Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010

Transkript

1 Beställare: Norrköpings kommun Josef Erixon Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Metodik Resultat Översiktlig beskrivning av området Naturvärden i landmiljön Vattenområdena och dess naturvärden Bedömning av påverkan på naturvärden i land- och vattenmiljöer Påverkan och effekter på landmiljöer Påverkan och effekter på vattenmiljöer Påverkan på riksintresset för naturvård i Östergötland skärgård Påverkan på riksintresset för friluftsliv i Östergötland skärgård Påverkan på växt- och djurlivet inom strandskyddsområdet Slutsatser och rekommendationer till detaljplan Referenser Områdesbeskrivningar AEI landmiljöer Rapporten bör citeras som: Björklind R. & Lundkvist. E Naturinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo Calluna AB, Linköping. I löpande text: (Björklind & Lundkvist 2010). Projektets organisation: Elisabeth Lundkvist projektledare och rapport, Robert Björklind inventering av land- och vattenmiljöer och rapport. Kontaktperson för denna rapport: Elisabeth Lundkvist, elisabeth.lundkvist@calluna.se eller Internt projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI

3 1. Sammanfattning Calluna AB har på uppdrag av Norrköpings kommun utfört en naturvärdesinventering inför detaljplan vid Kälebo, Arkösund. Inventeringen av landmiljöer genomfördes i april 2010 och strandmiljöerna besöktes i maj De högsta värdena i landmiljön finns i hällmarkstallskogar med tallar med en ålder upp mot 200 år. Den rödlistade (NT) talltickan påträffades på flera av dessa lokaler. Totalt avgränsades sex värdefulla områden, varav två bedömdes ha mycket högt naturvärde. Landmiljöerna med mycket högt och högt naturvärde är olämpliga att bebygga ur naturvärdessynpunkt. Om dessa bebyggs riskerar man påtaglig skada på riksintresset för naturvård. Om man däremot undviker områden med högst naturvärden kommer riksintresset inte att påverkas alls. Riksintresset för friluftsliv kan lokalt påverkas negativt av minskad tillgänglighet och till viss del synintryck från sjösidan, men i förhållande till hela riksintresset bedöms den planerade verksamheten inte medföra påtaglig skada. I det strandnära området planeras verksamheter som bryggor, badmöjligheter och båtuppställningsplats/parkering. I områdena för planerade bryggor förekommer hårdbotten med vegetation som är känslig. Om hänsyn tas blir dock påverkan liten på området som helhet. I viken söder om Vaktudden finns bör viss vegetation sparas. I området för planerad båtuppställningsplats finns ett större vassområde som fortsätter söderut mot Vaktudden. Om det södra vassområdet sparas kan man utan att riskera skada på naturvärden ta bort vass för att etablera båtuppställningsplats. De planerade åtgärderna i den strandnära miljön och i vattenmiljön bedöms således inte påverka riksintressena för naturvård och friluftsliv negativt om föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Värdefullt växt- och djurliv inom strandskyddsområdet är främst knutet till de gamla tallmiljöerna. Dessa finns i områdets södra del (Kälebo 2:49 och 2:40). Om de avverkas minskar chansen till att långsiktigt bevara goda livsvillkor för flora och fauna och man bör undvika att bebygga dessa områden. 3

4 2. Bakgrund och syfte Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 Våren 2010 fick Calluna AB i uppdrag av Norrköpings kommun att utföra en naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer vid Arkösund, Kälebo i samband med att en detaljplan ska upprättas för området (figur 1). Detaljplanen syftar till att projektera bostäder och verksamheter, samt vissa anläggningar i vatten som bryggor och badmöjligheter. Naturvärdesinventeringen ska avgränsa värdefull natur och bedöma dess känslighet för exploatering av bostäder och verksamheter inom ett avgränsat område. Detta är ingen miljökonsekvensbeskrivning utan ett underlag till en sådan. De konsekvenser som redovisas utgår från vad en naturmiljö är känslig för och hur den normalt påverkas av en exploatering med husbebyggelse och vattenverksamhet. Figur 1. Planområdet, figur hämtad ur Program tillhörande detaljplan. Dnr SPN-263/2008. Den södra delen av lila område i norr är planerad båtuppställningsplats. 4

