Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010"

Transkript

1 Beställare: Norrköpings kommun Josef Erixon Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Metodik Resultat Översiktlig beskrivning av området Naturvärden i landmiljön Vattenområdena och dess naturvärden Bedömning av påverkan på naturvärden i land- och vattenmiljöer Påverkan och effekter på landmiljöer Påverkan och effekter på vattenmiljöer Påverkan på riksintresset för naturvård i Östergötland skärgård Påverkan på riksintresset för friluftsliv i Östergötland skärgård Påverkan på växt- och djurlivet inom strandskyddsområdet Slutsatser och rekommendationer till detaljplan Referenser Områdesbeskrivningar AEI landmiljöer Rapporten bör citeras som: Björklind R. & Lundkvist. E Naturinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo Calluna AB, Linköping. I löpande text: (Björklind & Lundkvist 2010). Projektets organisation: Elisabeth Lundkvist projektledare och rapport, Robert Björklind inventering av land- och vattenmiljöer och rapport. Kontaktperson för denna rapport: Elisabeth Lundkvist, eller Internt projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI

3 1. Sammanfattning Calluna AB har på uppdrag av Norrköpings kommun utfört en naturvärdesinventering inför detaljplan vid Kälebo, Arkösund. Inventeringen av landmiljöer genomfördes i april 2010 och strandmiljöerna besöktes i maj De högsta värdena i landmiljön finns i hällmarkstallskogar med tallar med en ålder upp mot 200 år. Den rödlistade (NT) talltickan påträffades på flera av dessa lokaler. Totalt avgränsades sex värdefulla områden, varav två bedömdes ha mycket högt naturvärde. Landmiljöerna med mycket högt och högt naturvärde är olämpliga att bebygga ur naturvärdessynpunkt. Om dessa bebyggs riskerar man påtaglig skada på riksintresset för naturvård. Om man däremot undviker områden med högst naturvärden kommer riksintresset inte att påverkas alls. Riksintresset för friluftsliv kan lokalt påverkas negativt av minskad tillgänglighet och till viss del synintryck från sjösidan, men i förhållande till hela riksintresset bedöms den planerade verksamheten inte medföra påtaglig skada. I det strandnära området planeras verksamheter som bryggor, badmöjligheter och båtuppställningsplats/parkering. I områdena för planerade bryggor förekommer hårdbotten med vegetation som är känslig. Om hänsyn tas blir dock påverkan liten på området som helhet. I viken söder om Vaktudden finns bör viss vegetation sparas. I området för planerad båtuppställningsplats finns ett större vassområde som fortsätter söderut mot Vaktudden. Om det södra vassområdet sparas kan man utan att riskera skada på naturvärden ta bort vass för att etablera båtuppställningsplats. De planerade åtgärderna i den strandnära miljön och i vattenmiljön bedöms således inte påverka riksintressena för naturvård och friluftsliv negativt om föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Värdefullt växt- och djurliv inom strandskyddsområdet är främst knutet till de gamla tallmiljöerna. Dessa finns i områdets södra del (Kälebo 2:49 och 2:40). Om de avverkas minskar chansen till att långsiktigt bevara goda livsvillkor för flora och fauna och man bör undvika att bebygga dessa områden. 3

4 2. Bakgrund och syfte Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 Våren 2010 fick Calluna AB i uppdrag av Norrköpings kommun att utföra en naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer vid Arkösund, Kälebo i samband med att en detaljplan ska upprättas för området (figur 1). Detaljplanen syftar till att projektera bostäder och verksamheter, samt vissa anläggningar i vatten som bryggor och badmöjligheter. Naturvärdesinventeringen ska avgränsa värdefull natur och bedöma dess känslighet för exploatering av bostäder och verksamheter inom ett avgränsat område. Detta är ingen miljökonsekvensbeskrivning utan ett underlag till en sådan. De konsekvenser som redovisas utgår från vad en naturmiljö är känslig för och hur den normalt påverkas av en exploatering med husbebyggelse och vattenverksamhet. Figur 1. Planområdet, figur hämtad ur Program tillhörande detaljplan. Dnr SPN-263/2008. Den södra delen av lila område i norr är planerad båtuppställningsplats. 4

5 3. Metodik Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 Naturvärdesinventeringen på land utfördes Metodiken är anpassad för att relativt snabbt finna natur med höga värden i exploateringssammanhang och benämns Allmänekologisk Inventering (AEI). Inventeringen utförs genom att genomströva exploateringsområdet och på så sätt kartlägga natur med högre naturvärden än så kallad vardagsnatur. Vid inventeringen söker man efter komponenter som kan kopplas till naturvärden som t.ex. död ved, grova träd och hydrologiskt intakta sumpskogar. Man söker i potentiella områden även efter kärlväxter, lavar, svampar och mossor som är rödlistade eller räknas till signal- och indikatorarter. Dessa kan i olika grad visa på värdefulla naturområden där nämnda växter har specifika krav på sin miljö. En sammanställning görs för respektive delområde som beskriver dess karaktär och komponenter, som t.ex. trädslag, trädskiktets slutenhet, död ved och förekommande vegetation. Ett särskilt stycke skrivs som lyfter fram de främsta naturvärdena i området och här används ofta förekommande signalarter. Områdena klassas sedan efter en tregradig skala: Klass 1 innebär mycket höga naturvärden och kan sägas motsvara riksintresse och regionalt intresse. Klass 2 innebär höga naturvärden och motsvarar ungefär kommunalt intresse. Klass 3 innebär naturvärden och är lokalt intresse och i vissa fall natur som kan räknas som framtidsvärden. Oklassade områden är mindre känsliga för exploatering, de hyser inga särskilt värdefulla strukturer eller arter. Vattenmiljöerna inventerades Exploateringsområdena som ligger i vattenmiljöer har undersökts från land genom att gå längs stranden och dokumentera viktiga strukturer såsom bottensubstrat, djupförhållanden, exponering, förekomst av växtlighet under och ovan vattenytan. 5

6 4. Resultat 4.1. Översiktlig beskrivning av området Detaljplaneområdet ligger söder om Arkösund och öster om Kälebo i direkt anslutning och i närhet till Östersjön. Området är kuperat med bergiga höjder som domineras av tallskog och hällmarksskog. I stora delar av detaljplaneområdet växer gamla till mycket gamla tallar och de äldsta bedöms vara minst 200 år. I höjdområdena förekommer ofta ett större inslag av död ved och signalarter som blåmossa, tallticka och grovticka. I flackare partier är skogen generellt yngre och mer skogligt brukad mot de mer plockhuggna höjdpartierna. I de flackare delarna centralt och österut förekommer tomter och båtuppställningsplatser. Stränderna längs exploateringsområdet är vind- och vågexponerade och domineras av blockiga stränder och hårda bottnar. I vindskyddade lägen växer vass Naturvärden i landmiljön Vid inventeringen av landmiljöer har sex områden avgränsats som naturvärdesområden. Två områden har fått naturvärdesklass 1, ett område har fått naturvärdeklass 2 och tre områden har fått naturvärdesklass 3. De områden som har fått högst naturvärdesklass (klass 1 och 2) är samtliga hällmarkskogar med gamla till mycket gamla tallar och ett större inslag av död ved i olika nedbrytningsstadier. I områdena förekommer signalarter som tallticka, grovticka och blåmossa som visar på höga skogliga värden och med dessa arter förekommer ofta rödlistade arter. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). I många av träden förekommer hål efter spillkråka. Även i de områden som fått naturvärdesklass 3 är värdena i stora drag knutna till gamla tallar. Detaljerade områdesbeskrivningar finns i bilaga 1 och sammanfattande information om dessa områden i tabell 1. Karta finns i figur 2. Områden som inte klassats är möjliga att exploatera utan att man tar särskild hänsyn. Där saknas värdefulla strukturer och arter. 6

7 Tabell 1. Naturvärdesklassade områden landmiljöer. Områdesnummer framgår i figur 2. Områdesnr Naturvärdesklass Naturtyp Värdekomponenter Känslighetsbedömning 1 1 Hällmarkskog Gamla tallar minst 200 år, generellt gamla träd, signalarterna grovticka och rödlistade (NT) Området är mycket värdefullt och de gamla träden går inte att kompensera för inom en rimlig tidsram. Området har urskogskaraktär och en uppsplittring vore mycket talltickan, rikligt med negativ. Om området ändå död ved i olika bebyggs är ytterkanterna nedbrytningsstadier. lämpligast för att behålla ett så Spillkråkehål. stort homogent område som möjligt. Området är mycket 2 3 Tallar på tomtmark Inslag av äldre tall. Ca 100 år 3 3 Barrskog Grova granar, äldre tallar ca år, signalarten gammelgranlav 4 2 Hällmarkskog Gamla tallar äldsta ca 200 år, inslag av död ved. Generellt gamla tallar. Spillkråkehål. 5 3 Tallskog Äldre tallar som är ca 100 år. Spillkråkehål. 6 1 Hällmarkskog Inslag av gamla tallar minst 200 år, generellt gamla träd, signalarten och rödlistade (NT) tallticka, död ved i olika nedbrytningsstadier. Spillkråkehål. Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 känsligt. Inslaget av äldre tall kan vara viktigt för arters spridning. Tallarna är dock tämligen unga och kan kompenseras av att avsätta värdefulla tallar i omgivningen. Området är mindre känsligt. Skogen är produktionspräglad men med inslag av äldre träd. Gammelgranlaven indikerar hög luftfuktighet och trädkontinuitet vilket gynnar ovanliga arter. Området är dock relativt trivialt och kan kompenseras av att avsätta andra naturområden. Området är mindre känsligt. Området i stort har stora värden med gamla träd som inte går att kompensera för inom en rimlig tidsram. En exploatering av området skulle innebära en negativ uppsplittring av området. Norr om ledningen är skogen generellt något yngre än de södra delarna. Den norra delen är således bättre att bebygga. Området är känsligt. Området innehåller gamla tallar som kan vara viktigt för spridningen av arter i omgivningarna. Träden är tämligen gamla men kompensationsåtgärder genom att avsätta annan värdefull skog vore möjlig. Området är mindre känsligt. Området är mycket värdefullt och de gamla träden går inte att kompensera för inom en rimlig tidsram. Området har delvis urskogskaraktär och en uppsplittring vore negativ. Den nordvästra delen längs med vägen har generellt något yngre träd även om gamla träd förekommer spritt i området. Området är mycket känsligt. 7

8 1 3 2 Skala: 1 : Figur 2. Naturvärdesklassade landområden. Karta från Länsstyrelsens Länskartor. Streckad svart linje = inventerat område. Streckad svart linje: inventerat område Röd: Klass Röd 1, Mycket färg = höga klass naturvärden. 1, mycket höga Gul klass naturvärden 2, Höga naturvärden. Grön klass 3, Naturvärden Gul färg = klass 2, höga naturvärden Grön färg = klass 3, naturvärden Ofärgat = oklassat. Befintlig tomtmark eller områden med vardagsnatur. 1 Siffror hänvisar till områdesnummer. Beskrivning finns i tabell 1 samt i bilaga

9 4.3. Vattenområdena och dess naturvärden Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 I planområdets sydöstra del (se figur 1) planeras det för bryggor/badmöjligheter. Området ligger vid Östansjö och fortsätter in i viken mot Vaktudden. Strandområdet är en tallbevuxen bergshöjd ner mot havet. Stranden närmast vattenlinjen domineras av block som längre ut i vattnet övergår till mindre sten och hårdbotten (bild 1). På några ställen går flata hällar ut i vattnet. Stranden är exponerad och blåstång ligger uppspolad på stranden. Från stranden och ca 5 m ut är bottnen svagt sluttande. Stora delar av denna blockiga steniga botten är täckt av blåstång, stenar nära stranden har påväxt av alger. Den exponerade strandlinjen ger god vattenomsättning. Naturvärdet på hårda bottnar med blåstång är högt och utformningen av bryggor har betydelse för hur stor påverkan det blir. Bild 1. Område för planerade bryggor i sydost. Längs strandlinjen norrut i viken mellan Östansjö och Vaktudden planeras också för bryggor/badmöjligheter (se figur 1). I norr och söder angränsar viken till tomtmark och i väster passerar en väg. Tomtmarken i söder utgörs av hårdgjord yta medan det i norr är trädbeklädd tomtmark närmast vattnet. Långt in i viken finns en brygga med betongfundament som försämrar vattenutbytet något i viken. Stranden är långgrund och längst in i viken växer rikligt med vass (bild 2). Längre ut i vattnet växer blåstång på en botten som ger intrycket av att vara ganska hård men där lite sediment har ansamlats. Blåstång växer allmänt i vattenområdet men saknas helt i vissa områden. Blåstången i detta område är pålagrad av sediment. Viken är grund och rikligt med småfisk syntes simma omkring vid inventeringstillfället. Den grunda och delvis skyddade viken utgör en bra uppväxtplats för fisk och vassen kan fungera som gömställe och lekplats för fisk. Det vassbeklädda området är dock litet. 9

10 Naturvärdena består i att området tycks viktigt som uppväxtområde för fisk. Blåstången har lägre kvalitet här. Bild 2. Område i viken mellan Vaktudden och Östansjö där bryggor planeras att anläggas. Det tredje vattenområdet som berörs av detaljplanen ligger i norr, norr om Vaktudden och upp till Jaktskär där båtuppställningsplatser finns idag (lila område i figur 1). De norra delarna består av hårdgjorda ytor som idag används som båtuppställningsplats. Detta norra område har inga naturvärden idag. Från norra delen på Vaktudden och och en liten bit norr om Jaktskärs södra udde sträcker sig ett vassbälte som är ca 150 m långt och ca 35 m brett (bild 3). Av den totala bredden var vid besöket ca 25 m av vassen växande i vatten. Upp mot stranden ovan vassen ligger gräsmark som troligen tidvis översvämmas (bild 4). Längre norrut växer sly allmänt. Vassen är något glesare i ytterkant. Områdets vassbälten kan i ytterkanterna utgöra skydd och uppväxt/lekplats för fisk. Vassen kan fungera som skydd för fågel och om gräsmarken blir översvämmad kan fåglar nyttja den som födoplats. Naturvärdena består främst i att vassområdet troligen har betydelse som lek- och uppväxtområde för fisk och att större vassar generellt är viktiga för fågellivet. 10

11 Bild 3. Vassområdet närmast vattnet vid båtuppställningsplats, bilden visar hela vassområdets längd där delar ligger utanför planområdet. Bild 4. Gräsmark innanför vassbård i planområdets norra del. 11

12 5. Bedömning av påverkan på naturvärden i land- och vattenmiljöer 5.1. Påverkan och effekter på landmiljöer Den största påverkan inom detaljplaneområdet kommer att vara att värdefulla naturområden (områden med gamla tallar) tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Om området bebyggs så som detaljplanen visar kommer mycket värdefull natur med gamla träd och värdefulla biotoper och arter att försvinna. Bostadsbyggande i dessa områden med höga naturvärden kommer även att försvåra för spridningen för organismer. Ur ett landskapsperspektiv är dessa gamla tallbiotoper viktiga. Se vidare i tabell 1 för varje områdes känslighet Påverkan och effekter på vattenmiljöer Område för bryggor i söder Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 Ett ökat antal bryggplatser leder till att båttrafiken ökar i området. Den ökade båttrafiken kan innebära erosion av mjukbottnar och ökad grumling. Vattenvegetationen i grunda områden påverkas generellt negativt av ankring och båtpropellrar. Även ökningen av avgaser i vattnet, utsläpp av olja och drivmedel kan påverka vattenmiljön negativt, men eftersom vattenomsättningen är mycket god torde detta ha mindre betydelse. Vattencirkulationen i stort kommer inte att påverkas under förutsättning att bryggorna inte är mycket stora och avskärmar en vattenmiljö. Man bör vara mycket försiktigt med att schakta eller muddra i de strandnära områdena eftersom de utgörs av värdefull hårdbotten bevuxen med blåstång. Brygga/ bryggor bör därför läggas vinkelrätt ut mot stranden för att minimera påverkan på hårdbottnarna. Om man behöver många båtplatser kan de utformas som ett T, på så sätt minimerar man störningen på strandområdet och vattenomsättningen blir inte påverkad nämnvärt. Man bör sträva efter att anlägga få bryggor totalt, det är bättre med några få större än många små. Om man vidtar grumlande arbeten i samband med byggnation så måste arbetsområdet i vattnet avskärmas så att grumlingen inte sprider sig utanför arbetsområdet. Om grumlande arbeten planeras bör man förlägga dessa arbeten till vintermånaderna (oktober-mars) för att undvika störningar på fiskfaunan som under vår och sommar befinner sig i känsliga yngelperioder. Exponerade stränder som denna är vanligt förekommande längs Östgötakusten. Bedömningen är att stora delar av stranden även i fortsättningen kommer att vara fri från bryggor. Under förutsättning att man utformar bryggor på ett bra sätt och tar hänsyn till ovanstående bedömer vi att vattenmiljön endast påverkas negativt lokalt. I viken söder om Vaktudden fungerar de grunda områdena som lek-/uppväxtområde för fisk. Det är positivt om man tillåter områden med vegetation vara kvar i viken. På så sätt finns fortsatt skydd för småfisk. 12

13 Verksamhetsområde i norr Verksamhetsområdet i norr kommer att bli båtuppställningsplats/parkering. Den gräsmark som idag finns och som eventuellt översvämmas kommer att försvinna. Gräsmarken bedöms dock vara trivial. Om vassområdet i söder mot Vaktudden förblir intakt bedöms åtgärderna för att etablera båtuppställningsplats inte medföra skada på naturvärdena i området. Om man planerar grumlande arbeten (t.ex. schaktningar) bör dessa utföras under oktober-mars för att växt- och djurliv inte ska påverkas. Omfattande grumling bör avskärmas Påverkan på riksintresset för naturvård i Östergötland skärgård I riksintresset Östergötlands skärgård nämns de gamla urskogsliknade tallskogarna som ett stort värde och att de är mer frekvent förekommande i de norra delarna av riksintresset kring Jonsberg. Ofta är det öar som är beklädda med gammal skog, sådan skog är inte vanlig på fastlandet. I det aktuella exploateringsområdet vid Kälebo förekommer flera värdefulla områden med gammal tallskog som de som omnämns i riksintresset. Vår bedömning är att de tallskogar som vi identifierat inte är unika men ingår som värdefull del i riksintresset Östergötlands skärgård. Det är just åldern på träden som gör områdena värdefulla. En exploatering av tallskogarna som har fått en hög naturvärdesklass (klass 1 och 2) i inventeringen skulle innebära en stor risk för påtaglig skada på riksintresset. Som stöd för denna bedömning har vi använt Naturvårdsverkets Handbok 2005:5. Inom det riksintressanta området finns betydligt lämpligare områden att bebygga ur naturvårdssynpunkt. Om man undviker exploatering i de områden som har klass 1 och 2 kommer dock inte riksintresset för naturvård att skadas. Riksintresset Östergötlands skärgårdar omfattar också till stor del vattenmiljön med öar, kobbar och skär. Även grunda vikar och vassområden nämns i beskrivningen. Vassarna framhålls som värdefulla för fågellivet. Vid den planerade båtuppställningsplatsen finns ett relativt stort vassområde som med stor sannolikhet har betydelse för fågel och fisk. Om den södra delen (som ligger utanför planområdet) mot Vaktudden sparas kommer naturvärdena att bestå. Övriga två exploateringområden i vatten (i områdets södra del) bedöms ha liten påverkan på naturvärdena i riksintresset om hänsyn tas vid byggande i vatten. Den slutliga bedömningen är att riksintresset för naturvård inte kommer att påverkas nämnvärt genom de vattenverksamheter som planeras. Största möjliga hänsyn ska dock tas för att minska påverkan i de strandnära områdena Påverkan på riksintresset för friluftsliv i Östergötland skärgård Exploateringen på land innebär att tillgängligheten mellan land och vatten försämras om marken närmast vattnet blir tomtmark. Även bebyggelse på höjdpartierna längre från stranden skulle förstärka synintrycket av exploatering i området. Då det gäller vattenmiljöer skulle brygg-/badområdena underlätta tillgängligheten från land till vatten och synintrycket är försumbart då flera bryggor finns i närområdet och den tänkta utökningen inte är så omfattande. 13

14 Exploatering av verksamhetsområdet i norr (lila område i figur 1) kommer till viss del att påverka synintrycket då båtar ställs upp men närområdet är även idag exploaterat. Sammanfattningsvis skulle en exploatering av riksintresset ha en liten negativ påverkan på friluftslivet, men en viss påverkan på synintrycket från sjösidan kommer märkas, speciellt om höjdpartier bebyggs. Skadan bedöms inte som påtaglig Påverkan på växt- och djurlivet inom strandskyddsområdet Båtuppställningsplats i norr Områdets naturvärden är kopplade till vassbältet, det har troligen betydelse för fåglar och fiskar. Om vassområdet i söder mot Vaktudden förblir intakt kommer planerad verksamhet inte att påverka växt- och djurliv negativt. Fastigheterna 2:11, 2:39 och 2:40 väster om vägen I dessa områden är naturvärdena inte höga, de är till stor del tomtmark till sin karaktär. Områdena har inte naturvärdesklassats, vilket innebär att det är vardagsnatur och man riskerar inte att påverka några värdefulla miljöer eller arter genom att bebygga områdena. Fastigheterna 2:49 och 2:40 söder om vägen I dessa områden finns mycket höga naturvärden i form av gamla tallar. Om områdena bebyggs är man tvungen att ta ner många av dessa tallar och forsla bort död ved och man riskerar att skada växt- och djurliv inom strandskyddsområdet Slutsatser och rekommendationer till detaljplan De största naturvärdena är knutna till gamla tallar och tallskogar med död ved. De värdefullaste områden planeras idag med byggnation. En exploatering av området kommer då att innebära att den naturskogskaraktär som finns i flera av områdena försvinner. Om området blir tomtmark kommer troligen många av träden att avverkas då de skymmer utsikt och skuggar och även den döda veden kommer att forslas bort. Exploatering av områden med naturvärdesklass 1 och 2 bör undvikas helt. De delar av området som inte är klassade kan utan större påverkan bebyggas och även områden med klass 3 kan ingå i en exploatering. Påverkan på vattenmiljöer och den närmaste stranden kommer att bli liten om skyddsåtgärder vidtas och hänsyn tas vid anläggandet. 14

15 Tabell 2. Rekommendationer till detaljplan. Värdefulla områden Gammal tallskog Slutsatser och rekommendationer till detaljplan Förslag till mål: Området ska även i framtiden innehålla större sammanhängande skogsområden med gamla tallar, död ved och naturskogskaraktär. Gamla träd ska inte avverkas. Värdefull natur bör sparas och detta gäller främst områden med naturvärdesklass 1 och 2. Att spara större sammanhängande områden ökar naturvärdena. Generellt ska gamla träd i möjligaste mån sparas vid en exploatering. Områdena med de två högre naturvärdesklasserna är svåra att kompensera för då områdena har en lång skoglig kontinuitet och en lång trädkontinuitet med träd som är ca 200 år gamla. För att kompensera andra naturvärdesklassade områden (klass 3) kan man avsätta ett skogsområde med mogen skog och låta det utvecklas fritt eller vårda det med naturvårdshänsyn. Strandområden Vid anläggandet av bryggor ska man säkra att grumling hålls lokalt och inte sprider sig. I det planerade bryggområdet finns gamla träd i strandmiljön som ska aktas under arbetet. Arbete kan med fördel utföras från vattensidan om möjlighet finns. Bottnen närmast stranden ska i största mån undantas från grävarbeten och annan åverkan. 6. Referenser I viken söder om Vaktudden bör man låta vattenvegetation vara kvar för att bevara naturvärdena. Naturvårdsverket Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5, Naturvårdsverket. Nitare, J Signalarter, Indikatorer på skyddsvärd skog flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Marbipp Webbplatsen är ett resultat av forskningsprogrammet MARBIPP "Marine biodiversity, patterns and processes" som finansierades av Naturvårdsverket

16 7. Områdesbeskrivningar AEI landmiljöer 1) Hällmarkstallskog!! Naturvärdesklass 1 Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den urskogsliknande biotopen med rikligt med gamla träd som har pansarbark och plattade kronor. I området förekommer signalarterna tallticka och grovticka som visar på höga skogliga naturvärden där det ofta förekommer rödlistade arter. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). I området förekommer död ved rikligt både som stående och liggande död ved. Veden finns i olika nedbrytningsstadier och det visar på en kontinuitet av död ved vilket gynnar t.ex. kryptogamer och vedlevande insekter. Signalarten blåmossa förekommer i mindre kullar i området och indikerar ett visst mått av stabil miljö. Beskrivning Området är en hällmarkstallskog på kuperad och bergig terräng med ofta berg i dagen. Äldre stubbar förekommer glest men skogen ger ett urskogsliknande intryck. Trädskiktet domineras av tallar i olik ålder, där riktigt gamla tallar dominerar. I området förekommer rikligt med tallar som visar på tecken på hög ålder med pansarbark och plattade kronor. De äldsta tallarna är uppskattningsvis ca 250 år gamla. På flera av tallarna växer signalarten tallticka och även signalarterna grovticka och blåmossa förekommer i området. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). Tallarna har en dominerande stamdiameter på 2-4 dm och i områdets ytterkanter förekommer senvuxen gran med diametern 1-3 dm. I området finns även sälg i flackare delar och på dem syns rikligt med hackhål efter fågel. I buskskiktet dominerar en som förekommer allmänt, även buskar av nypon och gran förekommer glest spritt. I fältskiktet är arter som lingon, stensöta och blåbär vanliga. I bottenskiktet växer rikligt med renlav, fönsterlav och vägg- och husmossa. Även signalarten blåmossa förekommer allmänt i mindre kullar med en diameter på ca 0,3 m. Död ved förekommer rikligt i området både som liggande och stående död ved. Den döda veden finns i olika nedbrytningsstadier. På många av tallarna förekommer hål efter spillkråka. Även något norr om området, utanför inventeringsområdet finns värdefull hällmarkskog. Bild 5. Område 1, hällmarkstallskog. 16

17 2) Tallar på tomtmark!! Naturvärdesklass 3 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till att det i området förekommer inslag av äldre tall som kan vara boplats och spridningsvägar för hotade och ovanliga arter. Beskrivning Området är en mindre bergig höjd som ligger på tomtmark. Trädskiktet domineras av tall som växer spritt över området. Tallarna har en stamdiameter på 3-6 dm och de äldsta har pansarbark eller början till pansarbark. I buskskiktet växer arter som tall och fläder glest. I fältskiktet är arter som stensöta och kruståtel vanliga. Död ved saknas men i någon tall finns hål efter spillkråka. 3) Barrskog!!! Naturvärdesklass 3 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till förekomsten av tämligen gamla träd av tall och gran. Gamla träd har potential att hysa ovanliga och hotade arter. I området växer gammelgranslav vilken indikerar en viss kontinuitet av skog och luftfuktighet. Området har framtidspotential att få högre naturvärden. Beskrivning Området är ett mindre barrskogparti som ligger mellan två höjer. Området är brukat men plockhugget och tämligen gamla träd förekommer spritt. Trädskiktet är olikåldrigt med inslag av äldre träd av gran och tall med stamdiametern 5-6 dm. Träden är något senvuxna och de äldsta tallarna har början till pansarbark och något plattade kronor som visar tecken på hög ålder. Även sälg med stamdiametern 2-3 dm förekommer glest. På många av granarna växer signalarten gammelgranslav. I buskskiktet växer gran och i fältskiktet är arter som blåbär och lingon vanliga. I bottenskiktet växer vägg- och husmossa rikligt. I något träd finns hål efter spillkråka. Bild 6: Område 3, barrskog. 17

18 4) Hällmarkstallskog!! Naturvärdesklass 2 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till att det i området förekommer gamla tallar och de allra äldsta är uppskattningsvis ca 200 år. Gamla tallar har potential att hysa hotade och ovanliga arter av t.ex. kryptogamer, fåglar och insekter. Även den döda veden i olika nedbrytningsstadier ökar naturvärdena. Skogen ger bitvis ett naturskogsliknande intryck. Beskrivning Området är en hällmarktallskog med kuperad terräng och berg i dagen. I norr går en ledning genom området och norr om den är trädskiktet generellt något yngre. Trädskiktet domineras av tall i olik ålder. Tallarna har en dominerande stamdiameter på 2-5 dm och många visar tecken på hög ålder med pansarbark och plattade kronor. Även gran med diametern 2-4 dm och klenare björk och asp förekommer i området. I buskskiktet växer gran och en allmänt. Vanliga arter i fältskiktet är lingon och stensöta och i bottenskiktet växer renlav, tuschlav och väggmossa. Död ved förekommer glest till allmänt och den döda veden finns i olika nedbrytningsstadier och både som liggande och stående död ved. Hackhål och insektsgnag förekommer på träden. Bild 7. Område 4, hällmarkstallskog. 18

19 5) Tallskog!! Naturvärdesklass 3 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till att det i området förekommer inslag av äldre tall som kan vara boplats och spridningsvägar för hotade och ovanliga arter. Området har naturvärden för fågellivet. Beskrivning Området är en tallskog med en viss variation i karaktär. I norr är trädskiktet något tätare för att sedan övergå till hällmark som längre söderut blir en brant mot vägen. Trädskiktet domineras av tall med stamdiametern 3-6 dm där flera börjar bli gamla och har något plattade kronor och början till pansarbark. Även yngre träd av gran och björk förekommer glest. I buskskiktet växer en allmänt och i fältskiktet är blåbär och lingon vanliga. I bottenskiktet är arter som renlav och fönsterlav vanliga och växer tillsammans med mindre kullar av blåmossa. Död ved förekommer glest i området och på något träd finns spillkråkehål och hack efter fågel. Bild 8: Område 5, tallskog. 19

20 6) Hällmarkstallskog!! Naturvärdesklass 1 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den urskogsliknande biotopen med rikligt med gamla träd som har pansarbark och plattade kronor. I området förekommer signalarten tallticka som visar på höga skogliga naturvärden där det ofta förekommer rödlistade arter. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). I området förekommer död ved både som stående och liggande död ved. Veden finns i olika nedbrytningsstadier och det visar på en kontinuitet av död ved vilket gynnar t.ex. kryptogamer och vedlevande insekter. Beskrivning Området är en hällmarksskog som sträcker sig ner mot vattnet. Terrängen är kuperad med bitvis berg i dagen. Utanför områdets gränser finns ytterligare värdefull hällmarksskog som inte är med i inventeringsområdet. Trädskiktet domineras av tall som förekommer i olik ålder men domineras starkt av gamla träd som ofta har pansarbark och plattade kronor och på flera träd förekommer signalarten tallticka. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). De äldsta av tallarna är uppskattningsvis 200 år. I norr längs vägen är trädskiktet generellt yngre men även här förekommer inslag av gamla träd. I området förekommer även yngre träd av björk och gran. I buskskiktet växer en allmänt och i fältskiktet är arter som lingon, blåbär och stensöta vanliga. Död ved förekommer glest till allmänt och finns både som klen och grov död ved i olika nedbrytningsstadier. Bild 9. Område 6, hällmarkstallskog. 20

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Att: Bill Ericsson Linköpings kommun Teknik- och samhällsbyggnadsnämden Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Linköpings kommun Allmänekologisk inventering Sammanfattning Allmänekologisk inventering

Läs mer

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

THE CIRCLE RESORT UNDERLAG FÖR SAMRÅD

THE CIRCLE RESORT UNDERLAG FÖR SAMRÅD TCR THE CIRCLE RESORT UNDERLAG FÖR SAMRÅD Tillståndsansökan vattenverksamhet Innehåll 1. BAKGRUND... 3 2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 3. LOKALISERING... 3 4. OMFATTNING... 4 UTFORMNING... 5 ÖARNA MED

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vårt diarienummer SPN 109/2003 214 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för Börsebo 3:2 Inom Rönö på Vikbolandet i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering 17 december 2010

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Uppdrag och kompetens

Uppdrag och kompetens Inventeringar 2005 Inventering av ett tätortsnära naturområde m a p signalarter för Motala kommun. Inventering av en sumpskog m a p signalarter för Motala kommun. Fågelinventering: Standardrutt Älgaberget,

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 RIKTLINJER FÖR BYGGANDE I NACKA Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Naturinventering av Wijk Oppgård

Naturinventering av Wijk Oppgård Naturinventering av Wijk Oppgård Naturföretaget 2013 Inventering och rapport: Karolin Ring Foto: Karolin Ring Layout och kartor: Karolin Ring Redigering: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget,

Läs mer

Lerums Naturskyddsförenings synpunkter på Översikt Säveån i centrala Lerum, Lerums kommun, Planeringsunderlag

Lerums Naturskyddsförenings synpunkter på Översikt Säveån i centrala Lerum, Lerums kommun, Planeringsunderlag Lerum 2012-09-16 Länsstyrelsen Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Karin Slättberg 403 40 GÖTEBORG Lerums kommun Sektor samhällsbyggnad Elisabet Börlin 443 80 LERUM Lerums Naturskyddsförenings

Läs mer

Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15

Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15 Grap Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15 Tommy Lundberg Cecilia Sköld Geosigma 2012-10-11 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Tommy Lundberg Uppdragsnr: Grap nr:

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter.

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter. DNR C 2/2003 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID SEGELVÄGEN omfattande del av fastigheten Oxelö 8:20 Oxelösunds kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING Planens syfte och

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05 NATURVÄRDES INVENTERING BURÅSEN DALSEDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 20131105 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2011 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan 2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Frågan om detaljplaneläggning väcktes före den 2 maj 2011 varför planhanteringen sker enligt gamla PBL.

Frågan om detaljplaneläggning väcktes före den 2 maj 2011 varför planhanteringen sker enligt gamla PBL. Detaljplan för BORKHULT 2:2 DEL AV Åtvidabergs kommun, Östergötlands län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Naturinventering

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

LIS Boende och motstående intressen

LIS Boende och motstående intressen LIS Boende och motstående intressen LIS-område 1 Västra Kikkejaur Fornlämningar Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Husgrund, historisk Övrig kulturhistorisk lämning tid (2st) Härd (4st) Fast fornlämning

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA PM ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR PRÄSTVIKEN 2014-11-17 Uppdrag: 251223, Stöd i framtagande av detaljplan Eriksberg, Botkyrka Titel på rapport:

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående 1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Översyn av det utvidgade strandskyddet i Ronneby kommuns kust och skärgård

Översyn av det utvidgade strandskyddet i Ronneby kommuns kust och skärgård REMISS 2013-04-02 Dnr 511-1212-13 1 (6) Se sändlista Översyn av det utvidgade strandskyddet i Ronneby kommuns kust och skärgård Enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2009:532) om ändring

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av betydande miljöaspekter. Detaljplan, Alfred Nobels Allé. Tumba, 2015-04-10

Behovsbedömning och identifiering av betydande miljöaspekter. Detaljplan, Alfred Nobels Allé. Tumba, 2015-04-10 Behovsbedömning och identifiering av betydande miljöaspekter Detaljplan, Alfred Nobels Allé Tumba, 2015-04-10 Förord Följande behovsbedömning av förslag till detaljplan för Nobels Allé är framtagen inför

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Fageruddsåsen SE0210253

Fageruddsåsen SE0210253 Bevarandeplan för Natura 2000-område Fageruddsåsen SE0210253 enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Regeringsgodkänd December 1998 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer