Inriktningsbeslut mål och ekonomiska ramar 2019 för nämndernas fortsatta budgetarbete

Transkript

1 Sida 1 av 23 Inriktningsbeslut mål och ekonomiska ramar för nämndernas fortsatta budgetarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta föreslagna mål och ägardirektiv att gälla i det fortsatta budgetarbetet, att anta föreslagen planeringsram för att gälla i nämndernas fortsatta budgetarbete. Sammanfattning Kommunstyrelsen har uppdraget att bereda mål och budget samt lämna förslag till Kommunfullmäktige för beslut. Tidplanen för beslut av mål och budget är normalt i juni månad, under valår fattas beslut om mål och budget i november. Eftersom 2018 är ett valår kommer beslut om mål och budget fattas av Kommunfullmäktige i november. För att inte förlora tid och tempo i budgetprocessen beslutar kommunstyrelsen om ett justerat inriktningsbeslut som nämnderna har att förhålla sig till i avvaktan på Kommunfullmäktige budgetbeslut i november. Det justerade inriktningsbeslutet har sin utgångspunkt i föregående års budget där Kommunfullmäktige beslutat om planeringsramar för Det justerade inriktningsbeslutet avser endast budgetår. Förslaget innehåller justeringar för volymuppräkning, procentuppräkning av ramar, uppdatering med senaste skatteprognosen (27 april 2018) samt politiska prioriteringar. Överskottsmålet i förslaget uppgår till 0,6 procent av skatter, bidrag och kommunalekonomisk utjämning.

2 Sida 2 av 23 Bakgrund Budgetprocessen och dess tidplan benämns som budgethjulet, är antagen av kommunfullmäktige. Under valår fattar kommunfullmäktige beslut om mål och budget i november månad. Budgetdialogen börjar i december och förslag om inriktningsbeslut fattas i kommunstyrelsen i januari och i maj månad beslutas om ett justerat inriktningsbeslut som kommer vara vägledande för bolag, styrelse och nämnder i avvaktan på ett slutligt budgetförslag som sker efter kommunalvalet. Finansförvaltningen är underställd kommunstyrelsen, där bokförs skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning, statsbidrag och avgifter förskola och äldreomsorg etc. Under finansförvaltningen finns även budgetposter avseende bokslutsreglering, ofördelade medel, aktiv personalpolitik, utvecklingsmedel etc. De ekonomiska planeringsramarna beräknas ge ökade skatteintäkter med ca 4,4 procent eller ca 46 miljoner kronor jämfört med 2018 års budget. Detta är i huvudsak en följd av att befolkningen ökar. Skattesatsen förslås därför höjas med 40 ör till 21,31 kr vilket ger ett ytterligare tillskott på strax över 18 miljoner kronor. Exploateringsintäkterna uppgår till 56 miljoner kronor (budgeterat 2018, 63 miljoner kronor). Statsbidragen består av maxtaxan förskola och fritids, byggbonus kommuner och riktade statsbidrag (så kallade välfärdsmiljarder). Maxtaxan beräknas uppgå till 6 miljoner kronor och byggbonusen beräknas ge 5 miljoner kronor. Riktade statsbidrag som infördes 2017 kommer enligt SKL succesivt fasas ut och inkluderas i utjämningssystemet (generellt bidrag), totalt beräknas beloppet uppgå till 4,8 miljoner kronor. Budgetposter som avser rörliga ersättningar till nämnder (bokslutsreglering, ofördelade medel och utvecklingsmedel etc) samlas under samma konto, Ofördelade medel. Budgetposten omställningsmedel minskas i den ramen till 5 miljoner kronor (från 12 miljoner kronor) vilket är i linje med kommunfullmäktiges plan för. Dessutom utökas med ytterligare en budgetpost, Skola 1:1 (datorer). Vilket avser införande av fler datorer i skolan, 1 elev 1 dator. Totalt 2,3 miljoner kronor avsätts under första året för att starta upp projektet. Finansnettot uppgår till 25,1 miljoner kronor, vilket är lägre än planen och förklaras av en lägre budgeterad utdelning från kommunens helägda bolag (från 19 miljoner kronor till 14 miljoner kronor). Även internränta generar lägre intäkter eftersom räntesatsen beräknas vara fortsatt låg. Överskottsmålet för uppgår till 6,5 miljoner kronor eller 0,6 procent av skatter, bidrag och kommunalekonomisk utjämning. Driftbudget generellt Fler invånare innebär också ökat behov kommunal service. Att växa och bygga en kommun är framtungt, stora investeringar i infrastruktur, utveckla och utöka omsorgen, skolan och förskolan etc krävs när folkmängden ökar. I det justerade inriktningsbeslutet finns en volymuppräkning för verksamheterna gata, park, allmän fritid, pedagogisk verksamhet och vård och omsorg. Detta är en kompensation för ökade volymer som en större befolkning medför.

3 Sida 3 av 23 De ekonomiska ramarna räknas upp med en differentierad uppräkning, men i huvudsak 1 procent vilket är en minskning mot tidigare år då den varit 2 procent. Sveriges kommuner och landsting beräknar det generella kostnadstrycket till 3 procent för, vilket innebär ett indirekt effektiviseringsbeting motsvarande 2 procent i samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen Kultur och fritid erhåller utökade resurser från och då främst idrotts- och fritidsanläggningar eftersom delar av anläggningen Centrum för idrott och kultur beräknas tas i bruk under. Totalt erhålls 18,8 mnkr för att täcka hyreskostnader samt den utökade verksamhetsdriften. Vidare beräknas anläggningen i Alsike bli försenad och medel som skulle avsatts för drift flyttas fram till år 2020 vilket frigör medel om 3,3 mnkr under. Utvecklingen av Knivsta tätort medför att fotbollsplaner i stationsnära läge behöver flyttas, driftkostnaden för nya fotbollsplaner beräknas bli högre än tidigare och ett utökat kommunbidrag med 300 tkr föreslås från utöver de redan budgeterade 2 miljoner kronorna. Verksamheten räddningstjänst har utökats med 200 tkr eftersom medlemsavgiften har justerats upp på grund av kommunens ökade befolkning. Flyktingverksamheten under kommunstyrelsen överförs till Socialnämnden som tar ett helhetsansvar för frågan (justering -700 tkr). Kommunledningskontoret erhåller under, 500 tkr för e-tjänsteplattform och samordnare. 1 miljon av ofördelade medel reserveras för Kommunledningskontoret. Facklig verksamhet har under flera år varit underbudgeterat och ett tillskott med 300 tkr lämnas för att korrigera obalansen. Totalt erhåller kommunstyrelsen en ramökning med 18,4 procent eller 19,9 miljoner kronor mot 2018 års budget. Samhällsutvecklingsnämnden Gatuverksamheten erhåller en minskning av ekonomiska ramen med drygt 2 miljoner kronor, dels uteblir en höjning av ekonomiska ramen med 760 tkr samt en ytterligare nedjustering med 1 miljon kronor. Det frivilliga arbetet med kommunalt bredbandssamordningsansvar prioriteras ned från, justering motsvarar 497 tkr. Under budgetposten översiktsplan tillförs 990 tkr för att arbeta vidare med översiktsplanen och programarbete. För att möjliggöra tillägget har ramen för verksamheten stadsbyggnaddetaljplaner justeras ned med 258 tkr. Ett belopp om 400 tkr tillförs för startande av ett medborgarråd. Budgetramen för verksamheten bostadsanpassning anpassas efter de två senaste årens utfall, vilket är innebär en minskning med 900 tkr. Exploateringsverksamhetens resurser minskas med 3 miljon kronor, vilket avser medel för sanering av markföroreningar. Kostnader för sanering kommer hanteras annorlunda i redovisningen om det avser försäljning av exploaterad mark. Totalt erhåller samhällsutvecklingsnämnden en ramminskning med 7,8 procent eller 3,8 miljoner kronor mot 2018 års budget.

4 Sida 4 av 23 Socialnämnden Nämnden erhåller 5,9 miljoner kronor i volymuppräkning, främsta mottagare av resurstilldelningen är SoL och HSL, men även hemtjänst, LSS och IFO erhåller en utökad ram på grund av fler invånare. Under SoL och HSL motverkas dock volymuppräkning av en minskning av SOL och HSL ramen med 2,4 miljoner kronor. Färdtjänsten erhåller 500 tkr i tillägg för att möta senaste årens kostnadsutveckling som delvis beror på ökat resande. Flyktingverksamheten utökas med 464 tkr vilket beror på en ombudgetering av medel från kommunstyrelsen eftersom nämnden föreslås få helhetsansvar för frågan. Totalt erhåller nämnden en ramökning med 2,4 procent eller 6,8 miljoner kronor mot 2018 års budget. Utbildningsnämnden Budgeten höjs med 42,7 miljoner kronor eller 6,4 procent mellan 2018 och, med bibehållen indexuppräkning 2% etc. samt budgetutrymme för lärarvolym. Utöver detta har budgetjusteringar genomförts motsvarande 4 miljoner kronor under förskola och grundskola eftersom en översyn av hyresavtal väntas medföra lägre lokalkostnader för nämndens verksamheter. Grundsärskolans bibehåller indexuppräkning 2% samt får den ekonomiska ramen minskad med 1 miljon kronor eftersom antalet elever bedöms vara något färre än tidigare bedömning. SFI och Vuxenutbildningen erhåller 200 tkr vardera utöver budget föpr samordning. Bygg och miljönämnden Bygg och miljönämndens är i hög grad avgiftsfinansierad (cirka 11 miljoner kronor i externa intäkter), omslutningen med kommunbidrag uppgår till cirka 22 miljoner kronor. Nämndens kommunbidrag justeras ned med cirka 1 miljon kronor under posten stadsbyggnad. Indexuppräkningen motsvarar 1 procent och sammantaget får nämnden en minskad kommunbidragsram med drygt 10 procent. Mål Knivsta kommun Målen är i inriktningsbeslutet följer hållbarhetsdimensionerna, socialt, ekologiskt och ekonomiskt, samt kvalitetsmål med fokus på digitalisering. I det justerade inriktningsbeslut för budgetåret lämnas de övergripande mandatmålen, inriktningsmålen och indikatorerna oförändrade, men nämnderna har ett viktigt uppdrag att analysera ambitionsnivån i målen kontra tilldelade resurser.

5 Sida 5 av 23 Budgetdirektiv för de kommunägda bolagen De kommunägda aktiebolagen är kommunens verktyg för en kvalitativ och effektiv verksamhet inom en rad olika verksamhetsområden. Bolagen är en del av kommunkoncernen och ska i sin dagliga verksamhet agera utifrån kommunens vision, strategier och mål. Bolagens ändamål och uppdrag regleras av bolagsordningen. Bolagen ska sträva efter att genom sin verksamhet uppnå både affärsnytta och samhällsnytta. Bolagen har, förutom sina bolagsändamål, som gemensam uppgift att bidra till att stärka Knivsta kommuns attraktivitet genom egen verksamhet och bidra till en hållbar utveckling av Knivsta kommun. I budgetdirektiven förtydligar ägaren, syftet, inriktningen och målen med bolagens verksamhet samt fastställande av avkastnings- och soliditetskrav. Borgensavgiften föreslås minska till 0,4 procent (0,5 procent) för kommunfastigheter i Knivsta AB och för Knivstabostäder förslås en oförändrad nivå om 0,3 procent. Den beräknade utdelningsnivån för är 14 miljoner kronor och riktar sig till både Kommunfastigheter i Knivsta AB och Alsike Fastighets AB. I ägardirektiven har inga förändringar av avkastnings eller soliditetskraven gjorts. Tidplan Det framtagna förslaget till inriktningsramar för den fortsatta budgetprocessen är starten för nästa steg i dialogen. Varje nämnd ska bearbeta och analysera förslaget med utgångspunkt i de föreslagna ekonomiska ramarna (driftbudget och investeringsplan) och därefter besluta om synpunkter med konsekvensbeskrivningar som lämnas till kommunstyrelsen senast 16 april. Alla nämnder ska också prova och se möjliga lösningar inom respektive ansvarsområde, som kan leda till ökade intäkter såväl som minskade kostnader för helheten (gäller även kommunala avgifter). Nämndernas lämnade skrivelser med synpunkter, konsekvenser och förslag ligger till grund för kommunstyrelsen prioriteringar till reviderat inriktningsbeslut. Förslag till tidplan för budgetprocessen Nämnderna tar beslut om synpunkterna på de ekonomiska ramarna senast den 16 april 2018 Förslag till justerat inriktningsbeslut klart till KS utskick den 14 maj 2018 Beslut av justerat inriktningsbeslut i kommunstyrelse 28 maj 2018 Förslag till Mål och Budget klart till KS utskick den 1 oktober 2018 Beslut om förslag till Mål och Budget i kommunstyrelse 15 oktober 2018 Beslut av Mål och Budget i kommunfullmäktige 21 november 2018

6 Sida 6 av 23 Bilaga 1 Mål Mål 1. Kvalitetsmål Knivsta kommuns verksamheter ska kännetecknas av god och hållbar kvalitet med invånarna i fokus Kvalitetsmålen utgår ifrån kommunens styr- och kvalitetsledningssystem Styrning och ledning (verksamhetsstyrning) 1:1 I kommunens förvaltning och i kontakt med invånarna är digitala tjänster norm Resultatet mäts Målet är Resultatindikator Nuläge genom riktat till UN, SN, Egen undersökning Antalet e-tjänster i kommunens SUN, av antal e-tjänster verksamheter och kvalitativ Ingen uppgift KS, för respektive analys BMN, nämnd under SMN Kommunens verksamheter kännetecknas av ändamålsenlighet, innovation och förenklade arbetssätt Ingen uppgift Egen undersökning av antal förenklingar som genomfört i verksamheterna under UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN Invånarperspektiv 1:2 Kommunen vitaliserar sitt demokratiarbete så att civilsamhället kan engagera sig och bidra till samhällsutvecklingen på ett meningsfullt sätt Resultatet mäts Målet är Resultatindikator Nuläge genom riktat till Invånarnas insyn, påverkan och förtroende KKIK mätning 2016 (2017) Resultat från kommunens kvalitet i korthet UN, SN, SUN, KS, BMN

7 Sida 7 av 23 1:3 Knivsta kommuns invånare ska få god service och på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information Resultatet mäts Målet är Resultatindikator Nuläge genom riktat till Resultat från KKiK, UN, SN, Andel av invånarna som Resultat 2016 var 87 mått 3 SUN, uppfattar att de får ett gott procent servicemätning KS, bemötande via telefon hösten BMN Andelen av invånarna som skickar en fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Resultat 2016 var 93 procent Resultat från KKiK, mått 1 servicemätning hösten UN, SN, SUN, KS, BMN Medarbetarperspektiv 1:4 Knivsta kommun har engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Hållbart medarbetarengage Medarbetarengagemang Resultat index 79 av 100, mang - index (HME) - motivationsindex år 2016 vartannat år (egen mätning) nästa mätning Medarbetarengagemang (HME) - ledarskapsindex Sjukfrånvaron Resultat index 78 av 100, år 2016 Sjukfrånvaro var 6,2 procent år 2016 Hållbart ledarskapsindex vartannat år (egen mätning) nästa mätning Sjukfrånvarostatisti k (egen mätning) Målet är riktat till UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN UN, SN, SUN, KS, BMN, SMN

8 Sida 8 av 23 Mål 2. Social hållbarhet Knivsta kommun ska, genom att växa på ett socialt hållbart sätt vara en bra kommun att bo och växa upp i 2:1 Barn och unga har en trygg uppväxt Resultatindikator Andelen elever som upplever sig vara trygga i skolan och fritiden Nuläge År 2014 var andelen elever som upplevde sig vara trygga i skolan i åk 2, 94,6 procent och i åk 5 och åk 9, 92.6 procent Resultatet mäts genom Liv hälsa ung, åk 7 och åk 9 (vartannat år, ) Målet är riktat till UN, KS 2:2 Barn och ungas användande av alkohol och andra droger ska minska Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom I åk 9 uppger 50 procent att de aldrig brukat alkohol, 7,3 Andelen elever i åk 9 som aldrig Resultat från Liv procent att de röker, brukat alkohol, tobak och narkotika hälsa ung 7,3 procent att de brukat narkotika år 2014 Målet är riktat till UN, KS

9 Sida 9 av 23 2:3 Knivsta kommuns skolor ska hålla god kvalitet Resultatindikator Alla elever i årskurs 9 är behöriga till gymnasieskola Det genomsnittliga meritvärdet för elever folkbokförda i kommunen Nuläge Läsåret 14/15 uppnådde 92,4 procent behörighet till gymnasieskola Läsåret 14/15 var det genomsnittliga meritvärdet 232,3 i kommunen (16 ämnen) Resultatet mäts genom Skolverkets redovisning för åk 9 läsår 18/19 Skolverkets redovisning för åk 9 läsår 18/19 Målet är riktat till UN UN 2:4 Knivsta kommuns vård och omsorg ska hålla god kvalitet Resultatindikator Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med kommunens hemtjänst (helhetsbedömning) Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med särskilt boende (helhetsbedömning) Andel brukare som är ganska eller mycket nöjda med individ- och familjeomsorgen (helhetsbedömning) Andel brukare inom daglig verksamhet, gruppbostad och boendestöd som trivs Nuläge Helhetsbedömning, andel brukare ganska/mycket nöjda 2016 var 90 % Helhetsbedömning, andel brukare ganska/mycket nöjda 2016 var 84 % Helhetsbedömning, andel brukare ganska/mycket nöjda 2016 (ingen uppgift) Andel brukare som trivs på daglig verksamhet/gruppbost aden/serviceboendet 2016 (ingen uppgift) Resultatet mäts genom Resultat från KKiK, mått 28 Resultat från KKiK, mått 25 Nationell brukarundersöknin g IFO (SKL) Nationell brukarundersöknin g funktionshinder (SKL) Målet är riktat till SN SN SN SN 2:4 Knivsta kommun ska ha en variation av boendeformer Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Andel hyresrätter i kommunen Den 31 december 2017 var andelen hyresrätter 14 %, enligt SCB. (15 % 2016) Andelen hyresrätter i Knivsta den 31 dec 2018 (SCB) Målet är riktat till SUN, KS

10 Sida 10 av 23 Mål 3. Ekologisk hållbarhet Knivsta kommuns utveckling ska styras av ekologisk hållbarhet 3:1 Knivsta kommun ska aktivt bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle Resultatet mäts Målet är Resultatindikator Nuläge genom riktat till UN, Antal fossilfria i Andel fossilfria i Andelen miljöfordon av SN, kommunen den 21 kommunen den 31 kommunkoncernens totala antal BMN, december 2015 var december (egen fordon SUN, 4 av ca 35 fordon mätning) KS Resultatindikator Antal kwh som produceras fossilfritt inom kommunen Nuläge Egen mätning Resultatet mäts genom Antal fossilfria kwh i kommunen den 31 december (egen mätning) Målet är riktat till SN, UN, BMN, SUN, KS Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts genom Andelen hållbara transporter Egen mätning egen mätning Målet är riktat till BMN, SUN, KS 3:2 Andelen ekologisk mat som serveras i kommunalt finansierad verksamhet ska öka Resultatindikator Nuläge Resultatet mäts Målet är genom riktat till Andel ekologiska Andel inköpta Inköp av ekologiska livsmedel livsmedel var 22 ekologiska livsmedel procent i kommunen första halvåret KS, SN första halvåret 2016 (KKiK)

11 Sida 11 av 23 Mål 4. Ekonomisk hållbarhet Knivsta kommunkoncern använder invånarnas skattemedel resurseffektivt, hållbart och ändamålsenligt, och är en attraktiv kommun för näringsliv och företagande 4:1 Knivsta kommun har god ekonomisk hushållning Resultatindikator Knivsta kommuns resultat uppgår till lägst 0,5 procent i förhållande till skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning Knivsta kommunkoncerns soliditet ska uppgå till lägst 10 procent inklusive pensionsskuld Nuläge Resultat år 2017: 26,9 miljoner kronor eller 2,9 procent skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning Knivsta kommunkoncerns soliditet uppgår till 18,2 procent inklusive pensionsskuld 2017 Resultatet mäts genom Årsbokslut Årsbokslut Målet är riktat till KS KS 4:2 Knivsta kommun ska främja entreprenörskap Resultatindikator Andelen av företagarna som är nöjda med kommunens myndighetsutövning Nuläge Nöjd kund index (NKI) kommunens myndighetsutövning var 72 av 100 år 2016 Resultatet mäts genom Andelen nöjda företagare med kommunens myndighetsutövning, öppna jämförelser (Insikt) Målet är riktat till KS, BMN, SUN

12 Sida 12 av 23 Bilaga 2 Ägardirektiv Kommunfastigheter i Knivsta AB I ägardirektiv tydliggör ägaren, syftet, inriktningen och målen med bolagens verksamhet. Bakgrund Kommunfastigheter i Knivsta AB bildades 2004, bolaget har uppdraget att förvalta kommunens verksamhetslokaler, såsom skolor, förskolor, sim- och sporthallar samt brandstation. Det kommunala ändamålet 1 Bolagets syfte är med iakttagande av kommunal självkostnadsprincip tillgodose Knivsta kommuns behov av verksamhetslokaler och för Knivsta kommuns räkning på bästa sätt äga och förvalta aktier och andelar i bolag till vilka överlämnats en för Knivsta kommun kommunal angelägenhet. Likvideras bolaget skall dess behållna tillgångar tillfalla Knivsta kommun. Föremålet för bolagets verksamhet 1 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Knivsta kommun, Äga, förvärva, avyttra, bebygga, förädla och förvalta fastigheter, tomträtter och anläggningar för huvudsaklig användning i Knivsta kommuns verksamhet samt bedriva härmed förenlig verksamhet. äga, förvärva, avyttra och förvalta aktier och andelar i bolag till vilka överlämnats en för Knivsta kommun kommunal angelägenhet eller som äger fastigheter eller fastigheter som avses ovan, samt bedriva härmed förenlig verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. 1 Bolagsordning antagen av kommunfullmäktige, KS 2014/124

13 Sida 13 av 23 Budgetdirektiv Knivsta kommun ska ses som en helhet. Den totala kommunnyttan ska ligga till grund för mål och ambitioner i kommunens olika verksamheter, vare sig de drivs i förvaltnings- eller bolagsform. Kommunfastigheter i Knivsta AB är således en del av kommunkoncernen med de krav detta ställer på beslutsfattande, information och samråd. I samverkan mellan bolaget och Knivsta kommun ska bolaget tillhandahålla kostnads- och driftseffektiva lokaler för den kommunala verksamheten. Bolaget har också att sträva efter, av miljömässiga och ekonomiska skäl, att ha energieffektiva fastigheter. Kommunfastigheter i Knivsta AB ska äga och förvalta fastigheter för att tillhandahålla kommunens verksamheter med ändamålsenliga lokaler och vara aktivt i att söka samordningsfördelar. Vidare ska bolaget aktivt finna fördelaktiga lösningar för kommunhelheten för friställda lokaler och fastigheter som kommunen inte vill utnyttja, genom att hyra ut lokaler externt, avyttra eller förädla fastigheter. Bolaget ska även förvalta andra fastigheter som ägs av kommunen enligt särskilda överenskommelser som tecknas mellan parterna. Bolaget ska tillse att de av bolaget ägda fastigheterna underhålles på ett sådant sätt att nedskrivningsbehov utöver normal planenlig avskrivning inte uppkommer. För detta ska bolaget upprätta en underhållsplan som årligen fastställs. Bolaget har att följa intentionerna i FN:s konvention om barnens rättigheter, sträva efter att lokaler har hög tillgänglighet och att inte någon stängs ute från kommunal verksamhet på grund av lokalens utformning. Kommunfastigheter I Knivsta AB ska när så är lämpligt samverka med kommunen och kommunens övriga bolag genom medverkan i gemensamma upphandlingar. Knivsta kommuns vision är vägledande för bolagets verksamhet och bolaget ska även implementera de policys som omfattar bolaget. Vid motstridighet mellan policy och bolagets möjlighet att på bästa sätt bedriva sin verksamhet kan styrelsen i enstaka fall göra undantag från policys. Alla avsteg ska dokumenteras i styrelseprotokoll. Kommunfastigheter i Knivsta AB ska i bygginvesteringar avsätta medel för konstnärlig gestaltning motsvarande 0,6 procent av investeringsutgiften i enlighet med Kommunfullmäktiges fastställda program för Konstnärlig gestaltning i Knivsta kommun. Bolagens styrelse ska i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagens stadgar redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av de specificerade målen med densamma. Utlåtandet ska vara så utformats att det kan läggas tillgrund för kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 och 1a kommunallagen.

