RESERVKRAFT & DRIFTEKONOMI FÖRELÄSNING 3

Transkript

1 RESERVKRAFT & DRIFTEKONOMI FÖRELÄSNING 3 1

2 INLEDNING Med vårat stabila och tillförlitliga elnät i Sverige så provas reservkraft sällan under realistiska förhållanden. Generatoraggregatet är en kraftkälla med låg tillgänglighet. Utmaningen idag ligger i att underhålla något som sällan används, vilket ställer speciella krav. Underhållet skall syfta till att säkerställa funktion då den behövs. 2

3 ÄR VI BEREDDA? Jämfört med många länder så har vi ett väldigt stabilt elnät. Hur påverkar detta vår beredskap när ett strömavbrott väl sker?

4 PROVNING Utan provning så finns ingen reservkraft. Utan att ha testat utrustningen regelbundet så finns det inget sätt att säga om den är tillgänglig då behovet uppstår. Vid ny anläggning av reservkraft skall fabriksprovning avkrävas innan leverans. Det är mycket enklare att åtgärda fel på fabrik än vid anläggningen. Vid sådana provningar så upprättas protokoll. Normalt har leverantören standarder som följs. Naturlig provning av reservkraft på grund av nätavbrott är inte vanligt. 4

5 FORTS 5

6 FORTS När och hur provas en reservkraftanläggning? Det är helt beroende av anläggningstyp och hur viktig anläggningen är. Men generellt gäller att: Provning bör utföras planerat, regelbundet och realistiskt. Planerat innebär att en plan för när och vad som skall testas finns, Regelbundet innebär att antalet prover står i proportion till hur viktigt det är att anläggningen fungerar. Realistiskt innebär att provningen sker så att funktionen säkerställs oavsett vad det är som går fel i ordinarie kraftmatning. Erfarenheter har visat att många problem uppstår på grund av batterierna. Batterieran bör därför provas så ofta som möjligt. (rek. 1 ggr/v). Provningen bör utföras av driftpersonalen vid anläggningen. Man har då ett bakomliggande behov av utbildning och man bekantar sig med utrustningen. Alla som ingår i jourverksamheten bör kunna med utrustningen. Varannan månad bör lastprov köras där hela eller delar av anläggningens behov täcks av reservkraft. 6

7 SERVICEKONTRAKT Servicekontrakt är viktiga. Personalen har ofta inte möjlighet att vara insatta i komplex utrustning som inte normalt ingår i verksamheten. Tillgängligheten till kompetent stöd är en trygghet som bör ingå i en utvärdering av verksamheternas risker. 7

8 FINANS INVESTERING - KOSTNAD Initialt så avläggs en investeringskostnad. Denna löser inte behovet över all framtid utan i kalkylen behöver underhåll också ingå. Grovt räknat kam man lägga på ca 5 % av investeringskostnaden som årlig underhållsutgift. 8

9 ANSVAR & DRIFTJOURNAL Ansvar för anläggningen skall vara delegerat och befogenheter och ansvar skall tydligt framgå av skriften. Driftjournal hör samman med ansvar då det är viktigt att dokumentera vad som gjorts av vem och när. Driftjournalen besvarar frågor om hur det är ställt med anläggningen om den är uppdaterad och aktuell. 9

10 KÖRNING MED LÅG BELASTNING Undvik långvarig körning på tomgång eller med låg belastning, då detta kan medföra ökad oljeförbrukning. En annan konsekvens är koksuppbyggnad på ventiler, kolvtoppar, i avgasportar och avgasturbin. Vid låg belastning så blir även förbränningstemperaturen låg och en ofullständig förbränning av bränslet uppstår. Detta ger konsekvenser både för motorn och för miljön. 10

11 REGELVERK Vad måste jag göra för att uppfylla myndighetskontrollen? Vad gäller för anslutning av elverk? Numera är det innehavaren av anläggnigen som har det fulla ansvaret och ska visa på att anläggningen/aggregatet är säkert. För att nå detta så bör anläggningen vara utförd enligt Svensk Standard. Anläggningar skall även genomgå periodisk besiktning. Det är upp till den som äger anläggningen att bestämma tidsintervall, men anläggningen måste alltid vara säker. 11

12 UNDERHÅLL Formen för underhåll övergår från periodisk tillsyn till tillståndsgiven tillsyn. Målet är att öka tillgängligheten med minimalt underhåll. Det tillståndsbaserade underhållet förutsätter en återkommande analys av anläggningen och underhåll med ledning av dessa analyser. Exempel på dessa är regelbunden kontroll av vätskorna, smörjolja, bränsleolja och kylvätska. Dessa tillsammans med resultat av prov av system kan ge indata till vilket underhåll som ska utföras. En tydlig fördel är att underhållet kan fokuseras till där det gör mest nytta. 12

13 UPS Uninterruptible Power Source Systemet är till för att försörja reservkraftanläggningens styr och reglerutrustning med tillräcklig elkraft vid start tillfället. Utan ett fungerande UPS system så är reservkraften inte tillgänglig. Batterier som ingår i UPS systemet bör kontrolleras noggrant. Vissa UPS har inbyggda batterier andra externa. System med inbyggda batterier har normalt batteriövervakningsfunktion. 13

14 POTENTIELLA PROBLEM Vanliga problem som förekommer: Övertoner Övertoner orsakar inte problem med aggregatet utan för slutanvändande utrustning. (åtgärdas i projekteringsstadiet genom val av större generator). Bränslefilter på moderna motorer Dessa filter har mycket högre krav på rening än tidigare generations filter, vilket beror på ökade insprutningstryck. Äldre Moderna ~ faktor 10. Problemet uppstår om ny modern utrustning sätts in i en gammal anläggning. (åtgärdas genom extra förfilter). Personal Det brister ofta i kompetens och erfarenhet hos personal som har hand om reservkraften. Orsaken är ofta att den används för lite. (åtgärdas genom regelbunden utbildning). Låg belastning Ofta är aggregaten överdimensionerade. Konsekvensen leder till för låg temperatur och motorskador. (åtgärdas genom att köra aggregaten med hög belastning). 14

15 VANLIGA FEL Vanliga fel som man skall vara extra uppmärksam på: Gamla och spruckna kylarslangar. Driftjournal saknas. Larm vidarebefordras inte. Osäkerhet kring hur inkoppling skall ske. (främst mobila aggregat). Start av aggregat. Batterier. (vanligast) normal livslängd är 2 3 år. Stopp av aggregat. (lättare på nya maskiner med styrning) Osäkerhet kring skyddskretsar 15

16 DRIFTEKONOMI Inom begreppet Driftekonomi ryms sådant som inköpspris för substrat, inkomst via försäljning av gas, Investeringskostnader samt Lån- & räntebetalning. Det som naturligt innefattas är fortlöpande kostnader samt engångskostnader för underhåll och drift. Tydliga exempel är: Personalkostnader El Värme Kemikalier Transporter Reservdelar & underhåll / service 16

17 ANLÄGGNINGSTYP GER SKILLNADER Beroende på om det är en central samrötningsanläggning (centraliserad) eller om det är en gårdsbasserad anläggning (decentraliserad) så får vi olika utfall. Centraliserade anläggningar kräver transporter av substrat till anläggningen från vitt skilda avstånd och gödselresten fördelas. Decentraliserade anläggningar hanterar substrat och gödselrest lokalt. För en gårdsbasserad anläggning så löser man ofta stora kostnader för transport av substrat och rest. Däremot så tillkomer en ökad kostnad för distribution av gasen. 17

18 JÄMFÖRELSE Kostnadsberäkningarna bygger på ett fiktivt exempel med ton gödsel som antingen rötas i en central anläggning eller i ett stort antal mindre anläggningar som hanterar 5000 ton, vilka kopplas samman i ett rågasnät. Längden på rågasnätet är satt till 33 km eftersom gårdarna ligger relativt tätt. Det genomsnittliga transportavståndet för centraliserad rötning är satt till 15 km. 18

19 19

20 PRODUKTIONSKOSTNADER FÖR FORDONSGAS De ekonomiska beräkningarna har visat att kostnaderna för båda fordonsgasproduktionssystemen är höga i förhållande till dagens pris på naturgas/fordonsgas, men att centraliserad produktion har betydligt lägre produktionkostnader. 20