Beställare: VKS Ann-Sofie Laurin. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun

Transkript

1 Beställare: VKS Ann-Sofie Laurin Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun

2 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund Uppdrag och syfte Allmän beskrivning av området 4 Metod sinventering 4 4. Resultat och slutsatser sinventering Generell känslighet för exploatering 7 5. Analys av ålder på skogsbeståndet vid Hultema under vindkraftverkens beräknade drifttid. 7 Resultat och slutsatser 7 6. Källor/referenser 10 Bilaga 1. sklassade områden och 11 Bilaga 2. Karta över inventeringsområdet. 22 Bilaga 3. Objektkatalog naturinventering 23 Bilaga 4. Metod Allmän Ekologisk Inventering 31 Rapporten bör citeras som: Björklind R Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun. Calluna AB I löpande text: (Björklind, 2012) Projektets organisation: Robert Björklind (Projektledare), Robert Björklind (fältarbete och rapport),lisa Sigg (fältarbete och rapport) Christoph Kircher (GIS och kartor). Kvalitetsgranskning Kristina Kvamme. Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind, robert.bjorklind@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0016 Hultema vindkraftpark 2011 Omslagsbild tagen av Robert Björklind 2

3 1. Sammanfattning Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en naturinventering i ett område vid Hultema i Motala kommun. I området planeras 26 verk. I uppdraget ingick att utföra en naturinventering för att kartlägga naturvärdesintressanta områden där vindkraftverken planeras. I bilaga 1, redovisas naturvärdesklassade områden och. Här presenteras även eventuella konsekvenser och åtgärdsförslag för de områden som ligger inom det området som har ritats ut som etableringsyta för planerade verk och de som ligger inom vägbufferten på totalt 40 m. I uppdraget ingick även att göra en analys av hur åldersfördelningen på skogsbeståndet i Hultema kommer att se ut under verkens uppskattade drifttid på 30 år. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. na inom det inventerade området är i stort begränsade. Höga naturvärden finns dock och då främst längs med planerade vägar. Om hänsyn tas bör flertalet av de registrerade naturvärdena kunna sparas. De tämligen få konflikterna med placeringen av vindkraftverken kan delvis förklaras av att en förstudie har gjorts i området innan verkens placering fastslogs. En analys av skogsbeståndet visar på att skogen där verken planeras generellt är ung. Av 1128,1 ha skog består endast ca 142 ha av skog som är 50 år eller äldre. 398 ha av skogen har en ålder mellan 0-30 år vilket motsvarar ca 30 % av området. Resultaten av inventeringen visar på en konflikt med tre naturvärdesklassade områden i förhållande till de etableringsytor som är planerade för vindkraftverken. Samtliga objekt har getts naturvärdesklassen 3. Sammanlagt har arton punkter och fjorton områden hamnat innanför den inventerade vägbufferten. Fem av dessa punkter har klass 1, sex har klass 2 och sju har klass 3. Av de naturvärdesklassade områden som är i konflikt med vägarna har ett område klass1, fyra klass 2 och åtta klass 3. Vid verk fyra ligger en naturvärdesklassad sumpskog delvis över den yta som planeras som etableringsyta, se karta i bilaga 2. Om ytan planeras något öster ut kommer naturområdet att kunna sparas. Vid verk 14 ligger ett naturvärdesklassat område strax intill etableringsytan. Visas hänsyn bör området dock kunna sparas. Vid verk 17 sammanfaller en tallskog med etableringsytan och även denna är precis vid gränsen och små justeringar innebär att hela området kan sparas. Gällande vägar är bedömningen att samtliga objekt som sammanfaller med den inventerade ytan på 40 m ska kunna lämnas opåverkade om hänsyn tas. I vissa fall är vägen bred och kommer troligen inte behöva breddas. Då träden växer nära befintlig skogsväg som behöver breddas kan vägen breddas åt motsatt håll i förhållande till där träden står. I ett par fall ligger gölar som har naturvärdsklassats inom den inventerade vägbufferten. Dessa bör inte påverkas om man håller avstånd till vattnen. 3

4 2. Bakgrund 2.1 Uppdrag och syfte Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en naturinventering i ett område vid Hultema i Motala kommun. I området planeras 26 verk. I uppdraget ingick att utföra en naturinventering för att kartlägga naturvärdesintressanta områden där vindkraftverken planeras. I bilaga 1, redovisas naturvärdesklassade områden och. Här presenteras även eventuella konsekvenser och åtgärdsförslag för de områden som ligger inom det området som har ritats ut som etableringsyta för planerade verk och de som ligger inom vägbufferten på totalt 40 m. I uppdraget ingick även att göra en analys av hur åldersfördelningen på skogsbeståndet i Hultema kommer att se ut under verkens uppskattade drifttid på 30 år. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan 2.2 Allmän beskrivning av området Området som planeras för en vindkraftpark är ett stort sammanhängande skogsområde beläget i de norra delarna av Motala kommun. Området sträcker sig Norrut från Hultema som även är arbetsnamnet för projektet. Området för den planerade vindkraftparken är övervägande produktionspräglat och skogen domineras av yngre skogar med begränsade naturvärden. Skogen är starkt dominerad av barrskog, med tall som det vanligaste trädslaget. Tallskogar växer både i våtare marker och på bergig mark. Våtare skogsområden förekommer främst i de norra delarna med minskande frekvens söder ut. De våta skogsområdena domineras av tall som är något senvuxen men som i dag har begränsade naturvärden. Dessa områden är dock ofta opåverkade eller lite påverkade av dikning och har framtida potential att få högre värden. Större inslag av gran förekommer mer sällan i området. Lövinslaget i området är starkt begränsat och består främst av yngre björk insprängt i främst fuktiga skogsområden. Föreslagna verk är generellt placerade i yngre till medelålders skog och på hyggen. Ibland sammanfaller inventeringsområdets radie på 100 m med våtmarksområden och sumpskogar. Inga riksintressen för naturvård, naturreservat, eller Natura 2000-områden finns inom utredningsområdet. Fyra riksintressen för naturvården ligger i 1-6,4 km från utredningsområdet, Perkils kättil, Kärnskogsmossen, Fagerfallet och Bredsjömossen. Kärnskogsmossen är även ett Natura område och naturreservat. Inga av dessa områden kommer i konflikt med natuvärdesinventeringens registrerade värden. 3. Metod 3.1 sinventering Metoden allmänekologisk inventering (AEI) har använts för att identifiera värdefull natur i området, för fördjupad metodbeskrivning se bilaga 4. Områdena har klassats i tre steg: mycket högt naturvärde (klass 1); högt naturvärde (klass 2); naturvärde (klass 3). Varje klass representerar en färg på kartorna och färgsättningen följer Naturvårdsverkets standard med rött för klass 1, gult för klass 2 och grönt för klass Avgränsning Inventeringsområdet består av den yta som kommer att användas för etableringen. Kring planerade vägar och befintliga vägar har vi inventerat tjugo meter på varje sida. Kring verken har vi inventerat en 100 m radie som utgångspunkt. Verkens placering och vägsträckningar har 4

5 tillhandahållits av VKS.3.2 Analys av ålder på skogsbeståndet vid Hultema under vindkraftverkens beräknade drifttid Syfte Motala kommun har belyst frågan att eftersom vindkraftverken är placerade i skogsmiljö så kommer det att begränsa hur väl vindkraftverken syns i landskapet. Detta innebär att om större skogsavverkningar sker i området under drifttiden kan omgivningspåverkan med avseende på hur väl vindkraftparken syns i landskapet förändras. För att få en bild av hur skogsbeståndet kommer att förändras under en beräknad drifttid på 30 år har en analys utförts avseende av hur mycket avverkningar och i vilken omfattning som dessa troligen kommer att ske i Metodik För att utföra analysen av hur skogsbeståndet troligen kommer att se ut under vindkraftverkens drifttid har vi använt oss av skogsåldersdata från Sveaskog. Hänsyn har tagits till att de skogar som är naturvärdesskogar inte kommer att avverkas även om det är mogen skog. Vindkraftparkens drifttid beräknas vara år och analysen är gjord på 30 års drifttid för att vara på den säkra sidan. Avverkningsåldern skiljer sig mellan gran och tall där normal avverkningsålder för gran är ca 80 år och för tall ca 100 år. Hur mycket gran och tall som förekommer i området har vi ingen exakt siffra på utan har istället tagit den lägsta avverkningsåldern på 80 år generellt i hela området. Detta innebär att de resultat som visas kan visa en högre avverkningsgrad under perioden än vad som skulle blivit fallet om man tagit hänsyn till att tall avverkas senare än gran. Tall förekommer frekvent i området. 4. Resultat och slutsatser 4.1 sinventering Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun I tabellen i bilaga 1 redovisas en lista på alla klassade naturområden med naturtyp, klass och om någon konflikt är aktuell för området, samt åtgärder för att minska eller undvika negativ påverkan. På kartbilagan, bilaga 2, redovisas alla klassade områden och samt verkens placering. I Objektkatalogen i bilaga 3 finns objektbeskrivningar för respektive område. Punktobjekten redovisas endast i tabellen i bilaga 1. Vid inventeringen har 45 objekt naturvärdesklassats. Sex områden har fått klass 1, mycket högt naturvärde, elva områden har fått klass 2, högt naturvärde och 28 områden har fått klass 3, naturvärde. Resultaten av inventeringen visar på en konflikt med tre naturvärdesklassade områden i förhållande till de etableringsytor som är planerade för vindkraftverken. Samtliga objekt har getts naturvärdesklassen 3. Vid inventeringen har även planerade vägar och befintliga vägar inventerats alla med en sammanlagd bredd på 40 m. Sammanlagt har arton punkter och tretton områden hamnat innanför denna inventeringsyta och räknas som en konflikt. Samtliga objekt redovisas på kartbilagan i bilaga 2. 5

6 Tabellen visar antalet objekt som är i konflikt och vilken naturvärdesklass de har. Områden Punkter Klass1 1 5 Klass Klass Vid verk fyra ligger en naturvärdesklassad sumpskog delvis över den yta som planeras som etableringsyta. Om ytan planeras något öster ut kommer naturområdet att kunna sparas. Vid verk 14 ligger ett naturvärdesklassat område strax intill etableringsytan. Visas hänsyn bör området dock kunna sparas. Vid verk 17 sammanfaller en tallskog med etableringsytan och även denna är precis vid gränsen och små justeringar innebär att hela området kan sparas. Gällande vägar är bedömningen att samtliga objekt som sammanfaller med den inventerade ytan på 40 m ska kunna lämnas opåverkade om hänsyn tas. I vissa fall är vägen bred och kommer troligen inte behöva breddas. Då träden växer nära befintlig skogsväg som behöver breddas kan vägen breddas åt motsatt i förhållande till där träden står. I ett par fall ligger gölar som har naturvärdsklassats inom den inventerade vägbufferten. Dessa bör inte påverkas om man håller avstånd till vattnen. na inom det inventerade området är begränsade. Höga naturvärden finns dock och då främst längs med planerade vägar. Om hänsyn tas bör de flesta registrerade naturvärden kunna sparas utan ingrepp. Ett par undantag finns dock i form av område 43 och 44 som utgörs av en aspskog respektive en almallé. Ett visst mått av ingrepp blir sannolikt aktuellt här. För att begränsa påverkan så mycket som möjligt bör avverkningen ske i så liten omfattning som det går. De träd som avverkas bör lämnas som död ved i sin miljö eller i närområdet för att på så sätt gynna exempelvis vedlevande insekter och fåglar. De tämligen få konflikterna med placeringen av vindkraftverken kan delvis förklaras av att en förstudie har gjorts i området innan verkens placering fastslogs (Björklind, R Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för vindkraftpark, Naturinventering Calluna AB 2011.) Att tänka på För att undvika negativ påverkan på naturvärdena bör man i största möjliga mån ta hänsyn till de klassade områdena och spara de områden som har naturvärdesklassats. Den negativa påverkan som uppstår om områdena avverkas är främst att den skogliga kontinuiteten kommer att brytas samt att äldre barrträd försvinner i vissa av områdena. Flera av de klassade områdena är våta områden där både avverkning och störande av områdets hydrologi påverkar områdena negativt. Det är därför av vikt att se till att hydrologin inte påverkas negativt vid etableringen av vindkraft. Rekommendationen är att inte placera verk i våta områden utan att hålla sig till ett skyddsavstånd som säkrar hydrologin. Skyddsavståndet är beroende av de hydrologiska förhållandena och vilken påverkan som blir vid etableringen. Om föreslagna åtgärder och hänsyn tas vid anläggandet av vindkraftparken kommer flertalet av de naturvärden som dokumenterats att kunna sparas och detta minimerar den negativa påverkan på naturvärdena. Inget av de planerade verken ska behöva flyttas ur de planerade lägena, utan små justeringar i etableringsyta krävs i ett fåtal fall. 6

