BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS"

Transkript

1 BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS Landskapets karaktär och naturvärden

2 Beställning: Tyresö kommun Framställt av: Ekologigruppen AB Telefon: Huvudförfattare: Anna Seffel, Karin Görlin Kvalitetsgranskning: Ulrika Hamrén Godkänd av kunde: JA

3 INNEHÅLL Landskapsanalys 4 Naturvärden 8 Rekommendationer inför framtida planarbete 18 Bilaga 1. Metodik 19 3

4 Landskapsanalys Planområdet för Brobänken etapp 10 & 15 består av ca 100 fastigheter och upptar totalt ca 46 hektar. Området är starkt kuperat och präglas av en relativt naturlig karaktär med hällmarkstallskog och blandskog. Planområdet består av tomter av varierande storlek, från 1500 kvm upp till tomter på 8600 kvm, varav de flesta är mellan 3000 och 4000 kvm. Exploateringen i området startade under 1930-talet då marken styckades upp i tomter för fritidsbebyggelse. De stora tomterna i kombination med småskalig bebyggelse har gjort att stora delar av skogsmark och ursprunglig vegetation har bevarats, vilket bidrar till områdets tydliga skogskaraktär. Vartefter har området kommit att successivt övergå till permanent boende med större byggnadsenheter. Karaktär och rumslighet Området karaktäriseras av ett sprickdalslandskap med stor brutenhet, vilket innebär branta bergsryggar och smala dalgångar. Uppe på höjderna är jordmånen tunnare och vegetationen präglas av en torr och mager hällmarkstallskog. I sprickdalarna återfinns mer frodig blandskogsvegetation med ek, björk, tall, gran etc. I området finns stora sammanhängande naturområden, vilket bidrar till en sammanhållen landskapsbild. Den starkt kuperade terrängen sluttar norrut ner mot Erstaviken och bidrar till tydligt avgränsade landskapsrum (fig. 1). Inom området finns höjdskillnader på upp till 60 m och de skogbeklädda branterna i söder fungerar som fond i landskapsbilden, både lokalt inom området och sett på håll. Härifrån är utblickarna över Erstaviken slående med Solsidan, Älgö och Gåsö på andra sidan viken. Figur 1. Utsikt över områdets siluett. Bebyggelse och tomtmark Den ursprungliga fritidsbebyggelsen är modest och varsamt placerad i landskapet, vanligtvis indraget från tomtgräns och vägar. Ett flertal av byggnaderna är belägna högt upp för att på så vis få en sjöglimt. Många av tomterna består till stor del av skogsmark och här hittar man bland annat hällmarkstallskog, blandbarrskog och lövträddungar. En del obebodda tomter har lämnats åt sitt öde och har fått växa igen. En del av tomterna har en mer utpräglad trädgårdskaraktär med klippt gräsmatta, staket och trädgårdsväxter såsom fruktträd, prydnadsbuskar och perennplanteringar. En stor del av dessa kantas dock av naturlig vegetation i tomtgränserna, både mot väg och sinsemellan, framförallt i bakkant. Detta gör att den starka skogs- och naturkänslan som präglar Brevikshalvön har bevarats och siluetten har inte påverkats märkvärt. I området står en hel del ståtliga träd, framförallt äldre ekar och tallar, som bidrar till områdets karaktär och därför bör bevaras. En del av dessa har märkts ut under arbetet med denna rapport på grund av det biologiska värdet som är kopplat till trädet (fig. 9). Utöver dessa har enstaka träd ej pekats ut eftersom det snarare är helheten som är viktig för landskapsbilden och karaktären. På senare tid har ny och större bebyggelse tillkommit och några av de nya enheterna har kommit att påverka områdets karaktär negativt med dess större skala och okänsliga placering. I vissa fall har dessutom marken inom tomterna bearbetats på ett sätt som gör att de inte längre smälter in i det omgivande landskapet (fig. 2). Det kan handla om sprängning av berg, schaktning, terrasseringar eller avverkning av vegetationsbestånd. Det finns dock även nyare bebyggelse inom området som har utformats med känsla för området på ett passande sätt och 4