14 Sida 14 av 23 För verksamheten gällande kommunala principer Eftersom bolaget bedriver kommunal verksamhet gäller självkostnadsprincip, likställighetsprincip och lokaliseringsprincip. Nedan förtydligas två av dessa för implementering i bolagets verksamhet. Lokaliseringsprincipen innebär att bolaget endast ska bedriva verksamhet inom det geografiska området Knivsta Kommun. Självkostnadsprincipen innebär att bolaget vid sin prissättning ska räkna med samtliga kostnader som vid normal affärsmässig drift är motiverade från företagsekonomisk synpunkt. Det innebär att relevanta interna och kalkylerade kostnader ska ingå. I självkostnaden ska även ingå kapitalkostnader samt skälig avkastning på det egna kapitalet. För bolaget gäller dessutom att det är den framtida självkostnaden som ska beräknas på lång sikt där bolagets underhålls- och ombyggnadsintervaller ska vara vägledande. Ägardirektiv för dotterbolag Upprättande av ägardirektiv för dotterbolag sker i samarbete med dotterbolagets styrelse och kommunstyrelsen. Beslut i KS/KF om ägardirektiv för dotterbolag förutsätter godkännande av moderbolagets styrelse. Ekonomiska och finansiella direktiv Kommunfastigheter i Knivsta AB resultatmål på lång sikt, ska uppgå till 3 procent per år av omsättningen. Därutöver ska bolaget långsiktigt säkerställa en soliditet som lägst uppgår till 10 procent. Informations- och samrådsskyldighet Kommunfullmäktiges yttrande skall inhämtas såvitt avser: Försäljning och förvärv av fastigheter Förvärv av aktieposter i andra bolag Övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt Ägaren, representerad av Kommunstyrelsen, ska hållas kontinuerligt informerad om: Ovanstående punkter för inhämtande av yttranden Större investeringar och strategiska beslut inom bolaget Förändringar av marknad och framtidsutsikter av större art

15 Sida 15 av 23 Bilaga 3 Ägardirektiv Knivstabostäder AB I ägardirektiv tydliggör ägaren, syftet, inriktningen och målen med bolagens verksamhet. Bakgrund Knivstabostäder AB är kommunens allmännytta bolag och dess bestånd uppgår till 491 hyreslägenheter. Det kommunala ändamålet 2 Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip, främja bostadsförsörjningen i Knivsta kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Knivsta kommun. Föremålet för bolagets verksamhet 3 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Knivsta kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och tomträtter med bostadslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt även med lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, används för kommunala verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett samband med den övriga verksamheten. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. Budgetdirektiv Knivstabostäder ska skapa trivsamma, trygga och attraktiva bostadsområden genom aktiva åtgärder och samarbete med kommunen, föreningsliv och andra organisationer. Knivstabostäder ska fortsätta att vidta åtgärder för att skapa långsiktigt hållbara fastigheter ur energi- och miljösynpunkt. Knivstabostäder har ett ansvar för att bygga nya bostadslägenheter för att möta det behov som skapas genom befolkningstillväxten i kommunen. Under år ska bolaget påbörjat byggnation av cirka 50 nya lägenheter. Knivstabostäder ska samverka med kommunen för att lösa boendet av socialnämnden identifierade behov. Parternas behov och skyldigheter i samverkan, avseende de identifierade behoven, ska årligen nedtecknas i ett avtal mellan bolaget och socialnämnden, där antalet lägenheter som står till kommunens förfogande ska uppgå till halva lägenhetsomsättningen under året. Bolaget har att följa intentionerna i FN:s konvention om barnens rättigheter och ska acceptera etableringsersättning som inkomst vid prövning av hyreskontrakt. 2 Bolagsordning antagen av kommunfullmäktige, KS-2014/125

16 Sida 16 av 23 Knivstabostäder ska när så är lämpligt samverka med kommunen och kommunens övriga bolag genom medverkan i gemensamma upphandlingar. Knivsta kommuns vision är vägledande för bolagets verksamhet och bolaget ska även implementera de policys som omfattar bolaget. Vid motstridighet mellan policy och bolagets möjlighet att på bästa sätt bedriva sin verksamhet kan styrelsen i enstaka fall göra undantag från policys. Alla avsteg ska dokumenteras i styrelseprotokoll. Knivstabostäder AB ska i bygginvesteringar avsätta medel för konstnärlig gestaltning motsvarande 0,6 procent av investeringsutgiften i enlighet med Kommunfullmäktiges fastställda program för Konstnärlig gestaltning i Knivsta kommun. Ekonomiska och finansiella direktiv Avkastningen på redovisat eget kapital ska uppgå till lägst 7,5 procent, det redovisade egna kapitalet skall inte minska realt. Avkastningskravet enligt ovan gäller före nedskrivningar föranledda av eventuell nyproduktion. Bolaget ska även se till att genomföra fastighetsunderhåll som säkerställer god standard och långsiktigt goda marknadsvärden på fastigheterna. De avkastnings- eller förräntningskrav som ställs innebär inte med automatik att motsvarande krav ställs på kontant årlig utdelning från bolaget. Merparten av de mervärden som skapas inom bolaget skall konsolideras, det vill säga arbeta vidare i bolaget för att klara bolagets investeringar och fortlevnad, till fromma för såväl bolagets kunder som för ägarna på längre sikt. Endast del av bolagets överskott föreslås utdelas till ägarna för omdisponering till andra verksamhetsområden eller för att minska ägarens skuldbelastning. Informations- och samrådsskyldighet Kommunfullmäktiges yttrande skall inhämtas såvitt avser: Försäljning och förvärv av fastigheter Förvärv av aktieposter i andra bolag Övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt Ägaren, representerad av Kommunstyrelsen, ska hållas kontinuerligt informerad om: Ovanstående punkter för inhämtande av yttranden Större investeringar och strategiska beslut inom bolaget Förändringar av marknad och framtidsutsikter av större art

17 Sida 17 av 23 Bilaga 4 Ägardirektiv Alsike Fastighets AB I ägardirektiv tydliggör ägaren, syftet, inriktningen och målen med bolagens verksamhet. Bakgrund Alsike Fastighets AB bildades hösten 1989 med syfte att utveckla och exploatera Alsike. Det kommunala ändamålet 3 Bolagets syfte är att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, utveckla och exploatera Alsike. Därutöver bistå Knivsta kommun med exploatering av andra potentiella områden inom Knivsta kommun. Försäljning av tomt- och kvartersmark ska bedrivas på affärsmässig grund och syfta till att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, främja utveckling av Alsike och Knivsta. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla ägaren. Föremålet för bolagets verksamhet 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Knivsta kommun planlägga, förvärva, låta bebygga, förvalta och försälja fast egendom samt att bedriva annan härmed förenlig verksamhet. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe. Budgetdirektiv Alsike Fastighets AB ska verka för att Alsike exploateras långsiktigt hållbart och därigenom skapa värden för sina ägare. I exploateringsarbetet för Alsike ska en samlad varierad bostadsstruktur eftersträvas, för att på sikt möjliggöra etablering av service i form av affärer, kollektivtrafik. Vidare ska bolaget verka för en avfart från E4:an vid Moralund och för att Alsike tågstation återuppstår, samt att cykelvägarna längs järnvägen mellan Alsike och Sävja sammanfogas. Bolaget ska även bistå/samarbeta med kommunen vid exploatering av andra områden inom Knivsta kommun, ett avtal ska upprättas mellan Samhällsutvecklingsnämnden och bolaget för utbyte av tjänster. Bolaget ska aktivt verka för att få arbetsgivare att etablera sig i Knivsta, med tonvikt på kunskapsintensiva företag och verksamheter. Bolaget ska främja lokalproducerade varor och tjänster när det är möjligt, i exempelvis upphandlingar. Alsike Fastighets AB ska när så är lämpligt samverka med kommunen och kommunens övriga bolag genom medverkan i gemensamma upphandlingar. Knivsta kommuns vision är vägledande för bolagets verksamhet och bolaget ska även implementera de policys som omfattar bolaget. Vid motstridighet mellan policy och bolagets möjlighet att på bästa sätt bedriva sin verksamhet kan styrelsen i enstaka fall göra undantag från policys. Alla avsteg ska dokumenteras i styrelseprotokoll. 3 Bolagsordning antagen av kommunfullmäktige, KS-2014/126

18 Sida 18 av 23 För verksamheten gällande kommunala principer Lokaliseringsprincipen innebär att bolaget endast ska bedriva verksamhet inom det geografiska området Knivsta Kommun. Bolaget ska drivas enligt affärsmässiga marknadsorienterade grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten. Ekonomiska och finansiella direktiv Alsike Fastighets AB har för sin egen verksamhet, ett resultatkrav som över en 5 års period uppgår till i genomsnitt 12 miljoner kronor per år före skatt. Avkastningen ska säkra bolagets långsiktiga ekonomiska åtaganden och möjliggöra utdelning till kommunen. Informations- och samrådsskyldighet Kommunfullmäktiges yttrande skall inhämtas såvitt avser: Förvärv av aktieposter i andra bolag Övriga frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt Ägaren, representerad av Kommunstyrelsen, ska hållas kontinuerligt informerad om: Ovanstående punkter för inhämtande av yttranden Större investeringar och strategiska beslut inom bolaget Förändringar av marknad och framtidsutsikter av större art

19 Sida 19 av 23 BILAGA 5 INRIKTNINGSRAMAR Finansförvaltning under kommunstyrelsen Budget 2018 KF-plan Budget INTÄKTER Kommunalskatt* Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift/strukturbidrag Lss-utjämning Slutavräkning SUMMA skatter och bidrag Fastighetsavgift Exploatering - vinst (exklusive infrastruktur) Statsbidrag maxtaxan/kommunbonus(byggnation) Riktade statsbidrag Avgifter förskola och skolbarnomsorg Avgifter äldreomsorg Hyresintäkter PO-pålägg (intern) SUMMA exploatering, avgifter och övrigt KOSTNADER Kommunbidrag KS medel för bokslutsreglering & medel vid investering Ks aktiv personalpolitik Reservation nämnder aktiv personalpolitik åren efter Ks ofördelade medel KS Skola 1:1 (datorer) Arbetsgivaravgifter Årets intjänade individuella del Pensionsförsäkringsavgifter Övriga pensionskostnader Löneskatt Rehabkostnader Pensionsutbetalningar Övriga kostnader SUMMA KOSTNADER FINANSIELLA intäkter & kostnader Internränta Utdelning helägda bolag (KFAB; AFAB) Externa finansiella intäkter Externa finansiella kostnader SUMMA FINANSNETTO

20 Sida 20 av 23 ÅRETS RESULTAT Fonderad exploateringsvinst % av skatter och bidrag % av skatter och bidrag Över/underskott i nuvarande budget 0,5% 0,6% 0,6%

21 Sida 21 av 23 Nämndernas planeringsramar DRIFTBUDGET Budget KF plan Budget Nettokostnad i tkr Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamhet Partistöd Övrig politisk verksamhet Räddningstjänst Totalförsvar och samhällsskydd Folkhälsa och hållbar utveckling Näringsliv och marknadsföring Serveringstillstånd Konsumentrådgivning och energirådgivning Budget & Skuldrådgivning Allmän fritid Idrotts- & fritidsanläggningar Bibliotek Allmän Kultur Flykting (integration) Kommunledningskontor Ekonomikontor HR-kontor Lönecentrum (Knivsta, Tierp och Älvkarleby) Fackliga kostnader Planering verksamhetslokaler Effektiviseringsbeting Summa Kommunstyrelsen DRIFTBUDGET Budget201 KF Budget201 Nettokostnad i tkr Samhällsutvecklingsnämnd Nämndkostnader plan Gator, vägar Trafikövervakning/Parkeringsavgifter Parker Naturvård Teknisk planering Bredband Översiktsplan Stadsbyggnad (detaljplaner) Miljöutveckling Bostadsanpassning Exploatering - verksamhet* Avfallsverksamhet Vindkraftverk Effektiviseringsbeting Summa Samhällsutvecklingsnämnd *) exploateringsvinster del av finansförvaltningen under KS

22 Sida 22 av 23 DRIFTBUDGET Budget KF plan Budget Nettokostnad i tkr 2018 Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunrevisionen DRIFTBUDGET Budget KF plan Budget Nettokostnad i tkr Samverkansnämnd Knivsta Heby Nämndkostnader IT-drift Summa Samverkansnämnd DRIFTBUDGET Budget KF plan Budget Nettokostnad i tkr Socialnämnd Nämndkostnader Vård & omsorg enl SOL och HSL LOV - hemtjänst & delegerad HSL Insatser enl LSS och SFB Färdtjänst/riksfärdtjänst Förebyggande verksamhet Individ- & familjeomsorg, vård o stöd Individ- & familjeomsorg, försörjn.stöd Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder ungdomar/nyanlända Effektiviseringsbeting Summa Socialnämnd DRIFTBUDGET Budget KF plan Budget Nettokostnad i tkr Utbildningsnämnd Nämndkostnader Förskola, barn 1-5 år Skolverksamhet & skolbarnsomsorg Grundsärskola Gymnasieskola, internt Gymnasieskola, externt Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Svenska för invandrare Ungdomsverksamhet Kulturskola Effektiviseringsbeting Summa Utbildningsnämnd

23 Sida 23 av 23 DRIFTBUDGET Budget KF plan Budget Nettokostnad i tkr Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader Stadsbyggnad Trafikplanering Miljö- och hälsoskydd Effektiviseringsbeting Summa Bygg- och miljönämnd Summa kommunbidrag / nettokostnad

24 MÅL OCH BUDGET MED PLANERINGSRAMAR FÖR REFORMER FÖR SKOLA, VÅRD OCH OMSORG KNIVSTA KOMMUN Facebook: Webbplats: wp.kristdemokraterna.se/knivsta/

25 Innehållsförteckning Förord... 1 Kristdemokraternas satsningar ü Fortsatt utveckling av grundskolan... 2 ü Fortsatt minskade barngrupper i förskolan... 2 ü Trivsam småstad... 2 ü Sänkt skatt... 3 ü Starkare civilsamhälle... 3 ü Lekplatser... 3 ü Sänkta parkeringsavgifter... 3 Reformer för ökad kvalitet och kostnadsanpassningar... 4 ü Budget i balans... 4 ü Stärkt ekonomisk styrning... 4 ü Tillväxt - Marknadsföring för välfärd... 4 ü Motverka utanförskapet... 4 ü Hemtjänstreform för ökad kvalitet... 5 ü Ny hyresmodell för ökad lokaleffektivitet... 5 ü Starkare civilsamhälle... 5 ü Upphandlad drift av äldreboenden... 5 ü Effektivare förvaltning... 5 ü Sälj vindkraftverket... 6 ü Utveckla besöksnäringen, företagandet och samarbetet med ideella sektorn ü Vinster från exploatering... 6 ü Försäljning av bostadsrätter... 6 ü Ökade öppettider i biblioteket... 6 ü Senareläggning av investeringar... 6 ü Nyttja överkapacitet av korttidsvård... 7 Förutsättningar... 8 Infrastruktur... 9 Hög kvalitet i välfärden Omvärld och utmaningar för Knivsta Boende & befolkning Ekonomiska utsikter Skatter... 12

26 Ekonomi Utveckling av teknik och digitalisering Demografi Knivsta Samhällsutveckling Ekonomiska ramar Uppdrag och mål för nämnder och styrelser Ordnad ekonomi med budget i balans Växande småstad och landsbygd med trivsamheten i fokus Plats för utveckling och kunskapsinhämtning Effektiv vård och omsorg med bibehållen kvalitet Blomstrande näringsliv och handel Nämnder Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Socialnämnden Samverkansnämnd Knivsta Heby Utbildningsnämnd Överförmyndarnämnd Kommunrevisionen Valnämnden Ägardirektiv, avkastningskrav och investeringsnivåer för kommunala bolag Kommunfastigheter i Knivsta AB Alsike fastighets AB Knivstabostäder AB... 29

27 Förord Skattehöjningar verkar ha blivit den kommunala patentlösningen då det saknas pengar. Så borde det inte vara. Kommunpolitiker och tjänstemän måste vända på varje befintlig skattekrona innan man höjer skatten. I den processen måste man ifrågasätta om all verksamhet verkligen tillhör kommunens kärnuppgifter: skola, vård och omsorg. Om så är fallet, är den kostnadseffektiv eller är den ineffektiv? Likt alla kommuner i Sverige har vi i Knivsta kommun besvärliga år framför oss. Varje kommunal skattekrona som inte spenderas effektivt är ett välfärdssvek. Det behöver vi sätta stopp för. Skattemedel ska gå till en bra skola, god vård och en äldreomsorg våra äldre kan lita på. Om skattekronorna kan användas mer effektivt och bättre prioriterat skulle också invånarna i varje kommun kunna få ut mer per investerad skattekrona. Det skulle innebära bättre skolor, äldreboendeplatser och annat väsentligt till lika eller lägre skattesats. Vi Kristdemokrater i Knivsta vill under bland annat fortsätta minska barngrupperna i förskolan med 0,8 barn/grupp, sänka parkeringsavgifterna och fortsätta utveckla grundskolan. Men viktigast av allt är att vi vill ha en trivsam småstad och sänker skatten år 2022 med 20 öre. Pontus Lamberg Kommunalrådskandidat KD Knivsta 1

28 Kristdemokraternas satsningar ü Fortsatt utveckling av grundskolan Det är viktigt för barn och unga att få en bra start i livet. Genom en bra utbildning ges rätt förutsättningar att få ett jobb och därmed komma in på arbetsmarknaden. För att lyckas med det krävs att vi har en skola där både eleverna och lärarna trivs, och att utbildningen är av hög kvalitet. Under innevarande mandatperiod har vi sett hur meritvärdet för Knivstas elever ökar och att allt fler blir behöriga till ett gymnasieprogram. Det är vi stolta över! Kristdemokraterna fortsätter därför att prioritera grundskolan kommande mandatperiod och det påbörjade arbetet med hälsofrämjande skolutveckling; läxhjälp på alla skolor; förstärkt elevhälsa och fortsatta lönesatsningar för skolpersonal samt digitalisering. ü Fortsatt minskade barngrupper i förskolan Små barn behöver små grupper i förskolan för att trivas och lägga grunden för en god uppväxt. Kristdemokraterna och Alliansen har under mandatperioden minskat barngrupperna i förskolan med i genomsnitt två barn per grupp. Barngrupperna är dock fortfarande väsentligt högre än Skolverkets rekommendation. Kristdemokraterna fortsätter därför att prioritera kvaliteten inom barnomsorgen med fortsatt minskade barngrupper, och budgeterar vi för att minska barngrupperna med i genomsnitt 0,8 barn per förskolegrupp. ü Trivsam småstad Att växa med den takt som Knivsta gjort den senaste femårsperioden medför ökade kostnader då expansionen hela tiden kräver nyinvesteringar ibland annat vägar, förskolor, skolor och äldreboenden. Enligt nuvarande planering behövs till exempel cirka 60 nya förskoleavdelningar till Detta innebär en stor ansträngning för kommunens ekonomi och riskerar att medborgare inte får plats på förskolorna eftersom de inte hinner byggas i tid. Kristdemokraternas budget innebär att vi bygger en trivsam småstad med försiktigare befolkningstillväxt. Avtalet med staten om att bygga 9000 lägenheter i en bilfri stadsdel i västra Knivsta är ej med i vår budget då vi vill omförhandla avtalet med staten. Detta för att kunna bygga en trivsam småstad där invånarna ges möjlighet att få ihop livspusslet, genom att till exempel möjliggöra för att kunna ta bilen för lämning och hämtning på förskolan. I Alsike vill vi fortsätta utvecklingen av en trädgårdsstad med blandad, småskalig bebyggelse med fokus på fristående hus och radhus, istället för de 6000 lägenheter som det planeras för i avtalet med staten. Landsbygden är viktig. Här skapas tillväxt för resten av kommunen genom produktion av bland annat livsmedel, energi och naturmaterial. Även på landsbygden vill vi fortsätta utveckla småhusbebyggelsen. Vi tror att om fler kan bo och arbeta på landsbygden kan den fulla potentialen förverkligas. Vi vill möjliggöra en utveckling som beaktar och bevarar den nuvarande bebyggelsen och landskapet. 2

29 ü Sänkt skatt Knivsta kommun har ett relativt högt skattetryck jämfört med motsvarande kommuner. Den kommunala skattesatsen uppgår till 20,91 kr per intjänad hundralapp. Läggs därtill landstingsskatten på så uppgår den till 32,62 kr. Från Kristdemokraternas sida beklagar vi att vi under mandatperioden ej fått gehör inom Alliansen för att göra nödvändiga reformer i syfte att sänka kostnaderna och öka kvaliteten inom kommunens verksamheter, och därmed också kunna sänka skatten. Genom reformer och stärkt ekonomisk styrning kan Kristdemokraterna under kommande mandatperiod sänka kommunalskatten med 20 öre år Skattesänkningen innebär att en person som tjänar kr/månad får ungefär 700 kronor om året i lägre kommunalskatt. Från Kristdemokraternas sida är detta den första av flera skattesänkningar vi vill göra samtidigt som vi arbetar för att reformera kommunens ekonomi och stärka verksamheternas kvalitet. ü Starkare civilsamhälle Den ideella sektorn, föreningar, byalag, stiftelser och enskilda människors engagemang och vilja att bidra till samhället, utgör en grundsten i en god samhällsgemenskap. Knivstas föreningar engagerar många kommuninvånare som gör ett fantastiskt ideellt arbete, inte minst gentemot många barn och ungdomar, genom att anordna bland annat träningar, cuper och läger. I syfte att underlätta det arbete föreningarna gör, ökar Kristdemokraterna kommunens stöd till föreningar som engagerar barn och ungdomar med 2,25 miljoner kronor. ü Lekplatser I takt med att Knivsta kommun växer måste vi aktivt jobba för att skapa attraktiva mötesplatser där människor kan mötas naturligt. Vi tror att lekplatser är en sådan viktig mötesplats, och en del i strävan efter att skapa den trivsamma småstaden. Knivsta kommun måste vara attraktiv för barnfamiljer, och då behöver grönområden kombineras med möjligheter för lek. Barn och unga som växer upp i den trivsamma småstaden Knivsta behöver ha tillgång till lekplatser som de kan leka i. Vi vill därför utveckla och rusta upp lekplatserna i kommunen. ü Sänkta parkeringsavgifter Att enkelt och billigt kunna pendla till och från Knivsta är en av alla kvaliteter som gör kommunen attraktiv. För att underlätta för alla pendlar samt få en levande handel i centrum behöver vi se till att fler kan resa in och parkera bilen för en rimlig peng. Kristdemokraterna har i sin budget därför budgeterat för att sänka parkeringsavgifterna. 3

