A) Plan- och Bygglagen (PBL) 2 maj ) Lagens utveckling

Transkript

1 1 A) Plan- och Bygglagen (PBL) 2 maj ) Lagens utveckling Redan i de medeltida landskapslagarna fanns regler för hur marken skulle användas och husen byggas. Från att ha varit en kunglig angelägenhet har besluten successivt decentraliserats och ansvaret ligger idag i huvudsak på kommunerna och den enskilde som bygger. Dagens lagstiftning betonar miljöfrågor, bland annat hur viktigt det är att hushålla med naturresurser. Reglering av byggandet har funnits sedan medeltiden. Dessa bestämmelser blev vägledande när de äldre städerna skulle byggas. Särskild lagstiftning för städer finns i den så kallade Bjärköarätten och senare i Magnus Erikssons allmänna stadslag. När nya städer kom till utfärdades dessutom ofta bestämmelser om hur gator och torg skulle utformas i den nya staden. Under 1600-talet anlades flera nya städer genom kungliga beslut. Kung Gustav II Adolf nyanlade på så sätt till exempel Göteborg, och drottning Kristina såg till att flytta Kalmar till ön Kvarnholmen. Karl XI byggde upp Karlskrona samtidigt som en ny örlogsbas inrättades. Förhållandet grannar emellan uppmärksammades i 1734 års lag. Då infördes bestämmelser om att ett fritt utrymme skulle lämnas intill grannens gräns. I väntan på en särskild byggnadsstadga för städerna skaffade sig städerna lokala byggnadsordningar, som oftast hade 1725 års byggnadsordning för Stockholm som förebild. År 1750 påbjöd kungen att städerna skulle skicka in planer och kartor som gjorde det möjligt för Kungliga Byggnadsämbetet att lämna förslag till hur bebyggelsen skulle ordnas. Genom en lag 1810 blev det fritt för var och en att köpa och sälja mark. När marken blev en handelsvara öppnades dörrarna för spekulation. Den låga hygieniska standarden och de stora brandriskerna i städerna som blev följden av ett ökat byggande uppmärksammades. Behovet av att komma till rätta med dessa problem ledde fram till 1874 års byggnadsstadga, som brukar kallas den första moderna bygglagstiftningen i Sverige. Byggnadsstadgan föreskrev att städerna skulle ha byggnadsordningar och byggnadsnämnder, vilkas uppgift bland annat var att upprätta stadsplaner. Byggnadsstadgan var en kunglig förordning och hade inte behandlats av riksdagen, därför saknade den civilrättslig status. Städerna kunde därmed inte tvinga fastighetsägarna att följa stadsplanerna. En ny stadsplanelag antogs av riksdagen Byggnadsstadgan fortsatte att gälla, men genom den nya stadsplanelagen blev stadsplanerna rättsligt bindande. Lagen innebar att tomtägarna blev skyldiga att bidra till kostnaderna när en stadsplan skulle genomföras. Kommunerna fick både rätt och skyldighet att lösa in mark som skulle användas till gatumark och mark för allmänna platser. Stadsplanerna skulle fastställas av kungen eller regeringen, men kungen fick inte avvika från planen utan kommunens medgivande. Detta kallas nu det kommunala planmonopolet. Stadsplanelagen reformerades 1931 för att göra det möjligt att mer detaljerat styra hur byggnadskvarter, gator och allmän platsmark skulle användas. Det blev också möjligt med mer detaljerade bestämmelser för hur byggnader skulle se ut. Regeringen fick dessutom möjlighet att under vissa villkor fastställa en stadsplan mot stadens vilja. Denna möjlighet har utnyttjats endast en gång. Det var när staten på 1970-talet tvingade fram en stadsplan för en postterminal på gränsen mellan Stockholm och Solna mot Solna stads vilja.

2 2 Kommunerna får en starkare ställning Ett stort steg mot ännu större kommunalt inflytande togs när formerna för en social bostadspolitik lades fast i riksdagen under 1940-talet. En ny byggnadslag och byggnadsstadga beslutades Lagen hade i stor utsträckning inspirerats av utredningar om planering och markpolitik i Storbritannien. Kommunerna fick rätt att genom planläggning avgöra när, var och hur bebyggelse skulle få tillkomma i tätare form. Sådan bebyggelse får således inte byggas utan att det finns en plan. Det här var en utveckling av det kommunala planmonopolet som innebar att kommunerna kunde bestämma var och när planer skulle upprättas och vad de skulle innehålla. Avsikten var att se till att kommunerna kunde styra nya bostäder till de mest lämpade platserna. Men regeringen skulle fortfarande fastställa de kommunala planerna. Viktiga nyheter i 1947 års byggnadslag var också de översiktliga så kallade planinstituten, det vill säga generalplaner för städer och tätorter samt regionplanerna för områden som omfattade flera kommuner. År 1960 avskaffades slutgiltigt de lokala byggnadsordningar som dittills styrt byggnaders kvalitet och utformning. De ersattes med statliga bestämmelser som gällde i hela landet. Tanken vara att bestämmelserna lättare skulle kunna anpassas till den snabba tekniska utvecklingen och den alltmer internationella byggmarknaden. (Källa: Gösta Blücher och Birger Åström, Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen, PBL, kom Den nya lagen hade fyra grundläggande syften: besluten skulle decentraliseras planeringen skulle inriktas på; att byggreglerna skulle vara anpassade till lokala behov samt hushållning med naturresurser skulle prioriteras. Decentraliseringen innebar att besluten flyttades så nära dem det berör som möjligt. Från staten till kommunerna och från de centrala verken till länsstyrelserna. Kommunernas ansvar för bostäder, skola och omsorg gjorde kommunerna till den största beställaren av ny planläggning. Det blev möjligt att anpassa byggreglerna efter lokala behov, genom varierad lovplikt och införande av skydds- och varsamhetsbestämmelser. Varje plan fick en genomförandetid som under gällande tid ger en ovillkorlig rätt att bygga enligt planen. Med plan- och bygglagen blev kommunens rätt att besluta hur marken ska användas tydligare i och med att staten inte längre skulle fastställa planerna. Staten behöll enbart sitt direkta inflytande över riksintressen, miljökvalitetsnormer, frågor som berör flera kommuner och frågor som rör människors hälsa och säkerhet. Miljökvalitetsnormerna fanns dock inte med från början, de infördes senare på grund av miljöbalken, se nedan. Kommunerna blev skyldiga att upprätta översiktsplaner för hela kommunen där de ska redovisa hur de bland annat tar hand om riksintressen. I en lagändring som trädde i kraft 1995 bröts regleringen av byggnadernas tekniska utförande loss ur plan- och bygglagen och infördes i en ny lag, lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL. Ett helt nytt system för lov, tillsyn och kontroll infördes och ett större ansvar lades på byggherren.

