Arbetsrapport nr. 23. Mediers räckvidd. En jämförelse av mätmetoder och undersökningar. Åsa Nilsson

Transkript

1 Arbetsrapport nr. 23 Mediers räckvidd En jämförelse av mätmetoder och undersökningar Åsa Nilsson

2 Arbetsrapport nr. 23 Mediers räckvidd En jämförelse av mätmetoder och undersökningar Åsa Nilsson ISSN GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Box 710, GÖTEBORG Telefon: Fax: E-post: 2004

3 Inledning 3 Den nationella SOM-undersökningen vs. Mediebarometern: undersökningsdesign och representativitet 4 Postala intervjuer vs. telefonintervjuer 4 Datainsamlingsperiod 4 Räckviddsmätningens gårdag 5 Undersökningarnas representativitet 6 Frågeformuleringar 7 Gårdagens medieanvändning 8 Hur förklara olika räckviddsresultat? 11 Vanan och räckvidd den enskilda dagen 14 Vardagar och veckoslut 16 Fyra års mätningar 17 Oväntad medieanvändning och betydelsen av individfaktorer 19 Oregelbundna eller felskattade vanor 29 Appendix 32 Bilagor 43

4 2

5 Inledning Att undersöka spridningen för medier kan göras på flera sätt. En teknik som ofta används är den att fråga om vilka medier (vilka kanaler, vilket medieinnehåll) människor tagit del av under gårdagen s. k. recency-mätning. Att på detta sätt mäta mediers räckvidd görs framför allt genom personliga intervjuer. I postala enkätintervjuer brukar man i stället fokusera vanan, genom att fråga hur ofta man brukar ta del av ett viss medium s. k. frequency-mätning. SOM-institutet 1 har sedan mitten av 1980-talet medelst postenkäter genomfört mätningar av medievanor genom frequency-metoden. I de senaste årens nationella SOM-undersökningar, med start i Riks-SOM 2000, har denna teknik kompletterats med recency-metoden. Utöver de mer traditionella batterierna med frågor om hur många gånger per vecka man brukar ta del av ett visst medium eller hur ofta man gjort det under de senaste tolv månaderna avrundas enkäten med ett batteri frågor om gårdagsaktiviteter, dvs. vad man gjort dagen innan den man fyller i formuläret. Fokus har varit inställt på dagens medieanvändning, men från och med Riks-SOM 2001 har inkluderats även frågor om andra aktiviteter, i syfte att kunna analysera medieanvändningens vardagliga kontext (se Nilsson 2004a). Sedan tidigare vet vi att medievanan som den kan mätas genom en direkt fråga till människor inte fullt ut återspeglas i användandet den enskilda dagen. Av självklara skäl gäller det den enskilda individen som i sin medieanvändning den enskilda dagen kan påverkas av en rad olika faktorer som gör att vanan (eller icke-vanan ) inte realiseras. Men inte heller på aggreggerad nivå korresponderar medieanvändningen som den framträder genom en vanemätning fullt med den baserad på en räckviddsmätning (Fredriksson 2002; Weibull 2002; beträffande morgontidningsläsning, se Weibull 1983, s. 181ff. och Reimer 1986, s. 31ff.). Det är vidare ett välkänt faktum att olika typer av räckviddsmätningar inte alltid ger samma resultat (se t. ex. Hellingwerf 2001). En postenkätsundersökning är ett mer ovanligt verktyg i räckviddsmätningssammanhang. Ett naturligt sätt att validera resultaten är att jämföra dem med andra undersökningars. När det gäller användningen av medier en enskild dag står Mediebarometern en helt och hållet telefonbaserad undersökning för en av de viktigare regelbundna mätningarna av medievanor i Sverige 2. Föreliggande text har två syften: Att relatera räckviddsresultaten i den postala SOM-enkäten till resultaten från Mediebarometerns telefonintervjuer från samma period. Att inom ramen för SOM-undersökningen relatera gårdagens medieanvändning till vanan; dvs. att med utgångspunkt i ett och samma befolkningsurval ställa recency- och frequency-mätningen mot varandra. 3 1 SOM-institutet vid Göteborgs universitet drivs i samarbete mellan tre institutioner: Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation samt Statsvetenskapliga institutionen. 2 Mediebarometern har genomförts sedan 1979; sedan 1994 vid Nordicom, Göteborgs universitet. 3 Delar av resultaten i föreliggande text har tidigare publicerats i Nilsson 2004a. 3

6 Den nationella SOM-undersökningen vs. Mediebarometern: undersökningsdesign och representativitet För att grundligt kunna jämföra räckviddsresultaten från två studier av olika karaktär SOM-undersökningen och Mediebarometern ska undersökningarna först kort beskrivas utifrån ett antal centrala aspekter: undersökningsmetod, datainsamlingsperiod, undersökningarnas representativitet samt frågeteknik (se vidare Nilsson 2004b respektive Mediebarometer 2003). Postala intervjuer vs. telefonintervjuer Den nationella SOM-undersökningen, Riks-SOM, är en nationell frågeundersökning som brett syftar till att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier; undersökningen har genomförts sedan Data samlas in via postala enkäter och varje år under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultat från de olika åren ska vara jämförbara. Enkäten riktas till ett obundet slumpmässigt urval (OSU) av svenska befolkningen, inklusive utländska medborgare 4. Sedan 2000 års undersökning omfattas personer i åldrarna år 5. Från och med 1998 utgör undersökningen i praktiken två parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka alltsedan 2000 års undersökning baseras på ett urval om personer vardera. Det ena formuläret har en tonvikt på frågor om medier, kultur och livsstil, det andra på politik och samhällsfrågor. Mellan omkring en fjärdedel och en tredjedel av frågorna är gemensamma för bägge formulär. Mediebarometern är alltsedan starten 1979 inriktad på att undersöka mediers räckvidd en genomsnittlig dag, men sedan 1990 undersöks även mindre regelbunden användning. Ett obundet slumpmässigt urval (OSU) av svenska befolkningen 6 intervjuas via telefon; åldersintervallet är 9 79 år 7 ; utländska medborgare ingår. Antalet genomförda intervjuer ligger sedan 2002 på cirka per undersökningsår. Datainsamlingsperiod Riks-SOM-undersökningens fältarbete är begränsat till en kortare period av året under hösten/vintern. De senaste fyra åren har enkäten nått ut till respondenterna kring månadsskiftet september/oktober. I 2003 års undersökning hade 85 procent av de som slutligen skulle komma att medverka skickat tillbaka sin enkät vid oktober månads utgång, 95 procent vid novembers utgång. Mediebarometern genomförs via telefonintervjuer spridda under i princip hela året 8 (med undantag av juli månad och julhelgerna samt vissa år hela/delar av januari, juni, augusti och december 9 ). Sedan 2002 års undersökning är antalet intervjudagar 42 till antalet ( : 28 dagar). 4 Sedan Åren var intervallet år; : år; 1998: år; 1999: år. 6 Undantaget undersökningen 2002 då andra halvårets intervjuer gjordes med hjälp av ett telefonnummerbaserat urval (random digit dialing) riktat till den i hushållet som senast fyllde år. 7 Åren inkluderade undersökningen även mindre barn, i åldrarna 3 8 år; dessa åldersgrupper ingår dock inte i de ordinarie resultatredovisningarna. 8 Före 1985 års undersökning var Mediebarometern en höstundersökning. 9 Januari månad ingick inte alls 2000 och 2002, och enbart slutet av månaden Juni ingick inte 2000, delvis 2001 och fullt ut Augusti ingick delvis och fullt ut 2002 och December ingick delvis 2000, , inte alls