5 Figur 2. Nybyggd tomt där all naturmark tagits bort och gjorts om till anlagd gräsmatta. som har integrerats väl i landskapet, trots en större storlek på byggnaderna. Inom området ligger ett tjugotal fastigheter utmed stranden och näst intill samtliga har brygganläggningar, av varierande storlek, inom tomtmarken (fig. 3). En del har dessutom små friggebodar, båt- eller strandhus i anslutning till strandkanten. I övrigt finns det en stor variation i hur själva strandkanten ser ut. På vissa ställen har man byggt en närmast kajliknande kant, andra har behållit en naturlig sand/stenstrand och på vissa ställen har man låtit vegetationen växa fritt. På ett flertal tomter har man låtit någon typ av staket gå ända ner till strandkanten, vilket ger ett uppstyckat intryck. Figur 3. Brygga med friggebod vid stranden. Vägar och stråk Vägsystemet inom området har utformats efter topografin och vägarna följer till stor del höjdkurvorna någorlunda för att undvika kraftiga lutningar. På vissa ställen har det dock varit svårt att undvika och man måste ta sig upp för branta backar för att nå tomterna. Vägarna är dock väl integrerade i landskapet. Undantaget finner man längst upp på Domherrevägen där man lite okänsligt har sprängt sig igenom en bergsknalle för att kunna ta sig fram till tomten, och därefter lagat med någon slags cement (fig. 4). Detaljplaneområdet nås genom Bofinksvägen, Grönsiskevägen eller Rödstjärtvägen. Dessutom finns några stigar som leder genom skogen från Breviksvägen. I området finns ett antal vägar Figur 4. Bortsprängd bergsknalle som lagats med cement. som är sammankopplade, men också ett antal återvändsgränder. Det finns ingen tydlig väghierarki inom området, möjligtvis kan Bofinksvägen ses lite som huvudstråk. Det finns inte heller några tydliga noder eller knytpunkter inom området. Vägarna kantas till stor del av naturlig vegetation vilket ger ett tydligt avgränsat vägrum (fig.5). Endast på ett fåtal ställen kan man från vägen få en sjöglimt. Vägarna är relativt smala och utförda i asfalt. Många infarter och parkeringar till tomter består av grus, men vid de mer nybyggda husen har de gjorts i asfalt eller med annan markbeläggning. 5

6 Figur 5. Bofinksvägen. Definierade vägrum längs Allmänningar och målpunkter I området finns ett antal allmänningar av olika karaktär och status som är oerhört viktiga för områdets karaktär och landskapsbild. Dessa sammanhängande oexploaterade grönområden stärker den naturliga skogskänslan i hela området och innebär även möjlighet för de boende i området att ta sig ut i skog och mark. Några allmänningar ligger på höga höjder varifrån man kan få vackra utblickar över omgivningarna och vattnet. Allmänningarna närmast vattnet tillgängliggör Erstaviken och gör det möjligt att ta sig ner till stränder, bad- och båtbryggor för dem som inte har strandtomt. Även om allmänningarna är av naturlig karaktär kräver de en viss skötsel för att vara tillgängliga och användbara för rekreation. På vissa ställen kan man se spår av skötselåtgärder, som inte alltid har följts upp vilket har medfört igenväxning och försämrad tillgänglighet. Företrädesvis bör en form av enklare skötselplan tas fram för områdets allmänningar för att säkra de rekreativa funktionerna i området och samtidigt gynna områdets naturvärden. Inom området ligger Tyresös gamla ångbåtsbrygga från tidigt 1800-tal, Brobänkens brygga (fig. 6). Bryggan ligger i förlängningen av Brobänksvägen och är som en målpunkt inom området. Idag fungerar platsen som småbåtshamn, badbrygga och samlingspunkt för närboende. Andra målpunkter inom området utgörs främst av bad- och båtbryggor i anslutning till allmänningar. Figur 6. Brobänkens ångbåtsbrygga är en tydlig målpunkt i området. 6

7 Figur 7. Landskapsanalyskarta med karaktärsgivande vegetation, allmänningar, målpunkter, branter och utblickar. 7

8 Naturvärden Områdets övergripande naturvärden Området är ett typiskt sprickdalslandskap med branta höjdryggar och djupa dalgångar. På höjdryggarna med tunn jordmån växer hällmarkstallskog med senvuxna (tunna men gamla) martallar. I sluttningarna, där jordmånen är rikare, tar barrblandskogen över med påtagligt inslag av gran. Såväl hällmarkstallskogen på höjderna, som äldre barrblandskog i sluttningarna, är värdefulla naturmiljöer (så kallade värdekärnor) bland annat för fåglar och insekter. De är variationsrika och hyser värdefulla ekologiska strukturer, såsom blocksamlingar, branter, död ved och hålträd med bohål för fåglar. Dessa miljöer med gamla träd är värdefulla för hela områdets biologiska mångfald. Huvuddelen av de värdefulla naturmiljöerna finns på områdets allmänningar, men även insprängda på privat tomtmark. Se vidare under avsnittet om värdekärnor. I de smala dalstråken växer blandskog bestående av tall, gran, ek, asp, björk, al, hassel och sälg. Det finns även flera områden där lövträd dominerar. Av lövträden är det främst ek som växer inom området, men även tidigare nämnda asp, al, björk och sälg. De rödlistade ädellövträden alm och ask förekommer även spritt i området, men i begränsad omfattning. Stränderna består till större delen av hällar, grus och sandstränder. Vid ett fåtal områden har mindre vassbälten etablerat sig. Naturliga stränder och vassbevuxna grunda vattenområden utanför är värdefulla miljöer, bland annat för fåglar och fisk. Vattenmiljöerna har inte undersökts närmare inom ramen för detta uppdrag. Vardagsnatur Eftersom tomternas karaktär skiljer sig vad gäller bevarandet av naturmark i relation till anlagd trädgård, har även områden med lägre naturvärden, s.k. vardagsnatur pekats ut på de tomter som har mer trädgårdskaraktär. Detta är områden som är starkt påverkade och därför inte har den kontinuitet i markanvändningen som är nödvändig för att uppnå samma naturvärden som de utpekade värdekärnorna. Områden med vardagsnatur rymmer exempelvis yngre träd, som om de bevaras har god potential att med tiden uppnå högre naturvärden. Dessa områden har trots sina relativt låga naturvärden redan idag en viktig roll i områdets ekologiska samband och naturstråk. Solitära träd Utöver kärnområdena har även enskilda träd med höga naturvärden pekats ut (inom kärnområden står ofta flertalet gamla och kraftiga träd, men där har endast de utmärkande träden pekats ut) (se exempel, fig. 8 och 9). Större delen av dessa träd utgörs av ekar. Inom området står många vidkroniga ekar som vittnar om områdets tidigare mer öppna karaktär. Flera av ekarna har en diameter över 100 cm i brösthöjd, vilket gör dem till så kallade jätteträd. Några av dem har även håligheter med mulm (trädmjöl). Gamla ekar generellt och särskilt de med håligheter och mulm rymmer stora värden för den biologiska mångfalden då många insekter, fåglar och fladdermöss är beroende av dem. Arter associerade med äldre ekar gynnas generellt av att stå öppet och solexponerat. Många av de utpekade träden är tallar. Liksom med ekar är det många arter som är beroende av gamla solbelysta tallar, som till exempel den rödlistade signalarten tallticka och insekten reliktbock. Utöver tallar har även två solitära granar och en solitär ask pekats ut. Figur 8. Bofinksvägen. Solitärek på tomtmark längs 8

