Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun"

Transkript

1 Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun

2 Rapporten bör citeras som: Björklind, R. Lemoine,R. Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun. Calluna AB, I löpande text: (Björklind, Lemoine 2014) Projektets organisation: Johan Storck (projektledare), Robert Björklind (fältarbete, vice projektledare och rapport), Rebecka Lemoine (GIS, kartor, rapport och fältarbete), Emma Campbell, Robert Björklind, Rebecka Lemoine (kvalitetsgranskning). Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind, eller Adress: Linköpings slott, Linköping. Intern projektbeteckning Calluna: Jsk0032 Tribbhult vindpark Beställare. Jonas Nordanstig Statkraft Sverige AB. Framtidsvägen 16, Växjö, Sweden Tel Mejl Datum rapport: Omslagsbild tagen av Robert Björklind. 2

3 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Metod 4. Resultat och slutsatser 5. Referenser Bilagor Tabell över sklassade områden 2. Kartor över inventeringsområdet 3. Objektskatalog över sobjekt 4. Tabell med förklaring av sklasser 3

4 1. Sammanfattning Calluna AB fick i uppdrag av Statkraft Sverige AB att genomföra en naturinventering i ett område vid Tribbhult i Västerviks kommun inför etablering av vindkraft i området. Naturinventeringen ska vägleda var det är lämpligt att ställa verken och dra vägar ur naturvårdssynpunkt. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftsparken. Dels som underlag till hur verken ska placeras dels till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. Områden med potentiellt höga n har identifierats via fjärranalys inom hela det för vindkraftsetablering aktuella området. Det är dessa områden som i första hand har besökts vid sinventeringen. Inom utredningsområdena har 199 objekt sklassats. Ett objekt har fått sklass 1, 67 objekt har fått sklass 2 och 131 objekt har fått klass 3. Klassade objekt återfinns på kartorna i bilaga 2. De klassade skogsområdena består främst av äldre skog i bergiga partier och branter med naturskogsartad skog. Dessa områden karaktäriseras av gamla och senvuxna tallar och allmänt förekommer även gamla senvuxna ekar. I dessa miljöer förekommer de rödlistade arterna (NT) tallticka och lunglav som karaktärsarter. Ett tämligen stort antal objekt med n har identifierats inom inventeringsområdet. Objekten finns spridda över i princip hela inventeringsområdet men i olika koncentrationer. Generellt förekommer mindre frekvens av klassade områden i ytterkanterna. I de delar där sklassade områden förekommer som tätast kan det vara svårt att etablera vindkraft utan att påverka områdena negativt. Generellt finns det dock utrymme för att placera vindkraftverk mellan de klassade områdena då den yta som behövs för etableringen är tämligen liten. Om hänsyn tas vid anläggandet av vindkraftverken, samt de vägar som ska dras fram till verken, kommer skador/påverkan på naturmiljövärdena att kunna undvikas eller minimeras. För att minimera påverkan på na rekommenderas att en naturvårdskunnig person är med vid detaljplanering av verksplaceringar och vägar. Det är även av vikt att ta hänsyn till de hydrologiska förhållandena som råder i utredningsområdet så att de sklassade områden inte påverkas negativt. 4

5 2. Bakgrund 2.1 Uppdrag och syfte Calluna AB fick i uppdrag av Statkraft Sverige AB att genomföra en naturinventering i ett område vid Tribbhult i Västerviks kommun. I uppdraget ingick att utföra en naturinventering i syfte att att kartlägga sintressanta områden inom området där vindkraftverken planeras. Naturinventeringen ska vägleda var det är lämpligt att ställa verken och dra vägar ur naturvårdssynpunkt. I bilaga 1 finns en tabell över sklassade områden och punktobjekt. I tabellen redovisas vad objekten är känsliga för. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftsparken. Dels som underlag till hur verken ska placeras dels till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. 2.2 Allmän beskrivning av området Det inventerade området är ett större sammanhängande skogsområde i ett tämligen bergigt och kuperat landskap. Spritt över området förekommer mindre sjöar och gölar men även några inslag av mindre myrar och våtmarker finns. Kulturmarker och bebyggelse förekommer glest i området och finns framför allt vid Tribbhult. Myrar och sumpskogar är ofta endast lite påverkade eller opåverkade av dikning och tämligen ofta opåverkade av skogsbruk. Skogsområdet består till ganska stor del av produktionpräglad skog, yngre skog och hyggen. Äldre skog förekommer dock spritt över området och främst i bergiga partier och branter finns ett tämligen allmänt inslag av äldre naturskogsartad skog. Dessa områden karaktäriseras av gamla och senvuxna tallar och ekar. I dessa miljöer förekommer de rödlistade arterna (NT) tallticka och lunglav som karaktärsarter samt signalarten fällmossa. Dessa områden har även ofta miljöer som gynnar kryptogamfloran med t.ex, fuktigt mikroklimat och skoglig kontinuitet. Marker med en hävdgynnad flora dvs betad eller numera obetade marker förekommer glest spridda i området. Även hamlade lindar förekommer glest spridda i landskapet. 3. Metod För att identifiera värdefull natur i området har metoden NVI (NaturVärdesInventering använts. NVI innebär identifiering av geografiska områden av betydelse för den biologiska mångfalden. Områdena har klassats i tre steg: område med högsta (klass 1); område med högt (klass 2) område med påtagligt (klass 3). Varje klass representerar en färg på kartorna. För beskrivning av klasserna se bilaga 4. Områden med potentiellt höga n har identifierats via fjärranalys inom hela det område som visas i kartbilaga 2. Det är dessa områden som i första hand har besökts vid sinventeringen. Vid fjärranalysen tolkades ca 300 objekt in som potentiella sområden. Även andra naturvårdsintressanta objekt som påträffats under inventeringen har sklassats. Vid fjärranalysen har infraröda bilder och tredimensionella flygfoton använts. Som stöd vid inventeringen har underlag från skogsstyrelsen och Länsstyrelsens GIS-databas använts. Vissa områden, klassade som nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen och skogsbolag, samt sjöar har undantagits från exploateringsplaner och har därför inte inventerats. Inventeringen har utförts enligt boxmodellen. Vägar och verksplaceringar har därför inte varit färdigplanerade innan sinventeringen. 5

