Politiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet"

Transkript

1 Politiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet

2 Kursens mål Kursen syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse av: teoribildning runt konfessionalisering och sekularisering kyrkornas roll i den europeiska historien hur teoretiska modeller influerar historieskrivningen

3 Kursens delmoment teoribildning runt konfessionalisering och sekularisering det tidig-moderna Europa som ett konfessionellt samhälle kristendom, sekularisering och modernisering sekularisering och genus feminisering och rekonfessionalisering

4 Sekulariseringsparadigmet och den religionsblinda historieforskningen

5 Religion - en viktig politisk faktor

6 Religion som kulturfaktor i det moderna samhället Religion och socialhistoria identitet och kultur Sekularisering och konfessionalisering Religionens ideologisering och politisering Kristet inspirerade folkrörelser politik och religion Förenings- och utbildningsverksamhet Religiös kultur och nationell identitet Religion och genus Kvinnohistoria religion och emancipation Manshistoria feminisering & remaskulinisering

7 Centrala begrepp Konfessionalisering samverkan mellan statsmakt och kyrka/konfession folkfostran och disciplinering med religiösa förtecken modernisering, socialdisciplinering, statsbildningsprocesser. Sekularisering en process som tar sikte på religionens och kyrkans minskade samhälleliga och politiska betydelse Re-konfessionalisering Religionen som kulturfaktor och identitetsformande ikraft i det moderna samhället

8 Inkarnationen

9 Jesus Kristus och jungfru Maria

10 Forskarna bakom kursens teorier och förklaringsmodeller

11 Renässanspåvarna Julius II Leo X

12 Missbruk i kyrkan och religiösa reformrörelser

13 Reformatorer

14 Martin Luther och Katharina von Bora

15 Ignatius av Loyola

16 Riksdagen i Augsburg 1530 och konciliet i Trient - bekännelser stadfästes

17 Konfessionalisering

18 Katolsk reform Innocentius XI Teresa av Avila

19 Religion som samhällets fundament frågan om kyrkans överhuvud

20 Konfession och kultur - teologiskt formade diskurser

21 Konfessionell fromhetskultur

22 Westfaliska freden 1648 cuius regio, eius religio

23 Religionstolerans

24 Reformation och konfessionalisering En ny religiös världsbild, kulturkris, krav på kyrkliga reformer Religiösa reformrörelser, nya teologiska strömningar, religionskrig Augsburgska bekännelsen 1530 Tridentinska mötet : tridentinska trosbekännelsen 1564 Konfessionalisering av Europas regioner: samverkan mellan kyrka och stat/kungamakt på konfessionell grundval cuius regio, eius religio Religionsfreden i Augsburg 1555 Westfaliska freden 1648

25 Franska revolutionen Nation och mänskliga rättigheter som samhällsfundament

26 De politiska ideologierna

27 Religiös väckelse inom katolicism och protestantism Protestantiskt väckelsemöte Vallfärden till Trier 1844

28 Katolicismen ultramontanismen

29 Katolska förnyelsesträvanden

30 Mariakult och uppenbarelser Bernadette Soubrios

31 Kulturkamp och katolsk motkultur

32 Katolsk missionsoffensiv i Skandinavien - konfessionell identitetsformering

33 Statskyrkoprotestantism anpassning till det moderna samhället

34 Evangelikaler och högkyrkliga

35 Antiklerikalism och antikatolicism

36 Religionens feminisering?

37 Kvinnlig aktivism på religiös grund

38 Feminina ordensmän Katolska genuskonstruktioner klerikala ordenssystrar

39 Ordenslivet fullkomlighetens stånd

40 Protestantisk manlighet och nationell identitet

41 Kamp för kyrka och religion

42 Den katolska manlighetens symboliska gestaltning

43 I totalitarismens skugga Arisk kristendom Bekännelsekyrkan

44 Ras och religion - medborgarrättsrörelsen

45 Ungdomskultur och sekularisering

46 Andra vatikankonciliet

47 Religionens roll i det moderna samhället Väckelserörelser på katolsk och på reformatorisk grund Ultramontanism, pietism, evangelikalism Kyrklig revitalisering och kristen mission Konfessionalism, kyrklig nationalism, inkulturering och kulturimperialism Religiösa emancipationsrörelser Religiös liberalism och feminism Religionens instrumentalisering och politisering Politisk katolicism, kulturprotestantism, sakralisering av nationen Antikyrklig lagstiftning; kulturkamp mellan kyrka och stat Äktenskapslagstiftning, skola, socialpolitik Miljöbildning på religiös och ideologisk grund Föreningsbildning, intresseorganisationer, partier antimodernism med moderna medel

