behovsbedömning, och fastighetsförteckning. Syftet med den föreslagna detaljplanen är att möjliggöra en omvandling av fritidshusbebyggelse till bostäder för permanentboende samt att utreda möjligheten till viss komplettering med ett fåtal nya bostadsfastigheter, genom till exempel avstyckning av befintliga arrendetomter. Strävan är att samtidigt kunna bevara områdets naturvärden, bebyggelsetäthet, karaktär och landskapsbild. Detaljplanens intention är att skapa förutsättningar för en god gestaltning där nya byggnader anpassas till platsens förutsättningar. Den rådande karaktären för större delen av området med hus i natur bevaras samt att även de befintliga

189 Eskilstuna kommun 2 (60) gårdsbildningarna vid de öppna odlingslandskapen i söder bevarar sin karaktär. Det är av stor vikt att bevara områdets naturkaraktär. Bebyggelsen placeras så att omgivande terräng och naturmark dominerar landskapsbilden, särskilt viktigt att tänka på vid exponering mot vattnet och andra öppna landskap. Bebyggelsens utformning, färgsättning, storlek och våningsantal anpassas till områdets karaktär. Altaner och terrasser kring bebyggelse bör placeras i markhöjd och dess ytor begränsas. Krav kommer att ställas om att all ny bebyggelse ska anpassas efter fastighetens topografi. Det utformas bestämmelser om begränsningar av markingrepp/markarbeten för att minimera sprängning, schaktning, fyllning och uppfyllnader i största möjliga utsträckning. Planområdets södra del omfattas av riksintresset för kulturmiljövården, Kafjärden D1. Området ska långsiktigt skyddas mot åtgärder som kan skada riksintresset, vilket till exempel kan vara att skapa ny bebyggelse i grupper eller i öppna lägen som hindrar utblickar i landskapet samt vindkraftsetableringar. Resterande delar av området utgör ett regionalt/ kommunalt intresse för kulturmiljön. Kulturmiljövärden inom detaljplaneområdet bedöms bestå av den småskaliga bebyggelsekaraktären med små volymer samt med tomter och slingrande vägar anpassade efter topografin. Kommunens intention är att utveckla bebyggelsen utan övergripande påverkan på riksintresset och med hänsyn till övriga kulturmiljöintressen inom detaljplaneområdet. Kulturmiljöintressets huvudsakliga värden bedöms kunna behållas med hjälp av restriktivitet mot nya tomter, bevarande av natur, bevarande av tillgängliga stränder, bevara öppna lägen som medger utblickar till omkringliggande landskap och att inte tillåta bebyggelse i närheten av fornlämningar. Plandata Läge och areal Detaljplaneområdet ligger i kommunens norra del invid Mälaren, cirka 5 km nordost om Torshälla och cirka 10 km från Eskilstuna centrum. Planområdet omfattar en yta om cirka 63 hektar minus cirka 9 hektar då skogsområdet i de centrala delarna inte ingår i planen. Det återstår cirka 54 hektar, d v s m 2 mark som utgör detaljplaneområdet. Detaljplaneområdet utgörs av cirka 110 bostadsfastigheter varav cirka 15 procent är åretruntbostäder. Bebyggelse med permanentboende är spridd över hela området med viss koncentration utefter strandlinjen. Strandområdet domineras dock fortfarande av fritidshusbebyggelse. En stor del av fastigheterna är enskilda privata fastigheter. Det finns ett antal bostadshus med tillhörande uthus på ofri grund/byggnader med arrendetomter som är fördelade på flera olika fastigheter.

190 Eskilstuna kommun 3 (60) Planområdets avgränsning Detaljplaneområdet är avgränsat enligt karta 1 nedan. Avgränsningen har gjorts utifrån intentionerna i översiktsplan, ÖP2030. Där ställningstagandena bland annat anger att området är ett omvandlingsområde för bostäder som har hög prioritet vad gäller utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp. Området är ett uttalat utbyggnadsområde i kommunens plan för dricksvatten och avlopp. Planområdet sträcker sig från Ekensholm 4:1 i nordväst och fram till Kullersta 2:5 i nordost och söderut från Lugnet i Sydväst och fram till Kullersta 1:62 och Kullersta 2:1 mot Kullersta 1:31 i sydost, enligt karta 1. Avgränsningen utgår från befintlig bebyggelse som utgör sammanhängande enheter, där anslutning till kommunalt vatten- och avlopp planeras inom en nära framtid. Några fastigheter som gränsar till en tidigare detaljplan har redan kunnat ansluta sig till det kommunala avloppet. Karta 1. Orienteringskarta över detaljplaneområdet. Heldragen röd linje visar detaljplaneområdets ungefärliga avgränsning. Eskilstuna kommun Lantmäteriet SGU Naturvårdsverket Detaljplaneområdet är uppdelat i fyra delområden, se karta 1. Sett från väster är delområdena Ekensholm/Hundala, Grundbysand, Kullerstasand/Grundby och i söder Lugnet/Kullersta. Markägande Kommunen äger inte någon mark inom detaljplaneområdet. Planområdet består till största del av enskilda privata fastigheter.

191 Eskilstuna kommun 4 (60) Det förekommer även en mängd arrendetomter/ej avstyckade tomtplatser vid Hundala/Grundby sand, Kullersta sand och vid Lugnet. Inom planområdet finns cirka 32 stycken arrendetomter och tomtplatser, varav 13 stycken av dessa arrendetomter ligger inom fastigheten Grundby 5:3, 2 stycken inom Kullersta 1:31, 12 stycken inom Grundby 5:12 samt 3 stycken tomtplatser inom Grundby 3:14 och 1 tomtplats vardera inom Grundby 5:9 och Grundby 5:10. I området finns samfällighetsföreningar som bland annat sköter gemensamma vägar och naturområden. Kommunala ställningstaganden Översiktsplan Det aktuella området för detaljplanearbetet redovisas som omvandlingsområde för bostäder och inom bebyggelse med hög prioritet för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i den nya översiktsplanen, ÖP 2030 under dess ställningstaganden. Området är upptaget som va-utbyggnadsområde i kommunens plan för dricksvatten och avlopp. Byarnas gamla betesmarker och torpbebyggelse nära Mälaren utgör ett regionalt och kommunalt intresse för kulturmiljön. Karta 2. Utdrag ur översiktsplan, ÖP2030 med redovisning av detaljplaneområdets riksintressen. Eskilstuna kommun Lantmäteriet SGU Naturvårdsverket Hela detaljplaneområdet omfattas av riksintresse för Mälaren med öar och strandområden med hänsyn till turismen och det rörliga friluftslivet riksintresset sträcker sig längs hela Mälaren.

192 Eskilstuna kommun 5 (60) Hela planområdet ingår i riksintresset för det rörliga friluftslivet. Mälaren utgör även riksintresse för yrkesfisket och yrkesfisket sjöar. Planområdets södra del omfattas av riksintresset för kulturmiljövården, Kafjärden D1. Området ska långsiktigt skyddas mot åtgärder som kan skada riksintresset, vilket till exempel kan vara att skapa ny bebyggelse i grupper eller i öppna lägen som hindrar utblickar i landskapet och vindkraftsetablering. Övriga kulturmiljövärden inom detaljplaneområdet bedöms bestå av den småskaliga bebyggelsekaraktären med små volymer med tomter och slingrande vägar anpassade efter topografin. Kommunens intention är att utan övergripande påverkan på riksintresset och med hänsyn till övriga kulturmiljöintressen utveckla bebyggelsen inom detaljplaneområdet. Kulturmiljöintressets huvudsakliga värden bedöms kunna behållas med hjälp av restriktivitet mot nya tomter, bevarande av natur och bevarande av öppna lägen där man kan blicka ut i omgivande landskap, bevarande av tillgängliga stränder och att inte tillåta bebyggelse i närheten av fornlämningar. För den ur kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla och utpekade bebyggelsen anges planbestämmelser för en- och tvåbostadshus för vissa åtgärder som för övrigt normalt är bygglovsbefriade om de uppfyller vissa villkor. Årsplan Grönstrukturplan Program Detaljplan och Områdesbestämmelser I kommunens årsplan för 2017 återfinns bland annat de strategiska målen för attraktiv stad och landsbygd och för ekologisk uthållighet. Att ta fram en detaljplan för området tillsammans med den planerade utbyggnaden av kommunalt vatten- och avlopp bidrar till att skapa en hållbar, funktionell och attraktiv landsbygd. Det fokuseras på att upprätthålla en låg klimatpåverkan, skydda luft, mark och vatten från föroreningar och värna om naturens biologiska mångfald samt säkerställa en långsiktig god vattenkvalitet. Planområdet har god tillgång till naturmark och strövområden i grannskapsnära läge. Detaljplanearbetet sker utan planprogram. Arbetet utgår direkt ifrån nuvarande översiktsplan 2030 samt utdrag i vissa delar från den tidigare fördjupade översiktsplanen för Mälarstranden, FÖP 5045 från För hela detaljplaneområdet finns områdesbestämmelser Ob Ä6017. Dessa anger bland annat att ny byggnad ska uppföras i anslutning till befintlig bebyggelse. Den tidigare storleksbegränsningen för huvudbyggnad, 60 m 2 togs bort när områdesbestämmelserna vann laga kraft år Möjlighet till större bostad kom då att prövas direkt i bygglov, vid vilket byggrätten även kunde bli mindre än de tidigare tillåtna 60 m 2. En förutsättning för att få bygglov för större bostad än 60 m 2 var dock att anlägga en godkänd vatten- och avloppslösning.

193 Eskilstuna kommun 6 (60) Vidare nämndes då att när byggnadsnämnden finner att den tilltänkta bebyggelsen måste regleras i ett större sammanhang kan krav på detaljplan ställas innan bygglov kan ges. Vilket bland annat gäller frågor om samordning av bebyggelseutformning, grönområden och vägar mm. Miljöbedömning För att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL har gjorts en behovsbedömning av planförslaget. Den visar att planen är förenlig med hushållningsbestämmelserna i kap 3, 4 och 5 i miljöbalken. Inga naturvärden eller kulturmiljövärden berörs. Inga miljökvalitetsnormer överskrids. Planförslaget bedöms därför inte innebära någon betydande påverkan på miljön. En miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL upprättas därför inte. En enkel konsekvensbedömning som är tänkt att utvecklas i takt med planprocessen tas fram. Den ligger under rubriken Inverkan på miljön och hälsan i detta dokument. Övrigt FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Detaljplaneområdet ligger på en skogsbeklädd förkastningsbrant mellan Mälaren och det lägre, öppnare odlingslandskapet söder om området. Planområdet ligger till stora delar i norrsluttning ner mot Mälaren och utgör där ett skogsdominerat mosaiklandskap med cirka 1,2 km strandlinje utefter Mälaren. Karta 3. Utdrag ur översiktsplan, ÖP2030 med redovisning av nyckelbiotoper på privat mark Eskilstuna kommun Lantmäteriet SGU Naturvårdsverket

194 Eskilstuna kommun 7 (60) Terräng och vegetation är varierande med barrskog, lövskog och öppna odlingsmarker. Delar av skogsområdet är sankt trots att det ligger högt i terrängen och har betydelse för dagvattenavrinningen ner mot Mälaren. Vid skogsområdena mellan Hundala och Kullersta i planområdets västra del utmärker sig de högsta höjdpartierna inom planområdet. Höjdpartier som lutar brant åt väster, norr och öster, vidare mot lägre dalpartier i norr och öster som möter ett par höjdpartier i nordost och ett något högre parti i planområdets östra del. Från höjderna sluttar marken ned mot Mälaren i norr. Vid Mälarstranden, finns områdets mest låglänta och utplanade områden vid Ekensholm i väst och vid Kullersta sand i öst. Skogsområdena inom områdets centrala delar utgörs till stor del av barrskog som utgör en nyckelbiotop med rik marksvampflora och en värdefull kryptogamflora. Inom detaljplaneområdet finns stora stenar, block och några äldre stenmurar. Vid vägar, skogsområden och de låglänta markerna intill Mälaren ges allmän tillgång till vattnet och vackra utblickar. Inom planområdet finns en gemensamhetsanläggning för fastigheten Kullersta 1:5 där en samfällighetsförening har förvaltningsansvaret för naturområdet som sträcker sig från Mälaren i norr till jordbruksmarker i söder. Inom detta område finns plats för bad och uppläggning av småbåtar, skogsområden för promenader, friluftsliv, svamp och bärplockning, samt mer öppna ytor för lek och spel och/ eller för odling alternativt betesområden för djurhållning. Den obebyggda naturmarken i detaljplaneområdets centrala delar utgör en del av ett sammanhängande område med naturvärden för rekreation och rörligt friluftsliv. Inom planområdet passerar den Gyllenhjelmska leden, en välanvänd vandringsled med vackra utblickar. Leden som omväxlande går som stigar genom skogsområden och ibland på de slingrande vägarna. På några platser sträcker sig leden ända ner till Mälarens vatten. Geotekniska förhållanden, skredrisk, grundläggning Planområdet består till största del av morän med såväl sandig, blockrik och storblockig moränyta. Det finns även stora delar med postglacial sand, grus, stenblock och klapper. Berg förekommer på några få områden, likaså glacial lera som finns under de flacka, öppna jordbruksmarkerna vid Kullersta i söder.

195 Eskilstuna kommun 8 (60) Karta 4. Detaljplaneområdets geotekniska förhållanden. Eskilstuna kommun Lantmäteriet SGU Naturvårdsverket Översiktliga översvämningskarteringar för Mälaren (räddningsverkets rapport 22 från år 2001) visar att några låglänta områden inom planområdet riskerar att översvämmas vid 100 års vattenstånd se karta 5. Vid beräknat högsta vattenstånd översvämmas även resterande delar av strandsträckan inom detaljplaneområdet, se karta 5 och 6. Karta 5. Översiktliga översvämningskarteringar för Mälaren, Räddningsverkets rapport 22, ( ). Detaljplaneområdet markerat med röd ring. (Källa: Räddningverket)

196 Eskilstuna kommun 9 (60) Karta 6. Översvämmad mark Mälaren vid olika nivåer (meter över havet, RH2000) enligt uppgift från översiktsplan, ÖP Anmärk att Mälarens medelvattennivå är +0,87 meter. Eskilstuna kommun Lantmäteriet SGU Naturvårdsverket Risk för översvämning är även förknippat med risk för erosion och skred. Det finns inget informationsunderlag för skred- eller erosionsrisk inom detaljplaneområdet. Riskerna för ras och erosion är större i leriga jordarter än i jordarter som morän, grus eller berg. Aktiviteter som sprängning eller packning kan påverka stabiliteten. Risk för översvämning, erosion och skred ska beaktas vid alla byggnadsarbeten intill vatten. Inga nya bostadfastigheter föreslås i direkt anslutning till Mälarstranden. Klimat- och sårbarhetsutredningen understryker vikten av att beakta risken för översvämningar, ras, skred och erosion i den fysiska planeringen, en ökad hänsyn måste tas till konsekvenserna av klimatförändringar. Enligt ställningstaganden i översiktsplanen, ÖP-2030 bör nybyggnation kring Mälaren under nivå ca +250 cm undvikas. Under nivån +150 cm bör enbart enkla byggnader som uthus med mera tillåtas. Dessa nivåer som vidareutvecklats efter Klimat-och sårbarhets kommittens rapport kan komma att omarbetas efter den planerade nya regleringen av Mälaren med ökad avbördningskapacitet vid Slussen i Stockholm. Efter framtagande av översiktsplanen har nya rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse längs Mälarens stränder föreslagits gemensamt av länsstyrelserna runt Mälaren. Rekommendationerna utgår från de översvämningsnivåer för Mälaren som myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar inom arbetet med EU:s översvämningsdirektiv.

197 Eskilstuna kommun 10 (60) De är avsedda som stöd i kommunernas planering av ny bebyggelse som ligger i översvämningshotade områden vid Mälaren. Med hänsyn till risken för översvämning anser länsstyrelserna att; -Ny sammanhållen bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt behöver placeras ovan nivån 2,7 meter (RH2000). -Enstaka byggnader av lägre värde och mindre känslig infrastruktur bör inte ligga under nivån 1,5 meter (RH2000). Risken för översvämningar påverkas av havsnivåförändringar, av ändrade nivåer på sjöar och grundvatten, av ökade flöden i vattendrag och av ökad nederbörd. Då möjligheten att tappa ut vatten ur Mälaren är för liten för att förhindra översvämningar så är översämningsriskerna i Mälardalen i nuläget oacceptabelt stora. Den ombyggnad av slussen i Stockholm som nu pågår, medför en ökning av kapaciteten att släppa ut vatten från Mälaren till Saltsjön. Vilket minskar risken för översvämningar i Stockholm och Mälardalen och samtidigt säkrar vattentillgången för de som får sitt dricksvatten från Mälaren. På längre sikt när världshaven och med dem Östersjön stiger till följd av klimatförändringar krävs än mer omfattande åtgärder om bebyggelsen kring Mälaren ska skyddas mot översvämning. Markradon Markföroreningar Historik Det finns en förhöjd risk för förekomst av radon inom planområdet då området till stora delar består av morän. En förhöjd radon risk föreligger även inom områden med berg, blockighet, sand och grus. Inga kända markföroreningar finns inom planområdet. Ingen undersökning är genomförd. Riksintresset för kulturmiljövården längs Mälarens strand består bland annat av spridda gravar från bronsåldern och fornborgar från järnåldern (se även rubrik Kulturmiljövärden). Detaljplaneområdets stenmurar är viktiga historiska dokument som vittnar om områdets tidiga historia, se beskrivning under rubrik Naturmiljö. Bild 1, 2Bevarandevärda stenmurar och karakteristisk väg och bebyggelse utefter strandlinjen

198 Eskilstuna kommun 11 (60) Under 1800-talet byggde förmögna borgare sommarhus vid Mälarens stränder. Under 1900-talets början blev det även möjligt för mindre välbärgade familjer inne i tätorterna att bygga fritidshus vid Mälaren. Detta tog fart först i slutet av 1930-talet och arbetarfamiljer, främst från Torshälla och Eskilstuna, uppförde små stugor som under årens lopp har byggts om och byggts till. Den småskaliga karaktären på bebyggelse och tomter har då delvis bevarats för att förändringarna varit små, enkla och skett successivt. Historien kan idag utläsas i såväl bebyggelselägen och byggnader som i vägar, åkrar och skogsområden. Bild 3 och 4. Småskalig bebyggelse vid arrendeområde där tillbyggnader skett efterhand Fritidhusbebyggelse är en byggnadskategori som på senare tid har börjat värderas ur kulturmiljösynpunkt. Fritidshusbebyggelse från olika tider kan ha höga kulturmiljövärden. Dessa värden riskeras att byggas bort i samband med omvandling till permanentboende. Bild 5 och 6. Kullersta sand, bebyggelse från olika tidsepoker vid arrendeområde. Kulturmiljövärden Riksintresset för kulturmiljövården längs Mälarens strand består bland annat av spridda gravar från bronsåldern och fornborgar från järnåldern (se även rubrikerna Översiktsplan historik och fornlämningar). Berörda riksintressen bedöms inte påtagligt skadas av föreslagen detaljplan.

199 Eskilstuna kommun 12 (60) Karta 7. Kartans bruna runmarkeringar visar fornlämningar vid detaljplaneområdet. Eskilstuna kommun Lantmäteriet SGU Naturvårdsverket Vid detaljplaneområdets södra gräns finns två markerade fornlämningar, en rest spetsig sten som uppställts i nordöstra tomtgräns tillsammans med mindre stenar vid fastigheten Kullersta 1:32, bedömd antikvariskt som en övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ Vallby 81:1). Vid Kullersta 1:31 direkt sydost om fastigheten Kullersta 2:1 har det vid en särskild arkeologisk utredning (i samband med omdragning av kraftledning) påträffats 2 stycken härdar fyllda med sot, träkol och en mindre mängd skärvsten som vid tidigare antikvarisk bedömning kategoriserats som fornlämning under boplatser och visten (RAÄ Vallby 81:1). Stora delar av områdets ursprungliga karaktär med mindre sommarhus kommer sannolikt att till viss del förändras, med föreslagen detaljplan som medger större byggrätter och ytterligare ny bebyggelse. För att värna områdets kulturmiljöintressen är det därför viktigt att nytillkommande bebyggelse anpassas i stil med den befintliga bebyggelsen och att den kvarstående ursprungliga bebyggelsen vårdas och bevaras. För särskilt utpekad bebyggelse föreslås varsamhetsbestämmelser, begränsningar införs där det i andra fall gäller bygglovsbefrielse för vissa åtgärder. Övergripande historiska samband, främst synliga i fornlämningar, bevarad topografi och natur samt ursprungliga vägsträckningar kommer också fortsättningsvis att vittna om områdets historia.

200 Eskilstuna kommun 13 (60) Bild 7 och 8. Fritidshus med flera tillbyggnader anpassat efter terrängen samt fritidshus intill stranden med bevarad växtlighet på tomten och vuxna tallar inpå stugknuten. Bild 9 och 10. Bebyggelse och vägar som anpassats efter terräng och bevarat omgivande natur. Fornlämningar Under stenåldern stack endast ett par små öar upp ur havet och ännu kring Kristi födelse bestod planområdet av en ö. Det var först under den yngre järnåldern som området blev en del av fastlandet. Det är också under järnåldern och medeltiden som närområdet, Kafjärdenområdet blev en rik och betydelsefull bygd. Detta märks bland annat genom stora bevarade gravfält från den yngre järnåldern, där Grundby Limpa (Vallby36:1) med Kung Inges hög knappt 1,5 km söder om planområdet kan nämnas. I söder gränsar planområdet till den värdefulla fornlämningsmiljön på Brantåsen med en stor husgrund, boplatslämningar och ett par synliga gravar (Vallby 39:1-4) Fornlämningar inom planområdet finns invid fastigheterna Kullersta 1:32 och Kullersta 2:1/ 1:31, mer information om dessa finns under rubrik kulturmiljövärden och karta 7. Ytterligare okända fornlämningar kan finnas inom planområdet, då trakterna runt omkring området visat sig vara rika på fornlämningar av olika slag, till exempel husgrunder, fångstgropar, högar och gravfält. Om fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos Länsstyrelsen.

201 Eskilstuna kommun 14 (60) Bebyggelseområden Bostäder Inom planområdet finns cirka 110 bebyggda fastigheter och fyra avstyckade, obebyggda fastigheter. Vid fastigheterna Grundby 5:3, Kullersta 1:31, Grundby 5:12 och Grundby 3:14 finns sammanlagt cirka 30 arrendetomter som oftast är bebyggda med enklare, mindre fritidshus. Bedömningen är att det finns permanentboende vid drygt 15 % av de bebyggda fastigheterna. Andelen åretruntboende i området förväntas öka i samband med den planerade va-utbyggnaden och möjligheten att ansluta sig till kommunalt vatten och avlopp. Fastighetsstorleken inom planområdet varierar från cirka 800 kvm för enbostadsfastigheter till flera tiotusentals och hundratusentals kvm för lantbruks- och skogsfastigheter med tillhörande arrendetomter. Flertalet bostadsfastigheter ligger dock inom spannet från cirka 1500 kvm till cirka 3500 kvm. Många av fastigheterna har flera små komplementbyggnader. Planområdet är i översiktsplan, ÖP 2030 redovisat som omvandlingsområde för bostäder, vilket innebär möjlighet till omvandling av befintlig bebyggelse. En trolig utveckling/förväntad förändring är att den redan påbörjade permanentningen av befintlig fritidshusbebyggelse förväntas fortgå i en allt större utsträckning framöver, i och med den planerade utbyggnaden av kommunalt vatten- och avlopp. Syftet med planläggningen är att möjliggöra omvandling under reglerade former, framför allt en omvandling från fritidsboende till permanentboende vid befintliga bostadsfastigheter och befintliga arrendetomter med bostäder. Avsikten är inte exploatering i någon större utsträckning. Endast ett fåtal tillkommande bostadsfastigheter föreslås. De finns markerade på plankartan i traditionella bebyggelselägen i anslutning till befintlig bebyggelse. Detta är förenligt med de riktlinjer som anges i den tidigare översiktsplanens fördjupning för Mälarstranden, FÖP 5045 från 2005; Enstaka nya byggnader kan tillåtas i anslutning till befintliga bebyggelseområden och Ny exploatering bör anpassas till landskapets karaktärsdrag genom att nya byggnader placeras i traditionella bebyggelselägen. Ingen ny bebyggelse föreslås inom 100 meter från Mälaren med undantag för ett fåtal nya avstyckningar där det redan finns fastigheter mellan Mälaren och de föreslagna nya fastighetslägena. Det är viktigt att behålla större sammanhängande skogsområden obebyggda. Med en ökad andel permanentboende ökar behovet av områden för närrekreation och områden för avrinning och omhändertagande av dagvatten.

202 Eskilstuna kommun 15 (60) Avstyckningar av nya bostadsfastigheter tillåts ha en minsta fastighetstorlek på 1500 kvm. Vid avstyckning av de befintliga arrendetomterna kan dock i vissa fall 1000 kvm och i undantagsfall något mindre ca 800 kvm medges, beroende på vad som är möjligt med tanke på befintliga arrendeförhållanden, topografin och väganslutningar. För ytterligare information om nya bostadsfastigheter, se underrubrik placering, utformning, material, byggnadsteknik under rubriken bebyggelseområden. Verksamheter Inom detaljplaneområdet finns inga verksamheter eller service. Närmaste kommunala och kommersiella service finns i Torshälla. Befintlig jordbruksmark får användas för odling och bete. Marken ska hållas öppen för att förhindra att landskapet växer igen. Högst 25 procent av den totala byggnadsarean i bostadsfastigheter får inredas till verksamheter. Verksamheter får inte bedrivas utomhus eller på annat sätt störa omgivningen. Bästa möjliga ljudmiljö ska eftersträvas vid bostadsbebyggelse. Riktvärden från Naturvårdsverket: Utomhus i bostads- och fritidshusområden och bör inte överstiga db (A) Leq beroende på tidpunkt dygnet. Placering, utformning, material, byggnadsteknik Detaljplaneområdet har en stor andel bevarad fritidshusbebyggelse från talets första hälft, med ursprung framförallt från 1930, -40 och -50-talet. Karaktären i området kan beskrivas som lantligt enkel med hus i natur, med en förhållandevis enkel och småskalig bebyggelse. Den övergripande karaktären har behållits övertid, då de flesta ombyggnader och tillbyggnader utförts i den mindre skalan, med hänsyn till naturen och den ursprungliga byggnadens storlek och uttryck. Det förekommer en del olika varianter av byggnader som skiljer sig åt i storlek, form, material och kulör. De flesta byggnaderna är dock uppförda i en våning med smal byggnadskropp i ett plan, oftast med träfasad målad i en traditionell kulör typ faluröd, gul eller brun och med röda tegel- eller svarta papptak. Senare bebyggelse som uppförts som åretruntbostäder har delvis en avvikande annorlunda karaktär med större volym och annat formspråk. För att uppnå detaljplanens syfte, att skapa förutsättningar för en god gestaltning där nya byggnader anpassas till platsens förutsättningar och där den rådande småskaliga karaktären med hus i natur i största mån bevaras och att även de befintliga gårdsbildningarna vid de öppna odlingslandskapen i söder bevarar sin karaktär, föreslås en rad bestämmelser som reglerar bebyggelsen placering, utformning och utförande. För att bland annat minska påverkan på områdets gröna karaktär förhindrar detaljplanen att befintliga bostadfastigheter styckas av i flera mindre fastigheter,

203 Eskilstuna kommun 16 (60) eftersom risken då är stor att växtligheten inte kan bevaras. Planbestämmelser om minsta fastighetsstorlek kommer därför även att anges även för befintliga fastigheter på plankartan. Vid placering och utformning av byggnader bör hänsyn tas till grannars sjöutsikt. Placering och utformning av byggnader ska ske omsorgsfullt och anpassas till den specifika tomtens förutsättningar för att minimera ingrepp i naturen såsom schakt, fyllning och uppfyllnad. Mark-/bygglov krävs vid förändringar av marken över 0,5 meter i höjdled och gäller såväl schaktning som fyllning samt för upplag av schaktmassor. Det är förbjudet att såväl schakta som att fylla ut eller lägga upp massor på allmänna naturmarker. För att bevara karaktären hus i natur eftersträvas också att byggnader placeras så att befintlig grönska bevaras i möjligaste mån och att hårdgörande av markytor minimeras, vilket även ökar möjligheten för naturlig infiltration av dagvatten inom egen tomtmark. Huvudbyggnad, komplementbyggnad, garage och tak över uteplats ska placeras med olika minsta avstånd från gata respektive tomtillfart. Huvudbyggnad inklusive skyddad uteplats med mur eller plank och/ eller skärmtak får uppföras med 4,5 meter som minsta avstånd till fastighetsgräns/ tomtgräns. På tomtmark som gränsar till tomttillfart får komplementbyggnad uppföras närmast en meter från fastighetsgräns/tomtgräns för att underlätta skötsel av byggnad samt att snö ska kunna omhändertas på egen fastighet. För carport/garage med direktinfart från väg får byggnaden uppföras närmast 6,0 meter från fastighetsgräns/tomtgräns till väg, så att biluppställning framför byggnaden möjliggörs på fastigheten/tomten. I övrigt ska komplementbyggnader vara underordnade bostadshuset och placeras minst 4,5 meter* från fastighetsgräns/tomtgräns, för friggebodar och så kallade Attefallshus skall byggnaderna utöver detta placeras i omedelbar närhet till bostadshuset. * I fall de grannar som berörs medger så får komplementbyggnader inklusive friggebodar och Attefallshus placeras närmare fastighetsgräns/tomtgräns än 4,5 meter, det gäller endast gränsen mot grannar, d v s inte för gränsen mot väg och naturmark. Detaljplanen möjliggör enplanshus, hus med förhöjt väggliv och suterränghus. Med suterränghus menas hus med en undervåning som är frilagd på en eller flera, men inte alla sidor (se figur 1). Enligt planbestämmelse får högst 20% av suterrängvåningens golvyta, överkant golv ligga i nivå med markplanet vid fasaden med 2 våningar. Resterande mark vid sluttningsfasader anpassas med den omgivande markens lutning fram till övre markplan vid fasaden med en

204 Eskilstuna kommun 17 (60) våning. Med förhöjt väggliv menas ett hus vars väggar på långsidorna fortsätter upp över bottenvåningens innertak (se figur 1). Figur 1. Exempel på hur byggnader kan utformas med planbestämmelserna. Mått angivna i millimeter och grader. Taknockshöjd avser takkonstruktionens högstadel. Taknockshöjden räknas vertikalt från taknocken till lägsta fasadpunkt. Högsta tillåtna taknockshöjd för enplanshus är 5,5 meter. Högsta tillåtna taknockshöjd för hus med förhöjt väggliv eller suterränghus med sadeltak/dubbelt pulpettak är 8,0 meter. (Höjden kan gärna vara mindre än den högst tillåtna.) Vid ny och tillbyggnad ska hänsyn tas till områdets viktigaste karaktärsdrag och värden. Bebyggelsens viktigaste karaktärsdrag är: - Småskaligheten: Låga, smala och små byggnadsvolymer. Flera små komplementbyggnader istället för en stor. - Bebyggelseutformning: En våning med sadeltak. Traditionella

205 Eskilstuna kommun 18 (60) fasadmaterial, huvudsakligen i trä med röd alternativt traditionell kulör. - Bebyggelseplacering: Huvudbyggnad centralt placerad på naturtomt med stor andel bevarad naturlig topografi och vegetation. Ingen bebyggelse på krön, se figur 2. - Tomt och natur: En stor andel grönska. Fastigheterna avgränsas med grönska. Tydlig gräns mellan skogs-/naturområden och öppna ängs- /jordbruksmarker. Bebyggelsen har skogen i ryggen (i söder) och vänder sig mot Mälaren i norr. Bakom krön Inga hus på krön Låga hus Spara natur Låga hus Spara natur Figur 2. Principskiss över placering av bebyggelse med hänsyn till topografi och naturmiljö samt hur bebyggelsen upplevs från Mälaren På fastigheter med brant terräng får hus trappas efter terrängen (förutsatt att tillgänglighetskraven inom bostaden uppfylls). På så sätt kan mindre ingrepp göras i naturen. För att så långt möjligt bevara områdets karaktär bör stora enformiga ytor undvikas, exempelvis stora dominerande, branta eller platta tak. Särskild hänsyn bör ges åt fönsterutformning och stora glasytor utan uppdelning bör undvikas. Nya byggnader bör utformas med traditionella material så att de harmonierar med omgivande bebyggelse. Bygglov behövs för att bygga nytt, bygga till, för exteriöra förändringar eller för att ändra en byggnad så att någon bostad eller lokal tillkommer. Bygglov kan även krävas för att uppföra eller för väsentliga förändringar av exempelvis altaner eller plank. En ansökan om bygglov görs till kommunens byggnadsnämnd. Bygglov samt startbesked från byggnadsnämnden krävs innan sökt åtgärd får påbörjas. Motsvarande gäller för åtgärder som kräver rivningslov och marklov. Vid färgsättning bör hänsyn tas till hur detaljplaneområdet upplevs från Mälaren. Stora ljusa ytor upplevs som landmärken och bör undvikas. Även blanka metalltak som reflekterar solstrålar och glacerade tegel/betong-tak som inte passar in i kulturmiljön bör undvikas. För ändring av utvändig färgsättning kan bygglov krävas, likaså för byte av fasad eller takmaterial. För ytterligare beskrivning av bestämmelser för byggrätter, se detaljplankartan under rubrikerna utnyttjandegrad/ fastighetsindelning och placering, utformning och utförande. Vid uppförande av byggnader samt vid om- och tillbyggnad kan med fördel väljas byggnadsmaterial och byggnadsteknik ur ett ekologiskt perspektiv som ger sunda bostäder utan skadlig miljöpåverkan vid tillverkning, under uppförandet, under brukstiden, vid rivning, återbruk o s v.

206 Eskilstuna kommun 19 (60) Byggnader bör om möjligt förses med lokalt producerad energi/värme i form av exempelvis solpaneler, solceller, jordvärme eller bergvärme. Byggnader kan utformas som lågenergihus eller passivhus och förses med gröna tak/sedumtak. Byggherren (den som utför eller låter utföra byggnadsarbeten) ansvarar för att grundläggning sker utifrån de förutsättningar som gäller för planerad byggnad/ tillbyggnad, dess placering och utformning samt markens beskaffenhet på den aktuella tomten och med hänsyn tagen till förhållanden för de närliggande fastigheterna. Planarbetet har inte föregåtts av någon särskild geoteknisk utredning, då planområdet till största del utgörs av befintliga fastigheter som redan är bebyggda. En kompletterande geoteknisk bedömning ska göras i bygglovsskedet, vilken kan resultera i att en geoteknisk undersökning bör göras innan val av grundläggningsmetod vid uppförande av byggnader eller tillbyggnader. Detta kan särskilt vara aktuellt invid låglänta områden invid vattnet och i områden med förekomster av lera och silt. Det är i sådant fall den enskilde fastighetsägarens ansvar att utföra och bekosta den geotekniska undersökningen. Med anledning av risk för översvämning ska understa tillåtna grundläggningsnivå vid nybyggnation av bostadshus och större tillbyggnader ligga över nivån +2,70 m (RH2000). Under nivån +150 cm bör enbart enkla byggnader som uthus och liknande tillåtas. Bebyggelse ska uppföras radonsäkert. Figur 3 Översikt-bygglovsbefriade åtgärder enligt nedan källa: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket. Enligt plan- och bygglagen, PBL2010:900 t.o.m. SFS2017:181 är vissa åtgärder för en- och tvåbostadhus som normalt kräver bygglov bygglovsbefriade om de uppfyller vissa villkor avseende exempelvis mått och placering. För ett antal markerade fastigheter, a1 på plankartan, den ur kulturmiljöperspektiv särskilt värdefulla bebyggelsen inom planområdet gäller dock inte denna bygglovsbefrielse.

207 Eskilstuna kommun 20 (60) De bygglovsbefriade åtgärderna enligt PBL2010:900 t.o.m. SFS2017:181; -Att anordna en skyddad uteplats med mur eller plank med maximalt 1,8 meters höjd inom 3,6 meter från bostadshuset och minst 4,5 meter från fastighetsgräns/tomtgräns. -Att bygga skärmtak vid en skyddad uteplats vid en bostad eller över en balkong eller entre med minsta avstånd till fastighetsgräns/tomtgräns 4,5 meter om den sammanlagda arean på de skärmtak som uppförs/uppförts på tomten inte överskrider 15 m 2. -Att uppföra en eller flera fristående komplementbyggnader, s k friggebodar i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus och minst 4,5 meter från fastighetsgräns/ tomtgräns om den sammanlagda byggnadsarean av dessa friggebodar inte överskrider 15 m 2 på tomten. -Att uppföra en eller flera fristående komplementbostadshus eller komplementbyggnader, s k Attefallshus i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus och minst 4,5 meter från fastighetsgräns/tomtgräns om den sammanlagda byggnadsarean av dessa Attefallshus inte överskrider 25 m 2 på tomten. -Att göra en tillbyggnad minst 4,5 meter från fastighetsgräns/tomtgräns, med en bruttoarea på maximalt 15 m 2 vilket innebär att en tillbyggnad i två plan maximalt får ha 7,5 m 2 byggnadsarea. Tillbyggnaden får dock inte vara högre än taknockshöjden på det befintliga bostadshuset. -Att bygga högst två nya takkupor om det tidigare inte finns några takkupor på en- eller tvåbostadshus. Om det finns en takkupa sedan tidigare är det tillåtet att bygga ytterligare en ny takkupa. Takkupornas sammanlagda bredd får uppta högst halva takfallet och de får inte innebära något ingrepp i den bärande konstruktionen. Det är inte tillåtet att utvidga befintliga takkupor utan bygglov. Avsikten är att det endast är meningen att små takkupor ska kunna uppföras utan krav på bygglov. -Att inreda ytterligare en bostad är en bygglovsbefriad åtgärd i ett enbostadshus. Detta förutsätter att det inte görs några yttre ändringar på byggnaden. Följdåtgärder i samband med inredning av ny bostad, såsom yttre ändringar som innebär att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas till exempel att ta upp en ny dörr eller nya fönster ställer dock krav på bygglov. Vissa av ovanstående bygglovsbefriade åtgärder såsom uppförande av Attefallshus, göra tillbyggnad om max 15 m 2 samt att inreda ytterligare en bostad kräver att en anmälan görs till byggnadsnämnden som i sin tur handlägger anmälan. I praktiken krävs också att en anmälan görs för att bygga takkupor då dessa i de flesta fall berör konstruktionen av byggnadens bärande delar. Inga anmälanspliktiga åtgärder får påbörjas innan byggnadsnämnden lämnat ett startbesked.

208 Eskilstuna kommun 21 (60) Service Inom detaljplaneområdet finns inga verksamheter eller service. Närmaste kommunala och kommersiella service finns i Torshälla. Högst 25 procent av den totala byggnadsarean i bostadsfastigheter får inredas till verksamheter. Dessa verksamheter får inte bedrivas utomhus eller på annat sätt störa omgivningen. Jämställdhet, integration Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv samt att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Inom området finns föreningar för olika gemensamma intressen som bidrar till en naturlig gemenskap. Genom att både kvinnor och män oavsett etnisk och kulturell bakgrund engagerar sig i områdets föreningsliv, antingen genom att aktivt delta i styrelsearbeten eller genom att delta på allmänna möten, bidrar detta till att ur olika perspektiv forma området och att samtidigt bidra till en ökad jämställdhet och en ökad integration. Barnperspektivet Tillgänglighet Omvandlingen bedöms inte påverka barns särskilda intressen och behov negativt. Området har genom sin placering medfört goda möjligheter till utevistelse med spontan lek, med naturupplevelser och rekreation i de närliggande skogsområdena. Kvaliteten på leken påverkas i hög grad av kvaliteten i den yttre miljön. Vetenskapliga studier har påvisat att barn föredrar att leka i naturmiljö. De blir då mindre aggressiva, mer stresståliga, leker mer fantasifulla lekar och ägnar sig åt fler aktiviteter än om de är hänvisade till hårdgjorda miljöer Enligt plan- och bygglagen ska tomter ordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnader och på annat sätt använda tomter om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt. Denna tillgänglighet gäller även för allmänna platser och områden med byggnader och andra anläggningar i skälig utsträckning. Friytor Lek och rekreation Mellan bostadsbebyggelsen finns gröna naturstråk och rågångar där man kan röra sig fritt mellan olika skogsområden, ner mot vattnet, och mellan bebyggelseområden. Dessa tillgänglighets möjligheter är av stort värde. Detaljplanen är utformad så att befintliga leder och gångstråk ska kunna bevaras. Vid avstyckning av nya fastigheter så undantas släpp för gångstigar och naturområden vilket värnar riksintresset för det rörliga friluftslivet, Mälaren med öar och strandområden som gäller inom hela planområdet. Inom planområdet passerar Gyllenhjelmska leden, en välanvänd vandringsled som omväxlande går på stigar genom skogsområden och ibland på de slingrande vägarna. Den obebyggda naturmarken invid detaljplaneområdets centrala delar utgör en del av ett sammanhängande område med naturvärden för rekreation och rörligt friluftsliv. Möjlighet till lek finns vid strand- och övriga naturområden, till exempel vid den samfällda marken vid Kullersta 1:5.

209 Eskilstuna kommun 22 (60) Bild 11 Naturstråk mellan två bostadsfastigheter med gångstig ner mot vattnet. Möjlighet till lek och rekreation som ges inom natur och strandområden påkallar även att hänsyn och ansvar tas enligt allemansrätten. Ett gemensamt strandområde med bad- och båtplatser finns vid Kullerta 1:5 på Kullersta Samfällighetsförenings mark. Föreningsmarken omger de i föreningen ingående bostadsfastigheterna och sträcker sig från Mälaren i norr och ända bort till lantbruksfastigheterna i planområdets södra del. Ett fåtal nya bostadsfastigheter föreslås i anslutning till befintlig bebyggelse, på mark som idag utgör natur/skog/rekreationsområden, se under rubrikerna Bebyggelseområden och Fastighetsrättsliga frågor. Naturmiljö De låglänta öppna markerna och skogsområdena invid Mälaren ger allmän tillgång till vattnet och vackra utblickar. Markanta utblickar finns även mot omgivande skogs- och odlingsmarker. En del av denna natur är samfälld men till största del så är det enskilt ägande av natur/skogsområden. Vid många av de större skogsfastigheterna har smala stråk ned till vattnet behållits mellan bostadsfastigheter, vilket ger allmän tillgänglighet för bad i Mälaren. I områdets centrala delar finns nyckelbiotoper på privatmark i form av barrskog med en rik marksvampflora och en värdefull kryptogamflora.

210 Eskilstuna kommun 23 (60) Trädbeståndet består till cirka 70% av tall och cirka 30% gran, enstaka inslag av sälg, rönn, asp, klibbal, vårbjörk och ek förekommer också. Enstaka låga av gran, tall och triviallövträd förekommer liksom torrträd i sparsam utsträckning. Tillgång till död ved är en livsnödvändighet för många arter. I och med det moderna skogsbruket så har döda träd numera blivit en bristvara. Där träden får växa upp, leva och dö i sin takt i skyddad skog har därför många arter fått en fristad. Områden med höga naturvärden, viktiga naturstråk mellan bebyggelsen samt naturområden med strandkontakt sparas för att behålla områdets karaktär. Gamla stenmurar har ett ekologiskt och estetiskt värde och bör i största möjliga mån behållas. Stenmurar i anslutning till jordbruksmark är biotopskyddade och ska bevaras (se även i underrubriken Natur och kultur under rubriken Förutsättningar och förändringar). För att behålla värdefulla murars natur- och kulturvärde bör de kontinuerligt underhållas. Murarna bör hållas fria från lövsly och träddungar så att muren inte beskuggas eller skadas av stammar och rotsystem. Vattenområden Vattenområden Inom detaljplaneområdet finns endast några få mindre naturområden (ca 3-4 stycken) som gränsar till Mälaren samt ytterligare några smala naturglipor (ca 6 stycken) liggande mellan bostadsfastigheter som medger tillgänglighet till Mälaren. Flertalet av dessa områden och glipor ligger inom de enskilt ägda fastigheterna, Ekensholm 4:1, Grundby 3:11, Grundby 5:3, Kullersta 1:31, Kullersta 1:5 och vid en marksamfällighet, S vid Kullersta sand. Vid Kullerstasand finns två intilliggande markområden, dels ett S-område, en marksamfällighet och dels en gemensamhetsanläggning med mark tillhörande Kullersta 1:5 med Kullersta samfällighetsförening som ägare. Vid dessa strandområden finns småbåtar upplagda samtidigt som det ges möjlighet till bad. Bild 12 och 13. Områden med samfälld mark som möjliggör rekreation, bad och båtupplägg. Vattenområden närmast utanför bostäder med strandfastighet betecknas W 1. Inom dessa sammanhängande vattenområden får enbart en mindre brygga uppföras för varje enskild bostadsfastighet med strandkontakt. Denna bestämmelse införs för att begränsa ingreppen i vatten- och strandområden.

211 Eskilstuna kommun 24 (60) Av denna orsak föreslås därför inga nya bryggområden i detaljplanens naturområden. Inom dessa områden råder fortsatt strandskydd. Eventuella förändringar såsom att till exempel anordna bryggor måste där även fortsättningsvis prövas gentemot strandskyddslagsstiftningen, det krävs särskilda skäl för ett upphävande av strandskyddet. Några befintliga bryggor inom naturområdena/gliporna är betecknade med W 2 där får enbart en mindre brygga uppföras. Markerade bryggområden är där anpassade till bryggornas befintliga utbredning för att minimera ingrepp i omgivande vatten- och strandområden. Öppna vattenområden betecknade med W på plankartan får inte överbyggas. Avsikten är att behålla karaktären av öppet vatten, där tillgänglighet för sjötrafik, bad fiske etc. behålls enligt de regler som i övrigt gäller på platsen. Vattenområden med beteckning W på plankartan är inte planerade att utgöra något hinder för gällande fiskerättigheter med nät, ryssjor och dylikt. I området ges möjlighet till bad vid glipor/naturområden intill Mälaren, vid några av dessa förekommer också uppläggning av småbåtar på stränderna vid en del områden finns också befintliga bryggor. Samtliga bryggor inom detaljplaneområdet får enbart uppföras som stolp- eller flytbryggor med en maximal bredd av 1,5 meter. På bryggorna får inte staket och byggnader uppföras. Bryggor får inte heller förses med skyltar eller annat som hindrar eller avhåller allmänheten från att vistas på eller vid bryggan. Det är dock tillåtet att ur säkerhetssynpunkt förse bryggor med ett enkelt räcke, till exempel med handledare på ett glest stolpverk, estetiskt utformat med hänsyn tagen till omgivningen. Att till exempel muddra, påla, bygga brygga, ta bort vass eller utföra andra åtgärder i vattnet räknas som vattenverksamhet. Den typen av åtgärder regleras i miljöbalken och kräver särskilda tillstånd som du ansöker om vid kommunens miljökontor. Vid strandskyddade områden krävs även en dispens från strandskyddet för att vidta åtgärder inom dessa områden. Ansöker om strandskyddsdispens gör du vid kommunens bygglovsavdelning. (Mer om strandskydd finns att läsa under rubriken strandskydd.) Strandskydd En ny strandskyddslagstiftning trädde i kraft Den innebar lagändringar i både miljöbalken och plan- och bygglagen med syfte att öka samordningen mellan lagarna. Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Inom områden med strandskydd får inte nya byggnader uppföras. Om det avhåller allmänheten från att beträda ett strandskyddsområde där den annars skulle ha fått färdas fritt får inte heller byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras.

212 Eskilstuna kommun 25 (60) Inte heller får grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar enligt ovan ske inom områden med strandskydd. Inom strandskyddsområde får inte åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. För växter och djur är stränderna och dess möte med vattnet, likt skogens bryn en mycket viktig plats för den biologiska mångfalden. Strandzonens funktion som ett biologiskt filter där partiklar och näringsämnen binds och tas upp av växter och djur istället för att transporteras ut i sjön är viktigt att bevara. I vattnet ökar artrikedomen ju grundare det är då det blir ljusare och mer näringsrikt. För många fiskars yngel är grunda bottnar både matförråd och en skyddad uppväxtplats. Längs strandområden inom planområdet som i nuläget omfattas av områdesbestämmelser råder idag ett generellt strandskydd 100 meter från strandkanten, både in mot land och ut mot vattnet. Kommunen får bestämma att strandskyddet enligt 7 kapitlet miljöbalken ska upphävas för ett område i detaljplan. Förutsättning är att det föreligger särskilda skäl och att intresset av att ta området i anspråk, på det sätt som avses med planen, väger tyngre än strandskyddsintresset. Enligt lagen ska ett beslut om upphävande av strandskyddet inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Enligt förslaget till ny detaljplan föreslås ingen ny bebyggelse inom 100 meter från Mälaren, med undantag för några fastigheter, där möjlighet ges till avstyckning. I samtliga dessa fall så finns redan befintliga fastigheter mellan vattnet vid Mälaren och de planerade avstyckningarna. Vidare föreslås att markområden markerade med NATUR och vattenområden markerade med W (öppet vattenområde) på plankartan ska vara strandskyddade områden även framöver. Inom områden med strandskydd behövs strandskyddsdispens från Eskilstuna kommun för bland annat följande åtgärder; uppföra byggnader/tillbyggnader, fälla träd, anlägga vägar, gräva, fylla ut, muddra m.m. Även för att ändra byggnader eller att utföra anläggningar och anordningar som hindrar allemansrättslig tillgänglighet finns krav på strandskyddsdispens. Orörda och sammanhängande vassområden samt strandzoner har stor betydelse för växt- och djurlivet. Ingrepp och åtgärder som kan försämra livskvalitén för dessa är inte tillåtna. Strandskyddet föreslås upphävas för redan ianspråktagen tomtmark (med undantag för ett prickmarkerat stråk längs Mälarens strand), parkering, E- områden, för tekniska anläggningar och vägområden, betecknat med B 1, P, E, ( E 1 och E 2 ), LOKALGATA/ GATA samt på den prickade kvartersmarken vid tillfarter till tomter.

213 Eskilstuna kommun 26 (60) Områden som föreslås få upphävt strandskydd skrafferas (markeras med streckade parallella linjer) på detaljplanekartan. Bedömningen är att dessa områden inte har höga naturvärden. Strandskyddet föreslås även upphävas för befintliga vatten- och bryggområden markerade med W 1, och W 2 på detaljplanekartan. Observera att för bryggområde W 2 gäller det upphävda strandskyddet endast för den ytan som den befintliga bryggan upptar och för vattenområde W 1 så behövs särskilda tillstånd för vattenverksamhet även fortsättningsvis. Olika exempel på vattenverksamheter är att muddra, påla, bygga brygga, ta bort vass eller att utföra andra åtgärder i eller vid vattnet. Den typen av åtgärder regleras i miljöbalken och kräver särskilda tillstånd som du ansöker om vid kommunens miljökontor. Bebyggelsen utefter planområdets Mälarstrand som är exploaterat i stor utsträckning, utgörs främst av fritidshus med inslag av permanent bostäder på relativt små fastigheter/tomter. Bostadshusen är oftast placerade med litet avstånd till vattnet, i de flesta fall mellan 15 meter och 25 meter. Mellan grupper av bostadsfastigheter finns strandpartier av varierande karaktär. I några fall är dessa områden samfällda eller på annat sätt gemensamt ägda och i andra fall är naturområdena belägna inom enskilt ägda jordbruks- eller skogsfastigheter. Naturområdena inom planområdet säkerställer möjligheten att idka natur- och friluftsliv med bad och fiske vid vattnet samt bidrar till att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet Området exploaterades på tidigt 1900-tal, -30, 40- och 50-talet och allt sedan dess har fastighetsägarna och arrendatorerna hävdat sina fastigheter/tomter med bland annat anlagda gångar, gräsmattor, murar, staket bodar, gästhus och anlagda altaner som sträcker sig ända ner till stränderna, där olika typer av bryggor uppförts, från enkla stolpade träbryggor till mindre hamnar/pirar av natursten, sten och betong. Bebyggelseområdena bedöms därför inte vara allmänrättsligt tillgängliga i nuläget. Som särskilda skäl (7 kap 18c pkt 1 MB) för upphävande av strandskyddet anges att den aktuella kvartersmarken, vägområden och bryggor/bryggområden som redan i nuläget genom sin tidigare exploatering till stor del saknar betydelse för strandskyddets syften. Upphävande av strandskyddet inom redan i anspråkstagna markområden bedöms ge ringa påverkan på strandskyddets syfte. Eftersom områdena redan är privatiserade och tillgängligheten till strand och vatten inom dessa områden redan är begränsad. De biologiska värdena bedöms inte påverkas på ett oacceptabelt sätt och påverkan på den allemansrättsliga tillgängligheten till strand- och vattenområden bedöms inte påverkas nämnvärt. Då allmänhetens tillgänglighet till områdena inte kommer att förändras/minskas, då det råder fri insyn mellan bostadshus och vatten och att det rör sig om tomtmark för mindre fastigheter och vägområden som redan har anlagts på vanligt förekommande naturtyper. Där naturmiljön till stor del redan är undanröjd genom olika åtgärder/på olika sätt (se även tidigare stycke om

214 Eskilstuna kommun 27 (60) hävdade fastigheter/tomter) så bedöms egenintresset väga tyngre för upphävande av strandskyddet enligt planförslagets syften än det allmänna intresset som strandskyddet innebär. Restriktivitet mot ny byggnation längs vattnet gäller dock. För bostäder med strandfastighet får marken närmast stranden aldrig bebyggas med båthus och brygghus och endast undantagsvis bebyggas med komplementbyggnader. Avgörande för denna bebyggelsebegränsning är fastighetens storlek och form. Inom områden som markeras med prickmark får ingen ny bebyggelse placeras. Inom områden som markeras med plusprickmark, får endast i undantagsfall ny bebyggelse placeras, när fastigheterna är små och behovet av komplementbyggnader inte kan tillgodoses på andra delar av fastigheten, tillåts komplementbyggnader att uppföras här. Befintliga komplementbyggnader får stå kvar. Område med fri passage vid bostadsfastigheter utefter Mälarens strand markeras med prickmark och gäller för en cirka 10 meter bred remsa. Inom dessa områden får inte byggnader uppföras eller andra anläggningar anordnas, då områdena bör behållas för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv. Utmärkande och från vattnet väl synliga uddar och näs markeras också som prickmark vid vatten och avser fri passage enligt miljölagstiftningen och får inte heller de bebyggas med byggnader eller andra anordningar. Inom detaljplaneområdet finns endast några mindre naturområden med tillgång till Mälaren samt några smala glipor med natur liggande mellan bostadsfastigheter. Dessa naturområden/glipor, varav de flesta ligger inom enskilt ägda fastigheter är av stor betydelse för allmänhetens tillgång till vatten och strandområden invid Mälaren och de är även av stor vikt för områdets växt- och djurliv. Vid Kullerstasand finns två intilliggande markområden, dels ett s-område en marksamfällighet och dels mark tillhörande Kullersta 1:5 med Kullersta Samfällighetsförening som ägare. Vid dessa områden finns småbåtar upplagda samtidigt som det ges möjlighet till bad. Strand- och övriga naturområden är extra viktiga att värna om då området successivt får en förändrad karaktär med större andel åretruntbostäder. Gator och trafik Gatunät och trafik En stor del av områdets karaktär utgörs av de smala vägarna som anlagts efter terrängen. Inriktningen är därför att i stor utsträckning utgå ifrån den nuvarande utformningen och att möjliggöra för framtida varsamma standardförbättringar med till viss del ny vägsträckning för att möta kommande behov. Då omvandlingen av fritidsbostäder till permanentbostäder troligen innebär en succesiv ökning av trafiken jämfört med nuläget. Detta förutsätter dock att möjligheter till nya avstyckningar begränsas.

215 Eskilstuna kommun 28 (60) Vägarna inom planområdet består till stor del av enskilda vägar som är byggda för att försörja sommarstugeområden från 1900-talets första hälft, vägnätet är således inte dimensionerat för dagens biltrafik. Vägarna är av varierande standard. De är oftast smala med avsaknad av diken, vilket innebär att avvattning där sker direkt på tomtmark. Vissa sträckor är svåra att bredda på grund av varierande höjdförhållanden och intilliggande fastigheter. Några sträckor är för branta för vinterväghållning. På vissa håll är vägarna så smala att fordon har svårt att mötas. Där vägar saknar vändplaner eller annan vändmöjlighet tvingas fordon in på tomtmark för att kunna vända. Vägbeläggningen är ofta av grus men asfalt förekommer på enstaka sträckor. Inom Grundby-Kullerstas vägsamfällighets ansvarsområde finns några enstaka gatlyktor i övrigt saknar planområdet gatubelysning. Inom området råder enskilt huvudmannaskap vilket innebär att det är berörda fastighetsägare och arrendatorer som har ansvar för skötsel, drift och underhåll av vägarna. Det enskilda ansvaret gäller även för förbättring av vägstandard samt för byggande och anläggande av nya vägar. För större delen av vägnätet i området finns en anläggningssamfällighet, gemensamhetsanläggningen Grundby ga:1 som bildats genom lantmäteriförrättning. Vid förrättningen bildades även Grundby Kullersta Samfällighetsförening, en renodlad vägsamfällighetsförening med förvaltningsansvar för de ingående vägavsnitten i gemensamhetsanläggningen som bland annat omfattar hela eller delar av följande vägar; Grundbystrandsvägen, Kullerstasandsvägen, Kullerstastigen, Vretbovägen och Vretbostigen (se Karta 9 med rättigheter och gemensamhets anläggningar i avsnittet om genomförande). Samfällighetsföreningen ansvarar för skötsel, drift och underhåll samt eventuella förbättringsåtgärder för de ingående vägavsnitten i gemensamhetsanläggningen. Det finns ytterligare två anläggningssamfälligheter för vägar inom planområdet, gemensamhetsanläggningen, Grundby ga:5 för Kullerstavägen och Kullersta ga:2 för väg till/inom delägande fastigheter, Kullersta 1:57 och Kullersta 1:58. Inom dessa har inte bildats några samfällighetsföreningar. Där har de ingående fastigheterna i gemensamhetsanläggningarna ett gemensamt ansvar för skötsel, drift och underhåll samt för eventuella förbättringsåtgärder för respektive anläggnings aktuella vägavsnitt. (I området finns även samfällighets- och intresse-föreningar med andra ansvarsområden, till exempel för enskilda vatten- och avloppsanordningar.) I förgreningar och i förlängningen till flertalet av ovan nämnda vägar råder delägarförvaltning. Dessa förlängningar/förgreningsvägar har ofta en lägre standard med mindre vägbredd, ytskikt av grus, ofta avsaknad av diken och med en sämre bärighet än de större vägarna.

216 Eskilstuna kommun 29 (60) Det finns även privata vägar som anlagts på eget initiativ till enstaka fastighet/fastigheter som endast har servitut då de sträcker sig över andra fastigheter. Drift och underhåll av dessa vägar ansvarar de berörda fastighetsägarna själva för. Genom att kontakta lantmäteriet kan fastighetsägare undersöka möjligheten att bilda gemensamhetsanläggning för väg som är till nytta för fler fastigheter genom att ansöka om en lantmäteriförrättning. Vid bildande av gemensamhetsanläggningar kan det vara lämpligt att samtidigt bilda samfällighetsföreningar för förvaltning av aktuella vägar. På plankartan finns g- beteckningar på de aktuella vägsnitten där förslaget är att bilda gemensamhetsanläggningar på prickad kvartersmark. Några få privata vägar, tillfartsvägar till enskilda fastigheter som går över annans fastighet saknar servitut, eventuellt kan det då finnas avtal mellan berörda fastighetsägare. Det är enskilda fastighetsägare som initierar bildandet av servitut. Avtalsservitut bör inskrivas hos lantmäteriets fastighetsinskrivning för att rätten ska säkerställas vid framtida förändrade ägoförhållanden. Ett avtal om servitut ska innehålla viss formalia enligt jordabalken för att vara giltigt som servitut. Ersättning till fastighet som upplåter servitut utgår normalt. En ytterligare möjlighet är officialservitut där upplåtelse av mark (till exempel en väg) sker genom ett myndighetsbeslut, det kräver dock att rätten ska vara av väsentlig betydelse. En skriftlig ansökan inlämnas av berörd/a fastighetsägare till lantmäteriet som prövar ärendet om fastighetsreglering i en lantmäteriförrättning. I kommunens översiktsplans fördjupning för Mälarstranden, FÖP 5045 från 2005 finns riktlinjer som bör användas för att göra en bedömning av lämplig vägutformning vid detaljplaneläggning. Vid planering för permanentboende är det viktigt att bevaka att viktiga funktioner såsom utryckningsfordons framkomlighet, avfallshämtning, snöröjning etcetera kommer att fungera. Vid behov av nya vägar eller förbättring av befintliga vägar bör körbanebredden dimensioneras utifrån hur stort det nuvarande trafikflödet är och beräknas bli i framtiden, bebyggelsen i området samt efter terrängen. Ibland kan vägarna inte byggas ut till den standard som trafikmängden kräver, för att området t.ex. är för kuperat eller för att det inte finns utrymme mellan husen för bredare vägar. I detaljplanen föreslås vägområden för att möjliggöra standardförbättring av befintliga vägar och för anläggande av nya vägar inför ett bedömt framtida behov. Förslaget grundar sig på generella rekommendationer och riktlinjer för vägutformning enligt den fördjupade översiktsplanen för Mälarstranden, FÖP 5045 från Detaljplanens genomförandetid är ju satt till 15 år. Ett ökat åretruntboende inom detaljplaneområdet kan på sikt komma att ställa krav på bredare vägar från de boende i området. Kommunen ställer dock inga krav på områdets vägstandard, då det råder enskilt huvudmannaskap och planen anger ett fortsatt enskilt huvudmannaskap, då kommunen i nuläget inte avser att ta över huvudmannaskapet.

217 Eskilstuna kommun 30 (60) Ifall det skulle bli aktuellt med ett kommunalt övertagande av huvudmannaskapet framöver så kommer krav att ställas på att vägarna har en godtagbar standard sett ur kommunens perspektiv. Observera att det är upp till enskild huvudman, det vill säga fastighetsägarna, arrendatorerna och deras samfällighetsföreningar/intresseföreningar som nu har förvaltningsansvaret för respektive väg/anläggningssamfällighet att avgöra vägstandarden i området. Med beaktande av framkomlighet för utryckningsfordon och krav på framkomlighet och vändmöjligheter för hämtningsfordon och fordon för snöröjning. Bedömningen är att de viktigaste trafiktekniska åtgärderna i nuläget är att åtgärda befintliga vägar (lokalgator) så att framkomlighet för utryckningsfordon, avfallshantering och vinterväghållning möjliggörs. Vilket innebär att ordna ny vägsträckning där befintliga vägar inte kan åtgärdas och att anordna nya vändslingor, och vändplaner alternativt vändmöjlighet med trevägskors, för att bland annat kunna få en fungerande avfallshantering inom det föreslagna lokalgatunätet även vintertid. Detta innebär att mer mark behöver tas i anspråk. Kostnader uppstår då bland annat för upplåtelse av mark, omprövning av anläggningsbeslut, projektering och byggande. Efterfrågan-styrd kollektivtrafik kan eventuellt bli aktuellt för området framöver. Vilken då kan tänkas utgöras av mindre fordon än de reguljära bussarna i stadstrafik. Detta har betydelse för bland annat utformning av vägar och hållplatser. Skäl till val av enskilt huvudmannaskap är bland annat att det också gäller för angränsande områden och övriga likartade omvandlingsområden utefter kommunens Mälarstrand. Intentionen att området även framöver ska behålla den småskaliga karaktären som mer minner om fritidsboende/ landsbygdsområde än att efterlikna ett vanligt villakvarter i tätorten är ytterligare ett skäl för enskilt huvudmannaskap. Likväl som att samfällighetsföreningar redan idag ansvarar för drift och underhåll samt eventuella utbyggnader och förbättringar för merparten av befintliga vägar och en del samfällda grön-/ naturområden inom planområdet (observeras att några av väg och grön-/ naturområdena är anläggningssamfälligheter där det ännu inte bildats några samfällighetsföreningar). Detaljplanens vägområden och dess körbanebredd dimensioneras utifrån hur stort trafikflödet är på vägen, terrängen i området och den omgivande bebyggelsekaraktären. För att två personbilar eller en personbil och lastbil/avfallsfordon med lägre hastighet ska kunna mötas bör vägar ha en körbanebredd på minst 5,5 m. Vägområden bör då vara minst 8,5 meter. Där det är möjligt bör vägområden förses med öppna diken. Se exempel figur 36. (Då områdets vägar saknar vägren så är begreppet körbana och vägbana densamma i nedanstående tvärsektion, figur 4.)

218 Eskilstuna kommun 31 (60) Figur 4. Begrepp för tvärsektion väg För att bredda vägområdena behöver ytterligare mark tas i anspråk. Förslag till breddning har i största möjliga mån tagit hänsyn till befintliga förhållanden, genom att göra minsta möjliga intrång på befintlig tomtmark och vid stenmurar samt att undvika elstolpar och dylikt i möjligaste mån. Där det är möjligt har vägområden därför utökats över obebyggda naturområden istället för över tomtmark vid bebyggda fastigheter. Vissa smala vägavsnitt med bebyggelse på båda sidor och/eller med branta väglutningar och sådan omgivande terräng som inte medger att vägområdet breddas eller att vägen planas ut i tillräcklig omfattning kommer därför inte att kunna ingå i lokalgatusystemet. För att komma fram till några av dessa berörda fastigheter föreslås därför ny vägsträckning för lokalgatusystemet och för andra fastigheter föreslås tomttillfarter som utgörs av befintliga vägar eller som nya sträckningar. Figur 5. Den första vägsektionen visar hur lokalgator/uppsamlingsgator kan se ut med ett vägområde på 8,5 meter. Den andra vägsektionen visar hur ett bredare vägområde på 10,0 meter med ett öppet dike. Denna bredare vägsektion rekommenderas där utrymme finns. I figur 5 och 6 visas exempel på vägsektioner med olika bredd. Kortare lokalgator, exempelvis Kullerstasandsvägen inom det befintliga arrendeområdet vid Grundby 5:12, bör ha en körbanebredd på minst 3,5 meter. För avvattning av regn- och smältvatten är öppna diken att föredra. Där utrymme inte finns kan ett svackdike 1,5 m brett med makadambädd och dräneringsledning anordnas. Dikesområdet kan vintertid användas för snöupplag. I framtiden kan behovet av gångbanor uppstå och då kan svackdiken tas i anspråk för gångbanor med cirka 1,5-2,0 meters bredd. Kortare lokalgator med en körbanebredd om 3,5 meter och ett 1,5 meters svackdike på ena sidan av vägen ger ett vägområde på 5,0 meter.

219 Eskilstuna kommun 32 (60) Figur 6. Vägsektionerna visar exempel på smalare vägområden med svackdiken. Utrymme för vändzoner skapas i slutet av lokalgatorna. Dessa ska utformas utifrån att tyngre fordon, t ex avfallsfordon och snöröjningsfordon ska kunna vända. Alternativt till att skapa vändzoner är att skapa vändslingor, enligt plankarta. Vägar till enstaka fastigheter (tomttillfarter och tillfarter) och återvändsgator där vägutrymme och eller erforderliga vändplatser är utrymmesmässigt svåra eller på annat sätt olämpliga att anlägga, kommer inte att ingå i lokalgatunätet. På tomtmark som gränsar till tomttillfart (markerad som prickad kvartersmark på plankartan, för gemensam tomttillfart till fler fastigheter) får komplementbyggnad uppföras närmast en meter från fastighetsgräns vid tomtillfart och huvudbyggnad får uppföras närmast 4,5 meter från fastighetsgräns vid tomttillfart. Detta för att underlätta skötsel av komplementbyggnad och för att lättare kunna omhänderta snö på egen fastighet. Gång- och cykelvägar Inom detaljplaneområdet saknas separerade gång- och cykelvägar i lokalgatusystemet. Den för området begränsade gatubredden har en dämpande effekt på fordonshastigheter vilket ju är positivt vid ett delat gaturum. Inom detaljplanområdet finns flera rågångar och gångstigar/gångstråk i natur mellan fastigheter för att kunna nå vägar, större naturområden, strand och vatten. De två avgreningarna av Kullerstasandsvägen längst västerut föreslås ligga utanför lokalgatusystemet. De planeras att fortsatt vara tomttillfarter till de fastigheter som inte nås av ny föreslagen vägsträckning till Kullerstasandsvägen i norr. De befintliga avgreningarna föreslås att förutom att fortsatt vara tomttillfarter för de berörda fastigheterna även vara gång och cykelvägar framöver. Förslaget är att sträckan mellan Kullerstasandsvägen och Grundbystrandsvägen som tidigare användes som transportväg vid vatten- och avloppsutbyggnad i närliggande område och då var tänkt som en tillfällig väg nu behålls, eventuellt avsmalnad. Förslaget är att den framöver endast används som gång- och cykelväg för att enkelt kunna ta sig mellan planens delområden och till områden utanför planen med tillgång till bland annat busshållsplats och kommunal badplats (samt möjlighet till förläggning av underjordiska ledningar).

220 Eskilstuna kommun 33 (60) Kollektivtrafik Parkering Buss 203 trafikerar sträckan, Eskilstuna-Slätviken med två avgångar per dag. Busshållsplatser finns vid Brantåsen, Kullersta och Slätviken, det vill säga strax utanför detaljplaneområdet. Detaljplaneområdet kan i framtiden eventuellt få efterfrågan styrd kollektivtrafik. Vilken då kan tänkas utgöras av mindre fordon än de reguljära bussarna i stadstrafik, vilket har betydelse för bland annat utformning av vägar och hållplatser. Parkering planeras i första hand inom enskilda bostadsfastigheter, lika som i nuläget. Där detta inte är möjligt är planförslaget att möjliggöra parkering på samfälld mark och i några fall på enskild mark. Det finns enstaka fastigheter som har servitut för parkering utanför egen fastighet, det förekommer bland annat för Kullersta 1:44-1:47, Kullersta 1:48, och för Kullersta 1:58. En av de befintliga servitutsplatserna för Kullersta 1:58 (belägen mellan Kullersta 1:56 och Kullersta 1:52) behöver justeras något, då en breddning av Kullerstasandsvägen sker, då vägen kan inkräkta på befintlig servitutsplats. Planförslaget möjliggör för nya platser/lägen för parkering på fastigheten Grundby 5:3 invid Grundby 3:14 för dess tre stycken nuvarande ej avstyckade tomtplatser. Vid föreslagen plats för parkering vid marksamfälligheten Kullersta s:1 intill Mälarstranden används området redan i nuläget för parkering intill nuvarande vändplats. Den i samrådet föreslagna nya parkeringen på fastigheten Kullersta 1:31 invid Kullersta 1:16 för Kullersta 1:58 utgår i granskningsförslaget, istället justeras den befintliga servitutsplatsen vid breddning av Kullerstasandsvägen. Störningar Buller Risker Verksamheter som alstrar buller finns inte inom eller i anslutning till planområdet. Störningar från trafikbuller är begränsad då området till största del trafikeras med personbilar. Trafiken som förekommer har sitt mål vid vägen/gatan. Med anledning av ovanstående kommer planerade bostadsbyggnader att utsättas för omgivningsbuller i mindre omfattning varför någon särskild utredning och redovisning av buller situationen inte har gjorts, då det kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen. Inom detaljplaneområdet eller i dess närhet finns inga större anläggningar som kan innebära störningar eller risker för boende och miljö. Dock finns det inom detaljplaneområdet tankar för urin och avloppsvatten, vilka delvis utgör riskobjekt. Dessa kan tas bort i samband med planerad utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp. Fastighetsägaren ansvarar att tankar avlägsnas.

221 Eskilstuna kommun 34 (60) Intill planområdets södra delar vid Kullersta finns hästar, stall och beteshagar. Hästhållning medför allergener och kan även medföra flugor, buller, damm samt lukt från hästar, stall och gödsel. Boverket och Socialstyrelsen har i tidigare rekommendationer angett ett skyddsavstånd om 200 meter mellan hästanläggning och bostäder. Om stallanläggningen har färre än 10 hästar så bedöms avståndet kunna vara kortare (Hästar och bebyggelse 2004:17, Länsstyrelsen i Skåne). För att hävda hästhållningen samt skydda bostadsbebyggelsen föreslås inga nya bostäder i detaljplanen inom 100 meter från stallanläggning/gödselhantering samt 50 meter från område där hästar vistas dvs. beteshagar. Boverkets rapport 2011:6 Vägledning för planering för och individ djurhållning syftar till att underlätta tillämpningen av plan- och bygglagen genom att beskriva kunskapsläget och rättspraxis vad gäller djurhållning och fysisk planering. Vilken särskilt beskriver hästhållningens omgivningspåverkan och möjligheterna att begränsa negativ påverkan. Det framgår att forskningen på senare år har redovisat ett antal studier som berör allergenspridning i luft. Studierna visar att höga koncentrationer av hästallergen kunde mätas i och mycket nära stall och hagar, medan halterna snabbt sjönk med avståndet från hästarna. Förhöjda värden kunde uppmätas i närområdet, men efter meter från källan var halterna mycket låga eller under detektionsgränsen. I öppna landskap och i vindriktningen kan dock fortsatt och succesivt avklingande nivåer av allergen uppmätas på längre avstånd från hästgårdar. Forskarnas slutsatser är att relativt låga halter av hästallergen sprids inom en hästanläggnings närområde, främst inom de närmast m, men spridningen är beroende av de lokala förhållandena på platsen. Undersökningarna visar på att vegetation effektivt hindrar allergen från att spridas. Studier av hästallergen inomhus i bostäder visar att endast bostäder mycket nära stall (~10 m) hade mätbara halter inomhus, om ingen av de boende hade regelbunden kontakt med hästar. En för folkhälsan väsentlig allergenspridning sker via personer med djurkontakt. För att förhindra risken för spridning till allmänna miljöer såsom t ex affärer, bussar, skolor, arbetsplatser o s v bör det finnas möjlighet till dusch och klädombyte vid hästanläggningar. Den senare forskningen har börjat få genomslag i rättspraxis. Domstolarna tar allt mindre hänsyn till riktlinjer från myndigheter om skyddsavstånd och gör sina bedömningar efter de faktiska förhållandena i närområdet och de krav som finns i plan och bygglagen, PBL och i miljöbalken, MB. Krav på att beakta hälsorisker och att i största möjliga utsträckning undvika och eller förebygga olägenheter gentemot grannar, enligt 2 kapitlet i PBL. Kombinationen av åretruntbostäder och småskalig hästhållning bedöms möjlig då, vindriktningen är fördelaktig, andelen berörda omgivande bostadsfastigheter är låg och att en småskalig hästverksamhet är något som tillhör detaljplaneområdets lantliga karaktär.

222 Eskilstuna kommun 35 (60) Generellt blåser det från sydväst (SV) kring Mälaren. Enligt SMHI:s närmaste mätstation blåser vinden från SV (S, V) cirka 45 procent av året och från N/NO cirka 25 procent. Nordvästliga och västliga vindar är de mest fördelaktiga för då blåser det från hästgårdar och ut över åker/betesmarker. Inom planområdet har ett antal bostäder i närheten av hästgårdar, djurgårdar försetts med planbestämmelsen B 2, Bostäder, friliggande enbostadshus inom influensområde meter från stall och beteshagar. Det innebär att fastighetsägare eller eventuell köpare av dessa bostäder ska göras införstådda med att hästallergener och gödsellukt kan förekomma inom detta område. Även om en bostad ägs av någon som förstår problemet idag, så kan problem uppstå i nästa led om tomten säljs. Markägarna måste vara medvetna om inskränkningarna i deras rättigheter när det gäller hästhållning, djurhållning. Utbyggnaden av åretruntbostäder kring Kullersta innebär begränsningar för hästgårdarna. Åtgärder kan vidtas för att lindra effekterna av spridning av allergener: - I närområdet kring hästgårdar bör topografi och befintlig vegetation i största möjliga mån bevaras. - Rid-stigar anläggs på lämpligt sätt i förhållande till bebyggelse. - Öppen dialog mellan hästägare och boende, då närboendes uppfattning av hästhållningen är avgörande för upplevd störning. - Åtgärder kan vidtas mot lukt och flugor (ex täckta flytgödselbehållare). - Avskärmning och åtgärder för att minska buller kan vidtas. - Ventilationsluft från stallar kan renas med olika metoder. - Skötselrutiner och tillgång till dusch/omklädningsrum vid stall. Hästhållning, djurhållning för vissa djur inom detaljplanelagt område kräver tillstånd enligt Miljöbalken vilket ska sökas hos Miljökontoret i Eskilstuna kommun. Miljökontoret har tillsyn över att djurhållningen inte kan innebära olägenhet för människors hälsa. De djur som behöver sökas tillstånd för att hålla är häst, nötkreatur, får, get, svin (inkl. minigris), orm samt pälsdjur och fjäderfä som inte är sällskapsdjur. Ansvaret för djurskyddet, djurens välbefinnande är det länsstyrelsen som utövar tillsyn över. Översvämning och skred Inga nya bostadstomter eller avstyckningar föreslås intill Mälarstranden. Vid allt byggnads- och anläggningsarbete intill vattnet ska risk för översvämning, erosion och skred beaktas då en ökad hänsyn behöver tas till konsekvenser av klimatförändringar. Se även under rubrik Geotekniska förhållanden, skredrisk, grundläggning 1 Influensområde: Omgivande område som bedöms påverkas.

223 Eskilstuna kommun 36 (60) Teknisk försörjning Detaljplanekartan är försedd med flera områden med markanvändningen E, teknisk anläggning. Markanvändningen inom dessa områden har preciserats ytterligare för att kunna utnyttjas till de planerade typerna av tekniska anläggningar så som E 1 för pump- och E 2 för transformatorstationer. Vatten och avlopp Några få fastigheter inom den södra delen av planområdet ingår redan i det av Eskilstuna Energi och Miljö AB utbyggda va-nätet inom det av kommunfullmäktige beslutade och fastställda verksamhetsområdet för vattenoch avlopp. Det handlar om fastigheter och tillhörande tomter med adresserna Slätviksvägen 52 (Grundby 5:3), Slätviksvägen 42, 44, 46, 48 och 50 (Grundby 3:14 och Grundby 3:15 vars ursprung, innan avstyckning var Grundby 3:3), Kullerstastigen 5, 8 och 10 (Kullersta 2:2, 1:62 och 2:1). Fastigheterna inom övriga delar av planområdet ligger inom planerat verksamhetsområde för kommunal vatten- och avlopputbyggnad inom en nära framtid. Då många av fastigheterna helt saknar eller har anläggningar för enskilda avlopp som inte klarar dagens reningskrav. All bebyggelse ska anslutas till kommunens planerade och utbyggda va-nät. Anslutning till va-nätet är en förutsättning för att få bygglov. Fastighetsägare som saknar giltigt skäl att inte ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet kan komma att föreläggas om förbud att släppa ut avloppsvatten som inte är tillräckligt renat. Föreläggandet förenas med vite. (Det är miljökontoret som har ansvar och tillsyn av enskilda avlopp liksom prövning om deras inrättande i kommunen.) Eskilstuna Energi- och Miljö AB har inga ledningar inom bostadsfastigheter. Inom respektive fastighet bekostar och ordnar respektive fastighetsägare grävning och ledningsdragning för vatten och avlopp. För enskilda fastigheter planeras för anslutningspunkt vid fastighetsgräns, detta gäller dock inte för enskilda bostadshus vid arrendetomter då dessa saknar fastighetsgränser. Detaljplanen medger avstyckning av befintliga arrendetomter. Avstyckning till egen fastighet är ett krav för att möjliggöra va-anslutning till de tomtplatser som i nuläget inte är avstyckade (till enskilda fastigheter för respektive tomtplats). Va-systemet dimensioneras så att det klarar även arrendefastigheterna. El, tele, bredband, värme Elnätet är utbyggt, det finns två stycken befintliga nätstationer inom detaljplaneområdet vid Grundby 5:3 och vid Kullersta 1:5. Sevab Nät AB har som nätleverantör avtalsservitut för kraft- och elledningar inom planområdet. En omvandling av området kan innebära att elnätet behöver förstärkas. Befintliga luftledningar förekommer inom allmänplatsmark och kvartersmark. Vid tillbyggnad och uppförande av nya byggnader och anläggningar ska hänsyn tas till såväl markförlagda ledningar som luftledningar.

224 Eskilstuna kommun 37 (60) Stråk för nya markförlagda kablar planeras bland annat i två föreslagna gångstråk på allmänplats, NATUR vid Kullersta 1:31. I detaljplaneförslaget finns flera E-områden utlagda, flertalet av dessa E- områden planeras för va-utbyggnaden med E 1 för pumpstationer etc. E 2 områden planeras för två stycken nya transformatorstationer och för de två redan befintliga. De nya placeras vid Kullersta 1:5 (söder om Kullersta 1:41) och vid Kullersta 1:31 del 2 (söder om Kullersta 1:10), bredvid det senare E 2 - området som avsatts för transformatorstation planeras även E 1 för en pumpstation närmast intill Kullersta 1:36. Telenätet är utbyggt inom detaljplaneområdet. Detaljplaneområdet ingår inte i Eskilstuna Energi och Miljös distributionsområde för fjärrvärme. Utbyggnad av fjärrvärme är inte aktuellt inom området. Ifall intresse att teckna avtal finns från tillräckligt antal fastighetsägare ges möjlighet och ekonomisk rimlighet för att kunna ansluta sig till stadsnätet. Avfall För avfallshantering inom Sverige finns övergripande lagar, förordningar och föreskrifter, i nuläget bland annat Miljöbalken, Avfallsförordningen, Föreskrifter om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av Miljöbalken, Lag om allmänna vattentjänster, Arbetsmiljölagen med flera. För kommunens avfallshantering finns utöver dessa tillämpliga lagar, förordningar och föreskrifter med mera, i dagsläget gällande lokala renhållningsföreskrifter med bilaga innehållande anvisningar om sortering och överlämnande av avfall. För mer detaljerad information i detta avseende finns även renhållningsorganisationens avfallshandledning. Föreskrifterna tillsammans med bland annat tillhörande bilaga beskriver vad som i nuläget gäller för kommunens avfallshantering, vem som ansvarar för vad och så vidare. Inom planområdet sköter Eskilstuna Energi och Miljö i nuläget hämtningen av sorterat hushållsavfall från enskilda avfallsbehållare/kärl / ( soptunnor ). Framkomligheten är dålig på många vägsträckor. Där avfallsfordon inte kan komma fram, dras idag avfallsbehållare/kärl fram till en samlingsplats vid närmaste större väg. För att hämtningsvägen ska uppfylla gällande lagar och regelverk måste krav enligt branschorganisation Avfall Sverige följas. Vägen bör vara minst 5,5 meter bred ifall körning i båda riktningarna förekommer. Om vägen är mötesfri kan vägen vara smalare men bör vara minst 3,5 meter bred. Träd och växtlighet får inte inkräkta på vägen, varken inom vägbredden eller

225 Eskilstuna kommun 38 (60) inom den fria höjden som ska vara 4,5 meter. Vid återvändsgator kräver avfallsfordon en vändplan med minst 18 meters diameter med en hindersfri remsa på ytterligare 1,5 meter runt om, då det ur arbetsmiljösynpunkt av säkerhetsskäl är olämpligt att backa i bostadsområden. Alternativ till ovan nämnda vändplan kan vara en vändplats eller en trevägskorsning som möjliggör en så kallad T-vändning. Exempel med olika utformning av vändmöjligheter kan ses i figur 7. I övrigt ska hämtningsvägar ha fri sikt och god framkomlighet. De ska vara snöröjda och halkbekämpade vintertid och snövallar får inte inkräkta på vägbredden. Eskilstuna Energi och Miljö sköter även tömning/hämtning av avloppstankar och latrin samt slamsugning inom planområdet i nuläget. För områdets vägar råder enskilt huvudmannaskap. Detaljplanen medger möjlighet men det är fastighetsägarna, samfällighetsföreningar, ekonomiska föreningar och intresseföreningar i förekommande fall som ansvarar för att utforma och anlägga vägarna så att avfallshantering kan ske. Vid många återvändsgator inom detaljplaneområdet går det att anordna tillräckligt stora vändplaner alternativt trevägskors för att ett avfallsfordon ska kunna vända, och därmed kunna trafikera vägar med i övrigt godtagbar standard vad gäller bärighet, lutning och vägbredd. En del vägar bedöms inte kunna trafikeras av avfallsfordon, då vägarna är för smala och inte bedöms kunna breddas på grund av omgivande tomtmark alternativt att vägarna är för branta för att kunna trafikeras (särskilt under vintertid), det kan också saknas möjlighet eller vara olämpligt/svårt att anlägga en vändplan eller trevägskors med tillräcklig yta. I undantagsfall kan därför godkännas att avfallskärl vid hämtningstillfället dras ut till närmaste korsning eller uppsamlingsplats, vilket då ska avtalas med Eskilstuna Energi och Miljö AB. Figur 7. Minimiradier och mått för trevägskors och vändplan

226 Eskilstuna kommun 39 (60) Dagvatten Många vägar inom planområdet saknar diken och avvattning sker direkt på tomtmark. Vid en del vägavsnitt med diken kan kvarstående vatten samlas efter regn. För övrigt dagvatten sker infiltration direkt på tomtmark eller inom naturområden. Inom större del av planområdet sker naturlig avrinning mot Mälaren. Tillses att dagvattenåtgärder vidtas vid flacka områden/lågpunkter där vatten vid olika tidpunkter kan bli stående, till exempel vid snösmältning, häftiga regn eller skyfall. Där flacka områden med lågpunkter har identifierats ska åtgärder för avledning/avvattning vidtas för att säkerställa att kvartersmarken blir lämplig för bebyggelse. Detta ska särskilt beaktas där möjlighet till nya avstyckningar för uppförande av bostäder medges i planen. Sankmarker i skogsområden och bibehållna gröna naturstråk mellan bebyggelsen är viktiga för fördröjningen och avrinningen mot Mälaren. Vid naturområden är det möjligt att anordna gemensamhetsanläggning för dagvatten, där problem med dagvatten kan uppstå. Enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 6 är det va-huvudmannen som har ansvar att anordna ett dagvattensystem som kan hantera flöden som kan förekomma med upp till ett 10-års regn. Bedömningen är att det befintliga dagvattensystemet i området med lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD är tillräckligt för att hantera flöden från området vid ett 10-års regn. All ny exploatering inom detaljplaneområdet ska följa Eskilstuna kommuns riktlinjer för dagvatten. Vid extrema regnsituationer är det viktigt att ett fungerande dagvattensystem finns för avvattningen av hela området med diken och trummor och så vidare. Risken för översvämning och föroreningsspridning inom fastigheterna är relativt låg om rätt byggnadsmaterial och LOD används.

227 Eskilstuna kommun 40 (60) Karta 8. Lokal ytavrinning, flödesvägar och lågpunkter, uppgift från översiktsplan, ÖP Eskilstuna kommun Lantmäteriet Vad gäller recipientkänslighet (vattenkvalitet) så är marken(morän) oförorenad, lämplig för infiltration och dagvatten från fastigheter bedöms ha låg föroreningshalt. Risken för negativ påverkan av recipienten bedöms vara låg. Förorenat dagvatten ska omhändertas så nära källan som möjligt. Genom infiltration på tomtmark kan dagvattnet renas, grundvattennivån tryggas och fördröjning av större flöden ske vid kraftfulla regn. Fördröjning genom att undvika stora hårdgjorda ytor samt att låta vatten från tak och vatten från hårdgjorda ytor rinna till gräs och grusytor är enkla sätt att åstadkomma infiltration. Dagvatten inom tomtmark ska så långt som möjligt renas och infiltreras inom varje fastighet. Endast en sjundedel av fastigheten får bebyggas och en så liten del som möjligt av fastigheten bör hårdgöras. Inom bostadsfastigheter som är branta eller omfattar slänter, har en särskild bestämmelse om att en smal markremsa mot fastighetsgräns ska vara tillgänglig för omhändertagande av dagvatten (planbestämmelse n 1 ). Detta för att minska riskerna för att dagvatten vid höga flöden rinner över till angränsande fastigheter eller över vägar. Vid ansökan om bygglov ska dagvattenhantering redovisas. Vägdagvatten ska tas om hand lokalt. Om det inte kan tas om hand lokalt, ska det renas innan det leds till recipient. Om en damm används som rening, ska den i första hand anläggas på naturmark inom detaljplaneområdet. En förändring av dagvattenhanteringen, till exempel vid breddning av väg, är anmälnings-pliktigt enligt miljöbalken. Det ska i förväg anmälas till miljöavdelningen.

228 Eskilstuna kommun 41 (60) Inverkan på miljön och hälsan I PBL (Plan- och bygglagen) ställs krav på att en detaljplan som medför betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med mark- och vatten och andra resurser ska miljökonsekvensbeskrivas. En miljökonsekvensbeskrivning är en process och ett dokument (MKB) som grundligt undersöker och utvärderar de konsekvenser som detaljplanen kan innebära. En utförlig MKB behövs enbart om den medför betydande påverkan för miljön. Detaljplanen för Ekensholm/Grundby/Kullersta bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan och uppskattas medföra få negativa effekter enligt genomförd behovsbedömning (se separat dokument). Detaljplanens medföljande konsekvenser och åtgärder redovisas under rubriken Inverkan på miljön och hälsan i detta dokument (planbeskrivningen). Arbetet med konsekvensbeskrivningen följer arbetet med detaljplanen och utvecklas under processens gång. Konsekvenser som bedöms är ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala. Beskrivning av alternativ Alternativ används för att kunna jämföra konsekvenser, beskriva skillnaden mellan planförslagets konsekvenser och konsekvenser av ett nollalternativ. Alternativ 0 (noll) innebär att nuvarande utveckling fortgår utan några planmässiga förändringar. Det innebär att området fortsätter att vara ett fritidshusområde med en successivt ökad andel åretruntbostäder. Befintliga områdesbestämmelser som gäller saknar uttalade storlekar på byggrätter och utformning, vilket kan leda till väldigt utstickande/skiftande bebyggelse vid såväl närliggande tomter som i området i stort. Alternativ 1 beskriver konsekvenserna av den föreslagna detaljplanen för Ekensholm/Grundby/Kullersta. Detaljplanen medför endast ett fåtal ytterligare bostadsfastigheter, en större andel åretruntboende och något större byggrätter jämfört med den genomsnittsliga bebyggelsen i dagsläget. Alternativ 0 Ekologiska Ingen utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp innebär att nuvarande utsläpp till Mälaren kvarstår. (En detaljplan behöver tas fram innan utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp som i sin tur innebär att utsläppen till Mälaren minskar.) Många människor är beroende av Mälaren för sitt dagliga dricksvatten. Utrymme saknas delvis för omhändertagande av dagvatten från vägar. Avvattning sker ofta direkt till väg- eller tomtmark. Dagvattnet bedöms inte i någon hög grad påverka Mälaren. Anläggandet av bryggor är inte reglerat i gällande områdes-bestämmelser. En successiv utbyggnad av åretruntbostäder medför en risk att biologiska värden

229 Eskilstuna kommun 42 (60) skadas, då det kan leda till en oplanerad och icke samordnad utbyggnad av bryggor. Vilket kan minska andelen orörda och sammanhängande strand- och vasspartier som kan leda till försämrade livsvillkor för växter och djur samt minskad vattenströmning. Området har en stor andel grönska, solida värdefulla träd, stenmurar och en stor del opåverkad topografi. I befintliga områdesbestämmelser finns ingen bestämmelse om hänsyn till befintlig vegetation och dess värden. Risk finns att biologiska värden skadas. Vid en successiv utbyggnad av bostäder finns en risk för att vegetation försvinner och att stora schaktnings-, sprängnings- och utfyllnadsarbeten genomförs, vilket innebär en negativ påverkan. Ekonomiska En ökad andel åretruntbostäder innebär en större belastning på befintligt vägnät och behov av upprustning av vägarna. Upprustning av de samfällda vägarna samordnas av vägföreningar, men belastar den enskilda fastighetsägaren. Befintliga vägområden är bitvis för branta och smala, vilket försvårar tillgängligheten för exempelvis sopbilar och utryckningsfordon. Oklara begränsningar i byggrätter inom området kan vara begränsande för fastighetsägare som vill omvandla sitt fritidshus till åretruntbostad. Kulturella Sociala Områdets karaktär har börjat omvandlas och kommer att fortsätta förändras i takt med att allt fler fritidshus blir åretruntbostäder. Gällande områdesbestämmelser saknar delvis riktlinjer för gestaltning samt anpassning till områdets kulturvärden, vilket kan påverkar områdets karaktär negativt. Blandningen av åretruntbostäder och fritidshusboende kan innebära olika intressen och viljor för områdets utveckling vad gäller exempelvis vägfrågor. Områdets förändrade karaktär med blandning av fritids- och permanentboende kan upplevas som negativt för dem som vill bevara områdets karaktär. Alternativ 1, planförslaget Ekologiska Bygglov för nybyggnad/tillbyggnad/ombyggnad av bostad kan inte fås utan godkänd vatten- och avloppslösning. Med planerad utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp kommer den totala vattenanvändningen öka men samtidigt kommer utsläppen till Mälaren att minska. Ett förbättrat vägnät med diken kan innebära förbättringar för dränering och dagvattenhantering. Detaljplanen föreskriver ett lokalt omhändertagande av dagvattnet för att inte öka belastningen på Mälaren i jämförelse med dagens situation. En stor andel grönska och naturstråk mellan bebyggelsen underlättar omhändertagande av dagvatten. Med fler åretruntboende och ytterligare avstyckade fastigheter ökar eventuellt efterfrågan på båtplatser vilket kan leda till ingrepp i vass- och strandpartier. För att inte öka antalet bryggor tillåts endast en brygga för varje enskild strandfastighet/strandtomt med bostad. Strandskydd föreslås fortsatt råda inom

230 Eskilstuna kommun 43 (60) NATUR-områden, där endast befintliga bryggors utbredning (markerade på plankartorna) undantas från strandskyddet. Eventuell ökad båttrafik ökar också utsläppen i Mälaren. Ökad andel åretruntboende ger en ökad användning av naturområden som i sin tur får en ökad påverkan och slitage. Därför är det viktigt att en större andel natur sparas så slitaget sprids och återhämtningen för naturen går fortare. Planbestämmelser och rekommendationer i planbeskrivningen begränsar delvis påverkan på vegetation, topografi och storlek på schaktning, uppfyllnader och sprängning. Ökad andel åretruntboende ökar användande och slitage av naturoch strandområden. Konsekvensen minskas genom bevarande av strandskyddet på natur-, strand- och vattenområden. Detaljplaneområdet ligger till stora delar i norrsluttning ner mot Mälaren, vilket är ofördelaktigt för bostäders lokalklimat. En liten del tidigare obebyggd skogsmark bebyggs i kanten mot den befintliga bebyggelsen. Ökad andel åretruntboende innebär mer trafik till området, ökat slitage på vägar, ökade buller- och luftföroreningar, ökat behov av transporter, större energiförbrukning och uttag av fossila bränslen. Utvädring av eventuella luftföroreningar i området ses som god då området är glest bebyggt. Omvandlingen medverkar inte till att uppnå kommunala, regionala och nationella miljömål om att minska användningen av fossila bränslen och minimera behovet av transporter och energibehov. Ekonomiska Individ nivå En ökad andel åretruntboende innebär en större belastning på befintligt vägnät och behov av upprustning av vägarna. Upprustning av de samfällda vägarna samordnas av vägföreningar men belastar den enskilda fastighetsägaren. I omvandlingsområden ökar ofta kraven på bättre infrastruktur och skötsel efter några år, vilket kan innebära ökade kostnader för de boende i området. En ökad andel åretruntboende kan innebära ökade kommunala kostnader för service, så som till exempel skolskjuts och hemtjänst. Någon utbyggnad av kollektivtrafik eller service är i dagsläget inte planerad inom eller i anslutning till området. Boende i området behöver ta sig utanför området för service. Medgivande till att ordna verksamhet i del av bostad gör att fler har möjlighet att arbeta hemifrån. Kulturella Detaljplaneområdets karaktär har till viss del redan förändrats och förändringen kommer att fortsätta i takt med att allt fler fritidshus blir åretruntbostäder. Ökade byggrätter kan innebära att områdets karaktär och landskapsbild förändras, med en mindre andel grönska, ändrade byggnadsvolymer och tätare bebyggelsestruktur. Kulturhistorisk intressant fritidshusbebyggelse kan komma att förändras ifall den omvandlas till åretruntbostäder med större byggnadsareal. Detaljplanen föreskriver att hänsyn ska tas till områdets viktigaste karaktärsdrag och värden vid ny- och tillbyggnad. Detta ska särskilt beaktas för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

231 Eskilstuna kommun 44 (60) Särskilt utpekad kulturhistorisk intressant bebyggelse får planbestämmelse a1 (administrativ bestämmelse) om utökad bygglovsplikt, för sådana åtgärder som för övrig bebyggelse är bygglovsbefriad enligt plan- och bygglagen. Sociala Ökad trafik inom detaljplaneområdet kan innebära störningar och minskad trafiksäkerhet. Ökat slitage på strand- och naturområden kan göra att området upplevs mindre attraktivt. Ett ökat underlag av åretruntboende i området kan eventuellt medföra bättre kollektivtrafik samt skolskjuts. Detaljplanen medför att det blir mer attraktivt att bo året runt i planområdet. En ökad efterfrågan kan leda till höjda fastighetspriser och att främst resursstarka individer kan bo i området. I takt med ett ökat åretruntboende vid Mälarstranden minskar delen renodlade fritidshusområden i kommunen. Områdets förändrade karaktär med blandningen av fritidshus och permanentbostäder kan upplevas som negativt för dem som vill bevara områdets fritidshuskaraktär när området utvecklas att mer likna ett vanligt villaområde. Landskapet är varierat med närhet till såväl skog, öppen mark och vatten. Närområdet inbjuder till goda möjligheter för fysisk aktivitet av olika slag bland annat promenader, vandringar längs Gyllenhielmska leden samt cykelturer utefter Mälarleden. Mälaren ger möjlighet till bad, vattensporter och båtliv av olika slag. På vintern ges möjlighet till skridsko och långfärdsåkning om isarna tillåter. I området finns goda förutsättningar för en aktiv fritid för människor i alla åldrar. Delar av detaljplaneområdet har kraftiga höjdvariationer. Inom varje fastighet gäller samhällets regelverk för tillgänglighet till och inom byggnad, men vissa delar av gatunätet kan bli svårare att utnyttja för rörelsehindrade annat än med motorfordon. Administrativa frågor Övrigt GENOMFÖRANDE Nedan följer en beskrivning av de åtgärder som behövs för ett ändamålsenligt och samordnat plangenomförande avseende organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska frågor. Den är tänkt som en vägledning till de olika genomförandeåtgärderna. Den har inte någon självständig rättsverkan, då frågor som rör fastighetsbildning, vägar, vatten- och avloppsanläggningar, m.m.

232 Eskilstuna kommun 45 (60) regleras inom respektive speciallag. Organisatoriska frågor Tidplan Juni 2017 Maj 2018 Oktober 2018 November 2018 Samråd Granskning Stadsbyggnadsnämnden antar detaljplanen Detaljplanen vinner laga kraft förutsatt att den inte överklagas. Genomförande -tid Detaljplanens genomförandetid är 15 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning om någon skada uppstår av denna anledning. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla men om planen då ändras eller upphävs finns ingen rätt till ersättning för de byggrätter som gått förlorade. Huvudmannaskap För området föreslås enskilt huvudmannaskap. Det innebär att det är fastighetsägarna inom planområdet som bekostar och ansvarar för utbyggnad, drift och skötsel av allmänna platser*, exempelvis vägar och naturområden. Det gemensamma ansvaret fullgörs ofta genom att fastighetsägare går samman och bildar en eller flera samfällighetsförening/ar för detta. Då området rör sig om ett omvandlingsområde med befintliga vägar och naturområden finns redan flera samfällighetsföreningar bildade med olika ansvarsområden, se vidare under punkten ansvarsfördelning. *Plan- och bygglagens definition av allmän plats: en gata, en väg, en park ett torg eller annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. Kommunen är alltså inte huvudman för allmän platsmark vare sig i nuläget eller efter det att planen vunnit laga kraft. Kommunen äger inte någon mark inom planområdet. Skälen för valet av enskilt huvudmannaskap finns beskrivet i nedanstående text, dessa skäl anges även under rubriken gator och trafik på sidan 29. Enskilt huvudmannaskap gäller även för angränsande områden och övriga likartade omvandlingsområden utefter kommunens Mälarstrand. Intentionen är att detta område framöver ska behålla den småskaliga karaktären som mer minner om fritidsboende/ landsbygdsområde än att efterlikna ett vanligt villakvarter i tätorten. Samfällighetsföreningar ansvarar fortsatt för drift och underhåll samt eventuella

233 Eskilstuna kommun 46 (60) utbyggnader och förbättringar av merparten befintliga vägar och till viss del samfällda grön-/ naturområden inom planområdet. Beaktas att några av väg och grön-/ naturområdena idag är anläggnings-samfälligheter där det (ännu) inte bildats några samfällighetsföreningar. Ansvarsfördelning Planen förutser att i nuläget fungerande samfällighetsföreningar har fortsatt förvaltningsansvar för sina skilda ansvarsområden, då detta verkar vara den allmänna viljan inom planområdet. Det innebär också att de tillsammans med blivande nybildade föreningar blir huvudmän för allmänplats mark (NATUR och LOKALGATA) inom sitt respektive ansvarsområde. Förslaget är att bilda flera nya gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar för berörda fastigheter. För de fastigheter som berörs av den nya vägsträckan som behövs från den nordöstra änden av Kullerstasandsvägen, från Kullersta 1:52 och vidare västerut och som föreslås avslutas med en vändplan mellan Kullersta 1:33 och Grundby 3:12 är förslaget att bilda en ny gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening för att anordna vägen för att eventuellt i ett senare skede tas med i den befintliga samfällighetsföreningen Grundby Kullersta Samfällighetsförening ansvarig väghållare för Grundby ga:1. Vid föreslagen ny vändslinga vid fastigheterna Kullersta 1:42, 1:43 och 1:44 så ingår den del som utgör väg till fastigheterna Kullersta 1:44-1:48 redan i befintlig vägsamfällighet, Grundby ga:1. Förslaget är att en ny förrättning görs i samband med anordnande av vändslingan och att den tas med i den befintliga samfälligheten. Vändslingan betjänar de befintliga fastigheterna Kullersta 1:42-1:48 tillsammans med nybildade fastigheter som möjliggörs i detaljplanen. Nya gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar föreslås även för både befintliga och nya gemensamma tomttillfarter. Inom området finns idag Kullersta Samfällighetsförening (som är ägare till fastigheten Kullersta 1:5) med Kullersta ga:1 och Grundby-Kullersta Samfällighetsförening, där den senare är en renodlad vägsamfällighet och ansvarig väghållare för Grundby ga:1, vilket utgör en större del av det samfällda vägsystemet inom området. Det finns ytterligare befintliga mark- och anläggningssamfälligheter inom området med delägarfastigheter som inte bildat föreningar som till exempel gemensamhetsanläggningen Grundby ga:5 för Kullerstavägen. Nedan finns en sammanställning av befintliga gemensamhetsanläggningar (ga:) och samfälligheter (s:) inom området; Kullersta s:1 (marksamfällighet) med ändamål vägar, med delägarfastigheterna Grundby 5:3, Kullersta 1:5, 1:31 och 2:1. Kullersta ga:1, sektion 1 med ändamål bland annat grönområde och vägar, sektion 2 med ändamål bland annat utrymme för småbåtar och båtuppläggningsplats, med delägarfastigheterna som ingår i Kullersta samfällighetsförening.

234 Eskilstuna kommun 47 (60) Kullersta ga:2 med ändamål tillfartsväg, med delägarfastigheter Kullersta 1:57 och 1:58. Kullersta ga:3 med ändamål vattentäkt med tillhörande anordningar under förvaltning av Kullersta samfällighetsförening, med delägarfastigheter Kullersta 1:50, 1:51, 1:52, 1:53, 1:54, 1:55, 1:56 och 1:57. Kullersta ga:4 med ändamål vattentäkt med tillhörande anordningar under förvaltning av Kullersta samfällighetsförening, med delägarfastigheter Kullersta 1:41, 1:42, 1:43, 1:44, 1:45, 1:46 och 1:47. Grundby s:1 (marksamfällighet) med ändamål vägar med delägarfastigheterna Grundby 1:4, 1:12, 1:60, 2:4 och 4:3 (som ligger utanför planområdet) och Grundby 5:3 inom planområdet. Grundby ga:1 med ändamål vägar, med ett större antal delägarfastigheter som dels är fastigheterna inom planområdet samt en mängd fastigheter utanför planområdet som också ingår. Grundby ga:5 med ändamål väg, med delägarfastigheter Kullersta 1:13, 1:14, 1:15, 1:31, 2:4, 2:5 och 2:8. Ekensholm ga:1 med ändamål och utrymme för avloppsledning med brunnar, infiltrationsanläggning med brunnar och dräneringsledning, vattentäkt med hydrofor och ledningar, med delägarfastigheter Ekensholm 4:4, 4:5, 4:6, 4:7, 4:8 och 4:9. För övrigt finns det åtskilliga rättigheter inom området såsom till exempel servitut av olika slag, ledningsrätt, nyttjanderätt, vägrätt, viltvårdsområde och fiskevårdsområde. Nedan följer rättigheter som framgår av fastighetsförteckningen; Näsbyholm 3:37 med Sevab Nät AB har avtalsservitut för kraft- och elledningar inom planområdet. Eskilstuna Energi och Miljö AB har ledningsrätter för vatten- och avlopp inom planområdet. Grundby 3:6 har avtalsservitut för brunn (som belastar Grundby 3:7). Grundby 5:13 har officialservitut för vattenledning som belastar Grundby 5:14. Grundby 5:13 och 5:15 har officialservitut för avloppsbrunn som belastar Grundby 5:3. Ekensholm 4:2, 4:3, 4:5, 4:6, 4:7 och 4:8 har officialservitut för vattentäkt som belastar Ekensholm 4:4. Ekensholm 4:9 har officialservitut för va som belastar Ekensholm 4:1. Kullersta 1:32 (fastighet utanför planområdet) har officialservitut för vattentäkt,vattenledning som belastar Kullersta 1:5. Kullersta 2:4 och 2:5 har officialservitut för avlopp som belastar Kullersta 2:8. Kullersta 1:44, 1:45, 1:46, 1:47, 1:48 och 1:58 har officialservitut för parkering som belastar Kullersta 1:5. Ekensholm 4:4 och 4:9 har officialservitut för båtplats och badplats som

235 Eskilstuna kommun 48 (60) belastar Ekensholm 4:1. Ekensholm 4:2, 4:3, 4:5, 4:6, 4:7 och 4:8 har officialservitut för båtplats och badplats Ekensholm 4:1. Grundby 5:2 har avtalsservitut för båtplats som belastar Grundby 5:3 olokaliserad. Grundby 3:12 har officialservitut för båtplats och badplats som belastar Grundby 5:3. Kullersta 1:31 har officialservitut för båtplats och badplats och väg som belastar Kullersta 1:20. Kullersta 1:33, 1:34, 1:35, 1:36 och1:37 har officialservitut för båtplats som belastar Kullersta 1:31. Ekensholm ga:1 har officialservitut för utrymme. Kullersta ga:1 har officialservitut för utrymme. Kullersta ga:3 har officialservitut för utrymme. Kullersta ga:4 har officialservitut för utrymme. Kullersta 1:25, 1:26, 1:28, 1:29 och 2:2 har officialservitut för väg i samfälld mark. Kullersta 1:10,1:11, 1:12, 1:13, 1:14, 1:15, 1:16, 1:17, 1:18, 1:20, 1:25, 1:26, 1:27, 1:28, 1:29, 1:31, 1:49, 1:50, 2:4 och 2:5 har officialservitut för väg. Grundby 3:8, 3:9, 3:10, 3:11, 3:12, 5:3, 5:9, 5:10, 5:11, 5:17 och 5:27 har officialservitut för väg. Ekensholm 4:2, 4:3, 4:5, 4:6, 4:7 och 4:8 har officialservitut för väg. Följande fastigheter har rättigheter utanför planområdet; Kullersta 1:59, 1:60 och 1:61 har officialservitut för vattentäkt. Fastigheten Kullersta 1:40 har väg i samfälld vägmark. Eventuella servitut som tillkommit genom vattendom eller liknande saknas i ovanstående förteckning över servitut. Vidare saknas eventuellt avtalsrättigheter som inte har offentliggjorts genom inskrivning i fastighetsregistret.

236 Eskilstuna kommun 49 (60) Karta 9. Rättigheter och gemensamhetsanläggningar som finns redovisade i Eskilstunakartan. Eskilstuna kommun Lantmäteriet Karta 9 redovisar de befintliga rättigheter och gemensamhets- anläggningar som finns markerade i Eskilstunakartan i form av punkter, linjer och ytor med olika färg enligt ovanstående beteckningar. Det är dock inte någon fullständig redovisning av de rättigheter som finns inom området. Det finns till exempel avtal för fastigheter med olika typer av rättigheter som inte är registrerade i fastighetsregistret eller är utmärkta på karta. Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i en mindre del av området och det är planerat att byggas ut i resterande delar. Eskilstuna Energi och Miljö AB ansvarar för va-ledningar (vatten och avlopp), fram till anslutningspunkt vid fastighetsgräns inom kommunalt verksamhetsområde för vatten- och avlopp. SEVAB ansvarar för elledningar fram till elmätare. Telia Sonera AB ansvarar för teleledningar fram till kopplingspunkt. Fastighetsrättsliga frågor Berörda fastigheter Inom detaljplaneområdet finns cirka 84 privatägda fastigheter, varav cirka 79 av dessa är bebyggda. Fyra av de större fastigheterna inrymmer tillsammans cirka 30 arrendetomter/tomtplatser.

237 Eskilstuna kommun 50 (60) På fastigheten Grundby 5:12 finns 12 arrendetomter samt ett tillhörande naturområde vid Kullerstasandsvägen. På fastigheten Grundby 5:3 finns utöver naturområden och teknikområde, 13 arrendetomter, varav 12 stycken vid Grundbystrandsvägen och en vid Slätviksvägen. På fastigheten Grundby 3:14 finns tre ej avstyckade tomtplatser med ett tillhörande trädgårds/skogsområde (naturområde) vid Slätviksvägen och vid Kullersta 1:31 finns två arrendetomter vid Kullerstasandsvägen utöver skogsområden (naturområden) och teknikområden. Vid de mindre fastigheterna Grundby 5:9 och Grundby 5:10 finns det en avdelad arrendetomt per fastighet, där fastigheterna i övrigt består av obebyggd naturmark. På flertalet av de större fastigheterna ryms även vägområden, såsom lokalgata och tillfarter till tomter samt gångstråk, inom dessa områden är planeringen även att möjliggöra dragning av underjordiska ledningar. Sex av fastigheterna som berörs av detaljplaneförslaget är skogs- och/eller jordbruksfastigheter, hälften av dessa är bebyggda inom planområdet. Fastighetsbildning Detaljplanens intention är att behålla nuvarande tomtstruktur, med möjlighet att bilda ett fåtal nya fastigheter. Detaljplaneförslaget medger exploatering med cirka 20 helt nya avstyckningar samt klyvning av en större bostadsfastighet utöver möjligheten att stycka av cirka 30 befintliga arrendetomter/tomtplatser. Fastigheter som detaljplanen medger avstyckning är: Ekensholm 4:2 kan bilda en ny bostadsfastighet, Grundby 3:11 kan bilda en ny bostadsfastighet, Grundby 5:12 kan bilda 12 nya bostadsfastigheter vid befintliga arrenden samt en natur/skogsfastighet planerad som allmänplatsmark NATUR avsett för friluftsliv/rekreation, Grundby 5:3 del 10 kan bilda 18 nya bostadsfastigheter varav 13 vid befintliga arrenden, Kullersta 1:5 kan bilda tre nya bostadsfastigheter, Kullersta 2:8, del 1 kan bilda tre nya bostadsfastigheter Kullersta 1:31, del 1 kan bilda fyra nya bostadsfastigheter Kullersta 1:31 del 2 kan bilda sju nya bostadsfastigheter varav 2 vid befintliga arrenden, Grundby 3:14 kan bilda tre nya bostadsfastigheter vid befintliga tomtplatser samt en natur/skogsfastighet planerad som allmänplatsmark NATUR avsett för gångstråk/friluftsliv/rekreation. Några befintliga fastigheter ges möjlighet att utöka sina tomter genom fastighetsreglering från angränsande fastighet. Vanligtvis sker det genom att avtal upprättas mellan berörda fastighetsägare och att de därefter gemensamt ansöker om lantmäteriförrättning. Kostnad för denna förrättning betalas av berörda fastighetsägare. Utökning av tomtmark ska ske enligt bestämmelser i detaljplanen. När samfälld mark avyttras till tomtmark måste även ett upphävande av samfälligheten göras för den mark som avstyckningen avser.

238 Eskilstuna kommun 51 (60) Följande fastigheter kan utöka sina tomter: Ekensholm 4:4 kan köpa mark från Ekensholm 4:1, Grundby 5:15 kan köpa mark från Kullersta 1:31, Grundby 3:14 kan köpa mark från Grundby 5:3 (vid utrymmet invid föreslagen parkering mellan befintlig väg mot 5:9 och 5:10 och den egna fastigheten) Teknikområden (E-områden), E 1 och E 2 har avsatts för till exempel nya pumpstationer, befintliga och nya transformatorstationer och dylikt. Åtkomst till sådana områden behöver inte ske genom avstyckning utan kan hanteras genom ledningsrättsförrättning som även tidigare gjorts för allmänna luft- eller markförlagda ledningar inklusive anläggningar tillhörande dessa. All fastighetsbildning och fastighetsreglering sker på initiativ av fastighetsägare genom ansökan hos lantmäteriet. Gemensamhetsanläggningar En anläggning, till exempel en väg eller en brygganläggning, badplats, båtplats, grönområde/ naturområde o s v som flera fastigheter har behov av och som tillgodoser ett eller flera ändamål av stadigvarande betydelse för fastigheterna kan inrättas som en gemensamhetsanläggning av lantmäteriet. Detta sker genom en anläggningsförrättning och förfarandet finns reglerat i anläggningslagen. Vilka fastigheter som ingår i gemensamhetsanläggningen/ anläggningarna och de inbördes ansvarsförhållandena avgörs inte av planen utan av lantmäteriet genom en anläggningsförrättning vid planens genomförande. Genom ett anläggningsbeslut meddelas vad anläggningen ska bestå av och hur kostnaden för dess utförande respektive drift och underhåll ska fördelas mellan de fastigheter som har del i anläggningen. I samband med anläggningsbeslut bildas ofta samfällighetsföreningar för förvaltning av marksamfälligheter och gemensamhetsanläggningar. En samfällighetsförening är en juridisk person, d v s en sammanslutning som har egen rättskapacitet -kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. En juridisk person kan ingå avtal, äga tillgångar och ådra sig skulder. En juridisk person kan vara part i domstol. Det gemensamma ansvaret för den allmänna platsmarken fullgörs vanligtvis genom att de fastighetsägare som har en nytta av att en anläggning byggs, eller av att ett särskilt markområde förvaltas av de boende, går samman och ansöker om lantmäteriförrättning för att bilda en ny gemensamhetsanläggning eller för att vid behov ompröva en redan befintlig gemensamhetsanläggning. De deltagande fastigheterna erhåller andelstal för utförande och drift av anläggningen. Vanligtvis bildas också en samfällighetsförening för förvaltningen av anläggningen om det inte redan finns en befintlig samfällighetsförening som kan överta förvaltningen. Detsamma gäller även för gemensamma anläggningar på kvartersmark, t ex enskilda valedningar/anordningar och vägar som inte är planerade att vara lokalgator. I samband med att en gemensamhetsanläggning nybildas eller omprövas till att omfatta berörda områden är anläggningssamfälligheten (de deltagande fastigheterna) skyldiga att lösa in marken om en fastighetsägare begär detta. Fastighetsägaren är skyldig att upplåta allmän platsmark till anläggningssamfälligheten även om marken behålls i egen ägo.

239 Eskilstuna kommun 52 (60) Ersättningen för intrång eller marklösen prövas av lantmäteriet i samband med förrättningen. Marken för naturområdet inom fastigheten Kullersta 1:5 som i detaljplanen planeras som allmänplatsmark med beteckningen NATUR ligger på redan samfälld mark under Kullersta Samfällighetsförenings ansvar. Flera av de planerade områdena med beteckningen NATUR och som utgör naturområden och rågångar/gångstigar mellan områden och till Mälaren är placerade inom enskilda fastigheter. För dessa naturområden som inte ligger på samfälld mark i nuläget, innebär planförslaget att de fastigheter som anses ha nytta av området och som i nedanstående stycke benämns som deltagande fastigheter kan gå samman och bilda nya gemensamhetsanläggningar med samfällighetsföreningar som kan överta förvaltningsansvaret från den enskilda fastighetsägaren för respektive NATUR-område. De deltagande fastigheterna är då skyldiga att lösa in marken om fastighetsägaren begär detta. Fastighetsägaren i sin tur är skyldig att upplåta den allmänna platsmarken till anläggningssamfälligheten även om den fortsättningsvis behålls i egen ägo. De enskilda fastigheterna vars mark omfattas dessa områden (NATUR) är; Ekensholm 4:1, Grundby 3:11, Grundby 3:14, Grundby 5:3, Grundby 5:12, Kullersta 1:31 och Kullersta 2:8. Kullersta 1:5 med Kullersta samfällighetsförening som ägare av redan samfälld mark kommer fortsättningsvis omfattas av både områden med NATUR och områden med kvartersmark, L för odling och bete alternativt rekreation. Kvartersmark, L för odling och bete för att behålla marken öppen gäller även för ett område inom Kullersta 1:62. Kvartersmarken L har avsatts med avsikten att bevara kulturmiljön genom att behålla marken öppen och att samtidigt möjliggöra för fortsättning av befintlig markanvändning. Som deltagande fastigheter till respektive ny samfällighetsförening och där tillhörande ny gemensamhetsanläggning föreslås de för naturområdet med beteckningen NATUR närliggande fastigheterna som kan anses ha nytta av det aktuella området. Det gäller framförallt närliggande nybildade fastigheter och fastigheter inom trakten som inte tillhör någon tidigare bildad gemensamhetsanläggning med samfälld mark. Påpekas dock att det även kan vara aktuellt med deltagande fastigheter i nya gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar som redan tidigare är delägare eller deltagande fastigheter/medlemmar i befintliga ekonomiska föreningar, marksamfälligheter eller samfällighetsföreningar för gemensamhetsanläggningar, i de fall de kan anses ha nytta av området.

240 Eskilstuna kommun 53 (60) Det kan till exempel gälla dem som genom olika typer av överenskommelser, avtal eller servitut redan i nuläget använder delar av områdena samt givetvis även nuvarande aktuella markägare. Möjlighet finns även för de grupper med fastigheter med ett befintligt markområde eller befintlig anläggning av gemensamt intresse men där ännu inte bildats någon gemensamhetsanläggning och eller samfällighetsförening att nu göra detta. Det gäller till exempel fastigheterna vid Ekensholm som tillsammans har olika typer av rättigheter, såsom utrymmen för väg, tillfartsväg, enskilt avlopp, vattenbrunn, pumpanordningar, va-ledningar med mera inom bland annat Ekensholm 4:1. Några av fastigheterna vid Ekensholm 4:4-4:9 har redan en anläggningssamfällighet för bland annat en gemensam befintlig avloppsanordning samt vattentäkt. Inför avstyckningar av fastigheter, gällande både befintliga arrendetomter och helt nya tomtplatser finns i några fall behov av att tillfartsväg anläggs till de nya fastigheterna. Planförslaget är att ny alternativt nya gemensamhets anläggningar bildas för väg till de aktuella fastigheterna. Ett ökat åretruntboende inom detaljplanområdet kan på sikt medföra att befintliga vägar behöver breddas och eventuellt dras om i vissa delar för att servicen ska fungera tillfredställande för de boende. Nybildning av fastigheter kräver också att vissa nya gator, vändslingor och vändplatser byggs samt som tidigare beskrivits att naturområden i anslutning till bebyggelse i viss mån kan behållas vilka betecknats NATUR. Detaljplanen medger därför att mark för allmänna platser kan tas i anspråk för gemensamt behov genom att upplåtas till berörda nybildade, eventuellt ombildade och befintliga samfällighetsföreningar inom området. Detaljplanen säkerställer vägutrymmen för kommande behov. Det utrymme som behövs för att förbättra vägstandarden för vägarna som planeras som lokalgata och som till stor del redan ingår i gemensamhetsanläggningen Grundby ga:1, bedöms inte inrymmas inom det tidigare upplåtna utrymmena för de befintliga anläggningarna. Inom de utrymmen som befintliga vägar upptar inklusive diken, slänter mm på samfälld vägmark till de olika skifteslagen och angränsande fastigheter vilka samtliga deltar i anläggningarna, även utrymme för befintliga parkerings-, mötes- och vändplatser undantaget de parkeringsplatser med servitut för enskilda fastigheter längs vägarna. Gemensamhetsanläggningen Grundby ga:1 är en renodlad vägsamfällighet med Grundby-Kullersta Samfällighetsförening som ansvarig väghållare för en större del av det befintliga samfällda vägsystemet i området. För den befintliga gemensamhetsanläggningen Grundby ga:5 för Kullerstavägen finns det ännu ingen bildad samfällighetsförening. För den del av Kullerstavägen som ingår i planområdet görs samma bedömning beträffande utrymmesbehov för lokalgatusystemet vid förbättring av vägstandarden som för de lokalgator som ingår i Grundby ga:1. Ytterligare ett antal angränsande fastigheter berörs också enligt förslaget, då även mark från dessa framöver kommer att behöva upplåtas för utökat vägområde för lokalgata. Då det befintliga upplåtna utrymmet inte bedöms

241 Eskilstuna kommun 54 (60) räcka till för breddning av körbanan, när behovet av breddning vid smalare partier uppstår inom dessa gemensamhetsanläggningar, se redovisning nedan om utökat respektive redan upplåtet utrymme per fastighet inom föreslagen lokalgata. Fastigheter som i och med planförslaget får avstå mark för utökning av vägområde inom föreslagen lokalgata (inklusive mötesplatser mm) in på privat bostadsfastighet är: Grundby 5:13, Grundby 5:14, Grundby 5:26, Kullersta 1:26, Kullersta 1:62, Kullersta 2:1. Fastigheter som redan upplåtit vägområde inom föreslagen lokalgata inklusive vändplaner mm (och där vissa av dessa eventuellt får avstå ytterligare mark för utökning av vägområde inom föreslagen lokalgata) är: Ekensholm 4:1, Grundby 5:3, Grundby 5:12, Kullersta 1:5, Kullersta 1:31, Kullersta 1:62, Kullersta 2:1, Kullersta 2:8, Kullersta s:1 Fastigheter som i och med planförslaget får avstå mark för utökning med område för vändslinga, vändplan alternativt vändmöjligheter med trevägskors är: Ekensholm 4:1, Grundby 5:3, Grundby 5:12, Kullersta 1:5, Kullersta 1:31, Kullersta 2:8 och Kullersta s:1 Fastighetsägarna och samfällighetsföreningar ansvarar för att vägnätet är framkomligt för avfallsfordon. För några vägar som i nuläget brister i framkomlighet för avfallsfordon medger planen utrymme för förbättringar, men det är huvudmannen för respektive väg som bestämmer om och i så fall när i tid som dessa förbättringar ska ske. Vägar som bedöms vara så pass branta och eller för smala och samtidigt saknar utrymme för att planas ut eller breddas alternativt saknar utrymme för att kunna anordna vändplan eller annan vändmöjlighet kommer inte att kunna trafikeras av avfallsfordon och därför inte heller ingå i lokalgatusystemet. Väg som betjänar enstaka fastighet kommer inte heller att ingå i lokalgatusystemet. För de fastigheter som berörs av de vägar som brister i framkomlighet behöver platser för tillfällig uppställning av avfallskärl (soptunnor) där avfallsfordon kan komma fram vid hämtningstillfället överenskommas med berörda markägare, vägföreningar och Eskilstuna Energi och Miljö ABs avfallsenhet. Då områden för tillfällig uppställning av avfallskärl inte kommer att regleras med planbestämmelser. Planförslaget anger lägen för parkering. Detaljplanen medger att parkeringsplatser anläggs inom planområdet. För att marken ska kunna tas i anspråk behöver rättigheten säkras genom lantmäteriförrättning i de fall detta inte är gjort. Antingen som servitut med enskilda fastigheter som förmånsinnehavare eller genom att en

242 Eskilstuna kommun 55 (60) gemensamhetsanläggning bildas för ändamålet. Ersättningen för intrång eller marklösen prövas av lantmäteriet i samband med förrättningen som också prövar om det är av väsentlig betydelse för fastigheterna att ha denna rätt. De befintliga parkeringsplatserna längs Vretbostigen som avser servitut till förmån för Kullersta 1:44-1:47 föreslås att behållas i granskningsförslaget, då förslaget nu är att en ny vändslinga anordnas (istället för föreslagenvändplan i samrådsförslaget som då innebar att befintliga parkeringar behövde flyttas). Ifall Kullerstasandsvägen får en ökad användning framöver så att behov att bredda vägen uppstår, så kan befintlig parkeringsplats med servitut för Kullersta 1:58 behöva justeras. Fastigheter där område för parkering, med beteckningen P på plankartan föreslås är: Grundby 5:3 P för arrendetomter vid Grundby 3:14, Grundby 5:12 P för arrendetomter vid Grundby 5:12, Kullersta 1:5 P för Kullersta 1:44-1:47 och P för Kullersta 1:48, Kullersta 1:5 P för 1:58, Kullersta s:1 P gemensam parkering. Fastigheter med befintliga parkeringar med servitut, där parkeringar och tillhörande servitut kan behöva flyttas/justeras är: Kullersta 1:58 vid Kullersta 1:5. Gemensam tillfart till flera tomter över kvartersmark säkerställs genom bildande av gemensamhetsanläggning. Ansökan görs hos lantmäteriet av de som har behov av tillfarter. I samband med bildande av gemensamhetsanläggning kan då befintliga utfartsservitut tas bort. Fastigheter som berörs av områden för gemensamma tillfartsvägar vilka anges som prickad kvartersmark med beteckningen g på plankartan är: Grundby 5:3, Grundby 5:12, Kullersta 1:5, Kullersta 1:31, Kullersta 1:57 och Kullersta 2:8. Vid fastigheterna Kullersta 2:8, Kullersta 1:31, Grundby 5:3 och Grundby 5:12 rör det sig om ny fastighetsbildning, i form av antingen ny exploatering eller avstyckning av befintliga arrendetomter för några av fastigheterna handlar det om både ny exploatering och avstyckning av befintliga arrendetomter. Befintliga fastigheter med gemensamma tillfartsvägar på annan fastighet (enligt ovan) är: -Grundby 3:6, 3:7, 3:10 och 5:17, -Grundby 3:5 och 3:12, -Grundby 5:9 och 5:10, -Kullersta 1:37 och 1:61 (+ ev. 1:36), -Kullersta 1:59, 1:60, 1:35 och 1:67 (+ ev. 1:33, 1:34 och1:61), -Kullersta 1:28 och 1:48,

243 Eskilstuna kommun 56 (60) -Kullersta 1:42 och 1:43, -Kullersta 1:49 och 1:50, (-Kullersta 1:57 och 1:58 (har redan en befintlig gemensamhetsanläggning)). Tomttillfarter till enskilda fastigheter går i en del fall genom Naturmark men har då förtydligats med beteckningen g tillsammans med prickad kvartersmark på plankartan för gemensamma tillfarter och med prickad kvartersmark där det rör sig om tillfart för endast en fastighet. Fastigheter som berörs av område för tomttillfart till en fastighet är: Ekensholm 4:1 för tillfart till Ekensholm 4:9*, Kullersta 1:31 för tillfart till Kullersta 1:14 och Kullersta s:1 för tillfart till Kullersta 1:25. *Befintlig tillfartsväg till Ekensholm 4:9 som inkräktar på fastigheterna Ekensholm 4:4 och Ekensholm 4:5 föreslås utgå. Mark som ska vara tillgänglig för in/utfart från enskild angränsande fastighet (markeras som prickad kvartersmark på plankartan) kan säkerställas genom bildande av servitut i samband med lantmäteriförrättning i fall denna rättighet saknas. Det kan även träffas avtal om detta mellan fastighetsägare. Fastigheter som berörs av mark som ska vara tillgänglig för in/utfart från angränsande fastighet och anges på plankartan som prickad kvartersmark är: Grundby 3:12 till Grundby 3:5, Kullersta 1:20 för Kullersta 1:31 (för Kullersta 1:31 gäller tillgängligheten istället väg till brygga, där det redan finns ett servitut). Fastigheter som berörs av begränsningar i bygglovsfria åtgärder för att skydda dess kulturmiljövärden är: Kullersta 1: 13, Kullersta 1:14, Kullersta 1:15, Kullersta 2:4 och Kullersta 2:5 samt arrendehusen vid Kullerstasandsvägen 42 och Kullerstasandsvägen 44 vid fastigheten Grundby 5:12. Ledningsrätt Rätt till utrymme för allmänna ledningar med tillhörande transformatorstation och andra tekniska anläggningar ovan jord kan säkerställas med ledningsrätt i de fall detta inte redan är gjort. Om ledningar med tillhörande anläggningar som är skyddade med ledningsrätt måste flyttas så får den exploatör som har behov av flytten stå för kostnaderna som uppstår i samband med flytten. Då ledningsägare inte tillhandahållit precisa lägen för befintliga ledningar, så har de inte markerats på plankarta. Fastigheter som berörs av områden som avsatts för tekniska anläggningar med beteckningen E på plankartan är: Ekensholm 4:1, Grundby 5:3, Kullersta 1:31 och Kullersta s:1. U-områden har avsatts för markförlagda allmänna ledningar på kvartersmark.

244 Eskilstuna kommun 57 (60) Övrigt Detaljplanen bedöms inte påverka yrkesfisket. Ekonomiska frågor Kostnader Kostnad för kommunens planarbete tas ut i form av planavgift enligt gällande taxa. Kommunens taxa följer Sveriges Kommuner och Landstings taxa. Planavgift tas ut som en separat del vid uttag av kostnad för bygglov i samband med erhållande av bygglov/ positivt beslut anmälan. Avstyckning av fastigheter och fastighetsreglering medför kostnader. Avgiften för en lantmäteriförrättning kan antingen vara ett överenskommet fast pris som lantmäteriet lämnar när det är möjligt annars debiteras enligt löpande räkning. För mer information kontakta Lantmäteriet. Förrättningskostnader för eventuella anläggningsförrättningar, i de fall där fastighetsägare behöver gemensamma lösningar är svårare att bedöma då kostnaden till stor del är beroende av bland annat förrättningens omfattning. Vid eventuellt upphävande av gemensamhetsanläggningar som inte längre behövs ansvarar berörda fastighetsägare för ansökan och kostnad för lantmäteriets anläggningsåtgärd. Kostnader för borttagande och rivning av dessa anläggningar står de berörda fastighetsägarna för, till exempel för enskilda vatten- och avloppsanordningar. Anslutningsavgift till planerat kommunalt vatten och avloppsnät för den enskilda fastigheten sker enligt vid tidpunkten gällande va-taxa. För mer information kontaktas då Eskilstuna Energi och Miljö AB. För servisledningar, d v s va-ledningar från förbindelsepunkt vid fastighetsgräns in till det egna huset ansvarar fastighetsägare för kostnader och anläggande samt framtida drift och underhåll. All bebyggelse ska anslutas till Eskilstuna Energi och Miljö ABs vatten- och avloppsnät när möjlighet ges. Anslutning till va-nätet är en förutsättning för att erhålla bygglov. Anslutningsavgift för den enskilda fastigheten till elnätet sker enligt SEVABs taxa. För mer information kontakta SEVAB. De fastigheter som har behov av nyanlagda vägar, gäller bland annat de som erhåller möjlighet att avstycka fastigheter och övriga som berörs/har nytta av vägen, ansvarar för och bekostar projektering och utbyggnad av nya vägar, markintrång, lantmäteriförrättningar mm inom planområdet. Kostnaderna för drift och underhåll av de nyanlagda vägarna fördelas därefter efter de andelstal som respektive berörd fastighet får i den nybildade gemensamhetsanläggningen alternativt i en ombildad redan befintlig gemensamhetsanläggning. Kostnader för befintliga vägar som behöver förbättras genom att förses med nya ytskikt, förstärkning av bärande lager, genom att breddas eller förses med diken, andra eventuella åtgärder för hantering av vägdagvatten, anordnande av

245 Eskilstuna kommun 58 (60) vändplaner och liknande och för åtgärderna medföljande behov av lantmäteriförrättningar, ianspråktagande av väg- och/eller naturmark (NATUR), fördelas efter de andelar som berörda fastigheter erhåller i en eventuell omprövning av befintliga gemensamhetsanläggningar för respektive väg. Kostnader för skötsel, drift och underhåll av gemensamma vägar och andra allmänna platser, NATUR svarar befintliga, ombildade eller nybildade anläggningssamfälligheter. Tekniska frågor Tekniska anläggningar El Områden markerade med E på plankartan ska användas för olika tekniska anläggningar, som transformatorstationer, pumpstationer och miljöstationer. SEVAB ansvarar för att förstärka elnätet i området. El-ledningar måste ibland dras om för att de hindrar en framtida byggnation. Fastighetsägaren inom den fastighet som avser att bygga ut har ansvaret för att kontakta SEVAB Elnät om önskemål om ändrad ledningsdragning. Det är fastighetsägaren som står för kostnaderna i samband med en eventuell ledningsomdragning. Även om ledningarna inte har markerats med l-område (område för luftledningar) eller u-område (område för underjordiska ledningar) på plankartan måste de vara tillgängliga för skötsel och underhåll av SEVAB. Rättigheten för ledningshavaren är normalt reglerad i leveransavtal mellan nätägare och fastigheten. Vatten och avlopp Större delen av planområdet hör till kategorin utbyggnadsområde i Eskilstuna kommuns plan för dricksvatten och avlopp Efter planerad utbyggnad av vatten och avlopp kommer området då att ingå i verksamhetsområde för allmänt va och därmed klassas som allmänt va-område. I en mindre del av området, i dess södra del vid Lugnet och Kullersta har Eskilstuna Energi- och Miljö AB redan byggt ut va-nätet inom det av kommunfullmäktige beslutade och fastställda verksamhetsområdet för vatten och avlopp. All bebyggelse ska anslutas till kommunens va-nät. Anslutning till va-nätet är en förutsättning för att få bygglov. Detta gäller även för nuvarande arrendetomter som inför anläggande av kommunalt vatten och avloppsnät enligt planförslaget nu får möjlighet att avstyckas till enskilda fastigheter, vilket är ett måste inför anslutning. Fastigheter som detaljplanen medger avstyckning av befintliga arrendetomter/tomtplatser är: Grundby 5:12 som kan bilda 12 nya bostadsfastigheter vid befintliga arrenden samt en natur/skogsfastighet planerad som allmänplatsmark NATUR avsett för friluftsliv/rekreation,

246 Eskilstuna kommun 59 (60) Grundby 5:3 del 10 som kan bilda 13 nya bostadsfastigheter vid befintliga arrenden, Kullersta 1:31 del 2 som kan bilda två nya bostadsfastigheter vid befintliga arrenden, Grundby 3:14 som kan bilda 3 nya bostadsfastigheter vid befintliga tomtplatser samt en natur/skogsfastighet planerad som allmänplatsmark NATUR avsett för gångstråk/friluftsliv/rekreation. Fastighetsägare som saknar giltigt skäl att inte ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet kan komma att föreläggas om förbud att släppa ut avloppsvatten som inte är tillräckligt renat. Föreläggandet förenas med vite. Det är kommunens miljökontor som inom kommunen har ansvar och tillsyn av enskilda avlopp liksom prövning om deras inrättande. Parkering Dagvatten Vid anläggning av nya och vid ändring av befintliga parkeringsplatser ska dagvattenhanteringen särskilt beaktas. Det är fastighetsägarna och väghållarna som ansvarar för områdets dagvattenhantering, då kommunen inte planerar för att bygga ut ett allmänt (kommunalt) dagvattennät och att det råder enskilt huvudmannaskap i området Enligt planbestämmelser regleras att dagvatten ska omhändertas lokalt och att det så långt det är möjligt infiltreras inom varje fastighet samt att godkänd dagvattenlösning redovisas vid bygglovs/anmälansprövning, det är respektive fastighetsägares ansvar. Vägdagvatten fördröjs exempelvis genom avledning i öppna eller täckta diken i anslutning till vägarna. I samband med projektering för eventuella förändringar av vägar och av vägnätet genom eventuellt nytillkomna vägar behöver dagvattenföringen särskilt uppmärksammas. Det är huvudmannen för respektive väg som har det ansvaret likaså ansvaret för att åtgärda eventuellt behov av dagvattenavledning. För de flesta vägarna inom området finns det samfällighetsföreningar för respektive väg som bär det ansvaret. Vägdagvatten ska tas om hand lokalt. Om det inte kan tas om hand lokalt, ska det renas innan det leds till recipient. Om en damm används som rening, ska den i första hand anläggas på naturmark inom detaljplaneområde. En förändring av dagvattenhanteringen som till exempel breddning av väg är anmälningspliktigt enligt miljöbalken. Det ska anmälas i förväg till miljöavdelningen. För utformning av allmänna platser såsom vägar och NATUR-områden finns en generell planbestämmelse som reglerar att marken ska vara tillgänglig för lokalt omhändertagande av dagvatten. Där möjlighet ges att anordna en gemensamhetsanläggning för dagvattenhantering. Tillses att dagvattenåtgärder såsom avledning/avvattning vidtas vid flacka områden/lågpunkter där vatten kan bli stående till exempel vid snösmältning,

247 Eskilstuna kommun 60 (60) häftiga regn eller skyfall, för att säkerställa att kvartersmarken blir lämplig för bebyggelse. Det ska särskilt beaktas där planen möjliggör nya avstyckningar för uppförande av bostäder. Utrymmen för allmänna underjordiska ledningar säkerställs med administrativ planbestämmelse u och u-områden på plankartan inom kvartersmark. Vad gäller allmänna ledningar på allmänplatsmark såsom Lokalgata och NATUR så är dessa förenliga med användningen och kommer därför inte att ges särskild administrativ planbestämmelse eller markeras med områden på plankarta.( u-områden för allmänna dagvattenledningar och vägtrummor på allmänplatsmark kommer inte att markeras på plankartan.) En dagvatteninventering av befintlig anläggning har utförts. Då det vid dagvatteninventeringen har uppmärksammats att utöver befintliga rörledningar och vägtrummor på allmänplatsmark (i form av LOKALGATOR och NATUR) så förekommer även befintlig dagvattenledning och öppet dike på kvartersmark (inom bostadsfastighet). Inom bostadsfastighet kommer de inventerade områden där befintlig dagvattenledning/rör och öppet dike konstaterats markeras med prickmark på plankartan, vilket förhindrar att byggnader uppförs, då dessa åtgärder för dagvatten fortsatt behövs och därför behöver skyddas. Arbetet med detaljplanen har bedrivits i projektform med medverkande tjänstemän från stadsbyggnadsförvaltningen, kommunledningskontoret (fastighet- och exploatering), Eskilstuna energi och miljö, miljö- och räddningstjänstförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt Eskilstuna stadsmuseum. Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Anna Ekwall Planchef Mari Lundkvist Planhandläggare REVIDERING Ev revidering av förslaget efter utställning redovisas. Rev dateras.

248 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (35) Stadsbyggnadsförvaltningen SBN/2014: Planavdelningen Mari Lundkvist, Detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 m fl Mälarstranden Eskilstuna kommun Samrådsredogörelse Inledning Allmänt Samrådskrets Plansamråd Inkomna synpunkter Samrådsredogörelsen sammanfattar inkomna synpunkter från detaljplanesamrådet och redovisar planavdelningens förslag och motiveringar till hur synpunkterna ska beaktas under den fortsatta hanteringen av planärendet. Samrådsredogörelsen redovisar ytterligare eventuella förändringar som har gjorts efter plansamrådet samt informerar om den fortsatta handläggningen av planärendet. Samråd har skett med berörda fastighetsägare, kommunala förvaltningar och statliga myndigheter, Länsstyrelsen, Lantmäteriet m fl. Planförslaget skickades ut till berörda för samråd och var utställt i foajén i Värjan under tiden 28 juni 25 augusti skriftliga yttranden har inkommit under detaljplanesamrådet, varav 28 med synpunkter. En sammanfattning över skriftliga inkomna synpunkter och planavdelningens svar redovisas nedan. Samtliga skriftliga yttranden finns tillgängliga i sin helhet på planavdelningen för granskning.

249 Eskilstuna kommun 2 (35) Myndigheter, kommunala förvaltningar och bolag och organisationer samt privata bolag 1. Länsstyrelsen i Södermanlands län 2. Lantmäteriet 3. Skanova 4. SEVAB Elnät 5. ESEM, va-planering + komplettering ESEM, VAP, va-planering 6. Torshälla Stads nämnd 7. Miljö- och räddningstjänstnämnden, Miljökontoret 8. Miljö- och räddningstjänstnämnden, Räddningstjänsten 9. RFF, Rådet för funktionshinder 10. Barn och utbildningsförvaltningen Sakägare Ekenslm 4:1-4:9 och Grundby 3:11 Grundby 3:8 Grundby 3:10 Grundby 3:14 Grundby 4:5 Grundby 5:3 Arrendatorer vid Grundby 5:9 Arrendatorer vid Grundby 5:10 Grundby 5:17 Grundby Kullerstas Samfällighetsförening, Grundby Ga:1 Kullersta Samfällighetsförening Bengt Andersson, Kullersta 1:10 Kullersta 1:13, 1:15, 2:4 och 2:8 Kullersta 1:27 Kullersta 1:29 Kullersta 1:31 via ombud vid LRF Konsult Kullersta 1:44, 1:45, 1:46 och 1:47 Kullersta 2:8 Arrendator på Kullerstavägen 6 utanför planområdet (inom arrendeområde vid Kullersta 1:31)

250 Eskilstuna kommun 3 (35) Sammanfattning över inkomna synpunkter Ekensholm 4:1-4:9 och Grundby 3:11 Generellt ser vi att lyftande av strandskyddet och möjliggörande av ett mer genomtänkt bebyggande av strandnära tomter och andra medverkar på ett positivt sätt till områdets fortsatta utveckling. Att benämna mark som NATUR istället för kvartersmark ökar inte den allmänrättsliga tillgängligheten eftersom allemansrätten gäller även på kvartersmark, se Den strandnära NATUR marken har inte getts samma möjligheter till anordnande av brygga. Detta försvårar den allmänna tillgången till vattnet då Mälarens strandlinje utmed planområdet är mycket stenig, långgrund och svårtillgänglig. Vi har inget att invända emot att vegetation, levande och död, tillåts finnas kvar inom området då det som beskrivet i planförslaget främjar ett rikt djurliv. Stamfastigheten Ekensholm 4:1 som är taxerad med typkod 299 benämns i planförslaget som NATUR vilket innebär att möjlighet till förändring genom till exempel avstyckning väsentligen skulle försvåras under planens giltighetstid. Allmänhetens nytta av NATUR marken står inte i proportion till fastighetsägarens ekonomiska förlust. Allmänhetens tillgång finns reglerad genom allemansrätten, allmänheten har dock inte begärt eller försökt ta fastigheten Ekensholm 4:1 i anspråk. Genom att ange Ekensholm som kvartersmark möjliggörs överenskommelser som placering av komplementbyggnader närmare tomtgräns än 4;5 meter till Ekensholm 4:1 samt kompletterande verksamhet i samfällighet för fastigheterna Ekensholm 4:2-4:9. En utökning av fastigheterna Ekensholm 4:4-4:9 genom sammanslagning av avstyckad del av Ekensholm 4:1 (4:4-4:8 mot Hundala och för 4:9 mot planerad E-område för avloppspump), liksom möjlighet till annan placering av komplementbyggnader möjliggör bebyggande med inbördes förskjutning av huskroppar så att sjöutsikten inte medvetet hindras. Fastigheterna Ekensholm 4:2-4:9 skall tillåtas placera sina komplementbyggnader i tomtgräns liksom placeringen av komplementbyggnader för de flesta fastigheterna inom detaljplaneområdet som gränsar i väster. Rågången mot angränsande detaljplanerat område vid Hundala har låg förväntad nyttjande-grad avseende kontakt med sjön då det redan finns två lokalgator ner mot sjön i direkt närhet. Strandskyddet för Ekensholm 4:1 ska hävas likt omgivande tomter, då fastigheten sedan sin tillkomst av hävd endast är nyttjad av fastighetens ägare och ianspråktagen med anlagda stenmurar/kaj mot vattnet, stenomgärdad hamn/iläggningsplats för båt, gräsytor och strand mot detaljplanerat område i väster. Brygganläggning typ W1 tas med i plan vid Förrättning för samfällighet för anordnande och underhåll av väg, markerad som lokalgata med ingående medlemmar utgörandes av fastigheterna Ekensholm 4:2-4:9 samt Grundby 3:8, initieras och genomförs i samråd med involverade fastigheter vid för dem lämplig tidpunkt.

251 Eskilstuna kommun 4 (35) Fortsättning Ekensholm 4:1-4:9 och Grundby 3:11 Förrättning för samfällighet för omhändertagande av dagvatten med ingående medlemmar utgörandes av fastigheterna Ekensholm 4:2-4:9, initieras och genomförs i samråd med involverade fastigheter vid för dem lämplig tidpunkt. Brygganläggning typ W1 tas med i planförslaget med placering vid västra strandkanten gränsande mot fastigheten Grundby 4:9. Förrättning för samfällighet för anordnande, underhåll och reparation av denna brygganläggning initieras och genomförs i samråd med involverade fastigheter vid för dem lämplig tidpunkt. Mindre byggnad om ca 20 m 2 ska tillåtas uppföras mot väster vid gränsen till fastigheten Grundby 4:9. Byggnaden ska kunna användas av samfälligheten som föreningslokal samt för förvaring av gemensamt ägd utrustning avsedd för skötsel av samfällt förvaltad mark och anläggning. Pumpstation för sjövatten skall tillåtas enligt detaljplanen för att kunna bevattna anlagd tomtmark utan att nyttja grundvatten/dricksvatten för detta. Förrättning för samfällighet för anordnande och underhåll av pumpstation för hämtning av sjövatten med ingående medlemmar utgörandes av fastigheterna Ekensholm 4:2-4:9 samt Grundby 3:8, initieras och genomförs i samråd med involverade fastigheter vid för dem lämplig tidpunkt. Samfällighets medlemmar, enligt beskrivningar ovan skall erlägga ersättning till ägaren av Ekensholm 4:1 för nyttjande av mark. Väg för tillfart till Ekensholm 4:1 ska anges både i öster och väster för att underlätta snöröjning. Befintlig underjordisk ledning finns i väster. Tillfartsväg till båtuppläggningsplatsen ska fortsatt anges med sitt nuvarande läge i öster. Fastigheten Grundby 3:11 är i planförslaget planerat som NATUR vilket inte är förenligt med taxeringen som småhusenhet med typkod 210. Tomten som kan ses som ett skaft ner mot Mälaren med ett tomthuvud beläget bakom en bebyggd fastighet Grundby 3:10. Strandskyddet för detta huvud kan anses vara möjligt att häva i enlighet med i planförslaget övriga fastigheter som föreslås avstyckas för att möjliggöra ny bebyggelse inom 100 meter från Mälaren där fastigheter finns framför mot Mälaren. Byggrätt finns från tillkomst av tomt genom avstyckning 1934, då Grundby 3:11, Bergbo avstyckades som mark avsedd för bostadsbebyggelse. Vi anser att huvudet i detaljplanen skall benämnas kvartersmark B1 och skaftet skall utgöra + märkt kvartersmark för att bilda rågång mot Mälaren för passage. Grundby 3:11 är sedan sin tillkomst genom avstyckning av hävd endast utnyttjad av fastighetsägaren med anlagda stenmurar, staket, trappor samt grundläggning för enklare byggnad. Allmän tillgång finns reglerad i allemansrätten. Allmänheten har dock aldrig begärt eller försökt ta fastigheten Grundby 3:11 i anspråk. Utfart från fastigheten Grundby 3:11 kan i enlighet med 1934 års förrättning göras över närliggande skogsfastighet och ansluta vid planerad vändplats vid Grundbystrandsvägen. Fastigheten är betalande medlem i vägsamfälligheten, officialservitut finns.

252 Eskilstuna kommun 5 (35) Fortsättning Ekensholm 4:1-4:9 och Grundby 3:11 Beträffande markerad pumpstation E1 på Ekensholm 4:1 anser vi att dess storlek kan ifrågasättas. Vi föreslår att huvudmannen för planerad ledningsdragning preciserar ytbehovet som ska tas med i detaljplanen. Vi förutsätter att ledningsförrättning genomförs avseende marktillgång. Vi anser att pumpstationen skall utformas med följande begränsningar: - Maximal höjd över omgivande markyta, som inte får vara förhöjd, 0,5 meter. Fast belysning får inte vara tänd, annat än vid service eller reparation. -Avluftning skall filtreras för att undvika spridning av lukt. -Avstånd till tomtgräns angränsande fastigheten Ekensholm 4:4 skall överenskommas med fastighetsägaren. Vidare har vi inget att invända mot pumpstationens placering som är logisk relaterad till höjdlägen och därmed underlättar utbyggnaden av det tilltänkta avloppsnätet. Trots att en majoritet av tomterna i planförslaget är större än 1330 m 2 (=7x190) föreslås en maximal byggrätt på 190 m 2. För att inte riskera att likrikta byggnationen som till exempel vid nybyggnation vid Hagtorpsvägen, föreslår vi att utnyttjande rätten avseende byggyta sätts till 1/7 av tomtens storlek utan angivet tak för maximal byggyta. Proportionerna mellan huvudbyggnad/ komplementbyggnad kan beskrivas som 80% / 20%. Vi föreslår en alternativ lösning för planerad transformatorstation vid gränsen till Ekensholm 4:2, antingen genom att befintlig transformatorstation på Grundbystrandsvägen byggs ut eller att den tänkta nya transformatorstationen förflyttas till 4,5 meter från tomtgräns vid Ekensholm 4:2. Markbehovet bör överenskommas med SEVAB/EEM och därefter anges i planen. Vi föreslår att detaljplanen reglerar vidare utbyggnad av gatubelysning för att minimera antalet fast upplysta punkter, då dessa utgör en väsentlig förändring av miljön i området. Lämpliga platser för ny belysning anser vi vara vägkorsningar som inte är upplysta idag. Beträffande hästhållning skall häst endast få framföras på för detta särskild anordnad och anvisad ridväg. All annan framföring av häst vid vattenbryn, på lokalgator, enskilda vägar och på den markerade Gyllenhielmska leden skall vara förbjuden. Hästars tillgång till Mälaren kan av miljöskäl relaterat till hälsorisker behöva utredas vidare och då bör hänsyn även tas till omgivande områdens hästpopulations nyttjande av det aktuella planområdets mark, vägar och gångstigar. I planförslaget diskuteras endast påverkan av det inom aktuellt planområde belägna stallet med hagar. Det stora antalet föreslagna vändplaner försvårar framtida utveckling av service, såsom postdistribuering. Återvändsgatorna försvårar navigering i området och bidrar inte till att underlätta människors rörlighet i området. Sammantaget utgör vändplatserna en väsentlig yta som kan ses störande för framtida utveckling inom ramen för områdets innevarande karaktär och miljö. Vändplanen invid Ekensholm 4:2 inom Grundby 5:3 anser vi vara onödigt stor och syftet med denna oklar varför den ska tas bort.

253 Eskilstuna kommun 6 (35) Fortsättning Ekensholm 4:1-4:9 och Grundby 3:11 Frånvaron av service, kommunal eller kommersiell, kan ses motverka planens syfte att planera för en hållbar utveckling av Mälarstranden. Vi ser ingen lämplig yta inom planområdet för serviceanläggningar men anser att det bör beaktas vid planering av Mälarstrandens anknytning till andra områden. I Grundby by finns naturliga knutpunkter där människor i bygden sedan länge mötts i olika sammanhang, där finns angöringspunkter för trafik, privat och allmän, samt fria ytor som kan planeras för lämplig service. Fastigheterna Ekensholm 4:2, 4:3 och Grundby 3:11 skall medges rätt till delning genom avstyckning. Då familjen Björkmans gemensamma fastighetsinnehav utgör en större enskilt ägd och förvaltad del av det aktuella planområdet förväntar vi oss att bli kontaktade av kommunens planhandläggare för enskilda överläggningar där också byggnadsnämndens ordförande närvarar. Svar: Stamfastigheten Ekensholm 4:1 ligger till största del, förutom för del av Ekensholmsvägen samt del av rågången mot Hundalaområdet inom strandskyddat område. Fastigheten är dessutom helt i avsaknad av befintlig bostadsbebyggelse, trots typkod 299, småhusenhet. Avsikten i detaljplaneförslaget är inte att möjliggöra avstyckning eller att möjliggöra uppförande av en bostad på fastigheten. Något särskilt skäl för att upphäva strandskyddet enligt miljöbalken bedöms inte föreligga, då det inte rör sig om någon ianspråktagen tomtplats i den bemärkelsen. Strandskyddet kan inte upphävas i område som behövs för att mellan strandlinjen och bebyggelsen säkerställa fri passage för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurliv. Det är inte heller aktuellt att möjliggöra en utökning av fastighetsarealen för Ekensholm 4:4-4:8 genom att rågången mot Hundala tas i anspråk. Befintliga fastigheters storlek och utformning medger redan i nuläget möjlighet till byggande med inbördes förskjutning av huskroppar. Bildandet av olika typer av gemensamhetsanläggningar (samfälligheter) sker i form av lantmäteriförrättningar som initieras av någon av fastighetsägarna. I samband med förrättning utreds fördelning av kostnader för anläggande av anläggning/ar, dess drift och underhåll samt för nyttjande eller övertagande av mark. Förrättning kan ske för ett eller flera ändamål. Önskemål om anordnande av nya (gemensamma) brygganläggningar inom naturmark skall prövas enligt Miljöbalken, där dispens från strandskyddset kan ges om särskilda skäl enligt Miljöbalken finns. Ett mindre område avsätts för att kunna uppföra en föreningslokal om cirka 20 m 2 avsedd bland annat för förvaring av utrutning för skötsel av samfällt förvaltad mark och anläggning enligt era önskemål.

254 Eskilstuna kommun 7 (35) Vid föreningslokalen möjliggörs uppförande av sjövatten pumpstation. Tillfart till Ekensholm 4:9 möjliggörs på de bägge befintliga vägarna, varav den ena är gemensam med tillfart till befintlig båtuppläggningsplats. För att underlätta snöröjningen föreslås även en förbindelse mellan vägarna direkt söder om fastighetsgränsen till Ekensholm 4:9 i granskningshandlingarna. Att fastigheten Grundby 3:11 år 1934 avstyckades för bostadsändamål medför inte med automatik en byggrätt drygt 80 år senare. I granskningsförslaget planläggs dock del av fastighet Grundby 3:11 som kvartersmark för bebyggelse varvid tomtmark och avstyckning av denna del möjliggörs. För resterande del av fastigheten skaftet, kvarstår allmänplats Natur som i samrådsförslaget. Skaftet ligger helt inom strandskyddat område och behöver bevaras framförallt för att skydda djur och växtliv men även för att tillgängliggöra stranden. Ny tillfartsväg föreslås ske över närliggande skogsfastighet från öster invid föreslagen vändplan, istället för söderifrån som det var planerat enligt tidigare förrättningshandlingar. Nu föreslagen placering av tillfartsväg ger betydligt kortare vägsträckning och påverkar en mindre del av skogsarealen. I detaljplaner avsätts E-ytor för tekniska ändamål, t ex för pumpstationer. Ytbehoven för dessa ses över. Ledningsförrättning görs inför genomförandet. Detaljstyrning av tekniken ingår inte detaljplaneprocessen. Föreslagen maximal storlek på byggrätt i samrådsskedet kvarstår då den framtagits av hänsyn till kulturmiljöintresset, för att bevara områdets småskaliga karaktär. Det handlar om att få till en balans mellan befintlig bebyggelse och den framtida utvecklingen av bebyggelsen, efter utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp för att då möjliggöra för permanentboende. Föreslagen transformatorstation invid Ekensholm 4:2 i samrådsförslaget utgår. Då EEM/SEVAB meddelat att befintlig transformatorstation vid Grundbystrandsvägen åtgärdas för fortsatt nyttjande. E-området flyttas därmed till Grundbystransvägen i granskningsförslaget. Detaljplanen kommer inte att reglera gatubelysning. Inom området råder enskilt huvudmannaskap varvid eventuell förändring av gatubelysning beslutas och ordnas av väghållaren för området. Befintliga stall och beteshagar omnämns i planbeskrivningen för dess omgivnings påverkan och för att ange lämplig framtida markanvändning. Speciella ridvägar kommer det inte att planeras för inom detaljplaneområdet. Framförande av hästar regleras inte i detaljplan, eller enligt Plan- och bygglagen utan regleras genom annan lagstiftning/andra regelverk. Detaljplaneförslaget utgår ifrån befintliga gatusystemet och befintliga vägsamfälligheter, vilket också är en del av områdets kulturmiljö, där de försörjer fastigheter/arrendetomter som avstyckats ifrån ursprungliga skogsoch jordbruksfastigheter.

255 Eskilstuna kommun 8 (35) Då området planeras för att möjliggöra permanent bebyggelse så införs planbestämmelser för vägområden för att möjliggöra standardförbättring av vägar inklusive vändplaner Det är inte avsett att anlägga någon vändplan vid Grundby 5:3 invid Ekensholm 4:2, däremot är utrymmet planerat för att möjliggöra en standardförbättring av föreslagen lokalgata utan att påverka de befintliga bostadsfastigheterna. Vi ser över möjligheten till eventuellt fler nyavstyckningar. Planens syfte är dock omvandling. Då kommunalt vatten- och avlopp planeras för området så planeras det för att kunna genomföra en omvandling av det befintliga boendet i fritidshus till ett permanentboende. Vilket ju också är ett ställningstagande i kommunens gällande översiktsplan. Den del av fastigheten Grundby 3:11 som planläggs som kvartersmark för bebyggelse ges möjlighet till avstyckning. Fastigheten Ekensholm 4:2 ges möjlighet till avstyckning/klyvning i granskningsförslaget. Planprocessens samråds- och granskningstillfällen ger sakägare möjlighet att lämna synpunkter/yttranden till förslagen, vilket ni också gjort. I processen behandlas dessa synpunkter, varvid en del synpunkter kan tillmötesgås i det kommande planförslaget, andra inte, det är dock kommunen som har ansvaret för planering av mark- och vattenanvändningen inom kommungränserna. Några särskilda enskilda överläggningar enligt era önskemål kommer det inte att bjudas in till. Ni är dock välkomna att höra av er om ni har ytterligare frågor eller funderingar. Tar med oss er synpunkt gällande ytor för service inför kommande planering. Grundby 3:8 Vi motsätter oss att marken väster och öster om vår tomt avsätts till allmänning. Vi önskar också att pumpstationen placeras så att det blir självfall dit, dessutom på frostfritt djup hela vägen. Svar: Marken på er östra och västra sida utgörs idag av obebyggd mark som även i dagsläget är allmänt tillgänglig med avseende på allemansrätten. Ur ett planperspektiv är marken fortsatt lämpad för att utgöra allmänt tillgänglig naturmark. Pumpstationens placering har skett enligt önskemål utifrån ett anläggningstekniskt hänseende. Den tekniska utformningen av pumpstationen ansvarar Eskilstuna Energi och Miljö för. Den kommer inte att styras av bestämmelser i detaljplanen. Grundby 3:10 Önskar att planförslaget intar en mindre restriktiv hållning och förtydligas både vad gäller tillåten typ av bryggor för att dessa skall stå emot svåra isslossningar och för strandnära byggande och byggande nära tomtgränser mot andra bostadsfastigheter och naturområden.

256 Eskilstuna kommun 9 (35) Svar: Vad gäller bestämmelserna om byggande i och nära vattnet har dessa anpassats utifrån strandskyddsbestämmelserna i Miljöbalken. Där ett generellt strandskydd gäller från strandlinjen och 100 meter både in mot land och ut i vattnet. Trots svåra bryggförhållanden kommer inte några generella lättnader införas i planbestämmelserna, då det skulle innebära för stor miljöpåverkan. Påpekas att planförslaget ändå innebär en lättnad gentemot det regelverk som gäller för området idag. Vad gäller byggande av komplementbyggnader intill tomtgränser mot andra bostadsfastigheter kan överenskommelser göras. (Tänk då även på brandskyddsfrågorna.) Grundby 3:14 Fastigheten Grundby 3:14 (tidigare ¾ av Grundby 3:3) ägs av samma släkt sedan 1909 och är numera uppdelad i tre ägardelar. Vi har inga planer på att ändra användningen av tomtmarken i nuläget, men vill försäkra oss att det inte finns hinder för eventuella förändringar i framtiden, till exempel avstyckning i tre byggbara tomter. Vi motsätter oss att stora delar av tomtmarken klassas som natur och ställer oss frågande varför de delar av tomten som utgörs av trädgård med gräsmatta sedan årtionden, klassas som natur. Vad vi kan förstå så är vår fastighet den enda av de som används till sommarbostäder den enda fastigheten som är uppdelad mellan bostadsmark och naturmark. Svar: Planförslaget ger möjlighet till avstyckning, samrådsförslaget justeras, så att endast en smal remsa natur avsätts inom fastigheten. Den utgör ett naturligt släpp till det större skogsområdet för såväl människor som djur. Övriga delar som vid samrådet föreslogs som Natur avsätts vid granskningen till kvartersmark för bebyggelse samt prickad mark som även framöver kan utnyttjas som trädgård med gräsmatta samt möjlighet till infart för den östra tomtplatsen och bevarande av skogsdelen. Det nya förslaget innebär att minsta tillåtna areal för respektive möjlig avstyckad fastighet blir något större än vid samrådsförslaget. Naturmark finns avsatt på fler fastigheter än er inom planen. Grundby 4:5 Anser att förslaget att upphäva strandskyddet är olämpligt. I andra kommuner exempelvis Nynäshamns kommun har strandskyddet skärpts för att möjliggöra promenader längs stränderna, vilket är mycket uppskattat eftersom vissa delar även kan nås av handikappade. I och med fler permanentboende kommer kraven på asfalterade vägar, gatubelysning mm. Vad gäller dessa frågor är vi av samma uppfattning som villaägarnas jurister att infrastruktur ska finansieras via skattsedeln enligt bilaga med kommentar från Lena Södersten, intressepolitiska avdelningen Villaägarnas riksförbund. Svar: Det rör sig om enskilda privata fastigheter med modest storlek och sedan lång tid tillbaks hävdade tomter, med i många fall befintliga byggnader och anordningar utefter stranden. En skärpning för att kunna anordna allmänna promenadvägar som skulle uppskattas av många bedöms vara ett allt för stort intrång på privata bostadsfastigheter. Kommunen äger ingen mark i området.

257 Eskilstuna kommun 10 (35) Med enskilt huvudmannaskap vore innebörden av ert önskemål att de fastighetsägare som anses berörda av gångvägarna skulle bekosta anläggandet och drift och underhåll av dessa, vilket bedöms vara svårt att genomföra då nyttan för de som berörs inte skulle motsvara kostnaderna. Vad gäller vägar och dess finansiering och utformning så anser kommunen att det fortsatt ska råda enskilt huvudmannaskap för området lika som för likartade områden efter kommunens Mälarstrand där omvandling sker. Det innebär att det är de berörda fastighetsägarna och dess vägsamfälligheter som avgör vägstandard och kostnader för områdets vägar även framöver. Grundby 5:3 Anser att tillfarten som går diagonalt över ny tomtplats enligt planförslaget utgår, då den inte kommer att användas för skogsbruksändamål för den lilla del av skogen som tillhör Grundby 5:3 då den påverkar berörda tomter och dess saluvärde. Föreslår att del av det område som enligt planförslaget planeras som NATUR läggs ut som tomtmark enligt förslag i bifogad kartskiss. Då det på fastigheten lagts ut ett förhållandevis stort område med beteckningen NATUR som innebär att det inte går att bedriva ett normalt skogsbruk. Erfarenhetsmässigt kan konstateras att det inte finns något större intresse från angränsande tomter att sköta och underhålla dessa områden och att bilda en gemensamhetsanläggning. Om ingen ansöker om en anläggningsförrättning så blir området förr eller senare ett risigt område som ingen vill gå in i och då blir det oftast markägaren som förr eller senare får röja och rensa upp området, vilket är slöseri med attraktiv byggbar mark. Här finns ett vägnät med ordnad skötsel och kommunalt vatten och avlopp är på gång att byggas, så därför föreslås att markerade områden på bifogad kartskiss läggs ut som tomtmark i stället för NATUR som planförslaget anger. Svar: Tillfarten stryks från planförslaget då det inte längre föreligger något behov. Planförslaget ses över vad gäller möjlighet till avstyckningar på mark som i planförslaget anges som natur. Några fler möjligheter till avstyckning kommer att ges i granskningsförslaget. Arrendatorer vid Grundby 5:9 Vi anser att befintlig arrendetomt om ca 500 m 2 vid Grundby 5:9 (och 5:10) har liten påverkan på strövområdet. Att utnyttja hela fastigheten till hus för permanentboende skulle medföra inskränkningar i nyttjandet av området för rekreation och rörligt friluftsliv. Sannolikt kommer nya permanenthus att byggas på höjden för att få utsikt över Mälaren, vilket riskerar att landskapsbilden påverkas negativt Tillfarten Lugnets stig är cirka 2 m bred och har dålig standard, in/utfarten till Slätviksvägen har dålig sikt. Sammantaget finns behov av en bredare väg, med förbättrad standard och fungerande dagvattenavrinning samt godkänd vändplan att behövas vid permanentboende, då bland annat sophämtning med egen transport på ca 200 meter till uppställningsplats är problematisk.

258 Eskilstuna kommun 11 (35) Fortsättning Arrendatorer vid Grundby 5:9 Förslagsvis bör en ny tillfart Lugnets väg ordnas direkt till de båda fastigheterna. Tillfarten bör då anknytas till lokalgatan som ansluter till Kullerstasandsvägen mellan fastigheterna 3:14 och 1:8, då trafikbelastningen på Slätviksvägen kommer att öka i framtiden. Då fastigheten/området som gränsar till/ligger utanför fastigheterna Grundby 5:9 och 5:10 inte är med i planförslaget finns en osäkerhet hur marken kommer att användas i framtiden. Kommer den att förbli ett grönområde, bli grönprickat eller kommer den att exploateras för året runt boende. Vi anser att området ska bevaras som ett i huvudsak rekreationsområde och att Lugnets stig och fastigheterna Grundby 5:9 och 5:10 tas bort ur detaljplanen och att inga vattenoch avloppsledningar förläggs nu. Vi anser också att arrendetomterna på fastigheterna 5:9 och 5:10 ska få vara kvar i nuvarande utformning. Om de ska säljas för åretruntboende eller om fastighetsägaren vill bygga för åretruntboende, ska området detaljplaneras innan bygglov utfärdas. Svar: Fastigheterna 5:9 (och 5:10) är privatägda bostadsfastigheter med befintliga arrendetomter. Att inte medge dessa fastighetsägare möjlighet till motsvarande byggrätter som övriga fastigheter inom planområdet är inte aktuellt. Bestämmelser om utformning, bland annat tillåten höjd på byggnader anges i planbestämmelserna. Bedömningen är att eventuella inskränkningar för rekreation och rörligt friluftsliv och negativ påverkan av landskapsbilden inte är av sådan art att det föranleder att föreslagen användning av fastigheterna ändras. Detaljplanen möjliggör en standardhöjning av befintlig tillfart till fastigheterna med breddning och omhändertagande av dagvatten. Att möjliggöra anläggande av en ny vändplan eller en helt ny väg med ny sträckning över annan fastighet för endast två fastigheter är inte aktuellt. För områden som gränsar till fastigheterna som inte ligger inom det nu aktuella planområdet gäller fortfarande områdesbestämmelser OBÄ Ifall det kommer att ske några förändringar i framtiden har vi i nuläget ingen planering för eller kännedom om. Grundby 5:9 (och 5:10) ingår i planerat utbyggnadsområde för vatten och avlopp där förstudie nu pågår. Närliggande områden väster och söder om fastigheterna Grundby 5:9 och 5:10 ingår redan i kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Fastigheterna Grundby 5:9 och 5:10 kommer även fortsättningsvis ingå inom avgränsat område för planerad detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden. Beträffande bostadsarrenden och dess förutsättningar är de beroende av de avtal som ingåtts.

259 Eskilstuna kommun 12 (35) Arrendator vid Grundby 5:10 Jag anser att befintlig arrendetomt om ca 500 m 2 vid Grundby 5:9 (och 5:10) har liten påverkan på strövområdet. Att utnyttja hela fastigheten till hus för permanentboende skulle medföra inskränkningar i nyttjandet av området för rekreation och rörligt friluftsliv. Sannolikt kommer nya permanenthus att byggas på höjden för att få utsikt över Mälaren, vilket riskerar att landskapsbilden påverkas negativt. Tillfarten Lugnets stig är cirka 2 m bred och har dålig standard, in/utfarten till Slätviksvägen har dålig sikt. Sammantaget finns behov av en bredare väg, med förbättrad standard och fungerande dagvattenavrinning samt godkänd vändplan att behövas vid permanentboende, då bland annat sophämtning med egen transport på ca 200 meter till uppställningsplats är problematisk. Förslagsvis bör en ny tillfart Lugnets väg ordnas direkt till de båda fastigheterna. Tillfarten bör då anknytas till lokalgatan som ansluter till Kullerstasandsvägen mellan fastigheterna 3:14 och 1:8, då trafikbelastningen på Slätviksvägen kommer att öka i framtiden. Då fastigheten/området som gränsar till/ligger utanför fastigheterna Grundby 5:9 och 5:10 inte är med i planförslaget finns en osäkerhet hur marken kommer att användas i framtiden. Kommer den att förbli ett grönområde, bli grönprickat eller kommer den att exploateras för året runt boende. Jag anser att området ska bevaras som ett i huvudsak rekreationsområde och att Lugnets stig och fastigheterna Grundby 5:9 och 5:10 tas bort ur detaljplanen och att inga valedningar förläggas nu. Jag anser också att arrendetomterna på fastigheterna 5:9 och 5:10 ska få vara kvar i nuvarande utformning. Om de ska säljas för åretruntboende eller om fastighetsägaren vill bygga för åretruntboende, ska området detaljplaneras innan bygglov utfärdas. Svar: Fastigheterna 5:10 (och 5:9) är privatägda bostadsfastigheter med befintliga arrendetomter. Att inte medge dessa fastighetsägare möjlighet till motsvarande byggrätter som övriga fastigheter inom planområdet är inte aktuellt. Bestämmelser om utformning, bland annat tillåten höjd på byggnader anges i planbestämmelserna. Bedömningen är att eventuella inskränkningar för rekreation och rörligt friluftsliv och negativ påverkan av landskapsbilden inte är av sådan art att det föranleder att föreslagen användning av fastigheterna ändras. Detaljplanen möjliggör en standardhöjning av befintlig tillfart till fastigheterna med breddning och omhändertagande av dagvatten. Att möjliggöra anläggande av en ny vändplan eller en helt ny väg med ny sträckning över annan fastighet för endast två fastigheter är inte aktuellt. För områden som gränsar till fastigheterna som inte ligger inom det nu aktuella planområdet gäller fortfarande områdesbestämmelser OBÄ Ifall det kommer att ske några förändringar i framtiden har vi i nuläget ingen planering för eller kännedom om. Grundby 5:10 (och 5:9) ingår i planerat utbyggnadsområde för vatten och avlopp där förstudie nu pågår. Närliggande områden väster och söder om fastigheterna, Grundby 5:9 och 5:10 ingår redan i kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp.

260 Eskilstuna kommun 13 (35) Fastigheterna Grundby 5:9 och 5:10 kommer även fortsättningsvis ingå inom avgränsat område för planerad detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 med flera Mälarstranden. Beträffande bostadsarrenden och dess förutsättningar är de beroende av de avtal som ingåtts. Grundby 5:17 Anser att planförslaget är tydligt och bra. Har funderingar om planerad pumpstation söder om Grundby 3:9 och om tillfartsväg till fastigheten. Förutsätter att den tekniska pumpanläggningen konstrueras så att problem med ljud och framförallt lukt inte uppstår. Förutsätter att tillfartsväg till Grundby 5:17 kan anläggas från lokalgatan (Grundbystrandsvägen) enligt markering på bilagd kartskiss, så att sjöutsikten inte påverkas av framtida carport/garage, Svar: Tack för synpunkten. Vad gäller pumpanläggningar möjliggör detaljplanen att utrymme skapas för dessa. Beträffande tekniska specifikationer och övrigt gällande sådana anordningar så har huvudmannen för vatten och avlopp, Eskilstuna Energi och Miljö AB ansvaret, då sådana detaljfrågor inte ingår i detaljplanprocessen. Detaljplanen skapar möjligheter till förbättring av vägstandarden såsom till exempel breddning av vägar och anordnande av vändplaner. Det är huvudmannen för vägar, väghållaren, vägsamfälligheten som ansvarar för projektering, utformning, utförande, drift och underhåll av väg. Ta kontakt med vägsamfälligheten när det är dags för standardförbättringar för att framföra era önskemål vad gäller anslutning till er fastighet. Grundby Kullersta Samfällighets förening Grundby Ga:1 Styrelsen för Grundby Kullersta Samfällighetsförening vill anföra följande avseende detaljplaneförslaget. Vi tycker det är olämpligt, märkligt att del av vårt båtnadsområde, ansvarsområde inom Grundby Ga:1 gällande Kullersta 1:31 ofri grund med infart Vretbovägen inte finns med i planförslaget, då samtidigt permanentboende finns där, uppskattningsvis femton stycken varav cirka fem stycken hus med karaktär av permanentboende samt en fortsatt planering för va ändå pågår enligt gällande planer. Vi vill också parallellt med pågående detaljplanearbete att Eskilstuna Energi och Miljö skyndsamt påbörjar förberedelserna för en snabbare utbyggnad av kommunalt va inom detaljplaneområdet. Samtidigt vill vi ånyo väcka frågan om inte åtminstone Slätviksvägen från Hagtorpsvägen och till Henstaviksvägen inom vårat båtnadsområde skall klassas som inom tättbebyggt område då skolskjuts trafikerar där med busshållsplatser utefter vägen vilket vi fick avslag på gällande då samtliga våra vägar, ärendenummer 2017:1968 tidigare i år. I övrigt har vi inte som väghållare något att erinra emot. Svar: Planområdets omfattning grundar sig på ställningstaganden i översiktsplanen, där det aktuella området markerats som omvandlingsområde för bostäder. Översiktsplanen redovisar kommunens viljeinriktning för kommunens olika delar. I och med detta ställningstagande i översiktsplanen kunde också detaljplanearbetet påbörjas utan att ett föregående planprogram togs fram.

261 Eskilstuna kommun 14 (35) Eskilstuna kommun har tagit fram en va-plan, vatten och avlopps-plan som gäller för hela kommunen. I va-planen ligger det avgränsade planområdet inom va-utbyggnadsområde Grundby-Kullersta sand, där förstudie nu pågår inför planerat kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Klassning av vägarna enligt era önskemål är inte en fråga för detaljplanearbetet. Kullersta Samfällighets förening Föreningens förslag är att delar av den mark som i planförslaget föreslås som NATUR och kvartersmark, L i framtiden ska kunna avstyckas i tomter med byggrätt. Den plantekniska utredning som gjordes av lantmäteriet 1994 (av Kenneth Engvall) är en lämplig utgångspunkt. Enligt planförslaget ska inga nya bryggor uppföras i detaljplanens naturområden. Föreningen föreslår att strandtomten som tillhör Kullersta 1:5 ska få strandskyddet upphävt för att föreningen (gemensamhetsanläggningen) vid behov ska kunna uppföra en mindre brygga. Svar: Planförslaget ses över vad gäller möjlighet till avstyckningar på mark som i samrådsförslaget anges som natur. Några fler möjligheter till avstyckning ges i granskningsförslaget. Vad gäller kvartersmark med L-bestämmelse så ligger den inom område av riksintresse för kulturmiljön, Kafjärden D1, enligt 3 kap. 6 miljöbalken där det är mindre lämpligt med nya avstyckningar. För att ändå tillgodose samfällighetsföreningen önskan om möjliga nya avstyckningar har istället ett antal platser i anslutning till befintlig bebyggelse tagits fram. För att tillgodose riksintresset för kulturmiljön ska bland annat värdefulla utpekade bebyggelsemiljöer vårdas så att de fortsatt ska ge kunskap om byggnadstraditionens utveckling i området. Området ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön, hänsyn ska även tas vid åtgärder utanför riksintresset så att områdets kulturhistoriska värden inte riskerar att skadas påtagligt. Där av ska ny bebyggelse inte anläggas i exponerade lägen, i sådana lägen att ursprunglig bebyggelse förstörs, påverkas negativt eller så att bebyggelsestrukturen förändras avsevärt. Kafjärdens västra del representeras av allmogebyar varav Hensta är en av dessa. Välbevarade enskilda gårdar med tillhörande odlingsmarker är också exempel där områdets äldre byggnadstradition är viktiga att bevara. All nytillkommande bebyggelse ska anpassas i stil med befintlig byggnadsutformning lokalt inom området. Det är viktigt att by- och gårdsbebyggelsen fortsatt används som bostäder och för lantbruk. En levande landsbygd med bebodda gårdar och med aktivt jordbruk verkar gynnsamt för kulturmiljön. Då marker som i forntiden var täckta av sjön brukas för lantbruk med lågväxande grödor och öppen mark samtidigt bevaras bidrar detta också till att även bebyggelsen underhålls och bevaras. By-och gårdsbebyggelsen representerar inte bara kulturhistoriska värden utan har även stor roll som attraktiva och funktionella boendemiljöer.

262 Eskilstuna kommun 15 (35) Det finns ett stort värde i att de forna sjötäckta markerna bevaras då de stora ytorna visar omfattningen av sjötäckningen. Strandskyddet föreslås endast bli upphävt på befintliga privata bostadsfastigheter och för befintliga bryggor på övriga områden där upphävandet då endast gäller ytan för den befintliga bryggans utbredning. I övrigt råder fortsatt strandskydd. Vilket innebär att där fordras det strandskyddsdispens för eventuella nya åtgärder inom 100 meter från stranden. Upphävande av strandskydd prövas då mot reglerna i Miljöbalken. Bengt Anderssons Synpunkter om Samfällighetsförenings mark på Kullersta 1:5 Vill tillförsäkra föreningen en framtida möjlighet att kunna stycka av tomter i enlighet med vad som finns beskrivet i texter i planbeskrivningen. Genom att inte låsa framtida möjligheter genom att fastslå områdena för Natur, Odling eller Djurhållning. Förslag på avstyckning av cirka 8 stycken framtida tomter lämnas enligt bifogade kartskisser. Speciellt gäller det de m 2 mark som vi har i den södra delen som vi kallar trädgården, den som i planförslaget är avsett för odling och djurhållning. Jag anser och tror att rejäla tomter (+1500 m 2 ) inbjuder till att göra skogstomter i stället för villatomter, vilket på ett naturligt sätt skulle smälta in i landskapet. Viss natur sparad för lek och rekreation är helt i sin ordning men kanske inte all mark. Det finns egentligen inget egenvärde för samfälligheten att äga mark, förutom ett intresse att vi själva kan bromsa en alltför stor/snabb etablering av nya fastigheter inom området. I nuläget finns en allmän önskan inom föreningen att behålla området precis som det är. Då vår förening idag består av medlemmar i den övre medelåldern med övervikt på pensionärer är det rimligt att det inom en snar framtid kommer en generationsväxling med nya yngre ägare som även kan tänka sig att bosätta sig permanent inom området då med de bekvämligheter som vi blev lovade redan Svar: Planförslaget ses över vad gäller möjlighet till avstyckningar på mark som i samrådsförslaget anges som natur. Bevarande av naturmark är viktigt för att bevara områdets gröna karaktär. Det är också viktigt att bevara en del naturmark som strövområden och för att lätt kunna ta sig mellan delområdena till fots. I de norra delarna planeras område för omhändertagande av dagvatten. Vad gäller marken i den södra delen som ni kallar trädgården vilken är avsatt som kvartersmark med L-beteckning, så ligger denna inom område av riksintresse för kulturmiljön, Kafjärden D1, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, där det är mindre lämpligt med nya avstyckningar. Motivering till detta ställningstagande framgår av svaret till Kullersta samfällighetsförening se ovan. För att ändå tillgodose din/samfällighetsföreningens önskan om möjlighet till nya avstyckningar har ett antal platser i anslutning till befintlig bebyggelse föreslagits.

263 Eskilstuna kommun 16 (35) Kullersta 1:10 Vi vill framföra följande kommentarer till planförslaget; Vi förutsätter efter telefonsamtal med planavdelningen att den bredd på 1 ½ planshuset på sidan 16 (i planbeskrivningen) bara är ett exempel och att huset kan vara bredare än så, så länge ytan inte överstiger 110 m2 för 1 ½ plan. Vi anser att sjönära komplementbyggnader borde kunna komma ifråga, speciellt som ett antal sådana av varierande storlek har uppförts längs Mälarstranden under senare år, förmodligen med bygglov. Dessa byggnader bör naturligtvis ha direkt anknytning till stranden, som en sjöbod, omklädningshytt, bastu eller liknande och skall smälta in i omgivningen. Att förbjuda bygglovsansökan för detta betyder ett avsevärt avsteg från vad som tillåtits tills nu och därmed en orättvis behandling av likartade ansökningar. Bevarandet av befintliga stenmurar framhålls som en angelägenhet. För att undvika att förstöra den stenmur som kringgärdar vår tomt (på bilden) skulle vi vilja ha möjlighet till parkering längs den nya vägen utanför vår tomt, till exempel i anslutning till pumpstationen som skall ligga där. Besöksparkering skulle också kunna ingå i planeringen. Svar: Detaljplanens bestämmelser om placering, utformning och utförande framgår av planbestämmelserna som finns på plankarta 1. Planbestämmelserna om sjönära byggnader har framtagits med hänsyn till bestämmelserna i Miljöbalken. Vad gäller parkering så gäller generellt att det ska ske på den egna tomten. För någon enstaka tomt finns inte denna möjlighet. I ert fall finns möjlighet att utnyttja befintlig öppning i muren samt infart till befintlig garagebyggnad. Det är angeläget att bevara den befintliga stenmuren intakt av hänsyn till kultumiljön. Att planlägga för parkering på privat skogsmark utanför er fastighet är inte aktuellt. Kullersta 1:13, 1:15, 2:4, 2:8 Föreslår ny tillfartsväg för 3 stycken planerade nya fastigheter vid Kullersta 1:31 och Kullersta 2:8 på karta 2. Ny väg vid plangränsen mot söder föreslås som ett bra alternativ för att inte få in ny trafik i området för dagens fastigheter samt att de nya fastigheterna inte behöver åka upp och ner på den vintertid problematiska backen som finns markerad på bifogad kartskiss. Svar: Ny tillfartsväg på privat skogsmark enligt ert förslag kommer inte att föreslås för planerade nyavstyckningar. Förslaget är istället att de berörda fastigheterna i gemensamhetsanläggningen för den befintliga vägen går samman med de tilltänkta nyavstyckade fastigheterna och åtgärdar vägavsnittet med den för er problematiska backen. Kullersta 1:27 Vill säkerställa att rättigheter beträffande t ex båtplats enligt avstyckningshandlingar även fortsättningsvis gäller. Svar: Befintliga rättigheter enligt avtal och servitut avses att gälla även fortsättningsvis tillsammans med den planerade detaljplanen.

264 Eskilstuna kommun 17 (35) Kullersta 1:29 Har funderingar om vilka rättigheter som finns beträffande utnyttjande av båtplatser. Svar: Befintliga rättigheter enligt avtal och servitut avses att gälla även fortsättningsvis tillsammans med den planerade detaljplanen. Kullersta 1:31, 1:33 via ombud vid LRFKonsult Detaljplaneförslaget medger möjlighet för Kullersta 1:31 del 1 och 2 att sammanlagt bilda upp till sju nya fastigheter, varav två vid befintliga arrenden. Fastighetsägarna anser dock att det finns utrymme för bildande av ytterligare ett antal bostadsfastigheter i sjönära lägen där kommunen i planförslaget bland annat lagt in stora områden med naturmark, lagt ut nya vägar, vändplaner, parkeringar och teknikområden. En påtagligt negativ konsekvens av dessa föreslagna åtgärder är att marken går förlorad för fastighetsägarna som framtida avstycknings- och avyttringsbara tomter. Det pris som en attraktiv tomt betingar på öppna marknaden kan sällan eller aldrig matchas av den ersättning som utgår i samband med olika typer av förrättningar hos lantmäteriet. Den ekonomiska förlust som fastighetsägarena får vidkännas genom nuvarande utformning av planförslaget är inte acceptabel. Fastighetsägaren vill därför se en förändring av planförslaget i enlighet med inlämnad skriftlig redogörelse per område, tillsammans med bifogade kartskisser. I det fall planförslagets nuvarande utformning behålls, kommer dessutom fastighetsägarnas möjligheter att fortsätta aktivt skogsbruk på de kvarlämnade ytterligt små ytorna Natur att fullständigt upphöra. Den ekonomiska förlust som fastighetsägarna får vidkännas genom nuvarande utformning av planförslaget är inte acceptabel. Liksom vad gäller möjligheten att i framtiden stycka av ett antal ytterligare tomter, vill fastighetsägarna se en annan utformning av planförslaget i enlighet med inlämnad redogörelse per område med avseende på ett flertal restområden med obrukbar skog utmärkt som Natur. Svar: Planförslaget ses över vad gäller möjlighet till fler avstyckningar på mark som i samrådsförslaget anges som natur. Några fler möjligheter till avstyckning kommer att ges i granskningsförslaget. Vad gäller de områden som lagts ut som vägområden för ny väg, standardhöjning/breddning av befintliga vägar, vändplaner, teknikområden, parkering så finns behovet av sådant utrymme för att uppnå syftet med planen. Avstyckning i den omfattning som framgår av fastighetsägarens önskemål och inlämnade förslag bedöms inte vara lämpligt och är inte heller förenligt med planens syfte. Detaljplanens bestämmelse B på kvartersmark som nu utgörs av skogsmark möjliggör ändrad användning till avstyckning av fastigheter som tomtplatser med uppförande av bostadshus. Det är alltså inte en tvingande bestämmelse, ifall önskemålet är att behålla nuvarande markanvändning.

265 Eskilstuna kommun 18 (35) Detaljplanens genomförandetid är 15 år och därefter gäller planen tills den ändras eller upphävs, önskad markanvändning kan ju skifta över tid. Markvärdet är beroende av aktuell markanvändning som i nuläget är skogsmark för de aktuella områdena som i planen anges som natur. Vad gäller den ekonomiska biten så kommer möjligheten till avstyckning av fastigheter/tomter för bostadsbebyggelse att öka markvärdet oavsett om den nuvarande markanvändningen är skogsbruk eller arrendetomter med bostadsbebyggelse. Det aktuella planförslaget utgör därför inte någon ekonomisk förlust i och med de möjligheter som ges i planförslaget. Kullersta 1:44, 1:45, 1:46 och 1:47 Rörande vändplan 1:44-1:47. Nuvarande möjligheter till vändning av fordon är tillfyllest med befintlig lösning. Parkeringsmöjligheter för respektive fastighet med de servitut som finns är fullt tillräckliga. Ingen ny parkering behöver anläggas. Sophämtningen sker genom att soptunnorna står vid den större vägen. Där finns även postlådorna för ovan nämnda fastigheter. Att bredda Vretbostigen skulle innebära ett allt för stort ingrepp i naturen. Området bör alltså lämnas utan åtgärd. Ett antal fastigheter har anvisade båtplatser. Vissa fastigheter har också försålts med vidhängande båtplats som tillgång. Kullersta Samfällighetsförening har under årens lopp skött den yta av stranden som samfälligheten äger. Där har tidigare också funnits en brygga. De båtägare som idag har båtplats förutsätter fortsatt tillgång till sin anvisade plats. Svar: Planförslaget ses över bland annat vad gäller vändmöjlighet och parkering. Då området nu planeras för att möjliggöra permanentboende med större byggrätter och eventuella nya avstyckade fastigheter så medger detaljplanen utvecklingsmöjligheter bland annat i form av breddning av vägar och bättre vändmöjligheter, med en genomförandetid på 15 år. Då er önskan är att behålla nuvarande parkeringar med servitut, ändras det tidigare planförslaget. Era befintliga parkeringar kvarstår och därmed utgår förslaget från samrådet (det nya utrymmet för parkering med vändplan i direkt anslutning till era fastigheter). I granskningsförslaget ges istället möjlighet att anlägga en rundslinga söder om Kullersta 1:44 som då även medför servicefördelar för fastigheterna Kullersta 1:41-1:43 och möjliggör för nya avstyckningar i anslutning till slingan. Vid permanentboende är det andra förhållanden som gäller än vid fritidhusboende på sommaren. Det måste till exempel finnas möjlighet för utryckningsfordon och annan samhällsservice att ta sig fram även under vintertid, då det också behöver finnas utrymme för snöröjning. Den samlade erfarenheten säger att åtminstone på sikt kommer kraven på förbättringar även från de fastighetsägare/fastigheter som i nuläget är mer avogt inställda till de utvecklingsmöjligheter som föreslås.

266 Eskilstuna kommun 19 (35) Detaljplanen är ett dokument som ska gälla för en längre tid då den oftast inte ändras eller upphävs efter sin genomförandetid utan dess bestämmelser vanligtvis fortsätter att gälla även därefter. Att ändra en gällande detaljplan är inte lämpligt under dess genomförandetid. Efter genomförandetiden är det möjligt med ändringar, men dessa kräver tid, resurser och medför stora kostnader som drabbar fastighetsägarna i området. Vad gäller båtplatser så avses att befintliga rättigheter enligt avtal och servitut även fortsättningsvis ska gälla tillsammans med den planerade detaljplanen. Strandskyddet föreslås endast bli upphävt på befintliga privata bostadsfastigheter. För befintliga bryggor på övriga områden, gäller upphävandet endast för ytan för den befintliga bryggans utbredning. I övrigt råder fortsatt strandskydd. Detta innebär att det fordras strandskyddsdispens för eventuella nya åtgärder inom 100 meter från stranden. Upphävande av strandskydd prövas då mot reglerna i Miljöbalken. Kullersta 2:8 På fastighet Kullersta 2:8 är mark upptagen som natur i förslaget på detaljplan. På medsänd kartskiss finns markerat område för del av denna mark. Det markerade markområdet behövs för framtida privat skogsskötsel och förvaring av maskiner och utrustning samt ved och ska därför kvarstå som privat tomtmark. Infartsvägen till Kullersta 2:8, 2:4 och 2:5 föreslås kvarstå som idag 3,5 meter bred och inte ges möjlighet att bli i den bredd som lokalgatan i detaljplanen anger. Svar: Vid området som föreslås som kvartersmark för nya bostadsfastigheter kan tillfartsväg till skogsområdet ordnas antingen genom att ett område för tillfart till skogsområdet undantas från avstyckning till bostadsfastighet eller som servitut för tillfartsväg på en avstyckad bostadsfastighet. Möjlighet att stycka av den nuvarande tomtplatsen norr om Kullerstavägen från den bebyggda lantbruksfastigheten medges också i planförslaget. Planläggning för skogsbruk och tillhörande skötsel och förvaring enligt dina önskemål är inte aktuellt. Önskad utökning av din nuvarande tomtplats till söder om Kullerstavägen kommer inte att föreslås i granskningsförslaget. Då planområdet planeras för omvandling till permanentboende kommer vägområden med möjlighet till standardhöjning såsom till exempel breddning av vägar, anordnande av diken, olika typer av vändmöjligheter med mera för lokalgator att föreslås. Den befintliga vägens sträckning förlängs österut och vändplanen placeras söder om vägen i granskningsförslaget.

267 Eskilstuna kommun 20 (35) Arrendator på Kullerstavägen 6 utanför planområdet (inom arrendeområde vid Kullersta 1:31) Ställer sig frågande varför området i slutet av Vretbovägen och i början på Kullerstavägen undantas från detaljplaneringen. Då markägaren är intresserad att stycka av och sälja tomter till de boende och att det strider mot kommunens miljöengagemang då det utgör ett hinder för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Där kommunens intresse för miljön bör vara viktig. De flesta av fastigheterna är så kallade byggnader på ofri grund och det är sannolikt det som gjort att kommunen inte tagit med detta område. Det gjordes ett försök till avstyckning tidigare men som stoppades då det inte fanns en detaljplanering för området. För övrigt finns här fler permanentboende än i övriga områden som nu detaljplaneras. Svar: Avgränsningen av planområdet följer den planering som kommunen tagit ställning till i den nu gällande översiktsplanen för Eskilstuna kommun, ÖP Översiktsplanen redovisar kommunens viljeinriktning för kommunens olika delar. Av ställningstagandena för bostäder och boende i ÖP2030 är det avgränsade planområdet utpekat som omvandlingsområde för bostäder. I och med detta ställningstagande i översiktsplanen kunde också detaljplanearbetet påbörjas utan att ett föregående planprogram togs fram. Planområdet är ju dessutom ett prioriterat område för vatten och avloppsutbyggnad vilket också framgår av kommunens gällande plan för dricksvatten och avlopp, där kommunen utgår ifrån Vattentjänstlagen ifråga om planering och drift av allmänna vattentjänster. Med anledning av ovanstående har kommunen därför initierat och påbörjat detaljplanearbetet för det nu aktuella området. SEVAB Elnät Meddelar ytterligare behov och till viss del ändrad placering av utpekade E2 områden för transformatorstationer, tekniska anordningar. Detta gäller både vid befintliga och för nya tillkommande transformatorstationer. Placering enligt bifogade kartor, Karta 1 och Karta 2. Meddelar även ett behov av tillkommande u-områden för markförläggning av kablar, underjordiska ledningar, med placering enligt bifogade kartor, Karta 1 och Karta 2. Svar: Noterat behoven beträffande områden för tekniska anordningar, E2 områden och även av behov/önskemål om att utrymmen för markförläggning av kablar, u-områden för underjordiska ledningar säkerställs enligt ert bifogade kartmaterial. Utrymmen enligt ovanstående tillgodoses till viss del i granskningsförslaget. E2-områden för tekniska anordningar säkerställs med planbestämmelser och markerade områden på plankartan. Utrymmen för allmänna underjordiska ledningar säkerställs inom kvartersmarken med administrativ planbestämmelse u samt med u-områden avsatta på plankartan.

268 Eskilstuna kommun 21 (35) Miljö och räddningstjänst nämnden, Räddningstjänsten Vad gäller allmänna ledningar på allmänplatsmark såsom LOKALGATA och NATUR så är dessa förenliga med användningen och kommer därför inte att ges särskild administrativ planbestämmelse eller markeras med områden på plankarta. Räddningstjänsten lämnar följande kommentarer/synpunkter/ /rekommendationer; Framkomlighet för räddningstjänstens skall finnas, så att det finns möjlighet att avståndet mellan räddningsfordonens och byggnadens angreppspunkt understiger 50 meter. (Källa BBR 5:721) Kan bli svårt att uppnå då lokalgatorna har en begränsad utsträckning. En generell synpunkt med avseende på etablering av permanentboenden i området är att se över tillgången till brandposter och möjligheten till en eventuell utbyggnad av dessa. En förtätning av hus kräver ett mer utbyggt brandpostnät, detta gäller särskilt vid etablering av kedjehus/radhus. Idag finns en brandpost i nedre delen av planområdet (Kullerstasandsvägen- Slätviksvägen) vilket är godtagbart för dagens bebyggelse. Vid stora förändringar och mycket fler boende kan det behövas fler brandposter. Svar: Det avgränsade planområdet består till största del av befintliga fastigheter med befintligt vägsystem, där en stor del av gatusystemet ryms inom olika vägsamfälligheter men där några enstaka fastigheter i nuläget har sina enskilda och ibland gemensamma tillfartsvägar över annan fastighetsägares markområden. Möjlighet till nyavstyckningar föreslås i en begränsad omfattning. Dessa ligger samtliga i omedelbar närhet till det nu planerade lokalgatusystemet, där planen medger möjlighet till standardhöjning av vägarna inom planerade vägområden genom att till exempel bredda vägar och anordna vändmöjlighet för service och utryckningsfordon. Detta gäller även för övriga områden i det befintliga gatusystemet där vägsamfälligheter är enskilda väghållare i nuläget och planeras att vara detta även fortsättningsvis när planen vinner laga kraft och förstås även för ny vändslinga och planerad väg där det föreslås att ny vägsamfällighet bildas alternativt att de tas med i befintlig samfällighetsförenings gemensamhetsanläggning. Vi noterar synpunkten om brandposter och eventuell utbyggnad av brandpostnätet. Det är inte aktuellt med etablering av kedjehus/radhus och inte någon uttalad förtätning då nyexploatering kommer att ske i en begränsad omfattning.

269 Eskilstuna kommun 22 (35) Lantmäteriet Då u- och g-områden återfinns under rubriken administrativa bestämmelser men avgränsats med egenskapsgränser inom kvartersmark, rekommenderas att markreservaten avgränsas genom administrativa gränser inom kvartersmark för att tydliggöra var u- och g-bestämmelserna gäller. Administrativa bestämmelser flyter över egenskapsgränser. Vid behov kan administrativa gränser och egenskapsgränser kombineras. Då det finns flera områden med bestämmelser u och g inom samma utrymme kan det vara fördelaktigt att det till bestämmelserna finns en beskrivning av ändamålet till exempel att g inom utrymmet är ämnat för vägändamål. g- och u-området inom Ekensholm 4:4-8 är ett undantag från detta då bestämmelserna tolkas gälla för samma ändamål, det vill säga underjordiska ledningar. Att planlägga g och u för samma ändamål inom samma utrymme kan få oönskade konsekvenser vid genomförandet. Om tanken är att Ekensholm ga:1 ska upphävas och ersättas av kommunalt VA bör g-bestämmelsen tas bort från utrymmet. Konsekvenserna av ett kommunalt övertagande bör även framgå av planbeskrivningen. Det noteras att planen innehåller ett antal områden med användningen allmän plats; Natur. Om syftet med bestämmelserna är att bevara befintlig markanvändning planläggs områdena lämpligen som kvartersmark istället-eller lämnas utan planbestämmelser-eftersom det med allmän plats följer regler som ger fastighetsägaren möjlighet att tvinga huvudmannen till inlösen eller rättighetsupplåtelse. Det kan uppstå problem vid genomförandet av planens Natur, speciellt om genomförandet behöver utföras med tvång, eftersom det krävs att områdena är av väsentlig betydelse för de fastigheter som ska förvalta området samt att vinsten med åtgärden måste överväga de nackdelar och ekonomiska konsekvenser som åtgärden medför. Det är inte självklart att naturområden uppfyller ovan nämnda krav för enskilda bostadsfastigheter. Bestämmelsen Marken ska vara tillgänglig för allmänna luftledningar är mindre lämplig, då med dess nuvarande utformning gäller allmänt och o- lokaliserat inom hela planområdet. Det blir mycket oklart vilka effekter denna bestämmelse kan medföra vid genomförandet. Bestämmelsen torde strida mot kravet på tydlighet som ställs i PBL 4 kap 32. Normalt sett bör man ange ett bestämt utrymme där bestämmelsen gäller och en lämplig beteckning (boverket rekommenderar beteckningen k) på samma sätt som vid planläggning av andra markreservat. Om vägarna som utlagts som kvartersmark med g inom Kullersta 1:31 även ska utnyttjas av andra fastigheter och ingå i befintlig gemensamhetsanläggning inom området (Grundby ga:1) bör de istället planläggas som allmän plats. Del av ledningsrätten /71.1 är belägen inom ett område av Kullersta 1:62 med ändamålet l1. Om ledningsrätten ska ligga kvar i befintligt läge bör den säkras med u-område. Om ledningsrätten ska flyttas eller upphävas bör det framgå av planbeskrivningen.

270 Eskilstuna kommun 23 (35) Fortsättning Lantmäteriet Vid bestämmelserna tomttillfart och tillfart hänvisas det till PBL 4 kap. 8 punkt 2. Det finns ingen koppling mellan bestämmelserna i planen och innehållet i lagparagrafen eftersom bestämmelserna avser reglering av kvartersmark och inte allmän plats, som lagparagrafen tar sikte på. Plankartan är otydlig i vissa avseenden, framförallt redovisningen av områden där strandskyddet är upphävt. Förslagsvis redovisas upphävandet av strandskyddet på separat karta med ett tydligare maner. Nedtoning av höjdkurvor skulle också kunna vara en tänkvärd åtgärd. Med tanke på de förhållandevis omfattande restriktionerna som bestämmelserna om minsta fastighetsstorlek innebär vad gäller möjlighet att dela på berörda fastigheter förordar LM att det tydligt framgår av planbeskrivningen vad bestämmelserna innebär för berörda fastighetsägare. Vid en genomgång av planhandlingarna ska man som enskild fastighetsägare lätt kunna förstå vad planen innebär för möjligheter eller restriktioner. Restriktionerna innebär bland annat att avstyckning av en fastighet, som i normalfallet kan anses lämpad för avstyckning inte går att genomföra. Det är ytterst sällan att fastigheter närmare 2000 m2 och uppåt inte anses lämpliga för avstyckning när övriga förutsättningar, såsom tillgång till väg, är uppfyllda. Parkeringarna för Kullersta 1:44-1:47 och Kullersta 1:57-1:58 ska enligt planbeskrivningen sidan 51 lösas genom att utpekade områden i detaljplanen upptages i Grundby ga:1. Det är tveksamt om parkeringar för enstaka fastigheter bör ingå i gemensamhetsanläggningen Grundby ga:1. Det skulle snarare vara lämpligare om parkeringsbehovet löstes genom servitut eller mindre gemensamhetsanläggningar där enbart berörda fastighetsägare är delägare. Ingen genomgång av fastighetsgränsernas kvalitet eller utredning av samfälligheter har skett med anledning av detta samråd. Som ett medskick förespråkar lantmäterimyndigheten att en grundkarta med god underliggande kvalitet är något att eftersträva. Det rekommenderas särskilt att fastighetsgränser mellan kvartersmark och allmänplatsmark kontrolleras, och vid behov mäts in, samt att en utredning av samfälligheter sker inom de områden där nyexploatering är möjlig. Detta för att minska oförutsedda bieffekter vid genomförandet och även vid framtida fastighetsrättsliga åtgärder inom området. Svar: Gränsmarkeringar för administrativa gränser justeras. För g-utrymmen är ändamålen gemensamma vägar som inte ingår i lokalgatusystemet utan endast är tänkta som gemensamma tillfarter till berörda tomter. U-områden är endast markerade för allmänna underjordiska ledningar inom kvartersmark.

271 Eskilstuna kommun 24 (35) Områden med beteckningen Natur ses över till granskningsförslaget. Viss del av denna mark kommer efter önskemål från större fastighetsägare att övergå till kvartersmark för bostadsändamål. Det är ändå viktigt att bevara en del naturmark som strövområden och för att lätt kunna ta sig mellan delområdena till fots. Bevarande av naturmark är viktigt för att bevara områdets gröna karaktär. Bestämmelsen om att marken ska vara tillgänglig för allmänna luftledningar tas bort, då den är för allmänt utformad utan att ge någon specifik lokalisering. För befintliga allmänna ledningar gäller ledningsrätt. I de fall luftledningar i framtiden kommer att dras om eller att markförläggas så behöver en ny ledningsrätts förrättning komma till stånd. Läget för eventuella framtida ledningar är inte planerat i dagsläget, varför inga markreservat för sådana ledningar kommer att läggas ut i detaljplanen, inom allmänplatsmark är det heller inte brukligt att lägga ut reservat för lufteller underjordiska ledningar. Det är ändå förenligt med ändamålet. Vägar som utlagts som prickad kvartersmark och i många fall med g- markering (för bildande av ny gemensamhetsanläggning för de fastigheter som berörs) till exempel vägarna inom Kullersta 1:31 så är de i första hand planerade som tillfartvägar till berörda tomter samt till viss del även för gångtrafik inom området. De är alltså inte tänkta att ingå i den befintliga gemensamhetsanläggningen Grundby ga:1 eller tillhöra det planerade lokalgatusystemet. För övrigt ingår inte dessa vägar inom Kullersta 1:31 i den befintliga gemensamhetsanläggningen i nuläget heller. Det kompletteras med u-område inom L-markerad kvartersmark på fastigheten Kullersta 1:62 då den befintliga ledningsrätten ska finnas kvar. Det kommer i granskningsförslaget endast att finnas tomttillfarter på prickad kvartersmark varvid lagparagrafen om allmänplats för dessa utgår. Strandskyddsbestämmelsen kommer fortsatt vara på plankartorna, då det är värdefullt att ha med allt på en karta, så att inget tappas bort vid användande av kartan framöver. Vi ser över intensiteten på höjdkurvorna. Det framgår tydligt på plankartan vad som gäller om minsta fastighetsstorlek för respektive fastighet. I planbeskrivningens genomförandedel återfinns dessutom uppgifter om var avstyckningar är möjliga under rubriken fastighetsbildning. Bestämmelser om minsta fastighetsstorlek verkar för att uppnå planens syfte som finns beskrivet i planbeskrivningen, att möjliggöra en omvandling av fritidshusbebyggelse till bostäder för permanentboende samt att utreda möjligheten till viss komplettering med ett fåtal nya bostadsfastigheter, genom till exempel avstyckning av befintliga arrendetomter.

272 Eskilstuna kommun 25 (35) Planområdets södra del omfattas av riksintresset för kulturmiljövården, det skyddas mot åtgärder som t ex kan vara att skapa ny bebyggelse i grupper eller i öppna lägen som hindrar utblickar i landskapet. Resterande delar av området utgör ett regionalt/ kommunalt intresse för kulturmiljön. Kulturmiljövärden bedöms bestå av småskalig bebyggelsekaraktär med små volymer samt med tomter och slingrande vägar anpassade efter topografin. Kommunens intention är att utan övergripande påverkan på riksintresset och med hänsyn till övriga kulturmiljöintressen utveckla bebyggelsen inom detaljplaneområdet. Kulturmiljöintressets huvudsakliga värden bedöms kunna behållas med hjälp av restriktivitet mot nya tomter, bevarande av natur, bevarande av tillgängliga stränder, bevara öppna lägen som medger utblickar till omkringliggande landskap och att inte tillåta bebyggelse i närheten av fornlämningar. I samband med granskningsförslaget utgår de vid samrådet föreslagna nya platserna för gemensamma parkeringar vid Kullersta 1:44-47 och Kullersta 1:57-1:58. Framtida parkering föreslås kvarstå vid nuvarande platser med befintliga servitut enligt fastighetsägares önskemål. Istället för samrådets föreslagna vändplan vid befintliga servitutsparkeringar för Kullersta 1:44-1:47 så föreslås nu till granskningsförslaget en rundslinga mellan Kullersta 1:42 och 1:4. Parkering för Kullersta 1:58 föreslås vid befintlig servitutsplats som vid samrådet föreslogs som NATUR-mark. Genomgång av fastighetsgränsernas kvalitet har gjorts, men kompletteras och dokumenteras då det tillkommit några nya fastigheter. Befintliga samfälligheter utreds och nya förslag till samfälligheter dokumenteras i planbeskrivningens genomförandedel. RFF Rådet för funktions hinder RFF ser betydande risker med samrådsförslagets gatunät där ett stort antal återvändsgränder troligen kommer att motverka ett tillgängligt trafikflöde och försvåra användningen av färdtjänst. Tillsammans med Mälarstrandens komplexa topografi kommer ett svårnavigerat gatunät snarare minska tillgängligheten och det framför allt för personer med fysisk, psykisk, visuell eller annan funktionsnedsättning, trots att det är noggrant reglerat i Plan och Bygglagen (PBL). Samma lag reglerar även tillgängligheten för räddningstjänst och annan servicetrafik. Oavsett vägnätets eller kollektivtrafikens huvudmannaskap föreslås därför Grundbystrandsvägen och Kullerstasandsvägen fortsätta knyta samman Mälarstrandens skilda områden med varandra. Därtill föreslås att nuvarande användning av serviceanläggningar, verksamheter och övriga mötesplatser i närliggande områden förstärks genom att Grundbystrandsvägen kopplas samman med till exempel Slätviksvägen och Nabbvägen.

273 Eskilstuna kommun 26 (35) Fortsättning RFF Rådet för funktions hinder Som samrådsförslaget återkommande belyser är Mälarstrandens strandlinje ofta mycket brant och därmed svårtillgänglig. Då det vid Kullerstasandsvägen finns ett stort strandparti som är fullt tillgängligt för allmänheten, anser RFF att Mälarstrandens alla stränder inte behöver vara tillgängliga för alla. Svar: Planområdet är ett omvandlingsområde med befintligt gatusystem med enskilt huvudmannaskap/väghållarskap som kommunen inte avser att ta över. Med enskilt huvudmannaskap är det fastighetsägarna inom området tillsammans med deras vägsamfälligheter som avgör om och när en standardförbättring av vägarna sker. Fastighetsägare har särskilt uttryckt att de inte önskar ytterligare genomfartsvägar för biltrafik över deras skogsmarker. Planförslaget är därför att endast möjliggöra för promenadstigar utefter skogs/natur-områden. Förutom för ett område utefter stranden där det finns behov av en ny väg för att möjliggöra permanentboende. Beträffande områden utanför det avgränsade planområdet så ingår inte dessa i det aktuella planarbetet. Det finns ett kommunalt bad vid Slätviken, strax väster om planområdet vid Pensionatsvägens ände med möjlighet till bilparkering. Strandpartiet vid Kullerstasandsvägen är allemansrättsligt tillgänglig, dock är det inte någon kommunal badplats med tillhörande bilparkering, då där råder enskilt huvudmannaskap på i nuläget enskilt ägd mark ESEM, VAP komlettering av tidigare yttrande Förklaringstexter och bestämmelser på plankarta 2 istället för på karta 1. Vid en kontroll av föreslagen plan mot tidigare utförd förstudie för VA-ledningar visade det sig att de inte riktigt stämde överens. Ett antal U-områden kommer att behövas samt vissa andra små justeringar. Detta kommer att utföras under slutet av augusti och början av september. Förändringar enligt nedanstående redovisas med kartskisser i dokumentet. Föreslagen plats för transformatorstation vid Ekensholm 4:2 utgår och ersätts med ny plats (E-område) vid befintlig transformatorstation vid Grundbystrandsvägen. Befintlig vägtrumma som ligger i tomtmark och leder dagvatten till öppet dike mot Mälaren bör markeras. Befintlig trumma och befintligt dike kommer att redovisas i dagvatteninventeringen. Befintlig transformatorstation vid Kullerstasandsvägen planeras med E-område. Befintlig dagvattenledning bör ha u-område då vi räknar med att den ska vara kvar. Befintlig anläggning kommer att redovisas i dagvatteninventeringen. Uppdatera informationen om ombyggnad av slussen i Stockholm som pågår för fullt. Dagvattenutredningen som ska färdigställas inom kort kan ge upphov till förändringar i texten om dagvatten.

274 Eskilstuna kommun 27 (35) Svar: Planbestämmelser och informationsrutan tas med på plankarta 1 och 2 i granskningshandlingarna. Planförslaget ses över beträffande era redovisade önskemål/förslag till förändringar vad gäller u- och E-områden och anordningar för dagvatten. Noterat ert önskemål gällande områden för tekniska anordningar, E2 områden och även att behov/önskemål om utrymmen för markförläggning av kablar, u- områden för underjordiska ledningar säkerställs enligt bifogat kartmaterial. E2-områden för tekniska anordningar säkerställs med planbestämmelser och markerade områden på plankartan. Utrymmen för markförläggning av kablar tillgodoses till viss del genom planbestämmelser i granskningsförslaget. Utrymmen för allmänna underjordiska ledningar säkerställs med administrativ planbestämmelse u och u-områden på plankartan inom kvartersmark. Vad gäller allmänna ledningar på allmänplatsmark såsom Lokalgata och NATUR så är dessa förenliga med användningen och kommer därför inte att ges någon administrativ planbestämmelse eller markeras med områden på plankarta. Då kommunen inte planerar för att bygga ut ett allmänt (kommunalt) dagvattennät och i och med att det råder enskilt huvudmannaskap i området så är det fastighetsägarna och väghållarna som ansvarar för områdets dagvattenhantering. Några u-områden för allmänna dagvattenledningar och vägtrummor på allmänplatsmark kommer inte att markeras på plankartan. Vid dagvatteninventeringen har uppmärksammats att utöver befintliga rörledningar och vägtrummor på allmänplatsmark (lokalgator och NATUR) så förekommer även befintlig dagvattenledning och öppet dike på kvartersmark inom bostadsfastighet. På kvartersmark (inom bostadsfastighet) kommer områden med prickmark markeras enligt de önskemål som framgår av ert bifogade kartmaterial för befintlig dagvattenledning/rör och öppet dike som fortsatt behövs. För befintlig anläggning i övrigt hänvisas till dagvatteninventeringen/dagvattenutredningen. Informationen om ombyggnad av slussen uppdateras i planbeskrivningen.

275 Eskilstuna kommun 28 (35) Länsstyrelsen i Södermanlands län Under samrådet ska länsstyrelsen bevaka och samordna statens intressen och ge råd om tillämpningen av 2 kap. PBL. Länsstyrelsen ska särskilt bevaka de frågor som i ett senare skede kan leda till att länsstyrelsen överprövar planen i enlighet med 11 kap. 10 PBL. Länsstyrelsen ska vid samrådet verka för att riksintressen enligt miljöbalken tillgodoses, verka för att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs, se till att strandskydd inte upphävs i strid med gällande bestämmelser, se till att mellankommunala intressen samordnas, se till att bebyggelse eller byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsens synpunkter- ingripandegrunder enligt 11 kap. 10 PBL; Riksintressen-3 kap. miljöbalken Planområdets södra del omfattas av riksintresse för Kulturmiljövården Kafjärdenområdet (D1) enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Området ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Hänsyn ska tas till riksintresset även vid åtgärder utanför riksintresseområdet, så att områdets kulturhistoriska värden inte riskerar att skadas påtagligt. För att riksintresset ska tillgodoses ska bland annat värdefulla utpekade bebyggelsemiljöer vårdas så att de även fortsättningsvis kan ge kunskap om byggnadstraditionens utveckling i området. Ursprunglig bebyggelse vårdas och bevaras. Nytillkommande bebyggelse ska anpassas i stil till befintlig byggnadsutformning lokalt. Ny bebyggelse anläggs inte i exponerade lägen, i sådana lägen att ursprunglig bebyggelse förstörs, påverkas negativt eller så att bebyggelsestrukturen förändras avsevärt. I planbeskrivningen anges att stora delar av områdets ursprungliga karaktär med mindre sommarhus delvis förändras med föreslagen detaljplan då större byggrätter och ytterligare ny bebyggelse möjliggörs. Fritidhusbebyggelse är en byggnadskategori som på senare tid har börjat värderas ur kulturmiljösynpunkt. Fritidshusbebyggelse från olika tider kan ha höga kulturmiljövärden, som kan riskera att byggas bort i samband med omvandling till permanentboende. Detaljplaneområdet har en stor andel bevarad fritidshusbebyggelse från 1900-talets första hälft. Länsstyrelsen anser att kulturmiljövärdena inte är tillräckligt utredda i planförslaget. I det fortsatta arbetet bör en kulturmiljöanalys/bebyggelseinventering tas fram. Ett sådant kunskapsunderlag behövs för att kunna göra lämpliga avvägningar och för att uppnå planens syfte; att utveckla bebyggelsen utan övergripande påverkan på riksintresset och regionalt/kommunalt intresse för kulturmiljön. Eventuellt kulturhistoriskt värdefulla fritidshus med tillhörande tomter bör skyddas mot förvanskning och förses med skydds- och varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud i enlighet med PBL 8 kap. 13 och 17. Bygglovsbefriade åtgärder bör inte tillåtas för särskilt värdefull bebyggelse/tomter. Länsstyrelsen delar planförslagets ställningstagande avseende kulturmiljön, s1-2 och 14-17, och anser att det är viktigt att dessa realiseras i bygglovsskedet.

276 Eskilstuna kommun 29 (35) Fortsättning Länsstyrelsen i Södermanlands län Strandskydd Länsstyrelsen har inget att erinra angående upphävandet av strandskydd enligt planförslaget i området. Eskilstuna kommun har tagit tillräcklig hänsyn till att spara strandskyddet inom oexploaterat område och fortsatt dispenspröva åtgärder utanför de redan hävdade tomterna. Miljökvalitetsnormer-vatten Länsstyrelsen bedömer det inte troligt att MKN vatten påverkas negativt. Länsstyrelsens synpunkter- råd enligt 2 kap. PBL; Natur och friluftsliv Det finns inga inrapporterade skyddsvärda åtgärder i artportalen inom ianspråktagen mark i detaljplanen som berörs av planförslaget. Kommunen bör kommentera hur man tagit hänsyn till den Gyllenhjelmska leden som på vissa områden berörs av planförslaget eftersom den räknas upp som ett viktigt vandringsstråk i planbeskrivningen. Det är av vikt att det fortsatta nyttjandet av vandringsleder som denna inte inskränks i samband med ett fastställande av planen med hänsyn till riksintresset för rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 1 och 2 miljöbalken. Fornlämningar Planområdet, som i norr gränsar till Mälaren, omfattar kuperad skogsmark, till stor del bebyggd med sommarstugor. Marken består av morän med bergknallar och stråk av svallsand. I söder ett lerigt område. Nivåerna i området varierar mellan 0-35 meter över havet. Under stenåldern stack endast ett par små öar upp ur havet och ännu kring Kristi födelse bestod planområdet av en ö. Det var först under den yngre järnåldern som området blev del av fastlandet. Det är också under järnåldern och medeltiden som närområdet, Kafjärdenområdet, blev en rik och betydelsefull bygd. Detta märks bland annat genom stora bevarade gravfält från den yngre järnåldern, där Grundby limpa (Vallby 36:1) med Kung Inges hög, knappt 1;5 km söder om planområdet, kan nämnas. I söder gränsar planområdet till den värdefulla fornlämningsmiljön på Brantåsen med en stor husgrund, boplatslämningar och ett par synliga gravar (Vallby39:1-4). Till följd av planområdets topografi bedömer länstyrelsen inte att det kommer att behövas några arkeologiska insatser inför planens genomförande. Det är därför bra att planbeskrivningen nämner anmälningsplikten enligt kulturmiljölagen. Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning.

277 Eskilstuna kommun 30 (35) Svar: Vid planområden som ligger inom riksintresset för kulturmiljövården, Kafjärdenområdet så har bland annat föreslagits bestämmelser om att hålla områdena öppna och att inte tillåta nya avstyckningar för bostäder vid de aktuella jordbruksfastigheterna, för att skydda områdets kulturmiljövärden. När det gäller områden utanför riksintresseområdet så ligger dessa inom regionalt intresse för kulturmiljövården, en utökning av riksintresset som innefattar byarnas gamla betesmarker och torpbebyggelse nära Mälaren. Det är ett omfattande område som sträcker sig från Mjölnarudden (åt väster) utanför detaljplaneområdet, längs detaljplaneområdet och vidare österut till och med Sundbyholms gamla fritidshusområde. Där Sundbyholmsområdet i stor utsträckning har omvandlats till permanent bebyggelse. Inom detta område har länsstyrelsen bidragit med indikatorer för utpekade kulturmiljövärden. Vilka ingått i en länsomfattande kartläggning var det finns byggnader/bebyggelse som enligt plan- och bygglagen är skyddad tack vare sina kulturhistoriska värden. Projektet kallades för Räkna q. I kommunens kartmaterial finns dessa byggnader numera (efter samrådet) markerade och av hänsyn till deras kulturmiljövärden kommer planbestämmelserna i granskningsförslaget att utökas med särskilda varsamhetsbestämmelser för dessa fastigheter, utöver den informationsruta som fanns med redan i samrådsförslaget. Vid de utpekade fastigheterna kommer en skärpning att ske genom att inte tillåta de enligt plan och bygglagen bygglovsbefriade åtgärderna som gäller för övriga byggnader i området. I planbeskrivningen kompletteras det även med stycken om fritidsbebyggelsens värden ur kulturmiljösynpunkt. Planbeskrivningen kompletteras även med stycken om den tidiga historien under fornlämningar. I övrigt så har planbeskrivningen och plankartan med planbestämmelser och informationsrutan redan vid samrådsförslaget utformats med hänsyn till att områdets kulturhistoriska värden inte påtagligt ska riskeras. Vid utformningen av planen har hänsyn tagits till riksintresset för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap. 1 och 2 miljöbalken. Där avstyckning av nya fastigheter för bebyggelse möjliggörs intill Gyllenhjelmska leden så undantas släpp för gångstigar/naturområden så att leden fortsatt ska kunna nyttjas och leva vidare. Det gäller också för andra befintliga gångstråk inom planområdet där det även framöver ska kunna gå att ta sig mellan olika bebyggelseområden och ut i naturen vilket är av stor vikt inom riksintresset. För att värna riksintresset för kulturmiljövården, Kafjärden vid jordbruksfastigheterna som ligger inom riksintresseområdet finns planbestämmelser om att hålla områdena fortsatt öppna och att inte tillåta nya avstyckningar för bostäder med redan i samrådsförslaget.

278 Eskilstuna kommun 31 (35) Torshälla stads nämnd Torshälla stadsnämnd, TSN ser positivt på att staden ges möjlighet att växa genom att attraktiva områden görs tillgängliga för åretruntboenden samt att landsbygden utvecklas. Positivt är även att planen tydligt anger vikten av allmänhetens tillgänglighet till Mälarstranden och naturområden för en aktiv fritid samt att områdets kulturvärden bevaras. TSN lämnar följande synpunkter på planförslaget; Områdets utveckling är av betydelse för utvecklingen av Torshällas service och handel som närmaste tätort, då fler permanentbostäder skapar goda förutsättningar och underlag för såväl handel, service och näringslivsutveckling. God tillgänglighet till Torshälla bidrar därmed även till planområdets utveckling och attraktivitet. För ökad tillgänglighet bör även G/C-väg utredas som kopplar till såväl Torshälla som Sundbyholm för att stimulera hållbara resor till skola, arbete, service etc. Det skulle även gynna boende i till exempel Grundby- och Vallbyområdet samt koppla an till utvecklingsstråken i översiktsplanen. Detta är viktigt ur tillgänglighets-, jämställdhet- och barnperspektiv. Områden för anvisade skolor bör i samband med detaljplanen ses över för att möjliggöra för barn och föräldrar att även kunna välja Torshällas skolor. Utifrån ett barnperspektiv berörs inte säkra skolvägar i planunderlaget. Möjlighet för skolskjutsar att ta sig fram i området bör beaktas på samma sätt som räddnings- och avfallsfordon. Fastigheterna inom planområdet ligger inom planerad utbyggnad för vatten och avlopp. Nämnden har i ett tidigare yttrande över vatten- och avloppsplan för Eskilstuna kommun (TSN/2016:144) framfört att den fortsatta utbyggnaden av VA på Mälarstranden är av yttersta vikt och att det är viktigt att det arbetet ges prioritet. Svar: Noterat. Frågor om gång- och cykelvägar utanför det avgränsade detaljplaneområdet ryms inte inom detta detaljplanarbete. Det befintliga vägnätet, med enskilt huvudmannaskap, innebär begränsningar för vilka standardhöjningar som bedömts rimliga att genomföra inom det avgränsade detaljplaneområdet. Då anslutande vägar och enskilda vägar i liknande tidigare planlagda områden inte uppfyller normal kommunal standard likt den i de mer centrala delarna av staden. Gående och cyklister hänvisas till gaturummet och till de stigar och stråk som finns då planområdets vägar inte planeras med separata gång- och cykelvägar. Begränsade vägbredder har en dämpande effekt på hastigheterna vilket kan ses positivt ur en säkerhetssynpunkt vid ett delat gaturum. Vägnätet i området utgör begränsningar av möjligheten att trafikförsörja med reguljär kollektivtrafik. I framtiden kan det eventuellt vara möjligt att förse området med någon form av efterfrågestyrd kollektivtrafik med mindre fordon.

279 Eskilstuna kommun 32 (35) Vilket även kan vara ett alternativ för skolskjutsar i framtiden. Med gles busstrafik i närområdet blir barn och ungdomar till viss del bilberoende genom de vuxnas försorg. Ett ökat andel åretruntboende kan dock skapa ett bättre underlag för både bussförbindelser och service i närområdet. Planområdet är ett prioriterat område för utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät i kommunens gällande plan för dricksvatten- och avlopp. Skanova Skanova har kablar inom planområdet, enligt bifogad kartskiss och meddelar att flytt av dessa bekostas av kommunen eller byggherren. Svar: Ifall kablar eller stolpar behöver flyttas på grund av avstyckning, byggnationer eller annat så är det fastighetsägaren/ byggherren som får stå för kostnaderna i samband med en ledningsomdragning. Även om ledningarna inte har markerats med l-område (område för luftledningar) eller u-område (område för underjordiska ledningar) på plankartan måste de vara tillgängliga för skötsel och underhåll. Rättigheten för ledningshavaren är normalt reglerad i leveransavtal mellan nätägare och fastighet. Inkomna svar där det inte fanns något att erinra/inga synpunkter på planförslaget Miljö och räddningstjänst nämnden, Miljökontoret Har inga synpunkter på samrådsförslaget Svar: Noterat Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen har inget att erinra över planförslaget. Svar: Noterat

280 Eskilstuna kommun 33 (35) Ytterligare förändringar som gjorts efter samrådet och förändringar i den här samrådsredogörelsen som berör fler än de som inlämnat synpunkter och bemötts med kommentarer med eventuella åtgärder. Planbeskrivning, behovsbedömning, och plankartor ändras till granskningshandlingar. Generellt justeras med användningsgränser där egenskaps och användningsgräns linjerar. Nya avstyckningar som ej var med i samrådsskedet samt förändring av ytor vid några tomtplatser som föreslogs vid samrådet föreslås nu vid granskning vid Ekensholm 4:4, Grundby 3:11, Grundby 3:14, Grundby 5:3, Kullersta 1:5, Kullersta 1:31 och Kullersta 2:8. Därav förändras naturområden vid Ekensholm 4:1, Grundby 3:14, Grundby 5:3, Grundby 5:12, Kullersta 1:5, Kullersta 1:31. Ändring av minsta tillåtna fastighetsstorlek d, har förändrats sedan samrådet vid fastigheterna Ekensholm 4:2, Kullersta 1:31, Kullersta 2:8, Grundby 3:14 och Grundby 5:3 (gäller både för nyavstyckning och fastighetsreglering av befintliga tomtplatser). U-bestämmelser för ledningsrätt tillkommer vid fastigheterna Grundby 5:26, arrendetomt vid Grundbystrandsvägen 8, Kullersta 2:4 och på marken för odling/djurhållning L1 vid Kullersta 1:62. Prickmark har tillkommit vid tomtplatser vid Kullersta 2:4 och 2:8 för dagvattenhantering (dagvattenledningar och eller öppna diken). Tomttillfarter har korrigerats vid nya avstyckningar i planområdets östra del vid Kullersta 1:31 och Kullersta 2:8. Prickad kvartersmark för vändslinga och samlingslokal med pumpanordning har tillkommit vid Ekensholm 4:1 efter samrådet. E2-områden för tekniska anläggningar transformatorstation har tillkommit vid Kullersta 1:5. E2 område vid Ekensholm 4:1 har justerats något. E2 område vid Grundby 5:3 har till granskningen flyttats till Grundbystrandsvägen vid befintlig anläggning. Vändplan och E2-område har tillkommit invid föreslagen nyavstyckning vid Kullersta 2:8. Vändplaner utgår vid fastigheten Kullersta 2:4 och invid Kullersta 1_44-1:47.

281 Eskilstuna kommun 34 (35) Administrativ bestämmelse a1 gällande uttökad bygglovsplikt för särskilt utpekad kulturhistorisk bebyggelse har tillkommit vid fastigheterna Kullersta 1:13, 1:14, 1:15, 2:4, 2:5 och vid arrendetomterna vid Kullerstasandsvägen 42 och 44 vid Grundby 5:12. Uttökat n1 område för omhändertagande av dagvatten har tillkommit vid fastigheterna Kullersta 1:27, 1:28 och 1:29. Naturområde vid Grundby 5:12 har utökats något vid arrendetomten vid Kullerstasandsvägen 36 varvid ytan för föreslagen avstyckning minskat något. Parkering vid Kullersta 1:31 (invid strandfastigheten Kullersta 1:16) utgår, Den ersätts av den nuvarande befintliga servitutsparkering vid Kullersta 1:5 som justeras något vid breddning av lokalgata. Ej tillgodosedda och delvis ej tillgodosedda sakägare under samrådet Ekenslm 4:1-4:9 och Grundby 3:11 Grundby 3:8 Grundby 3:10 Grundby 3:14 Grundby 4:5 Grundby 5:3 Arrendatorer vid Grundby 5:9 Arrendatorer vid Grundby 5:10 Grundby 5:17 Grundby Kullerstas Samfällighetsförening, Grundby Ga:1 Kullersta Samfällighetsförening Bengt Andersson Kullersta 1:10 Kullersta 1:13, 1:15, 2:4 och 2:8 Kullersta 1:27 Kullersta 1:29 Kullersta 1:31 via ombud vid LRF Konsult Kullersta 1:44,1:45,1:46 och 1:47 Kullersta 2:8 Arrendator på Kullerstavägen 6 utanför planområdet (inom arrendeområde vid Kullersta 1:31)

282 Eskilstuna kommun 35 (35) Fortsatt handläggning Nästa steg i planprocessen är att Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget med samrådsredogörelse till utställning. Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Anna Ekwall Planchef Mari Lundkvist Planhandläggare

283 DETALJPLAN MAILLISTA FÖR GRANSKNING Akt nr 2.30 Detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:3, Kullersta 1:5 m fl Mälarstranden Eskilstuna kommun Utställningstid Daterad Plannr 2014:113-0 Remissmottagare Svar E-postadress * Specialist och uppdrag, Kommunstyrelseförvaltningen Endast KUNGÖRELSEN till den digitala anslagstavlan kommunstyrelsen@eskilstuna.se och maria.hoflin@eskilstuna.se * HSO Eskilstuna lokalavd kansli@funktionsratteskilstuna.se * DHR Eskilstuna eskilstuna@dhr.se * Synskadades lokalförening Srf.eskilstuna@hsod.se * Eskilstuna Kuriren redaktionen@ekuriren.se * Posten Mikael.lantz@posten.se Kommunala nämnder m.m. * Torshälla stads nämnd Torshalla-stads-namnd@eskilstuna.se ulrika.hansson@eskilstuna.se * Barn- och utbildningsnämnden barn-utbildningsnamnden@eskilstuna.se * Vuxennämnden Mikael.edlund@eskilstuna.se * Kommunledningskont. Mark- o fastighetsenh. Mark-fastighetsenheten@eskilstuna.se Monica.johansson12@eskilstuna.se * Sbf, Projekt- och GIS-avdelningen SBF-Projektavdelningen@eskilstuna.se Anders.enesved@eskilstuna.se * Trafikavdelningen trafikavdelningen@eskilstuna.se Anna.Fall29@eskilstuna.se * Park- och naturavdelningen parkavdelningen@eskilstuna.se Mathias.Thuen@eskilstuna.se naturvard@eskilstuna.se * Gatuavdelningen Gatuavdelningen@eskilstuna.se Jorma.seimila@eskilstuna.se * Byggavdelningen Bygglovsavdelningen@eskilstuna.se Rickard.lundin@eskilstuna.se * Utvecklingsenheten Pernilla.lindstrom@eskilstuna.se * Eskilstuna Strängnäs E&M AB, VA Asa.Dalhielm@esem.se * Eskilstuna Strängnäs E&M AB, El El.plan@eem.se * Eskilstuna Strängnäs E&M AB AB, Återvinning Conny.pettersson@eem.se * Eskilstuna Strängnäs E&M AB AB, Energi Johan.carlsson@eem.se * Eskilstuna Strängnäs E&M AB, Stadsnät Robert.berlin@eem.se * Kultur- och fritidsnämnden kultur-fritidsforvaltningen@eskilstuna.se * Natur- och vattenvårdsberedningen Johan.forsberg@eskilstuna.se * Miljö- och räddningstjänst miljokontoret@eskilstuna.se raddningstjansten@eskilstuna.se Statliga myndigheter m.fl * Länsstyrelsen (enl. instruktion) sodermanland@lansstyrelsen.se * Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet kollektivtrafikmyndigheten@sktm.dll.se * TeliaSonera Nät & Produktion Skanova-remisser-orebro@skanova.se * Vattenfall Planochbygg.solna@vattenfall.com * FBM (Lantmäteriet) registrator@lm.se * LänsTrafiken Sörmland AB LT.Sormland@lanstrafiken.se

284 Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (11) Stadsbyggnadsförvaltningen SBN/2014: Planavdelningen Mari Lundkvist, Granskningshandling Detaljplan för Ekensholm 4:1, Grundby 3:5, Kullersta 1:5 m fl Mälarstranden Eskilstuna kommun Behovsbedömning/Avgränsning av MKB Planprocessen Enligt 6:11 Miljöbalken och lagen om miljöbedömningar av planer och program (PBL 4:34) skall kommunen genomföra en miljöbedömning för alla detaljplaner som kan medföra en betydande miljöpåverkan. Som stöd för kommunens ställningstagande görs en behovsbedömning i ett tidigt skede av planarbetet. Om behovsbedömningen visar på en betydande miljöpåverkan skall en miljöbedömning göras i form av en miljökonsekvensbeskrivning(mkb). I behovsbedömningen finns 3 alternativ: Ja indikerar att planförslaget kommer att leda till en betydande miljöpåverkan i enskild aspekt eller sammanvägt med andra aspekter. Nej indikerar att planförslaget inte kommer att leda till en betydande miljöpåverkan enskilt eller i en sammanvägd bedömning. Osäker indikerar att det finns en osäkerhet och att frågan kräver djupare analys för att ett ställningstagande ska kunna göras. Bedömningarna är preliminära. Ny kunskap som tillförs under planarbetet kan innebära att bedömningarna måste omvärderas.