Delprojekt verksamhet BOIC. Per Karlsson

Transkript

1 Delprojekt verksamhet BOIC Per Karlsson

2 Bild- och interventionscentrum (BOIC) Västra Götalandsregionen 2 2 Hur veta att BOIC skapar förbättring i viktiga vårdprocesser?

3 3

4 PET-verksamheten i BoIC Jakobína Grétarsdóttir, projektledare Eleonor Vestergren, 1:e sjukhusfysiker 4

5 Belysa: PET-verksamhet i BoIC Uppdrag för PET verksamhet i BoIC utifrån ett samlat regionalt perspektiv med utgångspunkt i dagsläget och med siktet på Krav, arbetsformer, val av producerad radiofarmaka, patientflöden, logistik, bemanning och behov av rekrytering skall belysas. Möjlighet till geografiskt lokala patientundersökningar med centralt kompetensstöd för ledning av undersökningen samt central tolkning skall värderas. 5

6 PET-verksamheten i BoIC Alla verksamhetschefer på SU, förvaltningschefer inom sjukhusen i VGR och sektorsråden inbjöds att nominera vårdprocesser samt deltagare i arbetsgrupper 6

7 Kärngrupp Projektledare Jakobína Grétarsdóttir, enhetschef Eleonor Vestergren, 1:e sjukhusfysiker Peter Gjertsson, verksamhetschef Helena Ruusvik, specialistläkare Rauni Rossi Norrlund, specialistläkare Medicinsk fysik och teknik Medicinsk fysik och teknik Klinisk Fysiologi Klinisk Fysiologi Radiologi 7

8 Prioriteringar 2012 Förväntningar på PET verksamhet i BoIC Diagnosgrupper Patientunderlag Val av radiofarmaka Regionalt perspektiv 8

9 Arbetssätt Intervjuer med de nominerade Intervjuer med utvalda processägare från Regionalt Cancercentrum Möte med företrädare för nuklearmedicin i Regionen 9

10 Nominerade Bengt Bergman Lungonkologi Intervju Pernilla Dahm Kähler Gynekologi Intervju Christopher Schaufelberger Reumatologi, Intervju Filip Bergquist Neurologi Intervju Per Albertsson Onkologi Intervju Johan Stranne och David Lyrdal Urologi Intervju Mats Johansson Högfeldt Neurokirurgi Intervju Lars Axelsson Öron, näsa, hals Intervju Helena Filipsson Endokrinologi Intervju Viktor Johansson och Roger Olofsson Kirurgi 10

11 Inbjudna regionala processägare Marianne Jarfeldt Barncancer Intervju Michael Hermansson Esofaguscancer Intervju Herman Nilsson Ehle Lymfom Intervju Susanne Ottosson Kolorektal cancer Tid bokad Magnus Rizell Anders Thune Levercancer Pankreascancer Lars Erik Hansson Ventrikelcancer Marie Sjögren Hjärntumörer Cecilie Blimark Myelom Hege Garelius Leukemi Ej aktuellt 11

12 Frågor Vilka stora diagnosgrupper kommer att vara aktuella för PET/CTundersökningar? Finns det några mindre grupper där PET/CT kommer att vara av avgörande betydelse för diagnostik och fortsatt behandling? Hur stora är de olika patientgrupperna? Kan du nämna några intressanta tracers inom ditt område? Vilka trender finns? Kommande behov för forskning och kliniska studier? Behov av utbildning? 12

13 Lungcancer 700 PET/CT per år 18 FDG De 500 av dessa undersökningar som görs vid utredning bör göras inom 3 dagar PET vid lägre misstankesgrad skulle innebära många fler undersökningar Eventuell screening skulle mångdubbla antalet PET/CT 13

14 Urologi Prostatacancer PET/CT per år Ej FDG Blåscancer PET/CT per år Peniscancer 10 PET/CT per år Njurcancer 240 PET/CT per år Ökande antal med us av små njurtumörer samt evaluering efter behandling av metastaserande njurca. 14

15 Lymfom Hodgkins 50 PET/CT per år Non Hodgkins 15 PET/CT per år, Gäller idag. Flerdubblas om man ändrar till PET vid diagnos % av dessa är i mycket dålig skick, snabb behandling krävs vilket innebär PET/CT inom något dygn. CNS lymfom 10 PET/CT per år Mediastinala lymfom med resttumörer Få PET/CT per år 15

16 Gynekologi Ovarialcancer 220 PET/CT per år Cervixcancer 125 PET/CT per år Vulvacancer 55 PET/CT per år Corpuscancer 140 PET/CT per år 16

17 Onkologen PET/CT är mycket användbart vid dosplanering. Önskemål om PET på plats. Viktigt att patienten är i terapiposition. Om PET/CT görs i terapiposition kan stadieindelning samordnas med PET/CT för dosplanering. PET/CT användbar för tidig responsevaluering både för strålbehandling samt för medicinsk onkologisk terapi Totalt kanske upp till 500 PET/CT för dosplanering per år 17

18 Onkologi dosplanering Neurokirurgi (OER och CBF) Kardiologi (CFR) Corpuscancer Cervixcancer Ovarialcancer Njurcancer Prostatacancer Kolorektal cancer Lungcancer Antal undersökningar per år

19 PET/CT på Sahlgrenska Dagsläget 1 PET/CT kamera 99 % 18 F FDG (från Lund) Ca 1500 patienter om året Mer än 80 % polikliniska patienter 19

20 Slutsatser - patientunderlag Onkologiska patienter dominerar Från intervjuer som gjorts hittills: 3600 undersökningar per år PET/CT vid dosplanering utgör en viktig del Samordning med diagnostisk undersökning Akuta undersökningar (inom ett tre dygn) förkommer Viktiga diagnosgrupper saknas ännu t.ex. demens och somliga tumörgrupper 20

21 Radiofarmaka tracers Slutsatser Det finns önskemål om annan radiofarmaka än FDG Prioritering måste göras inför starten Rekrytering av radiokemist nödvändig pågår 21

22 Radiofarmaka Funktion Användningsområde F-18-fluorodeoxyglucose (FDG) Upptag av glukos Diverse cancerdiagnoser och infektioner F-18-thymidin (FLT) Proliferation Lymfom, njurcancer F-18-fluoride (NaF) Skelettupptag Metastaser i skelett F-18 fluoromisonidazole (FMISO) Metabolism i hypoxiska miljöer F-18-squalamine Angiogenesis Lungcancer F-18 DOPA Dopaminsynthes F-18-fluoroethyl-1-tyrosine (FET) Diverse cancerdiagnoser Insulinom, dopaminreceptorer Skilja strålskada från recidiv C-11-PiB Amyloid-ligander Demensutredningar C-11-flumazenil Amyloid-ligander Epilepsi C-11-acetate C-11-methionin, proteinsyntes C-11-hydroxyefedrin Metabolism och blodflöde Proteinsyntes Njurcancer C-11-5-HTP Serotoninsyntes Binjurar Hjärntumörer, gliom, lymfom Feokromocytom, sympatisk myokard Choline med C-11 eller F-18 Membransyntes Prostatacancer Hypoximarkörer Syresättning i tumörer Diverse tumörer O-15 Blodflöde Subaraknoidal blödning Ga-68 Dotatate eller Dotatoc Somatostatinanalog Endokrina tumörer Rb-82-klorid Hjärtdiagnostik 22

23 Regional förankring Sören Sandström Timo Melakari Markus Håkansson Gert Hermansson Staffan Redfors SkaS NU sjukvården SÄS Klinisk fysiologi Östra Barnradiologi Klinisk fysiologi Slutsats: I dagsläget inga planer på egen PET/CT men beredskap för framtiden 23

24 Ur Slutrapport Projekt Verksamhet, BOIC Arbetsgrupp Diagnostik/Radiologi projektledare Lisbeth Denbratt 24

25 Uppdrag och syfte Med etableringen av BoIC skapas en ny infrastruktur för diagnostik/radiologi Uppdraget var att inledningsvis, som en förstudie kartlägga tio patientproces ser (dagsläge) samt därefter spegla vilka möjligheter som BoIC innebär utifrån ny medicinsk kunskap, medicinsk teknik samt logistik. 25

26 Förfaringssätt Styrgruppen för Delprojekt Verksamhet i BoIC inbjöd samtliga verksamhetschefer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, förvaltningschefer inom sjukhusen i Västra Götalandsregionen och sektorsråden att nominera vårdprocesser samt deltagare i arbetsgrupper runt diagnostik/radiologi i BoIC. 45 processer identifierades som direkt knutna till diagnostik/radiologi 23 personer nominerades att delta i diagnostik/radiologi process Många nominerade processer omfattar såväl radiologi, PET och intervention/ hybridingrepp. Projektledarna uppfattade sambanden mellan diagnostik/radiologi och Intervention /hybrid särskilt starkt. 26

27 Förfaringssätt Skriftliga frågor rörande arbete i BoIC sändes ut till de nominerade personerna och utrymme gavs för egna synpunkter och reflektioner. Svaren insamlades vid intervjuer, enskilt eller i grupp. Svaren sammanställdes och presenterades därefter vid stormöte där alla nominerade personer till grupperna diagnostik/radiologi respektive intervention /hybrid kunde deltaga. 27

28 Kärngrupp Diagnostik/Radiologi En mindre arbetsgrupp bildades för stöd och råd rörande projektets genomförande bestående av: Bengt Bergman, lungmedicinare SU/S och Borås Elisabeth Bjurklint, verksamhetsutvecklare radiologi SU Carina Gagnér, radiolog Kungälv Birgitta Leiram, neuroradiolog SU/S 28

29 Tio processer i BoIC Urvalet av processer beaktade faktorer som stora patientvolymer, särskilt komplexa samordningsbehov och akut karaktär men framför allt vägdes in om nominerad person fanns knuten till processen. Lungcancer Stroke Trauma Oklar bröstsmärta Prostatacancer Bipolär sjukdom och schizofreni Spondylartrit Hjärntumör Njurmedicinsk remiss och njurartärstenos Kolorectal cancer inkl Levermetastas vid kolontumör 29

30 Lungcancerprocessen Remiss till lungmedicin Övrig utredning inkl bronkoskopi Lungröntgen CT-thorax Extern granskning PET-CT CT-ledd punktion MR hjärna MDC Operation Strålbehandling Cytostatika Kontroll lungrtg År 1-2 var 3:e mån År 3-5 var 6:e mån Kontroll CT År 1-5 var 6:e mån Kontroll lungrtg CT PET-CT Alltid i BoIC På hemort, i BoIC för Göteborgare och ibland för regionpatient 30

31 Lungcancerprocessen Underlag från Bengt Bergman, Lungmedicin, Sahlgrenska sjukhuset. Flödesschemat beskriver utredning behandling och uppföljning av lungcancer. Remiss kommer till Lungmedicinsk enhet vid misstanke om lungcancer. Lungröntgen och CT-thorax kan vara utförd, på hemorten eller radiologi SU. För möjlig kurativ behandling är PET-CT förstahandsval för diagnostik. I utredning ingår även en bronkoskopi med provtagning. Om inte diagnos erhålles från detta görs CT-vägledd biopsi på röntgen av radiolog (15%) Vid icke småcellig lungcancer utan visad spridning utförs MR hjärna för uteslutande av hjärnmetastaser. När detta och övrig utredning är avslutad diskuteras patienter vid multidisiplinär konferens(mdc) där beslut om behandling tas. Efter behandling följer olika spår av uppföljning med diagnostik, på hemorten. Efter operation: Lungröntgen var 3:e mån år 1-2, var 6:e månad år 3-5. Efter strålbehandling: CT- thorax var 6:e mån år 1-5. Efter cytostatika/palliativ behandling: Lungröntgen, CT thorax, PET-CT vid Patienten går således in och ut i BoIC under sin process. I regionen diagnosticeras 600 nya lungcancerpatienter om året och det sker en årlig ökning med 2 %. Processen stöds av nationellt vårdprogram och ingår i regionala medicinska riktlinjer 31

32 Strokeprocessen Neurointervention Kontroll MR, CT Stroke i VGR CT på hemort 50%stroke 80% ischemi Trombolysstart på röntgen Fortsatt utredning MR, doppler, ev. CT Operation Kontroll MR, CT Ej op Operation Strokemisstanke CT akut 20% blödning MDC Kontroll MR,CT 50% annat Utredning CT, MR Ej op Kontroll MR,CT Annan utredning Utredning DSA Operation Kontroll MR, CT Alltid i BoIC I BoIC för Göteborgare och ibland för regionpatient Neurointervention 32

33 Traumaprocessen Primär traumapatient ankommer AKOM Operation Primäroperation flyttas till hybridsal Postoperativ intervention på hybridsal Slätröntgen på AKOM Trauma-CT Tillbaka till AKOM TVE CIVA Kompletterande radiologisk diagnostik Kompletterande semiakut intervention på hybridsal Operation/Hybridsal Traumapatient ankommer i tidigt skede från annat sjukhus till AKOM (sekundärtransport) I BoIC Utanför BoIC Traumapatient ankommer i ett senare skede från annat sjukhus för intervention 33

34 Övriga nominerade processer beskrevs på likartat sätt. Ur intervjuerna framtogs uppgifter om övriga frågor i uppdraget: 34

35 Reflektion År 2011 utfördes ca undersökningar på Sahlgrenska, många av högspecialiserad art. Av dessa var ca CT och drygt var MR undersökningar. Komplexiteten på undersökningarna förväntas öka. Specialkunskaper hos radiologer efterfrågas starkt. De nominerade beskriver kraftigt ökad efterfrågan på framförallt MR. 35

36 MR förväntas öka Prognos remissinflöde MR

37 För att möta ökad efterfrågan kommer flödena inom BoIC att Logistik behöva optimeras. Många faktorer måste beaktas. En god planering och framförhållning inför undersökningar är viktig. Adekvat bemanning av välutbildad personal på alla positioner betonas. Detta kan tillåta längre öppettider på undersökningsrummen. För att hantera allt mer avancerade undersökningar med allt tyngre bildinnehåll efterfrågas bästa IT stöd. Tydliga regler och klar organisation med samarbete över verksamhetsgränserna rekommenderas. 37

38 Samarbete med regionen Ökat antal regionala MDC (multidisciplinära konferenser) och ökat antal eftergranskningar av redan utförda undersökningar (second opinion) Regeln att diagnostiska utredningar liksom kontroller efter behandling sker på hemorten praktiseras i nuläget i stor utsträckning och detta ska givetvis gälla även fortsättningsvis i största möjliga mån. samordning av undersökningsprotokoll och ytterligare förbättrat IT stöd underlättar detta 38

39 Forskning När de bildgivande diagnostiska metoderna blir alltmer sofistikerade krävs forskning om metodernas fördelar, begränsningar, risker och framtida potential. 39

40 Projektrapport BoIC intervention och hybrid Delprojektledare Karin Fröjd 40

41 Intervjuer 14 VO (AN/OP/IVA, Barnkir, Gyn&Obst, Neuro, Internmed omr 6, Kirurgi omr 2&5, Kärl-Thorax, Kardiologi, Transplant.,Ortopedi, Njurmed, Radiologi, ÖNH, Ortopedi) Enbart frågeformulär: GUCH, kir omr 2 och urologi Ej aktuellt (Ögon, Hud, Reuma, Infektion, Ger/Lung/Allerg, Psykiatri, Plastik/Hand) 41

42 Bildstyrd intervention att i genomlysning genomföra diagnostiska moment t ex halsvenskatetrisering, biopsier att i genomlysning/ultraljud skapa accesser till kärlsystemet, gallvägar, urinvägar, magtarmkanal och abscesser Endovaskulära behandlingar t ex emboliseringar, RF, ablationer, stentinläggningar Tumörbehandlingar tex RF, stent/dräniläggning, superselektiv kemoembolisering 42

43 Interventioner nuläge Fyra lab UGK-sektionen och två lab neurosektionen 5 lab kardiologi 43

44 Produktion i dagläget Inga säkra data Operätt används inte överallt Produktionsdata innehåller både diagnostik och intervention Svårt att skilja ut vad som är intervention och vad som är diagnostik Trender och andelar är relativt säkert 44

45 Interventionell diagnostik behandling och Behandling Diagnostik UGK Neuro Kardiologi 45

46 Interventionella behandlingar och diagnostik på lab 3 och 4 UGK rik 1000 b lru 800 x e A År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År

47 47

48 48

49 49

50 Neurointervention 2011 Övrig behandling 21% Coiling av aneurysm (SAH) 25% Övrig embolisering 16% Embolektomier (stroke) 14% Venösa och lymfatiska missbildningar 24% 50

51 Interventionella behandlingar och diagnostik inom kardiologi

52 Interventionell diagnostik och behandlingar inom Kardiologi 2011 Ablationer 9% TAVI 1% Renal denervation 0% Hö katetr 10% Pacemakeringrepp (inkl ICD, CRt) 29% Koronarinterventioner (angio och angio/pci) 56% 52

53 Framtid Endovaskulär behandling av sjukdomar i kärlsystemet (kardiologi, kärlkirurgi, neuro) o Stor ökning förväntas, stor andel akut o Utförs idag av radiologer, kardiologer och kärlkirurger Interventionell tumörbehandling o Stor ökning förväntas, mest elektiv o Utförs idag av radiologer Accesser o Utförs av radiologer både akut och elektiv 53

54 Hybridsalsverksamhet Kombination av bildstyrd intervention och öppen kirurgi Endovaskulär behandling som eventuellt behöver övergå i öppen kirurgi Kombination intervention och öppen kirurgi Öppen kirurgi i kombination med avancerad radiologisk diagnostik 54

55 Hybridsalsoperationer

56 Framtida behov av hybridsal Behandling av tumörsjukdomar o Bildstyrd intervention i kombination med kirurgi o Förbättrad peroperativ diagnostik Behandling av sjukdomar i kärlsystemet o Bildstyrd intervention i kombination med kirurgi Behandling av akuta blödningar o Bildstyrd intervention i kombination med kirurgi Operativa ingrepp med risk för stora blödningar o Bildstyrd intervention i kombination med kirurgi Operationer med behov av navigering 56

57 Behov av hybridsalar Förväntat/önskat behov av hybridsalsoperationer ca 1500/år. I snitt två operationer/dag. Innebär ett behov av 3-4 hybridsalar (3 i BoIC och en befintlig). 57

58 Navigering; 128 Hybridsalskategorier Blödningsrisk; 30 Akut blödning; 262 Tumörbehandling; 544 Kärlbehandling;

59 Förväntat hybridsalsbehov Trauma; 100 Övr; 257 Kärlkirurgi; 320 Ortopedi; 100 Kirurgi; 250 Gynekologi; 120 Neurokirurgi; 150 Thoraxkirurgi;

60 Regionalt perspektiv Fler patienter kan få tillgång till högspecialiserad vård Centralisering Behandlingskonferenser Utbildning Nya vårdnivåbeslut behövs Vad skall inte göras i BoIC 60

61 Fördjupningsutbildning i intervention 12 specialister bereds fördjupningsutbildning inom intervention på 25% i 3 år. Alla förvaltningar har kunnat nominera. 35 har nominerats, 12 har tagits ut. 61

62 Nominerad/Uttagen Sektion/enhet/sjukhus Nominerare Alexandros Rentzos Neuroradiologi Charlotte Sandström Buk- och kärlradiologi - Farida Hashimi Buk- och kärlradiologi Vilhjalmur Vilmarsson Neuroradiologi - Susanne Kheddache Anne Olmarker John Brandberg Anne Olmarker Daniel Nilsson Neurokirurgi Sahlgrenska Magnus Tisell Angelica Perlander Kärlkirurgi, VO Kärl-Thorax Kristian Smidfelt Kärlkirurgi, VO Kärl-Thorax - Jacob Odenstedt VO Kardiologi, SU - Aigars Rubulis VO Kardiologi, SU - Anne Cervin Karin Svensson Azatkhan (Azad) Matikhan Kirurgkliniken, NUsjukvården Medicinsk radiologi, Bildoch laboratoriemedicin, Södra Älvsborgs sjukhus Kardiologi, Skaraborgs sjukhus Skövde Johan Tjärnström Olof Ekre Maria Wiksten- Ericsson Markus Håkansson Christer Drott Erik Frick 62

63 Sammanfattning delprojekt verksamhet BOIC Mycket god samordning krävs Stor potential vilka patienter skall prioriteras? FoU- perspektivet viktigt-samverkan med Sahlgrenska akademin och Chalmers etc Start mycket arbete krävs nu för att gå från projekt till verksamhetsetablering 63

64 Etapp 3 3 flyglar ännu ej verksamhetsplanerade. Det saknas i den yta som kommer att stå klar 2016, bl.a. full MR kapacitet, interventionsutrymme som motsvarar dagens intervention, och traumavårdsrum in mot hybridsal. Verksamhetsplanering för etapp 3 pågår parallellt med etableringsarbet för

65 TACK! 65 Västra Götalandsregionen 65