6 4. Resultat och slutsatser 4.1 sinventering I tabellen i bilaga 1 redovisas en lista på alla klassade naturobjekt med naturtyp, klass och vad områdena påverkas negativt av. På kartbilagan, bilaga 2, redovisas alla klassade objekt och i objektkatalogen, bilaga 3, finns objektbeskrivningar för respektive område. Inventeringsområdet har en yta på drygt 2000 ha. Inom utredningsområdena har 199 objekt sklassats. Ett objekt har fått sklass 1, 67 objekt har fått sklass 2 och 131 objekt har fått klass 3. Klassade objekt återfinns på kartorna i bilaga 2. Eftersom det inventerade området ligger i ett skogsdominerat landskap är också huvudelen av de sklassade områdena skogsbiotoper. De klassade skogsområdena består främst av äldre skog i bergiga partier och branter med naturskogsartad skog. Dessa områden karaktäriseras av gamla och senvuxna tallar och allmänt förekommer även gamla senvuxna ekar. Ett tämligen vanligt inslag av de klassade områdena är också objekt med våtare marker som myrar och sumpskogar. Dessa är lite eller mindre påverkade av dikning och mindre påverkade av skogsbruk än skogen generellt. Ett tämligen stort antal objekt med n har identifierats inom inventeringsområdet. Objekten finns spridda över princip hela inventeringsområdet men med olika koncentrationer. Generellt förekommer mindre frekvens av klassade områden i ytterkanterna. I de delar där sklassade områden förekommer som tätast kan det vara svårt att etablera vindkraft utan att påverka områdena negativt. Generellt finns det dock utrymme för att placera vindkraftverk mellan de klassade områdena då den yta som behövs för etableringen är tämligen liten. Om hänsyn tas vid anläggandet av vindkraftverken, samt de vägar som ska dras fram till verken, kommer negativ påverkan på naturmiljövärdena att kunna undvikas eller minimeras. För att minimera påverkan på na rekommenderas att en naturvårdskunnig person är med vid detaljplanering av verksplaceringar och vägar. Det är även av vikt att ta hänsyn till de hydrologiska förhållandena som råder i utredningsområdet så att de sklassade områden inte påverkas negativt. Vid fågelinventeringen med spaningsplats vid Tällsjön noterades en ensam utter simmandes i sjön. Den rörde sig norrut i de rätade bäckar som förekommer norr om Tällsjön. Uttern har sannolikt detta vattensystem som habitat. Utter har beteckningen N i Artskyddsförordningen (2007:845). Det innebär att de har ett starkt skydd och att det är förbjudet att t.ex. störa deras fortplantningsområden och viloplatser. Att tänka på För att undvika negativ påverkan på na bör man i största möjliga mån ta hänsyn till de klassade områdena och spara de områden som har sklassats. Den negativa påverkan som uppstår om områdena avverkas är främst att den skogliga kontinuiteten kommer att brytas samt att äldre träd försvinner i vissa av områdena.några av de klassade områdena är våta områden där både avverkning och störande av områdets hydrologi påverkar områdena negativt. Det är därför av vikt att se till att hydrologin inte påverkas negativt vid etableringen av 6

7 vindkraftverken och vägar. Möjligheten till hävd och den hävdgynnade floran kan påverkas negativt vid etablering av verk och vägar i dessa områden. Prioriteringsordningen för åtgärder som sparar klassade objekt ska göras utifrån att klass 1 har högst prioritet, sedan kommer klass 2 och sist klass 3. Då flera av skogsområdena har värden knutna till ett fuktigt mikroklimat (t.ex. branter och sumpskogar) kan de påverkas negativt av kanteffekter om skogen avverkas ända intill dessa. 4.2 Generell känslighet för exploatering Allmänna åtgärder Då klassade objekt behöver tas i anspråk för etablering av vindkraft är det viktigast att spara klass 1 och 2. För objekt med klass 3 bör största möjliga hänsyn tas. Om klass 3-objekt i och med exploateringen behöver minskas i yta kan naturvårdskunnig person med fördel vägleda hur/var arbete ska utföras för att minimera negativ påverkan på na. Undvik att dika ur eller avvattna våtmarker. Spara en skyddszon med träd närmast våtmarker och sumpskogar. Vidta åtgärder för att skona bäckar och skogsdiken och se till att flödena inte förändras. Undvik grumling i vattendrag. 7

8 5. Referenser Artfaktablad från artdatabanken, Data från LST GIS, gis.lst.se/lstgis/. Nitare, J Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog, Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen, Områden registrerade som nyckelbiotoper, n och sumpskogar av Skogsstyrelsen (skogens pärlor). Utdrag ur artdatabanken 2014 enligt avtal. 8

9 Bilaga 1. sklassade objekt Tabellen nedan redovisar objekt med n identifierade vid denna inventering. I kartbilagan, bilaga 2, finns områdena markerade på kartorna. I tabellen nedan redovisas områdesnummer, sklass, naturtyp och vad områdena är känsliga för. Objektbeskrivningar redovisas i bilaga 3. Tabell 1. sklassade objekt med klassning, naturtyp och vad områdena främst påverkas negativt av. Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 1 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 2 3 Surdråg Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 3 2 Gran Avverkning av trädet 4 3 Barrskog Avverkning och brytande av skoglig 5 3 Gräsmark Körskador och avverkning av gamla lövträd. 6 3 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 7 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 8 3 Ekskog Avverkning och brytande av skoglig 9 2 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 10 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 11 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 12 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 13 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 14 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 15 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 9

10 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 16 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 17 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 18 3 Blandskog Avverkning av främst äldre ekar Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 20 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 21 2 Ek Avverkning av trädet 22 2 Ek Avverkning av trädet 23 2 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 24 2 Ekskog Avverkning och brytande av skoglig 25 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 26 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 27 3 Grov ek Avverkning och bortförsel av trädet Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Tallmyr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 33 3 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 34 3 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 10

