Evangelisk-luthersk religion

Transkript

1 Evangelisk-luthersk religion Den nuvarande religiösa situationen i Indien Om eleven beskriver hinduismen utan att anknyta till Indiens nuvarande religiösa situation, kan högst 1-2 poäng fås. - i svaret framkommer att hinduismen är den största religionen i Indien, dessutom nämns 1-2 övriga religioner som är verksamma där (t.ex. islam, sikhism, jainism, kristendom, bergstrakternas buddhism, naturreligioner eller möjligen någon av de väldigt små minoritetsreligionerna: zoroastrism, bahai, judendom) - proportionerna mellan religionerna någotsånär rätt (att t.ex. beskriva buddhismen som en stor indisk religion räknas som fel) - svaret fokuserar på Indiens religiösa mångfald - i svaret kan man även behandla nya rörelser inom hinduismen (t. ex. Moder Amma, Hare Krishna), men tyngdpunkten får inte ligga på dessa - i svaret återspeglas en förståelse av Indien som ett mångreligiöst land, t.ex. kan man nämna att de indiska formerna av islam eller kristendom spelar en betydande roll - en utförligare beskrivning av någon minoritetsreligion som uppkommit i Indien (sikhism, jainism) - i ett berömligt svar kan man även anknyta till de religiösa spänningarna i dagens Indien: t.ex. den hindunationalistiska politiken och Mahatma Gandhis arv; våldsamheterna mot muslimer och kristna; daliternas (de kastlösas) ställning 2. Hur kan man forska vetenskapligt i Bibeln? - tyngdpunkten i svaret ligger på den historisk-kritiska bibelforskningen - i svaret presenteras 2-3 av följande: o grundförutsättningar för den historisk-kritiska bibelforskningen (t.ex. källkritik, tidshistoria, arkeologiska fynd) o metoder (t.ex. källkritik, redaktionskritik) o forskningsobjekt (t.ex. förhållanden mellan olika böcker i Bibeln och hur de påverkat varandra, uppkomsthistoria, källor) - flera av de ovannämnda punkterna har behandlats mer grundligt - förtjänstfullt att moget diskutera skillnader mellan kyrkans och den historisk-kritiska forskningens synvinklar samt möjliga spänningar som kan finnas (t.ex. tolkningsmässiga skillnader)

2 3. De historiska och religiösa grunderna för påvedömet. Du kan utnyttja målningen av Pietro Perugino ( ). I svaret förväntas att man redogör uttryckligen för de argument som påvedömet grundats på. Poäng kan även fås i fall man presenterar dessa argument med hjälp av den historiska utvecklingen. I ett gott svar behöver man inte nödvändigtvis referera till bilden. - man har kunnat nämna grundfakta om påvedömet (syns även på bilden): påvens ämbete anses vara Petrus ämbete, som han fick av Jesus; Jesus gav t.ex. Petrus himmelrikets nycklar. - påven är Roms biskop (legenden om Petrus martyrdöd i Rom) - noggrannare presentation av bibliskt material med anknytning till temat (t. ex. Och jag säger dig att du är Petrus, Klippan, och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den och Var en herde för mina får ) - reflektioner kring förhållandet mellan den världsliga och den andliga makten inom påvedömet (t.ex. maktkampen under urkyrkans tid, oenigheter med patriarken i Konstantinopel) - biskopen i Rom krävde att få särställning bland biskoparna (bl. a. Leo den store, Gregorius VII och/eller Innocentius III kan nämnas) 4. Vilka synvinklar tillför den kristna etiken diskussionen om flyktingar, utlänningar och invandrare? De tre grupperna behöver inte behandlas enskilt sig i svaret. - den kristna människosynen: alla människors lika värde som grundar sig på skapelsen - principen om kärleken till sin nästa (t.ex. Gyllene regeln, Dubbla kärleksbudet) som grund för det kristna förhållningssättet - kristendomen förklarats som universell religion som överskrider nationella, språkliga och etniska gränser - djupare reflektioner t.ex. angående kristendomens universalitet eller kristendomens förhållande till nationalismen - förtjänstfullt att nämna relevanta bibliska argument som grund för det kristna förhållningssättet (t.ex. buden om hur främlingar skall behandlas; Bibelns vandringsteman från Abraham till Exodus och Israels exil; Jesu undervisningar, t.ex. den barmhärtige samariern) - extra förtjänst att behandla temat ur diakonins och det sociala ansvarets synvinkel 5. Vilka faktorer medverkade till att den lutherska reformationen kom i gång? Om svaret bygger enbart på Luthers personhistoria, kan man få max 1-2 p.

3 - 2-3 allmänna bakgrundsfaktorer: katolska kyrkans missbruk av makten (t.ex. avlatshandeln, renässanspåvarna); tidigare reformationskrav (Jan Hus, John Wycliffe); humanismens tankar om att återvända till de ursprungliga källorna; boktryckarkonsten - något om t.ex. Luther och hans bibeltolkning - Flera bakgrundsfaktorer nämnda samt förklaringar på hur de påverkade reformationen. 6. Biskoparnas roll och uppgift inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland av biskopens uppgifter nämnda: övervaka och handleda stiftets präster; prästvigningar; leda domkapitlet; biskopsvisitationer; undervisning - dessutom kan man t.ex. nämna biskopen i det egna stiftet, berätta om biskopsvalet eller anknyta till aktuell kyrklig diskussion - flera av ovannämnda saker finns med - ett berömligt svar kan även innehålla något av följande: o djupare förståelse av biskopsämbetets karaktär (ämbetet härstammar redan från urkyrkans tid) o varje biskop leder självständigt det egna stiftet, men ärkebiskopen har en speciell roll i kyrkans centralförvaltning (primus inter pares) o något om kyrkornas olika uppfattningar angående ämbetet (t.ex. har Finlands evangelisk-lutherska kyrka en biskop, men detta gäller inte alla protestantiska kyrkor) 7. Diagrammet visar resultat från intervjuundersökningen Gallup Ecclesiastica 2007, som gällde finländarnas uppfattningar om vad som händer efter döden. Vilka influenser från olika livsåskådningar och religioner återspeglas i finländarnas föreställningar? (Se bifogat prov!). Svaret kan konstrueras på flera sätt. Väsentligt är att argumentationen är sammanhängande samt att tolkningarna baseras på fakta om religioner och världsåskådningar. Alla detaljer i statistiken (t.ex. tidsmässig variation) behöver inte tas upp ens i ett gott svar. Konstgjorda förklaringar (t.ex. den nya religionsfrihetslagen 2003, tsunamin 2004) skall inte belönas med poäng. - två faktorer nämnda och preliminärt förklarade: t.ex. sekularisering, naturalism (allting har ett slut), kristendomen (de döda väcks och vissa ges evigt liv); österländska religioner, nyreligiositet (reinkarnationsläran dvs. tro på själavandring) - flera av ovannämnda faktorer presenterade

4 - speciellt förtjänstfullt att diskutera mer svårtolkade saker (t.ex. att de döda uppväcks för den sista domen hör även till islam; den liberala uppfattningen om att alla kommer till himlen; Jehovas vittnens tanke om att alla icke-troende slutar existera) 8. Betydelsen av Jesu bergspredikan i svaret framkommer att man vet vad bergspredikan är 1-2 av bergspredikans centrala teman preliminärt presenterade (t.ex. saligprisningarna, Vår fader - bönen, pacifism, radikala etiska tillspetsningar (synd inte bara handling utan även tankar), Jesu undervisning om att lita på Guds omhändertagande) flera av ovannämnda finns med bergspredikans tidlöshet extra förtjänst att presentera bergspredikans påverkan genom historien (t.ex. Leo Tolstoi, Mahatma Gandhi, Martin Luther King) eller reflektioner kring bergspredikan som Guds rikes etik 9. Presentera och diskutera olika former för religiöst frisinne eller liberalism. Du kan använda dig av följande utdrag ur en intervju med Heikki Räsänen, professor emeritus i Nya testamentets exegetik. (Se bifogat prov!) Svaret kan konstrueras på olika sätt, vilket bör beaktas i bedömningen. Det är inte nödvändigt att använda sig av den givna texten. Svaret kan begränsas till att behandla enbart den kristna traditionen, men den kan även basera sig på flera olika religioner eller filosofier. I svaret kan ingå t.ex. följande: liberala tolkningar av heliga skrifter funderingar kring motsatta tolkningsinriktningar inom samma religion (t.ex. judendomens olika inriktningar; splittringarna inom evangelisk-lutherska kyrkan i Finland) liberalt förhållningssätt till religiösa föreskrifter (t.ex. diet- och renhetsföreskrifter) nya tolkningar av religionens grundläggande uppfattningar i ljuset av nutidens vetenskapliga uppfattningar upplysningens inverkan (t.ex. kritik av den kristna läran och trosbekännelserna) religionsteologisk pluralism (att se alla religioner som i grund och botten samma) även religionstraditionens radikala nya tolkningar (t.ex. befrielseteologi, ekoteologi, feministisk teologi, religionsdialog) kan godkännas som exempel på religiös liberalism, likaså nya tolkningar och förändring av etiska uppfattningar enligt samhälleliga förändringar (t.ex. förändringar inom familje- och sexualetik) svaret innehåller 1-2 av ovannämnda eller motsvarande punkter

5 svaret behandlar flera av ovannämnda punkter 7-9 p. svaret innehåller mångsidiga exempel och djupgående reflektioner kring temat 10. Lidandets problem i olika religioner. Behandla minst tre olika religioner i ditt svar. svaret behandlar minst två olika religioner och deras svar på lidandets problem, t.ex. följande: teodicé-problemet som religionsfilosofiskt problem kristna uppfattningar, t.ex. Gud själv lider genom Kristus; lidandet förblir oförklarat liksom i Jobs bok; lidandet uppfostrar judendomen och förintelsen islam och Guds suveränitet hinduismens uppfattning om karmas lag buddhismens uppfattning om lidandet och livstörsten 7-9 p. svaret behandlar minst 3 olika religioner och deras svar på lidandets problem - svaret innehåller djupgående diskussion om lidandets problem som universellt gällande samt om religionernas olika svar på problemet