Remissvar på Samrådshandling för 8ranneboll:l m fl, Svärta, Nyköpings kommun, Dnr SHB 06/134.

Transkript

1 _._ Nyköping, (3) Till Nyköpings kommun Samhällsbyggnad Nyköping Remissvar på Samrådshandling för 8ranneboll:l m fl, Svärta, Nyköpings kommun, Dnr SHB 06/134. Brannebol Bryggt"örening är en nybildad interimistisk samfällighetsförening. Idag ingår 60 fastigheter från 7 öar och från fastlandet i Brannebol Bryggförening. Syftet med föreningen är att verka för att den påbörjade förrättningen aven gemensamhetsanläggning för Marsöbryggans och Brannebolbryggans båtplatser och tillhörande parkeringar skyndsamt återupptas. Ansökan inlämnades Våren 200S övertog nya ägare stamfastigheten Brannebol l: l. Förrättningen av bryggorna startade i augusti 2006, se bilaga l. Brannebol Bryggförening kräver att förrättningen ska återupptas före eller parallellt med att en eventuell detaljplaneläggning av Brannebol sker. Vi har tagit del av ett försla g till Planprogram för Brannebol. Vi konstaterar att vår del av den sörmländska skärgårdens övärld inte är omnämnd. SO familjer på Marsö, Bergö, Saltholmen, Skeppsgården, Korpholmen, Lilla Marsö och Klämman, se bilaga 2, har av hävd, i flera fall över SO år, båt- och bilplatser i Brannebol. Planprogrammet nämner en levande skärgård. Brannebol är centralpnnkt och landfäste för denna del av den sörmländska skärgården. Grunden för en levande skärgård är att öborna överhuvud taget har ett landfäste. Efter att Brannebol I: I såldes till Göran Parmenstam och Jan Jansson våren 200S är nu ett nytt ägarskifte aktuellt. Planprogrammet anger Derome Förvaltning som ägare. Derome Mark och Bostad kommer att bli den nye ägaren. Brannebol Bryggförenings medlemmar upplever en stor oro och otrygghet över ägarbytena och över vad som kommer att hända med våra båt- och bilplatser i Brannebol. Efter ägarskiftet 200S har avgifterna mer än fördubblats samtidigt som nyttjandet av parkeringsområdena har försämrats betydligt för oss genom gjorda förändringar. Öborna uppfattar att de ökande avgifterna blir en form av pålaga eller tullavgift som måste betalas, för att de ska kunna nå sina fastigheter.

2 2(3 ) I Bryggföreningen ingår förutom öbor de Brannebolbor som saknar strandtomt, se bilaga 2. Även de saknar säkerhet för sina långa innehav av båtplatser. Frågan om servitut och samfäl lighetsförening har diskuterats i mer än 40 år, se bilaga l. Lantmäteriet har vid flera tillfallen krävt bildande aven samfällighetsförening. Trots detta är det bara fyra familjer som har servitut till båtplatser. En Samfållighetsf"Orening är den enda form av juridiskt instrument som garanterat ger en säkerhet till båtplatser. Idag finn s inga som helst papper på våra innehav av båtplatser. Hyreskontrakt kan inte ersätta en samfällighetsförening, det är ett alldeles för svagt dokument i det här sammanhanget. Planprogrammet tar upp facil iteter såsom tvättstuga, bastu, kiosk och sjöbodar som har placerats på bryggornas parkeringsområden. Faciliteterna ger en bild aven marina och en gästhamn. En sådan kommersiell anläggning ger inte heller någon som helst juridisk säkerhet. Att idag genom förrättning skapa en Bryggsamfållighet för oss skärgårdsbor, som redan lever och bor här, är nödvändigt och det enda rimliga. Att från ägarhåll se skärgårdsborna och en Bryggsamfällighet som ett hinder för framtida planer och exploatering i Brannebol är att beklaga och nästan skandalöst. Liksom att det är oacceptabelt att dra fördel av vårt oumbärliga behov av båt- och bilplatser. Den gällande detaljplanen för Marsö, Plannr , sträcker sig över Hornsviken och tar med Marsöbryggan och dess parkering. Det betyder att Marsöbryggan med parkering ingår i gällande Marsö detaljplan. Det är ett försök att garantera ett landfäste för Marsöborna. Enligt Länsjuristen och Plan- och bygglagen 5 kap 20 ska fa stighetsägare på Marsö informeras om förändringar av gällande detaljplan och samråd ske om förändringarna. Så har inte skett, det finn s inte omnämnt i Planprogrammets informationsfolder, som har skickats ut till öborna. Detta innebär att Marsö detaljplan ska lämnas orörd. Vi konstaterar att öster om Marsöbryggan på de öppna och betade markerna gäller strandskydd i 100 meter. Vi konstaterar vidare att lämpligheten och möjligheten att anlägga en badplats i det här gyttjiga och sanka strandområdet är tveksamt. I Lappetorp finn s dessutom sedan gammalt en utomhusbassäng utom fara från en snabbgående båttrafik.

3 3(3) En väsentlig fråga för framtiden är hur stor utbyggnad av nya bryggor och ökad båttrafik som Brannebol och Hornsviken tål miljömässigt. Förutom förändringar i den genuina skärgårdsmiljön innebärdet ytterligare en belastning på den mycket dåliga vattenkvaltten i Hornsviken och det bidrar till en ökad biltrafik i Brannebol. Konsekvensanalyser av detta krävs. Planprogrammet redovisar inga konsekvensanalyser varken för miljörorändringar eller ny bebyggelse. Vi har fått stöd av politikerna ror vår fråga om en Bryggsamt"ållighet och en levande skärgård och vi förutsätter att vi får ett fortsatt stöd ror att nå en överenskommelse med markägaren. Vi yrkar på att beslut ska finnas om att den påbörjade rorrättningen återupptas innan ytterligare planläggning sker. Marie-Loui se Thures son Ordförand e för Brannebol Bryggförenings styrelse Marie-Louis e Thuresson, Anita Barrsveden, Anders LindmaIm, Gertrud Hedberg, Gunnar Blackert, John Ersson, Kent Henning son, Peter Hamilton, Kjell Jonsson och Bernt Eklund. Adress: Brannebol Bryggförening c/o M-L Thuresson Box Nyköping

4 KORTFATTAD mstorik OCH BAKGRUND 1968: Den första detaljplanen i Brannebol fastställdes av länsstyrelsen. Den anger två områden för småbåtshamn, båtuppläggning och parkering. "Områdena är avsedda för småbåtsägare på innertomter och sommarboende på närliggande öar. De föreslagna områdena används redan nu för detta an.. dam ål". Planen anger även tillhörande Vb-område, "vattenområde som inte får överbyggas i annan mån än som erfordras för mindre bryggor". Dessutom: "Länsstyrelsen finner därjämte att markägaren skall utan ersättning upplåta sådan obebyggd mark som för områdets ändamålsenliga användning erfordras till väg och annan allmän plats". 1972: Den andra detaljplanen för Brannebol fastställdes. Den var en utvidgning av tidigare plan och innebar ingen förändring av småbåtshamnama. 1986: En tidigare detaljplan för Marsö från 1961 ändrades, utvidgades och fastställdes. Till planen hör ett område på fastlandet inom Brannebol med särskild plananvisning för småbåtshamn- och parkeringsändamål. 2004: Vid Brannebolsvägens Byggnadsförenings årsmöte i maj beslöts att gemensamma anläggningar inom Brannebol ska få en laglig och ändamålsenlig organisation genom lantmäteriförrättning. 2004: Förrättningsbeslut om bildande av gemensamhetsanläggning GA:3 för utfartsväg i Brannebol och om bildande av Brannebols samfällighetsförening i december. Förrättningen överklagas. 2004: Ansökan om fortsatt förrättning för 2 bryggområden, naturområden och gemensam vattenanläggning i december. 2005: Branneboll:l får nya ägare under våren. Kommunen godkänner planläggning av Brannebol, som ska utgå från ett planprogram. 2006: I augusti är Brannebol samfållighetsförening godkänd och registrerad. Extra föreningsmöte hålls l:a oktober 2006 för bildande av förening. 2006: Påbörjande av förrättning av bryggområden i Brannebol planeras under hösten.

5 l <'- \ '-'Jl~'~ _. 't " \. ". ',om~shji,-o, ~. "..... Stengrun,eet \ \. ~,,... "'ljdbj>ojsj<jubb.~ Angaltike; o~ -,O: ~..~... O <,"'.~ a." '2-, \ \. v,