3 Bestämmelser om MKB, miljökonsekvensbeskrivningar, för vissa detaljplaner infördes 1994 och blev sedan ett generellt krav En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas om en detaljplan innebär en betydande påverkan på miljön. Samma år, 1996, infördes också bestämmelser om att konsekvenserna av översiktsplanen ska redovisas samlades miljölagstiftningen i miljöbalken (MB). Därmed upphävdes naturresurslagen, NRL, och hushållningsbestämmelserna överfördes till tredje och fjärde kapitlet i miljöbalken. I plan- och bygglagen infördes bland annat krav på att miljökvalitetsnormerna i femte kapitlet miljöbalken ska följas i planeringen. Nya regler om miljöbedömningar infördes Vilket bland annat innebär att alla detaljplaner och områdesbestämmelse ska bedömas om de medför en betydande miljöpåverkan förtydligades kraven på miljökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner som reglerar vissa speciella ändamål. År 2008 tillkom lagändringar som särskilt pekar på att den fysiska samhällsplaneringen ska främja en ekonomiskt hållbar utveckling. Senare har också förändringar skett i reglerna om strandskydd, bland annat i avsikt att underlätta utveckling av landsbygden och förändringar av reglerna som rör vindkraften. En ny plan- och bygglag År 2011 införs en ny plan- och bygglag (2010:900) som ett resultat av ett stort antal utredningar. Den nya lagen ersätter den tidigare plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Avsikten är att förenkla plan- och byggprocessen samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det införs nya bestämmelser som innebär att man ska ta hänsyn till både miljö- och klimataspekter när man planerar och bygger. Hänsyn ska också tas till förutsättningarna för telekommunikation och annan informationsteknik. Översiktsplanens strategiska funktion stärks liksom kravet på aktualitetsprövning av denna. En möjlighet att begära planbesked införs och kravet på att en detaljplan måste föregås av ett program slopas. Fastighetsplanen slopas också och möjligheterna till enkelt planförfarande utvidgas. Handläggningstiden för bygglov begränsas till tio veckor. Samtidigt införs en ny skyldighet för byggherren att pröva om byggnaden kommer att motsvara kraven på att vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det generella kravet på bygganmälan före byggstart slopas. Istället krävs startbesked innan en bygg- rivnings- eller markåtgärd påbörjas och ett slutbesked innan ett byggnadsverk får tas i bruk. Som en följd av EU:s tjänstedirektiv måste kontrollansvariga och sakkunniga vara certifierade. En byggsanktionsavgift ersätter de tidigare möjligheterna att ta ut avgifter. För att undvika dubbla förfaranden införs bestämmelser om samordning av handläggning av vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och andra lagar. (Prop. 2009/10:170) 3

4 4 2) PBL:s syfte, innehåll och definitioner Plan- och bygglagen inleds med ett kapitel som innehåller allmänna bestämmelser om bland annat lagens övergripande syfte, utgångspunkterna för planläggning och en beskrivning av lagens olika kapitel. Ett stort antal definitioner har också placerats i detta kapitel som innehåller sex paragrafer. Två av dessa är helt nya, 3 och 4. Första kapitlet är alltså en introduktion till lagen och ger en översikt av lagens disposition och innehåll. I den inledande portalparagrafen presenteras kort vad lagen handlar om och det syfte som lagen har med följande lydelse: I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Plan- och bygglag (2010:900) 1:1 Paragrafen är inte avsedd att åberopas i enskilda ärenden. (Jfr. prop 1985/86:1 sid. 459) Portalparagrafen ger uttryck för några av de grundläggande utgångspunkter som lagen vilar på. Det handlar om att medborgarna ska ha insyn i och möjlighet att påverka planläggningen och användningen av mark och vatten, om att göra avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen samt om att planering och byggande ska bidra till en långsiktigt hållbar livsmiljö. Plan- och bygglagens bestämmelser syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsvillkor. Konkret innebär detta exempelvis att planläggningen bör bidra till väl fungerande lokala arbetsmarknader och till att bostadsområdena utformas så att olika former av boende kan integreras och jämställdhet främjas. Bestämmelserna har också utformats så att de ska främja människornas aktiva deltagande i beslutsfattandet. Det är en genomgående tanke i plan- och bygglagen att skapa goda möjligheter till medborgarinflytande. Vid planläggning och byggande ska man inte bara ta hänsyn till anspråken från människorna i dagens samhälle utan också till behoven hos kommande generationer. Långsiktiga behov bör då väga tyngre än kortsiktiga intressen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 460) I plan- och bygglagen tar reglerna inte sikte på planeringen som sådan utan snarare på den procedur som leder fram till att planer kan antas. Denna procedur kallas planläggning. (jfr. prop 1985/86:1 sid. 459) Att hänsyn ska tas till den enskildes frihet avspeglas bland annat i bestämmelserna om lovfrihet för vissa åtgärder, skyddet för befintlig bebyggelse och byggnadsnämndens skyldighet att ta tillvara de möjligheter lagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda. Det kommunala planmonopolet Direkt efter portalparagrafen slås det fast att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. I det kommunala planmonopolet ligger också

