Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet. Esoterism utanför det esoteriska fältet Kennet Granholm
|
|
- Joakim Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism utanför det esoteriska fältet Kennet Granholm
2 Ockultism Wouter Hanegraaff: alla försök av esoteriker att förlika sig med en avförtrollad värld Marco Pasi: specifik 1800-tals inriktning av esoterism Försök att lösa de konflikter mellan religion och vetenskap som uppstår under upplysningsidealen Kritik av både dogmatisk religion och materialistisk vetenskap
3 Ockultism Retorik om en självständig ockult tradition, samlande av diverse olika läror under denna tradition Relativ frigörelse från Kristendom, ibland med antikristen retorik Ockult social sfär i formen av ordnar och sällskap Ökat fokus på individens andliga frigörelse och utveckling
4 Att kombinera sociologiska och historiska perspektiv Stort motstånd mot sociologiska perspektiv inom det historiska studiet av esoterism Anses vara relativiserande Mircea Eliades påverkan, religionism Särskilt då det gäller moder/samtida esoterism har sociologiska perspektiv mycket att bidra med Sociologiska angreppssätt ofta historiskt naiva
5 Sekularisering 1700-talet och upplysningstida ideal medförde stora förändringar på esoterismen: Sekularism som ideal gjorde att religiösa förklaringsmodeller (inst. Kristendom) tappade makt, medan sekulärt vetenskapliga vann mark Relativ frigörelse från Kristendom och ökat intresse för icke-kristen religion Disenchantment rationaliseringen av samhället Psykologiserande förklaringar, kausala förklaringar, andlig evolution Ockultism tillkommer som en modern form av esoterism
6 Romantiken Särskilt den Tyska romantiken, sent 1700-tal till tidigt 1800-tal Fungerar delvis som en motkraft till upplysningstidens rationalitetsfokus Försök att återförtrolla världen, återinföra mystik i tillvaron Naturen sätts i fokus; Naturen ses som levande och andlig i sig själv, inte enbart animerad av en avlägsen Gud grunderna för nypaganism sätts Tankar om Nation och Folk blir en central faktor i politik och filosofi, och också esoterism
7 New Age och masspopularisering New Age: diskurskomplex med fokus på den kommande upplysta tiden, psykiska förmågor, psykets skapande av verkligheten Kommer till på 1970-talet, popularisering på 80- talet, nedgång tidigt 90-tal Det som kallas New Age = bredare och mer allmän esoterisk påverkan Masspopularisering av esoterisk diskurs
8 Det senmoderna samhället Ökad individualisering, ökad av-kristning Pluralism och avtraditionalisering gör det enklare att kombinera element ur olika religioner Ökad fragmentering, nya kombinationer bricolage av praktiker och filosofier uppstår Globalisering teknologiska framsteg möjliggör kontakter på större geografiska avstånd än tidigare Mediatisering media påverkar livet i allmänhet allt starkare, ökad kunskap om olika religiösa alternativ, sociala/kulturella aktiviteter antar mediaform
9 Det postsekulära Vagt begrepp som börjar användas mer frekvent inom religionssociologin från ca. 2007/2008 Fokus på religionens fortsatta existens i det sekulära samhället, pekar på gränserna för sekulariseringsparadigmet Diskursivt perspektiv: Inbegriper kritik av sekularism och en ny beredskap att se det religiösa/andliga Att se på religion på nya sätt inbegriper en bredare förståelse av vad religion är, vilket att mer religion ses/observeras Hjälper till att popularisera esoterismen
10 Esoterism och populärkultur Populärkultur: fokus på det levda och alldagliga Problem: Befintliga teorier är ämnade för en annan typ av material Sökandet efter sann esoterism, intentioner Diskursivt angreppssätt att titta på kommunikation, inte intentioner Att titta på både förekomsten av anspråk till högre kunskap och användningen av klassiska esoteriska symboler, begrepp och idéer. Skaparens/författarens bakgrund Hur läsaren/publiken tolkar och använder materialet
11 Påverkan på andra områden: Antroposofi Antroposofiska sällskapet. Rudolf Steiner ( ), tidigare ledare för Teosoferna i Tyskland, grundar sällskapet 1912 Stor påverkan utanför rörelsen genom t.ex. Waldorf-pedagogik (Steiner skolan)och Biodynamisk odling
12 Politik:Traditionalism Antimodernt, anti-västerländskt, sökandet efter äkta tradition René Guénon ( ) Kritik av ockultism, initiation och mot-initiation, den äkta traditionen i Islam/Sufism & Hinduism Julius Evola ( ) Den äkta traditionen först i Romesk hedendom, sedan i Hinduism/Tantra; Involverad i både Italiensk fascism och Tysk nazism Radikal Traditionalism: Senare utveckling där fokus läggs på Europeisk förkristen religion och kultur Tidskriften Tyr främsta språkrör; Visst intresse för radikal ekologi och Alan de Benoists Nya höger
13 Politik: Nypaganism Tysk romantisk hedendom och rasism/nationalism Völksgeist-folksjälen: Völkish-rörelsen, Guido von Lists ( ) runyoga och Guido von List-sällskap (fr. 1910) Thule seminariet och grunderna för nazipartiet Wicca och Feminism Ökat fokus på Gudinnan; Dianisk Wicca grupper ibland enbart för kvinnor WITCH Women s International Conspiracy from Hell 1968 Amerikans feministisk Wicca
14 Vetenskap Alkemi och astrologi: Tidig modern vetenskap? Den absoluta åtskillnaden mellan religion och vetenskap ett upplysningstida fenomen Marginaliseringen av vissa närmandesätt, korrigerad historieskrivning Parapsykologi utvecklas internt inom vetenskapen Sökandet efter högre kunskap ett fenomen i modern vetenskap: t.ex. Tanken att lösandet av DNA ger oss alla svar
15 Esoterism och religionsforskning Eranos-möten i Ascona, Schweitz, sedan 1933 Deltagare bl.a. Carl G. Jung ( ), Gershom Scholem ( ), Mircea Eliade ( ), Joseph Campbell ( ) Esoteriska impulser in i religionsforskningen Philosophia Perennis i en akademisk form sökandet efter universella strukturer Jung och psykologiseringen av alkemi Dessa författare stor inspiration för esoteriker Också Antoine Faivre har deltagit i Eranos
Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet. Teoribildning och forskningsparadigmer Kennet Granholm
Västerländsk Esoterism ST 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Teoribildning och forskningsparadigmer Kennet Granholm Varför västerländsk esoterism? Oftast ett specifikt fokus på västerländsk
Läs merFristående kurser i religionsvetenskap våren 2017
Fristående kurser i religionsvetenskap våren 2017 Grundläggande nivå Ockultism, satanism, new age och annan esoterism i västerländsk historia och nutid, 7,5hp (kurskod 790G11) Studenten övar sig i att
Läs merVÄSTERLÄNDSK ESOTERISM: MAGI OCH ESOTERISM FRÅN RENÄSSANS TILL NUTID, 7,5 hp
1 Religionshistoriska avdelningen VÄSTERLÄNDSK ESOTERISM: MAGI OCH ESOTERISM FRÅN RENÄSSANS TILL NUTID, 7,5 hp Kursansvisningar ST 2011 Kursansvariga: Kennet Granholm & E-post: kennet.granholm@rel.su.se
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar Översikt
Läs merFördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16
Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på
Läs merAtt studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat
Religionshistoria? Att studera religion - Olika svar på livets stora frågor: mytologier, livsåskådningar - Förståelse för olika kulturers traditioner och tankesätt - Förstå hur religion interagerar med
Läs merAndligheten blir allt mer likriktad
Andligheten blir allt mer likriktad En ny antologi tar upp mystik och andlighet i vår tid från 1800 talets intresse för teosofi till samtida idéer om människans andliga utveckling. Dit hör också modern
Läs merReligionsvetenskap GR (B), B2, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Religionsvetenskap GR (B), B2, 15 hp Religious Studies BA (B), B2, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng RK021G
Läs merDen andliga sökarens arbete med sig själv
15-18 augusti 2013 Kurs i Varnhem 13-16 augusti 2015 Den andliga sökarens arbete med sig själv Del 2 13-16 augusti 2015 DEN ANDLIGA SÖKARENS ARBETE MED SIG SJÄLV anordnar åter en kurs i Varnhem med titeln
Läs merReligion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner
Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet
Läs merBetygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
Läs merUndervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Läs merBlock 4 Tematiska tvärsnitt
102 UPPGIFTER OCH DISKUSSIONSFRÅGOR B4.2 Sverige beskrivs ibland som ett av världens mest sekulariserade länder. Hur kommer det sig att just Sverige har blivit så sekulariserat i jämförelse med exempelvis
Läs merJOURNAL OF CURRICULUM STUDIES
JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES Johan Liljestrand HUR KAN RELIGIONSDIDAKTISKA KÄRNOMRÅDEN FÖRSTÅS UTIFRÅN DET AKTUELLA MATERIALET? Inte en religionsdidaktisk tidskrift Sökning på religion respektive religious
Läs merDärför stödjer jag Humanisterna! Anna Bergström, doktor i internationell hälsa.
I alla samhällen förekommer förtryck och exploatering av kvinnor, inte sällan sanktionerad av statens ledning. Om vi ska kunna skapa en jämställd värld anser jag att det är viktigt att stärka de humanistiska
Läs merKursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Religionshistoria - kandidatkurs History of Religions - Bachelor's Course 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: RHG003 Gäller från: HT 2018 Fastställd: 2014-09-12
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merReligionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)
HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2003-4246 Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) (Studies in religion
Läs merAllmän Människokunskap
Allmän Människokunskap Första föredraget 14KL3 fredagen den 19 februari 2016 Förändringar kring sekelskiftet 1800/1900 - tal Slutet av 1800-talet världen förändras med stormsteg Från bondesamhälle till
Läs merSödervångskolans mål i SO
Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några
Läs merAktuellt. Kristen metallmusik. Alternativt religiöst uttryckssätt och kristen identitet. Lectio precursoria i Åbo Akademi
Elore (ISSN 1456-3010), vol. 17 1/2010. Julkaisija: Suomen Kansantietouden Tutkijain Seura ry. [http://www.elore.fi/arkisto/1_10/ajankoht_moberg_1_10.pdf] Aktuellt Kristen metallmusik. Alternativt religiöst
Läs mer~~:~,~:,:::h :~.: bm"
Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska
Läs merPeter Berger. The Sacred Canopy
Peter Berger The Sacred Canopy Peter Berger & Thomas Luckmann Utkom, 1966 Utkom, 1967 Viktiga inspirationskällor Den mänskliga existensen Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld
Läs merFrågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009
2009-09-11 Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009 Urval: Riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, 16 år och äldre Antal intervjuer: 1 000 st Tid för telefonintervjuer: 15 21 September 2009
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs merReligionshistoriska avdelningen
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria I Delkurs 4: Valbart alternativ: Nya religioner & nyandlighet (7,5 hp.) Delkursanvisningar VT 2011 Delkursansvarig E-post: peter.akerback@rel.su.se Telefon:
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merHUMANISTISKA FAKULTETEN. Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/467 HUMANISTISKA FAKULTETEN Teologiskt program, kandidatprogram på grundnivå, 180 högskolepoäng Theological Programme, Programkod: H1RKT 1. Fastställande Utbildningsplanen är
Läs merAntroposofiska Sällskapet
Antroposofiska Sällskapet Framsida: Motiv från takmålning i Kulturhuset i Ytterjärna, Arne Klingborg. Interiörbild från Goetheanum, foto Charlotte Fischer. Andra upplagan, tryckår 2013. ANTrOPOSOFI IDAG
Läs merNekromantisk kunskap
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION Nekromantisk kunskap En studie av kopplingen mellan de nekromantiska ritualer som beskrivs i Gustaf Adolf Reuterholms manuskript och västerländsk
Läs merAstrologi, psykologi och den nya fysiken
Astrologi, psykologi och den nya fysiken Vad kan astrologi ge oss idag, mer än underhållning? Jo, kopplad till transpersonell psykologi och till den nya holistiska världsbilden kan ett horoskop fungera
Läs merCentrum för Iran Analys
Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merHistoria, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet
Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella
Läs merÄmne Religionskunskap
Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,
Läs merVarför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?
DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs
Läs merKursplan. Religionsvetenskap
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REC160 Dnr 99:131D Beslutsdatum 1999-12-06 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, religionshistorisk inriktning, kandidatkurs HISTORY
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Läs merUNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon
UNDERSTRÖMMAR Vem är jag/vi - och varför tänker och tycker vi som vi gör? Frank Lorentzon Underströmmar Stabila underströmmar som rör sig på djupet och är grunden för allt ovanför Skilj från tillfälliga
Läs merVälkommen i Adolf-Fredriks kyrka!
Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog)
Läs merFråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Läs merReligionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merReligionshistoria I 30hp (RHG110)
Religionshistoria I 30hp (RHG110) Litteraturlista gäller från VT2013 Delkurs 1: Introduktion till religionshistorien: teori och metod (7.5hp) Arvidsson, Stefan 2012. Varför religionsvetenskap? En ämnesintroduktion
Läs merINSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION VÄLKOMMEN. Information om RELIGIONSVETENSKAPLIG UTBILDNING för Grundkursare
VÄLKOMMEN Information om RELIGIONSVETENSKAPLIG UTBILDNING för Grundkursare http://www.lir.gu.se/utbildning/student-vid-institutionen/info-religion/ 10-10-07 Marita Öhman 1 Information om Vilka kurser finns
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merAntroposofi på Karolinska
Antroposofi på Karolinska Med Macchiarini i färskt minne och ett ständigt pågående Nya Karolinska kunde man tro att Karolinska institutet skulle göra allt för att vårda sitt rykte. Men så meddelar de att
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merVad är forskning? Varför forska?
Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).
Läs merSANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten Fastställande SANA24, Socialantropologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Anthropology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Kursplanen är fastställd av
Läs merEsoterismens historia
Esoterismens historia Från Pythagoras till Renässansen Esoterismens rötter Egypten? Hellenismen och mötet mellan grekisk och egyptisk kultur. Persien? Mithraism och magism. Arabien? 1100-talets renässans.
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merDet sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Läs merVetenskap att tro på? Frågorna
2009-11-12 Vetenskap att tro på? Frågorna Här redovisas de frågor som använts i VA-rapport 2009:3 Vetenskap att tro på? Det är den första rapporten inom projektet Vetenskap och värderingar. Studien bygger
Läs merANTROPOSOFISKA SÄLLSKAPET I SVERIGE
ANTROPOSOFISKA SÄLLSKAPET I SVERIGE Medlemsansökan med stadgar och principer INLEDNING 01 STADGAR 02 PRINCIPER 04 MEDLEMSANSÖKAN 06 ANTROPOSOFISKA SÄLLSKAPET Adress: PL 1800, 153 91 Järna Tel: 08 554 302
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merLPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar
Läs merTa ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
Läs merÄmnesblock Religion 142,5 hp
Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock Religion 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merFeminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta
Läs merAugusti 2013. Verksamhetsplan
Augusti 2013 Verksamhetsplan Orust Waldorfförskola 2013/2014 WALDORFPEDAGOGISKA MÅL En väg till frihet är en handledning i hur man genom waldorfpedagogik arbetar mot de mål som anges i Lpfö98. Rudolf Steiner,
Läs merVad vill samhället med museerna?
Vad vill samhället med museerna? Göteborg 8 september 2015 Peter Aronsson Linnéuniversitetet Disposition 1. Museernas uppkomst, samhällsfunktioner och uppgifter vad vi lär av en europeisk utblick 2. Samtida
Läs merFörvaltningstraditioner. Karlsson kap 7
Förvaltningstraditioner Karlsson kap 7 1 2 Globalisering New Public Management har spritt sig över hela västvärlden Men det betyder inte att offentlig förvaltning ser likadan ut över hela världen Skillnaderna
Läs merGenusteorier och internationella perspektiv
Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade
Läs merBibliotek som mikrokosmos
Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Biblioteks- och informationsvetenskap Bibliotek som mikrokosmos En jämförande studie av tre samlingar av texter i esoterisk tradition Susanna Åkerman Magisteruppsats,
Läs merÖsterländska religioner Döende Kulturfaktorer
Österländska religioner Döende Kulturfaktorer DE ÖSTERLÄNDSKA FOLKEN ÄR MYCKET RELIGIÖST OCH ANDLIGT INSTÄLLDA, MEN FÖRHÅLLANDEVIS OINTELLEKTUELLA Genom de österländska religionerna lär man att meditation
Läs merRomantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet
Bild 1 Romantiken Kultur- och idéhistoria Karlbergsgymnasiet Bild 2 Föreläsningar läs i boken parallellt. Egen instudering på lektionstid. Prov den 14 maj. Bild 3 Historisk kontext Pågick ca 1770-1850
Läs merReligionsvetenskap GR (B), 30 hp
1 (6) Kursplan för: Religionsvetenskap GR (B), 30 hp Religious studies BA (B), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression RK005G Religionsvetenskap Grundnivå (B) Inriktning
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merKursplan. Bibelvetenskap och religionshistoria. Biblical studies and History of Religion Religionsvetenskap
Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod REX101 Dnr 02:146D Beslutsdatum 2002-11-05 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne RELIGIONSVETENSKAP, allmän kurs Bibelvetenskap och religionshistoria RELIGIOUS
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merHUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle
HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN RKT127, Religion, historia och samhälle, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Religion, History and Society, Intermediate Course, 30.0 higher education credits Grundnivå/First
Läs merVad kan vi egentligen veta? En analys av fem läroböckers framställning av new age
Kandidatuppsats Vad kan vi egentligen veta? En analys av fem läroböckers framställning av new age Författare: Maja Rothén Handledare: Torsten Löfstedt Examinator: Pierre Wiktorin Termin: HT16 Ämne: Religionsvetenskap
Läs merReligionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Läs merMartinus andliga vetenskap Tredje Testamentet
Martinus andliga vetenskap Tredje Testamentet Sommarkurser på Kosmosgården i Varnhem 2009 28 juni - 4 juli Rekreation och inspiration 5 juli - 11 juli Personlig utveckling genom självkännedom Om Kosmosgården
Läs merDEN TIDLÖSA SUFISMEN
Religionsvetenskap Handledare: Stefan Arvidsson Examinator: G3 2RK30E 15 hp 2011-01-11 G2 G3 Avancerad nivå DEN TIDLÖSA SUFISMEN OM PHILOSOPHIA PERENNIS FÖRESTÄLLNINGAR OM SUFISM OCH ISLAM 1 Tobias Andersson
Läs merVarför migrerar människor?
Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merJudendom - lektionsuppgift
GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merEn religion och en filosofi
Buddhismen Film En religion och en filosofi Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare
Läs merLäS-Utbildningen År 1 2012-2013 Block 1: Baskunskap: funktionsnedsättning och sjukdomsbild
LäS-Utbildningen År 1 2012-2013 Block 1: Baskunskap: funktionsnedsättning och sjukdomsbild V 38 (2012) Måndag 17/9 Tisdag 18/9 Onsdag 19/9 Torsdag 20/9 Fredag 21/9 08.30-09:00 Välkomsthälsning 09:00-10:15
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med
Läs merInnehåll DEL 1. Från Big bang till marknaden DEL 2. De stora tankeperspektiven DEL 3. Efter Gud, Vetenskapen och Marknaden DEL 4.
Innehåll Förord 7 DEL 1. Från Big bang till marknaden 15 1. Livet, människan och språket 23 2. Människan skapar kulturen 53 3. Människan skapar Gud 81 4. Vetenskapen och världshandelns tidevarv 111 5.
Läs merReligionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.
Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LIB130 Quadrivium: Människan och naturen, 30 högskolepoäng Quadrivium: Man and Nature, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merLivsfilosofins ursprung
Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merReligionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs mer7. Häxor, wicca och nyhedendorn
111111 - -, '(; - ',-...,: '-,,, -~ -,;:,, :,~,,;... -- ~:, ;3,.:,_.,...,.,;_._...,,._,l..,,.,,...,.,,.~HA~...,1,0..._..._::;,,~~ ' 7. Häxor, wicca och nyhedendorn Vad är nyhedendorn? Det nyreligiösa fältet
Läs merKursplan Samhällskunskap
Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen
Läs merEngelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen
Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Pedagogik och politik i formandet av en indisk nation henrik chetan aspengren* Uppsala universitet Per-Olof Fjällsby, Indien som utopi och verklighet: om den teosofiska
Läs merVälkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning!
1 (5) Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning! Varmt välkommen till Stockholms universitet och institutionen för pedagogik och didaktik. Du har blivit antagen till magisterprogrammet i utbildningsledning
Läs merSkönhet. ATHF01 Ht 2012
Skönhet ATHF01 Ht 2012 Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. 2. Iak5a gränsen. 3. Undvik hybris. 4. Intet Bll övermå5. Skönhet? 1. Det rä5a är det skönaste. [God funkbon gör något vackert./det moraliskt
Läs mer