48 Det katolska kyrkosystemet Bibel och tradition rättesnöre Krav på respekt för kyrkans frihet autonomikrav i förhållande till staten Betoning av det kyrkligt religiösa livet klosterlivet norm för det kristna livet Kallet omfattar det präster och ordensfolk celibatet i centrum Frälsning inom ramen för den kyrkliga gemenskapen nåd och gärningar

49 Det evangelisk-lutherska kyrkliga systemet Bibeln allena tolkad i ljuset av bekännelseskrifterna Skillnad mellan andligt och världsligt regemente: kyrkans underordning under staten Betoning av praktisk verksamhet och lydnad för överheten Kallet omfattar alla verksamheter familjelivet i centrum Frälsning genom den enskildes relation till Gud nåd allena

50 Privilegiesamhälle Modern stat Makten utgår från Gud Religionen samhällets grundval Hierarkisk samhällsstruktur Privilegier Olika lagar för olika grupper Decentraliserad samhällsstruktur Arv och tradition Paternalism Feodala skyldigheter och rättigheter Makten utgår från folket Politiska ideologier Ekonomiskt bestämda klasser Statsförfattning Likhet inför lagen Centraliserad styrelse Rationalitet och vetenskap Marknadsekonomi Privat ägande

Temakurs: Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900-talet

Temakurs: Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900-talet Temakurs: Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900-talet Kursens mål Ge ökad kunskap om och förståelse för: Religionens roll som normerande, identitetsskapande och

Läs mer

Samhälle, religion, manligt och kvinnligt. Kulturhistoriska perspektiv på historien

Samhälle, religion, manligt och kvinnligt. Kulturhistoriska perspektiv på historien Samhälle, religion, manligt och kvinnligt Kulturhistoriska perspektiv på historien Kursens mål Kursen syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse för Samspelet mellan religion, politik, kultur, klass

Läs mer

Lutherska och katolska betoningar i läran om rättfärdiggörelse. Teologiska rummet Umeå stads kyrka 19 februari 2017

Lutherska och katolska betoningar i läran om rättfärdiggörelse. Teologiska rummet Umeå stads kyrka 19 februari 2017 Lutherska och katolska betoningar i läran om rättfärdiggörelse Teologiska rummet Umeå stads kyrka 19 februari 2017 Den ekumeniska händelsen i Rom 5 okt 1991 Lutherska bekännelseskrifter 1529-1577 Huvudartikeln

Läs mer

Katolicitet och kontinuitet

Katolicitet och kontinuitet Ledare SPT nr 13 2012 Katolicitet och kontinuitet»en ENDA, HELIG, KATOLSK och apostolisk» så beskriver den niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen kyrkan. Katolsk och katolicitet hör till kyrkans

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:3 2004

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:3 2004 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:3 2004 528 Kristen manlighet en modernitetens paradox. Män och religion i en nordeuropeisk kontext 1840 1940 Religiösa traditioner med anknytning till islam spelar en växande

Läs mer

Världens största religion

Världens största religion Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION 12.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012

Tyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012 Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Kristendomen. Kloster

Kristendomen. Kloster Kristendomen De kristna förföljs Kristendomen kommer från Rom. Många berättade om Jesus, och ännu fler lyssnade. När det blev tillräckligt många bildades församlingar När människorna trodde på någon annan

Läs mer

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför

Läs mer

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider

Kyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider Kyrkan, makten och kunskap - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop 1619-1646 för Tisdagsträffen i Missionskyrkan 2019-03-05 kl 13:30 av Göran Neider 2019-03-05 Kyrkan, makten, kunskap om Johannes Rudbeckius

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision Salts syftesparagraf definitioner, utläggning och vision Inledning Detta häfte har skrivits av Salts generalsekreterare Olof Edsinger på uppdrag av Salts styrelse. Texten är antagen av Salts styrelse vid

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Älska din nästa! Nr 7 i serien Kristusvägen

Älska din nästa! Nr 7 i serien Kristusvägen Älska din nästa! 1 Nr 7 i serien Kristusvägen Det kristna livet KÄRLEKEN TILL NÄSTAN I PRAKTIKEN Du skall älska din nästa som dig själv! Det är kristendomens rättesnöre för hur vi skall bemöta våra medmänniskor.

