Fasta för gott eller av ondo?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fasta för gott eller av ondo?"

Transkript

1 Fasta för gott eller av ondo? Av Urban Sylvan, teol.stud. Få har väl undgått att fasta åter igen lyfts fram som hälsokur. Olika medier rapporterar om revolutionerande forskning. Vad fastan idag sägs kunna bidra till är inte bara viktnedgång utan också motverka åldrande och förhindra en rad välfärdssjukdomar. Nya rön pekar på att människan, genom att regelbundet avstå från (viss) föda, helt eller delvis, möjliggör för kroppen att på cellnivå återhämta sig och läka. Frågan är om detta kommer att falla i glömska som bara en i raden av trendiga bantningsmetoder? För mig verkar dessa rön inte bara troliga utan faktiskt helt sunda och logiska. Vad som däremot inte framgår då man läser om fasta i dagspress eller hälsotidningar är att de (påstådda) medicinska fördelarna kan ses som positiva bieffekter. Det finns nämligen en långt djupare och mycket äldre historia bakom begreppet fasta och det är den jag vill lyfta upp här. Jag kommer att titta på dels ortodox tradition, dels vad romersk-katolska kyrkan skriver men också hur Svenska kyrkan utåt förmedlar sitt förhållande till fastan. Jag vill till slut försöka ge en enkel bild av hur en kristen idag kan förhålla sig samt öka medvetenheten om att fasta inte bör förminskas till fåfänga. Fastan har sedan Kyrkans första tid varit viktig. Det är alltså inte fråga om att kristenheten försöker lägga beslag på något som vetenskapen har upptäckt, utan den ortodoxa kyrkan som alltid betraktat människan som en enhet av kropp och själ har alltid betonat att kroppen måste fostras och tuktas likaväl som själen. Fasta och självkontroll är den främsta dygden, modern, roten, källan och grunden till allt gott. 1 Fasta är inget självändamål utan ett medel för andlig disciplin. Påbudet att fasta är gemensamt för hela kristenheten även om bruket ser olika ut i olika traditioner. Jesus angav inte hur det skall ske utan lämnade det beslutet åt Kyrkan, men att fastan är påbjuden och biblisk 2 råder det inget tvivel om. Vi vet från Skriften att Anden drev ut Jesus i öknen, och han stannade där i fyrtio dagar utan att äta. Han levde bland de vilda djuren och änglarna tjänade honom. 3 Eftersom Kyrkan förvaltar den apostoliska traditionen måste man gå till texter utanför Bibeln för att få kunskap om hur fastan bör utföras. I Katolska kyrkans katekes ges en ingång till fastan i det som sägs om Kyrkans bud: Kyrkans bud återfinns i denna tradition av ett moraliskt liv som hänger samman med det liturgiska livet och hämtar sin näring i det. Att dessa positiva lagar som beslutats av de pastorala myndigheterna är av förpliktande art, beror på att de har som mål att garantera de troende ett nödvändigt minimum av bönens anda och moralisktetiskt bemödande när det gäller att växa till i kärlek till Gud och till nästan 4 Kyrkans bud, enligt romersk-katolska kyrkan, är 1) Du skall bevista mässan på söndagar och förpliktande helgdagar, samt avhålla dig från trälaktigt arbete 5 ; 2) Du skall bekänna alla dina synder åtminstone en gång om året 6 ; 3) Du skall ta emot 1 Ware Kallistos (2003) Den ortodoxa kyrkan, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, s Jfr Matt 4:2; Matt 6:16; Mark 2:20; Apg 13:3 3 Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: Catholica AB, Libreria Editrice Vaticana, Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: Catholica AB, Libreria Editrice Vaticana, Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: 6 Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: 1