5 5 makten för kommunen att ensam bestämma om planläggning ska komma till stånd eller inte. Planoch bygglag (2010:900) 1:2 Regeringen kan dock i vissa fall utfärda ett planföreläggande och då måste kommunen följa detta. Plan- och bygglag (2010:900) 11:15 Plan- och bygglagens innehåll Plan- och bygglagen är indelad i sexton kapitel. Första kapitlet innehåller bestämmelser om lagens syfte, innehåll och definitioner. I andra kapitlet samlas lagens bestämmelser om allmänna och enskilda intressen. I tredje kapitlet finns bestämmelserna om översiktsplan. I fjärde kapitlet finns bestämmelser om vilken reglering som ska eller får göras med detaljplan och områdesbestämmelser. I femte kapitlet samlas de processuella bestämmelserna om hur detaljplaner och områdesbestämmelser tas fram. I sjätte kapitlet finns bestämmelser om genomförandet av detaljplaner. I sjunde kapitlet återfinns bestämmelserna om regionplanering. I åttonde kapitlet finns bestämmelser om krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. I nionde kapitlet finns bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov. I tionde kapitlet finns bestämmelser om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. I elfte kapitlet samlas bestämmelserna om tillsyn, tillträde, ingripanden och påföljder. I tolfte kapitlet finns bestämmelserna om den eller de kommunala nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt lagen. I trettonde kapitlet finns bestämmelser om överklagande och i fjortonde kapitlet bestämmelserna om skadeersättning och inlösen. I femtonde kapitlet finns bestämmelserna om domstolsprövning m.m. och i sextonde kapitlet samlas alla bemyndiganden om normgivning. Efter det sextonde kapitlet anges de övergångsbestämmelser som gäller. Definitioner Fjärde paragrafen innehåller en uppräkning i alfabetisk ordning av definitioner för nitton väsentliga termer och uttryck som förekommer på flera ställen i lagen. Tre av dessa - byggherre, byggnadsverk och byggnadsnämnden - motsvaras av definitioner i tidigare plan- och bygglagstiftning. Helt nya definitioner finns för allmän plats, bebygga, bebyggelse, byggnad, byggprodukt, genomförandetiden, kvartersmark, miljönämnden, nybyggnad, ombyggnad, planläggning, sammanhållen bebyggelse, tillbyggnad, tomt, underhåll och ändring av en byggnad. Plan- och bygglag (2010:900) 1:4 Definitioner i en författningstext fyller funktionen att på ett ställe i texten förklara den närmare innebörden av en viss term eller ett visst uttryck som förekommer på flera ställen i författningen. Definitionerna gör att det på ett kortfattat sätt med ett eller ett fåtal ord - går att utforma lättlästa bestämmelser utan att tappa den utvecklade innebörd som beskrivs i definitionerna av termerna. Definitionerna är dock enbart avsedda att göra det enklare att förstå den författningstext som termerna finns i. För att markera att plan- och bygglagens definitioner bara har betydelse för tolkningen av plan- och bygglagen används uttryck som i denna lag avses med eller liknande.

6 6 I propositionen 2009/10:170 på sidan 140 och framåt beskrivs bakgrunden till definitionerna närmare. Tomträtt i plan- och bygglagen Bestämmelser i plan-och bygglagen som avser fastigheter och fastighetsägare gäller även för fastigheter som upplåts med tomträtt och för tomträttshavare. Plan- och bygglag (2010:900) 1:5 Det innebär bland annat att bestämmelserna om ingripanden och påföljder i 11 kap. blir tillämpliga i full utsträckning även på tomträttshavare. Bestämmelsen innebär dock inte att tomträttshavaren alltid träder i fastighetsägarens ställe. Om till exempel staten är fastighetsägare kan staten och tomträttshavaren oberoende av varandra begära inlösen av fastigheten respektive tomträtten. Om det är fråga om exempelvis olovligt byggande kommer ingripanden och påföljder endast att kunna riktas mot tomträttshavaren. Bestämmelsen får alltså efter omständigheterna tillämpas antingen så att vad som sägs om fastighetsägare i stället ska avse tomträttshavare eller så att vad som sägs om fastighetsägare dessutom ska gälla tomträttshavare. 3) Allmänna och enskilda intressen Det som enligt plan- och bygglagen räknas som allmänna intressen beskrivs i lagens andra kapitel. Allmänna intressen är bland annat natur- och kulturaspekter, utformningen av bebyggelse samt vissa bestämmelser i miljöbalken. Kommunerna ska ta hänsyn till de allmänna intressena vid planläggning och lovgivning. Det är i första hand de förtroendevalda i kommunen som genom plan- och lovbeslut får ta ställning till vilken utveckling som är lämplig för kommunen. Vid prövningen av frågor enligt plan- och bygglagen ska kommunen dock ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. Plan- och bygglag (2010:900) 2:1 De enskilda intressena är inte specificerade i lagen utan de uppkommer först när någon enskild blir berörd av kommunens planläggning eller lovbeslut. Ofta kan allmänna och enskilda intressen sammanfalla eller sammanjämkas på ett tillfredsställande sätt. (jfr. prop 1985/86:1 sid 470) Även om det är en av de grundläggande principerna att bedömningar i olika frågor enligt plan- och bygglagstiftningen ska utgå från vad som är en från allmän synpunkt lämplig markanvändning, så ska hänsyn alltså alltid tas till enskilda berörda intressen. Detta är ett uttryck för den så kallade proportionalitetsprincipen som innebär att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen. (jfr. prop 2009/10:170 sid 160) Utgångspunkter för bedömningen Mark och vattenområden ska användas till det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge och till behoven. Plan- och bygglag (2010:900) 2:2 Mark får dock bara tas i anspråk för att bebyggas om den, från allmän synpunkt, är lämplig för ändamålet. Plan- och bygglag (2010:900) 2:4 Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap miljöbalken ska tillämpas och miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken ska följas. Plan- och bygglag (2010:900) 2:2,10

