European Crime Prevention Awards Sju bidrag till den svenska uttagningstävlingen

Transkript

1 European Crime Prevention Awards 2005 Sju bidrag till den svenska uttagningstävlingen

2 Om tävlingen Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU European Crime Prevention Awards (ECPA). Tävlingen arrangeras av European Crime Prevention Network (EUCPN), som består av representanter för justitiedepartement och brottsförebyggande myndigheter på statlig nivå i EU-länderna. Avsikten med tävlingen är att ge spridning åt framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Årets final avgörs i Storbritannien den 6 december. Landet står som värd i kraft av att man är ordförandeland i EU under andra halvåret Varje deltagande land får nominera ett projekt till den europeiska tävlingen. Brå ansvarar för den svenska nomineringen och har arrangerat den i form av en nationell uttagningstävling, där en jury bestående av representanter för Brå, Polishögskolan, Försäkringsförbundet och Sveriges kommuner och landsting utser det vinnande bidraget. För att få delta i den europeiska tävlingen krävs det att bidragen uppfyller följande villkor: Projektet ska syfta till att förebygga eller minska vardagsbrottslighet eller otrygghet. Projektet ska ha utvärderats och ha uppnått alla eller de flesta av de uppsatta målen. Projektet ska, så långt det är möjligt, vara innovativt och innehålla nya metoder eller angreppssätt. Projektet ska, om möjligt, bygga på samverkan mellan olika aktörer. Projektet ska vara möjligt att upprepa av organisationer eller grupper i andra medlemsländer. För att delta i årets europeiska tävling krävs det dessutom att bidragen ska syfta till att förebygga våld i offentliga miljöer (gatuvåld). Denna broschyr innehåller kortfattade beskrivningar av sju bidrag till den svenska tävlingen, som till stor del bedömts uppfylla ovanstående villkor. 1 Genom detta vill Brå sprida kännedom om aktuella projekt och verksamheter och inspirera till konkret brottsförebyggande arbete. Stockholm i november 2005 Jan Andersson Generaldirektör 1 Två av bidragen Krogprojektet i Nyköping och Krogar mot knark lämnades in under en förlängd anmälningstid och tävlar därför bara om att få representera Sverige i den europeiska tävlingen. 2

3 Mopedprojektet i Enköping Vårdslös körning med mopeder är ett stort problem på många platser. Förutom att förarna riskerar att skada sig själva och andra när de kör runt på trimmade mopeder, kan det även skapa otrivsel och otrygghet hos många människor. Polisen i Enköping upplevde under år 2002 att problemen med mopeder i staden hade ökat kraftigt. Ett stort antal av de samtal som polisen fick ta emot kom från personer som stördes eller var oroliga för mopedister. En kartläggning gjordes, vilket visade att antalet mopedärenden hade ökat kraftigt hos polisen. I samarbete med trafiksäkerhetsorganisationen NTF gjordes även en enkät bland skolelever som bland annat visade att många körde på trimmade mopeder och inte använde hjälm. Polisen tog initiativ till att skapa en projektgrupp för att förebygga problemen och den har genomfört tre olika åtgärder. För det första ville man påverka attityderna kring mopedkörning bland unga. Därför genomfördes en halvdagsutbildning i trafiksäkerhet i skolan för högstadieungdomar. För det andra började polisen att mer aktivt ingripa mot personer som bröt mot trafikregler på moped. För det tredje försökte man påverka mopedhandlarna att inte medverka till trimning av mopeder. De aktörer som deltog i arbetet var förutom polisen och skolorna även mopedhandlarna, kommunen, åklagarmyndigheten och NTF. Projektet har följts upp genom analys av polisens anmälningar av mopedärenden och en förnyad enkät bland skolungdomar. Polisens statistik visade att antalet mopedrelaterade ärenden som resulterat i en ordningsbot hade minskat med 17 procent jämfört med året innan projektet startade. Enkätundersökningen styrkte dessa resultat och visade på flera förbättringar fler unga mopedister hade förarbevis, fler använde hjälm, färre hade trimmat mopeden och färre hade kört alkoholpåverkade. Lars Hammarstedt, närpolisen i Enköping,