2 eukaristins sakrament åtminstone under påsktiden 7 ; 4) Du skall hålla den påbjudna fastan och abstinensen 8 ; 5) Du skall bidra till Kyrkans behov 9 Det är alltså här det fjärde budet som berör fastan vilken säkerställer tider av askes och bot som förbereder oss för de liturgiska festerna; de hjälper oss att förvärva herraväldet över våra instinkter och hjärtats frihet 10 Fastan innehåller ett moment av bot. Men att fasta är inget självändamål utan skall förstås som ett redskap för att nå längre. Inte heller får fastan utföras enbart som en yttre eller självförhärligande handling. Det är inte genom askesen i sig och absolut inte genom den egna handlingen människan når frälsning. Att fasta i ren fåfänga och utan komplement av bön och självutgivande kärlek gör hela företaget meningslöst och farligt. Den kristnes inre botgöring kan ta sig många olika uttryck. Skriften och kyrkofäderna betonar särskilt tre former: fasta, bön och allmosor, som uttrycker omvändelse i förhållande till det egna jaget, till Gud och till andra människor. Bredvid den radikala rening som äger rum i dopet och martyriet brukar de som medel att uppnå syndernas förlåtelse nämna ansträngningar att försona sig med sin nästa, botgöringens tårar, omsorgen om nästans frälsning, helgonens förbön och kärlekens gärningar som gör att många synder blir förlåtna (1 Pet 4:8) Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: 8 Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: 9 Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: 10 Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: 11 Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: Catholica AB, Libreria Editrice Vaticana, 1434 Botens tider och dagar under det liturgiska årets lopp (fastetiden, varje fredag till minne av Herrens död) är starka beståndsdelar i Kyrkans botpraxis. Dessa tider är särskilt väl lämpade för andliga övningar, botliturgier, vallfärder i botens tecken, frivilliga försakelser som fasta och allmosegivande, broderlig fördelning av tillgångar (gärningar i kärlekens och missionens tjänst). 12 Att komma åt Svenska kyrkans fastepraxis är inte lika enkelt jämfört med äldre tradition. Orsaken torde stå att finna i reformationen på 1500-talet och Martin Luthers begrepp sola fide, d v s att det är genom tron allena som människan blir rättfärdig. Här finns med andra ord ett arv av rädsla för att fastan skall uppfattas som gärningsfromhet eller lagiskhet. I stället har fastetiden (det är framför allt den stora fastan innan påsk som avses) kommit att ses symboliskt och få en prägel av solidaritet. Man kan välja att avstå från något, exempelvis godis och alkohol, samt tänka på tredje världen genom insamlingar av pengar. På Svenska kyrkans hemsida kan man läsa: Den kristna fastan handlar om att påminnas om Jesu väg som följer kärlekens mönster, att ge och att ta emot. Att kunna ge av sig själv och det liv man fått, utan tanke på vinst. Att kunna ta emot utan att det kräver prestation. Det var den väg Jesus gick, och som är vårt uppdrag att följa. Under fastan får vi ha påskens drama för ögonen om hur Jesus går genom döden till livet före oss. Allt för att vi ska kunna gå kärlekens väg med frimodighet utan att gå under i våra misslyckanden [...] Fastetiden är en väg där våra ögon, öron och hjärtan kan få tränas i att se på oss själva och andra på nytt. Där vi kan tränas i att kunna ge och kunna ta emot. Fastan kan i vår tid påminna oss om hur kärleken kan ta sig uttryck i vardagen och världen. Som 12 Katolska kyrkans katekes (2010) Ängelholm: Catholica AB, Libreria Editrice Vaticana,

3 kristna i västvärlden kan vi ofta avstå mat, pengar, och annat. Men fastan kan också uppmana oss till handlingar som i vardagen handlar om att ge av oss själva, men också kunna inse vår brist och ta emot av andra. Vad behöver du bli påmind om att kunna ge och att kunna ta emot? 13 Redan inledningsvis konstaterades att den ortodoxa kyrkan alltid har betraktat människan som en enhet av kropp och själ och att kroppen, liksom själen, måste fostras och tuktas. Det finns, menar man, fyra stora fasteperioder under året 14 : 1) Den stora fastan - som börjar sju veckor före påsk. 2) Apostlafastan - vilken börjar på måndagen åtta dagar efter pingst och slutar den 28 juni. 3) Marie avsomnandes fasta varar två veckor, från den 1 till den 14 augusti. 4) Julfastan varar fyrtio dagar, från 15 november till den 24 december. Utöver dessa fyra huvudperioder är alla onsdagar och fredagar fastedagar (utom mellan jul och trettondagen, under påskveckan och under veckan efter pingst). Ytterligare fastedagar är exempelvis Korsets upphöjelse, Johannes döparens halshuggning och trettondagsafton. 15 Den ortodoxa kyrkan är mer än någonsin föremål för ett stort intresse bland västerländska kristna, och en förståelse av den ortodoxa kyrkans historia, tro och tillbedjan är nödvändig innan den romerskkatolska och de protestantiska kyrkorna kan återförenas. Detta står att läsa på baksidan av Kallistos Ware s bok Den ortodoxa kyrkan. Och Ware säger, just om fastan, att [f]astereglerna i den ortodoxa hämtad Ware Kallistos (2003) Den ortodoxa kyrkan, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, s Ware Kallistos (2003) Den ortodoxa kyrkan, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, s kyrkan är av en stränghet som kan förvåna och förfära många västerländska kristna. Men sett i ljuset av att det idag är trendigt att (av hälsoskäl) fasta flera dagar i veckan ter sig en ortodox fastepraxis snarare som en accepterad livshållning, med den skillnaden att man som kristen inte utgår från fåfänga utan från andlig mognad och växt, bot, bön och kärleken till Kristus. Fastereglerna i ortodox tradition kan te sig svåra att förstå. Men med utgångspunkt i de fyra stora fasteperioderna ovan samt att onsdagar och fredagar alltid är fastedagar (undantag finns) behöver det inte vara så besvärligt. De flesta dagarna under stora fastan och den heliga veckan är inte endast kött förbjudet utan också fisk och alla animaliska födoämnen (ägg, mjölk, smör, ost), liksom vin och olja. I praktiken finner emellertid många ortodoxa, särskilt i västvärlden, att det i dagens läge inte längre är möjligt att exakt följa de traditionella reglerna, som tillkom i en mycket annorlunda yttre situation. Därför beviljas vissa dispenser. Men trots detta innebär den stora fastan särskilt den första veckan och den heliga veckan en tid av verkliga umbäranden och allvarlig fysisk påfrestning för fromma ortodoxa. 16 Det finns alltså olika grader av fasta och jag väljer att lyfta upp dessa för att visa på en struktur: Fasta utan någon fastelättnad innebär att de troende bör avstå från (a) kött, ägg och mejeriprodukter, (b) fisk, och (c) vin och olivolja. Sedan finns det olika fastelättnader (t.ex. fisk eller vin och olivolja) på en del högtider och helgondagar. På fiskdagar är också vin och olivolja tillåtet Ware Kallistos (2003) Den ortodoxa kyrkan, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, s ska-kyrkans-fastebruk/ 3

4 De fastedagar då fisk (och då även vin och olivolja) är tillåtet är, enligt bl.a. grekiskortodoxa kyrkan, reglerat mycket detaljerat. Exempelvis är fisk tillåtet den 25 mars (Marie bebådelse), den 24 juni (Johannes Döparens födelse) och den 6 augusti (Kristi förklaring). Dessutom är fisk tillåtet om följande högtider infaller på en onsdag eller fredag: den 7 januari (Johannes Döparens fest), den 2 februari (Kristi tempelgång), den 29 juni (Petrus och Paulus), den 15 augusti (Marie himmelsfärd), den 8 september (Guds moders födelse), den 14 november (aposteln Filippos) och den 21 november (Guds moders tempelgång). Därutöver är fisk alltid tillåtet på palmsöndagen, midpingstens onsdag och Kristi himmelsfärds onsdag. 18 Viktigt att påpeka är att inte skapa egna påhitt som avviker från traditionen. Samtidigt är det upp till vad samvetet säger hur fastedagarna ser ut. Det handlar inte om portionsstorlekar; somliga avstår fast föda helt och hållet och är man inte i form för att fasta p.g.a. exempelvis sjukdom så håller man sig till den själsliga och andliga sidan av fastan. Att fasta är heller ingen sorgetid. Tvärt om bör fastan präglas av glädje, inte minst över den frihet som ligger i att kunna avstå och leva kärleksfullt. Till sist Jag har, på apostlafastans första dag detta trons år, försökt att ge en ingång i en tradition som är långt äldre än dagens forskning och väldigt mycket djupare än vilken hälsotrend som helst. Samtidigt hoppas jag, som ortodox katolik 20, ha gläntat på en dörr in till den kristna tradition som finns där bortom det lutherska arvet. Vad detta också pekar på är hur människor som levde flera tusen år före oss hade insikter i att en praxis som att fasta, kan vara såväl av godo, då den utförs av rätt anledning, som av ondo då den reduceras till ett uttryck för fåfänga. Låt oss vara nyktra så att vi kan be och hålla ut i fastor och i våra böner anropa Gud som ser allt att han inte utsätter oss för prövningar så som Herren sade: Anden vill, men kroppen är svag. 21 När ni fastar, se då inte dystra ut som hycklarna, som vanställer sitt utseende för att människorna skall se att de fastar. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du fastar, smörj in ditt hår och tvätta ditt ansikte, så att inte människorna ser att du fastar, utan bara din fader i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig ska-kyrkans-fastebruk 19 Matt 6: Nordisk-katolska kyrkan 21 Polykarpos av Smyrna brev till Filipperna i De apostoliska fäderna (2006) Artos bokförlag, s