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna.

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna. 1 KRISTENDOMEN Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna. E C A Kunskaper om urkunder: Bibeln Kunskaper om kristendomens

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Fakta om Martin Luther

Fakta om Martin Luther LISETTE AGERBO HOLM SIDAN 1 Läraramaterial Vad handlar boken om? I boken presenteras en man vid namn Martin Luther. Han var en kristen man som ville förändra kyrkan. Han gillade inte allt som kyrkan gjorde

Läs mer

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

~~:~,~:,:::h :~.: bm Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De

Läs mer

Predikan nyårsdagen Bibeltext: Rom 14:7-9 Ingen av oss lever för sig själv och ingen dör för sig själv. Lever vi så lever vi för Herren.

Predikan nyårsdagen Bibeltext: Rom 14:7-9 Ingen av oss lever för sig själv och ingen dör för sig själv. Lever vi så lever vi för Herren. Predikan nyårsdagen Bibeltext: Rom 14:7-9 Ingen av oss lever för sig själv och ingen dör för sig själv. Lever vi så lever vi för Herren. Dör vi så dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De olika kyrkorna,

Läs mer

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik 1 Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik Det stora romerska riket hade 395 delats upp i Västrom och Östrom. År 1054 splittrades

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön

Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön Installationföreläsning av Ninna Edgardh, professor i kyrkovetenskap, särskilt diakonivetenskap, 12 november 2012 Året var 1992. Jag

Läs mer

Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i

Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i Mikael C. Svensson Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Jesus och grundandet av kristendomen

Jesus och grundandet av kristendomen Kristendomen Jesus och grundandet av kristendomen Jesus låter sig döpas av Johannes i floden Jordan. Beger sig ut i öknen där han frestas av djävulen, börjar sedan predika. Jesus såg sig som Messias och

Läs mer

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Trovärdigt liv En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. får möjlighet att berätta om vad den tänker. I rundan får alla lämna sin egen reflektion utan att

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Uppgift 1. Uppgift 2.

Uppgift 1. Uppgift 2. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar

Läs mer

Luther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl

Luther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl Luther och överheten ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl En skenbar paradox Rättsväsendet dömer och bestraffar det onda (Rom. 13:4) Evangelium lär oss att vi inte ska hämnas utan överlåta

Läs mer

500 år av reformation

500 år av reformation 500 år av reformation Martin Luther inledde reformationen för 500 år sedan. Den förändrade både kyrkan och samhället på sin tid, och gör det fortfarande. Men vem var Martin Luther? Vad hände när han spikade

Läs mer

Evangelisk-luthersk religion 25.3.2011

Evangelisk-luthersk religion 25.3.2011 Evangelisk-luthersk religion 25.3.2011 1. Den nuvarande religiösa situationen i Indien Om eleven beskriver hinduismen utan att anknyta till Indiens nuvarande religiösa situation, kan högst 1-2 poäng fås.

Läs mer

Vi reser tecken på Guds rike

Vi reser tecken på Guds rike Vi reser tecken på Guds rike Ett grunddokument om samverkan mellan Lutherska kyrkan i Costa Rica och Svenska kyrkan Och budskapet om riket skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Från konflikt till gemenskap

Från konflikt till gemenskap Från konflikt till gemenskap Gemensamt lutherskt katolskt högtidlighållande av reformationen 2017 Rapport från lutherska romersk-katolska enhetskommissionen 1 2015 svensk översättning Mikael Löwegren 2013

Läs mer

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Vikingatid medeltid - Norden började kristnas på 900- talet, under vikingatiden. - Norra (nuvarande) Sverige och Finland kristnades sist.

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Kyrkan som välfärdsaktör - en kritisk reflexion över teologiska motiv

Kyrkan som välfärdsaktör - en kritisk reflexion över teologiska motiv Elisabeth Christiansson 2013-10-03 Ersta Kyrkan som välfärdsaktör - en kritisk reflexion över teologiska motiv Ett karaktäristiskt uttryck för kristen tro är omsorg och ansvarstagande för andra människor.

Läs mer

FILIPPUSPROGRAMMET. Kom och se!

FILIPPUSPROGRAMMET. Kom och se! FILIPPUSPROGRAMMET Församlingsfakultetens ettåriga program för alla med intresse av kvalificerad fördjupning och upptäcktsfärd i den kristna tron ur ett reformatoriskt perspektiv. FILIPPUSPROGRAMMET Kom

Läs mer

Från konflikt till gemenskap

Från konflikt till gemenskap Herdabrev 15 oktober 2016 Från konflikt till gemenskap Under 2017 uppmärksammas en händelse som fick stora konsekvenser för den kristna tron i Europa. År 1517 initierade Martin Luther en process som i

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

Reformationens fem slagord aktuella även i dag

Reformationens fem slagord aktuella även i dag SEA Paper 43 Reformationens fem slagord aktuella även i dag Stora delar av den protestantiska reformationen kan sägas vila på fem pelare, som tillsammans ger en god bild av vad som är en reformatorisk

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp

Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Kristendomen. måndag 17 december 12

Kristendomen. måndag 17 december 12 Kristendomen Namnet kristendom Messias (hebr.) = Kristus (grek.) = den smorde Grundtankar Gud blir människa - Jesus Gud visar sin kärlek genom att offra sig själv (som Jesus) Kärleken gäller alla, även

Läs mer

Uppta Barmenförklaringen bland Svenska kyrkans bekännelseskrifter

Uppta Barmenförklaringen bland Svenska kyrkans bekännelseskrifter Kyrkomötet Kyrkomötet Motion 2015:64 av Axel W Karlsson Uppta Barmenförklaringen bland Svenska kyrkans bekännelseskrifter Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Från konflikt till gemenskap

Från konflikt till gemenskap Från konflikt till gemenskap lägger grunden för en ekumenisk minneshögtid som står i kontrast till tidigare hundraårsminnen av reformationen. Den evangelisk-lutherska/romersk-katolska enhetskommissionen

Läs mer

Fasta för gott eller av ondo?

Fasta för gott eller av ondo? Fasta för gott eller av ondo? Av Urban Sylvan, teol.stud. Få har väl undgått att fasta åter igen lyfts fram som hälsokur. Olika medier rapporterar om revolutionerande forskning. Vad fastan idag sägs kunna

Läs mer

Religiösa byggnader i Malmö

Religiösa byggnader i Malmö Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Religiösa byggnader i Malmö Västra Skrävlinge kyrka Övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Västra Skrävlinge

Läs mer

KRISTEN TRO ENLIGT LUTHER VAD ÄR DET?

KRISTEN TRO ENLIGT LUTHER VAD ÄR DET? KRISTEN TRO ENLIGT LUTHER VAD ÄR DET? Om någon säger Martin Luther, vad tänker du då? En liten, rund man med hammare som spikar upp sina teser på en kyrkport? En tråkmåns som bestämt att vi bara ska arbeta

Läs mer

ti 7.10. Den katolska medeltiden

ti 7.10. Den katolska medeltiden Medeltidshistoria, grundstudier Anu Lahtinen, FM Naistutkimuspäivät 19.11.2004 Ingå kyrka ti 7.10. Den katolska medeltiden * Några huvudlinjer gällande kyrkans institutionella utveckling * Reformrörelser

Läs mer

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare:

De kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare: Skrivning i moment 6 Fredag 19 januari 2007 klockan 12-16 i Hörsal B4 Stockholms Universitet Maxresultat är 30 poäng (6 poäng per fråga där ej annat anges), ett totalresultat i intervallen 15-22 poäng

Läs mer

Kyrkan från Jesus till idag - kyrko- och missionshistorisk översikt (15p)

Kyrkan från Jesus till idag - kyrko- och missionshistorisk översikt (15p) Kursplan Kyrkan från Jesus till idag - kyrko- och missionshistorisk översikt (15p) The Church from Jesus to Present. A Survey of the History of the Church and Christian Missions. (15 ECTS credits) Nivå:

Läs mer

LPP i religion ht. 2015

LPP i religion ht. 2015 Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

- Paulus hävdade att en människa förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar i Rom 3:28.

- Paulus hävdade att en människa förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar i Rom 3:28. Bibel intro: Kan tron utan gärningar frälsa? - Paulus hävdade att en människa förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar i Rom 3:28. Och han sa i Ef 2:8-9 Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte

Läs mer

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

Religionsvetenskap och teologi

Religionsvetenskap och teologi Svensk Teologisk Kvartalskrift. Årg. 76 (2000) Religionsvetenskap och teologi GÖRAN BEXELL Vad är religionsvetenskap och teologi? Intresset för religionsvetenskap och teologi har i Sverige ökat på ett

Läs mer

Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda

Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda #ep2014 TIGT. MAKE AN Ett hurdant Europa vill Du ha? Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad. Rösta i EU-valet! EV.LUTH KYRKAN I FINLAND

Läs mer

NITTIOFEM TESER FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET INLEDNING

NITTIOFEM TESER FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET INLEDNING INLEDNING Den 31 oktober 1517 delade Martin Luther 95 teser med världen. Det sägs att han spikade upp teserna på dörren till slottskyrkan i Wittenberg i Tyskland, vilket var ett sätt att bjuda in människor

Läs mer

Vigselrätten och Svenska kyrkan

Vigselrätten och Svenska kyrkan Läronämndens yttrande 2014:1y Vigselrätten och Svenska kyrkan Läronämndens yttrande över motion 2014:46 Med hänvisning till Läronämndens yttranden Ln 2007:1y och 2009:12y konstateras att det ur läromässig

Läs mer

Den lutherska bekännelsen i ett ekumeniskt perspektiv

Den lutherska bekännelsen i ett ekumeniskt perspektiv Den lutherska bekännelsen i ett ekumeniskt perspektiv Risto Cantell 22.3.2012 kl. 08.45 Studiehelheten Kyrkans bekännelse i Lärkkulla 19. 22.3.2012 Vår kyrka den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har

Läs mer

Chicagoförklaringen om Bibelns felfrihet (1978) Förord

Chicagoförklaringen om Bibelns felfrihet (1978) Förord Chicagoförklaringen om Bibelns felfrihet (1978) [I engelskan förekommer infallible och inerrant. På svenska används mestadels enbart det ena ordet: ofelbar ; medan det nästan aldrig tydligt uttalas att

Läs mer

Sverige - världens mest kristna land Olof Skötkonung Samhället

Sverige - världens mest kristna land Olof Skötkonung Samhället Sverige - världens mest kristna land I den brytningstid vi lever och när demokratin anses hotad, talas det ofta om svenska värderingar. Men att tala om svenska värderingar utan att ta hänsyn till Sveriges

Läs mer

Norden blir kristet långsamt

Norden blir kristet långsamt Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få

Läs mer

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Örebro 2007-11-14 EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Inledning I ett samhälle med snabb förändring och ökad religiös mångfald finns ett växande behov av att som kristet trossamfund beskriva

Läs mer

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?! Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies

Läs mer

En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan

En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLL Kyrkans historia ------------------------------------------------------------- Dopet---------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter

Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter Den subjektiva vändningen Den dominerande trenden i modern västerländsk kultur En förändring i våra primära auktoritetskällor

Läs mer

Svenska kyrkan, det lutherska och ekumeniken

Svenska kyrkan, det lutherska och ekumeniken Svensk Teologisk Kvartalskrift. Årg. 76 (2000) Svenska kyrkan, det lutherska och ekumeniken Svenska kyrkans identitet GÖRAN BEXELL Vad är en identitet? Den kan ses från psykologisk, sociologisk, historisk,

Läs mer

Block 4 Tematiska tvärsnitt

Block 4 Tematiska tvärsnitt B4 97 4:1 Religion i samhället 4:2 Nya religiösa rörelser 4:3 Livets skeden 4:4 Heliga texter och urkunder 4:5 Religion och vetenskap 4:6 Etik i praktiken 98 UPPGIFTER OCH DISKUSSIONSFRÅGOR B4.1 Sverige

Läs mer

Katolsk teologiprofessor håller årets Stendahlsföreläsning

Katolsk teologiprofessor håller årets Stendahlsföreläsning Centrum för religionsdialog, nyhetsbrev 2 2014 NR 2 2014 Katolsk teologiprofessor håller årets Stendahlsföreläsning En av de mest framstående teologerna inom judiskkristen dialog, Mary C Boys, håller 2014

Läs mer