PLC. Används för att styra olika processer automatiskt. Delar i en PLC

Transkript

1 PLC Används för att styra olika processer automatiskt Delar i en PLC CPU Arbetsminne Kommunikationskort Program Digitala ingångskort Digitala utgångskort Analoga ingångskort Analoga utgångskort Vanliga fabrikat på PLCer är ABB, Siemens och Mitsubishi.

2 Operatörspanel Funktioner För att kunna göra enklare ändringar i processen och få en överblick så använder man en operatörspanel. Placeras oftast i dörren, i det elskåp som PLCn är placerad.

3 Driftövervakning Olika tekniska funktioner Inloggning Processöverblick Driftparametrar Larmhantering Historik

4 Driftövervakning Inloggning För säkerheten där man har sin egen inloggningskod. Olika behörighetsnivåer. Olika koder gör att man kan se i historiken vem som gjort vad. Använd olika hårt på olika arbetsplatser. Ju mer anställda man är och ju större processerna är så ju hårdare är man.

5 Driftövervakning Processöverblick Man ser processen på skärmen och kan följa den genom att klicka sig vidare till nya steg i processen. Man ser vilken status olika objekt har. Går dom eller inte, är dom avstängda t.ex.(digitala signaler) Olika instrument kan ge information om aktuella värden(analoga signaler) Uppstår ett larm så indikeras objektet oftast rött och börjar blinka, för att se vad det är för fel går Uppstår ett larm så indikeras objektet oftast rött och börjar blinka, för att se vad det är för fel går man till larmhanteringen.

6 Driftövervakning Driftparametrar Här gör man alla inställningar som start och stopp tider/nivåer. Objektets beteckning finner man ihop med vad som styr objektet. Skulle det vara temperatur så syns den aktuella temperaturen överst. Under ses en ruta där man skriver in gräns för start och ytligare ett steg ner en ruta för stopp. Kan finnas ytligare rutor där man kan skriva in larmgränser. Hög- lågtemperatur t.ex.

7 Driftövervakning Larmhantering Blir det något fel i processen och vi har valt att elektriskt ha övervakning på just det aktuella objektet se ser vi det här. Här kvitterar man larm som uppstått när felet åtgärdas. Här väljer man vilken kategori larmen ska ha, och det är A- och B- larm man brukar sätta. A- larm kräver omedelbar åtgärd. B- larm kräver inte samma omedelbara åtgärd utan vi kan ta det senare eller annat tillfälle. Ju mer man börjar känna/kunna sin process så kan man avgöra vad som ska vara A- och B- larm. Man kan fortsätta med C- larm o.s.v. där C- larm skulle kunna vara påminnelser av t.ex. kemikalier eller servics.

8 Driftövervakning Historik Som de flesta datorer så registreras allt man gör så även här. Därför är inloggningen viktig. Då kan man se vem som gjort vad och när.

9 Driftövervakning Maskinkort Här kan välja att skriva in alla objekt i så kallade Maskinkort. Man skriver in all fakta om objektet: t.ex. Typ Märke Leverantör Elektrisk data Serviceintervaller Filter Typ av olja Man kan skriva in vem som servade objektet, datum och när nästa servicetillfälle ska ske. Adress och telefonnummer är bra att skriva in. Vid eventuella fel kan man skriva in orsak och hur man löste felet. Detta underlättar när ett objekt går sönder.

10 PLC och driftavbrott Olika processer är olika känsliga för driftavbrott De flesta processer styrs idag av en PLC och en PLC behöver en viss spänning som all elektrisk utrustning. Den vanligaste spänningen för en PLC är 24VDC (24 likspänning). Den spänning vi har i svenska elnätet är 400V och 230V växelspänning. För att få 24VDC så måste vi transformera ner spänningen från 230V till 24V. Detta görs av en transformator. Man kan få vilken spänning man vill med hjälp av en transformator men det finns olika standarder och 24V är en. 230V 24V

11 PLC och driftavbrott Vill man att PLCn ska kunna fungera även under ett strömavbrott så krävs att transformatorn är utrustad med ett batteri. Man brukar säga att PLCn har back up. Finns i olika storlekar beroende på hur lång tid man vill att PLCn ska fungera efter ett strömavbrott. Mellan 5min upp till 30min är vanligt. Batteri kapacitet räknas i Amperetimmar(Ah). Hur många timmar man kan ta ut 1Ampere. 230V 24V

12 Reservkraftsaggregat Skulle det vara så att man har olika objekt som måste fungera även under ett strömavbrott så finns det lösningar på det också. Detta kan framstå via en riskanalys och åtgärdsanalys. Talar vi om objekt som kräver mycket ampere var för sig eller ihop så installerar man ett reservkraftsaggregat. Vanligt är diesel aggregat som på bilden. Finns i olika storlekar beroende på vilket behov man har.

13 Reservkraftsaggregat När spänningen försvinner så kopplas reservkraftsaggregatet in automatiskt.

14 Reservkraftsaggregat Provning Viktigaste delen för att säkerställa funktionen. När och hur provas en reservkraftsanläggning. Olika beroende på anläggning men generellt gäller att provning bör utföras planerat, regelbundet och realistiskt. Planerat- Man har lagt upp en plan för hur provning ska ske och vad den syftar till. Regelbundet- Man har ett fastställt schema för när provning ska ske. Realistskt- Innebär att alla ingående system i reservkraften ska testas. För att inte en falsk säkerhet skapas genom att endast delar i en funktionskedja provas. OBS! Efter provning ska man se till att anläggningen står i automatikläge. Det bör finnas larm om inte anläggningen är i automatikläge.

15 Reservkraftsaggregat Vem? Vem ska utföra provning? Driftpersonal som finns på plats så klart eller den man anlitat för service kan utföra provkörning tillsammans med experter från leverantörer/ servicebolaget, All personal som kan jourtjänstgöra på anläggningen ska ha manövrerat aggregatet vid något provningstillfälle och varit med vid reparation. Bör vara ett krav från ansvarig. Om man som ansvarig för en anläggning inte får utföra prov så ska man inte heller acceptera ansvaret för en anläggning. Vem ansvarar? Kan vara anläggningsägare/ driftledare/ serviceleverantör eller anläggningsleverantör. Alla bör veta vem som är ansvarig.

16 Reservkraftsaggregat Lastprov Där man anser att driftavbrott kan ge stora skador på driften och driftekonomin så bör lastprov utföras minst en gång i månaden. Vid dessa prov bör belastningen vara så hög som möjligt. Dessa prov kan kräva tillstånd av nätägaren. Innebär att man bryter inkommande ordinarie elmatning. Detta ger ett prov på hela anläggningen. Nätvakt till nätåtergång. Nätvakt är en vakt som sitter i elcentralen. Den känner av att den inkommande elmatningen är korrekt, alla 3 faserna är hela in i anläggningen. Från nätvakten kan man hämta en signal som sen går in till PLCn och talar om att man har nätfel eller fasbortfall. Startar också reservkraften.

17 Reservkraftsaggregat Startprov Kan inte lastprov utföras så kan startprov ersätta lastprov under förutsättning att man tar det som ett delprov. Bara för att aggregat/ motor startar garanterar det inte att anläggningen kommer mata rätt last med el. Men man kan se om batterierna är okej! Viket är en av de största orsakerna till att reservkraft inte funkar när man vill det. Batterierna som är till för att snurra igång startmotorn bör testas en gång i veckan. Modernare aggregat har automatiskt batteriprov.

18 Reservkraftsaggregat Batteriprov Batteri- och startmotorprov Stryp bränsletillförsel till motorn. Startmotor aktiveras och drar runt motor under förutbestämd tid. Rekommendation: 20 sekunder. Detta ger en ordentlig belastning på batterierna. Normalt tänder en diselmotor på ett sådant startförsök. Under startförsöket ska batterispänningen övervakas, sjunker spänningen under en förutbestämd nivå bör provet avbrytas.(17v för ett 24V system är en bra gräns) Precis innan provet avslutas läser man av spänningen. Det intressanta är att se trenden på spänningsnivån. Viktigt att för in avlästa värden i driftjournalen. Här kan jämföra trenden mot andra prov. Vid prov är det viktig att lyssna på startmotorn för att höra om batterierna börjar tappa kapacitet.(problem att dra runt motorn)

19 Reservkraftsaggregat Batteriprov Ju äldre batterierna är så är det viktigt att göra tätare prov. Man ska även testa manöverbatterierna(back up). Med hjälp av en spänningsprovare så kan man mäta vilken spänning batteriet har. Batterierna ska inte understiga sin märkta spänning.

20 Reservkraftsaggregat Utbildning Personalutbildning är en del av underhållet. Bara för att en kurs är genomförd innebär det inte att personalen kommer ihåg det man lärt sig i all evighet. Det har hänt att folk glömmer bort saker!! Personalomsättning. Verkligheten visar att personalen saknar kunskap och vana att hantera felsituationer. Det med att mycket sköts automatiskt gör att personal har svårt att lösa stressade situationer, att ta rätt beslut och korrekta åtgärder. Det enklaste är att se till att det finns driftinstruktioner på anläggningen. Dessa ska vara lätt tillgängliga och ska sitta i reservkraftsrummet.

21 Reservkraftsaggregat Serviceavtal Få hjälp med underhåll genom serviceavtal. Ett sätt att skapa ett stöd åt personalen.

22 Reservkraftsaggregat Driftjournal och ansvar Dessa hör samman då det är viktigt att dokumentera vad som gjorts av vem och när. Uppdaterad driftjournal som kan ge svar på hur det är med anläggningen. Driftjournalen ska kunna ge svar på: När ska man byta batterier om man inte vet när de installerades. När fullskalleprovades anläggningen senast. Vem i vår personal är utbildad på utrustningen.

23 Reservkraftsaggregat Regelverk Vad gäller för anslutning av ett elverk? Hur uppfyller jag myndighetskontroller? EL- Innehavaren har det fulla ansvaret att anläggningen/ aggregat är säkert. Elsäkerhetsverkets föreskrifter.(starkströmsföreskrifter) Utlösningsvilkor - 0,2 till 5 sekunder. Spänningsskydd är inte standard från aggregatleverantör. Anslutning till jord ska uppfylla föreskrifterna. Säkerställa att aggregat inte kan kopplas in mot elnätet. Förregling måste alltså finnas.(elektriskt, elektromekanisk eller mekanisk förregling)

24 Reservkraftsaggregat Bränsle Gäller sprängämnesinspektionens författningar och naturvårdsverket föreskrifter. (Förvaring) Ljud Gäller naturvårdsverket föreskrifter. Underhåll Underhållet påverkas av regler från myndigheter. Transport av spillolja t.ex. är båda transport av Farligt avfall och Farligt gods. Speciella regler gäller vid den här typen av transport. Olika regler också för olika mängder.

25 Reservkraftsaggregat Dieselmotor- underhåll Så klart leverantörens rekommendationer gäller men följande gäller nästan samtliga: Kontroll av oljenivå Kontroll av läckage olja, kylarvätska samt bränsle. Byte av olja och filter ska ske minst en gång per år. Luftfilter byts vid behov.

26 Reservkraftsaggregat Effekt På aggregatet finns en märkplåt som anger max. effekt. Anges i kilovoltampere, kva. Behöver man veta maximal aktiv effekt, så kan man multiplicera kva- värdet med 0,8. Ett aggregat på 100kVA kan leverera 80kW. Den effekt som anges på märkplåten får inte överskridas(överlastar generatorn och motorn stannar) Vissa aggregat har en 10% marginal som kan nyttjas en timme av tolv. För trefasaggregat kan endast en tredjedel av lasten tas ut per fas.

27 Reservkraftsaggregat Åtgärder för att hålla god säkerhet: Anläggningen hålls i så gott skick att säkerheten hålls för personer och egendom. Besiktas, tillsyn Driftrum får i begränsad omfattning användas för förvaring Tillträde för obehöriga förhindras. Dörr till driftrum ska alltid vara låst Nycklar förvaras så de inte är åtkomliga för obehöriga Personal ska inte nödvändigtvis vistas i dessa utrymmen.

28 Reservkraft portabel med intag Ibland väljer man att installera ett intag på utsidan av byggnaden. Då finns det i närheten ett portabelt reservkraftaggregat som kan dras med bil och flyttas till det ställe som behöver el. Man slår då över manuellt via en omkopplare, från NÄT- drift till GEN- drift(generator). Samma gäller här att man testar och driftkör i GEN- läge för att vara säker på att det funkar när det gäller. Det portabla aggregatet är extra viktigt att det servas med jämna mellanrum. Inte bara aggregatet utan själva vagnen som aggregatet står på. (Däcken).

29 Reservkraft portabelt med intag

30 Reservkraft portabel med intag Gäller att prova hela vägen Finns många olika hinder för mobila aggraget: Markförhållande(Under hela året) Hinder att komma till uppställningsplats/ Inkopplingspunkt Kabellängder(Räcker dessa) Kontaktdon(Lika överallt) Last på anläggning(räcker kapaciteten till)

31 Mindre varianter av reservkraftsaggregat Är behovet att inte så mycket ström skulle behövas så finns det små och tystlåtna aggregat. Vissa av dessa kan man lätt bära själv W kan man ta ut ur vissa vilket är vad man kan få ut ur en vägguttagsgrupp hemma.

32 Att minska driftstörningar Underhåll Kalibrering är jätte viktig! Instrument och givare är alltid noga att de sköts på rätt sett. Om en givare inte ger rätt insignal till en PLC så går det inte heller att reglera processen på optimalt sett. Alltid viktigt att följa tillverkarens anvisning hur man kalibrerar, underhåller och rengör objekten. Något man kan välja att skriva in i maskinkortet för objektet, hur man gör när man kalibrerar

33 Att minska driftstörningar Nätvakt(kontrollerar att spänning finns in) Spänningsvakt(Spänningen håller sig inom vissa områden) Åskskydd(Tar bort överspänningar) Finskydd(Tar bort överspänningar, ett komplement i svagströmskretsar) Back up på PLC Reservkraftsaggregat Säkrare övervakning av motorer

34 Att minska driftstörningar Den vanligaste orsaken till olyckor är trycksatta ledningar brister. Kan förekomma höga tryck när det gäller gasanläggningar bar är inte ovanligt. Viktigt att underhåll sker på kopplingar, skarvar, ledningar och slangar. Byte av olika saker på trycksatta ledningar!! Se till att trycket är borta.

35 Länkar För tillgång till de senaste informationen: Elsäkerhetsverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket, Energimyndigheten,

36 Vad har spänning för beteckning? Vad har ström för beteckning? Vad har effekt för beteckning? Vad mäts resistans i?