5 5

S:t Eskils Katolska Församling

S:t Eskils Katolska Församling S:t Eskils Katolska Församling Box 276, 701 45 Örebro www.sankteskil.com Tel. 019-611 1360. Bg 934-2957 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner /Joh 15:13/ Församlingsbladet Fastan

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

1. Vad hette platsen där Jesus korsfästes? 1. Vad hette Jungfru Marias föräldrar?

1. Vad hette platsen där Jesus korsfästes? 1. Vad hette Jungfru Marias föräldrar? 1. Vad hette platsen där Jesus korsfästes? Golgata 2. I vilken månad firas Jungfru Marias bebådelsefest? I mars månad 3. När firas påsken? Första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen 1.

Läs mer

Jungfru Maria, trons och hoppets Moder

Jungfru Maria, trons och hoppets Moder Jungfru Maria, trons och hoppets Moder Predikan och föredrag vid vallfärd till Oskarström den 25 maj 2013 Biskop Anders Arborelius ocd Predikan (Predikan är nedskriven efter bandinspelning) Kära bröder

Läs mer

HEALING vs. GUDS HELANDE *(1) *(2) *(3) Bön *(4)

HEALING vs. GUDS HELANDE *(1) *(2) *(3) Bön *(4) www.theministryofhealing.se HEALING vs. GUDS HELANDE Finns det något så kallat "falskt helande" eller är allt helande bra och sant? Var kommer helandet ifrån? Vad är det för skillnad på healing (New Age)

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)

2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla

Läs mer

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32).

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32). Inledning Vår Frälsare Jesus Kristus, som skaffat fram en fullkomlig förlåtelse åt hela världen (Rom 5:18) säger: Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad

Läs mer

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN Bromölla Söndagar Torsdagar DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN S:T ANDREAS KATOLSKA FÖRSAMLING December 2015 S:t Petri katolska kyrka, Köpmansgatan 22, Bromölla 16.30 Rosenkransbön 17.00 Mässa 17.00 Sakramental

Läs mer

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf Jag har den stora förmånen att under vissa morgnar under dagens första timmar få titta på barnkanalen på tv med min äldsta dotter. Det

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och

Läs mer

Reträttföredrag Meditation 2 Gud är självutgivande tjänande kärlek fotatvagningen, instiftandet av Eukaristin och Jesu död på korset av broder Mikael

Reträttföredrag Meditation 2 Gud är självutgivande tjänande kärlek fotatvagningen, instiftandet av Eukaristin och Jesu död på korset av broder Mikael Reträttföredrag Meditation 2 Gud är självutgivande tjänande kärlek fotatvagningen, instiftandet av Eukaristin och Jesu död på korset av broder Mikael Vi inleder med en bön: I Faderns och Sonens och den

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST

AV ANDREAS WEJDERSTAM DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST FÖREDRAG VID STIFTELSEN SANKT ANSGARS 60-ÅRSJUBLIEUM 2009-10-31 AV ANDREAS WEJDERSTAM SÅ FORTSÄTTER DET DE OSEDDA DAGAR VI MÖTER MED TRÖST INLEDNING Stiftelsen Sankt Ansgar firar 60 år. Kyrkan mitt i Studentstaden.

