Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet. Teoribildning och forskningsparadigmer Kennet Granholm
|
|
- Lars-Göran Månsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Teoribildning och forskningsparadigmer Kennet Granholm
2 Varför västerländsk esoterism? Oftast ett specifikt fokus på västerländsk esoterism, inte esoterism som ett universellt fenomen eller komparativ forskning Olika motiveringar i olika angreppssätt Orsaker kan sökas i forskningshistorien Har problematiska aspekter
3 Olika närmandesätt till esoterism Historiska Esoterism som ett specifikt fenomen i Europeisk/västerländsk kulturhistoria Typologiska Titta på gemensamma karaktärsdrag Möjlighet till komparativ forskning Diskursiva Inte så mycket fokus på vad esoterism är Hur esoterism blir till/förekommer i och genom kommunikation, sociala förhållanden etc. Viktigt att inte blanda samman, risk att tala förbi varandra
4 Historiska angreppssätt Det dominerande angreppssättet Startar med Frances Yates, Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964) [också The Art of Memory (1966), The Rosicrucian Enlightenment (1971)] Den hermetiska traditionen : Förbisedd tradition som står mellan vetenskap och religion Både konservativ och impuls till den vetenskapliga revolutionen Problem: konstruerar en pseudo-enhetlig tradition som homogeniserar det esoteriska
5 Antoine Faivre Esoterism som en samling praktiker och filosofier i europeisk kulturhistoria som delar familjelikhet och en specifik tankeform Primära karaktärsdrag: Korrespondenser, levande natur, fantasi(imaginatio) och förmedling, transmutation Sekundära karaktärsdrag: Konkordans, lärans förmedling (initiation) Typologiskt eller historiskt angreppssätt? Problem: Baserat på begränsat material från begränsad tidsperiod; Tar inte beaktande esoterismens förändring genom historien
6 Religionism i esoterismforskningen Närmandesätt till religiös sanning pionerat av Gottfried Arnold i Opartisk historia 1699/1700 Ahistorisk historia, projektet att undersöka historiska källor i sökandet efter det som är evigt och universellt Spelat en roll i amatörforskning kring esoterism; philosophia perennis Nicholas Goodrick-Clarke: Esoterism en bestående tradition som speglar en autonom och essentiell aspekt av relationen mellan sinnet och kosmos Motivering till det starka explicita empiriska fokuset i modern esoterismforskning
7 Typologiska angreppssätt T.ex. fokus på hemlighetsfullhet (t.ex. Hugh Urbans forskning) Möjlighet till komparativ forskning kritiseras starkt av historiskt fokuserade forskare Primärt fokus i sociologiska angreppssätt Ofta, men inte alltid, anti-esoterisk agenda
8 Hanegraaff Förnuft, tro, gnosis Typologisk angreppssätt, fokus på olika kunskapsformer, retorik Idealtyper, inte strikt åtskilda Gnosis inte exakt samma sak som esoteriskt Analytisk kategori Möjligt att kommunicera? Möjligt att verifiera? Förnuft Ja Ja Tro Ja Nej Gnosis Nej Nej
9 Sociologiska studier Edward Tiryakian Esoterism som den teoretiska aspekten och ockultism som den praktiska Marcello Truzzi Ockultism som kunskapens skräpkorg Colin Campbell The Cultic Milieu Generella problem i sociologiska angreppssätt Definitioner tenderar att utgå från tankar om det avvikande detta betyder att esoterism blir en restkategori som är avhängig av andra kategorier av religiositet
10 Diskursiva angreppssätt Inte fokus på esoterism i sig själva Esoterism som ett analytiskt verktyg för att undersöka fenomen som blivit marginaliserade i Europeisk kulturhistoria Att se på mellankategorier, det som inte passat in i konventionell historieskrivning, t.ex. gränslandet mellan religion och vetenskap Fokus på kommunikation, sociala relationer, maktförhållanden etc. Det nya paradigmet i esoterismforskning, från
11 Wouter Hanegraaff Forbidden Knowledge (2005); The Birth of Esotericism from the Spirit of Protestantism (2010); Esotericism and the Academy (2012) Kristen polemik mot paganska influenser, marginaliserar vissa fenomen Katolsk-protestantiska relationer Senare rationalism mot irrationalism Detta studeras nu som västerländsk esoterism
12 Marginalisering av kulturella fenomen Samlar ihop en mängd ickerelaterade fenomen som kunskapens skräpkorg, det som inte är värt att studera Fokus på processer av marginalisering, inte esoterism i sig själva Orsak för uteslutande Positivt alternativ Strategi för att marginalisera Farligt Säkert Förbud Omoraliskt Moraliskt Förbud Irrationellt Rationellt Förlöjliga Felaktigt Sanningsenligt Förlöjliga
13 Christopher Partridge Re-Enchantment of the West (2004/2005); Occulture is Ordinary Från Kristen till ockult kultur Occulture = en reservoar av idéer, trossatser, symboler, praktiker etc. som människor använder som en resurs i konstruktionen av religiösa/andliga identiteter Populärkultur den arena där occulture frodas, ett forum där vi konfronteras med en mångfald religiösa idéer, symboler etc.
14 Det marginaliserades popularisering Det esoteriska har nått en nivå av popularitet och genomslagskraft den aldrig tidigare haft Hur det som tidigare marginaliserats når popularitet och acceptans Kan i detta ses som en 2000-tals fortsättning på de historiska processer som Hanegraaff diskuterar
15 Kocku von Stuckrad Kombination av historiska och sociologiska metoder Konstruktionistisk perspektiv på historia, diskursivt närmandesätt till esoterism Esoterisk diskurs består av påståenden om högre kunskap och metoder för att nå denna kunskap (ofta förmedling eller personlig erfarenhet) Ofta en världsbild baserad på ontologisk monism Hemlighetsfull retorik : Dialektiken mellan det dolda och det avslöjade
16 von Stuckrad Europeisk religions- och kulturhistoria som i grunden pluralistisk, inte enbart i modern tid Fokus på processer av polemik och identitetskonstruktion Att konstruera egen identitet i referens till den andre Problem: Kan lätt bredda begreppet esoterism till den grad att det tappar analytiskt värde Vag definition av nyckelbegrepp
17 Gemensamma drag Esoterism är inte en tradition med specifika trossatser, praktiker och institutioner, utan främst ett sätt att närma sig och diskutera frågor om kunskap Detta sätt kan hittas i flera traditioner, både vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om Kristen esoterism Undersökningen av det som ligger emellan Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta marginaliserade fenomen Fokus på sociologiska och historiska processer
18 Diskurs och socialkonstruktionism Begreppet diskurs bygger på socialkonstruktionistisk epistemologi Våra sätt att uppleva vår värld, vår verklighet, konstrueras i social samvaro med andra människor Det finns flera konkurerande förståelser, självklar sanning är allt annat än självklar Diskurs = ett specifikt sätt att förstå och kommunicera sin förståelse av världen eller delar av den, ett specifikt meningssystem. Fokus på språkanvändningen i skapandet av social verklighet
19 Esoteriska strömningar som diskurskomplex Ett sätt att fokusera Kocku von Stuckrads diskursiva angreppssätt En esoterisk strömning är en samling specifika diskurser i en specifik kombination Dessa formar vilken den högre kunskapen man söker är och metoderna för att nå den Ex. Den vänstra handens väg en esoterisk strömning påverkad av Individualism som ideologi, Gudomliggörandet av självet som mål, och ett Antinomianistiskt angreppssätt
Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet. Esoterism utanför det esoteriska fältet Kennet Granholm
Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism utanför det esoteriska fältet Kennet Granholm Ockultism Wouter Hanegraaff: alla försök av esoteriker att förlika sig med
Läs merVÄSTERLÄNDSK ESOTERISM: MAGI OCH ESOTERISM FRÅN RENÄSSANS TILL NUTID, 7,5 hp
1 Religionshistoriska avdelningen VÄSTERLÄNDSK ESOTERISM: MAGI OCH ESOTERISM FRÅN RENÄSSANS TILL NUTID, 7,5 hp Kursansvisningar ST 2011 Kursansvariga: Kennet Granholm & E-post: kennet.granholm@rel.su.se
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria I Delkurs 4: Valbart alternativ: Nya religioner & nyandlighet (7,5 hp.) Delkursanvisningar VT 2011 Delkursansvarig E-post: peter.akerback@rel.su.se Telefon:
Läs merAktuellt. Kristen metallmusik. Alternativt religiöst uttryckssätt och kristen identitet. Lectio precursoria i Åbo Akademi
Elore (ISSN 1456-3010), vol. 17 1/2010. Julkaisija: Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. [http://www.elore.fi/arkisto/1_10/ajankoht_moberg_1_10.pdf] Aktuellt Kristen metallmusik. Alternativt religiöst
Läs merReligionshistoria I 30hp (RHG110)
Religionshistoria I 30hp (RHG110) Litteraturlista gäller från VT2013 Delkurs 1: Introduktion till religionshistorien: teori och metod (7.5hp) Arvidsson, Stefan 2012. Varför religionsvetenskap? En ämnesintroduktion
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merNekromantisk kunskap
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION Nekromantisk kunskap En studie av kopplingen mellan de nekromantiska ritualer som beskrivs i Gustaf Adolf Reuterholms manuskript och västerländsk
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merÄmne Religionskunskap
Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,
Läs merReligionsvetenskap GR (B), B2, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Religionsvetenskap GR (B), B2, 15 hp Religious Studies BA (B), B2, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng RK021G
Läs merHenrik Bogdan "Frimureri, initiering og esoterisme«
Henrik Bogdan "Frimureri, initiering og esoterisme«om foredragsholderen: Henrik Bogdan er dosent i religionsvitenskap ved Gøteborgs universitet. Hans tre primære forskningsområder er ny- religiøse bevegelser,
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria I Delkurs 4: Valbart alternativ: Nya religioner & nyandlighet (7,5 hp.) Delkursanvisningar HT 2010 Delkursansvarig E-post: peter.akerback@rel.su.se Telefon:
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merReligiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merDHAMMAPADA OCH BERGSPREDIKAN
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR IDÉHISTORIA OCH RELIGION DHAMMAPADA OCH BERGSPREDIKAN En jämförande studie av två levnadsläror DHAMMAPADA and the SERMON ON THE MOUNT A comparative study of two doctrines for
Läs merVarför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?
DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs merAtt studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat
Religionshistoria? Att studera religion - Olika svar på livets stora frågor: mytologier, livsåskådningar - Förståelse för olika kulturers traditioner och tankesätt - Förstå hur religion interagerar med
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merBetygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
Läs merHemlöshetens politik - lokal policy och praktik
Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs merFörstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?
Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan? Familjeterapikongressen i Ystad 17-18 oktober 2013 Monica Hartzell, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, dr i medicinsk vetenskap
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merHistoria, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet
Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merTröskelbegreppsbaserad undervisning
Tröskelbegreppsbaserad undervisning en framgångsfaktor i religionsundervisning på gymnasiet? Peter Habbe NÄE!!!!!! 1 Undervisningens komplexitet Eleverna kan ingenting Undervisningen påverkas av ramfaktorer
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merför att komma fram till resultat och slutsatser
för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk
Läs merSociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson
Inledning Den här korta uppsatsen studerar Marx, Weber och Durkheim avseende likheter och skillnader i deras metodologi. Det är viktigt att sociologer agerar vetenskapligt, påpekar Bauman (Bauman, 1992).
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merPlanering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7
Planering Religion Kristendom VT:2015 ÅK 7 Planering Religion VT 2015 Veckomål vecka 15 Man ska ha läst sidan 186-195 Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15. Veckomål vecka 16 Tisdag genomgång frågorna sidan
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merTextforskningen och dess metoder idag
Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:
Läs merWeber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson
Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merVärdegrund och policy
Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar Översikt
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs mer- Är strategin Guds? - Strategins värld :
- Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i
Läs merDILEMMAN OCH UTMANINGAR I BARNEHAGEN TEORI OCH PRAKTIK INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
DILEMMAN OCH UTMANINGAR I BARNEHAGEN TEORI OCH PRAKTIK INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SPÄNNINGEN MELLAN SKOLFÖRBEREDELSE OCH ATT UTVECKLA EN PERSON Detta måste vi ta oss förbi genom nya
Läs merKUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR
KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda
Läs merReligionsvetenskap GR (B), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Religionsvetenskap GR (B), 30 hp Religious studies BA (B), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression RK005G Religionsvetenskap Grundnivå (B) Inriktning
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merM E D I A I N M O T I O N
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merMetod. Narrativ analys och diskursanalys
Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merFristående kurser i religionsvetenskap våren 2017
Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Grundläggande nivå Ockultism, satanism, new age och annan esoterism i västerländsk historia och nutid, 7,5hp (kurskod 790G11) Studenten övar sig i att
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTradition, Vetenskap och Upplevelse En Analys av Mindfulness och New Age i det Moderna Västerländska Samhället
Tradition, Vetenskap och Upplevelse En Analys av Mindfulness och New Age i det Moderna Västerländska Samhället Tradition, Science and Experience An Analysis of Mindfulness and New Age in the Modern Western
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merMakt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017
Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar
Läs merFramtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande
Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merReligion, vetenskap, verklighet
Religion, vetenskap, verklighet Ett seminarium om världsbild Ola Wingbrant 2015-02-01 Introduktion För er som inte har hört det tidigare, eller glömt bort det, heter jag Ola Wingbrant och jag predikar
Läs merGenusteorier och internationella perspektiv
Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merDet pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys
Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet en kritisk policyanalys Rektorslyftet ett policyförslag i 2011 års budgetprop Satsa på det pedagogiska ledarskapet i skolan Ledarskapet är avgörande
Läs merEtnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida
Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),
Läs merProblemformulering och disposition
Problemformulering och disposition Styrmedel PROBLEM PROBLEM- FORMULERING R&SJ 2014: 196: En bra problemformulering är ett styrmedel som hjälper skribenten att genom hela uppsatsen hålla kvar fokus på
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merPolitiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet
Politiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet 1500-1970 Kursens mål Kursen syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse av: teoribildning runt konfessionalisering
Läs merFrån vision till byggnad. Krister Johannesson Högskolan i Skövde/ Linnéuniversitetet
Från vision till byggnad Krister Johannesson Högskolan i Skövde/ Linnéuniversitetet Avhandling: I främsta rummet Hur omsätts en vision om ett högskolebibliotek i och genom en byggnad? 1) Vad kännetecknar
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merKursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Läs merVETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift
VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merINTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merPeter Berger. The Sacred Canopy
Peter Berger The Sacred Canopy Peter Berger & Thomas Luckmann Utkom, 1966 Utkom, 1967 Viktiga inspirationskällor Den mänskliga existensen Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merAndlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter
Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter Den subjektiva vändningen Den dominerande trenden i modern västerländsk kultur En förändring i våra primära auktoritetskällor
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merKropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merHur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens
Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid
Läs merDr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo
Intersektionalitet och konstruktionen av norskhet i samtida kulturminnesförvaltning Situering Etnolog, journalist Fil. Dr. i Genusvetenskap, Linköpings universitet Nordiska museet, Sjöhistoriska museet,
Läs merHinduism Buddhism år9 Stenkulan
Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas
Läs merJOURNAL OF CURRICULUM STUDIES
JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES Johan Liljestrand HUR KAN RELIGIONSDIDAKTISKA KÄRNOMRÅDEN FÖRSTÅS UTIFRÅN DET AKTUELLA MATERIALET? Inte en religionsdidaktisk tidskrift Sökning på religion respektive religious
Läs merHistoriens historia. Historia och historiesyn under 3000 år
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs mer