7 Räckviddsmätningens gårdag I Mediebarometerns mätning av gårdagens medieanvändning säkerställs en god spridning över veckans dagar genom undersökningsdesignen; andelen genomförda intervjuer respektive veckodag representerar i 2003 års undersökning mellan 12 och 16 procent av det totala antalet intervjudagar (en veckodag motsvarar 14 procent). En gårdagsmätning via en postal enkät som SOM-undersökningen präglas i stället av vilken dag i veckan enkäten når ut och naturligtvis vilken dag respondenterna sedan väljer att fylla i enkäten. Frågorna om gårdagens aktiviteter är i enkäten kompletterade med frågan om vilken veckodag det var i går. Resultaten från frågan, dvs. gårdagens spridning över veckan, redovisas i tabell 1. Tabell 1 Gårdagen i Riks-SOM-undersökningen (procent) Veckodag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Summa procent Vardagar Veckoslut Antal svar Enkäten nådde ut (fre) 6 okt (fre) 28 sept (tors) 26 sept 1 (tors) 25 sept Kommentar: 1 Enkäten nådde delvis ut redan (onsdagen) den 25 september. Den stora koncentration av svar på SOM-undersökningen som är en direkt respons på det första enkätutskicket omkring 40 procent av de slutligen inkomna enkäterna kommer tillbaka ifyllda efter en vecka gör att varje års undersökning överrepresenterar en enskild vecko(går)dag som konsekvens av vilken dag enkäten nådde ut det aktuella undersökningsåret. Den stora onsdagsövervikten 2003 är exempelvis resultatet av att det första enkätutskicket nådde ut till det stora flertalet respondenter på en torsdag och att många besvarade enkäten samma dag. 10 Mer avgörande för analyser av vardagsbeteende är fördelningen mellan vardagar och veckoslut. I 2000 och 2001 års undersökningar återspeglar fördelningen mellan vardagar och veckoslut ganska väl den faktiska (71 (5/7) respektive 29 (2/7) procent), medan undersökningarna 2002 och 2003 innehåller relativt fler vardagar i svarsunderlaget (81 procent). Analyser på basis av SOM-undersökningens samlade gårdagar riskerar därmed att överskatta vardagsbeteende något. 11 Som framgår av tabellen överskattar en genomsnittlig 10 I 2003 års undersökning angavs onsdagen som gårdag i 45 procent av de enkäter som kom in mellan fredagen i (den första) utskicksveckan och torsdagen i den första egentliga inflödesveckan. 11 De veckor enkäten varit i fält omfattar några helgaftnar/-dagar som infallit på en vardag: julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen, trettondedagsafton respektive trettondagen. Ingen justering av veckodagar har gjorts för dessa dagar då detta handlar om en mycket begränsad del av underlaget. I 5

8 vardag i SOM-undersökningen något veckans mittdagar, medan analyser av helgbeteende riskerar att något överskatta lördagsaktiviteter relativt söndagens. En genomsnittlig dag i SOM-mätningen är alltså i mångt och mycket är en dag sent i september oktober månad, och, totalt sett, oftare en onsdag eller torsdag jämfört med veckans övriga dagar. Undersökningarnas representativitet Svarsfrekvensen i de båda undersökningarna är relativt hög för den här typen av omfattande frågeundersökningar. Nettoresultatet ligger för SOM-undersökningarna mellan 63 och 67 procent och för Mediebarometern kring 70 procent 12. Vad gäller svarspersonernas representativitet relativt den svenska befolkningen är fördelningen med avseende på kön, ålder och storstadsregion/övriga Sverige den mest relevanta geografiska dimensionen vad gäller medieanvändning i bägge undersökningar mycket lik den svenska befolkningen som helhet och mycket lik undersökningarna sinsemellan (liksom över tid) (tabell 2). 13 Jämfört med 2003 års svenska befolkning är kvinnor något överrepresenterade i bägge undersökningar, liksom pensionärer på bekostnad av unga vuxna (20 29 år) (jfr. Nilsson 2004b). En svag överrepresentation gäller även boende utanför storstadsregionerna, på bekostnad av i första hand boende i Stockholmsregionen. Den största differensen mellan undersökningarna beträffande de redovisade demografiska kategorierna i tabell 2 uppgår till 3 procentenheter och gäller en något större andel pensionärer i Mediebarometern än i Riks-SOM 2002 och tvärtom en något större andel medelålders i Riks-SOM. Vad gäller fördelningen med avseende på klasstillhörighet, baserat på en subjektiv beskrivning erhållen via enkäten 14, är undersökningarna även här i huvudsak lika. Den generella skillnad som finns är en något större andel arbetare och jordbrukare i SOMundersökningen på bekostnad av lägre tjänstemän; detta gäller främst 2002 då andelen tjänstemän är 6 procentenheter mindre i SOM än i Mediebarometern. Men om arbetarna är fler i SOM så gäller det 2002 och 2003 även kategorin högre tjänstemän/akademiker, så det handlar inte om något entydigt klassmönster års undersökning kom det in 26 enkäter (av de totalt ifyllda enkäterna för den delundersökning gårdagsfrågorna ingick i) i dagarna efter jul till och med den 14 januari, vilket motsvarar 1,4 procent av inflödet. I totalt 8 av dessa 26 enkäter syftar en vardag sannolikt på en helgdag (i tre fall på trettondedagsafton, en dag som vare sig är en typisk vardag eller typisk helgdag). 12 Se respektive års resultatpublikation av Mediebarometern; undersökningsteknik (och undersökningsföretag) har varierat något mellan 2000 och 2004 varmed uppgifterna redovisats på något olika sätt och därmed är svåra att exakt summera i ett intervall för de fyra åren. 13 Redovisade data avser det mellan undersökningarna jämförbara åldersintervallet år. 14 I Mediebarometern och Riks-SOM : Om du skulle beskriva din nuvarande familj, vilken av följande kategorier stämmer då bäst? (ungefär samma formulering i bägge undersökningar), i Riks-SOM gäller frågan i stället nuvarande hem. 6

9 Tabell 2 Fördelningen över kön, ålder och A-region i Riks-SOM respektive Mediebarometern , inkl. jämförelse med befolkningen 2003 (procent) Riks-SOM Mediebarometern Befolkningen Kön Kvinna Man Ålder år år år år år år år A-region Sthlm/Södertälje Göteborg Malmö/Lund/Tbg Övrig region Sub- Arbetare jektiv Jordbrukare klass 1 Tjänsteman Hö. tjänsteman/ akademiker Egenföretagare Antal personer Kommentar: Data avser undersökningarnas underlag av personer inom åldersintervallet år. 1 Frågan gäller i Mediebarometern och Riks-SOM nuvarande familj, i Riks-SOM nuvarande hem. Frågeformuleringar Riks-SOM-undersökningens frågor om gårdagsräckvidd ( ) är samlade i ett batteri i slutet av enkäten som, sedan 2001 års undersökning, förutom frågor om medieanvändning innehåller ett antal frågor om hur gårdagen såg ut i övrigt (frukosttid; arbets-/studiesituation etc.). Men batteriet har samtliga år haft ett tydligt mediefokus. De medier som ingått i mätningen är morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, TV, radio, internet samt, , bok. Däremot har frågeformuleringarna varierat (se bilaga). I 2002 och 2003 års undersökningar har frågorna inledningsvis utgått från själva kontexten för medieanvändningen: platsen, tiden på dygnet; och 2002 frågades även om den sociala och mer situationsbundna kontexten. År 2000 och 2001 undersöktes medieanvändningen via direkta ja/nej-frågor dvs. om man tagit del av de enskilda medierna eller inte (bägge år med ett vet ej/minns inte-alternativ). I 2000 års undersökning frågades inte om TV- och radiomediet i allmänhet utan om man tagit del av kanalerna med störst räckvidd (SVT1/SVT2, TV3, TV4 och/eller Kanal 5 respektive P1, P3, P4/Lokalradion och någon privat radiostation (City, NRJ, Megapol etc.) ) Dessa kanaler är inte heltäckande för TV- respektive radioutbudet, men andelen lyssnande/tittande på kanalerna sammantagna svarar, enligt Mediebarometern 2003, för cirka 97 och 95 procent av det totala radiolyssnandet respektive TV-tittandet (jfr. Mediebarometern 2003, s. 32, 36 resp. s. 46,50). Den lilla underskattning som denna begränsning i frågan betyder för det totala räckviddsresultatet kan samtidigt sägas balanseras av det faktum att räckviddsmätningar där man i frågan listar konkreta kanaler, dvs. använder sig av en teknik av hjälpt erinran, normalt brukar resultera i högre räckviddsresultat (jfr. t. ex. Wadbring (2003, s. 166) ang. mätningar av tidningen Metros räckvidd). 7

10 Mediebarometern inkluderar ett större antal medier i sin långt mer omfattande och detaljerade räckviddsmätning; utöver de medier som ingår i SOM-undersökningens mätning ingår t. ex. cd-/grammofonskiva, video och bio. Frågan om morgontidning och kvällstidning lyder kort och gott Läste eller tittade du i någon morgontidning/kvällstidning i går?. Frågorna om radiolyssnandet lyder lika kort Lyssnade du på radio någon gång i går. Beträffande TV förtydligas frågan Tittade du på TV någon gång i går? av intervjuaren genom preciseringen Jag tänker då inte på video eller text-tv utan enbart TV. Både radiooch TV-frågan följs därpå upp med frågan om tiden för lyssnandet/tittandet (se Appendix). När det gäller internet så skiljer mätningen på användningen i hemmet och användning på annan plats. Ifråga om hemanvändningen utgår mätningen från användning av persondator När använde du senast persondator i din bostad? i kombination med det angivna syftet med användningen, där det fjärde alternativet som läses upp i frågan lyder internetanvändning ( t. ex. , sökt information, läst en tidning, uträttat ärenden, deltagit aktivt i en diskussionsgrupp eller chat-grupp). Längre fram i intervjun frågas om användning på annan plats: Använde du internet på någon annan plats (än i bostaden) i går? (öppen fråga). I 2000 års formulär är mätningen av användningen utanför hemmet begränsad till den på arbete/skola och avser senaste arbets-/skoldagen, varmed det årets data inte är direkt jämförbara med års. (Se bilaga.) De medier som ska fokuseras i det följande gäller våra mest spridda och vardagliga massmedier: morgontidning, kvällstidning, internet, radio och TV. Gårdagens medieanvändning Såväl Riks-SOM-undersökningens som Mediebarometerns gårdagsmätningar visar liksom andra undersökningar på televisionens, radions och morgonpressens i särklass goda förankring i vardagen (tabell 3 16 ; jfr. t. ex. RUAB:s mätningar ( En genomsnittlig dag tittar omkring nittio procent av den svenska vuxna befolkningen (15 79 år) på TV; runt 80 procent lyssnar på radio och cirka tre fjärdedelar tar del av en morgontidning. Detta gäller oavsett om vi litar till SOM- eller Mediebarometerdata; skillnaderna mellan undersökningarna uppgår som mest till sju procentandelar de fyra åren (TV, 2001). 17 Också vad gäller den mindre omfattande kvällstidningsläsningen är undersökningarna påtagligt överens: andelen dagliga läsare omfattar en knapp tredjedel av befolkningen. Men även om det generella mönstret är mycket likt mellan SOM-undersökningen och Mediebarometern så skiljer sig i flera fall nivåskattningen av den dagliga räckviddens (jfr. Hellingwerf 2001); 2002 och 2003 gäller det särskilt internet. I SOM-undersökningen 2003 uppmättes andelen som tog del av internet en genomsnittlig vardag till nära hälften av den vuxna befolkningen, 49 procent.; i Mediebarometerns mätning är motsvarande andel en dryg tredjedel, 34 procent. 18 Den högre skattningen i SOM relativt Mediebarometern återfinns samtliga mätår, men skillnaden är särskilt markant 2002 (11 16 Tabellen redovisar utfallet för gruppen åringar, dvs. det åldersintervall som tillåter direkt jämförelse undersökningarna emellan. 17 Felmarginalen uppgår för underlaget som helhet till som mest 2,4 procentenheter för SOMundersökningen och 2,0 procentenheter för Mediebarometern. För vardagsunderlaget är motsvarande tal 2,7 och 2,5 procentenheter; för det mindre helgunderlaget 5,5 respektive 3,8 procentenheter. 18 Felmarginalen är här för respektive undersökningar 2,6 och 2,0 procent. 8

11 procent) och I SOM-undersökningen är mönstret en väsentligt ökad användning mellan 2000 och 2003 från 39 till 49 procent som helt saknar motsvarighet i Mediebarometern. Den ökade användningen i SOM avser i första hand användningen under veckans vardagar (42 till 52 procent), vilka totalt sett är något överrepresenterade i SOMundersökningen. Sett till enbart vardagsmätningarna finner vi något av en ökande internetanvändning även hos Mediebarometern, även om 2001 års andel sticker ut som högre än såväl 2002 och 2003 års resultat. Men skillnaden i nivåskattning mellan undersökningarna kvarstår generellt både vardagar och veckoslut. 19 Under den analyserade fyraårsperioden visar SOM-undersökningen samtidigt på en minskad morgontidningsläsning: andelen dagliga läsare sjunker här från 83 till 73 procent (och än större är minskningen under veckoslutet då andelen minskat från 77 till 62 procent). Inte heller denna förändring har någon motsvarighet i Mediebarometerns data; här varierar andelen läsare en genomsnittlig dag mellan 74 och 77 procent under mätåren. Detta innebär att räckvidden skattas högst i SOM 2000 och 2001, medan mätningarna 2002 ligger på samma nivå och att Mediebarometern står för den högsta skattningen av räckvidden Ett genomgående mönster är dock att Mediebarometern uppvisar en betydligt större skillnad mellan vardags- och helgläsning än SOM-undersökningen. Förutom dessa större skillnader mellan undersökningarna erhåller SOM-undersökningen en något större daglig räckvidd för TV (2003: 3 procentenheter), medan Mediebarometern å sin sida tvärtom bjuder på en större räckvidd för radion (2003: 6 procentenheters differens; 8 enheter en genomsnittlig dag i veckoslutet). 19 Den lika nivån för användning på vardagar och veckoslut år 2000 är resultatet av mättekniken det året; användningen på arbete/skola som vägs in i den totala användningen avser detta år senaste arbets-/skoldag varmed resultaten redovisade för veckoslutet överskattas av det faktum att arbets-/skolrelaterad vardagsanvändning är inkluderad (jfr. tabellkommentar). 9

12 Tabell 3 Användning av olika typer av medier en genomsnittlig veckodag, vardag respektive helgdag i SOM-undersökningen respektive Mediebarometern (skuggade fält), (procent) Räckvidd SOM respektive Mbar Differens. SOM-Mbar Totalt Morgontidning Kvällstidning Internet Radio TV Minsta antal personer Måndag Morgontidning fredag Kvällstidning Internet Radio TV Minsta antal personer Lördag Morgontidning söndag Kvällstidning Internet Radio TV Minsta antal personer Kommentar: Resultaten avser åldersintervallet år. 1 År 2000 bygger andelen på en sammanvägning av användare i hemmet en genomsnittlig dag och andelen användare på arbete/skola senaste arbets-/skoldagen (jfr. Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2003, s. 14). Övriga år avses både hem- och arbetsplats-/skolanvändning. Resultatet 2000 innebär rimligen en överskattning av internetanvändningen totalt åtminstone vad gäller veckoslutsmätningen. 2 Avser lyssnande på någon av kanalerna P1, P3, P4/Lokalradion och någon annan privat radiostation (City, NRJ, Megapol etc.). 3 Avser tittande på någon av kanalerna SVT1/SVT2, TV3, TV4 och/eller Kanal 5. 10

13 Hur förklara olika räckviddsresultat? Hur kan det då komma sig att mätningarna ger såpass olika resultat? Det faller sig naturligt att fokusera på SOM-undersökningens jämfört med Mediebarometerns väsentligt större räckvidd för internet. I och med att skillnaden i internets räckvidd återfinns en genomsnittlig vardag såväl som helgdag står förklaringen knappast att finna i det faktum att SOM-undersökningen totalt sett något överskattar vardagsbeteende. Men relaterat till undersökningarnas design finns skäl att också fundera över i vilken mån den skillnad vi ser mellan resultaten påverkas av det faktum att SOM-undersökningen är en höstmätning medan Mediebarometerns intervjuer är spridda över i princip hela året. Med fokus begränsat till enbart oktoberintervjuerna i Mediebarometern kvarstår räckviddsdifferenserna mellan undersökningarna för dagspress, radio och TV. Men vad gäller internet är räckvidden i Mediebarometerns oktobermätning (liksom i januari månad) 20 väsentligt högre än för året som helhet: 41 procent. Oktobers räckvidd ligger högre en årssnittet även i de övriga årens mätningar; anmärkningsvärt hög är räckvidden 2001: 42 procent. En rimlig förklaring till den jämförelsevis stora räckvidden för internet i oktober 2003 är intresset för nyhetsuppdateringar i samband med mordet på utrikesminister Anna Lindh (jfr. Bergström 2004a). Även hösten 2001 var en nyhetsrik tid med attacken den 11 september 2001 mot World Trade Center i USA och dess efterspel. Dessa exempel visar tydligt på risken med att utifrån enkätundersökningar som ligger i fält under en förhållandevis kort fältperiod söka beskriva nivåer och förändringar i mediers räckvidd på mer generell basis. Detta är en rimlig delförklaring till den stora skillnaden vi ser mellan SOM-undersökningens och Mediebarometerns räckviddsresultat för internet. Ytterligare en designskillnad mellan undersökningarna är frågetekniken: den postala SOMenkäten vs. Mediebarometerns telefonintervjuer, med olika intervjusituationer som följd. Mediebarometerns kontakt med respondenten i hemmet innebär potentiellt ett förstärkt fokus på hemmets medieanvändning på bekostnad av den som äger rum på annat håll. SOM-undersökningens enkät kan fyllas i mer obundet av plats, exempelvis på vägen till eller från arbetet, och bidrar därmed inte automatiskt till samma fokus på hemmiljön. Därtill utgår SOM-undersökningens räckviddsfrågor 2002 och 2003 då skillnaderna i räckviddsresultat totalt sett är som störst från hur medierna används i tid och rum, varmed respondenten automatiskt påminns om sin eventuella medieanvändning utanför hemmet. En hypotes skulle därmed kunna vara den att denna typ av kontextförankrade frågor (som därtill i potentiellt större utsträckning besvarats utanför hemmets ramar) bättre erinrar respondenten om medieanvändningen utanför hemmet. Men vid en närmare analys av internetanvändningens fysiska rum visar det sig att den stora skillnaden mellan undersökningarna handlar om hemanvändningen: 2003 uppmäter SOM-undersökningen räckvidden i hemmet till 37 procent, Mediebarometern 21 procent (Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2003, s. 13). 21 Den stora ökningen i SOM-undersökningens räckvidd mellan 2002 och 2003 då möjlighet också finns att studera platsen för användningen visar sig också först och främst gälla användning i hemmet, vilken ökat från 32 till 37 procent. Arbetsplats-/skolanvändningen ligger mer stabilt på 22 respektive 23 procent (bland undersökningens åringar). I Mediebarometerns mätning framkommer mellan 2002 och 2003 tvärtom en svag ökning vad gäller användning på arbete/skola från 18 till 21 procent för motsvarande åldersintervall (2001: 19 procent) medan räckvidden i hemmet respektive 74 intervjuer. 21 Detta trots att andelen helgdagar, då hemanvändningen är som vanligast, i SOM-undersökningen är oproportionerligt låg. 11

14 ligger mer stabilt på 20 respektive 21 procent. Så i den mån SOM-undersökningen potentiellt något bättre fångar upp en faktisk användning på arbetet/skolan, så är det av underordnad betydelse med tanke på att den stora skillnaden relativt Mediebarometern gäller användningen i hemmet. Sett till urvalens fördelning över kön, ålder och geografisk hemvist är skillnaderna mellan undersökningarna 2003, då räckviddsmätningen för internet är som störst, i princip obefintliga eller annars mycket små (tabell 2 ovan). Men mot bakgrund av internetanvändningens samband med särskilt ålder är det relevant att gå vidare och se hur undersökningarna skattar användningen i olika åldersgrupper (tabell A1c i Appendix). Det visar sig vara särskilt hos gruppen åringar som SOM-undersökningen 2003 skattar användningen betydligt högre än Mediebarometern 70 mot 39 procent en genomsnittlig dag. Men i samtliga redovisade åldersgrupper i intervallet år uppgår skillnaden till nära 20 procentenheter (17 som minst), och även bland de äldsta kvarstår skillnadens riktning. Skillnaderna återfinns också övriga år om än i mindre omfattning; Mediebarometerns andel är aldrig större än SOM-undersökningens i någon av de redovisade grupperna, däremot försvinner skillnaden helt i några fall (0 procentenheter). Skillnadens storlek har heller ingen helt entydig koppling till ålder även om den samtliga år är störst hos gruppen åringar är skillnaden för övrigt särskilt markant bland gruppen boende i Stockholmsregionen; vad gäller kvinnor och män är skillnaden generellt under åren något större hos män, men inte 2003 (tabell A1c). Vad gäller övriga medier är bilden något blandad vad gäller hur de olika undersökningarna fångar upp yngres användning. SOM tenderar genomgående att ge större räckvidd för TV (dock inte så tydligt beträffande de allra de yngsta); Mediebarometern för radio (särskilt 2002 och 2003). Det finns däremot inget entydigt mönster att SOM-undersökningen bättre än Mediebarometern fångar upp vare sig ungas eller äldres medieanvändning mer generellt (tabell A1a e i Appendix). 22 Däremot så finns det allmänt anledning att metodkritiskt fundera över i vilken mån inte minst SOM-undersökningens postala insamlingsmetod tenderar att få en överrepresenation av unga (och andra) människor med en bakgrund och livsstil som inte helt motsvarar den genomsnittliga ungdomens och hur dessa egenskaper tenderar att sammanfalla med medieanvändning. Vad gäller just undersökningarnas stora skillnad i räckvidden för internet 2002 och 2003 kan till exempel konstateras att SOMundersökningens större andel högre tjänstemän/akademiker samma år (tabell 2 ovan) i första hand handlar om yngre; bland gruppen åringar är kategorin högre tjänstemän/akademiker 6 7 procentenheter större i SOM-undersökningen än i Mediebarometern. Sett till undersökningarnas olika räckviddsresultat totalt sett är detta dock ändå av ringa betydelse. Summerar vi betydelsen av dessa olika potentiella felkällor i undersökningarna gäller skillnaden vi ser mellan SOM-undersökningens och Mediebarometerns respektive räckviddsmätning för internet således särskilt användning i bostaden och särskilt gruppen unga vuxna (20 29 år). Mer generellt ser vi betydelsen av skillnader i fältperiod där SOMundersökningens resultat löper större risk att påverkas av omständigheter i omvärlden Det har för övrigt visat sig att räckviddsfrågorna i SOM-undersökningen (sist i enkäten) generellt har störst bortfall bland de över 60 år samt för två av åren även hos den allra yngsta gruppen (15 19-år). 23 En rimlig hypotes beträffande räckvidden för internet är att dessa faktorer hänger samman: i en period när nyhetsintresset stiger kraftigt får det genomslag i den dagliga internetanvändningen särskilt hos yngre grupper som redan är regelbundna nätanvändare (jfr. Bergström 2004b). Vad gäller just nyhetskonsumtionen via internet är andelen som anger nyheter och nyhetstjänster som viktigt mål med användningen betydligt högre 2001 och 2003 relativt de två andra mätåren (ibid.). Ökningen är dock relativt sett större bland gamla än unga, något som inte stöder hypotesen. 12

15 Men vilken av undersökningarnas resultat ligger då närmast sanningen; hur utbredd är egentligen internetanvändningen i den svenska befolkningen? Det är svårt att direkt jämföra den dagliga räckvidden för internet i SOM-undersökningen och Mediebarometern med andra mätningar. Men World Internet Institute redovisar i sina rapporter (Svenskarna och Internet 2002, s. 10 samt Findahl 2003, s. 26) hur den dagliga användningen mellan 2000 och 2003 varierar mellan 20 och 26 procent 24 för befolkningen 18 år och uppåt, dvs. visar på en betydligt mindre räckvidd än såväl Mediebarometern som SOM-undersökningen. När det gäller användning minst varje vecka visar SOM-undersökningens vanemätning hur användningen (oavsett plats) ökat från 51 (via 57 59) till 64 procent mellan 2000 och 2003 (bland befolkningens åringar). 25 FSI 26 redovisar i resultaten från sin studie av den veckoregelbundna användningen en ökning av motsvarande storlek men på en genomgående lägre nivå: från 46 (via 51 56) till 58 procent under samma period (avser åldersintervallet år). Också i Mediebarometern mäts sedan 2001 veckoräckvidden för internet oavsett plats; andelen användare senaste veckan har ökat även här, från en från nivå jämförbar med SOM-undersökningens vanemätning men med en något lägre ökningstakt: procent. 27 Dessa data pekar samstämmigt på att i alla fall den något mindre regelbundna internetanvändningen har ökat under perioden 2000 och 2003; vad gäller den mer frekventa användningen ger de olika mätningarna en betydligt mer tvetydig bild, både vad gäller eventuella förändringar och användningens utbredning : 20 procent; 2002: 26 procent; 2003: 24 procent. 25 Även resultaten från den västsvenska SOM-undersökningen ( Väst-SOM ) visar på en väsentlig ökning i internetanvändning, från 49 procent som använt internet varje vecka under år 2000 till 61 procent Ser vi till motsvarande population i Riks-SOM-undersökningen dvs. boende i Västra Götaland samt Kungsbacka kommun är ökningen något mindre tydlig: användningen bland västsvenskarna (inkl. kungsbackaborna) har i Riks-SOM ökat från 53 till 57 procent. 26 FSI Forskningsstudier för Samhälls- och Informationsstudier är en från myndigheter, företag och organisationer fristående forskningsinstitution som genomför surveystudier rörande svenska befolkningens attityder, värderingar, kunskaper, vanor och bakgrundsförhållanden (se 27 Enligt World Internet Institutes rapport Svenskarna och Internet 2002 har andelen som använt Internet (osäkert vilken frekvens som avses, se s. 10, s. 28) ökat från 46 till 55 procent mellan 2000 och I deras rapport Svenskarna och Internet 2003 anges att 56% av befolkningen [är] Internetanvändare även om en hel del av dessa använder Internet mycket sparsamt och att sammanlagt 46 procent använder Internet minst någon gång per vecka (Findahl 2004, s. 22, 26). För övrigt kan nämnas att Orvesto, den stora och reguljära räckviddsmätning som tidningsbranschen använder sig av, undersöker räckvidden för specifika medier (tidningstitlar, internetsajter, tv- och radiokanaler) men inte användningen av medier mer generellt. 13

16 Vanan och räckvidd den enskilda dagen Ett sätt att värdera giltigheten av SOM-undersökningens räckviddsmätning annat än genom att jämföra med andra räckviddsmätningar är att på individnivå relatera till den vana som respondenten anger i enkätens tidigare delar vilket är möjligt att göra i de senaste årens SOM-undersökningar, Även om vanan för den enskilde individen av självklara skäl aldrig fullt ut återspeglas i användandet varje enskild dag till följd av mer eller mindre nyckfulla händelser i vardagslivet, i omvärlden eller som en konsekvens av förändringar i själva medieutbudet (jfr. Nilsson 2004a; Fredrikson 2002; Weibull 2002) bör ändå generellt en högfrekvent vana i högre grad än en lågfrekvent sammanfalla med användningen en enskild dag. Vad som i vardagen kan hindra en regelbunden medieanvändare den enskilda dagen torde på aggreggerad nivå balanseras av att personer som vanligen är icke-användare ändå tar del av mediet till följd av tillfälliga omständigheter. Undersökningens vaneskalor ungefär hur ofta man brukar göra något respektive hur ofta man gjort något under de senaste 12 månaderna kan omvandlas till mått för förväntad räckvidd (jfr. Fredrikson 2002; Weibull 2002). Skalorna som används i SOMundersökningens mätningar skiljer sig åt för olika medier, och endast för morgon- och kvällstidningsläsning där svarsalternativen inkluderar frekvensen om 7 dagar i veckan går det att direkt relatera svaret till gårdagsanvändningen. Om en person uppger sig ta del av en morgontidning sju dagar i veckan kan sannolikheten att samma person gjort det en enskild dag skattas till i princip 100 procent. På motsvarande sätt kan sannolikheten för att en person som säger sig aldrig ta del av morgontidningar ändå ska ha gjort det en enskild dag skattas till 0 procent. En användningsvana på 3 dagar i veckan ger 3/7*100 procents sannolikhet etc. De andra mer ungefärliga frekvensalternativen har, på friare grund, omvandlas i termer av förväntad räckvidd enligt det procenttal som anges i tabell 5. För att få ett större underlag är samtliga fyra års Riks-SOM-undersökningar med både vane- och räckviddsmätning sammanslagna, dvs. data från Vad gäller vanefrågorna om TV-tittande respektive radiolyssnande är dessa ställda på kanalnivå, dvs. hur ofta respondenten tittar på var och en av ett antal listade kanaler. Antalet inkluderade TV-kanaler har mellan undersökningarna 2000 och 2003 varierat mellan 12 och 14 stycken 28, och vad gäller radiokanaler var dessa 10 till antalet och från och med stycken Frågans uppdelning på kanalnivå innebär att redovisningar av tittarfrekvensen totalt sett brukar baseras på den kanal respondenten tittar oftast på. Tittar man som oftast på kanalen TV4 och gör detta 5 6 dagar i veckan används denna frekvens som ett minimimått för individens totala TV-tittande. Detta tillvägagångssätt innebär samtidigt att såväl TV- som radiotittandet totalt sett rimligen underskattas något vilket bör beaktas vid jämförelser av förväntad räckvidd (baserad på vaneskalan) och den faktiska räckvidden erhållen via gårdagsfrågan De nio kanaler som återfinns samtliga år är: SVT1, SVT2, TV3, TV4, Kanal 5, ZTV, MTV, Canal plus samt TV1000. Variationerna gäller TV6 / Viasat Nature/Action (namnbyte), TV8, Eurosport, TV4 plus, Barnkanalen (SVT) och 24 (SVT). 29 P1, P2, P3, P4, Rix FM, Radio City, NRJ (Energy), Mix Megapol, Lugna favoriter (fr. o. m. 2003), Annan privat kanal samt Närradiokanal. 30 Gäller frågorna ställda i formuläret Riks-2, där frågorna om medieanvändningen under gårdagen återfinns. Kanalerna är förvisso inte heltäckande för TV- respektive radioutbudet, men då de svarar för en mycket stor andel av tittandet/lyssnandet kan kanalerna sammantaget sägas fånga upp tittandet/lyssnandet totalt sett mycket väl (jfr. not 15). 31 Eftersom man i princip kan titta på samtliga kanaler under enbart en och samma dag är det svårt att konstruera ett additivt index där den totala tittarfrekvensen beräknas genom att slå samman resultaten för olika kanaler. 14

17 Tabell 5 Medieanvändning i går efter vanan, medelvärde (procent) Räckvidd: Tog del av i går Förväntad räckvidd 1 Differens Antal personer Morgontidning 7 dgr/v dgr/v dgr/v dgr/v dgr/v dgr/v dag/v Mer sällan/aldrig Totalt Kvällstidning 7 dgr/v dgr/v dgr/v dgr/v dgr/v dgr/v dag/v Mer sällan Aldrig Totalt Internet Flera ggr/v Ngn g/v Ngn g/mån Ngn g/kvartal Ngn g/halvår Ngn g/året Ingen gång Totalt 42 * * Radio Dagligen ggr/v ggr/v ggr/v Mer sällan Aldrig Totalt TV Dagligen ggr/v ggr/v ggr/v Mer sällan Aldrig/ej tillgång Totalt Kommentar: Vanan avser användning per vecka utom beträffande internet då den avser användning under de senaste 12 månaderna. Beträffande radio och TV är vanemåttet ett minimimått baserat på den kanal respondenten tittar oftast på. 1 Måttet bör tolkas som bred referenspunkt. För radio och TV har frekvensen 5 6 ggr/v omvandlats till en sannolik räckvidd på 5,5/7x100 procent etc. Frekvensen mer sällan har omvandlats till 7 procents förväntad räckvidd (motsvarar en gång per fjortonde dag). Frekvensen beträffande någon gång i månaden har omvandlats till 1/30x100 procent etc. *Mätskalan tillåter inte en beräkning av förväntad räckvidd på total nivå. Källa: Riks-SOM-undersökningen; åldersintervallet år. 15

18 Resultaten visar genomgående att den dagliga vanan aldrig fullt ut realiseras i ett faktiskt beteende den enskilda dagen (jfr. Fredrikson 2002 och Weibull 2002 för analys av TV och radio på kanalnivå samt Weibull 1983, s. 181ff. och Reimer 1986, s. 31ff. beträffande morgontidningsläsning). Televisionen och morgontidningen är de medier där en daglig vana i högst utsträckning också omsätts i praktiken: 5 respektive 6 procent faller ifrån den genomsnittliga enskilda dagen 32. Vardagar och veckoslut Andelen som inte omsätter sin dagliga vana i praktiken är något större under veckoslutet än under vardagarna när det gäller morgontidningsläsning och radiolyssnande (tabell 6a). Vad gäller morgontidning är skillnaden i någon mån förväntad med tanke på att många tidningar inte har full eller alls någon helgutgivning vilket inte nödvändigtvis hindrar att regelbundna läsare betraktar sig som dagliga läsare och i vissa fall därför svarar att de läser 7 dagar i veckan trots att tidningen inte kommer på söndagen. Det kan också handla om att prenumeranter de (helg)dagar då tidningen inte utkommer ersätter läsningen av den dagsfärska tidningen med att läsa delar av gårdagens/veckans utgåvor en vana som möjligen lättare överskattas/bryts den enskilda dagen. Men liksom beträffande radiolyssnandet kan veckoslutets större differens mellan förväntad och faktisk räckvidd möjligen också tolkas som utslag av helgens normalt mindre rutinartade dagar; de som ser sig som dagliga användare har rimligen större benägenhet att generalisera utifrån sina vardagsvanorna än sina helgvanor, helt enkelt då de senare tenderar att vara svårare att beskriva just i termer av vanor. För internetanvändningen motsvarar skillnaden hela 20 procentenheter; här är dock det mest högfrekventa alternativet ett användande flera gånger i veckan vilket man leva upp till genom användning enbart under vardagarna. Tabell 6a Medieanvändning i går bland dem med högfrekvent vana, vardag respektive veckoslut, medelvärde (procent) Räckvidd: Tog del av i går Förväntad räckvidd 1 Differens Antal personer Morgontidning: Må fr dgr/v Lö sö Kvällstidning: Må fr dgr/v Lö sö Internet: Må fr flera ggr/v Lö sö Radio: Må fr dagligen Lö sö TV: Må fr dagligen Lö sö Kommentar: Vanan avser användning per vecka utom beträffande internet då den avser användning under de senaste 12 månaderna. 1 Måttet måste för internet tolkas som bred referenspunkt. Källa: Riks-SOM-undersökningen; åldersintervallet år. 32 För internet frågas inte om daglig vana varför de mest högfrekventa användarna inte kan särstuderas och dessa medier därmed inte heller fullt rättvisande kan jämföras med övriga. 16

19 Lämnar vi de mest högfrekventa användargrupperna är mönstret generellt det att respondenterna i sin beskrivning av vanan underskattar sin faktiska användning eller med en annan tolkning: att de den enskilda dagen tenderar att ta del av mediet fast de inte skulle förväntas göra det utifrån den beskrivna vanan. Det är inte möjligt att rakt av jämföra de olika mediernas differens mellan förväntad och uppmätt räckvidd då frekvensskalorna skiljer sig åt, men ser vi till den mer lågfrekventa användningen mer sällan än någon gång i veckan framkommer hur särskilt konsumtionen av TV väsentligt undervärderas i den beskrivna vanan relativt den dagliga räckvidden eller annorlunda uttryckt: att man tenderar att ta del av televisionens innehåll den enskilda dagen i högre utsträckning än man borde utifrån hur man beskriver sin vana (tabell 5). Även beträffande radio- och morgontidningsanvändningen är differensen betydande. 33 Det finns en tendens till att det mer oväntade TV-tittandet sker oftare under veckoslutet än under vardagarna (tabell 6b), men underlaget är för litet för något säkert resultat i den riktningen. Mönstret saknas också helt hos övriga medier. Tabell 6b Medieanvändning i går bland dem med lågfrekvent/ingen vana, vardag respektive veckoslut, medelvärde (procent) Räckvidd: Tog del av i går Förväntad räckvidd 1 Differens Antal personer Morgontidning: Må fr mer sällan än varje vecka/aldrig Lö sö Kvällstidning: Må fr mer sällan än varje vecka/aldrig Lö sö Internet: Må fr som oftast ngn gång/mån Lö sö Radio: Må fr mer sällan/aldrig Lö sö TV: Må fr mer sällan än varje vecka/aldrig/ej tillgång Lö sö (45) 0-14 (31 45) 29 Kommentar: Vanan avser användning per vecka utom beträffande internet då den avser användning under de senaste 12 månaderna. Observera att resultaten i parentes bygger på ett mycket litet antal personer. 1 Måttet måste för internet tolkas som bred referenspunkt. Källa: Riks-SOM-undersökningen; åldersintervallet år. Fyra års mätningar Totalt sett (tabell 5 ovan, kursiva rader) ser vi hur den generella underskattningen av medieanvändningen i någon mån balanseras av överskattningen av den dagliga vanan (internet redovisas inte här då mätskalans utformning inte möjliggör full jämförelse). 34 Över 33 Beträffande underskattningen av TV- och radiovanan ska hållas i minnet att den förväntade räckvidden för TV och radio bygger på ett minimimått av TV-tittandet totalt, då frågan ställs på kanalnivå (jfr. ovan och not 30). 34 Beträffande förhållandet beskrivet i not 34: Då skillnaden mellan uppmätt och förväntad räckvidd totalt sett för TV och radio är i nivå med övriga medier (vad gäller radiolyssnandet ger till och med den förväntade räckvidden något lite högre värde en den uppmätta), styrker detta rimligheten i att i mer generella beskrivningar av TV-/radiovanor utgå från den oftast använda kanalen snarare än att söka skapa något slags additivt index. 17

20 lag ger 2002 och 2003 års undersökningar en mindre skillnad än de tidigare åren mellan faktisk och förväntad räckvidd; framför allt gäller det beträffande morgontidningsläsning (tabell 7). Här har den faktiska räckvidden minskat från 83 till 73 procent, medan den förväntade räckvidden, dvs. räckvidden beräknad på basis av vanefrågan, visserligen indikerar en minskning under perioden men en mindre tydlig sådan: från 75 till 72 procent. Tabell 7 Räckvidd för olika medier en genomsnittlig dag respektive förväntad räckvidd i Riks-SOM (procent) Morgontidning SOM: Räckvidd en genomsnittlig dag SOM: Förväntad räckvidd Differens uppmätt-förväntad räckvidd Kvällstidning SOM: Räckvidd en genomsnittlig dag SOM: Förväntad räckvidd Differens uppmätt-förväntad räckvidd Radio SOM: Räckvidd en genomsnittlig dag SOM: Förväntad räckvidd Differens uppmätt-förväntad räckvidd TV SOM: Räckvidd en genomsnittlig dag SOM: Förväntad räckvidd Differens uppmätt-förväntad räckvidd Kommentar: Resultaten avser åldersintervallet år. Ang. beräkningen av förväntad räckvidd; se kommentar till tabell 5. 1 Avser lyssnande på någon av kanalerna P1, P3, P4/Lokalradion och någon annan privat radiostation (City, NRJ, Megapol etc.). 2 Avser tittande på någon av kanalerna SVT1/SVT2, TV3, TV4 och/eller Kanal 5. Skillnader i utfall mellan vana och faktiskt användning är inget unikt resultat för SOMundersökningen (jfr. Weibull 1983; Reimer 1986; Ohlsson 1989, s. 166ff.; jfr. Fredrikson 2002 och Weibull 2002) och ska inte tolkas som uteslutande ett reliabilitetsproblem. Snarare visar denna typ av skillnader på nödvändigheten att reflektera över vad de två mätmetoderna egentligen mäter. Wadbring och Weibull (1996) betonar, ifråga om dagspressläsning, vikten av att se på vane- respektive räckviddsmätningen som två olika ansatser att beskriva människors medieanvändning ansatser vilka tenderar att mäta något olika saker. Det finns en validitetsproblematik i det att vanemåttet tenderar att förutom den faktiska vanan spegla sådant som intresse, attityder och prestige. Skillnader i resultat mellan vane- och räckviddsmätning kan därmed delvis tillskrivas identitetsfaktorer (jfr. Fredriksons (2002) analys av underskattare respektive överskattare). Tillmäter man exempelvis morgontidningen hög prestige samhällelig, social, intellektuell är benägenheten att se sig själv som regelbunden morgontidningsläsare högre än om man är mer likgiltig inför morgontidningens roll som informationskanal och har sin identitet förankrad i en annan syn på samhälle/socialt umgänge/intellekt. Det är dock svårt att mot denna bakgrund tolka SOM-undersökningens två något skiftande bilder av morgontidningsläsning under I den mån attityder till morgontidningsläsning och vad man kanske kan kalla en morgontidningsläsaridentitet avspeglas i vanemätningen tycks attityderna/identiteten förhålla sig tämligen stabil under perioden. Detta alltså samtidigt som andelen läsare en genomsnittlig dag enligt gårdagsmätningen har minskat väsentligt. 18