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Lev inte under Lagen!

Lev inte under Lagen! "Följande text är en ordagrann översättning av videoundervisningen Don t Be Under the Law. Avsikten är att göra det lättare för dig att förstå sammanhanget mellan tal, text, bilder, media och diagram och

Läs mer

Elev 1 Kristendom. Religions frågor

Elev 1 Kristendom. Religions frågor Elev 1 Kristendom Religions frågor 1. Vilken roll har Jesus i kristen tro? Han var den så kallade messias den smorde som är gud som blir en människa, Jesus han visar sin kärlek som gud genom att offra

Läs mer

080525 Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström

080525 Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström 080525 Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström Som en färja över mörka vatten 2480 passagerare kan finlandsbåten Amorella ta Två och ett halvt tusen människor kan genom att kliva ombord på

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund

Din första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund Din första kärlek Kort inledning och bakgrund Värnamo 2006-01-08 I början av Uppenbarelseboken, kap 2-3, hittar vi sju brev från Jesus Kristus, förmedlade genom Johannes till sju församlingar i Mindre

Läs mer

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 - om trons olika dimensioner Steg i tro denna vecka Skriv under veckan ner på ett papper, som du delar in i fyra kolumner, när du upplever tron som huvud,

Läs mer

Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag

Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag Gudstjänst den 25 mars 2012 i Luleå #115 S:t Petri evangelisk-lutherska församling Jungfru Marie bebådelsedag FÖDD AV JUNGFRU MARIA Predikotext: Luk. 1:26-38 26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Örebro 2007-11-14 EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Inledning I ett samhälle med snabb förändring och ökad religiös mångfald finns ett växande behov av att som kristet trossamfund beskriva

Läs mer

LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN

LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN psalm tid titel LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN 1 16:00:00 Gud, vår Gud, vi lovar dig 2 16:01:30 Herren, vår Gud, är en konung 3 16:03:00 Helig, helig, helig 4 16:04:30 hela världen fröjdes Herran 5 16:06:00 Nu

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Min dröm handlar om det största och mest betydelsefulla att man kan få vara en del av, den Levande Gudens församling

Min dröm handlar om det största och mest betydelsefulla att man kan få vara en del av, den Levande Gudens församling 1 Bibelskola 27 November 2013 I HAVE A DREAM! Det mest kända citatet från Martin Luther Kings berömda tal som bokstavligen kostade honom livet vill jag undervisa om..i Have a Dream.. Han drömde om ett

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015)

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015) JOHANNESBREVEN INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande kommentar till 1Joh 5 Sammanfattning av 1Joh 10 Bakgrund till 2Joh och 3Joh 11 Löpande kommentar till 2Joh 12 Löpande kommentar till 3Joh 13 Husbykyrkan

Läs mer

! Vi vill ha Jesus i centrum,

! Vi vill ha Jesus i centrum, Vi vill ha Jesus i centrum, stå på Bibelns grund och vara ett andligt hem med hjärta för Stockholm. VARDag : Andens frukt Ett litet kompendium om helgelse Innehåll Inledning 1. Rättfärdiggörelse och heliggörelse

Läs mer

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet Bidrag från Bengt Pleijel 2009-10-21 Senast uppdaterad 2010-04-20 Bibelskolan.com Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet FRÄLSNINGEN Låt oss be om

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna

Läs mer

Kyrkans sju kännetecken

Kyrkans sju kännetecken Kyrkans sju kännetecken Sebastian Grünbaum Evangelisk-lutherska missionsstiftet i Finland 1 Inledning Luther skrev sin bok Om Koncilierna och Kyrkan år 1539. Denna bok är en del av det stora arv som Luther,

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

Artos & Norma Förlag. Ett utdrag ur boken

Artos & Norma Förlag. Ett utdrag ur boken Artos & Norma Förlag Antal sidor: 130 Bandtyp: Inbunden Illustrerad: Illustrerad med bilder i färg och s/v ISBN: 978 91 7580 679-2 Översättare: Göran Fäldt Övrig information: Inledning av Per Beskow Ett

Läs mer

Sabbater och Högtider Fra Elvorochjanne.se/ Av Elvor Ohlin.

Sabbater och Högtider Fra Elvorochjanne.se/ Av Elvor Ohlin. Sabbater och Högtider Fra Elvorochjanne.se/ Av Elvor Ohlin. Gamla förbundet 2 Mos 31:13 Säg till Israels barn: Mina sabbater skall ni hålla, ty de är ett tecken mellan mig och er från släkte till släkte,

Läs mer

"...gör det till minne av mig."

...gör det till minne av mig. Annica Björk Teologiska Högskolan Stockholm Våren 1996 "...gör det till minne av mig." Svensk pingströrelses nattvardssyn Allt sedan den första kristna församlingens födelse har nattvarden haft en naturlig

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 27/2005 20.9.2005

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 27/2005 20.9.2005 KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 27/2005 20.9.2005 KOLLEKTERNA ÅR 2006 Kyrkostyrelsen har i dag med stöd av 22 kap. 2 kyrkolagen beslutat att under år 2006 i Borgå stifts församlingar uppbärs följande kollekter:

Läs mer

BIBLISKA REFLEKTIONER

BIBLISKA REFLEKTIONER BIBLISKA REFLEKTIONER OCH BÖNER FÖR DE ÅTTA DAGARNA DAG 1 Låt stenen rullas bort Hes 37:12 14 Psalt 71:18b 23 Rom 8:15 21 Matt 28:1 10 Jag skall öppna era gravar och hämta upp er ur dem, mitt folk. Din

Läs mer

1 NOVEMBER ALLA HELGONS DAG Högtid ÅRGÅNG B. Läsningar på denna dag: Upp 7:2-4, 9-14; 1 Joh 3:1-3 samt Matt 5:1-12a

1 NOVEMBER ALLA HELGONS DAG Högtid ÅRGÅNG B. Läsningar på denna dag: Upp 7:2-4, 9-14; 1 Joh 3:1-3 samt Matt 5:1-12a 1 NOVEMBER ALLA HELGONS DAG Högtid ÅRGÅNG B Läsningar på denna dag: Upp 7:2-4, 9-14; 1 Joh 3:1-3 samt Matt 5:1-12a Vi firar enskilda helgon under alla årets 365 dagar, men idag på ALLA HELGONS HÖGTID (då

Läs mer

FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD

FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD FÖRSAMLINGSBREV PÅSKEN 2012 JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKAL HA LIV LIV I ÖVERFLÖD (JOHANNES EVANGELIET 10:10) Kyrkoherdens påskhälsning: Via dolorosa Oftast kallar vi den för "korsvägen" (via crucis) eller

Läs mer

Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk.

Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk. Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk. - För att förhindra att hans halvsyster den katolska Maria skulle ta över tronen och där med göra England katolskt så skrevs

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan? Predikan Rönnekyrkan 26 januari 2014: Årshögtid Tema: Vad är en församling? Introduktion: Vad är en församling? Många här har levt med en församling i många år, i stort sett hela livet. Några har varit

Läs mer

Mässa i påsknatten (B)

Mässa i påsknatten (B) Mässa i påsknatten (B) De som har tjänaruppdrag i gudstjänsten anländer i procession till den mörka kyrkan. Ett tänt böneljus bärs i processionen. Orgeln kan tas i bruk vid moment 4 (Påsklovprisning) eller

Läs mer

Varför firar vi alla helgons dag? En fråga om klimat, helgonvördnad och vårt behov av att minnas

Varför firar vi alla helgons dag? En fråga om klimat, helgonvördnad och vårt behov av att minnas En fråga om klimat, helgonvördnad och vårt behov av att minnas Martin Berntson, fil. dr i religionsvetenskap Allhelgonatiden utgör en av höstens ljuspunkter i Sverige. Denna tid, som infaller mellan slutet

Läs mer

KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015

KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för

Läs mer

Husförsamlingen. Inledning

Husförsamlingen. Inledning Husförsamlingen Inledning Ett viktigt drag i den första församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst eller på annat sätt dela kristen gemenskap. Den första församlingen har

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter.

HELGONEN BER FÖR OSS SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. SJUNDE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (12 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Johannes evangelium, kapitel 17:20-26. Som omväxling för barnen föreslår vi att dagens bibelberättelse hämtas

Läs mer

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett

Läs mer

LYFTA BIBELN. Därför behövs ett BIBELLYFT! Så välkommen till en spännande höst då LIVET står i centrum

LYFTA BIBELN. Därför behövs ett BIBELLYFT! Så välkommen till en spännande höst då LIVET står i centrum 1 Bibellyftet! Så har vi valt att kalla vårens tema i Bankeryds Missionsförsamling. Hela den här terminen vill vi på ett särskilt sätt LYFTA BIBELN. Vadå lyfta bibeln, kanske du undrar? Jo, vi tror att

Läs mer

Hur du kan bli fylld av den helige Ande Häfte 2 av Bill Bright (Detta häfte finns att köpa hos www.agapesverige.se)

Hur du kan bli fylld av den helige Ande Häfte 2 av Bill Bright (Detta häfte finns att köpa hos www.agapesverige.se) Hur du kan bli fylld av den helige Ande Häfte 2 av Bill Bright (Detta häfte finns att köpa hos www.agapesverige.se) Inledning En viktig upptäckt Kraft att vittna Ett stort äventyr Okunnighet om den helige

Läs mer

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision Salts syftesparagraf definitioner, utläggning och vision Inledning Detta häfte har skrivits av Salts generalsekreterare Olof Edsinger på uppdrag av Salts styrelse. Texten är antagen av Salts styrelse vid

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. Predikotext: Joh 1:1-14 Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. PS 127:2 Jesu födelse omges av mycket

Läs mer

I väntan på Livets krona

I väntan på Livets krona I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt

Läs mer

Evangeliekatekesen Frågor och svar om kristen tro

Evangeliekatekesen Frågor och svar om kristen tro Evangeliekatekesen Frågor och svar om kristen tro Barnens svar finns angivna i färg. DEL 1 Gud, skapelse och fall, lag. Fråga 1 Vad är vårt enda hopp i liv och död? Att vi inte tillhör oss själva utan

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Innehåll: Utjämningens betydelse De tio utjämningsbuden Tro Utjämningens betydelse Det liv som Jesus utmanar till innehåller mycket mera än materiella

Läs mer

2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Välsignelsen och växelhälsningen kan läsas eller sjungas. Melodier s. 395.

2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Välsignelsen och växelhälsningen kan läsas eller sjungas. Melodier s. 395. A. Vigsel Ett villkor för vigsel är att man har intyg över hindersprövning. Detta intyg får utfärdas tidigast den sjunde dagen från det hindersprövningen begärdes och är i kraft i fyra månader. De som

Läs mer

Bibelläsning och bön under pingstnovenan

Bibelläsning och bön under pingstnovenan Bibelläsning och bön under pingstnovenan N är Jesus hade uppstått från de döda talade han med sina lärjungar om att han snart skulle lämna dem. Inför sin himmelsfärd uppmanade Jesus dem att vänta på det

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN D Söndagar Torsdagar DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN S:T ANDREAS KATOLSKA FÖRSAMLING 11 april 15 maj 2016 S:t Petri katolska kyrka, Köpmansgatan 22, 16.30 Rosenkransbön 17.00 Mässa 17.00 Sakramental tillbedjan

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

Läsargruppen i Högbergskyrkan

Läsargruppen i Högbergskyrkan Läsargruppen i Högbergskyrkan Läsargruppen är öppen för alla. Det finns inga krav för att vara med, utan oftast går man med därför att man är nyfiken och att det finns en längtan efter något mer att få

Läs mer

ANDRA SÖNDAGEN EFTER PINGST: KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID

ANDRA SÖNDAGEN EFTER PINGST: KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID 29 maj: ANDRA SÖNDAGEN EFTER PINGST: KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID Gud älskar oss och vill vara med oss. Inkarnationen var inte bara en symbol utan verklig fysisk närvaro. Vi som föddes så många sekler

Läs mer

FÖRSAMLINGSBLAD 1-2014

FÖRSAMLINGSBLAD 1-2014 FÖRSAMLINGSBLAD 1-2014 Kära församlingsmedlemmar! Fastan och Påsken 2014. Vad visar Sackeus exempel? Han som klättrade på en sykomor för att se Jesus när han gick förbi? Svaret är: Att Gud kan man möta

Läs mer

Om lagen, bättringen och den rättfärdighet, som gäller inför Gud

Om lagen, bättringen och den rättfärdighet, som gäller inför Gud Om lagen, bättringen och den rättfärdighet, som gäller inför Gud - C-O Rosenius 1818 - Det är så bedrövligt, att det icke kan med bittra tårar nog beklagas, att väckta själar, som söka att ingå genom den

Läs mer

Kyrkoår och evangeliebok

Kyrkoår och evangeliebok Introduktion till avsnittet Evangelieboken i Psalmer och Sånger Kyrkoår och evangeliebok Den första kristna församlingen samlades från början till gudstjänst på söndagen, Herrens dag (t.ex. 1 Kor 16:2).

Läs mer

NORDISK-KATOLSKA KYRKAN I SVERIGE GUDSMODERNS BESKYDDS MISSION I STOCKHOLM

NORDISK-KATOLSKA KYRKAN I SVERIGE GUDSMODERNS BESKYDDS MISSION I STOCKHOLM NORDISK-KATOLSKA KYRKAN GUDSMODERNS BESKYDDS MISSION STOCKHOLM NORDISK-KATOLSKA KYRKAN ORTODOXA KATOLIKER AV VÄSTLIG RIT OCH TRADITION - EN KORT PRESENTATION NORDISK-KATOLSKA KYRKAN I SVERIGE GUDSMODERNS

Läs mer

Herre, Ge oss större tro!

Herre, Ge oss större tro! Nr 01 [03] /2013 2 Kära församlingsmedlemmar från S:t Botvids församling Herre, Ge oss större tro! Detta är ledorden för Trons År som påven Benedikt XVI utlyste i vår allmänneliga kyrka. När Helige Fadern

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

KORSKYRKAN BORÅS. Varför är det viktigt att vara medlem i en församling?

KORSKYRKAN BORÅS. Varför är det viktigt att vara medlem i en församling? KORSKYRKAN BORÅS Eftersom du redan har börjat läsa denna lilla skrift så gissar jag att det finns någon slags motivation hos dig till det. Kanske vill du veta mer om vad Korskyrkan är för slags församling.

Läs mer

1 sankt barrind berättar för brendan om de heligas land

1 sankt barrind berättar för brendan om de heligas land 1 sankt barrind berättar för brendan om de heligas land Sankt Brendan, Findlugs son, ättling till Alte, föddes i släkten Eogonacht av Loch Léin i landet Munster. Det var en man känd för sin stora återhållsamhet,

Läs mer

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Markus Hagberg: Svensk pastoraltidskrift nr 12 2012»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Detta är den andra delen av Markus Hagbergs artikel om

Läs mer

Petrus första brev, är ett brev till oss, och jag hoppas kunna göra det tydligt under kvällen.

Petrus första brev, är ett brev till oss, och jag hoppas kunna göra det tydligt under kvällen. Ett brev till oss - Introduktion till Första Petrusbrevet Från Petrus, Jesu Kristi apostel, till de utvalda som lever kringspridda som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bitynien. Ni

Läs mer

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 2 e Trettondedagen Psalmer: 236, L705 (Ps89), 246, 437, L724, 259 Texter: Jes 55:1-4, Upp 22:16-17, Joh 4:5-26 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Låt oss be!

Läs mer

Månadsbrev till Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby. Jerusalem den 1 februari 2012. Kära systrar och bröder,

Månadsbrev till Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby. Jerusalem den 1 februari 2012. Kära systrar och bröder, Månadsbrev till Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby Jerusalem den 1 februari 2012 Kära systrar och bröder, Det är trångt i den koptiska Antonioskyrkan i Jerusalem när fredagsgudstjänsten under ekumeniska

Läs mer

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING ANSGAR BOTVID 2/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING VÄRLDSUNGDOMSDAG MADRID 2011 2 Kyrkoherde Björn Göransson KÄRA FÖRSAMLING Som alla vet har det i vårt grannland Norge skett mycket

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer