UPSALA-LENNA JERNVÄG Brandriskinstruktion

Transkript

1 UPSALA-LENNA JERNVÄG Brandriskinstruktion Utgåva 1 Gäller fr o m

2 2 ULJF 031 FÖRTECKNING ÖVER ÄNDRINGSTRYCK Ändringstryck Nr Gäller Infört fr o m Datum av INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte 3 Planering 3 Åtgärder som minskar brandrisken 5 Åtgärder om brand uppstår 8

3 ULJF SYFTE Instruktionen skall tillämpas då ångloksdragna tåg (vut) planeras framföras medan risk för torr väderlek finns. Syftet är att genom god planering och rätt agerande i möjligaste mån 1. undvika antändning 2. minimera följderna av antändning De viktigaste åtgärder som står till förfogande är försiktig körning (avsnitt 3.1), brandbevakning med efterföljande fordon (avsnitt 3.2), ersättning av ånglok med annat dragfordon. 2. PLANERING 2.1 Cta åtgärder Cta skall i samråd med turfördelaren och maskinavdelningen planera för brandbevakning med efterföljande fordon i de reguljära tidtabellerna. Planen ska innehålla typ av anordning (vut, A-fordon), extra bevakning av stationer, turbeskrivningar till inblandad personal, och evt. växlingsplan. 2.2 Cma åtgärder Maskinavdelningen ansvarar för utbildning i försiktig körning (för ånglokspersonal) körning av brandbevakning (vut eller A-fordon efter tåg). Maskinavdelningen ansvarar för att ångloken underhålls så att risken för antändning minimeras (fungerande gnistsläckare, tät asklåda) fordon för brandbevakning finns tillgängliga enligt cta:s planering tankvagnar är fyllda fungerande släckningsutrustning finns så stybbfritt kol som möjligt finns tillgängligt

4 4 ULJF 031 omedelbart underrätta tågledaren om brandbevakning inte kan anordnas enligt planeringen (tex på grund av fordonsskada). 2.3 Brandriskkartor Under perioden då brandrisk kan råda publicerar Räddningsverket dagligen brandriskkartor på webbsidan Kartorna bygger på prognoser från SMHI (kartorna, väderprognoser och väderrapporter finns även på Tre kartor finns Gräsbrandrisk finns tidigt under trafiksäsongen, men normalt är gräsbrandsäsongen slut innan ånglokstrafiken börjar. Antändningsrisk beror på fukt i marken och vegetationen Spridningsrisk beror på vindstyrkan och om det nyligen har regnat. Antändningsrisk och spridningsrisk mäts på en skala 1-5 samt 5E, där 1 är mycket liten risk, 5 är mycket stor risk, och 5E är extremt stor risk. Risken anges för rutor som är 11x11 km stora banan korsar alltså flera rutor. Under en torr period kan risken normalt stiga med ett steg per dygn. Generellt varierar antändningsrisken mindre än spridningsrisken. Märk väl att kartan återger en prognos för brandrisken fram till kl 20. Brandrisken kan vara högre än vad kartan visar innan förväntat regn kommer. Om förväntat regn inte kommer alls, återgår brandrisken enligt kartan nästa dag till det tidigare värdet (i detta fall kan risknivån enligt kartan gå upp flera steg). Eftersom vårt syfte i första hand är att undvika antändning, baseras åtgärderna i första hand på antändningsrisken. Denna är också mindre beroende av tillfälliga och lokala förhållanden. 2.4 Hemtågledarens åtgärder Hemtågledaren skall under sin tjänstgöringsperiod kontinuerligt hålla sig underrättad om brandrisken längs banan, genom att följa väderleksrapporterna och ovannämnda brandriskprognoser. Senast 48 timmar innan trafik med ångtåg börjar, måste hemtågledaren bedöma om brandrisken kan utvecklas så att brandbevakning med efterföljande fordon kan behövas.

5 ULJF I regel är så fallet om antändningsrisken är minst 3 i stora delar av Uppland, och 4 på några ställen. I tveksamma fall får tågledaren gärna söka samråd med cta eller annan tågledarbehörig. Regnskurar kan leda till stora lokala skillnader som kan undersökas genom att samråda med några aktiva längs banan. Lokala regnskurar leder sällan till en avsevärd minskning av brandrisken på några dagars sikt för detta krävs en front med mer ihållande regn. Man bör dock inte räkna med regn som enligt väderprognosen ska falla på den aktuella trafikdagen: regnet kan komma för sent. 2.5 Hemtågledarens och turfördelarens åtgärder Hemtågledaren samråder med turfördelaren i god tid, senast 48 timmar innan brandbevakning med efterföljande fordon kan behövas, eller ånglok kan behövas ersätta med annat dragfordon. De bestämmer i samråd vilket scenario kan genomföras med tanke på brandrisken och personaltillgång. Observera att Brandbevakning med efterföljande fordon bemannas av minst två personer. Om vut efter tåg anordnas måste tågets slutstation vara bevakad. Under längre torrperioder kan turfördelaren gärna preliminärt börja besätta planerade brandbevakningsturer. Om brandbevakning med efterföljande fordon anordnas, är det av särskild vikt att all personal börjar tjänsten i god tid, speciellt tågklarerare och förare. Tåg som får gå 15 min före tdt ska helst göra det. Om möjligt bör turbekräftelsen innehålla meddelande om (förväntad) brandbevakning med efterföljande fordon. 3. ÅTGÄRDER SOM MINSKAR BRANDRISKEN Rökning är under alla omständigheter förbjuden i tågen. I tågattiraljen ingår fungerande motorpump med bränsle och erforderliga slangar till denna. Lokps skall kontrollera dess funktion vid dagens början.

