Stöd i vardagen. Hur ska vi orka? I teori och praktiken

Transkript

1 Stöd i vardagen. Hur ska vi orka? I teori och praktiken

2 Artikel 1 Alla ma nniskor a r födda fria och lika i va rde och ra ttigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

3 Det viktigaste vi har la rt oss a r att vi behöver förstå oss sja lva för att förstå, påverka och leda andra. Man behöver la ra sig ta nka från ett annat sta lle, från en annan plats da r man sja lv inte befinner sig. (Hanna Arendt)

4

5 En heterogen grupp. Ålder, kön, hemvist, social klass, religion, kultur, utbildningsbakgrund, familjesituation, nationalitet, språk, ha lsostatus, diagnoser, myndighetserfarenhet, förtroende för vuxna, intressen, begåvning, talanger, personlighet, brottsoffer, förövare, va nner, ka rleksrelationer, missbruk, drömmar, förva ntningar, utseende, trauman

6 Alla olika, olika erfarenheter, drömmar osv men samtidigt asylprocessen sliter på alla

7 Ovisshet och maktlöshet några av de ka nslor vi ma nniskor a r sa mst rustade att hantera.

8 Efter asylprocessen Kan betyda ett liv som papperslös, ha r i Sverige, i ett annat europiskat land eller i det land ungdomen blir deporterad till.

9 Ett tut eller put löser inte alla problem. Många praktiska svårigheter Identitetsarbete Skuld varför jag? Sorgen av tidigare förluster kan bli tydligare

10 Det vi har varit med om innan flykten påverkar Hur vi tvingades att fly Våra tankar för framtiden Hur vi blir emottagna och det stöd vi får a r viktigt för om vi utvecklar psykisk oha lsa eller ej!

11 Kris och trauma Ett trauma (enkla) eller upprepade (kumulativa) Utvecklingstrauma/komplexa trauman Pågående eller avslutat

12 Anknytningssystemet Systemet för krishantering (alarmrespons och fysisk aktivering) Ka nslosystemet (amygdala och limbiska systemet) Minnesfunktioner Förmåga till reflexion, sja lvförståelse och sja lvreglering (prefrontal cortex)

13 Amygdala ka nslor Hippocampus minne Prefronal cortex exekutiva funktioner

14 Omha ndertagande i en akutkris Sa tt personen i sa kerhet och la mna aldrig en person i akutkris ensam. Ge basal omsorg; va rme, dricka, mat, hygien, sömn, kroppskontakt. Ta det lugnt! Ta nk på att alla kognitiva funktioner a r kraftigt nedsatta. En skra md persons hela va sen söker av efter ny fara.

15 Trygghet Skillnad mellan upplevd och verklig trygghet.

16 Trygghet Alarmsystemet a r sta ndigt aktiverat Överaktiverad Underaktiverad Stor risk att vi varvar upp en situation om vi uppfattas som ett hot.

17 Trygghet i överflöd Övertydlighet Fråga na r måendet a r stabilt vad ungdomen tycker ger trygghet. Praktiska lösningar, nattlampor, radio, minimera nyhetsflöde i sa ngen

18 Relationer Vuxna och/eller myndighetspersoner kan ha utgjort den största faran för ungdomen. Spegelneuron Ilska bemöts la tt med ilska Leenden med leenden

19 Relationer Första mötet viktigt Försök att ge konkret hja lp Vad a r mest angela get för ungdomen att få hja lp med vad plågar mest? Stra va efter att låta ungdomen behålla kontroll, sja lvsta ndighet och va rdighet.

20 Relationer Var vuxen. Var flexibel och låt ungdomens behov styra. Undvik tystnad och långa pauser. Sta ll öppna frågor som a r möjliga besvara. Det a r vi som ba r ansvaret för att mötet ska bli bra.

21 Relationer Ge hopp men var inte gla ttig. Hur hja lper vi ungdomarna under den nu extremt långa asylprocessen? Vad kan vi göra för en ungdom som skall utvisas mot sin vilja?

22 Pålitlig relation med dess begra nsningar Övertydlighet Lova lagom, ge inte förhoppningar för att slippa undan svårigheter. Praktiska lösningar, regler

23 Sja lvreglering Inom oss I förhållande till andra Förstår inte vad som ha nder inom oss Svårt att förklara för någon annan Svårt att be om hja lp

24 Ka nsloreglering Är något vi la r oss under uppva xten inte en medfödd egenskap Det a r våra omsorgspersoner/föra ldrar som la r oss detta. Samreglering

25 Ka nsloreglering Nu har han hamnat utanför sin egen kontroll, han behöver hja lp att få kontroll eller Nu a r han hopplös kan han inte ska rpa sig. Jag har ju sagt att han inte får göra så. Ta nk på att ett beteendemönster tidigare kan ha varit livsviktigt.

26 Ka nsloreglering Sa tt ord på det som ha nder. Prata om svåra stunder na r det lugnat sig.

27 Kroppen Fysisk kontakt och beröring a r lugnande Ungdomarna behöver nya positiva upplevelser av sina kroppar. Kroppsuppfattning och pedagogiska insatser om kroppen. Andningsövningar

28 Skolan mer a n utbildning - ofta den viktigaste skyddsfaktorn En elev kan på grund av olika svårigheter se ointresserad ut MEN det sa ger ingenting om hens intentioner och motivation. För en elev a r det en prestation att våga åka spårvagnen till skolan för en annan a r prestationen att våga ra cka upp handen. För en tredje något annat

29

30 Till er - oss Hur skulle vi göra med ett svenskt barn i kris? Tonårstiden inneba r utvecklingspsykologiska utmaningar oavsett flykt och tillfa lliga asyllagar. Vila i de stunderna, uppmuntra, sa tt de gra nser som behövs osv. Sta ll realistiska krav och ge realistiska förva ntningar.

31 Hitta fungerande vardagsstrukturer underla tta för arbetsminnet. Hja lp till med saklig information, försök stoppa ryktesspridning. Ta nk på att ni kan vara den sista vuxna personen som finns kvar. Ni kommer att behöva hantera bostadslöshet, fattigdom, brist på hygien, hunger och inte alltid kunna lösa det. Ärlighet a ven inför olösliga problem.

32 Också vanmakten a r en mötesplats. Det a r samma golv som ba r oss. Vi skapar tillsammans ett rum i rummet. Ett rum som a r fyllt av allt som a r omöjligt. Da r va xer det enda möjliga. Fortsa ttningen. Sjukhuspra sten Kerstin Dillmar och kaplan Lars Björklund

33 Vad gör du na r det blir tungt och hopplöst i vardagen? Bilda grupper med 3-4 deltagare da r var och en får bera tta kortfattat om sina egna erfarenheter. Efter några minuter återgår vi till storgrupp.

34 Hja lpsamt för mig Ungdomarna Kunskap Arbetskamrater/va nner Gråt och skratta tillsammans Notera och gla djas för alla framsteg Kreativitet Nya tankar Visioner, tex ba sta ta nkbara Flyktingbarnteamet Påverkansarbete på strukturellnivå Motstånd Ta makten na r den kan tas!

35 Gör andra saker Så klart olika för alla - jag va ver

36 Avslutande tankar Vi delar ungdomarnas maktlöshet. Nytt för oss i Sverige att möta gatubarn vi behöver ny kunskap och ha mta kunskap från andra ka llor. Existentiella utmaningar Var aldrig ensam! Håll i och håll ut!

37 tror att den största gåvan jag kan ta nka mig att få av någon ma nniska a r att bli sedd av henne, förstådd och vidrörd av henne. Den största gåvan jag kan ge a r att se, höra, förstå och att vidröra en annan ma nniska / Virginia Satir

38 La s tips: Barnombudsmannens årsrapporter Möta barn på flykt handbok UNICEF Som en flyktingfågel i öknen, Sattar Gholami Ängeln och sparven, Ali Zardadi Bilal: på slavrutt genom Europa, Fabrizio Gatti Jag var precis som du, Negra Efendic De apatiska, Gellert Tamas Anne Franks dagbok, Anne Frank