4 Grannstödsbilen, Upplands Väsby Att förebygga otrygghet och rädsla betraktas numera som en självklar del av det brottsförebyggande arbetet. Otrygghet kan i värsta fall leda till att människor slutar att röra sig utomhus. I Upplands Väsby kommun uppmärksammade man att i kommunens trygghetsenkäter var det relativt många personer som uppgav att de kände sig otrygga och var rädda för att utsättas för brott. Det gällde såväl på dagtid som på kvällstid. En jämförelse med några andra kommuner visade att otryggheten var större i Upplands Väsby trots att brottsligheten var likartad. För att öka tryggheten startade kommunens lokala brottsförebyggande råd ett trygghetsprojekt i samarbete med närpolisen, det kommunala bostadsbolaget och ett försäkringsbolag. Den huvudsakliga åtgärden var att rekrytera frivilliga som skulle patrullera i en grannstödsbil runt om i kommunen för att öka tryggheten. Förarna kör runt i bilen och patrullerar till fots i bostadsområden. Deras uppdrag är att observera och rapportera misstänkt brottslighet till polisen och att öka tryggheten genom att vara synliga för allmänheten. Arbetet är främst koncentrerat till dagtid. Totalt deltar omkring 40 frivilliga i arbetet. Projektet har inte utvärderats. Verksamheten har dock rönt stor uppskattning i kommunen. Några brott har även kunnat lösas med hjälp av observationer från dem som arbetar med grannstödsbilen. De frivilliga har även bidragit till att cirka 300 skrotbilar har kunnat identifieras och därefter forslas bort. Anita Ackeberg, Upplands Väsby kommun,

5 Gullingeparken, Stockholm Platser som är nedslitna och där brottslighet och kriminella personer är synliga leder ofta till att andra personer undviker att vistas där. Det kan leda till att brottsligheten får ytterligare fotfäste på platsen. Sådan var situationen i Gullingeparken i Spånga-Tensta stadsdel i västra Stockholm under flera års tid. Parken hade blivit ett centrum för både öppen narkotikahandel och alkoholmissbruk i området, där de flesta vanliga människor inte gärna vistades. För att styra bort droghandel och kriminalitet från området och öka de boendes användning av parken startades under våren 2004 ett projekt på initiativ av stadsdelens lokala brottsförebyggande råd. Ett stort antal brottsförebyggande åtgärder har sedan dess genomförts i och kring parken med både social och situationell inriktning. Parken har bland annat rustats upp på olika sätt genom röjning av buskar och öppnandet av ett nytt café. Trafiken in till parken har begränsats genom bommar eftersom droghandeln delvis sköttes från bilar. Parken är numera även del av en alkoholförbudszon. En del av problemen har hängt samman med ett öppenvårdsboende som ligger vid parken och där har projektgruppen inlett en dialog med ansvariga och brukare. Brukare för öppenvårdsboendet ska bland annat ansvara för en del av skötseln av parken. I anslutning till allt detta har även polisen arbetat intensivt mot droghandeln i området. Projektet har inte utvärderats eftersom arbetet fortfarande pågår. Uppgifter från bland annat polisen och väktare som arbetar i området pekar dock mot att problemen som länge fanns inte längre är lika stora. Mer synliga förändringar av situationen finns även i form av att boende i betydligt större utsträckning vistas i parken. Linda Wikman, Spånga-Tensta Stadsdelförvaltning,

6 Med gemensamma krafter, Motala Problem med ungdomsfylleri och ordningsstörningar i samband med Lucia, Valborgsmässoafton och skolavslutningar är ett vanligt förekommande problem på många orter. I Motala var den här typen av problem stora i början av 2000-talet. Många ungdomar befann sig ute under dessa helger utan att ha någonting att göra. Samtidigt var det väldigt få vuxna ute. Det här resulterade i ett omfattande fylleri bland minderåriga, med både brottslighet och ordningsstörningar. För att förebygga problemen startade Motalas brottsförebyggande råd under år 2002 ett arbete för att erbjuda drogfria arrangemang under stora ungdomshelger. Tidigt togs beslutet att de unga själva skulle ansvara för utvecklingen av programmet. Numera finns det drogfria ungdomsarrangemang i Motala under ett stort antal helger under året. Bland arrangemangen finns till exempel disco, café, konserter, go-cart, klasskamp, talangjakt, modevisning och prova på -aktiviteter hos föreningar. Ett stort antal aktörer deltar i arbetet med de drogfria arrangemangen, till exempel fritidsledare, fältarbetare, närpolis, skolpersonal, Farsor & Morsor på stan, föreningar, kyrkan och näringslivet. Projektet har följts upp genom att projektgruppen har gjort en tillbakablick efter varje stort helgarrangemang. Polisen har även analyserat statistik av anmälda brott och uppgifter om unga som har omhändertagits för att de har varit berusade under Valborg och Lucia. Det visar att typiska ungdomsbrott, till exempel skadegörelse och misshandel, har minskat sedan de drogfria arrangemangen inleddes. Under de senaste åren har inte heller några ungdomar omhändertagits på grund av berusning under dessa helger. Lena Henricson, Motala kommun,

7 Krogprojektet i Nyköping Att minska andelen kraftigt berusade personer på restauranger och krogar kan vara en effektiv metod för att minska risken för våld och hot i dessa miljöer. Restaurangerna har en nyckelroll eftersom de har en möjlighet att styra graden av berusning genom en ansvarsfull alkoholservering. Även ordningsvakterna har en viktig funktion eftersom de kan avvisa personer som är alltför berusade, men även bidra till att minska risken för att hotfulla situationer resulterar i våld. Det här är några av utgångspunkterna i ett projekt som bedrivs av Nyköpings kommun sedan år Projektet vilar på insatser som främst har genomförts av polisen, kommunens alkoholhandläggare, lokala Brå-samordnaren och i viss mån socialtjänsten. Den kanske viktigaste insatsen har varit att utbilda krogägare, personal och ordningsvakter i ansvarsfull alkoholservering. Polisen bedriver även ett aktivt arbete mot krogarna och har ett nära samarbete med ordningsvakterna. Polisen har till exempel gemensamma möten med vakterna, de gör besök och inspekterar krogarna. Polisen har också en mer aktiv övervakning och fotpatrullering i anslutning till krogarna, särskilt vid stängningsdags. Socialförvaltningens fältarbetare arbetar mer aktivt mot krogarna och gör kontroller inne på krogarna, där de bland annat kontrollerar att minderåriga inte serveras alkohol. Projektet har inte utvärderats. Erfarenheterna från projektet är dock goda. Närmare 100 personer har deltagit i utbildningen i ansvarsfull alkoholservering. Enkätundersökningar bland dem som har deltagit i kursen visar att de har blivit mer medvetna om överservering och att inte sälja alkohol till minderåriga. Projektet har också förbättrat samarbetet och samordningen bland dem som arbetar med krogrelaterade frågor inom kommunen. Polisen ser mycket positivt på satsningen och upplever att samarbetet mellan olika aktörer fungerar mycket bra. Åke Jansson, Nyköpings kommun,

8 Krogar mot knark, Stockholm En ny krogkultur med nya drogvanor innebär att förekomsten av narkotika inne på krogarna sannolikt har ökat under senare år. Vilka effekter det får för förekomsten av våld på krogarna är osäkert, men vissa menar att narkotikapåverkade personer i högre utsträckning än andra är inblandade i situationer med mycket grovt våld. Undersökningar har också visat att krogpersonal i högre utsträckning än jämförbara grupper använder droger. För att förebygga problemen inbjöd därför företrädare för STAD-projektet och polisens krogkommission några krogägare i centrala Stockholm att starta ett gemensamt projekt. Krogar mot knark är ett formaliserat samarbete mellan krogägarna, där de samarbetar med företrädare för landstinget, kommunala och statliga myndigheter samt restaurangbranschens arbetsgivarorganisation och fackliga organisationer. En viktig del av projektet är att utbilda ordningsvakter, serveringspersonal och chefer om riskerna med narkotika, preparatkännedom och symptom på drogpåverkan. Krogarna har även enats om handlingsplaner för att förebygga droganvändning bland gäster och personal. Flera av krogarna har även gjort fysiska förändringar i krogmiljön för att försvåra användning och försäljning av narkotika. En central del av projektinsatserna är även polisens tillsyn av krogarna. Projektet har utvärderats genom en intern utvärdering av projektledaren. Metoden som använts har varit att testa om skådespelare som spelat drogpåverkade har släppts in på krogarna. Jämfört med den undersökning som gjordes i samband med projektstarten var det vid den senaste mätningen fler försökspersoner som inte släpptes in. Det är fortfarande oklart om projektet har lyckats minska våldet på och kring krogarna. Polisen uppger dock att de numera har ett bättre samarbete med ordningsvakterna och att vakterna oftare kontaktar dem om problem uppstår. Johanna Gripenberg, Krogar mot knark,

9 Fregatt & Skonert, Stockholm Trygghet i stadsmiljöer och bostadsområden hör till de centrala brottsförebyggande områdena. Brottslighet nära den egna bostaden uppfattas av de flesta människor som en av de faktorer som inverkar mest negativt på kvaliteten i boendet. I området Gröndal i Liljeholmens stadsdel i södra Stockholm hade de boende under flera år störts av droghandel och annan kriminell verksamhet i anslutning till några lägenheter i området. Under sommaren 2003 startade därför polisen i samverkan med fastighetsägaren och det lokala brottsförebyggande rådet ett projekt för att motverka problemen. Projektet genomfördes i flera steg där den viktigaste insatsen var att polisen började bedriva en mycket aktiv spaning mot några misstänkta personer och lägenheter i området. Polisen försökte även öka sin synliga närvaro i området för att öka tryggheten och skrämma bort den kriminella verksamheten. Tillsammans med fastighetsägaren började polisen även att kontrollera några av hyresgästerna och om de bröt mot sina hyresavtal genom att bedriva kriminell verksamhet i sina bostäder. I området fanns dessutom en mycket nergången rivningsfastighet som användes som tillfällig bostad av kriminella personer, vilken bidrog till områdets problematik. Fastighetsägaren kontaktades och fastigheten ska nu rustas upp och ingå i bostadsbeståndet. Under projektet har även synpunkter från boende i området inhämtats genom öppna medborgarmöten. Projektet har inte utvärderats. Enligt polisen har dock den kriminella verksamheten minskat kraftigt och flera personer har lagförts för brott. Diskussioner med en lägenhetsinnehavare har resulterat i att den kriminella verksamheten i dennes lägenhet har upphört. En annan lägenhetsinnehavare som har fortsatt att bedriva kriminell verksamhet riskerar för närvarande att bli vräkt från sin lägenhet. Vid ett avslutande öppet medborgarmöte uttryckte även många boende i området att problemen som tidigare varit synliga inte längre förekom. Marie Johansson Meinke, Skärholmens närpolis,

10 Tidigare vinnare i European Crime Prevention Awards Vinnare i den svenska tävlingen 1998* K.R.I.S. En väg tillbaka till samhället (Stockholm) Farsor och Morsor i Sverige Ett riksnätverk för nattvandrare Rinkebyskolan En skola mitt i byn (Stockholm) Speciella anmälningsrutiner vid bilbrott (Stockholm) Lugna Gatan Värdprojektet (Stockholm) 1999* Trygghetsskapande arbete i Annerstaskolan (Huddinge) Tillsammans mot våld i Skåne (Lund) Det Brottsförebyggande projektet i Tyresö 2000* Via Wargen - Brottsförebyggande arbete på schemat (Östersund) Trygghetsgruppen i Hjällbo (Göteborg) 2001 Stödcentrum för unga brottsoffer (Stockholm) 2002 Kulturskolan Europas barn (Motala) 2003 Projekt supporter (Stockholm) 2004 Munkmoraprojektet (Värmdö) * Före 2001 utsågs ingen enskild segrare i den svenska tävlingen. Några bidrag utsågs i stället till att representera Sverige i den europeiska tävlingen. Vinnare i den internationella tävlingen 1998 Rinkebyskolan (Sverige) Projekt för att minska brottsligheten i förortsområde i Gent (Belgien) Projektet Marockanska farsor på stan i Amsterdam (Holland) Graffitiprojektet Graff n Art i Brugge (Belgien) Integrationsprojekt i stadsdelen Indre Nörrebro i Köpenhamn (Danmark) Förortssatsning i Lissabon (Portugal) Bostadsområdesprojektet The Safer Neighbourhood Programme i Birmingham (Storbritannien). 10