5 3. Metodik Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 Naturvärdesinventeringen på land utfördes Metodiken är anpassad för att relativt snabbt finna natur med höga värden i exploateringssammanhang och benämns Allmänekologisk Inventering (AEI). Inventeringen utförs genom att genomströva exploateringsområdet och på så sätt kartlägga natur med högre naturvärden än så kallad vardagsnatur. Vid inventeringen söker man efter komponenter som kan kopplas till naturvärden som t.ex. död ved, grova träd och hydrologiskt intakta sumpskogar. Man söker i potentiella områden även efter kärlväxter, lavar, svampar och mossor som är rödlistade eller räknas till signal- och indikatorarter. Dessa kan i olika grad visa på värdefulla naturområden där nämnda växter har specifika krav på sin miljö. En sammanställning görs för respektive delområde som beskriver dess karaktär och komponenter, som t.ex. trädslag, trädskiktets slutenhet, död ved och förekommande vegetation. Ett särskilt stycke skrivs som lyfter fram de främsta naturvärdena i området och här används ofta förekommande signalarter. Områdena klassas sedan efter en tregradig skala: Klass 1 innebär mycket höga naturvärden och kan sägas motsvara riksintresse och regionalt intresse. Klass 2 innebär höga naturvärden och motsvarar ungefär kommunalt intresse. Klass 3 innebär naturvärden och är lokalt intresse och i vissa fall natur som kan räknas som framtidsvärden. Oklassade områden är mindre känsliga för exploatering, de hyser inga särskilt värdefulla strukturer eller arter. Vattenmiljöerna inventerades Exploateringsområdena som ligger i vattenmiljöer har undersökts från land genom att gå längs stranden och dokumentera viktiga strukturer såsom bottensubstrat, djupförhållanden, exponering, förekomst av växtlighet under och ovan vattenytan. 5

6 4. Resultat 4.1. Översiktlig beskrivning av området Detaljplaneområdet ligger söder om Arkösund och öster om Kälebo i direkt anslutning och i närhet till Östersjön. Området är kuperat med bergiga höjder som domineras av tallskog och hällmarksskog. I stora delar av detaljplaneområdet växer gamla till mycket gamla tallar och de äldsta bedöms vara minst 200 år. I höjdområdena förekommer ofta ett större inslag av död ved och signalarter som blåmossa, tallticka och grovticka. I flackare partier är skogen generellt yngre och mer skogligt brukad mot de mer plockhuggna höjdpartierna. I de flackare delarna centralt och österut förekommer tomter och båtuppställningsplatser. Stränderna längs exploateringsområdet är vind- och vågexponerade och domineras av blockiga stränder och hårda bottnar. I vindskyddade lägen växer vass Naturvärden i landmiljön Vid inventeringen av landmiljöer har sex områden avgränsats som naturvärdesområden. Två områden har fått naturvärdesklass 1, ett område har fått naturvärdeklass 2 och tre områden har fått naturvärdesklass 3. De områden som har fått högst naturvärdesklass (klass 1 och 2) är samtliga hällmarkskogar med gamla till mycket gamla tallar och ett större inslag av död ved i olika nedbrytningsstadier. I områdena förekommer signalarter som tallticka, grovticka och blåmossa som visar på höga skogliga värden och med dessa arter förekommer ofta rödlistade arter. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). I många av träden förekommer hål efter spillkråka. Även i de områden som fått naturvärdesklass 3 är värdena i stora drag knutna till gamla tallar. Detaljerade områdesbeskrivningar finns i bilaga 1 och sammanfattande information om dessa områden i tabell 1. Karta finns i figur 2. Områden som inte klassats är möjliga att exploatera utan att man tar särskild hänsyn. Där saknas värdefulla strukturer och arter. 6

7 Tabell 1. Naturvärdesklassade områden landmiljöer. Områdesnummer framgår i figur 2. Områdesnr Naturvärdesklass Naturtyp Värdekomponenter Känslighetsbedömning 1 1 Hällmarkskog Gamla tallar minst 200 år, generellt gamla träd, signalarterna grovticka och rödlistade (NT) Området är mycket värdefullt och de gamla träden går inte att kompensera för inom en rimlig tidsram. Området har urskogskaraktär och en uppsplittring vore mycket talltickan, rikligt med negativ. Om området ändå död ved i olika bebyggs är ytterkanterna nedbrytningsstadier. lämpligast för att behålla ett så Spillkråkehål. stort homogent område som möjligt. Området är mycket 2 3 Tallar på tomtmark Inslag av äldre tall. Ca 100 år 3 3 Barrskog Grova granar, äldre tallar ca år, signalarten gammelgranlav 4 2 Hällmarkskog Gamla tallar äldsta ca 200 år, inslag av död ved. Generellt gamla tallar. Spillkråkehål. 5 3 Tallskog Äldre tallar som är ca 100 år. Spillkråkehål. 6 1 Hällmarkskog Inslag av gamla tallar minst 200 år, generellt gamla träd, signalarten och rödlistade (NT) tallticka, död ved i olika nedbrytningsstadier. Spillkråkehål. Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 känsligt. Inslaget av äldre tall kan vara viktigt för arters spridning. Tallarna är dock tämligen unga och kan kompenseras av att avsätta värdefulla tallar i omgivningen. Området är mindre känsligt. Skogen är produktionspräglad men med inslag av äldre träd. Gammelgranlaven indikerar hög luftfuktighet och trädkontinuitet vilket gynnar ovanliga arter. Området är dock relativt trivialt och kan kompenseras av att avsätta andra naturområden. Området är mindre känsligt. Området i stort har stora värden med gamla träd som inte går att kompensera för inom en rimlig tidsram. En exploatering av området skulle innebära en negativ uppsplittring av området. Norr om ledningen är skogen generellt något yngre än de södra delarna. Den norra delen är således bättre att bebygga. Området är känsligt. Området innehåller gamla tallar som kan vara viktigt för spridningen av arter i omgivningarna. Träden är tämligen gamla men kompensationsåtgärder genom att avsätta annan värdefull skog vore möjlig. Området är mindre känsligt. Området är mycket värdefullt och de gamla träden går inte att kompensera för inom en rimlig tidsram. Området har delvis urskogskaraktär och en uppsplittring vore negativ. Den nordvästra delen längs med vägen har generellt något yngre träd även om gamla träd förekommer spritt i området. Området är mycket känsligt. 7

8 1 3 2 Skala: 1 : Figur 2. Naturvärdesklassade landområden. Karta från Länsstyrelsens Länskartor. Streckad svart linje = inventerat område. Streckad svart linje: inventerat område Röd: Klass Röd 1, Mycket färg = höga klass naturvärden. 1, mycket höga Gul klass naturvärden 2, Höga naturvärden. Grön klass 3, Naturvärden Gul färg = klass 2, höga naturvärden Grön färg = klass 3, naturvärden Ofärgat = oklassat. Befintlig tomtmark eller områden med vardagsnatur. 1 Siffror hänvisar till områdesnummer. Beskrivning finns i tabell 1 samt i bilaga

9 4.3. Vattenområdena och dess naturvärden Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 I planområdets sydöstra del (se figur 1) planeras det för bryggor/badmöjligheter. Området ligger vid Östansjö och fortsätter in i viken mot Vaktudden. Strandområdet är en tallbevuxen bergshöjd ner mot havet. Stranden närmast vattenlinjen domineras av block som längre ut i vattnet övergår till mindre sten och hårdbotten (bild 1). På några ställen går flata hällar ut i vattnet. Stranden är exponerad och blåstång ligger uppspolad på stranden. Från stranden och ca 5 m ut är bottnen svagt sluttande. Stora delar av denna blockiga steniga botten är täckt av blåstång, stenar nära stranden har påväxt av alger. Den exponerade strandlinjen ger god vattenomsättning. Naturvärdet på hårda bottnar med blåstång är högt och utformningen av bryggor har betydelse för hur stor påverkan det blir. Bild 1. Område för planerade bryggor i sydost. Längs strandlinjen norrut i viken mellan Östansjö och Vaktudden planeras också för bryggor/badmöjligheter (se figur 1). I norr och söder angränsar viken till tomtmark och i väster passerar en väg. Tomtmarken i söder utgörs av hårdgjord yta medan det i norr är trädbeklädd tomtmark närmast vattnet. Långt in i viken finns en brygga med betongfundament som försämrar vattenutbytet något i viken. Stranden är långgrund och längst in i viken växer rikligt med vass (bild 2). Längre ut i vattnet växer blåstång på en botten som ger intrycket av att vara ganska hård men där lite sediment har ansamlats. Blåstång växer allmänt i vattenområdet men saknas helt i vissa områden. Blåstången i detta område är pålagrad av sediment. Viken är grund och rikligt med småfisk syntes simma omkring vid inventeringstillfället. Den grunda och delvis skyddade viken utgör en bra uppväxtplats för fisk och vassen kan fungera som gömställe och lekplats för fisk. Det vassbeklädda området är dock litet. 9

10 Naturvärdena består i att området tycks viktigt som uppväxtområde för fisk. Blåstången har lägre kvalitet här. Bild 2. Område i viken mellan Vaktudden och Östansjö där bryggor planeras att anläggas. Det tredje vattenområdet som berörs av detaljplanen ligger i norr, norr om Vaktudden och upp till Jaktskär där båtuppställningsplatser finns idag (lila område i figur 1). De norra delarna består av hårdgjorda ytor som idag används som båtuppställningsplats. Detta norra område har inga naturvärden idag. Från norra delen på Vaktudden och och en liten bit norr om Jaktskärs södra udde sträcker sig ett vassbälte som är ca 150 m långt och ca 35 m brett (bild 3). Av den totala bredden var vid besöket ca 25 m av vassen växande i vatten. Upp mot stranden ovan vassen ligger gräsmark som troligen tidvis översvämmas (bild 4). Längre norrut växer sly allmänt. Vassen är något glesare i ytterkant. Områdets vassbälten kan i ytterkanterna utgöra skydd och uppväxt/lekplats för fisk. Vassen kan fungera som skydd för fågel och om gräsmarken blir översvämmad kan fåglar nyttja den som födoplats. Naturvärdena består främst i att vassområdet troligen har betydelse som lek- och uppväxtområde för fisk och att större vassar generellt är viktiga för fågellivet. 10

11 Bild 3. Vassområdet närmast vattnet vid båtuppställningsplats, bilden visar hela vassområdets längd där delar ligger utanför planområdet. Bild 4. Gräsmark innanför vassbård i planområdets norra del. 11

12 5. Bedömning av påverkan på naturvärden i land- och vattenmiljöer 5.1. Påverkan och effekter på landmiljöer Den största påverkan inom detaljplaneområdet kommer att vara att värdefulla naturområden (områden med gamla tallar) tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Om området bebyggs så som detaljplanen visar kommer mycket värdefull natur med gamla träd och värdefulla biotoper och arter att försvinna. Bostadsbyggande i dessa områden med höga naturvärden kommer även att försvåra för spridningen för organismer. Ur ett landskapsperspektiv är dessa gamla tallbiotoper viktiga. Se vidare i tabell 1 för varje områdes känslighet Påverkan och effekter på vattenmiljöer Område för bryggor i söder Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 Ett ökat antal bryggplatser leder till att båttrafiken ökar i området. Den ökade båttrafiken kan innebära erosion av mjukbottnar och ökad grumling. Vattenvegetationen i grunda områden påverkas generellt negativt av ankring och båtpropellrar. Även ökningen av avgaser i vattnet, utsläpp av olja och drivmedel kan påverka vattenmiljön negativt, men eftersom vattenomsättningen är mycket god torde detta ha mindre betydelse. Vattencirkulationen i stort kommer inte att påverkas under förutsättning att bryggorna inte är mycket stora och avskärmar en vattenmiljö. Man bör vara mycket försiktigt med att schakta eller muddra i de strandnära områdena eftersom de utgörs av värdefull hårdbotten bevuxen med blåstång. Brygga/ bryggor bör därför läggas vinkelrätt ut mot stranden för att minimera påverkan på hårdbottnarna. Om man behöver många båtplatser kan de utformas som ett T, på så sätt minimerar man störningen på strandområdet och vattenomsättningen blir inte påverkad nämnvärt. Man bör sträva efter att anlägga få bryggor totalt, det är bättre med några få större än många små. Om man vidtar grumlande arbeten i samband med byggnation så måste arbetsområdet i vattnet avskärmas så att grumlingen inte sprider sig utanför arbetsområdet. Om grumlande arbeten planeras bör man förlägga dessa arbeten till vintermånaderna (oktober-mars) för att undvika störningar på fiskfaunan som under vår och sommar befinner sig i känsliga yngelperioder. Exponerade stränder som denna är vanligt förekommande längs Östgötakusten. Bedömningen är att stora delar av stranden även i fortsättningen kommer att vara fri från bryggor. Under förutsättning att man utformar bryggor på ett bra sätt och tar hänsyn till ovanstående bedömer vi att vattenmiljön endast påverkas negativt lokalt. I viken söder om Vaktudden fungerar de grunda områdena som lek-/uppväxtområde för fisk. Det är positivt om man tillåter områden med vegetation vara kvar i viken. På så sätt finns fortsatt skydd för småfisk. 12

13 Verksamhetsområde i norr Verksamhetsområdet i norr kommer att bli båtuppställningsplats/parkering. Den gräsmark som idag finns och som eventuellt översvämmas kommer att försvinna. Gräsmarken bedöms dock vara trivial. Om vassområdet i söder mot Vaktudden förblir intakt bedöms åtgärderna för att etablera båtuppställningsplats inte medföra skada på naturvärdena i området. Om man planerar grumlande arbeten (t.ex. schaktningar) bör dessa utföras under oktober-mars för att växt- och djurliv inte ska påverkas. Omfattande grumling bör avskärmas Påverkan på riksintresset för naturvård i Östergötland skärgård I riksintresset Östergötlands skärgård nämns de gamla urskogsliknade tallskogarna som ett stort värde och att de är mer frekvent förekommande i de norra delarna av riksintresset kring Jonsberg. Ofta är det öar som är beklädda med gammal skog, sådan skog är inte vanlig på fastlandet. I det aktuella exploateringsområdet vid Kälebo förekommer flera värdefulla områden med gammal tallskog som de som omnämns i riksintresset. Vår bedömning är att de tallskogar som vi identifierat inte är unika men ingår som värdefull del i riksintresset Östergötlands skärgård. Det är just åldern på träden som gör områdena värdefulla. En exploatering av tallskogarna som har fått en hög naturvärdesklass (klass 1 och 2) i inventeringen skulle innebära en stor risk för påtaglig skada på riksintresset. Som stöd för denna bedömning har vi använt Naturvårdsverkets Handbok 2005:5. Inom det riksintressanta området finns betydligt lämpligare områden att bebygga ur naturvårdssynpunkt. Om man undviker exploatering i de områden som har klass 1 och 2 kommer dock inte riksintresset för naturvård att skadas. Riksintresset Östergötlands skärgårdar omfattar också till stor del vattenmiljön med öar, kobbar och skär. Även grunda vikar och vassområden nämns i beskrivningen. Vassarna framhålls som värdefulla för fågellivet. Vid den planerade båtuppställningsplatsen finns ett relativt stort vassområde som med stor sannolikhet har betydelse för fågel och fisk. Om den södra delen (som ligger utanför planområdet) mot Vaktudden sparas kommer naturvärdena att bestå. Övriga två exploateringområden i vatten (i områdets södra del) bedöms ha liten påverkan på naturvärdena i riksintresset om hänsyn tas vid byggande i vatten. Den slutliga bedömningen är att riksintresset för naturvård inte kommer att påverkas nämnvärt genom de vattenverksamheter som planeras. Största möjliga hänsyn ska dock tas för att minska påverkan i de strandnära områdena Påverkan på riksintresset för friluftsliv i Östergötland skärgård Exploateringen på land innebär att tillgängligheten mellan land och vatten försämras om marken närmast vattnet blir tomtmark. Även bebyggelse på höjdpartierna längre från stranden skulle förstärka synintrycket av exploatering i området. Då det gäller vattenmiljöer skulle brygg-/badområdena underlätta tillgängligheten från land till vatten och synintrycket är försumbart då flera bryggor finns i närområdet och den tänkta utökningen inte är så omfattande. 13

14 Exploatering av verksamhetsområdet i norr (lila område i figur 1) kommer till viss del att påverka synintrycket då båtar ställs upp men närområdet är även idag exploaterat. Sammanfattningsvis skulle en exploatering av riksintresset ha en liten negativ påverkan på friluftslivet, men en viss påverkan på synintrycket från sjösidan kommer märkas, speciellt om höjdpartier bebyggs. Skadan bedöms inte som påtaglig Påverkan på växt- och djurlivet inom strandskyddsområdet Båtuppställningsplats i norr Områdets naturvärden är kopplade till vassbältet, det har troligen betydelse för fåglar och fiskar. Om vassområdet i söder mot Vaktudden förblir intakt kommer planerad verksamhet inte att påverka växt- och djurliv negativt. Fastigheterna 2:11, 2:39 och 2:40 väster om vägen I dessa områden är naturvärdena inte höga, de är till stor del tomtmark till sin karaktär. Områdena har inte naturvärdesklassats, vilket innebär att det är vardagsnatur och man riskerar inte att påverka några värdefulla miljöer eller arter genom att bebygga områdena. Fastigheterna 2:49 och 2:40 söder om vägen I dessa områden finns mycket höga naturvärden i form av gamla tallar. Om områdena bebyggs är man tvungen att ta ner många av dessa tallar och forsla bort död ved och man riskerar att skada växt- och djurliv inom strandskyddsområdet Slutsatser och rekommendationer till detaljplan De största naturvärdena är knutna till gamla tallar och tallskogar med död ved. De värdefullaste områden planeras idag med byggnation. En exploatering av området kommer då att innebära att den naturskogskaraktär som finns i flera av områdena försvinner. Om området blir tomtmark kommer troligen många av träden att avverkas då de skymmer utsikt och skuggar och även den döda veden kommer att forslas bort. Exploatering av områden med naturvärdesklass 1 och 2 bör undvikas helt. De delar av området som inte är klassade kan utan större påverkan bebyggas och även områden med klass 3 kan ingå i en exploatering. Påverkan på vattenmiljöer och den närmaste stranden kommer att bli liten om skyddsåtgärder vidtas och hänsyn tas vid anläggandet. 14

15 Tabell 2. Rekommendationer till detaljplan. Värdefulla områden Gammal tallskog Slutsatser och rekommendationer till detaljplan Förslag till mål: Området ska även i framtiden innehålla större sammanhängande skogsområden med gamla tallar, död ved och naturskogskaraktär. Gamla träd ska inte avverkas. Värdefull natur bör sparas och detta gäller främst områden med naturvärdesklass 1 och 2. Att spara större sammanhängande områden ökar naturvärdena. Generellt ska gamla träd i möjligaste mån sparas vid en exploatering. Områdena med de två högre naturvärdesklasserna är svåra att kompensera för då områdena har en lång skoglig kontinuitet och en lång trädkontinuitet med träd som är ca 200 år gamla. För att kompensera andra naturvärdesklassade områden (klass 3) kan man avsätta ett skogsområde med mogen skog och låta det utvecklas fritt eller vårda det med naturvårdshänsyn. Strandområden Vid anläggandet av bryggor ska man säkra att grumling hålls lokalt och inte sprider sig. I det planerade bryggområdet finns gamla träd i strandmiljön som ska aktas under arbetet. Arbete kan med fördel utföras från vattensidan om möjlighet finns. Bottnen närmast stranden ska i största mån undantas från grävarbeten och annan åverkan. 6. Referenser I viken söder om Vaktudden bör man låta vattenvegetation vara kvar för att bevara naturvärdena. Naturvårdsverket Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5, Naturvårdsverket. Nitare, J Signalarter, Indikatorer på skyddsvärd skog flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Marbipp Webbplatsen är ett resultat av forskningsprogrammet MARBIPP "Marine biodiversity, patterns and processes" som finansierades av Naturvårdsverket

16 7. Områdesbeskrivningar AEI landmiljöer 1) Hällmarkstallskog!! Naturvärdesklass 1 Projekt: ELT0005 Arkösund Kälebo AEI 2010 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den urskogsliknande biotopen med rikligt med gamla träd som har pansarbark och plattade kronor. I området förekommer signalarterna tallticka och grovticka som visar på höga skogliga naturvärden där det ofta förekommer rödlistade arter. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). I området förekommer död ved rikligt både som stående och liggande död ved. Veden finns i olika nedbrytningsstadier och det visar på en kontinuitet av död ved vilket gynnar t.ex. kryptogamer och vedlevande insekter. Signalarten blåmossa förekommer i mindre kullar i området och indikerar ett visst mått av stabil miljö. Beskrivning Området är en hällmarkstallskog på kuperad och bergig terräng med ofta berg i dagen. Äldre stubbar förekommer glest men skogen ger ett urskogsliknande intryck. Trädskiktet domineras av tallar i olik ålder, där riktigt gamla tallar dominerar. I området förekommer rikligt med tallar som visar på tecken på hög ålder med pansarbark och plattade kronor. De äldsta tallarna är uppskattningsvis ca 250 år gamla. På flera av tallarna växer signalarten tallticka och även signalarterna grovticka och blåmossa förekommer i området. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). Tallarna har en dominerande stamdiameter på 2-4 dm och i områdets ytterkanter förekommer senvuxen gran med diametern 1-3 dm. I området finns även sälg i flackare delar och på dem syns rikligt med hackhål efter fågel. I buskskiktet dominerar en som förekommer allmänt, även buskar av nypon och gran förekommer glest spritt. I fältskiktet är arter som lingon, stensöta och blåbär vanliga. I bottenskiktet växer rikligt med renlav, fönsterlav och vägg- och husmossa. Även signalarten blåmossa förekommer allmänt i mindre kullar med en diameter på ca 0,3 m. Död ved förekommer rikligt i området både som liggande och stående död ved. Den döda veden finns i olika nedbrytningsstadier. På många av tallarna förekommer hål efter spillkråka. Även något norr om området, utanför inventeringsområdet finns värdefull hällmarkskog. Bild 5. Område 1, hällmarkstallskog. 16

17 2) Tallar på tomtmark!! Naturvärdesklass 3 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till att det i området förekommer inslag av äldre tall som kan vara boplats och spridningsvägar för hotade och ovanliga arter. Beskrivning Området är en mindre bergig höjd som ligger på tomtmark. Trädskiktet domineras av tall som växer spritt över området. Tallarna har en stamdiameter på 3-6 dm och de äldsta har pansarbark eller början till pansarbark. I buskskiktet växer arter som tall och fläder glest. I fältskiktet är arter som stensöta och kruståtel vanliga. Död ved saknas men i någon tall finns hål efter spillkråka. 3) Barrskog!!! Naturvärdesklass 3 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till förekomsten av tämligen gamla träd av tall och gran. Gamla träd har potential att hysa ovanliga och hotade arter. I området växer gammelgranslav vilken indikerar en viss kontinuitet av skog och luftfuktighet. Området har framtidspotential att få högre naturvärden. Beskrivning Området är ett mindre barrskogparti som ligger mellan två höjer. Området är brukat men plockhugget och tämligen gamla träd förekommer spritt. Trädskiktet är olikåldrigt med inslag av äldre träd av gran och tall med stamdiametern 5-6 dm. Träden är något senvuxna och de äldsta tallarna har början till pansarbark och något plattade kronor som visar tecken på hög ålder. Även sälg med stamdiametern 2-3 dm förekommer glest. På många av granarna växer signalarten gammelgranslav. I buskskiktet växer gran och i fältskiktet är arter som blåbär och lingon vanliga. I bottenskiktet växer vägg- och husmossa rikligt. I något träd finns hål efter spillkråka. Bild 6: Område 3, barrskog. 17

18 4) Hällmarkstallskog!! Naturvärdesklass 2 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till att det i området förekommer gamla tallar och de allra äldsta är uppskattningsvis ca 200 år. Gamla tallar har potential att hysa hotade och ovanliga arter av t.ex. kryptogamer, fåglar och insekter. Även den döda veden i olika nedbrytningsstadier ökar naturvärdena. Skogen ger bitvis ett naturskogsliknande intryck. Beskrivning Området är en hällmarktallskog med kuperad terräng och berg i dagen. I norr går en ledning genom området och norr om den är trädskiktet generellt något yngre. Trädskiktet domineras av tall i olik ålder. Tallarna har en dominerande stamdiameter på 2-5 dm och många visar tecken på hög ålder med pansarbark och plattade kronor. Även gran med diametern 2-4 dm och klenare björk och asp förekommer i området. I buskskiktet växer gran och en allmänt. Vanliga arter i fältskiktet är lingon och stensöta och i bottenskiktet växer renlav, tuschlav och väggmossa. Död ved förekommer glest till allmänt och den döda veden finns i olika nedbrytningsstadier och både som liggande och stående död ved. Hackhål och insektsgnag förekommer på träden. Bild 7. Område 4, hällmarkstallskog. 18

19 5) Tallskog!! Naturvärdesklass 3 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till att det i området förekommer inslag av äldre tall som kan vara boplats och spridningsvägar för hotade och ovanliga arter. Området har naturvärden för fågellivet. Beskrivning Området är en tallskog med en viss variation i karaktär. I norr är trädskiktet något tätare för att sedan övergå till hällmark som längre söderut blir en brant mot vägen. Trädskiktet domineras av tall med stamdiametern 3-6 dm där flera börjar bli gamla och har något plattade kronor och början till pansarbark. Även yngre träd av gran och björk förekommer glest. I buskskiktet växer en allmänt och i fältskiktet är blåbär och lingon vanliga. I bottenskiktet är arter som renlav och fönsterlav vanliga och växer tillsammans med mindre kullar av blåmossa. Död ved förekommer glest i området och på något träd finns spillkråkehål och hack efter fågel. Bild 8: Område 5, tallskog. 19

20 6) Hällmarkstallskog!! Naturvärdesklass 1 Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den urskogsliknande biotopen med rikligt med gamla träd som har pansarbark och plattade kronor. I området förekommer signalarten tallticka som visar på höga skogliga naturvärden där det ofta förekommer rödlistade arter. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). I området förekommer död ved både som stående och liggande död ved. Veden finns i olika nedbrytningsstadier och det visar på en kontinuitet av död ved vilket gynnar t.ex. kryptogamer och vedlevande insekter. Beskrivning Området är en hällmarksskog som sträcker sig ner mot vattnet. Terrängen är kuperad med bitvis berg i dagen. Utanför områdets gränser finns ytterligare värdefull hällmarksskog som inte är med i inventeringsområdet. Trädskiktet domineras av tall som förekommer i olik ålder men domineras starkt av gamla träd som ofta har pansarbark och plattade kronor och på flera träd förekommer signalarten tallticka. Talltickan är från 2010 rödlistad (NT). De äldsta av tallarna är uppskattningsvis 200 år. I norr längs vägen är trädskiktet generellt yngre men även här förekommer inslag av gamla träd. I området förekommer även yngre träd av björk och gran. I buskskiktet växer en allmänt och i fältskiktet är arter som lingon, blåbär och stensöta vanliga. Död ved förekommer glest till allmänt och finns både som klen och grov död ved i olika nedbrytningsstadier. Bild 9. Område 6, hällmarkstallskog. 20