7 7 Nationella mål ska beaktas av kommunen i den översiktliga planeringen, men de är inte ett allmänt intresse enligt 2 kap PBL. Plan- och bygglag (2010:900) 3:5 Vid hantering av ärenden ska kommunen främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Plan- och bygglag (2010:900) 2:3 Allmänna intressen som kommunen ska ta hänsyn till I andra kapitlet anges de intressen som är allmänna intressen enligt plan- och bygglagen och som kommunen ska ta hänsyn till, tillämpa och följa i planer och beslut enligt plan- och bygglagen. Grundläggande hushållningsbestämmelser enligt miljöbalken Miljöbalkens tredje kapitel innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden och dessa ska tillämpas vid beslut om planläggning och vid prövning av ärenden om lov eller förhandsbesked. Plan- och bygglag (2010:900) 2:2 Av miljöbalken (MB) framgår att följande verksamheter är allmänna intressen enligt plan- och bygglagen. Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. (Miljöbalk 3 kap 2 ) Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. (Miljöbalk 3:3) Jord- och skogsbruk som är av nationell betydelse. (Miljöbalk 3 kap 4 ) Mark- och vattenområden av betydelse för rennäringen, yrkesfisket eller vattenbruk. (Miljöbalk 3 kap 5 ) Mark- och vattenområden samt den fysiska miljön i övrigt som har betydelse med hänsyn till naturvärden, kulturvärden eller friluftslivet. (Miljöbalk 3 kap 6 ) Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material. (Miljöbalk 3 kap 7 ) Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering. (Miljöbalk 3 kap 8 ) Mark- och vattenområden av betydelse för totalförsvaret. (Miljöbalk 3 kap 9 ) Miljöbalk (1998:808) 3:2-9 För varje verksamhet anges om denna är ett sådant allmänt intresse som också kan vara av riksintresse. Processen för att ange riksintressen regleras i en förordning om hushållning med markoch vattenområden m.m. (1998:896).

8 8 Särskilda bestämmelser för vissa områden enligt miljöbalken Även miljöbalkens bestämmelser i fjärde kapitlet som gäller för vissa områden i landet, innebär sådana allmänna intressen enligt plan- och bygglagen som ska tillämpas vid beslut om planläggning och vid prövning av ärenden om lov eller förhandsbesked. Dessa geografiskt angivna områden är i sin helhet av riksintresse beroende på de natur- och kulturvärden som finns i områdena. Natura 2000-områden är också av riksintresse enligt miljöbalken och är därmed av allmänt intresse enligt plan- och bygglagens andra kapitel. Plan- och bygglag (2010:900) 2:2 Miljöbalk (1998:808) 4:8 Miljöbalk (1998:808) 7:7 Miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken Miljökvalitetsnormer som meddelats med stöd av miljöbalkens femte kapitel är sådana allmänna intressen enligt plan- och bygglagen som ska följas vid planläggning och i andra ärenden. Plan- och bygglag (2010:900) 2:10 Det finns normer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt för omgivningsbuller. Natur- och kulturvärden Planläggning och beslut i ärenden enligt plan- och bygglagen ska ske med utgångspunkt i de naturoch kulturvärden som finns i den byggda miljön och i landskapet. Exempelvis är olika typer av grönområden grundläggande komponenter i en ändamålsenlig struktur. (prop 94/95: 230 s 49) Planoch bygglag (2010:900) 2:3 Miljö och klimataspekter Planläggning och beslut ska ske med hänsyn till miljö- och klimataspekter. Syftet är att planläggning ska främja goda miljöförhållanden, dels genom att den anpassas till klimatförändringar, dels genom att leda till minskad klimatpåverkan. (prop 2009/10:170 sid 161) Plan- och bygglag (2010:900) 2:3 Mellankommunala och regionala förhållanden Planläggning och beslut ska ske med hänsyn till mellankommunala och regionala förhållanden. Kommunen ska inte bara ta hänsyn till förhållandena i angränsande kommuner utan också till behovet av samverkan och samarbete i ett bredare regionalt perspektiv. Plan- och bygglag (2010:900) 2:3 Hur bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet jord, berg- och vattenförhållandena

9 9 möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektroniska kommunikationer samt samhällsservice i övrigt möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar risken för olyckor, översvämning och erosion. Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Plan- och bygglag (2010:900) 2:5 Hur bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras Vid planläggning och i ärenden om bygglov ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan möjligheterna att skydda mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser de åtgärder som behövs för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden möjligheterna att hantera avfall trafikförsörjningen och behovet av en god trafikmiljö möjligheterna för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området behovet av framtida förändringar och kompletteringar. Dessa krav gäller också i ärenden om skyltar och ljusanordningar. Vid planläggning och i andra ärenden ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i befintlig bebyggelse ska göras varsamt. Plan- och bygglag (2010:900) 2:6 Sammanhållen bebyggelse Kommunen ska vid planläggning se till att det, inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse, finns lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service samt vägar, gator och torg. (prop. 2009/10:170 sid 167) Plan- och bygglag (2010:900) 2:7 Placering av byggnadsverk under markytan Vid planläggning och lovgivning ska byggnadsverk som placeras under markytan utformas så att de inte försvårar användningen av marken ovanför. Plan- och bygglag (2010:900) 2:8 Hänsyn till omgivningen Planläggning samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar får inte ske om det påverkar grundvattnet negativt eller innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter på annat sätt. Plan- och bygglag (2010:900) 2:9

10 10 B) PBL 2011: Översiktsplanering 1) Översiktsplanen Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är vägledande och ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av mark- och vattenområden i kommunen men den är inte juridiskt bindande. Planoch bygglag (2010:900) 3:2 Förändringar 2 maj 2011 Översiktsplaneringens strategiska funktion stärks och det blir tydligare bestämmelser om aktualitetsprövning. Det är några av förändringarna i plan- och bygglagen som berör kommunens översiktsplanering. Översiktsplanens strategiska funktion stärks, genom samordning med nationella och regionala mål samt med planer och program som har betydelse för hållbar utveckling i kommunen. Ett förslag till ändring av en del av en översiktsplan (oftast fördjupning) behöver inte ställas ut. Det räcker med kungörelse och en granskningstid på minst sex veckor. Bestämmelserna om aktualitetsprövning för översiktsplan blir tydligare Nya plan- och bygglagen innehåller också tydligare regler om länsstyrelsens roll. Bakgrund Ett motiv för införandet av bestämmelser om en obligatorisk översiktsplan var decentraliseringen av beslutsansvaret från staten till kommunerna som fick huvudansvaret för plan- och byggbeslut. Formerna för dialog i planeringen mellan staten, via länsstyrelserna, och kommunerna regleras i plan- och bygglagens bestämmelser där översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande är centrala. Översiktsplanen motiverades även med att kommunen behöver en plattform som ger framförhållning och handlingsberedskap för efterföljande detaljplanering och beslut om bygglov. Ett motiv var även att ge kommuninnevånare, sakägare och andra intressenter information om markanvändning i stort och avsedda miljöförändringar. Ett strategiskt utvecklingsdokument I översiktsplanen redovisar kommunen hur mark- och vattenområden med hänsyn till allmänna intressen i 2 kap PBL kan användas och utvecklas i ett längre perspektiv. Planen ska redovisa både nationellt viktiga intressen, exempelvis riksintressen och hur man ska följa miljökvalitetsnormer och hur nationella och regionala mål ska beaktas. Planen kan också innehålla kommunens politiska vision och vara dess strategiska dokument för utvecklingen av den fysiska miljön. Plan- och bygglag (2010:900) 3:2, 4-5 Översiktsplan som beslutsunderlag Översiktsplanen ska möjliggöra en rationalisering av efterföljande, mer detaljerad planläggning samt ge vägledning för bygglovgivning utanför områden med rättsverkande planer. Plan- och bygglag (2010:900) 3:2 Översiktsplanen ska även vägleda andra myndigheters beslut enligt vissa andra lagar, i första hand miljöbalken och andra lagar där hushållningsbestämmelserna i

11 11 miljöbalken ska tillämpas. Myndigheter ska i sina beslut ange om den prövade anläggningen eller åtgärden går att förena med den för området gällande översiktsplanen. (5 hushållningsförordn.) Strategisk och vägledande Samtidigt som översiktsplanen innehåller kommunens politiska vision, och är ett strategiskt dokument för utvecklingen av den fysiska miljön, ska den möjliggöra en rationalisering av efterföljande planläggning. Översiktsplanen ska också ge vägledning för bygglovgivning utanför områden med rättsverkande planer. Vidare ska översiktsplanen vara vägledande för andra myndigheters beslut enligt vissa lagar, i första hand miljöbalken, och andra lagar där hushållningsbestämmelserna i miljöbalken ska tillämpas. Kontinuerlig översiktsplanering För att översiktsplanen ska fungera som ett strategiskt styrdokument krävs att den är aktuell. Planeringen på den översiktliga nivån behöver därför ske kontinuerligt för att aktualiteten ska bestå. Ett sätt är att arbeta med ändringar, fördjupningar av eller tillägg till översiktsplanen, för att fånga upp nya frågeställningar och aktuella händelser. Klicka på bilden för att få en större bild. Insyn och påverkan Formerna för dialog i översiktsplaneringen mellan staten, via länsstyrelserna, och kommunerna regleras i plan- och bygglagens bestämmelser, där länsstyrelsens granskningsyttrande är centralt. Processen med att ta fram en översiktsplan, med samråd och utställning, är även viktig för att ge kommuninnevånare, sakägare och andra intressenter möjlighet till insyn och påverkan på utformningen av planförslaget. Fördjupning av översiktsplan När kommunen vill göra en del av översiktsplanen mer detaljerad kan man göra en fördjupning av den. Tätorter och kustområden är exempel på områden som kan behandlas genom fördjupning. Vad är en fördjupning av översiktsplanen? En fördjupning av översiktsplanen innebär att kommunen gör en ändring av översiktsplanen. I fördjupningen görs en mer detaljerad redovisning av kommunens avsikter med ett visst geografiskt område. Exempel på områden som kan behandlas genom fördjupning är tätorter eller kommundelar där det sker stora förändringar. Fördjupningar kan också behövas för mark- och vattenområden där konkurrens råder mellan olika anspråk, till exempel på att bevara eller exploatera ett kustavsnitt. Genom att arbeta med fördjupningar av översiktsplanen kan kommunen också tydliggöra sina idéer om hur exempelvis kvartersstrukturer och gatunät ska utformas. För en fördjupning av översiktsplanen gäller samma krav på innehållet som för översiktsplanen i övrigt. Om fördjupningen innebär en ändring av de ställningstaganden som gjorts i översiktsplanen

12 12 ska sambanden med och konsekvenserna för översiktsplanen som helhet redovisas. Plan- och bygglag (2010:900) 3:23 Planområdets omfattning och karaktär påverkar hur fördjupningen utformas. Hur detaljerad den blir beror på fördjupningens syfte och på de aktuella planeringsfrågorna. En fördjupning av översiktsplanen kan därför få varierande innehåll och täcka allt från större områden till enskilda stadskvarter. När kommunen arbetar med fördjupningar görs den översiktliga planeringen konkret och tas ner till en lokal nivå. Det innebär att dialogen mellan kommun och medborgare underlättas. Därmed ökar även medborgarnas förståelse för kommunens avsikter med den framtida markanvändningen. Tillägg till översiktsplan Kommunen kan ändra sin översiktsplan genom ett tillägg för att tillgodose ett allmänt intresse. Exempelvis kan ett tillägg för vindkraft behövas. Ett sådant tematiskt tillägg är kommuntäckande. Ett tillägg till översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller behandlats tillräckligt i kommunens översiktsplan. Sådana tematiska tillägg gäller hela kommunen och innebär att man gör avvägningar mellan olika allmänna intressen. (Jfr. prop. 2009/10:170 sid 188) Exempel på planeringsfrågor som kan behandlas genom tillägg är frågor som gäller översvämningar och områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Andra planeringsfrågor som kan motivera en ändring genom ett tillägg till översiktsplanen är exempelvis: infrastrukturplanering vindkraft vattenkraft områden för jordbruket och öppna landskap bostadsförsörjning (Jfr. prop. 2006/07:122 sid. 40) Tematiska tillägg tas fram och beslutas på samma sätt som översiktsplanen. I tillägget ska konsekvenserna för och sambanden med översiktsplanen som helhet tydligt framgå. Plan- och bygglag (2010:900) 3:23 Kommunens översiktsplan ska alltid vara aktuell. Plan- och bygglag (2010:900) 3:1 Ett tillägg kan alltså bara göras till en i övrigt aktuell översiktsplan. När tilläggen blivit så många att det blir svårt att få en samlad bild av kommunens utveckling finns det skäl att göra en ny översiktsplan. (Jfr. prop. 2006/07:122 sid. 40)

13 13 2) Process för översiktsplan Att ta fram en översiktsplan är en process med planeringsskeden som förslag till översiktsplan, samråd, utställning och antagande. Formerna för processen finns specificerade i plan- och bygglagen. Kommunen har dock stor frihet att anpassa processen och dess omfattning och detaljeringsgrad efter den aktuella situationen, beroende på hur många som är berörda och på vilken inriktning och prioritering kommunen vill göra. Den här texten vill förmedla en övergripande bild av de olika planeringsskedena i arbetet med översiktsplanering. Alla kommuner har en översiktsplan. Att hålla den aktuell är en ständigt pågående process, där planen successivt kan förändras. Genom en aktualitetsprövning tar kommunen minst vart fjärde år ställning till om planen fortfarande är tillräckligt aktuell eller behöver göras om helt eller delvis. Ett viktigt skäl till att omarbeta hela planen kan vara att majoriteten i fullmäktige efter ett val inte längre står bakom den. Illustration till processen för översiktsplan Ändringar av översiktsplanen kan också behövas av andra skäl. Nya förutsättningar och önskemål om förändringar eller bevarande kan göra att kommunen vill ändra planen i vissa delar. Man kan till exempel öka detaljeringsgraden på en avgränsad yta genom en fördjupning. Eller också kan man genom ett tillägg ta upp en planeringsfråga som tidigare inte belysts tillräckligt och behandla den över hela kommunens yta. När översiktsplanen ska förändras är det precis som i allt förändringsarbete lämpligt att förutsättningarna först klargörs och att mål och strategier formuleras. Aktualitetsprövning Nya planeringsfrågor, ändrade förutsättningar och politiska diskussioner kräver en ständigt pågående översiktsplaneprocess. Därför ska kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod ta ställning till om kommunens översiktsplan är aktuell. Länsstyrelsen ska då i en sammanfattande redogörelse lämna synpunkter på de statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för kommunens beslut om översiktsplanens aktualitet. Vid aktualitetsprövningen tar kommunfullmäktige ställning till om planen i dess helhet eller i någon del inte är tillräckligt aktuell. Fullmäktige ger då förvaltningen i uppdrag att göra om översiktsplanen eller ändra den. Plan- och bygglag (2010:900) 3:27-28 Samråda och ta fram förslag När ett förslag till översiktsplan tas fram eller förslag till en ändring av översiktsplanen, ska kommunen samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner samt regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Även de myndigheter, sammanslutningar och kommunens medlemmar som har ett väsentligt intresse av förslaget ska få tillfälle till samråd. Plan- och bygglag (2010:900) 3:7,9 Som utgångspunkt för samrådet kan kommunen ta fram ett första förslag till översiktsplan som till exempel kan baseras på politiska beslut om inriktningar, avvägningar mellan olika intressen, framtagna planeringsunderlag, önskemål från exploatörer, allmänhet eller föreningar med flera.

14 14 Alternativa förslag kan också finnas vid samrådet. Samrådet kan ske på en mängd olika sätt, till exempel via öppna diskussionsmöten, Internet och studiecirklar. Samrådsredogörelse Resultatet av samrådet ska kommunen redovisa i en samrådsredogörelse. På så sätt dokumenterar kommunen de förslag som framkommit under samrådet och visar hur dessa har bemötts och i vilken utsträckning de kommer att användas i den nya översiktsplanen. Samrådsredogörelsen ligger därmed till grund för och motiverar planförslaget. Plan- och bygglag (2010:900) 3:11 Utställning och granskning Efter samrådet har kommunen utvecklat ett planförslag och upprättat en miljökonsekvensbeskrivning om det funnits behov av det. Förslaget till översiktsplan ska därefter ställas ut under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter under utställningstiden ska göra detta skriftligen till kommunen. Länsstyrelsen framför sina synpunkter i ett speciellt granskningsyttrande som sedan ska fogas till översiktsplanen när den antas. Efter utställningen ska kommunen sammanställa de synpunkter som kommit in i ett särskilt utlåtande och beskriva vilka eventuella ändringar i planen som synpunkterna lett till. Om planförslaget ändras väsentligt ska kommunen ställa ut förslaget på nytt. Plan- och bygglag (2010:900) 3:12-18 Förändringar av översiktsplanen för en viss del innebär att kommunen kan välja att kungöra förslaget och hålla det tillgängligt för granskning istället för att ställa ut det. Plan- och bygglag (2010:900) 3:24 Antagande Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplanen. Kommunens beslut att anta eller ändra översiktplanen vinner laga kraft tre veckor efter att ett justerat protokoll anslagits på kommunens anslagstavla såvida ingen överklagar beslutet under dessa tre veckor. När beslutet har vunnit laga kraft ska de aktuella handlingarna, utan dröjsmål, skickas till bland annat Boverket, länsstyrelsen, regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget. Plan- och bygglag (2010:900) 3:19,21-22

15 15 Figur: Planprocessen vid kommunal översiktsplanering

16 16 3) Översiktsplanens innehåll En översiktsplan ska ange utgångspunkter för framtida kommunala beslut om lov och planläggning. Översiktsplanen anger därför inriktningen för den långsiktiga utvecklingen och användningen av den fysiska miljön i kommunen. En översiktsplan ska enligt plan- och bygglagen även ta upp bland annat allmänna intressen, användningen av den byggda miljön, miljökvalitetsnormer och nationella mål. En av översiktsplanens huvuduppgifter är att vara ett stöd till och ge utgångspunkter för framtida kommunala beslut om lov och planläggning. (Jfr prop 1994/95:230 s 46) Översiktsplanen ska därför ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen och användningen av den fysiska miljön i kommunen, det vill säga mark- och vattenområden och den byggda miljön. Plan- och bygglag (2010:900) 3:2 Det som ska redovisas i översiktsplanen regleras i plan- och bygglagens tredje kapitel i framförallt fjärde och femte paragrafen: Kommunens bedömning av hur hänsyn till de allmänna intressena som anges i plan- och bygglagens andra kapitel kommer att tillgodoses vid beslut om användningen av mark- och vattenområden Plan- och bygglag (2010:900) 3:4 Den avsedda användningen av mark- och vattenområden Synen på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras Hur redovisade riksintressen ska tillgodoses och hur gällande miljökvalitetsnormer ska följas Hur kommunen i den fysiska planeringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden)i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken Plan- och bygglag (2010:900) 3:5 Allmänna intressen Kommunen ska bedöma om genomförandet av översiktsplanens ställningstagande vad gäller framtida mark- och vattenanvändning kommer att uppfylla kommunens skyldigheter att ta hänsyn till allmänna intressen. Det bör tydligt framgå av översiktsplanen hur kommunen bedömer att de allmänna intressena ska kunna tillgodoses. Plan- och bygglag (2010:900) 3:4 (Jfr prop. 2009/10:170 s 178) ) Översiktsplanen ska precisera och konkretisera de allmänna intressen som anges i plan och bygglagens andra kapitel och även riksintressena enligt tredje och fjärde kapitlet i miljöbalken. Det är viktigt att kommunen skiljer på redovisningen av underlaget om olika allmänna intressen från kommunens egen bedömning och ställningstaganden som görs i översiktsplanen. (Jfr prop. 1994/95:230 s 52) Översiktsplanens ställningstagande, både när det handlar om den avsedda mark- och vattenanvändningen och utvecklingen av den byggda miljön ska ske med beaktande av de allmänna intressena. (Jfr prop. 1994/95:230 s 53)

17 17 Avsedd användning Det ska av kommunens översiktsplan framgå grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden. Det kan dels handla om grunddragen i fråga om markanvändning eller bebyggelse som kan läggas till grund för kommande planläggning och beslut enligt plan- och bygglagen. Dels kan det innebära strategiska övervägande eller ställningstagande i fråga om till exempel kommunikationsleder, stormarknader eller större sammanhängande grönområden. Om översiktsplanen tar ställning i sådana övergripande frågor kan den användas för markreservationer och lokaliseringsprövningar. (Jfr prop. 1994/95:230 s 53) Utveckling, bevarande och användning av den byggda miljön I översiktsplanen ska kommunen visa sina ställningstaganden för hur den byggda miljön som bland annat omfattar bebyggelse, anläggningar, vegetation och parker, ska utvecklas, bevaras och användas i framtiden. Översiktsplanen ska ange utgångspunkter för lokalisering och utformning av den byggda miljön till stöd för efterkommande planläggning och lovgivning. Planen ska på så sätt ge information tillkommuninvånare, fastighetsägare och andra intressenter om kommunens syn på hur den byggda miljön bör utvecklas, användas och bevaras. (Jfr Prop. 1994/95:230 s 54) Genom att kommunen ska ange hur den byggda miljön ska användas stärks översiktsplanens strategiska funktion och får en koppling till frågor om tillgänglighet och användbarhet. (Jfr prop. 2009/10:170 s 177) Redovisning av riksintressen och miljökvalitetsnormer Kommunen ska i sin översiktsplan visa hur man tänker tillgodose redovisade riksintressen och hur man tänker följa gällande miljökvalitetsnormer. Riksintressen anges i miljöbalkens tredje och fjärde kapitel och syftet med dessa kapitel är att främja en god hushållning ur en ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt. (Jfr prop. 1994/95:230 s 54) Att tillgodose ett riksintresse kan ibland innebära att olika riksintressen måste vägas mot varandra i översiktsplanen. Ett riksintresse kan bara vägas mot andra riksintressen, inte mot intressen som kommunen bedömer som viktiga i allmänhet. Ett ställningstagande som då kan bli aktuellt i utarbetandet av planförslaget är om motstående anspråk kan innebära påtaglig skada på de värden som föranlett att ett område utpekats som riksintresse. Det finns även möjlighet för kommunen att i översiktsplanen ta ställning till om redovisade områden av riksintressen ska säkerställas genom rättsverkande planer eller beslut. (Jfr prop. 1994/95:230 s 58) Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål enligt miljöbalkens tredje kapitel ska det ändamålet som på lämpligaste sättet främjar en långsiktig hushållning ges företräde. Undantaget är områden som är av riksintresse för totalförsvarets anläggningar, eftersom dessa alltid har företräde. Miljöbalk (1998:808) 3:10 Bestämmelserna om miljökvalitetsnormerna finns i miljöbalkens femte kapitel. Idag finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU.

18 18 Samordning med nationella och regionala mål med mera Av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen i den fysiska planeringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. För att uppnå det övergripande politiska målet om hållbar utveckling är det angeläget att den kommunala planeringen sätts in i ett större sammanhang så att sambanden med omvärlden blir tydligare. Översiktsplanen bör därför i en ökad utsträckning hantera relevanta nationella, regionala och mellankommunala frågor, mål, planer, program och strategier. Exempel på sådana mål och program kan vara Regionala tillväxt- och utvecklingsprogram Länsplaner för transportinfrastruktur De transportpolitiska målen Miljökvalitetsmålen Det kan också handla om planer för Regionala klimat- och energistrategier Elektronisk infrastruktur Avfallshantering Kollektivtrafikförsörjning Jämställdhet och integration Exakt vilka mål, planer, program och strategier som kommunen bör ta hänsyn till i översiktsplaneringen går inte att säga eftersom dessa ändras över tid. Det är upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen. (Jfr prop. 2009/10:170 s ) LIS-områden Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, som avses i miljöbalkens sjunde kapitel. Kommunerna ska i översiktsplanen redovisa lämpliga områden där det får beaktas som ett särskilt skäl om en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Detta förutsätter att det finns sådana områden inom kommunen. Det ska också ske på ett sådant sätt att det långsiktiga skyddet av strändernas natur- och friluftsvärden upprätthålls. Det ska fortfarande finnas god tillgång till strandområden för allmänheten och förutsättningar för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Redovisningen i översiktplanen ska vara vägledande vid prövning av dispenser från och vid upphävanden av strandskyddet. Miljöbalk (1998:808) 7:18e Miljöbalk (1998:808) 7:18d

19 19 4) Samråd om översiktsplan En översiktsplan ska upprättas eller ändras i samråd med länsstyrelsen, grannkommuner och andra som berörs eller kan komma med viktig information. Planen ska arbetas fram i dialog med en bred krets intressenter, det vill säga både myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådets form kan se olika ut och anpassas efter den aktuella situationen. Resultatet av samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse. När kommunen tar fram ett förslag till översiktsplan, eller gör ändringar i planen, ska kommunen samråda med länsstyrelsen och andra berörda. Det är värdefullt att på ett tidigt stadium ha en bred diskussion när behovet av idéer och möjligheten till påverkan är som störst. Syftet med samrådet är att förbättra kommunens beslutsunderlag, att ge dem som berörs av översiktsplanen möjlighet till insyn i planarbetet och att påverka planens utformning. Plan- och bygglag (2010:900) 3:9 Som utgångspunkt för samrådet kan kommunen ta fram en första skiss till översiktsplan som till exempel baseras på politiska beslut om inriktningar, avvägningar mellan olika intressen, framtagna planeringsunderlag, önskemål från exploatörer, allmänhet eller föreningar med flera. Alternativa förslag kan också presenteras under samrådet. Samråd är en process och under processens gång ska kommunen stegvis kunna redovisa innebörd, skäl och konsekvenser av de förslag som kommer fram under de olika samrådstillfällena. Kommunen ska även under samrådet redovisa de planeringsunderlag av betydelse ur nationell, regional, mellankommunal eller annan synvinkel som finns och som tas fram under processen. Plan- och bygglag (2010:900) 3:9 Det är viktigt att kommunen är tydlig i sin roll att föra fram och tillgodose och avväga de allmänna intressenas i översiktsplanen. Lokala grupper kan bidra med värdefullt underlagsmaterial. Men det egentliga planarbetet, med val och viktning av allmänna intressen i dialog med länsstyrelsen, måste kommunen slutligt ta ansvar för. Samrådskrets För att säkerställa syftet med samråd bör det hållas med en vid krets av berörda. Kommunen ska samråda med: Länsstyrelsen Berörda kommuner Regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och trafikplanering. Plan- och bygglag (2010:900) 3:9 Under samrådet ska kommunen också ge dem som kan ha ett väsentligt intresse av planen tillfälle att delta i samrådet. Det vill säga: Kommunens medlemmar Andra myndigheter Sammanslutningar Enskilda Plan- och bygglag (2010:900) 3:9

20 Samrådet kan delas upp i flera steg, som ansluter till olika stadier i planarbetet. Alla samrådsparter behöver då inte höras eller beredas tillfälle att ge synpunkter i varje sådant steg. Samrådets omfattning och inriktning måste anpassas till den planeringsuppgift som ska lösas vid varje tillfälle. (jfr prop. 1985/86:1 s 136) Medborgarnas medverkan i planprocessen är viktig av flera skäl. Beslut som tillkommit utan att allmänheten beretts möjlighet att medverka har ofta svårt att bli allmänt accepterade. Medverkan från allmänheten är också nödvändig för att garantera ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Myndigheter i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle till samråd. Det kan vara aktuellt att till exempel samråda med angränsande länsstyrelser. Sammanslutningar som ska ges tillfälle att delta i samrådet kan vara såväl bransch- och intresseorganisationer som lokala föreningar och grupper. (Prop. 2009/10:170 s 182) Former för dialog Att ge tillfälle till samråd innebär att kommunen inte behöver skicka samrådshandlingar eller underlag till var och en av intressenterna. Ett sätt att uppnå ambitionen i lagstiftningen är att kommunen håller samrådsmöten där olika intressenter kan ta del av och påverka förslag till översiktsplanen. Det är upp till intressenterna att avgöra om de vill reagera på kommunens förslag. (Jfr. Prop. 2009/10:170 s 181 och s 420) Exempel på olika arbetssätt kan vara via kommunens webbplats, seminarier, inslag i lokaltidningar och lokalradio. Presentation av förslaget kan göras på skolor, bibliotek och andra platser där folk rör sig. (Jfr. Prop. 2009/10:170 s 181) Länsstyrelsens roll Kommunen ska samråda med länsstyrelsen och länsstyrelsen ska under samrådet särskilt ta till vara och samordna statens intressen. Länsstyrelsen ska också på lämpligt sätt hålla berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. De statliga myndigheter som har synpunkter på planförslaget ska framföra dessa till länsstyrelsen. Plan- och byggförordning (2011:338) 2:1-4 Länsstyrelsen ska ge kommunen underlag och råd i fråga om sådana allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I länsstyrelsens uppgift ligger också att verka för att riksintressen tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs samt att kommunernas redovisning av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med miljöbalken. Länsstyrelsen ska också se till att mellankommunala frågor samordnas på ett lämpligt sätt och att bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Plan- och bygglag (2010:900) 3:10 Samrådsredogörelse Resultatet av samrådet ska kommunen redovisa i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen dokumenterar och visar kommunen hur de förslag som framkommit under samrådet har bemötts och i vilken utsträckning de tillgodoses i den nya översiktsplanen. Samrådsredogörelsen ligger därmed till grund för och motiverar planförslaget och ska sedan finnas tillsammans med planförslaget. Plan- och bygglag (2010:900) 3:11 20