9 Hotade arter De hotade arterna alm (hotkategori VU, Sårbar), ask (VU), ekticka (NT, Nära hotad) och tallticka (NT) växer inom området. Den hotade mindre hackspetten (NT) sågs även under inventeringen. Ekticka växer på äldre ek och är enligt Artdatabanken på tillbakagång på grund av det generationsglapp som finns hos ekpopulationen. Genererationsglappet gör att äldre ekar, och därmed växtsubstratet för ekticka, är en bristvara trots att ekpopulationen i sin helhet ökar. Det kommer att ta långt tid innan dagens unga ekar uppnår den ålder som krävs för ektickan. Tallticka växer på äldre tallar. Arten minskar på grund av kortare tider i skogsbruket, som medför att tallarna aldrig uppnår den ålder som tallticka kräver för att kunna växa på stammen. Ask och alm minskar istället på grund av askskottsjuka och almsjuka som orsakas av två olika svampparasiter. Den mindre hackspetten gynnas av löv och blandskogar, särskilt äldre ädellövträd med god tillgång på död ved. Grönstråk och ekologiska samband Områdets till större delen utpräglade naturkaraktär medför att området spelar en viktig roll för ekologiska samband. De gröna stråken gör att växter har möjlighet att sprida sig och djur kan röra sig genom området och hitta livsmiljöer, såväl för födosök som för fortplantning. Arter som rör sig från norr ner mot Telegrafberget i söder måste röra sig genom de bebyggda områdena vid Brobänken, Nytorp och Trinntorp eftersom Erstaviken och Kalvfjärden utgör barriärer på var sida om dessa områden. Det är därför viktigt att gröna stråk bevaras så att bebyggelsen inte blir en barriär och de ekologiska sambanden bryts. Det är främst barrskogarna som bildar tydliga naturstråk inom området (fig. 10). Stråket utgörs främst av hällmarkstallskog. Även i barrblandskogen och i viss mån blandskogen finns inslag av hällmark. Hällmarkstallskogen är även extra viktig för de ekologiska sambanden i ett större perspektiv eftersom den kringliggande naturen också utgörs främst av hällmarkstallskog. Sambanden för lövmiljöer är svagare och betydligt mindre påtagliga inom det inventerade området. Lövdominerade miljöer är både färre och mindre i utbredning. Här utgörs sambanden främst av utspridda partier i sluttningarna och av enskilda träd. Här är därför de utpekade solitärekarna av särskild betydelse. 9

10 Figur 9. Naturvärdeskarta med värdekärnor, vardagsnatur och ekologiskt värdefulla träd. Observera att enskilda värdefulla träd generellt sett inte är utpekade inom värdekärnorna. 10

11 Figur 10. Naturtypskarta. Barrskog har ett tydligt stråk från väst till öst medan lövskogsmiljöerna förekommer mer spritt. 11