11 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 35 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 36 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 37 3 Gammal tomtmark Markskador i de öppna markerna. Igenväxning och näringsstillförsel till de öppna markerna Barrskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Barrskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Ekskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved.skador 41 3 Blandsumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt. Bortförsel av död ved Blandskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Markskador i de betade markerna. Upphörd hävd och näringsstillförsel till de betade markerna Hage Körskador och avverkning av gamla lövträd Ekskog Avverkning och brytande av skoglig 45 3 Mosse Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 46 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 47 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 48 2 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 49 3 Aspdunge Avverkning och bortförande av död ved 50 3 Lövskog Avverkning 51 3 Lövskog Avverkning och brytande av kontinuitet inkluderat hasselbeståndet Ekskog/gammal hagmark Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador 11

12 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 53 3 Sumpskog Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador 54 2 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 55 2 Hagmark Hårdgörande av ytor, avbrutet bete, tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador 56 3 Tallskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 56B 2 Ek Avverkning 57 2 Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved. Brytande av skoglig kontinuitet Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 59 3 Blandsumpskog Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved 60 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 61 3 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 62 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 63 3 Barrskog Avverkning och brytande av skoglig 64 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 65 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 66 2 Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 67 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 68 3 Ek och tallskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. 12

13 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 69 3 Tallskog Avverkning 70 2 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Trädbärande hage Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador, upphört bete 72 2 Ek och tallskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Ek Avverkning 74 3 Tall Avverkning 75 2 Ek Avverkning 76 3 Betad tallskog Avverkning 76B 2 Ek Avverkning 77 2 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved 79 2 Granskogsbrant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 80 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 81 3 Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 82 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 83 2 Lövskog Avverkning och brytande av skoglig 84 3 Lövskog Avverkning och brytande av skoglig 85 3 Ekskog Avverkning och brytande av skoglig 86 2 Ekskog och kultumark Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. körskador 87 2 Ekskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved. 13

14 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av 88 2 Trädbärande hage Avverkning och brytande av trädkontinuitet. och skoglig kontinuitet tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador, upphört bete. Bortförsel av död ved Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 90 3 Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 91 3 Tallskog Avverkning och brytande av skoglig 92 3 Barrskog Avverkning och brytande av skoglig 93 2 Hällmarkskog och brant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 94 3 Hällmarkskog Avverkning 95 2 Grov ek Avverkning 96 3 Tomt och lövskog Avverkning av träd. I öppna ytor hårdgörande av ytor samt näringsstllförsel 97 3 Talllbevuxen myr och sumpskog Avverkning samt dränerande åtgärder 98 2 Barrsumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt samt bortförsel av död ved 99 3 Tallmyr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 14

15 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Kärr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Kärr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 105 B 3 Bäck Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Rasbrant Avverkning och brytande av skoglig Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Klipphäll Avverkning och brytande av skoglig Rasbrant Avverkning och brytande av skoglig Tallskog Avverkning. Negativ påverkan på hydrologin Våtmark/strand Negativ påverkan på hydrologin samt markskador Grov ek Avverkning och bortförsel av trädet Bäck Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Tallskog Avverkning och brytande av skoglig Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Blandskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Blandsumpskog Avverkning. Negativ påverkan på hydrologin Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved Myrmark Avverkning samt dränerande åtgärder. 15

16 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved 122 B 3 Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Hällmarkskog/ brant Avverkning av gamla träd och påverkan på mikroklimatet Blandskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Äng och tomtmark Avverkning av gamla träd. Markskador, lagring av material samt tillförsell av näring Blandskog Avverkning och brytande av skoglig Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Brant Avverkning och brytande av skoglig Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved Tallskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Förändring av hydrologiska förhållande i delar av området Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Ek Avverkning av trädet Ek Avverkning av trädet Brant Avverkning och brytande av skoglig Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt 16

17 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Tall Avverkning av trädet Barrskog Avverkning och brytande av skoglig Myr Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Blandskog med brant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Barrsumpskog Avverkning. Negativ påverkan på hydrologin Barrsumpskog Avverkning. Negativ påverkan på hydrologin Blandskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Grov ek Avverkning Grova ekar Avverkning Ekskogsbrant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. 154B 3 Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Lövskog Avverkning och brytande av skoglig Ek Avverkning av trädet Ek Avverkning av trädet Blandskog Avverkning och brytande av skoglig 17

18 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Blandskog Avverkning och brytande av skoglig Gräsmark Körskador och avverkning av gamla lövträd Brant Avverkning och brytande av skoglig Blandskog Avverkning och brytande av skoglig Ek och tall Avverkning och bortförsel av träden Ekskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmarkskog Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Ekskog Avverkning och brytande av skoglig Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Lövsumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Ekhäll Avverkning och brytande av skoglig Gräsmark Körskador och avverkning av gamla lövträd Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Sumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Tallmyr Avverkning samt dränerande åtgärder. Bortförande av död ved Allé Avverkning av träden Betad tall- och ekskog Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador, upphört bete 18

19 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Tallskog Avverkning och brytande av trädkontinuitet. tillförsel av näringsämnen. användning av området som upplagsplats. Körskador, upphört bete 176B 2 Ek Avverkning Grov ek Avverkning Grov ek Avverkning Gräsmark Körskador och avverkning av gamla lövträd Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Barrskog med branter Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet. Bortförsel av död ved Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Blandskog Avverkning och brytande av skoglig Lövsumpskog Avverkning och åtgärder som påverkar hydrologin negativt Hällmark Avverkning och brytande av skoglig Barrsumpskog Avverkning samt dränerande åtgärder. bortförande av död ved Barrskogsbrant Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet Barrskog Avverkning Barrsumpskog Avverkning samt dränerande åtgärder. bortförande av död ved Blandskog med ek Avverkning och brytande av skoglig kontinuitet 19

20 Objektsnummer sklass Naturtyp Området påverkas negativt främst av Hällmark Avverkning och brytande av skoglig 20

21 Bilaga 2. Kartor över inventeringsområdet Kartorna visar sklassade objekt. Översiktskarta ± B Kilometer B B B sinventering Tribbhult 2014 Teckenförklaring sklass Utrednignsområde 21

22 Karta Nordväst B 76 B 176 B B Teckenförklaring sklass Utredningsområde 0 1 Kilometer sinventering Tribbhult 2014 ± Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun 22

23 Karta nordost B 76 B 176 B Teckenförklaring sklass Utredningsområde 0 1 Kilometer sinventering Tribbhult 2014 ± Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun 23

24 Karta sydväst B 176 B B Teckenförklaring sklass Utredningsområde 0 1 Kilometer sinventering Tribbhult 2014 ± Naturinventering inför vindkraftpark i Tribbhult, Västerviks kommun 24

25 Karta sydost Bilaga 3. Objektkatalog naturinventering 1. Tallhällmark sklass 2, högt Området består av en tallhällmark med mycket gamla och grova träd. Spår av brand finns på några av tallarna. I området observerades större hackspett och trädkrypare. Fynd av tallticka (rödlistad NT) gjordes, och blåmossa förekommer spritt i området. Området består av en tallhällmark med stark sluttning mot söder. Området är otillgängligt för skogsbruk, och hyser därför tallar av en mycket hög ålder, uppskattat uppemot 300-åriga. Stamdiametern mäter upp till 6 decimeter och många tallar är grovgreniga med en tätare krona. Det finns tallar med blottad ved och några med brandljud, det vill säga spår efter brand. Det finns inslag av gran och ek, några av dessa är också mycket gamla. Som buskskikt växer det gran, tall, ek, björk och en. Det sker en naturlig föryngring i området. Hällen har svackor, där det har ansamlats ett tjockare jordskikt. Här växer det vitmossa, blåbär och ljung. I fältskiktet finns även stensöta och husmossa, och på de torraste delarna täcks hällen av renlavar, fönsterlav och islandslav. Fågellivet är rikt, och det växer blåmossa spritt i området. Tallticka växer på de gamla tallarna. 2. Surdråg sklass 3, påtagligt na ligger i den relativt rikliga mängden död ved och höga luftfuktigheten i området. Området utgörs av ett surdråg i väst-östlig riktning. I norr finns ett kalhygge och i söder en produktiv tallskog. I väst domineras området av björk, medan det i öst domineras av tall. I fältskiktet växer skvattram, ekorrbär, vattenklöver, gräsull, tuvtåtel och stjärnstarr. Bottenskiktet består av vitmossa och björnmossa. 3. Jättegran sklass 2, högt Grov gran med döda och vedblottade grenar. Spår av grönhjon. Den har decimetertjocka grenar, där grönhjonen har lämnat tydliga gångar. Grönhjon är en skalbagge av familjen långhorningar, som i sitt larvstadie lever i grova grenar av främst gran. I Sverige är grönhjon listad som missgynnad, NT, på rödlistan. Även många andra insekter utnyttjar den grova granen för övervintring och larvutveckling. 25

26 26

27 Objektet består av en grov gran som är dubbelstammad, vilken då mäter cirka 12 decimeter i diameter. 4. Barrskog sklass 3, påtagligt Områdets utgörs av en varierad skog som är flerskiktat med en naturlig föryngring. Marken är blockig vilket ger upphov till ytterligare variationer och mikroklimat. Trädskiktet domineras av av tall, men innehåller även gran, björk, ek, rönn och fågelbär. Det finns ställvis gott om en i området. Det saknas spår av skogsbruk, och området är varierat. I fältskiktet finns det tuvtåtel, örnbräken, skogskovall, rödsvingel, ljung, blodrot, blåklocka, johannesört, vitsippa, fibblor och vårbrodd. Marken är stenig till blockig. 5. Välbetad hage sklass 3, påtagligt na ligger i att området är välhävdat, med en rik insektsfauna och hög dagfjärilsaktivitet. Området består av en hage med ett glest trädskikt bestående av björk och tall med en stamdiameter upp mot 3 decimeter. I buskskiktet växer det en, och marken är stenig till blockig. Ett dike går längs den södra kanten. Det finns stor fjärilsaktivitet i området. 6. Betad blandskog sklass 3, påtagligt na ligger i den varierade skogen som är fuktig till torr, som delvis betas. Fynd av Jungfru Marie nycklar (fridlyst) gjordes, tillsammans med mindre blåklocka och gråfibbla. Området är varierat, fuktigt-friskt. I norr växer det en fuktig blandskog med ett glest trädskikt med medelgrova träd bestående av främst tall och björk. Skogen är betespräglad, med ett friskt område i mitten. I södra delen ligger det en hage som betas av cirka 30 nötkreatur. Området har ett varierat betestryck. 27

28 7. Igenvuxen göl sklass 3, påtagligt na är knutna till den variation som området utgör, med öppna små vattenytor och gungflyn, vilket utgör en förutsättning för många vattenlevande eller delvis vattenberoende organismer. Området består av en igenvuxen göl, som fortfarande har kvar små vattenytor. Marken består av gungflyn bestående av vitmossor. Längre mot kanterna växer det skvattram och pors. Området kantas av en tunn kantzon bestående av några äldre tallar. Södra sidan är hårt gallrat och med en tydlig produktionskaraktär. Mycket mattlummer täcker marken. 8. Ekskog sklass 3, påtagligt Områdets n består av alla de senvuxna tallar och ekar, samt områdets varierade mikroklimat som skapas av alla klippor och block. Området består utav en höjd med mycket ek men här växer även tall. Träden är senvuxna och det sker en naturlig föryngring. Området är mycket blockrikt och klippigt vilket ger upphov till ett varierat mikroklimat och innebär en förutsättning för många olika arter av till exempel mossor. Spritt i området växer signalarten fällmossa. På ekarna växer mycket hänglavar. Fältskiktet består utav blåbär, lingon och örnbräken. På hällarna växer renlavar och fönsterlavar. 9. Sumpskog sklass 2, högt na ligger i områdets variation och luftfuktighet. Även den relativt rikliga förekomsten av död ved har n. Området utgörs av en sumpskog som är fuktig till blöt. Det finns partier med översilande vatten. Det förekommer socklar och trädskiktet domineras av björk, klibbal, tall och gran. Det finns mycket död ved i olika nedbrytningsstadier. Marken är täckt av ett mossa. I fältskiktet växer det vattenklöver och munkhätta. Vid kanternas friskare mark finns det grova träd upp till 4 decimeter i stamdiameter. 28