30 Reformer för ökad kvalitet och kostnadsanpassningar ü Budget i balans Utan reformer och besparingar av kommunens ekonomi skulle det krävas en skattehöjning till 2021 med 1,25 kr. Skulle dessutom de konjunkturberoende intäkterna för markförsäljning minska riskeras ytterligare en skattehöjning om 1,40 kr. Inför har vi således en kommunekonomi som är i behov av reformer. Vid sidan av ovan satsningar innehåller Kristdemokraternas förslag till budget flertalet reformer som syftar till att öka kvaliteten i kommunens kärnverksamhet, det vill säga skola, vård och omsorg. Dessutom har vi förslag på reformer som anpassar kommunens kostnader samt säkerställer utvecklingen av kvaliteten i välfärden. Vi budgeterar för ett överskott om 0,6 procent, 2020 samt 0,4 procent 2021 och 0,3 procent ü Stärkt ekonomisk styrning Knivsta har högre kostnad inom många områden jämfört med motsvarande kommuner. Kristdemokraterna vill ha en aktiv belysning av samtliga områden i syfte att identifiera verksamheter där Knivsta har oskäligt höga kostnader. För att säkerställa en god framtida välfärd krävs att skattemedel och avgifter används i verksamheter som är kostnadseffektiva. Vi föreslår därför att verksamhetscontroller får ett nytt uppdrag. Uppdraget ska vara att genomlysa kommunens olika verksamheter i syfte att identifiera områden där Knivsta kommun har högre kostnader än standardkostnaden, samt föreslå åtgärder baserat på goda exempel från andra kommuner. Detta gäller såväl skattefinansierad som avgiftsbelagd verksamhet. Vidare föreslår vi att vissa projekt som ej rör kommunal kärnverksamhet såsom exempelvis försöken att bygga en kommunal ureahygieniseringsanläggning avbryts, och att det kommunala vindkraftverket som i snitt kostat kommunens skattebetalare över en miljon kronor per år den sista treårsperioden säljs. ü Tillväxt - Marknadsföring för välfärd Knivsta kommun har inte råd att bygga och driva all verksamhet i egen regi. Varje gång kommunen stoppar spaden i marken för att bygga en förskola eller skola ökar lokalkostnaden orimligt mycket. Kristdemokraterna föreslår därför en reform som syftar till att minska byggnationer i egen regi och istället låta välfärdsföretag i högre grad vara med och utveckla Knivsta. I nuläget pågår arbete för att ett antal privata förskole-, äldreboende-, LSS-boende- och skolföretag ska etablera sig i kommunen. Kristdemokraterna förstärker kommunens näringslivsarbete och marknadsföring för att fokusera på att locka välfärdsföretag till kommunen. Ska vi klara framtidens välfärd i en kraftig tillväxt krävs att fler aktörer investerar och bedriver välfärdsverksamhet i Knivsta. ü Motverka utanförskapet Att stå utanför arbetsmarknaden kan leda till långvarigt utanförskap. För många nyanlända boende i kommunen är dessutom vägen till ett första arbete lång. Idag är kommunens arbete för att minska utanförskapet splittrat på olika förvaltningar och nämnder. För att effektivisera arbetet och underlätta i det kommunala ansvaret för att minska utanförskapet föreslår Kristdemokraterna att Vuxenutbildningen, Svenska för invandrare och Arbetsmarknadsenheten slås ihop till en verksamhet. På så sätt kan byråkratiska kommunala hinder minskas och verksamheten effektiviseras och framförallt underlättas för den som är i behov av kommunens stöd att bryta utanförskapet och få ett arbete. 4

31 ü Hemtjänstreform för ökad kvalitet Knivsta har idag landets tredje dyraste hemtjänst och antalet hemtjänstpersonal en brukare träffar över en 14-dagarsperiod har ökat från 12 till 19 personer Hemtjänsten är i stort behov att reformeras i syfte att öka kvaliteten och minska kostnaderna. I Knivsta kostade en utförd timme inom hemtjänst 711 kr år Motsvarande timkostnad i Vallentuna var 351 kr och i Enköping 394 kr. Genomsnittskostnaden i Sverige var 401 kr/timme. I syfte att minska kostnaderna till riksgenomsnittet föreslås att bokslutsreglering per utförd hemtjänsttimme införs, till skillnad från dagens modell där beviljad hemtjänst bokslutsregleras. Vidare föreslås att ersättningen anpassas till riksgenomsnittet, dvs 401 kr per utförd hemtjänsttimme. För att lyckas med denna kostnadsanpassning och samtidigt öka kvaliteten i hemtjänsten föreslår Kristdemokraterna att hemtjänsten bolagiseras i två eller tre bolag som sedan försäljs eller överlåts till aktör med erkänt hög kvalitet. På detta sätt kan hemtjänstens kvalitet öka för brukarna samtidigt som kostnaderna anpassas mot riksgenomsnittet. ü Ny hyresmodell för ökad lokaleffektivitet För vissa verksamheter är dagens hyresmodell olämplig. Vi vill därför identifiera områden och verksamheter där en ny hyresmodell bör prövas i syfte att ge verksamhetsansvarig chef ett tydligare hyresansvar och därmed möjlighet att påverka sin verksamhet. Idag saknas incitament för verksamhetschefer att vara lokaleffektiva vilket är en orimlig modell i vissa verksamheter. ü Starkare civilsamhälle Den ideella sektorn, föreningar och enskilda människors engagemang och vilja att bidra utgör en grundsten i en god samhällsgemenskap. Knivstas föreningar engagerar många kommuninvånare och gör ett fantastiskt ideellt arbete, inte minst gentemot många barn och ungdomar. Kristdemokraterna reformerar därför kommunens stöd till föreningar som engagerar barn och ungdomar i syfte att mer medel ska nå föreningarna. År 2017 nådde endast 43 procent av budgetposterna allmän kultur och fritid föreningar och kulturutövare i kommunen. Vi föreslår en reform i syfte att öka stödet till föreningar som engagerar barn, ungdomar och kulturutövare. Vi mer än dubblar stödet till föreningar genom att öronmärka ytterligare 2,25 miljoner kr så totalsumman uppgår till totalt 4,22 miljoner kronor. ü Upphandlad drift av äldreboenden Knivsta kommun har idag två äldreboenden. Ett som drivs i kommunal regi och ett som drivs på entreprenad. Kristdemokraterna vill upphandla driften av båda äldreboendena i syfte att öka kvaliteten och försöka uppnå stordriftsfördelar. Baserat på dagens kostnader av Estrids- respektive Vilhelms gård bedöms denna reform spara 5,2 miljoner kronor per år utan att kvaliteten påverkas negativt. Att upphandla driften av det kommunala äldreboendet tar dock tid varför reformen endast får halvårseffekt. ü Effektivare förvaltning Kristdemokraterna föreslår att park- och fritidsförvaltningen slås ihop då det finns synergier att dra då verksamheterna till del är säsongsbetonad. I och med färdigställandet av Centrum för Idrott och Kultur torde möjligheterna till effektivisering mellan verksamheterna öka. Samhällsbyggnadsnämnden föreslås flyttas in under kommunstyrelsen och Bygg- och miljönämnden. 5

32 ü Sälj vindkraftverket De senaste sex åren har kommunens egna vindkraftverk gått med förlust. Kommunala vindkraftverk är ingen kommunal kärnverksamhet. Kristdemokraterna föreslår hela eller delar av vindkraftverket säljs till ett energibolag eller annan intressent. Att sälja vindkraftverket torde dock ta tid varför vi budgeterat för en erfarenhetsbaserad kostnad. ü Utveckla besöksnäringen, företagandet och samarbetet med ideella sektorn. I syfte att utveckla besöksnäringen och företagandet i kommunen, föreslår vi att kommunen söker samarbete med privata företag eller föreningar som kan driva arbetet. Vi behöver fortsätta stärka och utveckla Knivsta som besöksmål och företagarkommun. ü Vinster från exploatering I dagsläget består ca 5 procent (62 miljoner kronor) av kommunens årliga drift av vinster från markförsäljning. Detta gör att kommunens budget blir oerhört konjunkturkänslig. Skulle vinsterna från markförsäljningen minska eller upphöra motsvarar intäktsförlusten en skattehöjning motsvarande 1,40 kr. Kommunens beroende av vinster från markförsäljning bör därför minska. Med föreslagna reformer kan Kristdemokraterna minska beroendet av vinster från markförsäljning med 17% utan att höja kommunalskatten eller genomföra kvalitetssänkningar i kommunens kärnverksamheter såsom skola, vård och omsorg. ü Försäljning av bostadsrätter Knivsta har i nuläget ca 100 lägenheter varav 25 är bostadsrätter för bostadssociala ändamål. Vi vill succesivt sälja bostadsrätterna eftersom det inte är en kommunal kärnuppgift att äga lägenheter. Vidare är det rimligt att nyanlända, i de fall det är lämpligt, delar bostad varvid behovet av bostäder för bostadssociala ändamål ytterligare nedgår. ü Ökade öppettider i biblioteket Kristdemokraterna föreslår att biblioteket byggs ut med egen entré och att möjlighet till självservice utanför öppettider införs. På detta sätt bibehålls kommuninvånarnas möjlighet till boklån samtidigt som kostnaderna kan anpassas. ü Senareläggning av investeringar Kommunen har haft en hög investeringsgrad under många år och är hårt belånad. Vissa investeringar behöver en ung och växande kommun ta, men som allt annat handlar det om prioriteringar. För att klara en allt stramare ekonomi i framtiden är det nödvändigt att skjuta på vissa investeringar. Kristdemokraterna föreslår att Ängbyvallen bibehålls ytterligare ett antal år varför investering i ny fotbollsplan vid Kölängen senareläggs och genomförs tidigast Dessutom föreslås en ambitionsminskning från dagens förslag om att investera 50 miljoner kronor på nya fotbollsplaner vid Kölängen. Även byggnation av ny sporthall i Alsike. Istället får Alsikehallen utnyttjas mer liksom kommande sporthallar i Centrum för Idrott och Kultur. Planerna på nytt bibliotek i Alsike pausas tillfälligt till slutet av 2020-talet för att istället satsa på biblioteket i Knivsta. Planerna på en kretsloppspark stryks helt för överskådlig tid. 6

33 ü Nyttja överkapacitet av korttidsvård Sedan årsskiftet gäller en ny lagstiftning som rör samverkan mellan kommun och region för patienter som är utskrivningsklara från sjukhus men som fortsatt är i behov av korttidsvård. Knivsta kommun har ett korttidsboende med nio platser i egen regi. Beläggningsgraden på dessa korttidsplatser är förhållandevis låg i Knivsta till skillnad mot våra grannkommuner och övriga kommuner i länet. Genom att hyra ut platser till dessa kommuner frigörs vårdplatser på Akademiska sjukhuset samtidigt som patienter kan få den vård de behöver. 7