12 Värdekärnor Totalt har 48 olika värdekärnor av varierande karaktär och storlek pekats ut inom det inventerade området (fig. 9). Värdekärnor är områden som bedömts ha påtagliga naturvärden för områdets biologiska mångfald, som livsmiljöer för såväl vanliga arter som för mer sällsynta arter och hotade arter. Värdekärnorna har klassats i en skala från 1 till 4, se metodik, bilaga 1. om 80 cm i diameter (klass 2, regionalt värde). För de större trädens placering se punktskikt. 4. Hällmark, klass 4, lokalt värde 5. Gles hällmarkstallskog, klass 3, kommunalt värde Gles hällmarkstallskog med senvuxna tallar. 6. Hällmarkstallskog, klass 4, lokalt värde Hällmarkstallskog med senvuxna tallar (fig. 12). 7. Hällmark med senvuxen tall, klass 4, lokalt värde Hällmark med senvuxen tall- 1. Hällmarkstallskog, klass 3, kommunalt värde Hällmarkstallskog med senvuxna tallar och stor blockighet. Markskiktet domineras, förutom av berg i dagen, av mossa och lav med inslag av ljung. I nordöstra hörnet står en gammal och kraftig ek av klass 2, regionalt värde (se punktskikt). 2. Ekbacke, klass 3, kommunalt värde Ekbacke med en del äldre ekar, de största har en diameter på ca cm, en av dem har hålighet med mulm vid stammens bas (fig. 11). Fältskiktet utgörs mestadels av gräs och ris, hällmark och block. Del av området är en allmänning medan andra delen ligger på en tomt med naturmark. 3. Lundmiljö med ek och hassel, klass 2, regionalt värde En liten ek-hassellundmiljö med tre kraftiga ekar (av klass 1, nationellt värde) med en diameter på cm. I området står även en kraftig gran Figur 11. Grövre ek i värdekärna nr 2. Denna ek har även hålighet med mulm vid basen. Figur 12. Värdekärna 6. Bakom tomtmarker med mer trädgårdskaraktär sträcker sig hällmarkstallskogen in på tomterna. 8. Gles tallskog, klass 4, lokalt värde Tomt med naturmark bestående av gles tallskog, en och enstaka små granar. På området står även en vidkronig ek med ca 100 cm i diameter. Eken har även hålighet med mulm (trämjöl). Eken i sig bedöms vara av klass 1, nationellt värde. I fältskiktet växer främst blåbär och ormbunkar. 9. Barrblandskog, klass 4, lokalt värde Naturtomter med barrblandskog. Södra delen domineras av gran med inslag av mindre ekar. 12

13 Mot branten i norr går området över till mer talldominans och block. I fältskiktet växer främst ormbunkar, ris och gräs. 10. Gles tallskog, klass 3, kommunalt värde Gles tallskog med enstaka björkar. De största av tallarna har en diameter om 80 cm (dessa klassas som klass 2). Fältskiktet utgörs av ris och gräs. 11. Hällmarksbrant, klass 3, kommunalt värde Hällmarksbrant (fig. 13) med medelålders blandskog och inslag av äldre tall. Detta är ett av få områden som rymmer död ved (värdefullt för många arter). Fältskiktet domineras, förutom berg i dagen, av blåbär, mossa och ljung. En myrstack finns i området. Området angränsar till hällmarkstallskog av klass 2 som ligger strax utanför tomterna (precis utanför tomtgränsen växer en exempelvis en äldre tall med den rödlistade signalarten tallticka). 12. Gles ekskog, klass 3, kommunalt värde Allmänning i sluttning ned mot Erstaviken med gles ekskog med många fina ekar (två stycken bedöms vara av klass 1, nationellt värde) och någon enstaka sälg (fig. 14). Områdets trädskikt har utsatts för kraftig urglesning och har därför på vissa håll mer av en hyggeskaraktär. Urglesningen har orsakat omfattande slyuppslag av framförallt asp, björk och al. Föryngring av ek saknas dock helt. Fältskiktet är relativt artrikt med förutom gräs bl.a. smultron, stinknäva och ormbunkar. En mindre bäck rinner genom området, vilket tyder på rörligt markvatten som kan vara värdefullt för vissa lövträd och områdets flora. Områdets skötsel bör ses över. Figur 14. Ekar i värdekärna 12. I bakgrunden skymtas Erstaviken. 13. Barrblandskog, klass 3, kommunalt värde Del av allmänning. Barrblandskog med gamla träd av bl.a. ek (fig. 15), asp och tall. Området har inslag av hällmarkskaraktär. I buskskiktet växer en del en. Död ved förekommer liksom spår av hackspettshack i trädstammar. Rödlistade arter: Ekticka Figur 13. Mot tomternas baksida tar hällmarkstallskogen vid 13

14 15. Slånsnår, klass 4, lokalt värde Kraftigt slånsnår på allmänning. Slån är värdefullt för insekter och fåglar. 16. Hällmarker, klass 3, kommunalt värde Hällmarker med inslag av ek och gamla tallar. I fältskiktet växer mossa, ormbunkar och ris. Figur 15. Gammal ek med den rödlistade arten ekticka inom värdekärna Björkbacke, klass 3, kommunalt värde Del av allmänning. Gles ekbacke med block. Området har inslag av gran, småekar, asp och sälg. Sälg är mycket värdefullt som blommande träd på våren då det finns få andra blommande växter för nyvakna bin och humlor. 17. Ekområde, klass 3, kommunalt värde Tre något äldre ekar (50-60 cm i diameter). Området har ett samband med ekarna i naturvärdesområde Blandskog, klass 3, kommunalt värde Blandskog med inslag av gammal ek (80 cm i diameter, klass 2, regionalt värde, fig. 16), äldre tall (80 cm, klass 1, nationellt värde), stor ask (100 cm, klass 1, nationellt värde), äldre aspar, sälg och al. Här växer även nypon, en värdefull växt för insekter och fåglar. Informera gärna tomtägaren om att de har en värdefull ask i området. Rödlistade arter: ask, tallticka 19. Klippor med krattallar, klass 4, lokalt värde Klippor ned mot vattnet med gamla krattallar (smala men gamla). 20. Brynmiljö med ek och hassel, klass 4, lokalt värde Brynmiljö med medelålders ek (diameter cm) och hassel. Figur och 19. Ek på tomtmark mellan värdekärna 21. Grova tallar, klass 4, lokalt värde Samling med grova tallar (diameter 40 cm) i brant. Rödlistade arter: alm 22. Hällmark, klass 3, kommunalt värde Hällmark med solitärtall och tallticka. Rödlistad art: tallticka 23. Brant med blandskog, klass 3, kommunalt värde Brant med ek, tall, björk och hassel. 24. Brant med blandskog, klass 3, kommunalt värde Brant mot Bofinksvägen med inslag av äldre asp, tall och gran. Hålträd och död ved finns i området. 14

15 25. Hällmark med gammal barrskog, klass 2, regionalt värde nationellt värde), se figur 17. Här finns också inslag av död ved, hålträd och block. I området uppmärksammades flera fågelarter - mindre hackspett, talltita och spillkråka. Rödlistade arter: Tallticka, mindre hackspett 26. Hällmarker med äldre tallar, klass 3, kommunalt värde Hällmarker med medelålders tallar, vissa äldre krattallar. I området växer även asp, ek och björk. 27. Blandskog, klass 4, lokalt värde Blandskog med inslag av äldre tall och gran. I området finns hålträd och inslag av död ved. 28. Häll med tallar, klass 4, lokalt värde Hällmark med medelålderstall och enstaka krattallar. 29. Lövdominerad blandskogssluttning, klass 4, lokalt värde Sluttning ned mot vattnet med lövdominerad (asp, ask, sälg) blandskog. I områdets kantzon står en tall som bedöms vara av klass 2, regionalt värde. I området finns hålträd och inslag av död ved. Rödlistade arter: ask Figur 17. På hällmarken i värdekärna 25 står väldigt grova och gamla tallar. Större allmänning centralt i området. Berg med gammal barrskog, mestadels tall (fig. 17 och 18). I branterna finns inslag av asp, hassel och björk. I området finns rikligt med gamla tallar, bland dessa områdets grövsta tall med en diameter över 100 cm (tallen bedöms vara av klass 1, Figur 18. Bakom hustomterna höjer sig hällmarkstallskogen i område Brant med gamla tallar, klass 3, kommunalt värde Brant med gamla tallar mot vattnet. 31. Hällmark med tall, klass 4, lokalt värde Häll med mestadels yngre men även enstaka äldre krattallar. 15

16 32. Höjd med tallar, klass 4, lokalt värde Höjdplatå och sluttning med medelålders och enstaka äldre krattallar (fig. 19). 33. Blockig brant med blandskog, klass 4, lokalt värde Blockig brant med tall, gran, asp och ek. 34. Blockig brant med blandskog, klass 4, lokalt värde Blockig brant med tall, gran, asp och ek. 36. Sluttning med ekar, klass 4, lokalt värde 37. Sluttning med ek och tall, klass 4, lokalt värde Sluttning med ek (50 cm i diameter) och tall (50 cm i diameter). Området är blockigt med mycket berg i dagen (fig. 20). 38. Hällmarkstallskog, klass 3, kommunalt värde Höjd med hällmarkstallskog med stort inslag av äldre träd. Död ved förekommer. Omrrådet är solbelyst, vilket gynnar många vedlevande arter. 39. Hällmarkstallskog, klass 4, lokalt värde Höjd med hällmarkstallskog med inslag av äldre träd. Död ved förekommer sparsamt. Området är solbelyst. 40. Sluttning med hällmarkstallskog, klass 4, lokalt värde Brant och sluttning med hällmarkstallskog med inslag av gamla krattallar. Blockigt. 41. Barrblandskog, klass 4, lokalt värde Barrblandskog i sluttning med inslag av gamla tallar. Blockrikt (fig. 21). 42. Sluttning med blandskog, klass 4, lokalt värde Sluttning med blandskog ner mot vattnet. Området är grandominerat med mestadels yngre träd och enstaka äldre tallar. I området står även det inventerade området största ek, med en diameter om 150 cm i diameter (eken är klass 1, nationellt värde). Denna ek är mycket värdefull och tomtägaren bör kontaktas för att ta bort yngre granar som tränger trädet. Stranden utgörs av naturstrand. Figur 19. Tomterna kring värdekärna 32 har fått behålla sin naturmarkskaraktär. 35. Hällmarkstallskog, klass 4, lokalt värde Hällmarkstallskog med inslag av äldre tallar. Figur 20. Värdekärna nr 37. På bildens syns sluttningen med många block. Figur 21. Tallar i värdekärna

17 43. Sluttning med äldre asp, klass 4, lokalt värde Sluttning i allmänning. I området står större aspar (60 cm i diameter) och enstaka ek (60-80 cm i diameter). Hålträd förekommer. I fältskiktet huvudsakligen gräs och blåsippor. (fig. 22) Signalarter: blåsippa 44. Naturlig stenstrand, klass 4, lokalt värde Naturlig stenstrand med små partier av havsstrandäng med gåsört och salttåg (fig. 23). Innanför stenstranden växer en albård med yngre alar och inslag av ek (40 cm i diameter), björk och sälg. 45. Sluttning med barrblandskog, klass 3, kommunalt värde Allmänning. Sluttning med äldre barrblandskog, främst äldre tallar. Området har inslag av död ved och hålträd (fig. 24). Rödlistad art: tallticka 46. Blockig hällmarkstallskog, klass 4, lokalt värde Höjdplatå med branter och blockig hällmarkstallskog med inslag av gamla tallar. I sluttningen finns inslag av gran, ek, björk och asp. Skogen är olikåldrig med god föryngring av tall. Hålträd förekommer. 47 & 48. Vassbälten, klass 3, kommunalt värde Del av allmänning. Naturstrand med vassbälten som utgör viktiga lek- och skyddsområden för fisk, sjöfågel och andra vattenlevande djur. Att övriga strandpartier helt saknar vass gör att dessa två områden är extra värdefulla för variationen av vattenmiljöer. Figur 22. Till höger i bild syns allmänningen, värdekärna 43. Figur Naturlig stenstrand i värdekärna Figur 24. I bergsbranten på värdekärna 45 växer tallar. 17

18 Rekommendationer inför framtida planarbete För att bevara områdets naturvärden, starka karaktär och landskapsbild även i framtiden bör kommande planer behandla följande. Naturvärden och vegetation Prioritera bevarande av kärnområden med högre naturvärdesklass, klass 2 och 3. Prioritera bevarande av enskilda utpekade träd med högre naturvärdesklass. Dock bör även vissa yngre ädellövträd sparas för att säkra kontinuiteten på sikt. Dessa bör stå solöppen och ljust. Undvika fällning av större och/eller äldre träd inom värdekärnorna, framförallt ek och tall med en diameter över 50 cm i sluttningarna och i lägre partier. På hällmarkerna bör man undvika att fälla även mindre tallar och ekar med vid och platt krona, då dessa kan vara mycket gamla även om de är tunna. Informera områdets boenden om värdet av gamla ekar och tallar (samt ädellövträd som ask och alm), samt att dessa behöver stå öppet och fritt från igenväxningsvegetation. För att bevara de rödlistade arterna ekticka och tallticka inom området, är det viktigt att gamla tallar och ekar sparas i möjligaste mån. Det är inte heller lämpligt att avverka de rödlistade trädslagen alm eller ask. Bevara sammanhållna stråk av områden med barrskog. För lövmiljöer är enskilda träd, framförallt äldre ädellövträd, viktiga. Allmänningarnas natur sköts och utvecklas så att de biologiska värdena bevaras och förstärks. Inslaget av död ved i barrblandskog och på hällmarker, såväl stående som liggande, bör öka städa inte! Skogsområden kan gallras försiktigt så att värdefulla träd (ek och andra ädellövträd, samt gamla tallar) inte skuggas och nya har möjlighet att komma upp. Vissa partier bör dock behållas täta för variationens skull. Naturliga stränder bör i huvudsak bevaras inom området och man bör vara restriktiv med nya anläggningar. Eventuella nya bryggor bör vara av mindre storlek och anläggas ut från strand, inte längs med. Bevara vassbälten. Karaktär och landskapsbild Undvika ingrepp i mark genom sprängning, schaktning eller fyllning. Även ur landskapsbildsynpunkt bör man undvika avverkning av stora träd och skogsmark uppe på höjderna för att på så vis undvika att öppen tomtmark blir synlig på håll. Bebyggelsen bör placeras så att omgivande terräng och skogsmark dominerar landskapsbilden. Vegetation längs vägar bör behållas, undantag kan göras för att röja för sikt. Tomtgränser bör utgöras av vegetation (helst naturlig skogskaraktär), undantag kan göras för att röja för sikt. Bebyggelsens utformning, såsom storlek, höjd, taklutning, stil, färgsättning, etc., bör anpassas till områdets skogs- och skärgårdskaraktär. Altaner och terrasser kring bebyggelse bör placeras i markhöjd och dess yta bör begränsas. Allmänningar underhålls så att de kan användas för rekreation stigar, bryggor, sittplatser etc. 18

19 Bilaga 1. Metodik Metodik Landskapsanalys Landskapsanalysen har utförts genom bedömningar vid platsbesök. Vid besöken har allmänningar, vägrum och samtliga tomter undersökts (förutom ett fåtal tomter som har studerats utifrån på grund av grindar, staket eller stängsel). För att beskriva landskapet görs en analys över området som beskriver strukturer i landskapet, rumslighet och landskapsbild. Analysen grundar sig på Kevin Lynchs metod och beskrivs genom: stråk noder barriärer sammanhängande områden landmärken Dessutom beskrivs landskapets rumslighet med hjälp av: vegetationsstrukturer bebyggelsestrukturer andra element i landskapet öppet/slutet höjdskillnader Med denna information som grund kan man beskriva landskapsbilden för området, både hur det uppfattas på avstånd (siluetter) och inom området (utblickar). Landskapsanalysen avser även att beskriva områdets karaktär och utmärkande kvaliteter. I karta för landskapsanalys redovisas följande aspekter: Karaktärsgivande vegetation vegetation som anses bidra till områdets karaktär, kan vara hällmarkstallskog eller blandskogsvegetation. Allmänningar allmänna grönytor som förstärker områdets skogskaraktär genom sammanhängande naturområden. Målpunkter platser inom området som fungerar som målpunkter vid promenader och aktiviteter, här främst allmänna bryggor och badplatser Branter dramatiska nivåskillnader som skapar rumslighet och karaktär, ofta utgör de fysiska barriärer för förflyttning Utblickar platser med vackra utblickar och där man kan få överblick över området. Metodik -Naturvärdesbedömning En naturvärdesbedömning grundar sig främst på vetenskapliga fakta om ekologiska samband och förekomster av skyddsvärda arter. På kommunal och lokal nivå är den lokala situationen viktig för bedömningen, där värdefull natur relateras till hur vanlig naturtypen är i kommunen eller stadsdelen. På så sätt kan bristen på en värdefull naturtyp rendera denna ett högre värde än annars. Samtidigt innebär starka ekologiska samband att värdet bedöms högre, eftersom sådana samband stärker möjligheterna för skyddsvärda arter att klara sig på lång sikt. Naturvärdesbedömningen av värdekärnorna grundar sig i huvudsak på en tregradig skala enligt Naturvårdsverkets rekommendationer: klass 1: naturvärden av nationell betydelse klass 2: naturvärden av regional betydelse klass 3: naturvärden av kommunal betydelse Ekologigruppen AB använder dessutom ytterligare en klass: klass 4: naturvärden av lokal betydelse Med denna klass avses värden som är av betydelse för kommundelens biologiska mångfald. Denna värdeklass kan ofta vara den svåraste att avgränsa då värdena i de mindre värdefulla biotoperna kan vara mindre tydliga. Klassen kan sägas representera värden som bör uppmärksammas och om möjligt tas hänsyn till, och kan också ses som värden som kan tas tillvara som kvaliteter i planeringen. Naturtypens kontinuitet har ofta stor betydelse för bedömningen av värdet. En 19

20 gräsmark som varit öppen och hävdad under lång tid, utan gödsling eller plöjning, har en lång obruten historisk kontinuitet. Ett skogsområde med gamla träd och död ved, som inte kalavverkats, har också en lång historisk kontinuitet, liksom en våtmark som inte dränerats utan har en bevarad hydrologi. Naturtyper med lång kontinuitet är mer ovanliga än sådana som har störts på ett eller annat sätt. De innehåller nästan alltid skyddsvärda arter. Deras långa historia gör dem också svåra att ersätta eller kompensera. Biotopens storlek påverkar också bedömningen, då en stor, obruten och sammanhängande biotop oftast har bättre förutsättningar att hysa en rik mångfald än en liten eller uppsplittrad biotop. Ekologiska samband mellan olika värdefulla biotoper påverkar också värdet positivt. En enstaka mindre biotop av t.ex. gammal barrskog eller odikad våtmark kan i sig vara värdefull, men har som ensamt och isolerat område små möjligheter att på lång sikt bibehålla sin artrikedom. Finns däremot en grönstruktur mellan värdefulla biotoper, där arter kan spridas, finns goda möjligheter till en positiv utveckling av artrikedomen. Ekologiska strukturer som bedöms som värdefulla, är bl.a. förekomsten av död ved, stora block, gamla och grova träd, träd med hål, stenmurar, mossklädda berghällar, etcetera. I det fall trädens tjocklek omnämns, avses stamdiametern i brösthöjd. Med rödlistade arter avses de som omfattas av den svenska nationella rödlistan (ArtDatabanken 2010). Förkortningar beskriver de olika hotkategorierna: NT missgynnad, VU sårbar, EN starkt hotad, CR akut hotad. Med EU-arter avses sådana arter som är upptagna i EU:s artoch biotopdirektiv. Signalarter är arter som med sin förekomst signalerar goda förutsättningar för rödlistade och andra skyddsvärda arter. Skogsstyrelsen har presenterat ett urval av arter som fungerar som signalarter. För ängs- och hagmarker används här signalartslistor som använts vid länsstyrelsernas ängs- och betesinventeringar, dock med vissa kompletteringar. Osäkerhet i bedömningarna Området besöktes inom detta projekt vid tre tillfällen under oktober - november En viss osäkerhet i bedömningen finns därmed eftersom viss vegetation och aktiviteter/ funktioner är lättare att kartlägga vid andra årstider och kan ha förbisetts. Bedömningen anses dock ge en god grund för det fortsatta planarbetet. 20

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård Graninge stiftsgård, Nacka kommun Uppdragsgivare Nacka kommun Tidpunkt för inventeringen Juni 2014 Inventeringen utförd av Stefan Eklund Rapporten

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun

Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun Rapporten bör citeras som: Björklind, R. Lemoine,R. Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun. Calluna AB,

Läs mer

INVENTERING AV SVAMPAR I

INVENTERING AV SVAMPAR I INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

10 december 2015 Slutversion (reviderad) Tumba skog Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden. Botkyrka kommun

10 december 2015 Slutversion (reviderad) Tumba skog Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden. Botkyrka kommun Tumba skog Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden 2 Beställning: Svenska Hyreshus AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : 2015-12-10 Uppdragsansvarig:

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön

Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön J-K Miljökonsult Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr,

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha 4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha

Läs mer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund 2010-09-01 Skötselplan för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund Området är höglänt beläget på Hökeberget i Hamburgsund och exponeras

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård

Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av ägarna till Hensbacka Herrgård AB påbörjat arbetet med en detaljplan för bostäder på Smedberget

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...

Läs mer

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla räd TBroaryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Broaryd Under sommaren 2011 har Gislaveds kommun inventerat träd i och kring Broaryds tätort. Inventeringen är en del av Naturvårdsverkets

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN. Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem

NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN. Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Uppdraget Uppdraget omfattade en naturvärdesinventering

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

Storån. Trampade kostigar i ravinkanten. Naturvårdsverket

Storån. Trampade kostigar i ravinkanten. Naturvårdsverket Storåns dalgång är av riksintresse för både natur- och kulturmiljövården. Den är ett representativt exempel på odlingslandskap i skogsbygd. I denna text lyfts vissa områden fram men all mark och bebyggelse

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun (7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden

Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden Gestaltningsprogram Kavallerivägen/Rissneleden 2013 03 27 Inledning BAKGRUND Planering för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som ett förändringsområde i Fördjupad översiktplan

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Enlunda bussdepå (del av Troxhammar 1:2 m.fl.) Färingsö, Ekerö kommun

Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Enlunda bussdepå (del av Troxhammar 1:2 m.fl.) Färingsö, Ekerö kommun Naturvärdesinventering Inför detaljplan för Enlunda bussdepå (del av Troxhammar 1:2 m.fl.) Färingsö, Ekerö kommun Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Tidigare utredningar av Enlunda bussdepå

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242

Regeringen Näringsdepartementet. Dnr N 2015/5242 Dnr 311-1746/2014 Bilaga 1 Regeringen Näringsdepartementet Dnr N 2015/5242 Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholm beslut den 18 juni 2015 att upphäva kommunfullmäktiges i Stockholm beslut den 16 februari

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför

Läs mer

Naturvärdesbedömning vid Görla

Naturvärdesbedömning vid Görla Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen

Läs mer

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN Upptäck Biskopstorp Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet

Läs mer

Kartläggning av atlantisk vårtlav

Kartläggning av atlantisk vårtlav Kartläggning av atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis Högalidsberget i Forshälla socken, Västra Götalands län Rapport 2008:80 Rapportnr: 2008:80 ISSN: 1403-168X Text: Svante Hultengren Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21 VALLENTUNA KOMMUN Naturvärdesinventering Kristineberg UPPDRAGSNUMMER 1181038000 SWECO ENVIRONMENT AB KAJ ALMQVIST & GRY STRANDELL, FÄLTINVENTERING OCH HANDLÄGGNING FRIDA SNELL, KVALITETSGRANSKNING Innehållsförteckning

Läs mer

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering Södra Vrinnevi - Skötselplan Inventering i fält: Kenneth Johansson och Håkan Andersson, Calluna AB. Författare: Kenneth Johansson

Läs mer

2014-10-28 Slutversion. Skötselplan för naturmarken i norra Hjorthagenparken

2014-10-28 Slutversion. Skötselplan för naturmarken i norra Hjorthagenparken Skötselplan för naturmarken i norra Hjorthagenparken 2 Beställning: Norrmalms stadsdelsförvaltning, Stockholms stad Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig:

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård. - underlag till MKB för detaljplan

Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård. - underlag till MKB för detaljplan Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000- område Ytteräng, Muskö Stockholms skärgård - underlag till MKB för detaljplan Innehåll Bedömning av Drömgårdens påverkan på Natura 2000-området Ytteräng,

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

funkia Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys på Brevikshalvön i Tyresö kommun Tegelbruket etapp 11 inför detaljplaneläggning

funkia Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys på Brevikshalvön i Tyresö kommun Tegelbruket etapp 11 inför detaljplaneläggning Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys på Brevikshalvön i Tyresö kommun Tegelbruket etapp 11 inför detaljplaneläggning funkia landskapsarkitektur Beställare: Tyresö kommun Kontaktperson: Sophia

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan och Bygg 1(9) PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje Upprättad 2006-08-07 Handlingar Detaljplanen utgörs av plankarta

Läs mer

RAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön,

RAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön, RAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön, Nacka Kommun 2009-12-16 Upprättad av: Jonas Rune Granskad av: Emma Hilmersson Godkänd av: Emma Hilmersson RAPPORT Naturvärdesbedömning för Karbosjön,

Läs mer

Naturvärdesinventering av. Upsala Golfklubb - en uppföljning. Utförd av:

Naturvärdesinventering av. Upsala Golfklubb - en uppföljning. Utförd av: Naturvärdesinventering av Upsala Golfklubb - en uppföljning Utförd av: Uppsala, oktober 2015 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Fältarbete och material 1 Beskrivningar med skötselförslag för inventerade

Läs mer

Brygga och bad vid Trinntorp

Brygga och bad vid Trinntorp Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Brygga och bad vid Trinntorp Del av fastigheterna Trinntorp 1:1, Brevik 1:1 och Brevik

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer