Politiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet
|
|
- Ann-Sofie Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Politiskt korrekt religion? Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet
2 Kursens mål Kursen syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse av: teoribildning runt konfessionalisering och sekularisering kyrkornas roll i den europeiska historien hur teoretiska modeller influerar historieskrivningen
3 Kursens delmoment teoribildning runt konfessionalisering och sekularisering det tidig-moderna Europa som ett konfessionellt samhälle kristendom, sekularisering och modernisering sekularisering och genus feminisering och rekonfessionalisering
4 Sekulariseringsparadigmet och den religionsblinda historieforskningen
5 Religion - en viktig politisk faktor
6 Religion som kulturfaktor i det moderna samhället Religion och socialhistoria identitet och kultur Sekularisering och konfessionalisering Religionens ideologisering och politisering Kristet inspirerade folkrörelser politik och religion Förenings- och utbildningsverksamhet Religiös kultur och nationell identitet Religion och genus Kvinnohistoria religion och emancipation Manshistoria feminisering & remaskulinisering
7 Centrala begrepp Konfessionalisering samverkan mellan statsmakt och kyrka/konfession folkfostran och disciplinering med religiösa förtecken modernisering, socialdisciplinering, statsbildningsprocesser. Sekularisering en process som tar sikte på religionens och kyrkans minskade samhälleliga och politiska betydelse Re-konfessionalisering Religionen som kulturfaktor och identitetsformande ikraft i det moderna samhället
8 Inkarnationen
9 Jesus Kristus och jungfru Maria
10 Forskarna bakom kursens teorier och förklaringsmodeller
11 Renässanspåvarna Julius II Leo X
12 Missbruk i kyrkan och religiösa reformrörelser
13 Reformatorer
14 Martin Luther och Katharina von Bora
15 Ignatius av Loyola
16 Riksdagen i Augsburg 1530 och konciliet i Trient - bekännelser stadfästes
17 Konfessionalisering
18 Katolsk reform Innocentius XI Teresa av Avila
19 Religion som samhällets fundament frågan om kyrkans överhuvud
20 Konfession och kultur - teologiskt formade diskurser
21 Konfessionell fromhetskultur
22 Westfaliska freden 1648 cuius regio, eius religio
23 Religionstolerans
24 Reformation och konfessionalisering En ny religiös världsbild, kulturkris, krav på kyrkliga reformer Religiösa reformrörelser, nya teologiska strömningar, religionskrig Augsburgska bekännelsen 1530 Tridentinska mötet : tridentinska trosbekännelsen 1564 Konfessionalisering av Europas regioner: samverkan mellan kyrka och stat/kungamakt på konfessionell grundval cuius regio, eius religio Religionsfreden i Augsburg 1555 Westfaliska freden 1648
25 Franska revolutionen Nation och mänskliga rättigheter som samhällsfundament
26 De politiska ideologierna
27 Religiös väckelse inom katolicism och protestantism Protestantiskt väckelsemöte Vallfärden till Trier 1844
28 Katolicismen ultramontanismen
29 Katolska förnyelsesträvanden
30 Mariakult och uppenbarelser Bernadette Soubrios
31 Kulturkamp och katolsk motkultur
32 Katolsk missionsoffensiv i Skandinavien - konfessionell identitetsformering
33 Statskyrkoprotestantism anpassning till det moderna samhället
34 Evangelikaler och högkyrkliga
35 Antiklerikalism och antikatolicism
36 Religionens feminisering?
37 Kvinnlig aktivism på religiös grund
38 Feminina ordensmän Katolska genuskonstruktioner klerikala ordenssystrar
39 Ordenslivet fullkomlighetens stånd
40 Protestantisk manlighet och nationell identitet
41 Kamp för kyrka och religion
42 Den katolska manlighetens symboliska gestaltning
43 I totalitarismens skugga Arisk kristendom Bekännelsekyrkan
44 Ras och religion - medborgarrättsrörelsen
45 Ungdomskultur och sekularisering
46 Andra vatikankonciliet
47 Religionens roll i det moderna samhället Väckelserörelser på katolsk och på reformatorisk grund Ultramontanism, pietism, evangelikalism Kyrklig revitalisering och kristen mission Konfessionalism, kyrklig nationalism, inkulturering och kulturimperialism Religiösa emancipationsrörelser Religiös liberalism och feminism Religionens instrumentalisering och politisering Politisk katolicism, kulturprotestantism, sakralisering av nationen Antikyrklig lagstiftning; kulturkamp mellan kyrka och stat Äktenskapslagstiftning, skola, socialpolitik Miljöbildning på religiös och ideologisk grund Föreningsbildning, intresseorganisationer, partier antimodernism med moderna medel
48 Det katolska kyrkosystemet Bibel och tradition rättesnöre Krav på respekt för kyrkans frihet autonomikrav i förhållande till staten Betoning av det kyrkligt religiösa livet klosterlivet norm för det kristna livet Kallet omfattar det präster och ordensfolk celibatet i centrum Frälsning inom ramen för den kyrkliga gemenskapen nåd och gärningar
49 Det evangelisk-lutherska kyrkliga systemet Bibeln allena tolkad i ljuset av bekännelseskrifterna Skillnad mellan andligt och världsligt regemente: kyrkans underordning under staten Betoning av praktisk verksamhet och lydnad för överheten Kallet omfattar alla verksamheter familjelivet i centrum Frälsning genom den enskildes relation till Gud nåd allena
50 Privilegiesamhälle Modern stat Makten utgår från Gud Religionen samhällets grundval Hierarkisk samhällsstruktur Privilegier Olika lagar för olika grupper Decentraliserad samhällsstruktur Arv och tradition Paternalism Feodala skyldigheter och rättigheter Makten utgår från folket Politiska ideologier Ekonomiskt bestämda klasser Statsförfattning Likhet inför lagen Centraliserad styrelse Rationalitet och vetenskap Marknadsekonomi Privat ägande
Temakurs: Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900-talet
Temakurs: Religion och emancipation, individ och kollektiv från reformationen till 1900-talet Kursens mål Ge ökad kunskap om och förståelse för: Religionens roll som normerande, identitetsskapande och
Läs merSamhälle, religion, manligt och kvinnligt. Kulturhistoriska perspektiv på historien
Samhälle, religion, manligt och kvinnligt Kulturhistoriska perspektiv på historien Kursens mål Kursen syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse för Samspelet mellan religion, politik, kultur, klass
Läs merLutherska och katolska betoningar i läran om rättfärdiggörelse. Teologiska rummet Umeå stads kyrka 19 februari 2017
Lutherska och katolska betoningar i läran om rättfärdiggörelse Teologiska rummet Umeå stads kyrka 19 februari 2017 Den ekumeniska händelsen i Rom 5 okt 1991 Lutherska bekännelseskrifter 1529-1577 Huvudartikeln
Läs merKatolicitet och kontinuitet
Ledare SPT nr 13 2012 Katolicitet och kontinuitet»en ENDA, HELIG, KATOLSK och apostolisk» så beskriver den niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen kyrkan. Katolsk och katolicitet hör till kyrkans
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:3 2004
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 124:3 2004 528 Kristen manlighet en modernitetens paradox. Män och religion i en nordeuropeisk kontext 1840 1940 Religiösa traditioner med anknytning till islam spelar en växande
Läs merVärldens största religion
Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden
Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION 12.3.2014 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens
Läs merTre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska
Läs merGrunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
Läs merKristendomen. Inför provet
Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:
Läs merKristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas
Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor
Läs merTyckande och teologi. Ledare SPT nr 3 2012
Ledare SPT nr 3 2012 Tyckande och teologi EN EFFEKT AV DEN snabbt ökande internetanvändningen i vår samtid är att det produceras oerhört mycket teologi nu för tiden. Teologi? Ja, med nutida definition
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Läs merKristendomen. Kloster
Kristendomen De kristna förföljs Kristendomen kommer från Rom. Många berättade om Jesus, och ännu fler lyssnade. När det blev tillräckligt många bildades församlingar När människorna trodde på någon annan
Läs merEFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför
Läs merKyrkan, makten och kunskap. - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop kl 13:30 av Göran Neider
Kyrkan, makten och kunskap - om Johannes Rudbeckius, Västeråsbiskop 1619-1646 för Tisdagsträffen i Missionskyrkan 2019-03-05 kl 13:30 av Göran Neider 2019-03-05 Kyrkan, makten, kunskap om Johannes Rudbeckius
Läs merEnligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som
Läs merKristet vittnesbörd i en mångreligiös värld
Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen
Läs merKristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige
Läs merSalts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision
Salts syftesparagraf definitioner, utläggning och vision Inledning Detta häfte har skrivits av Salts generalsekreterare Olof Edsinger på uppdrag av Salts styrelse. Texten är antagen av Salts styrelse vid
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merÄlska din nästa! Nr 7 i serien Kristusvägen
Älska din nästa! 1 Nr 7 i serien Kristusvägen Det kristna livet KÄRLEKEN TILL NÄSTAN I PRAKTIKEN Du skall älska din nästa som dig själv! Det är kristendomens rättesnöre för hur vi skall bemöta våra medmänniskor.
Läs merKUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR
KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda
Läs merSyfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna.
1 KRISTENDOMEN Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna. E C A Kunskaper om urkunder: Bibeln Kunskaper om kristendomens
Läs mervärldsreligioner och livsfrågor En introduktion
världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära
Läs merDe abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.
De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer
Läs merFakta om Martin Luther
LISETTE AGERBO HOLM SIDAN 1 Läraramaterial Vad handlar boken om? I boken presenteras en man vid namn Martin Luther. Han var en kristen man som ville förändra kyrkan. Han gillade inte allt som kyrkan gjorde
Läs mer~~:~,~:,:::h :~.: bm"
Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merKristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI
Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De
Läs merPredikan nyårsdagen Bibeltext: Rom 14:7-9 Ingen av oss lever för sig själv och ingen dör för sig själv. Lever vi så lever vi för Herren.
Predikan nyårsdagen Bibeltext: Rom 14:7-9 Ingen av oss lever för sig själv och ingen dör för sig själv. Lever vi så lever vi för Herren. Dör vi så dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De olika kyrkorna,
Läs merKristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik
1 Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik Det stora romerska riket hade 395 delats upp i Västrom och Östrom. År 1054 splittrades
Läs merBehandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Läs merHon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön
Hon står mellan raderna och ser på mig Att forska kom kyrka och kön Installationföreläsning av Ninna Edgardh, professor i kyrkovetenskap, särskilt diakonivetenskap, 12 november 2012 Året var 1992. Jag
Läs merJesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i
Mikael C. Svensson Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merJesus och grundandet av kristendomen
Kristendomen Jesus och grundandet av kristendomen Jesus låter sig döpas av Johannes i floden Jordan. Beger sig ut i öknen där han frestas av djävulen, börjar sedan predika. Jesus såg sig som Messias och
Läs merFikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.
Trovärdigt liv En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. får möjlighet att berätta om vad den tänker. I rundan får alla lämna sin egen reflektion utan att
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merUppgift 1. Uppgift 2.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar
Läs merLuther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl
Luther och överheten ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl En skenbar paradox Rättsväsendet dömer och bestraffar det onda (Rom. 13:4) Evangelium lär oss att vi inte ska hämnas utan överlåta
Läs mer500 år av reformation
500 år av reformation Martin Luther inledde reformationen för 500 år sedan. Den förändrade både kyrkan och samhället på sin tid, och gör det fortfarande. Men vem var Martin Luther? Vad hände när han spikade
Läs merEvangelisk-luthersk religion 25.3.2011
Evangelisk-luthersk religion 25.3.2011 1. Den nuvarande religiösa situationen i Indien Om eleven beskriver hinduismen utan att anknyta till Indiens nuvarande religiösa situation, kan högst 1-2 poäng fås.
Läs merVi reser tecken på Guds rike
Vi reser tecken på Guds rike Ett grunddokument om samverkan mellan Lutherska kyrkan i Costa Rica och Svenska kyrkan Och budskapet om riket skall förkunnas i hela världen och bli till ett vittnesbörd för
Läs merEn given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete
En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen
Läs merDet som det kretsar kring
Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad
Läs merFrån konflikt till gemenskap
Från konflikt till gemenskap Gemensamt lutherskt katolskt högtidlighållande av reformationen 2017 Rapport från lutherska romersk-katolska enhetskommissionen 1 2015 svensk översättning Mikael Löwegren 2013
Läs merHur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige
Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Vikingatid medeltid - Norden började kristnas på 900- talet, under vikingatiden. - Norra (nuvarande) Sverige och Finland kristnades sist.
Läs merLindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N
Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.
Läs merKyrkan som välfärdsaktör - en kritisk reflexion över teologiska motiv
Elisabeth Christiansson 2013-10-03 Ersta Kyrkan som välfärdsaktör - en kritisk reflexion över teologiska motiv Ett karaktäristiskt uttryck för kristen tro är omsorg och ansvarstagande för andra människor.
Läs merFILIPPUSPROGRAMMET. Kom och se!
FILIPPUSPROGRAMMET Församlingsfakultetens ettåriga program för alla med intresse av kvalificerad fördjupning och upptäcktsfärd i den kristna tron ur ett reformatoriskt perspektiv. FILIPPUSPROGRAMMET Kom
Läs merFrån konflikt till gemenskap
Herdabrev 15 oktober 2016 Från konflikt till gemenskap Under 2017 uppmärksammas en händelse som fick stora konsekvenser för den kristna tron i Europa. År 1517 initierade Martin Luther en process som i
Läs merSAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merDen kristna kyrkans inriktningar
Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merDramatisering kristendomen
Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där
Läs merReformationens fem slagord aktuella även i dag
SEA Paper 43 Reformationens fem slagord aktuella även i dag Stora delar av den protestantiska reformationen kan sägas vila på fem pelare, som tillsammans ger en god bild av vad som är en reformatorisk
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs mer1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.
Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6
Läs merBetygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:
Läs merLärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:
Läs merKristendomen. måndag 17 december 12
Kristendomen Namnet kristendom Messias (hebr.) = Kristus (grek.) = den smorde Grundtankar Gud blir människa - Jesus Gud visar sin kärlek genom att offra sig själv (som Jesus) Kärleken gäller alla, även
Läs merUppta Barmenförklaringen bland Svenska kyrkans bekännelseskrifter
Kyrkomötet Kyrkomötet Motion 2015:64 av Axel W Karlsson Uppta Barmenförklaringen bland Svenska kyrkans bekännelseskrifter Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen
Läs merTidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen
Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.
Läs merFrån konflikt till gemenskap
Från konflikt till gemenskap lägger grunden för en ekumenisk minneshögtid som står i kontrast till tidigare hundraårsminnen av reformationen. Den evangelisk-lutherska/romersk-katolska enhetskommissionen
Läs merFasta för gott eller av ondo?
Fasta för gott eller av ondo? Av Urban Sylvan, teol.stud. Få har väl undgått att fasta åter igen lyfts fram som hälsokur. Olika medier rapporterar om revolutionerande forskning. Vad fastan idag sägs kunna
Läs merReligiösa byggnader i Malmö
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Religiösa byggnader i Malmö Västra Skrävlinge kyrka Övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Västra Skrävlinge
Läs merKRISTEN TRO ENLIGT LUTHER VAD ÄR DET?
KRISTEN TRO ENLIGT LUTHER VAD ÄR DET? Om någon säger Martin Luther, vad tänker du då? En liten, rund man med hammare som spikar upp sina teser på en kyrkport? En tråkmåns som bestämt att vi bara ska arbeta
Läs merti 7.10. Den katolska medeltiden
Medeltidshistoria, grundstudier Anu Lahtinen, FM Naistutkimuspäivät 19.11.2004 Ingå kyrka ti 7.10. Den katolska medeltiden * Några huvudlinjer gällande kyrkans institutionella utveckling * Reformrörelser
Läs merDe kristna kyrkorna och deras historia Läs detta först Lärare:
Skrivning i moment 6 Fredag 19 januari 2007 klockan 12-16 i Hörsal B4 Stockholms Universitet Maxresultat är 30 poäng (6 poäng per fråga där ej annat anges), ett totalresultat i intervallen 15-22 poäng
Läs merKyrkan från Jesus till idag - kyrko- och missionshistorisk översikt (15p)
Kursplan Kyrkan från Jesus till idag - kyrko- och missionshistorisk översikt (15p) The Church from Jesus to Present. A Survey of the History of the Church and Christian Missions. (15 ECTS credits) Nivå:
Läs merLPP i religion ht. 2015
Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Läs mer'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'
1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs mer- Paulus hävdade att en människa förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar i Rom 3:28.
Bibel intro: Kan tron utan gärningar frälsa? - Paulus hävdade att en människa förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar i Rom 3:28. Och han sa i Ef 2:8-9 Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte
Läs merReligion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.
Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merReligionsvetenskap och teologi
Svensk Teologisk Kvartalskrift. Årg. 76 (2000) Religionsvetenskap och teologi GÖRAN BEXELL Vad är religionsvetenskap och teologi? Intresset för religionsvetenskap och teologi har i Sverige ökat på ett
Läs merGemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda
Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda #ep2014 TIGT. MAKE AN Ett hurdant Europa vill Du ha? Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad. Rösta i EU-valet! EV.LUTH KYRKAN I FINLAND
Läs merNITTIOFEM TESER FÖR DET 21:A ÅRHUNDRADET INLEDNING
INLEDNING Den 31 oktober 1517 delade Martin Luther 95 teser med världen. Det sägs att han spikade upp teserna på dörren till slottskyrkan i Wittenberg i Tyskland, vilket var ett sätt att bjuda in människor
Läs merVigselrätten och Svenska kyrkan
Läronämndens yttrande 2014:1y Vigselrätten och Svenska kyrkan Läronämndens yttrande över motion 2014:46 Med hänvisning till Läronämndens yttranden Ln 2007:1y och 2009:12y konstateras att det ur läromässig
Läs merDen lutherska bekännelsen i ett ekumeniskt perspektiv
Den lutherska bekännelsen i ett ekumeniskt perspektiv Risto Cantell 22.3.2012 kl. 08.45 Studiehelheten Kyrkans bekännelse i Lärkkulla 19. 22.3.2012 Vår kyrka den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har
Läs merChicagoförklaringen om Bibelns felfrihet (1978) Förord
Chicagoförklaringen om Bibelns felfrihet (1978) [I engelskan förekommer infallible och inerrant. På svenska används mestadels enbart det ena ordet: ofelbar ; medan det nästan aldrig tydligt uttalas att
Läs merSverige - världens mest kristna land Olof Skötkonung Samhället
Sverige - världens mest kristna land I den brytningstid vi lever och när demokratin anses hotad, talas det ofta om svenska värderingar. Men att tala om svenska värderingar utan att ta hänsyn till Sveriges
Läs merNorden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
Läs merEVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE
Örebro 2007-11-14 EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Inledning I ett samhälle med snabb förändring och ökad religiös mångfald finns ett växande behov av att som kristet trossamfund beskriva
Läs merNu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!
Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies
Läs merEn kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan
En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLL Kyrkans historia ------------------------------------------------------------- Dopet---------------------------------------------------------------------------
Läs merAndlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter
Andlig träning i luthersk tradition om rättfärdiggörelsens frön och frukter Den subjektiva vändningen Den dominerande trenden i modern västerländsk kultur En förändring i våra primära auktoritetskällor
Läs merSvenska kyrkan, det lutherska och ekumeniken
Svensk Teologisk Kvartalskrift. Årg. 76 (2000) Svenska kyrkan, det lutherska och ekumeniken Svenska kyrkans identitet GÖRAN BEXELL Vad är en identitet? Den kan ses från psykologisk, sociologisk, historisk,
Läs merBlock 4 Tematiska tvärsnitt
B4 97 4:1 Religion i samhället 4:2 Nya religiösa rörelser 4:3 Livets skeden 4:4 Heliga texter och urkunder 4:5 Religion och vetenskap 4:6 Etik i praktiken 98 UPPGIFTER OCH DISKUSSIONSFRÅGOR B4.1 Sverige
Läs merKatolsk teologiprofessor håller årets Stendahlsföreläsning
Centrum för religionsdialog, nyhetsbrev 2 2014 NR 2 2014 Katolsk teologiprofessor håller årets Stendahlsföreläsning En av de mest framstående teologerna inom judiskkristen dialog, Mary C Boys, håller 2014
Läs mer