Skriftliga rapporter till nämnden i augusti 2017

Transkript

1 Överförmyndarnämnden (1) Socialförvaltningen Ledning ÖFNES/2017:15 Edit Asvelius Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs Skriftliga rapporter till nämnden i augusti 2017 Förslag till beslut Skriftliga rapporter till nämnden i augusti 2017 läggs till handlingarna efter överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs godkännande. Kommunstyrelsen i Eskilstunas beslut , Anvisning för investeringsbudget (KSKF/2017:353) (ÖFNES/2017:15) Kommunfullmäktige i Eskilstunas beslut och , 179, Årsplan 2018 (KSKF/2017:245)(ÖFNES/2017:90) Kommunfullmäktige i Strängnäs beslut , Övergripande mål och preliminära budgetramar (KS/2017:247) (ÖFNES/2017:15)

2

3

4 Kommunstyrelsen (2) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2017:353 Carin Granfors Kommunstyrelsen Anvisning av investeringsbudget - Missiv Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner Anvisning för investeringsbudget Sammanfattning Investeringar utgör en väsentlig del av kommunens ekonomi och påverkar kommunens resultat under lång tid genom kapitalkostnader. Dokumentet Anvisning för investeringsbudget beskriver regelverket för budgetering och uppföljning av investeringar. Anvisning för investeringsbudget ligger under ekonomistyrningspolicyn. Syftet med anvisningen är att skapa tydlighet i strukturen i investeringsbudgeten och i uppföljningen av investeringar. Investeringsbudgeten ska ge en sammantagen bild över de totala investeringarna kommande budgetår och vilka beslut som är fattade. Eventuella överföringar av oförbrukade investeringsmedel kommer att hanteras i årsplan/kompletterande årsplan istället för i särskild överföringsbudget. Posterna i investeringsbudgeten delas upp i olika kategorier beroende på vilken karaktär de har. - Projektinvestering: Investering i ett avgränsat enskilt objekt, t ex nybyggnation av en utpekad förskola eller en ny rondell. De första utgifterna ligger i år 1 eller år 2. - Raminvestering: En raminvestering är återkommande mindre investeringar av samma karaktär, t ex energieffektiviseringar, mindre åtgärder i verksamhetsfastigheter, beläggningsarbeten eller övriga infrastrukturåtgärder, där beslut tas om en total ram. Enskilda objekt överstigande 5 mkr bör budgeteras som projektinvestering. - Investeringsplan: Inriktningsbeslut ligger i regel något eller några år bort och är inte lika väl definierade och kalkylerade som projektinvesteringar, t ex uppskattad investeringsvolym för ospecificerade förskolor under perioden. - Tidigare års beslutade projektinvesteringar: Tidigare års projektinvesteringar som inte har avslutats ska vara med i investeringsbudgeten för att ge en helhetsbild över investeringarna.

5 Eskilstuna kommun (2) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson kommundirektör Tommy Malm ekonomidirektör Beslutet skickas till: Samtliga förvaltningar

6 Kommunstyrelsen (4) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2017:353 Carin Granfors Anvisning för investeringsbudget 1. Inledning Investeringar utgör en väsentlig del av kommunens ekonomi och påverkar resultatet under lång tid genom kapitalkostnader. Detta dokument beskriver regelverket för budgetering och uppföljning av investeringar. Anvisning för investeringsbudget är ett dokument som ligger under Ekonomistyrningspolicyn. Syftet med anvisningen är att skapa tydlighet i strukturen i investeringsbudgeten och i uppföljningen av investeringar. Investeringsbudgeten ska ge en sammantagen bild över de totala investeringarna kommande budgetår och vilka beslut som är fattade. Eventuella överföringar av oförbrukade investeringsmedel kommer att hanteras i årsplan/kompletterande årsplan istället för i särskild överföringsbudget. Kommunfullmäktige beslutar årligen om årsplan och ägardirektiv. Beslutet om årsplan innehåller beslut om två-årig investeringsbudget och femårig investeringsplan. Investeringsbudgeten består av definierade projektinvesteringar och mindre raminvesteringar. 2. Definition En investering är utgifter för anskaffning avsedda för stadigvarande bruk eller innehav (RKR 11.4). Investeringen redovisas som anläggningstillgång och belastar resultatet i form av avskrivningar (och intern ränta) under sin nyttjandetid. Bidrag till statlig infrastruktur är till sin karaktär likt investeringar men redovisas som ett eget tillgångsslag. Utgifter för Bidrag till statlig infrastruktur får upplösas (skrivas av) under högst 25 år. 3. Investeringsbudget och budget för medfinansiering till statlig infrastruktur 3.1 Anläggningsinvesteringar och nämndsinvesteringar Investeringsbudgeten delas i Eskilstuna kommun upp i anläggningsinvesteringar (mark, byggnader och tekniska anläggningar) och nämndsinvesteringar (i regel inventarier): Anläggningsinvesteringar avser Fastigheter, Stadsmiljö (gator/vägar, parker, torg mm), Övriga anläggningsinvesteringar (t ex brandfordon) och affärsverksamhet (tex investeringar i exploateringsområden, tågdepåer etc.). I regel skrivs anläggningsinvesteringar av under minst 10 år. I undantagsfall kan även investeringar med kortare avskrivningstider omfattas av regelverket, t ex större IT-investeringar. För

7 Eskilstuna kommun (4) att få genomföra en anläggningsinvestering krävs beslut om investeringsbudget av kommunfullmäktige. Anläggningsinvesteringarna kan ha olika karaktär och delas därför in i nedanstående kategorier: - Projektinvestering: Investering i ett avgränsat enskilt objekt, t ex nybyggnation av en utpekad förskola eller en ny rondell. De första utgifterna ligger år 1 eller år 2. - Raminvestering: En raminvestering är återkommande mindre investeringar av samma karaktär, t ex energieffektiviseringar, mindre åtgärder i verksamhetsfastigheter, beläggningsarbeten eller övriga infrastrukturåtgärder, där beslut tas om en total ram. Enskilda objekt överstigande 5 mkr bör budgeteras som projektinvestering. - Investeringsplan: Inriktningsbeslut ligger i regel något eller några år bort och är inte lika väl definierade och kalkylerade som projektinvesteringar, t ex uppskattad investeringsvolym för ospecificerade förskolor under perioden. - Tidigare års beslutade projektinvesteringar: Tidigare års projektinvesteringar som inte har avslutats ska vara med i investeringsbudgeten för att ge en helhetsbild över investeringarna. En projektinvestering beslutad av kommunfullmäktige ger normalt sett rätt till kompensation för ökade drift- och kapitalkostnader om det avser ny eller utökad verksamhet. Verksamheter som finansieras via resursfördelning kompenseras ej. Nämndsinvesteringar avser i regel inventarier. Ingen kompensation för ökade kapitalkostnader utgår för dessa investeringar. 3.2 Medfinansiering till statlig infrastruktur Bidrag till statlig infrastruktur är till sin karaktär likt investeringar men redovisas som ett eget tillgångsslag. Skillnaden mot en investering är att kommunen inte kontrollerar tillgången, t ex Citybanan. Det kan också handla om t ex vägar där staten är ägare. Utgifter för Bidrag till statlig infrastruktur får upplösas (skrivas av) under högst 25 år. Avskrivning sker från det år beslut fattas. Bidrag till statlig infrastruktur ska inte blandas ihop med när staten (eller annan aktör) ger investeringsbidrag till kommunen för byggnation av anläggningar som kommer att ägas av kommunen. 3.3 Budgetbeslut Beslut om investeringsbudget fattas i samband med årsplan och fastställs slutligt i kompletterande årsplan. I undantagsfall kan beslut fattas under året för ett enskilt investeringsprojekt. Besluten för de olika kategorierna av anläggningsinvesteringar gäller enligt nedan:

8 Eskilstuna kommun (4) - Projektinvestering - Beslut avser totalbudget för projektet och fördelningen mellan år ska ses som en prognos. De första utgifterna ligger år 1 eller 2. Oförbrukade medel läggs under Tidigare års beslutade projekt och följer på sätt med till kommande års budget. Noggrannheten ska normalt vara +/- 10 procent. - Raminvestering - Beslutet gäller för år 1 och 2. Oförbrukade medel förs inte över till nästkommande år. Raminvesteringar som är budgeterade från år tre och framåt ska ses som en investeringsplan och kan komma att ändras i kommande årsplaner. - Investeringsplan- Beslutet ska ses som en inriktning och kan komma att ändras i kommande årsplaner. Ingen projektbudget anges utan en uppskattning görs av utgifterna respektive år. Noggrannheten ska normalt vara +/- 20 procent. - Tidigare års beslutade projektinvesteringar Beslut för hela projektbudgeten har fattats tidigare år. Beslut för nämndsinvesteringar gäller enligt nedan: - Nämnden beslutar om investeringar i inventarier och om fördelningen av denna. Nämndsinvesteringarna bör normalt inte överstiga avskrivningsmedlen för inventarier det aktuella året. Kommunfullmäktige godkänner nämndernas beslutade investeringsram i samband med kompletterande årsplan. Nämnden finansierar själv inventarieinvesteringar och dess kapital- och driftskostnader. Beslut för Bidrag till statlig infrastruktur gäller enligt nedan: - Belopp upptagna i årsplan/kompletterande årsplan ska ses som plan/inriktning. Särskilt beslut om medfinansieringsavtal, där det hänvisas till lagen om kommunala befogenheter, behöver fattas av kommunfullmäktige utöver det som angetts i årsplan. Avskrivning sker från det år beslut fattas. I samband med budgetbeslut ska ett budget-id åsättas varje projektinvestering så att projektet enkelt går att följa mellan olika årsplaner. 3.4 Tilläggsanslag Om avvikelsen mot budget beräknas bli större än 10 procent behöver ett nytt beslut fattas av kommunstyrelsen i de fall nämnden inte själv klarar av att bära de ökade kapitalkostnaderna. Om avvikelsen överstiger 10 mkr behöver nytt beslut fattas av kommunfullmäktige. 4. Kompensation Nämnd ska i samband med budgetarbetet begära kompensation för ökade kapitalkostnader och driftkostnader. Kompensation fördelas ut till nämnd när investeringen är färdigställd. Kompensationen avropas när investeringen faktiskt är

9 Eskilstuna kommun (4) färdigställd. Beslut om kompensation för drift- och kapitalkostnader tas samtidigt som investeringsbudgeten beslutas. 5. Uppföljning I samband med delårsbokslut ska prognos för årets investeringar lämnas. För projektinvesteringar ska även prognos för det totala utfallet lämnas. Slutredovisning av projektinvestering ska ske i samband med helårsbokslut. Om projektet överstiger 40 mnkr ska slutredovisning ske i närmast efterföljande delårseller helårsbokslut. Projektet ska kortfattat beskrivas. Avvikelser ska analyseras och förklaras. 6. Underlag/kalkyl För investeringar överstigande 10 mnkr bör en förstudie/business case göras. Där anges motiv till investering (ekonomi, kvalitet, ny verksamhet, utökad verksamhet). Jämförelse ska göras med alternativa lösningar. En jämförelse ska alltid göras med 0- alternativet, det vill säga nuläget. Risker ska belysas. Felmarginalen får vara +/- 10 procent. För investeringar som ligger som plan och för mindre investeringar ska alltid en volymstudie göras där felmarginalen får vara +/- 20 procent. Investeringsutgift Alla utgifter hänförliga till projektet ska räknas med, även mark och andra kringliggande utgifter som är en följd av projektet. Investeringsutgiften ska anges i investeringsbudgetens första års penningvärde. I samband med kommande årsplaner revideras investeringsutgiften. Drift- och kapitalkostnader ska beräknas. Kommunens beslutade internränta ska användas vid beräkning av kapitalkostnader.

10 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(4) 179 Årsplan 2018 (KSKF/2017:245) Beslut 1. Årsplan 2018 antas enligt Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaternas förslag. 2. För 2018 fastslås resultatmålet 2,5 procent av skatteintäkterna och det generella statsbidraget. 3. Den kommunala skattesatsen fastställs till 22,08 för Nämndernas budgetramar fastställs i enlighet med Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaternas förslag till årsplan för år Övriga ramökningar som nämnderna begärt under budgetarbetet avslås. 5. Budgeten för anläggningsinvesteringar som är skattefinansierade fastställs till 765 miljoner kronor för år 2018 och miljoner för Budgeten för de affärsfinansierade investeringarna fastställs till 276 miljoner för 2018 och 39 miljoner för Varje nämnd ska själv täcka sina driftkostnader till följd av investeringar. 8. En beloppsram för tillfälliga lån (limit för koncernkontokredit och upplåning som har kortare löptid än ett år) föreslås till 500 miljoner kronor för Nämnder och bolag får i uppdrag att redovisa sina planerade åtaganden i sina verksamhetsplaner utifrån kommunfullmäktiges beslutade mål och prioriteringar för Kommunstyrelsen ges delegation att löpande under året fördela kapitalkostnader för vartefter beslutade investeringsobjekt som färdigställs. 11. Högst 610 miljoner kronor med högst 25 års amorteringstid får upplånas för att täcka beräknat finansieringsbehov. 12. Personalpålägget för 2018 höjs med 0,87 procentenheter till 40,3 procent. Som följd av detta höjs nämndernas ekonomiska ramar enligt bifogad tabell för att täcka de ökade kostnaderna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(4) Reservation Erika Rydja Sandvik (L), Helen Wretling (L), Stefan Krstic (L), Jan Svensson (L) samt Aza Safari (-) reserverar sig emot beslutet till förmån för Liberalernas förslag. Skriftig reservation lämnas (bilaga A). Maria Chergui (V), Maria Forsberg (V), Firat Nemrud (V), Alar Kuutmann (V), Solveig Pohjola (V) samt Maud Ekman (V) reserverar sig emot beslutet till förmån för Vänsterpartiets förslag. Skriftig reservation lämnas (bilaga B). Lotta Jonsson (KD) reserverar sig emot beslutet till förmån för Kristdemokraternas förslag. Skriftig reservation lämnas (bilaga C). Magnus Arreflod (MP), Marielle Lahti (MP), Helena Hirvi Ringmar (MP), Faisal Hassan (MP) samt Ronny Ilhag (MP) reserverar sig emot beslutet till förmån för Miljöpartiet de grönas förslag. Skriftig reservation lämnas (bilaga D). Kim Fredriksson (SD) samt Elin Blomberg (SD) reserverar sig muntligt emot beslutet till förmån för Sverigedemokraternas förslag. Ärendebeskrivning Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna har den 30 maj 2017 inkommit med förslag till årsplan Liberalerna har den 30 maj 2017 inkommit med förslag till årsplan Vänsterpartiet har den 30 maj 2017 inkommit med förslag till årsplan Sverigedemokraterna har den 30 maj 2017 inkommit med förslag till årsplan Miljöpartiet de gröna har den 30 maj 2017 inkommit med förslag till årsplan Kristdemokraterna har den 7 juni 2017 inkommit med förslag till årsplan Kommunledningskontoret har den 30 maj 2017 inkommit med förslag till beslut i 11 punktsatser som följdkonsekvenser av Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas förslag till beslut. Kommunstyrelsen föreslår i sitt beslut från den 30 maj 2017, 127, att kommunfullmäktige ska besluta enligt Socialdemokraternas, Centerpartiet och Moderaternas förslag samt enligt kommunledningskontorets förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 3(4) Yrkanden Jimmy Jansson (S), Jari Puustinen (M), Arne Jonsson (C), Christina Andersson (C), Lillemor Nordh (C), Göran Gredfors (M), Lisa Friberg (S), Mikael Edlund (S), Majo Kuusikoski (S), Robin Tannarp (M), Lars G Linder (S), Lars Göran Karlsson (S), Tomas Jönsson (M), Tony Meshko (M), Mona Kanaan (S), Håkan Linnskog (M) samt Geerth Gustavsson (S) yrkar bifall till Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas förslag till årsplan Marielle Lahti (MP), Magnus Arreflod (MP), Faisal Hassan (MP), Helena Hirvi Ringmar (MP) samt Ronny Ilhag (MP) yrkar bifall till Miljöpartiet de grönas förslag till årsplan Maria Chergui (V), Maria Forsberg (V), Solveig Pohjola (V), Alar Kuutmann (V) samt Firat Nemrud (V) yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag till årsplan Erika Rydja Sandvik (L), Stefan Krstic (L) samt Jan Svensson (L) yrkar bifall till Liberalernas förslag till årsplan Lotta Jonsson (KD) yrkar bifall till Kristdemokraternas förslag till årsplan Kim Fredriksson (SD) samt Elin Blomberg (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas förslag till årsplan Ingrid Sermeno Escobar (-) yrkar avslag på Miljöpartiets de grönas förslag till årsplan 2018 samt avslag på Sverigedemokraternas förslag till årsplan Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut: Jimmy Janssons (S) med fleras yrkande om bifall till Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas förslag till årsplan Marielle Lahtis (MP) med fleras yrkande om bifall till Miljöpartiet de grönas förslag till årsplan Maria Cherguis (V) med fleras yrkande om bifall till Vänsterpartiets förslag till årsplan Erika Rydja Sandviks (L) med fleras yrkande om bifall till Liberalernas förslag till årsplan Kim Fredrikssons (SD) med fleras yrkande om bifall till Sverigedemokraternas förslag till årsplan Lotta Jonssons (KD) yrkande om bifall till Kristdemokraternas förslag till årsplan Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 4(4) Ingrid Sermeno Escobars (-) yrkande om avslag på Miljöpartiets de grönas förslag till årsplan 2018 samt avslag på Sverigedemokraternas förslag till årsplan Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att hon ställer proposition på de olika förslagen till årsplan 2018 mot varandra. Kommunfullmäktige godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunfullmäktige har beslutat enligt Jimmy Janssons (S) med fleras förslag, innebärande bifall till Socialdemokraternas, Centerpartiets och Moderaternas förslag till årsplan Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14

15

16

17

18

19

20

21