7 Prioriteringsordningen för åtgärder som sparar klassade områden/objekt ska göras utifrån att klass 1 har högst prioritet sedan kommer klass 2, och sist klass Generell känslighet för exploatering I området kring de planerade vindkraftverken och tänkta vägar förekommer våtare områden som t.ex. sumpskogar och myrar. Vid etableringen av vindkraftverk och byggandet av vägar är det därför av vikt att på bästa sätt säkra att exploateringen görs på ett sätt som ger minimal påverkan på hydrologin i området. Allmänna åtgärder Undvik att dika ur eller avvattna våtmarker, spara en skyddszon med träd närmast våtmarker och sumpskogar Vidta åtgärder för att skona bäckar och skogsdiken och se till att flödena inte förändras. Undvik grumling i vattendrag. Försök i den mån det är möjligt att ta hänsyn till klassade områden och spara dem vid anläggandet av vindkraftverken. Vid behov av avverkning av enstaka träd bör träden sparas som död ved inom objektet alternativt i närheten för att kunna gynna bland annat insekter och vedsvampar. Undvik körskador på marken. Anläggningsarbeten bör göras på tider av året när marken har god bärighet. När grävarbeten ska göras nära naturvärdesklassade träd se till att gräva minst så långt från trädens stam som kronan sträcker sig ut från trädet. Om detta följs bör trädet har tillräckligt med rötter kvar i rotsystemet för att vara livskraftigt. 5. Analys av ålder på skogsbeståndet vid Hultema under vindkraftverkens beräknade drifttid. Resultat och slutsatser Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Utredningsområdet är uppdelat i två delar med en total yta av 1408,4 ha och där 1128,1 är skog. I dagsläget består området av ca 229 ha skog som är 50 år eller äldre. 398 ha av skogen i dagsläget har en ålder mellan 0-30 år vilket motsvarar ca 30 % av området. Under vindkraftverkens beräknade livslängd (max 30 år) beräknas ca 142 ha att avverkas då skogen uppnått mogen avverkningsålder. Under första 10-årsperioden beräknas ca 78 ha att avverkas, under följande 10-årsperiod beräknas ca 31 ha att avverkas och under den sista 10- årsperioden beräknas ca 34 ha att avverkas. Vår analys visar att om 30 år kommer det alltså att finnas ca 142 ha skog som är mellan 0-30 år jämfört med 398 ha idag, andelen ungskog kommer alltså att minska under vindkraftverkens beräknade drifttid. Detta scenario åskådliggörs på karta A, figur 1. Grön färg visar yngre skog idag och röd färg den skog som är ung om 30 år. Karta B, figur 2 visar att det i dagsläget finns ca 229 ha skog som är äldre än 50 år inom utredningsområdet (områden med röd färg). Av de områden som markerats som röda är dock ca 17 ha skog naturvärdesskog, enligt Sveaskogs data, men som har en ålder som är yngre än 50 år. I dessa 17 ha ingår skog med särskild hänsyn och som inte är så troligt att den blir avverkas inom en 30-årsperiod. Den gula färgen på karta B visar hur mycket skog som har uppnått en 7

8 ålder på över 50 år mot slutet av verkens livsstid. Denna yta uppgår till ca 744 ha. På 30-års sikt kommer alltså den skog som är äldre än 50 år inom utredningsområdet att öka från 229 ha till 848 ha. Analysen visar således att vindkraftverken inte kommer att bli mer synliga under den beräknade drifttiden på grund av avverkning. Det är istället så att mängden äldre skog kommer att öka markant. Skogsålder Hultema Karta A Teckenförklaring Utredningsområde 1408,4 hektar Skogsålder Ålder (år) 0-30 (yngre skog nuläge) 398 ha / 32,3% Yngre skog om 30 år 77,6 ha / 6,9% km Figur 1. Karta A, skogsålder 8

9 Skogsålder Hultema Karta B Teckenförklaring Utredningsområde 1408,4 hektar Skogsålder Ålder (år) > 50 (äldre skog nuläge) 142,6 ha / 12,6% Naturvårdsskog < 50 år 16,7 ha > 50 år 86,8 ha äldre än 50 år om 30 år 744,2 ha / 66% km Figur 2. Karta B, skogsålder 9

10 6. Källor/referenser Data från LST GIS: gis.lst.se/lstgis/ Utdrag ur artdatabanken 2010 enligt avtal. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun (skogens pärlor) Områden registrerade som nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar av Skogsstyrelsen

11 Bilaga 1. sklassade områden och Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun I tabell 1 nedan redovisas områden och med naturvärden identifierade vid denna inventering. I kartbilagan, bilaga 2, finns områdena markerade på en karta. I tabellen nedan redovisas områdesnummer, naturvärdesklass, naturtyp. Här visas om en eventuell exploatering skulle innebära konflikt med naturvärdesklassade områden. Tabellen visar vilken typ av konflikt det är och en möjlig åtgärd för att undvika eller minska påverkan på området. Punktobjekt redovisas endast i denna tabell medan områdesbeskrivningar för områden redovisas i bilaga 3. n knutna till gamla träd är förknippat med att det generellt är brist på gamla träd i landskapet och att många ovanliga och hotade arter är knutna till just gamla träd. Dessa träd kan erbjuda håligheter som är värdefulla för insektlivet och grov bark som är ett bra substrat för t.ex. mer krävande lavar. Solexponerade träd är gynnsamma för insektslivet. Tabell 1. sklassade områden och med klassning, naturtyp och konfliktrisk. Alla områden som är inom vägbufferten har setts som en potentiell konflikt. Områden inom etableringsytan har setts som en potentiell konflikt. I flertalet av fallen med både etableringsytor och vägar kan konflikt undvikas om hänsyn tas. Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 1 3 Tallrismosse m. Området är i konflikt med den tänkta vägen, men borde kunna sparas genom hänsyn. Undvik avverkning och dikning. Tag hänsyn så att områdets hydrologi inte påverkas negativt. 2 3 Tall med stamdiametern 6 dm. Grov bark och grövre grenar i kronan. m.trädet kan behöva avverkas. Gör ansträngningar för att undvika 11

12 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 3 3 Lönn med stamdiametern 5 dm. Trestammig en bit upp med stammar på 3 dm. Växer solexponerat på hygge. Skorpbark och inslag av döda grenar i kronan. 4 3 Oxel med stamdiametern 6 dm. Vidkronigt och solexponerat på hygge. Mulm finns i barksprickor. Döda grenar förekommer allmänt. Ej konflikt.trädet växer strax utanför den planerade anläggningsytan som behövs för verket. Om hänsyn tas bör trädet kunna sparas. Ej konflikt.trädet växer strax utanför den planerade anläggningsytan som behövs för verket. Om hänsyn tas bör trädet kunna sparas. 5 2 Bredsjön Ej konflikt 6 3 Sumpskog Konflikt med verk 4. Sumpskogen är en del av ett större mosse/ sumpskogskomplex och ligger nära den tänkta placeringen av verket men bör kunna sparas om hänsyn tas. Verket kan behöva flyttas något för att inte störa hydrologin.ta hänsyn så att områdets hydrologi inte påverkas negativt och undvik avverkning 7 3 Sumpskog Ej konflikt 12

13 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 8 3 Bredsjögöl m.sjön bör dock inte påverkas om hänsyn tas. Undvik bearbetning av strandzonen. 9 3 Barrblandskog m.tvådelat område som delas av befintlig skogsväg och som troligen kommer att breddas ytterligare. Bredda vägen med så stor hänsyn som möjligt till områden. Bredda främst åt norr om det är möjligt Blandsumpskog Ej konflikt 11 3 Tallsumpskog Ej konflikt 12 3 Tallrismosse m. Planera vägen så den undviker området. Om vägen behöver breddas gör detta förslagsvis norrut bort från området. Tag hänsyn så att områdets hydrologi inte påverkas negativt Tallrismosse Ej konflikt 13

14 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 14 3 Tall med stamdiametern 7 dm. Grov bark. Tät krona och grova grenar Tall med stamdiametern 6 dm. Grov bark. Tät krona och grova grenar Grov tall med stamdiametern 6 dm med pansarbark Senvuxen grov ek med stamdiametern 9 dm och med grov bark. Troligtvis finns det håligheter. m. Gör ansträngningar för att undvika m.gör ansträngningar för att undvika m. Tallen bör kunna sparas om hänsyn tas. Undvik avverkning och skador på rötterna. m. Eken bör kunna sparas om hänsyn tas. Gör ansträngningar för att undvika 14

15 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 18 3 Ek med stamdiametern 4 dm. Senvuxen med grov bark. Flera döda grenar finns samt blottad kärnved. Växer solexponerad nära vägen Solbelyst grov ek med en stamdiameter på dm och med grov bark. Inga synliga håligheter, men det är troligt att det finns Grov ek med stamdiametern 9 dm. Eken har grov bark och står solbelyst. Det finns små skador som med tiden kan ge håligheter m. Trädet bör kunna sparas. Gör ansträngningar för att undvika m. Eken bör kunna sparas om hänsyn tas. Gör ansträngningar för att undvika m. Eken bör kunna sparas om hänsyn tas. Gör ansträngningar för att undvika 21 1 Ekdunge m. Gör ansträngningar för att undvika avverkning av träden. Undvik skador på trädets rötter. 15

16 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 22 2 Stor och grov flerstammig sälg som står skuggigt i sydbrant. På stammarna växer aspticka ymnigt, en karaktärsart för åldrande sälg. Med tiden kan sälgen börja hysa andra intressanta arter Grov lönn med stamdiametern 7 dm. Står halvöppet Lönn med stamdiametern 6 dm. grövre bark och något senvuxen. Några grenar har sågats av och det växer nära vägen. Trädet har sannolikt håligheter Bredkronad ek som står halvöppet. Stamdiametern är ca 4 dm och har endast början till grov bark. m. Sälgen bör dock kunna sparas om hänsyn tas. Gör ansträngningar för att undvika Objektet ligger inom m. Lönnen bör kunna sparas om hänsyn tas. Gör ansträngningar för att undvika Objektet ligger inom m Gör ansträngningar för att undvika Objektet ligger inom m Eken bör dock kunna sparas om hänsyn tas. Gör ansträngningar för att undvika 16

17 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 26 2 Alkärr Obområdet ligger inom vägbufferten på 20 m. Arbetet kan dock planeras så att påverkan ej behöver göras i området. Tag hänsyn så att områdets hydrologi inte påverkas negativt och undvik avverkning Grov ek med stamdiametern 10 dm. Grova grenar där endast en bar friska blad. Övriga grenar bar bruna hoptorkade blad. Inga synliga hålbildningar, men en mindre skada finns på barken. Eken står halvöppet. Objektet ligger inom m Eken bör dock kunna sparas om hänsyn tas. Gör ansträngningar för att undvika 28 3 Stora Svartgölen m.sjön bör dock inte påverkas. Undvik bearbetning av strandzonen Barrskogsbrant m. Planera vägen så den undviker området. Dra förslagsvis vägen något norrut. Undvik dock nr

18 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 30 3 Tall med stamdiametern 6 dm. Början till pansarbark. Tämligen tät krona. Ej konflikt Blandskog m. Planera vägen så den undviker området. Bredda vid behov vägen mot öster bort från området Tall med stamdiametern 6 dm grov bark och grövre grenar i kronan Tall med stamdiametern 4 dm med början till pansarbark 34 3 Tall med stamdiametern 4,5 dm med början till pansarbark 35 3 Granskog i blockbrant m. Gör ansträngningar för att undvika Ej konflikt Ej konflikt Konflikt med verk 14. Området ligger strax öster om den planerade placeringen av verket. Arbetet kan dock planeras så att påverkan ej behöver göras i området. Undvik avverkning. 18

19 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 36 2 Grov tall med en stamdiameter runt 6-7 dm. Vid krona, grova grenar och början till pansarbark. Tallen står halvskuggigt och inga synliga kläckhål finns Tall med stamdiametern 6 dm med början till pansarbark. Tallen har en bred krona. Objektet ligger inom m. Tallen bör dock kunna sparas om hänsyn tas. Gör ansträngningar för att undvika Objektet ligger inom m Gör ansträngningar för att undvika 38 3 Barrskog m och riskerar att delvis avverkas. Området gränsar mot befintlig skogsväg. Bredda vägen åt norr för att undvika naturvärdesklassat område Tallskog Konflikt med verk 17. Områdets avgränsning sammanfaller precis med den yta som behövs för etableringen och mindre del kan behöva avverkas. Troligen går det att undvika området då verket ska etableras. 19

20 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 40 2 Tall med stamdiametern 8 dm. Början till pansarbark och en tät krona med grova grenar Sälg med stamdiametern 6 dm. grovbark. Delvis blottad kärnved med kläckhål efter insekter. Döda grenar förekommer i kronan Grov ek med stamdiametern 11 dm. Eken har grov bark och grova grenar, dock med en del vattenskott nedtill och visar början till hålbildning. Objektet ligger inom m Utför breddning så att trädet och dess rötter inte påverkas. Objektet ligger inom m Gör ansträngningar för att undvika Objektet ligger inom m. Eken bör dock kunna sparas om hänsyn tas. Gör ansträngningar för att undvika 43 2 Aspskog m. Delar av området kommer sannolikt att delvis avverkas. Om avverkning görs bör ingreppet begränsas så mycket som möjligt. Den ved som avverkas placeras inom objektet där den får verka som död ved och på så vis gynna exempelvis insekter, vedsvampar och fåglar. 20

21 Område/ Klass Naturtyp/ Konflikt/ beskrivning av föreslagen åtgärd 44 2 Almallé Obmrådet ligger inom vägbufferten på 20 m. Avverkning av 2-3 almar kommer sannolikt att behövas. Om träden avverkas bör veden sparas som död ved, antingen på platsen eller fraktas till annan närliggande och eventuellt mer solbelyst plats för att gynna exempelvis insekter Lövskog 20 meter från vägkant, men bör kunna sparas om hänsyn tas. 21

22 Bilaga 2. Karta över inventeringsområdet. Kartan visar naturvärdesklassade områden, verkens placering, samt en buffert på 100 och 200 m radie kring planerade verk. Kring befintliga vägar och planerade vägar ligger en buffert på 20 m på vardera sidan. Avgränsningen för inventeringen visas i blå linje. H u l t e m a v i n d k r a f t s p a r k Teckenförklaring Vindkraftverk Vägar Vägar buffert 20m Verk buffert 200m Verk buffert 100m Calluna inventering punkt Klass Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Calluna inventering polygon Klass Mycket högt naturvärde Högt naturvärde 0 0,5 1 km

23 Bilaga 3. Objektkatalog naturinventering 1. Tallrismosse sklass 3, naturvärde Områdets naturvärden är delvis knutet till att det ingår i ett större mosse-/sumpskogskomplex. Värden finns också knutna till den fuktiga miljön och det fuktiga mikroklimatet som gynnar krävande kryptogamer. Kläckhål på död ved visar dessutom på insekters aktivitet i området. Området utgörs av en tallrismosse som ingår i ett större sumpskogsområde. Den delen av tallrismossen som ligger inom inventeringsområdet utgörs av ett glest, flerskiktat trädskikt med dimensioner mellan 1-3 dm i stamdiameter och där naturlig föryngring råder men där död ved förekommer ganska sparsamt. Förutom tall finns även inslag av enstaka björkar. I buskskiktet förekommer tall och björk allmänt och i fältskiktet växer arter som skvattram, odon och tuvull. På vissa av de mer senvuxna tallarna finns kläckhål från insekter. Det finns inga tecken på dikning, åtminstone inte i denna delen av mossen. 5. Bredsjön sklass 2, högt naturvärde De naturvärden som finns i området är främst knutna till sjöns betydelse för vattenlevande organismer och för dess potentiella värde för fladdermöss. Området har även en funktion för många insekter som gynnas av de mer öppna och solexponerade markerna som finns utmed sjöns stränder. Bredsjön är en sjö som är ca 500 meter lång och 400 meter bred, varav en liten del ligger inom inventeringsområdet. Den delen av sjön som ingår i inventeringsområdet utgörs till större del av starr- och vassängar som sedan, inåt land, övergår till att domineras av skvattram, pors och odon. Här växte även späda tallar och björkar. Längre in från strandkanten övergår det till att bli tallskog. På vattenytan växte vit näckros glest. I det större perspektivet omges sjön till största delen av tallskog, men med inslag av exempelvis björk. 6. Sumpskog sklass 3, naturvärde na är främst knutna till det tämligen naturliga trädskiktet med viss flerskiktning och något senvuxna tallar. Inslaget av död ved är inte jättestort, men det förekommer och detta gynnar både insektslivet och fågellivet. Den konstant fuktiga miljön gynnar dessutom kryptogamer. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Området utgörs av sumpskog som hör till ett stort mosse-/sumpskogskomplex. Inom den del av mossen som ingår i inventeringsområdet finns till större delen tallskog av varierande dimension och ålder. Inslag av björk förekommer. Det sker självföryngring och förekomsten av död ved är tämligen allmän. Senvuxna tallar med början till pansarbark finns spritt inom objektet. I buskskiktet finns tall och björk och i fältskiktet växer främst skvattram, tuvull och blåbärsris. 23

24 7. Sumpskog sklass 3, naturvärde na är knutna till den höga andelen av död ved. Förekomsten av kläckhål på många av torrakorna visar på förekomst av insekter i området vilket är en viktig födokälla för bland annat hackspettar, något som man också kan se spår av inom objektet i form av hål. Den konstant fuktiga miljön gör området lämpligt även för kryptogamer. Även den döda veden utgör lämpligt substrat för kryptogamer. Området utgörs av ett mindre bestånd av björksumpskog. Området ligger i nära anslutning till ett större mosse-/sumpskogskomplex. I trädskiktet växer framför allt björk, där det finns ett antal mer senvuxna exemplar, men det finns även inslag av tall. I buskskiktet finns förutom björk och tall dessutom gran. Fältskiktet domineras av tuvull och skvattram. Inom området finns det gott om död ved i form av stående torrakor av främst tall. Död ved av björk förekommer också, både som torrakor och som lågor. Bland den döda veden finns det gott om kläckhål samt spår av hackspettars födosök. 8. Bredsjögöl sklass 3, naturvärde na i området utgörs av sjöns betydelse för vattenlevande organismer och för dess potentiella värde för fladdermöss. Bredsjögöl är en mindre sjö med öppen vattenyta. Sjön är till stor del omgiven av tallskog. Det växer övervägande vass i kanterna, men på den bortre sidan finns även inslag av mer öppna starrytor längs strandkanten. 9. Barrblandskog sklass 3, naturvärde na är främst knutna till den tämligen naturliga skogen med ett flerskiktat trädskikt och död ved i olika nedbrytningsstadier. Områdets fuktiga klimat och tillgång på död ved gynnat t.ex. kryptogamer. Området har främst framtidsvärden. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Området är en barrblandskog med ett flerkiktat trädskikt och viss naturlig föryngring. Trädskiktet är något senvuxet. Spritt i området förekommer blöta partier. Området sträcker sig på båda sidor om skogsvägen med något olika karaktär. I söder är tall överståndare medan det i norr blir ett större inslag av björk i området och där är det generellt blötare mark. I trädskiktet växer tall med stamdiametern 2-4 dm allmänt och de har ganska grov bark. Gran växer rikligt med en diameter på 1-3 dm som dominerande grovlek och enstaka gran mäter 6 dm i diameter. Även björk förekommer allmänt med diametern 1-2 dm. I buskskiktet växer gran allmänt och i fältskiktet dominerar blåbär. I bottenskiktet växer vitmossor. Död ved förekommer allmänt och finns i en viss spridning i nedbrytningsstadier. Området fortsätter utanför inventeringsgränsen. 24

25 10. Blandsumpskog sklass 3, naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den fuktiga miljön och den döda veden samt till inslag av äldre träd. Det fuktiga mikroklimatet gynnar fuktkrävande arter av kryptogamer. Den döda veden gynnar insektslivet samt blir födosöksplatser för hackspettar. Kontinuitet av död ved gynnar krävande lavar och mossor. De äldre träden har potential att hysa hotade arter. Området är en blandsumpskog som hänger ihop med en större tallrismosse. Skogen är naturlig med ett flerskiktat trädskikt som är självföryngrat. Området är fuktigt både med ett fuktigt mikroklimat samt rörligt ytvatten rinnande genom området. I trädskiktet växer tall med stamdiametern 1-4 dm, de är något senvuxna med grov bark och några har början till pansarbark. Al med stamdiametern 1-2 dm förekommer spritt och de visar tecken på högre ålder genom sin grova bark. Även björk och gran med diametern 1-3 dm förekommer glest. I buskskiktet växer senvuxen gran allmänt. I fältskiktet är arter som starr, vattenklöver, odon och tuvull vanliga. I bottenskiktet växer vitmossor. Död ved förekommer tämligen allmänt och i olika nedbrytningsstadier. På stående död ved finns kläckhål efter insekter samt hack efter hackspettar. 11. Tallsumpskog sklass 3, naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den fuktiga miljön och den döda veden samt till inslag av äldre träd. Det fuktiga mikroklimatet gynnar fuktkrävande arter av kryptogamer. Den döda veden gynnar insektslivet samt blir födosöksplatser för hackspettar. Kontinuitet av död ved gynnar krävande lavar och mossor. De äldre träden har potential att hysa hotade arter. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Området är en tallsumpskog med tillsynes opåverkad hydrologi. Området ingår i en större sumpskog. Trädskiktet är flerskiktat och tämligen tätt för att i söder bli glesare och mer öppet. I trädskiktet dominerar tall med stamdiametern 1-2 dm. Många tallar har grov bark som tecken på högre ålder och enstaka har pansarbark. Björk med stamdiametern 1-2 dm förekommer allmänt och de är något senvuxna. Även gran förekommer glest och de har en diameter på 0,5-1,5 dm. I buskskiktet växer björk och tall och i söder är tall mer allmän. I fältskiktet växer tuvull, skvattram, starr och hjotron. I bottenskiktet växer vitmossor. Död ved förekommer allmänt som torrakor och de finns i olika nedbrytningsstadier. På veden finns kläckhål efter insekter. 25

26 12. Tallrismosse sklass 3, naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den fuktiga miljön och den döda veden samt till inslag av äldre träd. Det fuktiga mikroklimatet gynnar fuktkrävande arter av kryptogamer. Den döda veden gynnar insektslivet samt blir födosöksplatser för hackspettar. Kontinuitet av död ved gynnar krävande lavar och mossor. De äldre träden har potential att hysa hotade arter men inga hittades vid inventeringen. Området är en tallrismosse som tillhör ett större område. Skogen är flerskiktad och naturlig med ett senvuxet trädskikt. Skogen är tämligen tät och domineras av tall med stamdiametern 0,5-2 dm. Tallarnas bark är ofta grov eller har början till pansarbark. I buskskiktet växer senvuxen tall glest. I fältskiktet är arter som skvattram, tuvull och lingon vanliga och i bottenskiktet växer vitmossor. Död ved förekommer glest som torrakor och de finns i olika nedbrytningsstadier. 13. Tallrismosse sklass 3, naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den fuktiga miljön och den döda veden samt till inslag av äldre träd. Det fuktiga mikroklimatet gynnar fuktkrävande arter av kryptogamer. Den döda veden gynnar insektslivet samt blir födosöksplatser för hackspettar. Kontinuitet av död ved gynnar krävande lavar och mossor. De äldre träden har potential att hysa hotade arter. Området är en tallrismosse som ingår i ett större område. Skogen är flerskiktad och naturlig med ett senvuxet trädskikt. Skogen är tämligen tät och domineras av tall med stamdiametern 0,5-2 dm. Tallarnas bark är ofta grov eller har början till pansarbark. I buskskiktet växer senvuxen tall tämligen rikligt. I fältskiktet växer arter som skvattram, tuvull, hjotron, tranbär och ljung och i bottenskiktet växer vitmossor. Död ved förekommer glest som klena torrakor i olika nedbrytningsstadier. På den stående döda veden finns kläckhål efter insekter. 21. Ekdunge sklass 1, naturvärde t är knutet till de grova ekarna och deras stora värde för insekter. Området friställdes nyligen efter en avverkning vilket innebär att ekarna får gott om solljus, vilket gynnar såväl ekarna som insektslivet. Endast ett hundratal meter bort från dungen står dessutom ett antal utmed vägen i form av grova ekar, där vissa är över en meter i diameter. Något som är gynnsamt för spridningen av insekter mellan träden. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Området utgörs av en mindre ekdunge som relativt nyligen friställts i samband med avverkning. Inom dungen står 5-6 relativt grova ekar med en snittdiameter på cm. En eller ett par av ekarna är närmare en meter i diameter. Ekarna har grova grenar och har bildat grov bark. Vissa av ekarna har dessutom börjat visa tecken på skador och små håligheter. Ekarna är troligtvis runt 200 år gamla. I buskskiktet växer hassel, rönn, lönn och ek, och i fältskiktet kan man se liljekonvalj, örnbräken och kruståtel. 26

27 26. Alkärr sklass 2, högt naturvärde na är knutna till den fuktiga miljön med tät vegetation som skapar heterogenitet i landskapet och ger utrymme för mer fuktälskande organismer. En del av alarna är ganska gamla och står på socklar delvis bevuxna med tät mossa. Att området bär spår av dikning sänker värdet på området. Den höga andelen död ved i området gynnar insekter och fåglar. Inslaget av lövskog i ett annars ganska barrdominerat landskap utgör i sig ett naturvärde. Området utgörs av en välsluten och flerskiktad alsumpskog med inslag av björk och enstaka lönn. Området ingår i en del av landskapet som präglas av mer lövskog och öppenmark, något som står i kontrast till det i övrigt ganska intensiva skogsbrukslandskapet med barrskog. Buskskiktet domineras av al och rönn och fältskiktet är i stort sett vegetationslöst. Alarna har en dimension runt 4-5 dm i diameter och står på socklar. Socklarna är bevuxna med mossor. Det finns gott om död ved i olika nedbrytningsstadier inom objektet, främst i form av rotvältor, men även en del stående död ved. Området är fuktigt men bär spår av dikning i öst och söder. 28. Stora Svartgölen sklass 3, naturvärde Sjön innehar ett naturvärde på grund av sin viktiga roll som livsmiljö för många vattenlevande organismer. Sjön kan även ha en stor betydelse för födosökande fladdermöss i området. Stora Svartgölen är en liten avlång sjö med öppen vattenspegel varav endast en mycket liten del befinner sig innanför inventeringsområdet. Runt sjön växer blandskog och tallskog. Närmast vattnet finns starr, odon och pors. 29. Barrskogsbrant sklass 3, naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den fuktiga miljön. I området växer signalarten stor revmossa som visar på biotoper med hög och jämn fuktighet. Sådana biotoper har potential att hysa flera krävande kryptogamer av t.ex. mossor. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Området är en en mindre brant med mossrika block med inslag av lodytor. Trädskiktet är tämligen ungt och i det växer gran med stamdiametern 1-2 dm. I fältskiktet växer blåbär och kruståtel allmänt. Bottenskiktet är rikligt utvecklat och mossor som väg- och husmossa dominerar. Mellan blocken växer även signalarten stor revmossa. 27

28 31. Blandskog sklass 3, naturvärde na är främst knutna till de äldre träden och områdets fuktighet. De äldre träden gynnar kryptogamer knutna till äldre träd. Träden har främst framtidsvärden. Den konstant fuktiga marken gynnar fuktkrävande växter. Arterna missne och gullpudra visar på fuktig mark och rörligt markvatten vilket gynnar t.ex. fuktkrävande kärlväxter och mossor. Området är en mindre blandskog med ett fuktstråk som sträcker sig längs med området. En mindrebäck/dike rinner genom området. Trädskiktet är något senvuxet. I söder är al med stamdiametern 2-3 dm vanligt och de har grov bark. Norrut är tall överståndare och har en diameter på 4-5 dm och de har grövre bark. En grövre tall växer nära vägen. Även gran och björk med diametern 2-3 dm förekommer spritt i området. I buskskiktet växer gran rikligt i söder. I fältskiktet växer fuktälskande växter som missne och gullpudra. I bottenskiktet växer vitmossor. Död ved förekommer bitvis rikligt och den finns i en viss spridning i nedbrytningsstadier. I området i stort förekommer död ved glest till allmänt. 35. Granskog i blockbrant sklass 3, naturvärde na är knutna till den fuktiga miljön som bildas i den lilla blockbranten. Den höga luftfuktigheten gynnar bland annat fuktkrävande kryptogamer. Den döda veden gynnar insektsoch fågellivet. Området utgörs av en flerskiktad och olikåldrig, men dock övervägande ung, granskog, liggandes utmed en ostlig blockbrant. Förutom gran finns även inslag av björk. Död ved förekommer relativt rikligt inom området och finns även i olika nedbrytningsstadier. ovanför branten finns en mindre hällmarksskog, och nedanför branten har det skett en gallring av skogen. 38. Barrskog sklass 3, naturvärde na är knutna till en naturligt flerskiktad skog med inslag av lite äldre träd samt död ved. Området har värden för kryptogamer knutna till död ved och skoglig kontinuitet. Spår efter hack av fågel på träd visar på värden får fågellivet. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Området är en flerskiktad barrskog med naturlig karaktär. Terrängen sluttar mot vägen och mossklädda block förekommer allmänt spritt. Trädskiktet är något senvuxet och domineras av gran och tall med stamdiametern 1-4 dm. Flera av tallarna har grövre bark. Även björk med stamdiametern 3-4 dm förekommer glest. I buskskiktet växer gran allmänt och i fältskiktet ger blåbär karaktär. I bottenskiktet växer vägg-och husmossor samt vitmossor. Död ved förekommer allmänt och bitvis rikligt. Veden finns i olika nedbrytningsstadier. Hackhål finns på träd. 28

29 39. Tallskog sklass 3, naturvärde Områdets naturvärden är knutna till inslaget av en flerskiktad skog som har tallar som börjar bli gamla. Området har potential att i framtiden kunna hysa hotade och ovanliga arter. Området är en tallskog som ligger på en höjd på bergig mark, men med tjockare jordmån än en hällmark. Skogen är gles och har en viss flerskiktning. Tall med stamdiametern 2-4 dm dominerar trädskiktet. Träden har något plattade kronor och flera har början till pansarbark. I buskskiktet växer gran glest. I fältskiktet ger blåbär karaktär och i bottenskiktet är vägg- och husmossa vanliga. Död ved förekommer glest som torrakor. 43. Aspskog sklass 2, högt naturvärde na är knutna till aspskogen med varierande ålder, och till den höga andelen död ved. Av aspen bildas ofta hålträd på grund av exempelvis svamp- och insektsangrepp. Hålträden utgör sedan viktiga födosöksplatser för bland annat hackspettar. Objektet med sin höga andel lövträd och död ved utgör därför ett viktigt födosöksområde för hackspettar men även för andra fåglar. Både ask och alm finns inom objektet, vilka är två rödlistade arter. Dessutom finns hassel, vilka är fruktbärande och på så vis också viktiga för många djur och fåglar. I området finns aspticka. I området växer övervägande asp, men det finns även en del inslag av gran, björk och al i trädskiktet. I den norra delen av området, närmare vägen, finns ett mindre antal askar samt enstaka almar. I buskskiktet finner man främst hassel och gran och fältskiktet domineras främst av ymnigt växande kirskål. I fältskiktet finner man dock även gott om harsyra och hultbräken. Aspskogen är flerskiktad och det finns aspar i varierande dimensioner med exemplar upp till ca 4-5 dm i diameter. Död ved förekommer rikligt i objektet i flera olika nedbrytningsstadier, både som lågor och som stående torrakor. På en del av dessa finns även spår av hackspettar (främst på asp). Aspticka förekommer på ett antal mindre aspar. 44. Almallé sklass 2, högt naturvärde Almen är en rödlistad art på grund av den härjande almsjukan. Det är oklart om almarna lider av denna eller om grenar knäckts på grund av andra omständigheter. Almarna är dock relativt grova och gynnar en lång rad insekter som är knutna till just alm. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Området utgörs av en del av en gammal almallé bestående av 7-8 grova almar ståendes utmed vägen. De flesta mäter ca 5-6 dm i diameter, men en är något grövre (7-8 dm). Almarna står halvöppet till skuggigt med grenar som är täta med blad, men bitvis är ganska skadade och/eller avbrutna. Det finns därför en risk att almarna skulle kunna vara angripna av almsjukan. En av almarna är i ganska dåligt skick. 29

30 45. Lövskog sklass 2, högt naturvärde t är här knutet till de askar och de grova almar som finns inom området och som ser relativt friska ut. Både ask och alm (skogsalm) är två arter som är upptagna som sårbara (VU) listan över rödlistade arter. Till dessa finns sedan en lång rad av insekter som är knutna till gamla ädellövträd. Objektet utgör dessutom ett inslag av lövskog i ett annars, väldigt barrskogsdominerat område. Naturinventering inför vindkraftpark i Hultema, Motala kommun Området är en flerskiktat och på sina håll tämligen tät lövblandskog där det finns en ganska riklig förekomst av ask av varierande ålder. Inom beståndet finns, i trädskiktet, även björk, ett antal almar av relativt grova dimensioner samt sälg. I buskskiktet växer främst ask, björk och rönn. Inom området finns även en del som utgörs av mer öppen mark. Här står det idag en mast med tillhörande mindre byggnad. 30

31 Bilaga 4. Metod Allmän Ekologisk Inventering Allmän ekologisk inventering (AEI) - att snabbt hitta värdefull natur Metoden Allmän ekologisk inventering (AEI) har utvecklats av Calluna AB. Metoden möjliggör jämförelser mellan olika typer av miljöer som skog, vattendrag och betesmarker för att man i förlängningen ska kunna ta miljöhänsyn i samband med exploateringsprojekt. Alla naturtyper klassas på en gemensam skala utifrån ekologisk funktionalitet i respektive naturtyp. För varje naturtyp och enskilt objekt finns huvudkomponenter som krävs för att uppnå en ekologiskt fungerande miljö och värdekomponenter som bidrar till artrikedom och variation i ett område (se vidare under Fältbesöket nedan). Bedömningen av förekomst av huvudkomponenter och värdekomponenter är den viktigaste grunden för klassning av natur enligt AEI. AEI bygger på nationella inventeringsmetoder som nyckelbiotopsinventeringen och ängs- och betesinventeringen. Dessa båda inventeringar har också arbetats in i AEI. Inventering enligt AEI kräver gedigen grundutbildning i naturvård, utbildning i AEI och erfarenhet från naturvärdesinventering och naturvärdesklassning. sklassningen görs på en tregradig skala: naturvärde, högt naturvärde och mycket högt naturvärde (se tabell 1). Klassningen är oberoende av vilken påverkan som blir på området. Detta vägs in senare i processen i och med konsekvensbedömningen. På kartorna används vedertagna klassningsfärger, röd (klass 1), gul (klass 2), grön (klass 3). Samtliga objekt i en genomförd inventering finns att tillgå digitalt via GIS-system. Insamlade data för varje inventerat objekt lagras i sökbar databas. Digital lagring av insamlade data möjliggör att på ett effektivt sätt arbete med t.ex. val av korridor i utredningsskeden och analyser av t.ex. biologisk infrastruktur och planering av skyddsåtgärder i planskedet. Tabell 1. sklasser enligt Allmän ekologisk inventering (AEI) Klass AEI Kommunal naturvård, riktvärde skriterier för klass i AEI Klass 1 Mycket Högt naturvärde Klass 2 Högt naturvärde Riksintresse Länsintresse Kommunalt intresse Området har de viktigaste huvudkomponenter för ekologiskt funktionalitet intakta. Signalarter/indikatorarter för naturtypen ska finnas. Värdekomponenter som skapar artrikedom och variation i området förhöjer värdet på området. Ofta fyndplatser för rödlistade arter med klassen EN eller ER. Området har någon eller några av de viktigaste huvudkomponenterna för ekologisk funktionalitet kvar men inte alla. Signalarter/indikatorarter för naturtypen finns i någon del av objektet. Många värdekomponenter som skapar variation och artrikedom kan ersätta förekomsten av flera huvudkomponenter. Rekommendation exploatering Alla objekt klassade till mycket högt naturvärde är känsliga för ingrepp och ska ej exploateras. Vissa objekt i den här klassen bör ej exploateras. Vissa objekt kan vara möjliga att göra intrång i om stor hänsyn visas. Klass 3 (Framtidsvärde) Lokalt intresse Oklassat eller lågt naturvärde Vardagslandskap Landskapsekologiskt värdefulla områden i värdetrakter för en viss naturtyp kan klassas till högt naturvärde. Ofta fyndplatser för rödlistade arter med klassen NT eller VU. Området saknar de viktigaste huvudkomponenterna för ekologisk funktionalitet men har flera värdekomponenter intakta som gör området artrikt och/eller variationsrikt. Området kan sakna de viktigaste huvudkomponenterna för ekologisk funktionalitet men har stor potential att utveckla dem inom år. Objekt som bedömts sakna annat än allmänna värden har inte tilldelats någon klass. Ekologisk funktionalitet saknas. Vissa objekt kan vara möjliga att göra intrång i om stor hänsyn visas. Vissa objekt kan exploateras utan förlust av större naturvärden men de bör i möjligaste mån undvikas. Det finns små eller inga hinder för att exploatera miljön. 31

32 Hur går det till? FÄLTBESÖKET Vid fältbesöket avgränsas objekten, de beskrivs och får en preliminär naturvärdesklass. Objekt som bedöms ha högre naturvärden inventeras noggrannare. Objekten fotodokumenteras. I fält eftersöks s.k. huvudkomponenter för olika miljöer t.ex. gammal skog med karaktärer som berättar att den har utvecklats fritt under en längre tid eller en betesmark med en lång historia som naturlig fodermark. Detta kompletteras med att eftersöka värdekomponenter som bidrar till artrikedom och variation i ett område. Exempel på värdekomponenter är källflöden, döda och döende träd, vattensamlingar eller grova ädellövträd. Förekomst av s.k. signalarter (i skog), s.k. indikatorarter (i äng och bete) och rödlistade arter (artdatabanken) noteras och vägs in i naturvärdesbedömningen och klassningen. NATURVÄRDESBEDÖMNING na i objektet beskrivs i text och naturvärdesbedömningen görs utifrån insamlade data vid fältbesöket. Motivet till naturvärdesklassningen redovisas i objektsbeskrivningen. Landskapsekologiska funktioner beaktas och vägs in i naturvärdet när det kan påvisas. Ligger området i en identifierad värdefull omgivning med flera objekt med samma naturtyp inom ett begränsat område ökar naturvärdet på området. BESKRIVNING Objektet ges en detaljerad beskrivning i text och eventuella ingående delområden redovisas. Områdets övergripande karaktär, trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt beskrivs. Artsammansättning, vegetationstyper och speciella arter samt speciella strukturer lyfts fram. Landskapsekologiska samband, kontinuitetsaspekter, graden av negativ påverkan på området, geologiska och hydrologiska faktorer beskrivs också. I DATABASEN I samband med naturvärdesbedömning och beskrivning redovisas eventuell skyddsstatus, tidigare inventeringar, konsekvensbedömning av ett ingrepp, möjligheter till hänsynstagande och eventuellt behov av ytterligare kunskap eller fördjupade inventeringar. 32