34 Förutsättningar Knivsta kommun ska vara en kommun präglad av frihet utan onödiga pekpinnar eller onödig inblandning av det offentliga och ge medborgarna service och förutsättningar för att leva goda liv. Ett samhälle ska byggas underifrån av individer, familjer, föreningar och företag. Inte genom ovanifrånlösningar. Utifrån detta kan vi bygga en samhälle på en gemensam värdegrund där människovärde, respekt och ansvar är ledord. Målbilden är ett trivsamt Knivsta både för familjerna och företagen - en attraktiv och trygg kommun att bo i. Vi Kristdemokrater står för subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå. Medborgarna i Knivsta ska ha valfrihet och det grundläggande ansvaret för sin barnomsorg, skola, arbete och fritid. Kommunen ska ha en stödjande roll i hur medborgarna lever sitt liv, inte styrande. För att detta ska fungera krävs att kommunen utgår från önskemål och behov hos medborgarna. Servicen ska i första hand utgå från detta. Fungerande familjer är viktigt för att ge våra barn och unga en trygg uppväxt, utan det har vi ingen fungerande kommun. Därför är det avgörande att kommunen erkänner alla de ovärderliga insatser som görs av anhöriga i barnomsorg, äldreomsorg, omsorgen om funktionsnedsatta och andra personer med särskilda behov och begränsande förutsättningar. Kommunen ska backa upp situationer där personer saknar naturliga kontakter och skyddsnät, och utgöra en garant för att ingen faller mellan stolarna i samhällsbygget. Vi står inför ekonomiskt besvärliga år. En hög befolkningstillväxt, skattessystemets utformning i kombination med en allt äldre befolkning, och där yngre gör ett allt senare inträde på arbetsmarknaden medför att skatteintäkterna ej ökar i den omfattning som är nödvändig. Som en ung kommun kräver Knivstas tillväxt ständigt nya lokaler i form av skolor, förskolor, serviceboenden, LSS-boenden, HVB-hem och fritidsanläggningar. Nyinvesteringar i lokaler är kostnadsdrivande och krävande, både i byggfasen men även då de ska förvaltas. Investeringen om ~ 400 miljoner kronor i Centrum för Idrott och Kultur medför att kommunens kostnad för idrotts- och fritidsanläggningar ökar från ca 6 mkr 2014 till ca 55 mkr

35 Vidare består mellan 5-6 procent av kommunens budget av vinster från markförsäljning. Detta är problematiskt då möjlighet till markförsäljning är konjunkturberoende och inte en långsiktig stadig intäkt. För att kunna säkerställa god välfärd inom vård, skola och omsorg krävs långsiktiga anpassningar till rådande läge. För att klara leverera välfärd med minskade intäkter krävs nytänkande, förenkling och digitalisering. Vår budget bygger på en långsiktighet inte bara över en mandatperiod utan även för nästkommande. Vi tror för att vi ska kunna bygga ett stabilt, trivsamt och tryggt samhälle krävs att vi planerar långsiktigt och tar ett större tag kring vissa frågor och reformer. För att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi krävs reformer för att konjunktursäkra kommunbudgeten, dvs minska beroende av vinster från markförsäljning. Samhället vi lever i idag förändras i en rasande takt, därför gäller det att vi inför varje investering tänker till hur vi kan lösa behovet på bästa sätt. Vi vill öka andelen välfärdsföretag som väljer att starta och utveckla verksamhet i Knivsta. Kan vi göra det kan vi minska kostnaderna för nybyggnation av lokaler för skolor och förskolor och istället låta företagen göra detta. Ny verksamhet som med god kvalitet kan bedrivas av andra aktörer än kommunen bör prövas. Riktade besparingar i sådant som ej är kärnverksamhet vård, skola och omsorg kommer att krävas. Infrastruktur Knivstas läge mitt i storstadsregionen Mälardalen med närhet till både Uppsala och Stockholm gör att rörlighet för medborgare är viktigt, men även för arbetspendlare som väljer att pendla in till kommunen. Kommunen ingår i Mälarregionen en av Europas snabbast växande med stark tradition av kunskap och kompetens tack vare erkända högre lärosäten. Knivstas geografiska läge i Mälarregionen med närheten till Arlanda och resten av världen tillsammans med en väl fungerande kollektivtrafik ger goda förutsättningar. En väl utbyggd infrastruktur för att öka rörligheten för medborgare är viktig, det säkrar även Knivstas tillväxt då allt fler väljer att pendla inom regionen för arbete och fritidsaktiviteter. Knivsta kommun ska ha lätt att attrahera välutbildad arbetskraft som tillgodoser företagens behov av kunskap och arbetskraft. Vi vill säkra tågavgångar på sträckan Stockholm-Knivsta-Uppsala genom att satsa på Knivsta station. Motorvägsavfart i Halmby för att avlasta Gredelbyleden behöver byggas, likväl behöver Gredelbyleden anses utgöra kroppspulsådern då det gäller transporter till och från Knivsta och Alsike tätorter. Vi behöver även här planera långsiktigt och ha i åtanke den snabba utvecklingen inom ändrade rese- och transportmönster. Teknikutvecklingen går fort på områden och hänsyn bör tas i planeringen för t.ex självkörande bussar på sikt. Men i dagsläget använder många invånare bilen som sitt primära fordonsslag. Även VA-lösningar och framförallt reningsverket är något som i dagsläget hämmar Knivstas utveckling. Vi ser att en anslutning till Käppalaförbundet för avlopp behöver komma till stånd snarast. 9

36 Hög kvalitet i välfärden Genom att säkra tillväxten i Knivsta kommer fler jobbtillfällen skapas och välfärden säkras. En hög kvalitet i välfärden är viktig för oss Kristdemokrater och därför vill vi ha en valfrihet med mångfald som ger möjlighet till utveckling för utföraren. Medarbetarna ska ha goda villkor, utmanande och varierande arbetsuppgifter. Knivsta ska vara det självklart val då det kommer till anställning. 10

37 Omvärld och utmaningar för Knivsta Boende & befolkning Knivsta kommun har procentuellt expanderat snabbast i Sverige, under 2017 ökade befolkningen med 4,3%. Sett över en fem årsperiod är ökningen hela 15%. Invånare och % ökning ,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Invånare Ökning Under 2017 färdigställdes 281 nya lägenheter i flerfamiljehus. Dock utgör fortfarande småhus den vanligaste bostadsformen 57,6% jämfört med näst vanligaste boendeformen som är bostadsrätter 14,7%. Under kommande decennier kommer vi möta utmaningar då vi kommer till demografin, vi kommer uppleva minskad andel människor i arbetskraften och vikande skatteunderlag som följd. En allt längre livslängd gör att gruppen äldre ökar, vilket gör att kostnaderna och utmaningarna för vård och omsorg ökar, även om allt pekar mot att de äldre kommer vara friskare överlag. 11

38 Ekonomiska utsikter Skatter Kommunalskatten för Knivsta kommun 2018 är 20,91%. Medianinkomsten i Knivsta kommun år 2016 är kr/mån Sveriges kommuners överskott var det högsta någonsin 2016, så även för Knivsta (+2,9%). För 2018 beräknar SKL att skatteunderlagstillväxten uppnår nominellt till 3,5% och förväntas ligga kring samma nivå 2020, vilket innebär att trenden med vikande skatteunderlagstillväxt fortsätter. Minskningen förklaras genom att antalet arbetade timmar förväntas sjunka. Den reala tillväxten för budgetåret beräknas till 0,4% till skillnad från 2016 års 2,6%. Detta gör att utrymmet för reformer och kvalitetsökning i kommunen minskar drastiskt. Detta kommer bli påtagligt då befolkningstillväxten fortfarande ligger på höga nivåer och stora investeringar kommer driva upp kommunens kostnader framöver. Även befolkningsprognosen från SCB visar att andelen av befolkning i arbetsför ålder inte beräknas öka i samma takt som tidigare. 12

39 Ekonomi Den ökade befolkningen förväntas leda till ökade kostnader inom alla åldersgrupper. Inom utbildningsområdet och för äldre i åldern 75-85år kommer ha en stor påverkan på kommunens ekonomi i framtiden. När befolkningsunderlaget blir större ökar även kommunens investeringar i nya lokaler och infrastruktur såsom gator och VA. Lokalkostnaderna tenderar att öka allt mer och äta upp utrymmet för att bedriva olika verksamheter. Eftersom nya investeringar medför en högre skuldsättningsgrad kommer kommuner framöver bli betydligt känsligare för förändringar i räntor med ökade kostnader som följd. Indirekt betalar kommunen de kommunägda bolagens räntor och kostnader via lokalhyror. Ju högre belåningsgrad i de kommunala bolagen desto högre blir kostnaden för kommunen i driftsbudgeten. Summerar man de åtaganden som bolagen har, märks att stora delar av skatteintäkterna redan är uppbundna, vilket gör att utrymmet för volym-,löne- eller kvalitetsökningar i verksamheterna är starkt begränsat framöver. Utveckling av teknik och digitalisering Samhället utvecklas snabbt med hjälp av teknik och digitalisering. Detta har bidragit till en förändrad tillvaro för människor och företag på kort tid, fenomenet är inget som lär avstanna de kommande åren. Förändringar av invånares och företags beteenden kommer synas likväl som för kommunen. Arbetssätt och förhållningssätt kommer ändras när det gäller sammankoppling, effektivitet och ekonomisk tillväxt men även arbetssätt kommer ändras. Ny affärsmodeller och möjligheter kommer växa fram till följd av smarta enheter, byggnader och betalningslösningar. Detta kommer visas genom en ökad konkurrens och behov av att omvärdera arbetssätt och processer. 13

40 Demografi Knivsta Knivsta har i genomsnitt sedan kommunen bildades 2003 haft en ökande befolkningstillväxt om 2,3% årligen. Intresset för att flytta till och bygga nya bostäder i Knivsta är högt. Utifrån detta och den bostadsbrist som finns i regionen förväntas tillväxttakten fortsätta i en snabbare takt än tidigare. Geografiskt förväntas tillväxten ske i tätorterna Knivsta och Alsike. Landsbygdens tillväxt hämmas dessvärre av Arlandas influensområde men även av den kommunala utbyggnaden av VA-nätet. Samhällsutveckling Kristdemokraterna vill utveckla Knivsta till en trivsam småstad. Knivsta kommun har ingått ett avtal med staten om att bygga två bilfria stadsdelar om lägenheter i västra Knivsta och lägenheter i Alsike. Stadsdelarna ska ha en täthet som är mer än fyra gånger högre än dagens tätaste miljonprogramsområden. Detta är ej förenligt med Krisdemokraternas vision om en trivsam småstad. Får vi väljarnas mandat i valet kommer vi verka för att omförhandla avtalet med staten för att bygga ett trivsamt Knivsta och fortsätta utvecklingen av villasamhället i Alsike. 14

41 Ekonomiska ramar Våra mål är: Budget i balans under perioden Oförändrad eller sänkt skattesats Minska andelen intäkter från exploateringsverksamhet Knivsta kommun står inför stora utmaningar. Bygget av en trivsam småstad innebär att fler invånare kommer ställa krav på en utökad kommunal service inom alla verksamhetsområden, liksom investeringar i utbyggd infrastruktur såsom gång- och cykelvägar, VA-lösningar och gator. Skattehöjningar tycks ha blivit den kommunala patentlösningen då det saknas pengar. Utan reformer och besparingar krävs en skattehöjning till 2021 med 1,25 kr. Skulle dessutom de konjunkturberoende intäkterna för markförsäljning minska riskeras ytterligare en skattehöjning om 1,40 kr. För att säkerställa god kvalitet i omsorg, skola och barnomsorg krävs besparingar och reformer inom framförallt andra områden än dessa. Politiker och tjänstemän måste vända på varje befintlig skattekrona innan skatten höjs. I den processen måste all verksamhet ifrågasättas om den verkligen tillhör kärnuppgifterna hos kommunen, om så är fallet, måste den ifrågasättas hur kostnadseffektiv den är. Görs det undviker man slöseri med skattemedel. Slöseri med skattemedel kan delas in i två kategorier, felaktiga prioriteringar och bristande effektivitet. Kristdemokraterna budgeterar för ett överskott Vidare vidtas åtgärder för att säkerställa kostnadsbesparingar för att undvika skattehöjning åren, 2020 och Enligt plan kommer en skattesänkning att göras 2022 med 20 öre, vilket leder till en bättre privatekonomi för invånarna och även det är välfärd. Kommunalskatt under planperioden ,91 20,91 20,91 20,91 20,71 Kommunskatt % 32,6 32,4 32,2 31, ,6 31,4 31, Knivsta Sverigemedel För att komma till rätta med den svåra ekonomiska situationen behöver den ekonomiska och politiska styrningen öka mot att fokusera på kommunens kärnområden skola, vård och omsorg för att klara välfärden. Långsiktiga reformer för besparingar behöver göras för att komma till rätta med ekonomin. För att få en effektivare organisation behöver synergieffekter utnyttjas dels i den politiska styrningen, genom att bland annat flytta samhällsutvecklingsfrågorna in i Kommunstyrelsen. Men även sammanslagning av flera likvärdiga budgetposter behöver göras. 15

42 Uppdrag och mål för nämnder och styrelser Huvudsakligen har vi identifierat de 5 viktigaste inriktningsmålen för att Knivsta kommun ska utvecklas på rätt sätt. Målen sätter fokus på en ansvarsfull kommun som på ett klokt sätt förvaltar skattebetalarnas pengar väl, med förutsättning för att medborgarna ska leva ett gott liv och få tillgång till bra skola, vård och omsorg. Knivsta kommun jobbar med mål- och resultatstyrning. Vilket innebär att politiker styr utifrån de mål som sätts upp och de resultat som uppnås inom varje verksamhet. Genom jämförelser med andra kommuner kan framgångar och utvecklingsområden identifieras, utifrån dessa jämförelser kan sedan planering och uppföljning ske. Allt för att Knivsta kommun ska ha en välfärd med fokus på att leverera kvalitet på service och tjänster till invånare och företagare. 1. Ordnad ekonomi med budget i balans 2. Växande stad och landsbygd med trivsamheten i fokus 3. Plats för utveckling och kunskapsinhämtning 4. Effektiv vård och omsorg med bibehållen kvalitet 5. Blomstrande näringsliv och handel Blomstrande näringsliv och handel Ordnad ekonomi med budget i balans Effektiv vård och omsorg Växande stad och landsbygd med trivsamheten i fokus Plats för utveckling och kunskapsinhämtning 16

43 1. Ordnad ekonomi med budget i balans Viktigt att komma ihåg är att kommunen inte förfogar över några egna pengar, utan vår välfärd finansieras via skattsedeln och därför är det viktigt att vi är återhållsamma med de medel vi förfogar över. Välfärdssystemet vi har valt att ha i Sverige uppdrar åt kommunen att bidra med välfärd åt sina invånare. Allt utöver skola, vård och omsorg och de lagstadgade områdena såsom myndighetsutövning, tillståndsgivning och infrastruktur ligger utanför kommunala kärnuppgifter och ska därför underordnas tidigare nämnda områden. Kristdemokraterna i Knivsta ska vara garanten för att skattemedel används på bästa sätt. Det är vi som politiker som måste leda arbetet för att hela tiden vässa kommunen. Respekten för invånarnas skattemedel måste öka. Vi vill investera i kommunens viktigaste uppdrag skola, vård, omsorg och stöd till de som behöver det mest. Här kan och ska Knivsta kommun göra mer istället för att satsa på dyra byggprojekt. Politik är att ta ansvar och göra prioriteringar, ibland innebär det att vissa projekt och intressen får vänta, men vi måste se till vad som är bäst för kommunen som helhet. För oss är det en självklarhet. Uppdrag: Samtliga nämnder och styrelser ska uppnå en ekonomi i balans som håller samma kostnadsnivå som rikssnittet. Ta fram en plan för avyttring av tillgångar som inte är strategiska för kommunen Ta fram en långsiktig investeringsplan med en horisont på 20 år kopplat till Översiktsplanen som återfinns i varje mål- och budgetdokument. 17

44 2. Växande småstad och landsbygd med trivsamheten i fokus Vi bor i en fantastisk kommun med variation mellan småstad och landsbygd. Närheten till naturen attraherar många att flytta hit, likväl som närheten till Stockholm, Uppsala och Arlanda med fantastiska möjligheter till utbildning och arbete. Detta gör att allt fler vill flytta till Knivsta kommun för att leva och arbeta. Vi ser att Knivsta ska utvecklas till en plats där familjer och företag kan utvecklas i en hållbar takt med trivsamheten i fokus. För att samhället ska upplevas som trivsamt och fungerande måste service såsom skolor, förskolor och äldreboenden finnas. Ge förutsättningar för marknadsföring av Knivsta kommun för att attrahera nya invånare och välfärdsföretag. Gruppen äldre ska vara en lika prioriterad målgrupp som barn i kommunens arbete. Knivsta ska behålla prägeln som en trivsam småstad, men fortsätta att utvecklas i lämpliga områden och takt. 18

45 3. Plats för utveckling och kunskapsinhämtning De unga är de som i framtiden kommer bidra till vår välfärd, därför är det viktigt att vi ger dem rätt förutsättningar för att komma ut i arbetslivet. Skolan ska ge den kunskap som behövs för att klara av arbetslivet, ett annat viktigt uppdrag som skolan har är att ge eleverna rätt förutsättningar för att bli goda samhällsmedborgare. Skolans uppdrag skapar förutsättningar för en god framtid, både för barnen, Knivsta och Sverige. Viktigt är att utbildningen baseras på beprövad vetenskap och forskning istället för politiska influenser för samtiden. Därför behöver lärarnas yrkesroll stärkas, möjligheten för lärarna att bedriva undervisning på ett bra och disciplinerat sätt tillvaratas och deras professionalism respekteras. Skolan måste återuppbygga en positiv kunskapstrend, genom beprövade pedagogiska metoder samt ordning och reda i klassrummen. Oavsett bakgrund ska höga förväntningar ställas på varje elev. Främst elever med mindre gynnsamma akademiska förutsättningar gynnas av en skola med hög kvalitet och höga kunskapskrav. När det gäller barnomsorg är det i första hand familjens ansvar. Kommunen ska bidra med förskola och omsorg när så behövs på grund av till exempel arbete och studier. Det är viktigt att möte familjer och barns särskilda behov hos exempelvis arbetssökande och ensamstående. Minskade barngrupper och valfrihet inom olika omsorgsalternativ är de enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn. Uppdrag: Uppmuntra välfärdsföretag att etablera verksamhet i Knivsta kommun Minska storleken i förskolans barngrupper, bland annat genom fler aktörer och olika driftsformer, till exempel familjedaghem och öppen förskola. Satsa på mer entreprenörsutbildning i samarbete med det lokala näringslivet för att stärka ungdomar i deras kunskap och vilja kring att starta och driva företag. Ta tillvara på lärare genom tydliga karriärvägar och kompetenskriterier för löneutveckling. 19

46 4. Effektiv vård och omsorg med bibehållen kvalitet I Knivsta kommun var väntetiden till särskilt boende 2017 i snitt 117 dagar, vilket innebär att kommunen tillhör de 10% som rapporterar längst väntetider i landet. Våra äldre i kommunen ska kunna leva ett värdigt och gott liv i trygghet. Hälsofrämjande insatser i ett tidigt skede är viktigt och integriteten likaså. Olika människor är i behov av olika lösningar, därför ska kommunen garantera en mångfald bland aktörer och utförare. Äldres erfarenheter ska tas tillvara som en tillgång i samhället, samtidigt som de äldre med vårdbehov ska tillförsäkras en värdig och god vård. Familjen är den gemenskap där de allra flesta får sin trygga uppväxt och fostras till goda samhällsmedborgare, familjen är samhällets främsta byggsten och ska ges stöd när problem uppstår. Socialtjänsten behöver ses som en hjälp och ska inte upplevas hotfullt. Uppdrag: Upprätthåll kvalitén och öka mångfalden genom att locka aktörer till Knivsta för att bedriva vård. Tjänster inom LSS, bostäder med särskild service, daglig verksamhet och assistans ska prövas inom LOV och LOU. 20

47 5. Blomstrande näringsliv och handel På samma sätt som familjerna är grunden för starka individer och vår framtid, är företag och organisationer grunden för vårt gemensamma välstånd. Utan ett blomstrande näringsliv med handel skapas inte arbetstillfällen, inkomster och tillväxt. Knivsta kommun måste inriktas på att stödja näringslivets utveckling och nyetableringar. Tillståndsgivning måste förenklas, och servicegarantier kopplas till besluten så att företagare och privatpersoner inte behöver vänta i onödan. Kommunala anläggningar ska vara tillgängliga för föreningslivet och föreningarna ska ges möjligheten att driva anläggningarna där så är möjligt. Det är viktigt att synliggöra hur mycket stöd som ges till föreningarna genom subventionerade halltider och att kommunen äger och betalar för anläggningarna. 21

48 Nämnder Kommunstyrelsen Förstärkta mål: - Stärkt ekonomisk styrning - Synliggör subventioneringen av idrotten - Lägre exploateringstakt - Satsning på lekplatser - Minskade P-avgifter - Självbetjäning på bibliotek för att förlänga öppettider och service - Senareläggning av investeringar i fritidsanläggningar såsom Vrå Sporthall och Kölängens fotbollsplaner. - Försäljning av vindkraftverket - Sammanslagning av park och fritidsförvaltningen - Satsning på marknadsföring för att få fler välfärdsföretag att etablera sig i kommunen Kommunstyrelsen styr och samordnar arbetet mellan kommunens verksamhet och ekonomi, följer upp och rapporterar till kommunfullmäktige och samordnar verksamheten mellan kommunens nämnder. De viktigaste uppgifterna för Kommunstyrelsen de kommande åren är att upprätta en ekonomi i balans, som förvaltar skattebetalarnas pengar väl. Månatliga ekonomiska rapporter behöver utvecklas med fler relevanta indikatorer för att på ett lättare sätt kunna följa kostnadsutvecklingen. Kommunstyrelsen har även ett ansvar för samhällsutvecklingen i kommunen. Knivstas geografiska läge längs Uppsala-Stockholmsträckan gör att många vill flytta till Knivsta kommun. Eftersom en efterfrågan om att flytta till Knivsta uppstår behöver kommunen bereda plats för fler bostäder men även utveckling av infrastruktur och serviceutbud. Utvecklingen måste planeras och genomföras på ett respektfullt sätt i förhållande till befintlig miljö och invånare. Detaljregleringen av bostadsbyggande måste kraftigt minska för att kunna öka byggtakten, en förutsättning för det och lägre byggkostnader är en nationell standard. I planeringen av framtidens Knivsta kommun vill vi uppmuntra till användandet av smarta och innovativa lösningar som dels kan öka attraktiviteten men även underlätta och minska kostnader för underhåll, en viktig aspekt är även rationellt resande genom en fungerande infrastruktur. Det innebär en flexibilitet i väl utbyggd kollektivtrafik som möjliggör förändring efter framtida miljömässigt hållbara transportslag samt en god tillgänglighet, både i tätorterna och på landsbygden. Knivsta kommun ska utvecklas till en modern och expansiv kommun som utvecklas med respekt för förutsättningarna och nuvarande invånare. Vi vill möta efterfrågan att bo och verka inom kommunen genom att möjliggöra för bostäder i olika prislägen, upplåtelseform och kvalitet. Det är inte minst viktigt för att motverka segregation, områden måste också planeras för att fungera dygnet runt med kontor, handel, bostäder samt nöje och fritid. Centrala Knivsta ska behålla sin karaktär men förtätas i stationsnära lägen. Knivsta kommun har i nuläget ca 100 lägenheter varav 25 st är bostadsrätter för bostadssociala ändamål. Vi vill succesivt sälja av bostadsrätterna. Vidare är det rimligt att dela bostad i de fall det är möjligt för att behovet av antal bostäder ska minska. De senaste sex åren har kommunens egna vindkraftverk gått med förlust. Kommunala vindkraftverk är ingen kommunal kärnverksamhet. Kristdemokraterna föreslår att hela eller delar av vindkraftverket säljs. 22

49 23

50 24

51 Bygg- och miljönämnden Nämnden är ansvarig för att uppgifter enligt byggavsnitten i Plan- och bygglagen och miljöbalken inklusive de lagar och föreskriver som hör till respektive lag. En väsentlig del i stadsbyggandet är bostadsbyggande. Utöver att fokusera på antalet bostäder som byggs är det också viktigt att tänka på hur det byggs. För att skapa attraktiva områden behöver det finnas en variation i form, höjd och färg. Bostäder som byggs ska planeras utifrån behov hos människor. Kommunal service i form av skola, förskola men även boenden för äldre och människor med funktionsnedsättningar måste integreras tidigt i planeringen. På ett tidigt skede måste trafikplaneringen integreras och goda möjligheter för gång-, cykel- och kollektivtrafik beredas. Nämnden har också till ansvar att långsiktigt säkra tillgång och kvalitet på grund- och dricksvatten. 25

52 Socialnämnden Förstärkta mål: - Hemtjänsten läggs hos välfärdsföretag - Estrids gård ska upphandlas för att öka kvaliteten och valmöjligheten Inom Socialnämnden återfinns kommunens vård och omsorgsåtaganden. Även arbetsmarknadsåtaganden och flyktingmottagande ryms inom nämnden. Arbetet ska präglas av valfrihet, delaktighet och värdighet. Vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges efter en helhetssyn för den enskild situation. Offentlig verksamhet kan inte till fullo tillfredsställa behovet av närhet och gemenskap för den enskilda medborgaren, därför har det civila samhället en viktig funktion. Verksamheterna bör utveckla samarbetet med anhöriga, föreningar och andra ideella krafter. Mångfald och valmöjligheter för invånarna utvecklar omsorgen, därför ska offentliga såväl som privata aktörer välkomnas att etablera sig i Knivsta kommun. Grundförutsättningen för en löpande kvalitet är genom löpande utvärdering och uppföljning, oavsett utförare. Lagen om offentlig upphandling (LOU) är en upphandlingsform som kan främja den enskildes trygghet och stabilitet, samtidigt som den också tar ifrån den enskilde makten att själv få välja omsorg. LOU och lagen om valfrihet (LOV) ska gå hand i hand, och står inte i motsattsförhållande till varandra. Samverkansnämnd Knivsta Heby Samverkansnämnden har ansvaret för kommunernas IT-verksamhet. Nämnden har ansvar för driften och det strategiska arbetet för IT. Nämnden svarar för att ge verksamheterna möjligheten och verktygen för att kunna digitalisera och effektivisera sina processer. 26

53 Utbildningsnämnd Förstärkta mål: - Minskning av barngrupperna i förskolan med 0,8 barn/grupp. - Fortsatt utveckling av grundskolan, inga neddragningar. Alla familjer ser olika ut och har olika förutsättningar och önskemål. Föräldrar ska ha stor valmöjlighet att kunna välja den omsorgsform som passar deras situation och deras barn bäst. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolan ska präglas av god kvalitet och det ska finnas personal med både pedagogisk och omvårdande kompetens. Kommunalt drivna och enskilda förskolor, samt pedagogisk omsorg ska ges samma ekonomiska och resursmässiga förutsättningar. Små barn behöver små grupper i förskolan. Kristdemokraterna och Alliansen har under mandatperioden minskat barngrupperna i förskolan med i genomsnitt två barn per grupp. Barngrupperna är dock fortfarande högre än Skolverkets rekommendation. Kristdemokraterna fortsätter därför att prioritera kvalitén inom barnomsorgen med fortsatt minskade barngrupper och budgeterar vi för att minska barngrupperna med i genomsnitt 0,8 barn/förskolegrupp. Även de öppna förskolorna fyller en viktig roll för barn till föräldralediga föräldrar. Samlokalisering av olika verksamheter som rör barn och familjer behövs, i förstahand öppen förskola, BVC och socialtjänsten, så kallade familjecentraler. Här behövs samordning mellan Knivsta kommun och regionen, men med familjecentraler skulle det uppstå synergieffekter. Skolans uppgift är att ge varje elev kunskap som är nödvändig för att leva och verka i ett modernt samhälle. Skolan ska ha en tydlig värdegrund med utgångspunkt i den etik och människosyn som förvaltas av den västerländska idétraditionen. Ett fritt skolval skapar motivation hos elever och föräldrar och ger lärare möjlighet att undervisa elever som går i den skola de valt. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Därför ska extra stöd ges till elever med särskilda behov. Detta ska gälla både grundskolan och gymnasieskolan. 27

54 Överförmyndarnämnd Nämnden utövar tillsyn över ställföreträdares förvaltning av huvudmäns tillgångar. Överförmyndarnämnden är ett samarbete med kommuner i Uppsala Län. Knivsta kommuns kostnadsandel i ÖFN beräknas efter folkmängd. Kommunrevisionen Fullmäktiges organ för den demokratiska kontrollen i kommunen är revisorerna. De granskar nämndernas och de kommunala bolagens ekonomi och verksamhet varje år och lämnar en revisionsberättelse till kommunfullmäktige. Valnämnden Valnämnden sköter kommunens uppgifter vid val och folkomröstningar. Under är det Val till EU-parlamentet som ska förrättas. 28

55 Ägardirektiv, avkastningskrav och investeringsnivåer för kommunala bolag Samtliga bolag ska arbeta utifrån nyttan för medborgarna genom vad som är bäst för koncernen. Kommunfastigheter i Knivsta AB Bolaget äger, sköter och förvaltar fastigheter för kommunens verksamheter såsom skolor, förskolor och sporthallar. Kommunens kärnuppgifter är inte att hyra ut kommersiella lokaler. I vissa lägen kan det dock vara berättigat under viss tid och i vissa geografiska lägen. Alsike fastighets AB Alsike Fastighets är ett dotterbolag i Kommunfastigheter i Knivsta AB. Bolagets uppdrag är att förvärva och anlägga kommunalteknisk infrastruktur samt sälja mark i Knivsta kommun. I dagsläget är det Alsike Fastighets AB som äger mark för exploatering. Knivstabostäder AB Kommunbostäders mål är att äga och förvalta beståndet av bostadsfastigheter i Knivsta kommun. 29

56 INVESTERINGSPLAN Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt perioden Fritid och kultur Bibliotek, inventarier Befintliga sporthallar och simhall, utrustning Övriga anläggningar utrustning CIK - utrustning CIK utemiljö Nya fotbollsplaner Knivsta Renovering spontanidrottsplats Thunman Utveckling av elljusspår/belysning Konst, underhåll och inventering Renovering av konstgräsplan Vrå idrott och kultur, utemiljö SUMMA Fritid och kultur Gemensam stödverksamhet Möbler och arkiv Programvara adm (politiker) Programvara ekonomisystem Programvara e-handel Programvara beslutsstödssystem (styrning och ledning) Webbutveckling Intranät/virtuell arbetsplats Utbyggnad av ärendehanteringssystem (P360) Dokumenthantering Nämndprocessen Arkiv och E-arkiv Kommunhuset ospecificerat, lokalansvarig SUMMA Gemensam stödverksamhet Måltidsverksamhet, utrustning & inventarier KS ofördelade investeringsmedel SUMMA Kommunstyrelsen Samhällsutvecklingsnämnd Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt perioden TRP Gredelbyleden/Boängsvägen Gredelbyleden, stadsgata Underhållsasfaltering bef. gatunät Reinvestering belysning Förtätning belysning TSHÅ

57 GC-väg landsbygd, medfinans Vassunda Uppsala Reinvestering GC-nät Centralvägen förlängning och ombyggnad av Södervägen GC-väg Kölängens förskola GC Kölängsvägen norra fram till Gredelbyleden friluftsåtgärder Kölängen information och tillgängliggörande av natur ospecificerad maskin och utrustningsinvest Återvinningscentral löpande ospecificerat SUMMA Samhällsutvecklingsnämnd EXPLOATERING - Samhällsutvecklingsnämnd Kilen Sågen - Infastruktur Förtätning östra Knivsta Östra Ängby Margaretahemmet Västra Ängby Ängby IP Ängby industriområde Nydal - Infastruktur Centrala Ängby - Infrastruktur AR - Infrastruktur Södra AR Inköp av mark och fastigheter för exploatering Ofördelade medel exploatering* SUMMA EXPLOATERING - Samhällsutvecklingsn Samverkansnämnd (Knivsta Heby) Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt perioden Nät och datakommunkation Serverplattform/datacenter Printplattform Klientplattform Device för internleasing Nämndens ofördelade investeringsmedel* SUMMA Samverkansnämnd (Knivsta Heby)

58 Bygg- och miljönämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt perioden Digitalisering - innovation Nämndens ofördelade investeringsmedel* SUMMA Bygg- och miljönämnden Socialnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt perioden Verksamhetssystem VO Nämndens ofördelade investeringsmedel* SUMMA Socialnämnden Utbildningsnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt perioden Alsike skola, Inventarier och läromedel reinvestering Brännskärrsskolan, Inventarier och läromedel reinvestering Genomförande IT-plan, IT-investeringar reinvestering Lagga- / Långhunda förskola & skola, reinvestering Inventarier och läromedel Ängbyskolan, Inventarier och läromedel reinvestering/utökad verksamhet Thunmanskolan, Inventarier och läromedel reinvestering Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inventarier reinvestering och läromedel Diamantens fsk, Inventarier och läromedel reinvestering Gredelby förskola, Inventarier och läromedel reinvestering/utökad verksamhet Högåsskolan, Inventarier och läromedel reinvestering Ny skola Alsike Nord, Inventarier och reinvestering/nyinvestering läromedel Segersta skola, Inventarier och läromedel reinvestering Högåsskolans fsk, Inventarier och läromedel reinvestering Lustigkulla förskola, Inventarier och reinvestering läromedel Ny förskola Kölängen, Inventarier och reinvestering/nyinvestering läromedel Ny skola Ängby, Inventarier och läromedel reinvestering/nyinvestering Tallbacken/Tärnan, Inventarier och läromedel reinvestering/utökad verksamhet Trollskogens förskola, Inventarier och reinvestering läromedel Lilla brännkärrs förskola, Inventarier och reinvestering läromedel Sjögrenska gymnasiet, Inventarier och reinvestering läromedel Verktygslådan inventarier och läromedel reinvestering Stöd och konsultationsteam, Inventarier och reinvestering läromedel Skolhälsovården, Inventarier och läromedel reinvestering

59 Vuxenutbildning och SFI, Inventarier och reinvestering läromedel Ungdomsverksamhet, Inventarier och reinvestering läromedel Kulturskolan, Inventarier och läromedel reinvestering Nämndens ofördelade investeringsmedel* SUMMA Utbildningsnämnden SUMMA INVESTERINGSRAM *) Ofördelade och ospecificerade medel disponeras efter beslut i respektive nämnd 33

60 Vänsterpartiets förslag till Mål & ekonomiska ramar inriktningsbeslut 28 maj 2018