6 6 ULJF 031 Vid stor brandrisk (antändningsrisk 4 eller spridningsrisk 5) skall tågledaren ombesörja att ånglokspersonal ges order (S10) om försiktig körning. Vid mycket stor brandrisk (antändningsrisk 5 eller spridningsrisk 5E) skall brandbevakning med efterföljande fordon anordnas. Även i detta fall gäller försiktig körning. Vid extrem stor brandrisk (antändningsrisk 5E) skall ånglok ersättas med annat dragfordon, eller tåget ställas in. 3.1 Försiktig körning Brand kan uppstå av tre orsaker: tunga gnistor ur skorstenen som inte hinner slockna innan de når marken, glödbitar som trillar ur asklådan, gnistor som kommer från bromsblock. Körning Generellt skall körningen ske så lugnt som möjligt och med så låg fyllning som möjligt. Ju häftigare pådrag, desto tyngre gnistor dras med från fyren ut genom skorstenen. Vid start skall inlänkning till låg fyllning ske så snart tåget börjat röra sig. Slirning är direkt förödande och skall absolut undvikas. Under tiden eldaren kompletterar fyren skall allt pådrag undvikas. Är så inte möjligt skall det hållas mycket litet. Skärpt uppmärksamhet skall även hållas med avseende på tjuvbroms. Eldning Ju mer stybb det finns i kolet, desto fler gnistor följer med ut av draget. Har det inte gått att undvika stybbiga kolpartier, skall kolen fuktas med vatten, så att stybben i möjligaste mån binds. Eldning får inte ske under tiden loket körs med större pådrag, d.v.s. under starter och i stigningar. Stybb dras lätt med direkt när de nya kolen sprids över fyren. Finns asklådespolning skall den användas regelbundet. Kontroll skall ske då och då av att askan hålls blöt. Saknas asklådespolning eller har

7 ULJF loket liten asklåda, skall mängden aska i asklådan hållas extra liten. En extra tömning bör ske under klargöringen vid dagens början, och vid behov även under dagen. Vid slaggning och tömning av asklådor skall särskild försiktighet iakttas. Utrakad slagg och aska skall begjutas med vatten så att all glöd med säkerhet är släckt när platsen lämnas. 3.2 Brandbevakning med efterföljande fordon På efterföljande småfordon skall finnas vatten i hink eller dunk och svabb eller granruska. Efterföljande vut skall innehålla fylld tankvagn och medföra fungerande motorpump med bränsle och erforderliga slangar till denna. Föraren skall kontrollera dess funktion vid dagens början. Tl delger tkl att vut eller A-fordonsfärder beviljas enligt plan. Normalt görs detta en gång för hela trafikdagen Tkl anordnar därefter vut eller A-fordonsfärder på en stationssträcka i taget. Tkl orderger tps om brandbevakning. Innan tkl ger avgång till tåget ska han kontrollera även att brandbevakningen är klar för avgång. Föraren för brandbevakningen skall se till att denna kan stanna på halva siktsträckan (säo resp 32.4). Kontakt med framförvarande tåg skall hållas genom kommunikationsradio, mobiltelefon e dyl. Vut skall hålla tillräckligt avstånd till tåget, som minst 2-3 minuter, av två anledningar. Det kan ta några minuter innan en liten brand blir synlig. Vid vägkorsningar med vägskyddsanläggning bör vut ej gå på fällsträckan innan framförvarande tåg har lämnat den bortre spårledningssträckan. Anm 1. Skulle så ändå ske, finns risk att bommarna inte lyfter efter brandbevakningen. Om detta inträffar, stanna inte: bommarna lyfter på tidsautomatik 1-2 minuter efter fordonen har lämnat spårledningarna. Anm 2. Vid ankomst från Uö till Bärby bör vut ej gå på mittspårledningen vid vk Locksta förrän bommarna vid Bärby V2 och V1 har lyft efter tåget. Anm 3. Vid ankomst från B till Marielund (obevakad) bör vut invänta kör i infsi före passerandet av vk Labruden.

8 8 ULJF Avbrytande av brandbevakningen Tågledaren kan besluta att brandrisk inte längre föreligger och avbryta brandbevakningen. Detta får göras endast om det är säkerställd att brandrisken har upphört längs hela banan: en regnskur i Uppsala har ingen betydelse för brandrisken i Faringe. Tågledaren planerar hur och när brandbevakningsfordon sedan körs till önskad uppställningsplats (vanligtvis Faringe). 4. ÅTGÄRDER OM BRAND UPPSTÅR Om brand uppstår tillämpas Föreskrifter om olyckor och tillbud (ULJF 040) i tillämpliga delar. En brand som omedelbart släcks är att betrakta som ett tillbud; alla bränder skall alltså rapporteras. Personalen skall inte utsätta sig själv och andra för fara i syfte att släcka elden. Om efterföljande brandbevakning ej finns, tillser tbfh att backning sker enligt föreskrifterna i säo 84 och även i övrigt på ett säkert sätt. Lokps skall försöka släcka branden med hjälp av vatten och ånga från lokets injektor. Tbfh övervakar släckningsarbetet och ansvarar för larmning. Om efterföljande brandbevakning finns, utför dess personal den akuta släckningsinsatsen. Samtidigt meddelas tps så att tåget stannar och vid behov kan backa till brandhärden. Backning får ske endast på tbfh signaler, och endast efter samråd mellan tbfh och brandbevakningen. Om elden inte kan släckas med egna resurser skall SOS alarm kontaktas via tel 112. I annat fall rekommenderas att tl kontaktar berörd brandstation (telefonnummer finns på Checklistan) för att meddela att läget är under kontroll: det händer att allmänheten kontaktar SOS alarm även för mindre bränder.