Problemformulering och disposition

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Problemformulering och disposition"

Ingeborg Bergström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Problemformulering och disposition

Styrmedel PROBLEM PROBLEM- FORMULERING R&SJ 2014: 196: En bra problemformulering är ett styrmedel som hjälper skribenten att genom hela uppsatsen

2 Styrmedel PROBLEM PROBLEM- FORMULERING R&SJ 2014: 196: En bra problemformulering är ett styrmedel som hjälper skribenten att genom hela uppsatsen hålla kvar fokus på undersökningen av problemställningen med hjälp av olika redskap, och att tydligt kommunicera med läsaren. TEMA PROBLEM- STÄLLNING

3 Definitioner av en tankeprocess Tema Problem Problemställning Problemformulering

4 Problemformulering 1. Vad? Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används 5. Hur? 4. Vilka verktyg? 2. Varför? 3. Vilket material?

5 Problemformulering eller syfte? Blandas ofta ihop, men enligt R&SJ (2014: 266) är problemformuleringen underordnad syftet utgör var sitt hörn i pentagonen: Vad? Och Varför? Syftet styvmoderligt behandlat R&SJ inte helt överensstämmande med uppsatsmanualen Syftet i själva verket avgörande, som bakgrund och motivering

6 En problemformulering är.. (R&SJ 2014: 100) en eller flera sammanhängande frågor man vill besvara eller ett eller flera sammanhängande fenomen/utsagor som man vill beskriva, redogöra för kategorisera (dela in i kategorier, gruppera) analysera, tolka diskutera, argumentera för och emot syntetisera (sätta samman till en helhet), integrera värdera omsätta i handlingsförslag eller ett påstående som man vill argumentera för Svarar mot en noterad brist

7 Hårda och mjuka ämnen IAAH Naturvetenskap problembaserad anglosaxisk tradition Humaniora Kontextbaserad kontinental tradition

8 Tolkningsnivå Processer med olika utsträckning i tid och rum Påverkar frågan och svaren Kopplingar - växelverkan Top-down / bottom-up På vilken nivå känner du dig mest hemma? Holling, C.S Understanding the Complexity of Economic, Ecological, and Social Systems. Ecosystems 4:

9 Bredd eller djup i problemformuleringen Bredd leder ofta till generaliseringar för ospecifikt Kan uppvägas av tydliga och utvärderande frågeställningar (undvika referat) Djup kan kännas alltför myopiskt för specifikt Kan uppvägas av kopplingar till större frågor och/eller till annat liknande material Kvantitativt Kvalitativt Jämförelser

10 Avgränsningar Tid Rum Personer Fenomen Prioritera: vad är viktigast/mest intressant/mest relevant/bäst dokumenterat/mest görligt Motivera! DoLP: undersökningsområde

11 Keywords Mälardalen etrusker genus handling samhälle (struktur) tanke longue durée materiell kultur det lagbundna (nomotetiska) gravar Eller relationen allt emellan.! DNA

12 Mindmapping Vad vill jag göra??? Genomför ande

13 Tankeprocess => text (IAAH Uppsatsmanual 2018: 10) Vad är problemställningen, fenomenet, eller utgångspunkten? (Problemformuleringen) Varför är detta ett problem? Varför är det viktigt att veta något om detta? (Syfte-Motivering) Hur kan jag få svar? (Metod-Tillvägagångssättet) Vad får vi för ny kunskap? (Teori-metod-tolkning)

14 Problemformuleringar från tidigare uppsatser EGY VG. Målet med uppsatsen är att få en tydligare uppfattning om hur dödsstraff och stympning användes i det antika Egypten under den faraoniska eran. Studien är därmed en historisk och sociologisk undersökning av dödsstraff och stympning, med utgångspunkt i att studera de samtida textuella källorna. Vad som gör studien extra viktig är att källor med ursprung tidigare än Nya Riket inkluderas. Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används

15 Problemformuleringar från tidigare uppsatser AKS VG. Detta arbete analyserar översättningar och omtolkningar av Euripides Medea för att synliggöra hur den antika texten adapteras till olika tidsbundna och kulturella värderingar. [ ] Den huvudsakliga frågeställningen är hur olika personer har översatt och omtolkat Medea för att adaptera dramat till den samtida tidsandan. För att kunna identifiera likheter och skillnader behöver denna fråga brytas ner till mer specifika frågor, som rör utvalda roller som Medea intar i dramat. [ ] Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används

16 Problemformuleringar från tidigare uppsatser OST VG. I denna uppsats ska det undersökas om det går att utröna vilka typer av relationer som fanns mellan människa och djur under vendel- och vikingatid. En jämförelse ska göras mellan den egna osteologiska studien av fyra brandgravar från Valsgärde med två tidigare utförda studier. En av dessa studier är även den från Valsgärde och den andra är från gravfälten i norra Spånga. Dessa tre osteologiska studier ska användas som underlag till den avslutande diskussion där det ska undersökas vilka likheter och vilka skillnader det fanns inom Uppland i hur människor och djur interagerade. Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används

17 Problemformuleringar från tidigare uppsatser ARK VG. Syftet med uppsatsen är att ge en övergripande blick på fenomenet med återanvändning av monument och då specifikt intrikat på megalitgravar i Sverige. Sex olika megalitgravar på olika geografiska platser i Sverige har undersökt i ett försök att svara på om återanvändandet inträffar på alla platser där megalitgravar påträffas i landet. Ett annat viktigt syfte med uppsatsen är dock att försöka göra en tolkning på varför forntidsmänniskan återanvänt monumenten under lång tid. Varför har man återanvänt megalitgravar? Hur utspritt är fenomenet av återanvändandet av megalitgravar i Sverige (vilka 6 geografiskt olika platser påträffas fenomenet på)? Vilka tidsperioder kan indikeras för återanvändning? Bygger på ett äkta problem Möjliggör kunskapsanvändning Möjliggör att uppsatsen framställs som ett argument Möjliggör att vetenskapliga verktyg (begrepp, teorier och metoder) används

18 Disposition NE: disposition ordning, uppläggning; nyttjanderätt; anlag, benägenhet eller mottaglighet, t.ex. för en viss sjukdom. Hur man disponerar instuderingen och arbetet med texten bör INTE vara samma som hur man disponerar den färdiga texten!

19 Disposition Quaternary Science Reviews Introduktion Material och metod Resultat Diskussion Slutsats Antiquity Text IAAH Forskningssyfte Forskningsfrågor Teori Metod Forskningshistorik Presentation av källmaterial Analys Analytisk diskussion och slutsats

20 Disposition - prioriteringar the order we put the facts in, definition av arkeologisk teori enligt Johnson (2010: 2). I grunden handlar det om var du väljer att lägga fokus, vilka prioriteringar du gör, helt enkelt vilka aspekter av forntiden du är mest intresserad av (just nu): det kan vara en fråga om tolkningsnivå, och/eller vissa temata eller kanske finns grunden i hur du samlar in eller analyserar din data eller hur du ställer upp dina frågor

21 Typer av disposition Kronologisk Geografisk Tematisk Dialektisk

22 Ämnesförslag (5/3) VT 18 Projektansökan (23/3) Råmanus (24/4) [26-27/4] Uppsats för ventilering (22/5) [24-25/5] Färdig uppsats (1/6)

Relevanta dokument

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av