PBL kunskapsbanken

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PBL kunskapsbanken"

Transkript

1 PBL kunskapsbanken

2 Innehållsförteckning Allmänt om PBL 1 Lagens utveckling 1 Det svenska plansystemet 2 Guide till plan- och byggprocessen 3 Processguide för översiktsplanering 3 Processguide för detaljplan 4 Processguide för lov 6 Processkarta för byggprocessen 6 Förändringar 2 maj PBL:s syfte, innehåll och definitioner 9 Allmänna och enskilda intressen 11 Byggnadsnämnden 19 Byggnadsnämndens uppgifter 21 Byggnadsnämndens arbete 23 Byggnadsnämndens serviceskyldighet 27 Byggnadsnämndens avgifter 28 Skadeersättning och inlösen 30 Ersättning av skada i samband med en myndighets tillsyn eller 32 kartläggningsarbete Ersättning vid vissa förelägganden 33 Ersättning på grund av att bygglov vägrats 35 Ersättning på grund av att marklov vägrats 38 Ersättning på grund av att rivning vägrats 40 Ersättning när en detaljplan ändras eller upphävs 43 Ersättning på grund av skyddsbestämmelser 46 Ersättning på grund av områdesbestämmelser om vegetation och 51 markyta Rätt att kräva inlösen 53 Överklagande & domstolsprövning 59 Domstolsprövning 59 Överklaga en översiktsplan 65 Instansordning 68 Bemyndiganden 69

3 1 Allmänt om PBL Lagens utveckling Redan i de medeltida landskapslagarna fanns regler för hur marken skulle användas och husen byggas. Från att ha varit en kunglig angelägenhet har besluten successivt decentraliserats och ansvaret ligger idag i huvudsak på kommunerna och den enskilde som bygger. Dagens lagstiftning betonar miljöfrågor, bland annat hur viktigt det är att hushålla med naturresurser. Reglering av byggandet har funnits sedan medeltiden. Dessa bestämmelser blev vägledande när de äldre städerna skulle byggas. Särskild lagstiftning för städer finns i den så kallade Bjärköarätten och senare i Magnus Erikssons allmänna stadslag. När nya städer kom till utfärdades dessutom ofta bestämmelser om hur gator och torg skulle utformas i den nya staden.under 1600-talet anlades flera nya städer genom kungliga beslut. Kung Gustav II Adolf nyanlade på så sätt till exempel Göteborg, och drottning Kristina såg till att flytta Kalmar till ön Kvarnholmen. Karl XI byggde upp Karlskrona samtidigt som en ny örlogsbas inrättades. Förhållandet grannar emellan uppmärksammades i 1734 års lag. Då infördes bestämmelser om att ett fritt utrymme skulle lämnas intill grannens gräns. I väntan på en särskild byggnadsstadga för städerna skaffade sig städerna lokala byggnadsordningar, som oftast hade 1725 års byggnadsordning för Stockholm som förebild. År 1750 påbjöd kungen att städerna skulle skicka in planer och kartor som gjorde det möjligt för Kungliga Byggnadsämbetet att lämna förslag till hur bebyggelsen skulle ordnas.genom en lag 1810 blev det fritt för var och en att köpa och sälja mark. När marken blev en handelsvara öppnades dörrarna för spekulation. Den låga hygieniska standarden och de stora brandriskerna i städerna som blev följden av ett ökat byggande uppmärksammades. Behovet av att komma till rätta med dessa problem ledde fram till 1874 års byggnadsstadga, som brukar kallas den första moderna bygglagstiftningen i Sverige. Byggnadsstadgan föreskrev att städerna skulle ha byggnadsordningar och byggnadsnämnder, vilkas uppgift bland annat var att upprätta stadsplaner.byggnadsstadgan var en kunglig förordning och hade inte behandlats av riksdagen, därför saknade den civilrättslig status. Städerna kunde därmed inte tvinga fastighetsägarna att följa stadsplanerna. En ny stadsplanelag antogs av riksdagen Byggnadsstadgan fortsatte att gälla, men genom den nya stadsplanelagen blev stadsplanerna rättsligt bindande. Lagen innebar att tomtägarna blev skyldiga att bidra till kostnaderna när en stadsplan skulle genomföras. Kommunerna fick både rätt och skyldighet att lösa in mark som skulle användas till gatumark och mark för allmänna platser. Stadsplanerna skulle fastställas av kungen eller regeringen, men kungen fick inte avvika från planen utan kommunens medgivande. Detta kallas nu det kommunala planmonopolet. Stadsplanelagen reformerades 1931 för att göra det möjligt att mer detaljerat styra hur byggnadskvarter, gator och allmän platsmark skulle användas. Det blev också möjligt med mer detaljerade bestämmelser för hur byggnader skulle se ut. Regeringen fick dessutom möjlighet att under vissa villkor fastställa en stadsplan mot stadens vilja. Denna möjlighet har utnyttjats endast en gång. Det var när staten på 1970-talet tvingade fram en stadsplan för en postterminal på gränsen mellan Stockholm och Solna mot Solna stads vilja.

4 2 Kommunerna får en starkare ställning Ett stort steg mot ännu större kommunalt inflytande togs när formerna för en social bostadspolitik lades fast i riksdagen under 1940-talet. En ny byggnadslag och byggnadsstadga beslutades Lagen hade i stor utsträckning inspirerats av utredningar om planering och markpolitik i Storbritannien. Kommunerna fick rätt att genom planläggning avgöra när, var och hur bebyggelse skulle få tillkomma i tätare form. Sådan bebyggelse får således inte byggas utan att det finns en plan. Det här var en utveckling av det kommunala planmonopolet som innebar att kommunerna kunde bestämma var och när planer skulle upprättas och vad de skulle innehålla. Avsikten var att se till att kommunerna kunde styra nya bostäder till de mest lämpade platserna. Men regeringen skulle fortfarande fastställa de kommunala planerna. Viktiga nyheter i 1947 års byggnadslag var också de översiktliga så kallade planinstituten, det vill säga generalplaner för städer och tätorter samt regionplanerna för områden som omfattade flera kommuner. År 1960 avskaffades slutgiltigt de lokala byggnadsordningar som dittills styrt byggnaders kvalitet och utformning. De ersattes med statliga bestämmelser som gällde i hela landet. Tanken vara att bestämmelserna lättare skulle kunna anpassas till den snabba tekniska utvecklingen och den alltmer internationella byggmarknaden. (Källa: Gösta Blücher och Birger Åström, Plan- och bygglagen besluten skulle decentraliseras planeringen skulle inriktas på; att byggreglerna skulle vara anpassade till lokala behov samt hushållning med naturresurser skulle prioriteras. En ny plan- och bygglag Länkar Senast granskad:

5 3 Det svenska plansystemet Utöver de texter som redan publicerats ska inom kort texten om Det svenska plansystemet publiceras på denna del av PBL Kunskapsbanken. Senast granskad: Guide till plan- och byggprocessen Processguiden visar en förenklad bild av plan- och byggprocessen. Klicka på ordet för den process du vill se: översiktsplan, detaljplan, lov och bygg. Senast granskad: Processguide för översiktsplanering Guiden för översiktsplanering visar de olika processer som behövs för att ta fram en ny översiktsplan. Guiden fungerar idag som bild men kommer att länkas till de olika textavsnitt som presenteras i bilden, när alla dessa textavsnitt är klara.

6 4 Senast granskad: Processguide för detaljplan Guiden för detaljplanering visar de olika processer som behövs för att ta fram en ny detaljplan. Guiden fungerar idag som bild men kommer att länkas till de olika textavsnitt som presenteras i bilden, när alla dessa textavsnitt är klara

7 5

8 6 Senast granskad: Processguide för lov Guiden för lovprocessen visar de olika steg som ingår. Guiden fungerar idag som bild. Senast granskad: Processkarta för byggprocessen Guiden för lovprocessen visar de olika steg som ingår. Guiden fungerar idag som bild men kommer att länkas till de olika textavsnitt som presenteras i bilden, när alla dessa textavsnitt är klara.

9 7 Senast granskad: Förändringar 2 maj 2011 Den nya plan- och bygglagen innebär många förändringar inom olika områden för planering och byggande. På följande webbsidor hittar du de förändringar som gäller från 2 maj 2011 inom olika områden: Regionplanering(1) På följande webbsidor hittar du de förändringar som gäller från 2 maj 2011 inom olika områden: Regionplanering(2) På följande webbsidor hittar du de förändringar som gäller från 2 maj 2011 inom olika områden: Regionplanering(3) [[LÄNK]]Översiktsplanering På följande webbsidor hittar du de förändringar som gäller från 2 maj 2011 inom olika områden: Regionplanering(4) [[LÄNK]]Översiktsplanering

10 8 kunskapsbanken/oversiktsplanering/forandringar-2-maj-2011/[[//länk]] På följande webbsidor hittar du de förändringar som gäller från 2 maj 2011 inom olika områden: Regionplanering(5) [[LÄNK]]Översiktsplanering [[LÄNK]]Detaljplanering På följande webbsidor hittar du de förändringar som gäller från 2 maj 2011 inom olika områden: Regionplanering(6) [[LÄNK]]Översiktsplanering [[LÄNK]]Detaljplanering På följande webbsidor hittar du de förändringar som gäller från 2 maj 2011 inom olika områden: Regionplanering(7) [[LÄNK]]Översiktsplanering [[LÄNK]]Detaljplanering [[LÄNK]]Lov & byggande byggande/forandringar-2-maj-2011/[[//länk]] Länkar 1. Regionplanering 2. Regionplanering 3. Regionplanering 4. Regionplanering 5. Regionplanering 6. Regionplanering 7. Regionplanering

11 9 Senast granskad: PBL:s syfte, innehåll och definitioner Plan- och bygglagen inleds med ett kapitel som innehåller allmänna bestämmelser om bland annat lagens övergripande syfte, utgångspunkterna för planläggning och en beskrivning av lagens olika kapitel. Ett stort antal definitioner har också placerats i detta kapitel som innehåller sex paragrafer. Två av dessa är helt nya, 3 och 4. Första kapitlet är alltså en introduktion till lagen och ger en översikt av lagens disposition och innehåll. Plan- och bygglag (2010:900) 1:1 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Det kommunala planmonopolet Plan- och bygglag (2010:900) 1:2 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. Plan- och bygglag (2010:900) 11:15 15 Regeringen får förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggande), om det behövs för att tillgodose ett intresse som avses i 10 andra stycket 1 eller 2.

12 10 Plan- och bygglagens innehåll Definitioner Plan- och bygglag (2010:900) 1:4 4 I denna lag avses med allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov, bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk, bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader, byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivningseller markarbeten, byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den, byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag, byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning, byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk, genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 2125, kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde, miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet, nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats, ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas, planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser, sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym, tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål, underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Tomträtt i plan- och bygglagen

13 11 Plan- och bygglag (2010:900) 1:5 5 Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs i denna lag om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträttshavaren eller tomträtten. En tomträttshavare är dock inte skyldig att bekosta anläggande av gator och andra allmänna platser. Fideikommiss med mera Plan- och bygglag (2010:900) 1:6 6 Den som innehar egendom med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon ska vid tillämpning av denna lag anses som egendomens ägare. Senast granskad: Allmänna och enskilda intressen Det som enligt plan- och bygglagen räknas som allmänna intressen beskrivs i lagens andra kapitel. Allmänna intressen är bland annat natur- och kulturaspekter, utformningen av bebyggelse samt vissa bestämmelser i miljöbalken. Kommunerna ska ta hänsyn till de allmänna intressena vid planläggning och lovgivning. Plan- och bygglag (2010:900) 2:1 1 Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Utgångspunkter för bedömningen

14 12 Plan- och bygglag (2010:900) 2:2 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. Plan- och bygglag (2010:900) 2:4 4 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Plan- och bygglag (2010:900) 2:2,10 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. 10 Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. Plan- och bygglag (2010:900) 3:5 5 Av översiktsplanen ska framgå 1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, 2. kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, 3. hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, 4. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, och 5. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e första stycket miljöbalken. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper

15 13 en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt Plan- och bygglag (2010:900) 2:3 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 14. Allmänna intressen som kommunen ska ta hänsyn till Grundläggande hushållningsbestämmelser enligt miljöbalken Plan- och bygglag (2010:900) 2:2 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. (Miljöbalk 3:3) Jord- och skogsbruk som är av nationell betydelse. (Miljöbalk 3 kap 4 ) Mark- och vattenområden av betydelse för rennäringen, yrkesfisket eller vattenbruk. (Miljöbalk 3 kap 5 ) Mark- och vattenområden samt den fysiska miljön i övrigt som har betydelse med hänsyn till naturvärden, kulturvärden eller friluftslivet. (Miljöbalk 3 kap 6 ) Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material. (Miljöbalk 3 kap 7 ) Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering. (Miljöbalk 3 kap 8 )

16 14 Mark- och vattenområden av betydelse för totalförsvaret. (Miljöbalk 3 kap 9 ) Miljöbalk (1998:808) 3:2-9 2 Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. 3 Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. 5 Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 6 Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 7 Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 8 Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. 9 Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Särskilda bestämmelser för vissa områden enligt miljöbalken Plan- och bygglag (2010:900) 2:2

17 15 2 Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. Miljöbalk (1998:808) 4:8 8 En användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 första stycket 1 eller 2 och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a får komma till stånd endast om sådant tillstånd har lämnats. Lag (2001:437) Miljöbalk (1998:808) 7:7 7 Länsstyrelsen eller kommunen får helt eller delvis upphäva beslut som den har meddelat enligt 4-6, om det finns synnerliga skäl. Länsstyrelsen eller kommunen får meddela dispens från föreskrifter som den har meddelat för ett naturreservat, om det finns särskilda skäl. Ett beslut om dispens upphör att gälla, om den åtgärd som avses med dispensen inte har påbörjats inom två år eller avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Att regeringens tillåtelse behövs i vissa fall innan det beslutas om upphävande eller dispens för ett sådant särskilt skyddsområde eller särskilt bevarandeområde som anges i 28 följer av 29. Beslut om upphävande eller dispens får meddelas endast om intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning på naturreservatet eller på något annat område. Miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken Plan- och bygglag (2010:900) 2:10 10 Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. miljöbalken följas. Natur- och kulturvärden

18 16 Plan- och bygglag (2010:900) 2:3 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 14. Miljö och klimataspekter Plan- och bygglag (2010:900) 2:3 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 14. Mellankommunala och regionala förhållanden Plan- och bygglag (2010:900) 2:3 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 14.

19 17 Hur bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras människors hälsa och säkerhet jord, berg- och vattenförhållandena möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektroniska kommunikationer samt samhällsservice i övrigt möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar risken för olyckor, översvämning och erosion. Plan- och bygglag (2010:900) 2:5 5 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. Hur bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan möjligheterna att skydda mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser de åtgärder som behövs för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden möjligheterna att hantera avfall trafikförsörjningen och behovet av en god trafikmiljö möjligheterna för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

20 18 Plan- och bygglag (2010:900) 2:6 6 Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, 3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar, 4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden, 5. möjligheterna att hantera avfall, 6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö, 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och 8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar. Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar. Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Sammanhållen bebyggelse Plan- och bygglag (2010:900) 2:7 7 Vid planläggning enligt denna lag ska hänsyn tas till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns 1. gator och vägar, 2. torg, 3. parker och andra grönområden, 4. lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse, och 5. möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service. Placering av byggnadsverk under markytan Plan- och bygglag (2010:900) 2:8 8 Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska byggnadsverk som placeras under markytan i skälig omfattning utformas så att det inte försvårar användningen av marken ovanför.

21 19 Hänsyn till omgivningen Plan- och bygglag (2010:900) 2:9 9 Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Att undvika dubbelarbete Plan- och bygglag (2010:900) 2:11 11 Planläggning och annan prövning enligt denna lag som avser en användning av ett markeller vattenområde som också har prövats eller ska prövas enligt annan lag ska samordnas med det andra arbetet, om det lämpligen kan ske. Senast granskad: Byggnadsnämnden Kommunernas verksamhet enligt plan- och bygglagen hanteras av byggnadsnämnden. Det står dock kommunerna fritt att utifrån sina förutsättningar organisera arbetet i en eller flera nämnder eller tillsammans med annan verksamhet. Plan- och bygglag (2010:900) 12:1 1 I varje kommun ska det finnas en byggnadsnämnd.

22 20 Plan- och bygglag (2010:900) 1:4 4 I denna lag avses med allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov, bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk, bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader, byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivningseller markarbeten, byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den, byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag, byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning, byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk, genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 2125, kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde, miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet, nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats, ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas, planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser, sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym, tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål, underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Kommunallag (1991:900) 3:3 3 Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. Kommunerna har olika förutsättningar

23 21 Kommunallag (1991:900) 3:3 3 Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. Senast granskad: Byggnadsnämndens uppgifter Byggnadsnämnden är den del av kommunen som har ansvar för frågor om lov, besked, tillsyn och vid delegation även planläggning. Byggnadsnämnden ska genom sin verksamhet verka för en god byggnadskultur och stads- och landskapsbild som även ska vara estetiskt tilltalande. Nämnden ska följa den allmänna utvecklingen, samarbeta med andra och ge råd och upplysningar. Plan- och bygglag (2010:900) 5:27 27 En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige får uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som inte är av stor vikt eller har principiell betydelse. Kommunallag (1991:900) 3:14 14 Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Allmänna uppgifter Plan- och bygglag (2010:900) 12:2 2 Utöver de uppgifter som byggnadsnämnden har enligt andra bestämmelser i denna lag ska nämnden 1. verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö, 2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste

24 22 omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning, 3. samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vars arbete och intressen rör nämndens verksamhet, och 4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet. En god byggnadskultur och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö Följa den allmänna utvecklingen och ta initiativ Fastighetsbildningslag (1970:988) 5:3 3 Rätt att påkalla fastighetsreglering har ägare av en fastighet som berörs av regleringen. En samfällighetsförening får efter beslut av föreningsstämman påkalla fastighetsreglering som berör samfälld mark under föreningens förvaltning. Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv får förvärvaren begära sådan fastighetsreglering varigenom olägenhet av förvärvet kan undanröjas, minskas eller förebyggas. Kommunen kan påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten skall kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt. Länsstyrelsen kan påkalla fastighetsreglering som länsstyrelsen finner vara av större betydelse från allmän synpunkt. Lag (1989:724) Samarbete Lämna råd och upplysningar Skriftliga upplysningar Plan- och bygglag (2010:900) 12:3 3 Om någon begär det, ska byggnadsnämnden ge skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.

25 23 Plan- och bygglag (2010:900) 12:8 8 Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. upprättande av nybyggnadskartor, 6. framställning av arkivbeständiga handlingar, 7. expediering och kungörelse enligt 9 kap b, och 8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2011:335) Tillhandahålla nybyggnadskarta Plan- och bygglag (2010:900) 12:4 4 Om det behövs en karta för prövningen av en fråga om bygglov inom ett område med sammanhållen bebyggelse (nybyggnadskarta) och sökanden begär det, ska byggnadsnämnden tillhandahålla en sådan karta. Plan- och bygglag (2010:900) 12:8 8 Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. upprättande av nybyggnadskartor, 6. framställning av arkivbeständiga handlingar, 7. expediering och kungörelse enligt 9 kap b, och 8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2011:335) Senast granskad: Byggnadsnämndens arbete

26 24 Byggnadsnämnden tillsätts av kommunfullmäktige och dess arbete regleras i huvudsak i plan- och bygglagen och kommunallagen. Där finns bestämmelser som reglerar formerna för nämndens sammanträden, beslut och möjlighet att delegera rätten att fatta beslut. Plan- och bygglag (2010:900) 12:5 5 Bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) om nämnder ska gälla för byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden tillsätts av fullmäktige Kommunallag (1991:900) 3:3-4 3 Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt. 3a Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd fullgöra uppgifter enligt 3. En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt särskilda författningar skall finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting. Sådana uppgifter som kommun- eller landstingsstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd. Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen och ingår i denna kommuns eller detta landstings organisation. Lag (2006:632) 3b Vad som gäller för en nämnd enligt denna lag skall, om inget annat sägs, även gälla en gemensam nämnd. Lag (1997:550) 3c En gemensam nämnds behörighet och befogenhet skall närmare preciseras i en överenskommelse mellan de berörda kommunerna och landstingen. Lag (1997:550) 4 Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt föreskrivet, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får därvid besluta 1. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller landstinget, 2. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller landstinget, 3. att en nämnd skall ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar, 4. att en nämnd skall vara underställd en annan nämnd, och 5. att en nämnd skall vara gemensam med en annan kommun eller ett annat landsting. Lag (1997:550)

27 25 Möjligheter för utomstående att delta vid nämndens sammanträden Kommunallag (1991:900) 6:19 19 En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller landstinget eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Lag (2006:369) Beslutsförhet Kommunallag (1991:900) 6:23 23 En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Delegera Ärenden som inte går att delegera Delegation från byggnadsnämnden Föreläggande eller förbud som förenas med vite. Beslut om föreläggande och förbud får dock delegeras när det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människor. (Plan- och bygglag 2010:900 kap.11, ) Föreläggande som även upplyser om att den förelagda åtgärden kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som förläggandet riktar sig till. Byggsanktionsavgifter enlig plan- och bygglagens elfte kapitel. Ärenden som handlar om verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige, Yttranden när ett beslut av nämnden eller kommunfullmäktige har överklagats.

28 26 Ärenden av principiell karaktär eller större vikt som rör myndighetsutövning mot enskilda. Ärenden som framkommit genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Plan- och bygglag (2010:900) 11: Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller hälsa, ska byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter. 31 Om det är uppenbart att ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd strider mot denna lag eller en föreskrift eller ett beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätter. 32 Om byggherren i fråga om ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts. 33 Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om 1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller 2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35. Plan- och bygglag (2010:900) 12:6 6 Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 33 kommunallagen (1991:900) får, utöver det som följer av 6 kap. 34 kommunallagen, inte omfatta befogenhet att 1. avgöra ärenden som är av stor vikt eller har principiell betydelse, 2. i andra fall än som avses i 11 kap och 33 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite, 3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller 4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Kommunallag (1991:900) 6:34 34 I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Lag (2007:68)

29 27 Relaterad information På externa webbplatser SKL - Sveriges kommuner och landsting Senast granskad: Byggnadsnämndens serviceskyldighet Byggnadsnämnden ska till sin hjälp ha tillgång till utbildad och kompetent personal för att utföra sina uppgifter. Nämndens verksamhet handlar, förutom om de konkreta ärendena, mycket om förebyggande information och rådgivning. Nämndens personal måste därför ha kompetens att förmedla information på ett sätt som gör den tillgänglig och begriplig för den enskilde och andra. Plan- och bygglag (2010:900) 12:7 7 Byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. gällande lagstiftning, regler och normer byggnadsgestaltning byggnadsfunktion arkitekturhistoria byggnadsteknik installationsteknik tillgänglighetskrav Tillgång till personal

30 28 Arkitektutbildad person Myndigheters serviceskyldighet Förvaltningslag (1986:223) :4 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. Förvaltningslag (1986:223) :5 5 Myndigheterna skall ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda, skall allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheterna skall också se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av telefax och elektronisk post och att svar kan lämnas på samma sätt. En myndighet skall ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Detta gäller dock inte om en sådan dag samtidigt är midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Lag (2003:246) Senast granskad: Byggnadsnämndens avgifter Plan- och bygglagen ger kommunerna rätt att ta ut avgifter så att kommunen kan täcka kostnaderna för alla åtgärder som normalt ingår i ärenden om lov eller anmälan. Även arbete med detaljplanering kan finansieras genom avgifter. Kommunallag (1991:900) 8:3 3 Fullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen.

31 29 planbesked förhandsbesked villkorsbesked startbesked slutbesked ingripandebesked lov tekniska samråd slutsamråd arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatser upprättande av nybyggnadskartor framställning av arkivbeständiga handlingar kungörelser om lov och förhandsbesked (Plan- och bygglag 2010:900 kap. 9, 41a ) andra tids eller kostnadskrävande åtgärder Plan- och bygglag (2010:900) 9:41a 41a Ett beslut om lov eller förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2011:335) Plan- och bygglag (2010:900) 12:8 8 Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. upprättande av nybyggnadskartor, 6. framställning av arkivbeständiga handlingar, 7. expediering och kungörelse enligt 9 kap b, och 8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Lag (2011:335) Planavgift

32 30 Plan- och bygglag (2010:900) 12:9 9 Byggnadsnämnden får ta ut en planavgift för att täcka programkostnader och kostnader för andra åtgärder som behövs för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om 1. nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad, och 2. den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelserna. Det som enligt första stycket gäller i fråga om en byggnad ska också tilllämpas på en anläggning som kräver bygglov enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7. Nivå på avgifterna Plan- och bygglag (2010:900) 12:10 10 En avgift enligt 8 eller 9 får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. Grunderna för hur avgifterna ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. Betalande Plan- och bygglag (2010:900) 12:11 11 En avgift enligt 8 eller 9 ska betalas av den som är sökande eller har gjort anmälan i det ärende som beskedet, beslutet eller handläggningen avser. Avgiften får tas ut i förskott. Senast granskad: Skadeersättning och inlösen Kommunen har rätt att besluta om ändrad markanvändning, men en fastighetsägare har samtidigt en principiell rätt till pågående markanvändning. Om fastighetsägaren förhindras att fortsätta använda marken på samma sätt som tidigare uppstår en ersättningssituation. Rätten för fastighetsägare och andra sakägare att få ersättning eller kunna kräva inlösen till följd av beslut enligt plan- och bygglagen regleras i lagens fjortonde kapitel.

33 31 Intresseavvägning Plan- och bygglag (2010:900) 2:1 1 Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Plan- och bygglag (2010:900) 4:40 40 De rättigheter som har uppkommit genom detaljplanen hindrar inte att detaljplanen ändras eller upphävs efter genomförandetidens utgång. Planskada och plannytta Plan- och bygglag (2010:900) 4:14 14 I en detaljplan får kommunen bestämma att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att 1. en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd, 2. ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen, 3. utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats, 4. markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten. Lag (2011:335) Bestämmelserna i plan- och bygglagens fjortonde kapitel skyldigheten för kommunen att betala ersättning för skador som uppkommer till följd av beslut enligt PBL skyldigheten för kommunen och andra att lösa in eller på annat sätt förvärva rätt till egendom hur en skada ska bedömas och ersättning beräknas kommunens rätt till ersättning i vissa fall när rätten till ersättning eller inlösen kan gå förlorad.

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31

Läs mer

Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Plan- och bygglag (2010:900)

Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Plan- och bygglag (2010:900) 1 von 76 22.08.2014 14:38 S Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Plan- och bygglag (2010:900) Det kan förekomma fel i författningstexterna, och bilagor kan saknas. Kontrollera

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDENS

PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDENS 1 PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDENS Antaget av kommunfullmäktige 2008-06-18, 16 2009-09-23 69 1 2 Allmänt Utöver det som föreskrivs i kommunallagen om kommunal nämnd och dess verksamhet samt annan lagstiftning

Läs mer

Tjänsteskrivelse 143 /2013 2013-11-25. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Tjänsteskrivelse 143 /2013 2013-11-25. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 143 /2013 2013-11-25 1(5) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Tjänsteskrivelse Bygglov för ändrad användning av vandararhem till tvåbostadshus och installation av eldstäder på fastigheten Gårdstånga 1:5,

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Riksdag (PBL) Myndighet (BBR) Bemyndigande Bemyndigande Regering (PBF) Allmänna råd Idé: Otto Ryding Ny plan- och bygglagstiftning den 2 maj 2011 Gamla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda

Läs mer

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012

webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012 webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012 I detta avsnitt behandlas: a. Förhandsbesked / Villkorsbesked b. Lov utanför detaljplan / 2 kap c. Sammanhållen bebyggelse / ändring d.

Läs mer

Plan- och bygglag (1987:10)

Plan- och bygglag (1987:10) Sida 1 av 49 SFS 1987:10 Källa: Rixlex Utfärdad: 1987-01-08 Omtryck: SFS 1992:1769 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2003:132 Plan- och bygglag (1987:10) [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:900 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -

Läs mer

I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02

I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02 Sammanfattning av ändringar I PLAN- OCH BYGGLAGEN 2011-05-02 1 1 KAP. Nya definitioner, exempel Sammanhållen bebyggelse Ändring Tillbyggnad Ombyggnad Kommunens planmonopol kvar! 2 2 KAP. Allmänna och enskilda

Läs mer

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg

Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Information från Älvrummet 19 maj Beatrice Udén, Mari von Sivers, Sven Boberg Bakgrund PBL kommittén Får jag lov? Byggprocessutredningen Bygg helt enkelt! Miljöprocessutredningen Instansordningen Det har

Läs mer

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Regelsamling för hushållning, planering och byggande Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2013 Regelsamling för hushållning, planering och byggande 1 Regelsamling för hushållning, planering och byggande Boverket 2013 2 Titel: Regelsamling

Läs mer

Det kommunala planeringsansvaret. Välkomna!

Det kommunala planeringsansvaret. Välkomna! Det kommunala planeringsansvaret Välkomna! Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens son dödas

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2015 SÖKANDE 1. AA 2. BB KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut den 28 maj 2014, S2013/4676/PBB, i fråga om

Läs mer

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Regelsamling för hushållning, planering och byggande Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2011 Regelsamling för hushållning, planering och byggande Boverket 2011 Titel: Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2011 Utgivare: Boverket

Läs mer

Bygg- och miljönämndens delegationsordning fastställd den 14 juni

Bygg- och miljönämndens delegationsordning fastställd den 14 juni Bygg- och miljönämndens delegationsordning fastställd den 14 juni 2011 45 Bilaga B Plan och byggfrågor Författning PBL 9 kap. Delegat PBL 9 kap. 2 första stycket 1 och 2 Nybyggnad av en- eller tvåbostadshus

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd

Läs mer

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

2011-05-11. Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-11 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

2009-05-26 M2009/2171/R

2009-05-26 M2009/2171/R Promemoria 2009-05-26 M2009/2171/R Miljödepartementet Rättsenheten Camilla Adolfsson Remiss om lagtexten för en ny plan- och bygglag samt en ändring i anläggningslagen (1973:1149) Sammanfattning En ny

Läs mer

Delegationsordning Byggnadsnämnden

Delegationsordning Byggnadsnämnden Delegationsordning Byggnadsnämnden Antagen av Byggnadsnämnden 2015-03-24 40 Reviderad 2015-08-25 108 Gäller fr.o.m. 2015-09-01 1 Innehållsförteckning Syfte... 3 Delegation... 3 Delegationsförbud... 4 Anmälan

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

PBL kunskapsbanken 2013-06-25

PBL kunskapsbanken 2013-06-25 PBL kunskapsbanken PBL kunskapsbanken enbart om detaljplaner Nerladdat av TUNAFORSNYTT tunaforsnytt.se från Boverket http://www.boverket.se/vagledningar/pbl-kunskapsbanken/skapa-pdf/ 2013-06-25 Innehåll

Läs mer

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra

Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar av en byggnad än tillbyggnad. Bygglov krävs även för andra Lov & anmälan Bygg-, rivnings- och markåtgärder kan delas in i tre kategorier: åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, åtgärder som kräver anmälan och åtgärder som varken kräver lov eller

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M Hammurabi, ca 2000 f kr. 229 Om en byggmästare bygger ett hus som faller samman och dödar ägaren så ska byggmästaren avrättas. 230 Om ägarens son dödas så ska byggmästarens

Läs mer

Dnr Mbn KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning

Dnr Mbn KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1 (6) 2011-05-31 Dnr Mbn 2011-455 KON Tillägg till miljö- och bygglovsnämndens delegeringsordning Med stöd av 6 kap. 33 kommunallagen uppdrar miljö- och bygglovsnämnden

Läs mer

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15

Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 Ändringar i PBL som avser bygglov m.m. vid årsskiftet 2014/15 johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se Innehåll Ökat utrymme för avvikelser Större möjligheter att godta planstridiga byggnadsverk Flexiblare

Läs mer

Taxa för Bygg- och miljönämndens ärenden enligt planoch bygglagen och mät- och karttaxa - revidering

Taxa för Bygg- och miljönämndens ärenden enligt planoch bygglagen och mät- och karttaxa - revidering TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Fredrik Cederblom, Chefsjurist Telefon: 0176-716 61 E-post: fredrik.cederblom@norrtalje.se Dnr: KS 2016-345 Till Kommunstyrelsens arbetsutskott Taxa för Bygg- och miljönämndens

Läs mer

De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna.

De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna. Beddingestrand 2015-03-29 Motion Frank Rambris 4:33 Jag begär att hela styrelsen avgår. #1. De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna. Jag har påpekat nedan varje år. Det är samfällighets

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist

Ny plan- och bygglagstiftning. Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning Anders Larsson, jurist Ny plan- och bygglagstiftning träder i kraft 2 maj Gamla lagstiftningen Nya lagstiftningen PBL 1987:10 + BVL 1994:847 PBF 1987:383 + BVF 1994:1215 +

Läs mer

REGLEMENTE FÖR STADSBYGGNADSNÄMNDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN (antaget av kommunfullmäktige , 19)

REGLEMENTE FÖR STADSBYGGNADSNÄMNDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN (antaget av kommunfullmäktige , 19) REGLEMENTE FÖR STADSBYGGNADSNÄMNDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN (antaget av kommunfullmäktige 2016-01-28, 19) Stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet

Läs mer

Det kommunala planeringsansvaret. Välkomna!

Det kommunala planeringsansvaret. Välkomna! Det kommunala planeringsansvaret Välkomna! Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets kommuner, landsting och regioner SKL arbetar

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu)

Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu) Plan- och bygglagen! Förändringar som träder i kraft vid årsskiftet 2014/2015 Nya steg för en effektivare plan- och bygglag (remiss ute nu) Boverkets informationspaket 2014-2016 Andreas Lidholm Länsarkitekt/funktionschef

Läs mer

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken 2016-03-15 Åsa Borgardt, länsjurist God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam

Läs mer

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag

Information om. Plan- och bygglagen i din vardag Information om Plan- och bygglagen i din vardag 2 Titel: Information om Plan- och bygglagen i din vardag Upplaga: 2 Illustrationer: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket ISBN (pdf): 978-91-7563-028-1 Boverket

Läs mer

Reglemente för Byggnadsnämnden

Reglemente för Byggnadsnämnden Nummer: 20:1 Blad: (1) Reglemente för Byggnadsnämnden A Byggnadsnämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Byggnadsnämnden ska beträffande plan- och byggnadsväsendet m m 1. fullgöra kommunens uppgifter enligt

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

Regelsamling för hushållning, planering och byggande

Regelsamling för hushållning, planering och byggande Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2015 Regelsamling för hushållning, planering och byggande 1 Boverket 2013 2 Titel: Regelsamling för hushållning, planering och byggande Utgivare: Boverket

Läs mer

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,

Läs mer

LÄR DIG MER OM NYA PLAN- OCH BYGGLAGEN. Välkommen!

LÄR DIG MER OM NYA PLAN- OCH BYGGLAGEN. Välkommen! LÄR DIG MER OM NYA PLAN- OCH BYGGLAGEN Välkommen! Orienteringskurs för ledning Tydliga ledningsfrågor i PBL 2011 Strategiska frågor för kommunen planering för framtiden långsiktiga processer Frågor om

Läs mer

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900)

Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Dnr: BN 2011/42 1 (9) Antagen av byggnadsnämnden 2011-05-10 62 Reviderad 2014-09-24 160 Tillägg till delegationsordning (2010-10-15 155) att gälla för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) Författning

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Kontrollansvariga och deras uppgifter

Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvariga och deras uppgifter Kontrollansvarig är ett nytt begrepp i plan- och bygglagen som har ersatt begreppet kvalitetsansvarig. Den kontrollansvarige har fått utökade arbetsuppgifter vilket

Läs mer

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen

Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Välkommen till webbsändning om nyheter i plan- och bygglagstiftningen Bakgrund Prop.2013/14:59 Fler bostäder åt unga och studenter Ändringar i Plan- och bygglagen, PBL (SFS 2014:224) Beslutades i riksdagen

Läs mer

DELEGATIONSREGLER FÖR BYGGNADSNÄMNDEN

DELEGATIONSREGLER FÖR BYGGNADSNÄMNDEN DELEGATIONSREGLER FÖR BYGGNADSNÄMNDEN Antagna av Byggnadsnämnden 2009-12-15 139. Gällande från och med 2009-12-16. Delegationsbeslut har samma status som ett nämndsbeslut och därför är det viktigt att

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg

BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg BULLER 1. 2. En ökad samordning av planoch bygglagen och miljöbalken En ändring i plan- och bygglagen som motsvarar miljöbalkens krav Tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning som Tydligare

Läs mer

Lagändringar vid årsskiftet som berör bygglov, byggkontroll och tillsyn

Lagändringar vid årsskiftet som berör bygglov, byggkontroll och tillsyn 9 kap. 30 a Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut

Läs mer

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M 1 Lagar, förordningar m m Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : 2 Lagar, förordningar, föreskrifter, ex Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen NVFS =

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN RIKTLINJER FÖR OCH INFORMATION OM HANDLÄGGNING AV OLOVLIGT UPPFÖRDA BYGGNADER I VÅRGÅRDA KOMMUN ANTAGEN AV MILJÖNÄMNDEN 2005-10-13 98 MILJÖNÄMNDEN Riktlinjer för och information om handläggning av olovligt

Läs mer

Punkt Beslut Delegat Ändring

Punkt Beslut Delegat Ändring 6.1.6 Beslut om avgift enligt taxa för tillsyn inom strålskyddslagens (1988:220) område 6.1.7 Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgift enligt taxa för tillsyn inom strålskyddslagens (1988:220)

Läs mer

Promemoria. Vissa plan- och byggfrågor. Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Vissa plan- och byggfrågor. Promemorians huvudsakliga innehåll S2013/4714/PBB Promemoria Vissa plan- och byggfrågor Promemorians huvudsakliga innehåll Plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft 2011 och ersatte då den tidigare lagen (1987:10) med samma namn. Boverket

Läs mer

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010 Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om

Läs mer

delegeringsordning Delegeringsordning för lovärenden som handläggs enligt ÄPBL

delegeringsordning Delegeringsordning för lovärenden som handläggs enligt ÄPBL SID 1(10) Stadsbyggnadsnämndens delegeringsordning Bilaga 1 Delegeringsordning för lovärenden som handläggs enligt ÄPBL (påbörjade före den 2 maj 2011) Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338); SFS 2014:471 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Regeringen föreskriver i fråga om plan-

Läs mer

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

ENKLA ÄRENDEN. Det enkla ärendet i praktiken

ENKLA ÄRENDEN. Det enkla ärendet i praktiken Det enkla ärendet i praktiken Vad ska ansökan om lov och anmälan innehålla? De ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen ENKLA ÄRENDEN Handlingar som krävs för beslut om startbesked

Läs mer

Frågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen.

Frågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Blir det några ändringar kring byggherrens ansvar?...

Läs mer

Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar

Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar 2014-12-18 1 (13) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Avdelningen för Juridik Germund Persson Byggnadsnämndens beslut om delegering underlag för lokala bedömningar Underlaget avser gällande regler

Läs mer

Delegeringsordning för Miljö- och byggnämnden

Delegeringsordning för Miljö- och byggnämnden 2013-12-02 1 (13) Delegeringsordning för iljö- och byggnämnden Gäller från och med 2014-01-01. Antagen av miljö- och byggnämnden 2013-12-09, 125. 2013-12-02 2 Allmänna bestämmelser kring delegering öjligheten

Läs mer

Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten

Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten FÖRFATTNING 1.3.4.1 Antagen av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 59/14 Delegationsordning för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om delegering av plan- och byggverksamheten

Läs mer

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska

Läs mer

ORSA KOMMUN REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN. Antaget av kommunfullmäktige

ORSA KOMMUN REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN. Antaget av kommunfullmäktige ORSA KOMMUN REGLEMENTE FÖR BYGGNADSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2011-09-26 71 Orsa kommun Box 23 794 21 Orsa 0250-55 21 00 orsa.kommun@orsa.se www.orsa.se 1 Reglemente för byggnadsnämnden i Orsa

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Byggnadsnämndens tillsyn 4 Vad är tillsyn? 5 Intervju med Margareta Yngvesson 6 Vad är syftet med tillsynen? 7 Vad har vi för nytta av tillsyn? 8 När

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes Förhandsbesked, nybyggnad av 2 st enbostadshus Handläggare Datum Ärendebeteckning Ian Cortes 2017-02-02 2016-4922 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Fastighetens adress: Jegerhjelms väg 32 Sökande: Braatz, Ingemar Ärende: Förhandsbesked, nybyggnad

Läs mer

Databas: SFST. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Länk till register 1987:10. SFS nr: Departement/ myndighet:

Databas: SFST. Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Länk till register 1987:10. SFS nr: Departement/ myndighet: Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera

Läs mer

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 2012-09-18 Dnr: 2102-3290/2012 Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 1 Sammanfattning Boverket presenterar här ett tillägg till Boverkets rapport En översyn av bostadsförsörjningslagen.

Läs mer

Avgifter bygglov (fr o m )

Avgifter bygglov (fr o m ) er bygglov (fr o m 2017-01-01) 1 Bygglov och teknisk kontroll för en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader 1.1 Nybyggnad av ett en- eller tvåbostadshus I kostnaden ingår även tillhörande komplementbyggnader

Läs mer

Nya PBL Vindkraftsstödet. Anette Löfgren, Emma Franzén

Nya PBL Vindkraftsstödet. Anette Löfgren, Emma Franzén Nya PBL Vindkraftsstödet Anette Löfgren, Emma Franzén Proposition 2009/10:170 En ny lag utifrån förslag från: PBL-kommittén (Får jag lov?) - 2005 Byggprocessutredningen (Bygg helt enkelt!) - 2008 Klimat-

Läs mer

Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, 33-40 Håkan Schüberg, C 31-41 Bill Öhnstedt, V 31-41 Mikael Karlsson,S 31-41

Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, 33-40 Håkan Schüberg, C 31-41 Bill Öhnstedt, V 31-41 Mikael Karlsson,S 31-41 1 (19) Plats och tid 08.00-12.00, i Ansätten (i kommunhuset i Krokom) Beslutande Jan Runsten, MP, ordf 31-41 Birger Backlund, S, 2:a vice ordf 31, 33-40 Håkan Schüberg, C 31-41 Bill Öhnstedt, V 31-41 Mikael

Läs mer

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn 1 (5) Jan Eric Vilén Primusgatan 94 112 67 Stockholm Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn Fastighet RÄVSNÄS S:6 Beslut Bygg- och miljönämnden beslutar: att med stöd av 7 kap 18

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Beslut om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på

Beslut om bygglov för tillbyggnad av enbostadshus på Delegationsbeslut Miljö- och byggnadskontoret 2015-11-12 Bygglovsenheten Sidan 1 av 3 Anders Lidgren Dnr 2015.970 Beslut D 1340 DINNESEN,JONAS RUNBOVÄGEN 2 A 192 48 SOLLENTUNA Beslut om bygglov för tillbyggnad

Läs mer

Reglemente för stadsbyggnadsnämnden Ingår i Allmänna bestämmelser och reglementen för Jönköpings kommuns nämnder

Reglemente för stadsbyggnadsnämnden Ingår i Allmänna bestämmelser och reglementen för Jönköpings kommuns nämnder Reglemente för stadsbyggnadsnämnden Ks 2010:518 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Reglemente för stadsbyggnadsnämnden Ingår i Allmänna bestämmelser och reglementen för Jönköpings

Läs mer

Beslut att bevilja bygglov

Beslut att bevilja bygglov Stadsbyggnadsnämnden Dnr 2016-08398-575 Sida 1 (5) Henrik Åkerblom, Lena Åkerblom Knäpparvägen 38 125 57 ÄLVSJÖ Beslut att bevilja bygglov Byggnadsarbetena får inte påbörjas förrän tekniskt samråd hållits

Läs mer

Gubbängen 1:1, Tallkrogen

Gubbängen 1:1, Tallkrogen Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Bygglovsavdelningen Sida 1 (16) 2014-09-18 Handläggare Isra Hussein Telefon 08-508 27 150 Till Stadsbyggnadsnämnden Ansökan om bygglov för uppförande av 30 meter

Läs mer

DELEGATIONSORDNING FÖR MILJÖ- OCH BYGG- NÄMNDENS VERKSAMHETER - PLAN-BYGG

DELEGATIONSORDNING FÖR MILJÖ- OCH BYGG- NÄMNDENS VERKSAMHETER - PLAN-BYGG 2011-05-11 Förtydligad 2015-06-04 DELEGATIONSORDNING FÖR MILJÖ- OCH BYGG- NÄMNDENS VERKSAMHETER - PLAN-BYGG Med stöd av 6 kap 33 och 34 kommunallagen samt 12 kap 6 plan- och bygglagen (PBL) beslutar miljö-

Läs mer

Bygg- och miljöavdelningen föreslår bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden besluta att:

Bygg- och miljöavdelningen föreslår bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden besluta att: Datum Dnr BYGG.2016.1211 Torbjörn Bengtsson torbjorn.bengtsson@varmdo.se 08-570 476 51 Bygglovhandläggare Tjänsteskrivelse TJUSTVIK 1:10: Bygglov för nybyggnad av komplementbyggnad - förråd Förslag till

Läs mer

1 Information till nämnden MBN 14/28. 2 Nämndspecifika mål och budget 2015 samt plan 2016-2017 MBN 14/40

1 Information till nämnden MBN 14/28. 2 Nämndspecifika mål och budget 2015 samt plan 2016-2017 MBN 14/40 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-10-21 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Mellanfryken, tisdag 21 oktober 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE Val av protokolljusterare DNR

Läs mer

Byggnadsnämndens tillsyn

Byggnadsnämndens tillsyn Byggnadsnämndens tillsyn Varför ska byggnadsnämnden bedriva tillsyn? Den byggda miljön bildar ramen för våra liv. Vi bor i hus och rör oss på gator och torg för att kunna ta oss mellan hemmet och arbetet,

Läs mer

Komplettering av den nya plan- och bygglagen

Komplettering av den nya plan- och bygglagen Lagrådsremiss Komplettering av den nya plan- och bygglagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 22 december 2010 Stefan Attefall Egon Abresparr (Miljödepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

överklagande av detauplan för Gräsanden 7 m.fl. i Ängelholms: kommun

överklagande av detauplan för Gräsanden 7 m.fl. i Ängelholms: kommun BESLUT 1(5) 92-B-01 94 Kontakt j l Rättsenheten 010-224 16 60 (exp.) Anders Malm Vanstadsvägen l 05 262 91 Ängelhblm '. 7.014-11- 24 överklagande av detauplan för Gräsanden 7 m.fl. i Ängelholms: kommun

Läs mer

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun Planprocessen Idén att bygga något nytt eller på något annat sätt förändra stadsmiljön kommer ofta från en markägare eller en exploatör. I

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:230. Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m.

Regeringens proposition 1994/95:230. Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Regeringens proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Regeringens proposition 1994/95:230 Kommunal översiktsplanering enligt plan- och bygglagen, m.m. Prop.

Läs mer