29 10. Sumpskog sklass 3, påtagligt B B sinventering Tribbhult 2014 Teckenförklaring sklass ± Utredningsområde 0 1 Kilometer 29

30 na ligger i områdets variation och luftfuktighet och även förekomsten av död ved. Området är en tät sumpskog med björk, tall och gran. Vitmossa och björnmossa dominerar i bottenskiktet. Lite död ved förekommer i tidigare nedbrytningsstadierna. 11. Sumpskog sklass 3, påtagligt na ligger i områdets variation och luftfuktighet och även förekomsten av död ved. Observation av tjäderhöna med kycklingar gjordes i området. Området är en tät sumpskog med björk, tall och gran. Vitmossa och björnmossa dominerar i bottenskiktet. Lite död ved förekommer i de tidigare nedbrytningsstadierna. 12. Igenvuxen myr sklass 3, påtagligt na är knutna till områdets senvuxna tallar och inslag av död ved. Inslag av fuktiga områden har stor betydelse för biologisk mångfald i skogen då de utgör en förutsättning för arter som utvecklas i vatten och lever i skogen. Området består utav en igenvuxen myr som är trädbevuxen med senvuxna tallar och björkar. Inslag av en finns, tillsammans med enstaka klibbalar och granar. Marken är täckt av vitmossa och björnmossa i kullar.i området växer det tuvull, skvattram, ljung, blåbär och olika starrarter. Mycket stående död ved finns. 13. Hällmark sklass 2, högt n är knutna till områdets tallar och ekar, samt de mycket gamla döda tallarna som ligger ner. Det växer signalarterna lunglav (rödlistad NT), brunpudrad nållav och blomskägglav i området. Ekarna har håligheter och det finns spår från hackspettars födosökning i området vilket tyder på ett rikt fågel- och insektsliv. 30

31 Området består av en hällmark på en höjd med mycket klippblock. Här växer det tall och ek i olika åldrar. Det finns en riklig tillgång till död ved och det sker en naturlig föryngring. Det står död ved som silverfuror vilka bedöms vara mycket gamla, mer än 300 år. Området ligger otillgängligt på en höjd. 14. Trädbevuxen myr sklass 3, påtagligt na är knutna till områdets luftfuktighet och senvuxna träd. Området har en låg tillgång till död ved. Inslaget av fuktiga områden i landskapet gynnar många arter. Området består av en trädbeklädd myr dominerad av tall och björk, med en i buskskiktet. Marken täcks av vitmossa i bottenskiktet samt tranbär, kråkklöver, vattenklöver, blåsstarr, blekstarr, pors, lingon och skvattram i fältskiktet. 15. Barrsumpskog sklass 3, påtagligt na består i områdets luftfuktighet och viktiga ekologiska funktion som strandnära skog. Området är ett fuktigt parti runt en göl som är igenväxande. Trädskiktet består av björk och tall, med lite död ved. Det förekommer mycket fnösk- och björktickor i området vilket är viktigt för många vedlevande insekter. Området är blött till fuktigt och på marken växer det skvattram, tuvull, vitmossa och björnmossa. 16. Sumpskog sklass 3, påtagligt na är knutna till områdets tillgång till död ved och kvalitén på träden, som är rötade till fördel för många insekter, svampar, lavar och mossor. Den döda veden är i olika nedbrytningsstadier, vilket ger en kontinuerlig tillgång till död ved. Området är fuktigt till blött och i trädskiktet dominerar björk, tall och gran. På björkarna växer det rikligt med björkticka och fnöskticka, vilka rötar björkarna så att de blir lämpliga substrat för många vedlevande insekter. I öst rinner det en bäck, vilken bidrar till den konstanta luftfuktigheten i området. Det finns både liggande och stående död ved i olika 31

32 nedbrytningsstadier. I området växer det skvattram, pors, tuvull och bottenskiktet domineras av vitmossor och björnmossa. 17. Hällmark sklass 2, högt n t är knutet till de gamla senvuxna tallarna och ekarna i området. Blockigheten bidrar till att området är otillgängligt för mänsklig påverkan. I området finns sintressanta strukturer med mycket klippor och block, med en mager jordmån. Tallarna som växer här bedöms vara mycket gamla. Området är snitslat som naturvårdsområde av Sveaskog. 18. Blandskog sklass 3, påtagligt Områdets n är främst knutna till inslaget av äldre ek. De har grov bark som tecken på högre ålder och äldre ekar hyser ofta en hög biologisk mångfald. På den äldsta eken finns spår av vedlevande insekter och hackhål efter hackspettars födosök som tecken på värden för insekter och fåglar. Området är en blandskog med gran och ek. Området ligger nära Ålgöl och sluttar ner mot sjön. Terrängen är bergig och tämligen kuperad. Viss flerskiktning förekommer och ekarna har en stamdiameter på 3-6 dm. Ekarna är senvuxna och har grov bark. På den äldsta eken finns blottad kärnved, insektsgnag och spår efter hackspettars födosök. Även en hålighet finns i stammen. Gran med diametern 2-3 dm förekommer allmänt och enstaka gran mäter 6 dm i diameter. Även björk och tall med diametern 2 dm förekommer i området. I buskskiktet växer ek och gran allmänt och i fältskiktet dominerar blåbär. I bottenskiktet växer vägg-och husmossa. Död ved förekommer glest som enstaka lågor av ek och gran samt döda grenar på ekar. 19. Trädbeklädd myr sklass 3, påtagligt na är knutna till områdes höga luftfuktighet och gamla träd. Inslaget av död ved är viktigt för många vedlevande arter. Fuktiga områden har en stor betydelse för biologisk mångfald i skogslandskapet och bidrar till variation. Korktaggsvamp påträffades i ett torrare parti i området och är en signalart. Området består av en trädbeklädd myr dominerat av tall och gran. Träden är relativt klena på grund av näringsfattiga förhållanden. De solbelysta tallarna utgör ett viktigt substrat för många vedlevande insekter. Områdets fuktighet är av betydelse för många olika arter, som till exempel grodor. Vanlig groda påträffades i området och är fridlyst. 32

33 20. Bergknalle med ek sklass 2, högt Områdets n är knutna till de gamla senvuxna ekarna och de grövre ekarna med håligheter. Trädskiktet är varierat och det förekommer träd av olika slag och åldrar vilket är mycket viktigt för många olika arter. I branterna växer det aspar med bohål och på ekarna återfinns Signalarterna gulpudrad spiklav, brun nållav och skriftlav. Området består av en höjd med klippor och block. Här växer något senvuxna ekar med håligheter, några mäter upp till 13 decimeter i stamdiameter, med bland annat gulpudrad spiklav, brun nållav, skrivftlav och blomskägglav. Det är rikligt med död ved och gamla tallar. Enstaka torrakor finns. I buskskiktet växer gran, ek och en. På marken växer det ljung, lingon, blåbär. Marken är blockig med mycket husmossa, kvastmossa, björnmossa och väggmossa. På de torraste partierna dominerar renlavar. I branterna växer aspar med bohål. 21 samt 22, Ihåliga ekar sklass 2, högt na är knutna till ekarnas ålder samt håligheter, som utgör en mycket viktigt ekologisk funktion för en mängd olika arter. Objektet består av två gamla ekar med håligheter. En gammal ek utgör ett viktigt substrat för en mängd olika arter. När det finns håligheter i en ek ökar dess ekologiska värde i och med att många olika insekter är beroende av den så kallade mulmen som ofta skapas i håligheterna. Håligheterna har också betydelse för fåglar och fladdermöss. 23. Hällmark sklass 2, högt na är knutna till de gamla tallarna och den döda veden. Åldersfördelningen tycks vara jämn i trädskiktet och det finns spår av bohål i träden. Signalarten blåmossa förekommer spritt i området. Området består av hällmark i södra delen av området Där växer tall i lika åldrar och inslag av död ved finns. Området innehåller också en barrblandskog, men lite blötare partier med gamla tallar och granar. Det finns även björk och ek. Det finns mycket blåmossa och inslag av död ved. Marken är av hällkaraktär och är blockig. 33

34 24. Ekskog sklass 2, högt na är knutna till de ekar som växer i område. De har en varierade ålder vilket tyder på en naturlig föryngring. Signalarterna fällmossa, guldlocksmossa, gulpudrad spiklav och blåmossa återfinns i området. Det finns mycket block i området vilket ger upphov till ett varierat mikroklimat. Området består av en svåråtkomlig klipphäll med mycket ek och har inga spår av mänsklig påverkan. Ekarna är i olika åldrar och en del är döda. Området är artrikt och blockigt. I buskskiktet växer det tall, björk, ljung, blåbär och örnbräken. 25. Lövsumpskog sklass 3, påtagligt na är knutna till områdes luftfuktighet och gamla träd. Fuktiga områden har en stor betydelse för biologisk mångfald och bidrar till variation. Området består av en lövsumpskog som är tät och relativt ung. I norra delen växer det björkar som mäter upp till 3 decimeter i stamdiameter. Fältskiktet domineras av skvattram och pors, och på marken växer det vitmossa. 26. Lövsumpskog sklass 3, påtagligt na är knutna till områdes luftfuktighet och gamla träd. Inslag av död ved är ett viktigt inslag för många vedlevande arter. Fuktiga områden har en stor betydelse för biologisk mångfald i skogslandskapet och bidrar till variation. Signalarten blåmossa finns spritt i området. Området består av en liten lövsumpskog som under besöket var uttorkad men med tydliga socklar. Fältskiktet domineras av skvattram och pors, och på marken växer det vitmossa. 34

35 27. Grov ek sklass 3, påtagligt na är knutna till den gamla eken som gynnar den biologiska mångfalden. Den tillför död ved som substrat i landskapet och skapar bra förutsättningar för vedlevande insekter och gynnar hackspettars födosök. Håligheten i eken gör den potentiell att hysa hållevande insekter. Objektet är en ek med stamdiametern 8 dm. Stora delar av ekens krona är död. Stora delar av stammen har blottad kärnved och den bark som finns kvar är grov ca 10 cm. På veden finns rikligt med kläckhål efter vedlevande insekter samt hack efter hackspettars födosök. På trädet kröp svart trädmyra. Stora delar av eken är ihålig. 28. Hällmarkskog sklass 3, påtagligt Områdets n är knutna till den skogen som har ett stort inslag av gamla träd. De gamla tallarna har potential att hysa ovanliga och hotade arter. Signalarten blåmossa växer i mindre sjok i området. När mossan förekommer i mycket stora kuddar indikerar den höga n där skogen har en lång period av orördhet och stabila förhållanden. Mindre sjok visar på lämplig miljö under en mer begränsad tid. Den döda veden gynnar t.ex. vedlevande insekter. Området är en liten hällmark med flerskiktat trädskikt och med ett allmänt inslag av äldre tall. tallarna har en dominerande stamdiameter på 3-4 dm och de har början till pansarbark. I buskskiktet dominerar gran med inslag av ek. I fältskiktet växer ljung och lingon och i bottenskiktet växer mindre sjok av blåmossa med renlavar samt hus- och väggmossa. Död ved förekommer tämligen rikligt och finns i olika nedbrytningsstadier. 29. Hällmarkskog sklass 2, högt Områdets n är knutna till naturskskogen med ett stort inslag av gamla träd. De gamla tallarna har stor potential att hysa ovanliga och hotade arter. Även de gamla ekarna i området bidrar till den biologiska mångfalden. I området förekommer tämligen stora och höga sjok av signalarten blåmossa. När mossan förekommer i mycket stora kuddar indikerar den höga n där skogen har en lång period av orördhet och stabila förhållanden. Mindre sjok visar på lämplig miljö under en mer begränsad tid. På en asp med blottad kärnved finns kläckhål som bedöms vara från den rödlistade (NT) stekelbocken. Stekelbock är på tillbakagående och är knuten till miljöer med värden knutna till grova solexponerade trivialövträd. Värden finns knuten till förekomst av död ved i olika nedbrytningsstadier som gynnnar t.ex. vedlevande insekter. Området är en hällmark som är naturlig och domineras av naturskog Trädskiktet är flerskiktat och gamla träd förekommer rikligt, framförallt tall. Terrängen är kuperad med block och lodytor 35

36 nedan hällen. Tallarna har en dominerande stamdiameter på 3-5 dm och de är senvuxna med pansarbark eller början till pansarbark och deras kronor är plattade. Ek med diametern 2-5 dm förekommer glest, ekarna är senvuxna och har grov bark. Även enstaka äldre aspar förekommer, dessa har grov bark och det finns bohål i dem. I buskskiktet växer gran och ek allmänt. I fältskiktet växer ljung och lingon och i bottenskiktet växer signalarten blåmossa i sjok upp mot 40 cm höga. Död ved förekommer tämligen rikligt av främst lågor och de finns i olika nedbrytningsstadier. På en grov asplåga förekommer kläckhål som bedöms vara efter den rödlistade (NT) stekelbocken. Kläckhål efter vedlevande insekter förekommer allmänt på den döda veden. 30. Hällmarkskog sklass 2, högt Områdets n är knutna till den naturliga skogen med ett stort inslag av gamla träd och grov död ved i olika nedbrytningsstadier. På flera av de gamla tallarna växer den rödlistade (NT) signalarten tallticka. Den visar på skyddsvärda tallbestånd med höga n. Där den växer förekommer ofta flera andra ovanliga och rödlistade arter. Även gamla ekar med grov bark förekommer i området och enstaka har håligheter. Dessa ekar har stor potential att hysa ovanliga och hotade arter samt en hög biologisk mångfald. Svart trädmyra förekommer och visar på hålträd vilka är värdefulla för den biologiska mångfalden. Området är en hällmark med ett naturligt och flerskiktat trädskikt med främst gammal tall men även inslag av äldre ek. Terrängen är kuperad. Tallarna har en dominerande stamdiameter på 4-5 dm och de är senvuxna och har pansarbark eller början till pansarbark. På flera av tallarna växer den rödlistade signalarten tallticka. Ek med stamdiametern 2-5 dm förekommer glest spritt och de har grov bark och är senvuxna. Även björk och gran med diametern 2-5 dm förekommer spritt i området. I buskskiktet växer ek rikligt och i fältskiktet är arter som ljung blåbär och lingon vanliga. I bottenskiktet växer renlavar och fönsterlavar. Död ved förekommer rikligt och den är ofta grov och finns i olika nedbrytningsstadier. En hålighet finns i en ek och på eken kröp svart trädmyra. 31. Tallmyr sklass 3, påtagligt Områdets n är knutna till den fuktiga och naturligt flerskiktade skogen. Detta fuktiga områden gynnar den biologiska mångfalden och flera ovanliga arter är knutna till dessa fuktiga miljöer. Den döda veden gynnar vedlevande insekter och fågelliv då födosök sker i den döda veden. Flera av tallarna börjar bli gamla och har potential att kunna hysa ovanliga och rödlistade arter. Området är en tallbevuxen myr med tämligen opåverkad hydrologi. I områdets södra del och delar av östra delen ligger en väg i nära anslutning. Trädskiktet är flerskiktat och tallarna är något senvuxna. Tätheten på skogen varierar men har i stora delar tämligen god krontäckning. Tall med stamdiametern 1-3 dm dominerar i området och flera har början till pansarbark. Även 36

37 björk med diametern 1-2 dm förekommer glest i området. I buskskiktet växer tall, björk växer glest till allmänt. I fältskiktet växer tuvull och skvattram med inslag av arter som tranbär, vattenklöver och kråkklöver. I bottenskiktet dominerar vitmossor men inslag av björnmossa finns. Död ved förekommer allmänt och finns i olika nedbrytningsstadier. På den döda veden finns kläckhål efter vedlevande insekter och hack efter hackspettars födosök. 32. Sjönära blandskog sklass 3, påtagligt Områdets utgörs av skogens variation och tillgång till död ved samt inslag av äldre och grövre träd. Sjöns strandområde utgör en viktig ekologisk funktion för många vattenlevande eller delvis vattenlevande organismer. Området består av en blandskog som sträcker sig längs med och runt om en liten sjö. Skogen består utav gran, tall, björk, klibbal och ek, som stundvis är flerskiktad. Närmast sjön är det fuktigt, och där dominerar björk och klibbal på bottenskikt av vitmossa. Det finns spår av gallring utanför området, och den brukade unga skogen når ibland mycket nära sjön. I buskskiktet växer det örnbräken, veketåg, kråkklöver, kärrtistel och blåbär. Mot de fuktigarevåtare partierna växer det vass. 33. Fuktig blandskog sklass 3, påtagligt Områdets n består av områdets variation vad gäller trädslag, trädålder och topografi. Här finns även inslag av klippor och block vilket bidrar till ett varierat mikroklimat. Områdets utgörs av ett blött-fuktigt parti med en del död nedbruten ved. Lövskogen består av tall, björk, ek och asp. Skogen är flerskiktad och innehåller mer ek i områdets norra del. Spritt i området finns det inslag av klippor med mycket mossor. 34. Blandskog sklass 3, påtagligt Områdets n består av skogens variation och stora potential för många olika arter. I området påträffades spår av signalarten bronshjon samt de rödlistade (NT) arterna tallticka och lunglav. Området består utav en blandskog med mycket ekinslag. Här växer även gran och tall som också är av varierade åldrar och grovlekar. Skogen är flerskiktad med en naturlig föryngring. 37

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21 VALLENTUNA KOMMUN Naturvärdesinventering Kristineberg UPPDRAGSNUMMER 1181038000 SWECO ENVIRONMENT AB KAJ ALMQVIST & GRY STRANDELL, FÄLTINVENTERING OCH HANDLÄGGNING FRIDA SNELL, KVALITETSGRANSKNING Innehållsförteckning

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...

Läs mer

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård Graninge stiftsgård, Nacka kommun Uppdragsgivare Nacka kommun Tidpunkt för inventeringen Juni 2014 Inventeringen utförd av Stefan Eklund Rapporten

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön

Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr, Alsjön och Kroksjön J-K Miljökonsult Naturvärdesinventering avseende fördjupad översiktsplan för Björboholm, Annekärr,

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö Utförd av Peter Andreasson, FORAN Sverige AB för O2 Vindkompaniet AB, augusti-september 2009 Inledning På uppdrag av O2 Vindkompaniet AB har FORAN

Läs mer

BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS

BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS BROBÄNKEN LANDSKAPSANALYS Landskapets karaktär och naturvärden 2012-02-01 Beställning: Tyresö kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 2012 02 01 Huvudförfattare:

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN. Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem

NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN. Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Uppdraget Uppdraget omfattade en naturvärdesinventering

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

INVENTERING AV SVAMPAR I

INVENTERING AV SVAMPAR I INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha 4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan

Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering. Södra Vrinnevi. - Skötselplan Beställare: Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering Södra Vrinnevi - Skötselplan Inventering i fält: Kenneth Johansson och Håkan Andersson, Calluna AB. Författare: Kenneth Johansson

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärde. Maglehem. Campingplats i Kristianstads kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB 2014 2015-01-30

Inventering och bedömning av naturvärde. Maglehem. Campingplats i Kristianstads kommun. Produktion: Enetjärn Natur AB 2014 2015-01-30 Inventering och bedömning av naturvärde Maglehem Campingplats i Kristianstads kommun Produktion: Enetjärn Natur AB 2014 Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Tyréns AB Inventering och bedömning

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Intressanta naturområden inom och i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet norr om gården Bårhult i Härryda kommun

Intressanta naturområden inom och i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet norr om gården Bårhult i Härryda kommun Intressanta naturområden inom och i direkt anslutning till det planerade verksamhetsområdet norr om gården Bårhult i Härryda kommun Bakgrund I samband med upprättande av detaljplan för verksamheter i markerna

Läs mer

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Naturvärdesinventering inom planerad vindkraftpark på Söderåsen.

Naturvärdesinventering inom planerad vindkraftpark på Söderåsen. Naturvärdesinventering inom planerad vindkraftpark på Söderåsen. Utförd av Peter Andreasson, FORAN Sverige AB, för Eolus Vind AB, augusti 2012. Inledning På uppdrag av Eolus Vind AB har FORAN Sverige AB

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Naturvärdesbedömning vid Görla

Naturvärdesbedömning vid Görla Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Karta över inventeringsområdet

Karta över inventeringsområdet HL Taigabas Henrik Liliedahl Sörbäcken 6 780 64 LIMA 073-830 51 91 taigabas@algonet.se 9 1 8 7 2 5 4 6 3 Karta över inventeringsområdet Naturvärdesinventering för presumtiv fortsatt utbyggnad i Stöten

Läs mer

Biotopkartering och naturvärdesbedömning av planområde Alehöjd, Ale kommun

Biotopkartering och naturvärdesbedömning av planområde Alehöjd, Ale kommun NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR Biotopkartering och naturvärdesbedömning av planområde Alehöjd, Ale kommun Underlag för detaljplan På uppdrag av Ale kommun April 2010 Uppdragstagare Naturcentrum AB

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

RAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön,

RAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön, RAPPORT Naturvärdesbedömning för området kring Karbosjön, Nacka Kommun 2009-12-16 Upprättad av: Jonas Rune Granskad av: Emma Hilmersson Godkänd av: Emma Hilmersson RAPPORT Naturvärdesbedömning för Karbosjön,

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen

Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen Naturvärdesinventeringen utfördes den 8 och 9 maj 2014 av Robert Björklind och Rebecka Lemoinè. Naturvärdesinventeringen

Läs mer

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun

Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1. Nåsten 1:1, Uppsala kommun Naturvärdesinventering i samband med detaljplan, Nåsten 1:1 Nåsten 1:1, Uppsala kommun Uppdragsgivare Jörgen Hellgren Tidpunkt för inventeringen Oktober 2013 Inventeringen utförd av Ellen Salomonsson Rapporten

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog

räd Värdefulla TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Denna alm vid kyrkogården i Reftele är den största almen i Reftele socken. Trädet mäter 400 cm i brösthöjdsomkrets. Värdefulla räd TReftele Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Reftele Under

Läs mer

Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård

Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård Intressanta naturområden på Smedberget väster om Hensbacka herrgård Bakgrund Ramböll Sverige AB har på uppdrag av ägarna till Hensbacka Herrgård AB påbörjat arbetet med en detaljplan för bostäder på Smedberget

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun (7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden

Läs mer

Naturvärdesinventering Björnbro, Håbo kommun

Naturvärdesinventering Björnbro, Håbo kommun Naturvärdesinventering Björnbro, Håbo kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Fördjupad översiktsplan för Bålsta 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem

GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem GAMLA EKAR (Querqus robur) som ekosystem Inom Nolhagaområdet finns en hel del gamla och mycket stora träd. De flesta är ekar, men även av bok, lind, ask, björk, lärk samt tall och gran finns det enstaka

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet

Läs mer

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog

Värdefulla. räd. TBroaryd. Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla räd TBroaryd Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Broaryd Under sommaren 2011 har Gislaveds kommun inventerat träd i och kring Broaryds tätort. Inventeringen är en del av Naturvårdsverkets

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken) SE0620096 Högsveden Innehållsförteckning Beskrivning... 1 Bevarandesyfte... 2 Bevarandemål... 2 Beskrivning av arter/livsmiljöer...

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

2611 Uddevallshyltan. Areal värdekärna 87 ha Areal skyddszon 27 ha Areal utvecklingsmark 64 ha Areal arronderingsmark 0 ha

2611 Uddevallshyltan. Areal värdekärna 87 ha Areal skyddszon 27 ha Areal utvecklingsmark 64 ha Areal arronderingsmark 0 ha 2611 Uddevallshyltan Kommun Högsby, Nybro Totalareal 301 ha Naturgeografisk region 12a Areal land 268 ha Objektskategori SM Areal vatten 33 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 200 ha Areal

Läs mer

Naturvärdesinventering av. Upsala Golfklubb - en uppföljning. Utförd av:

Naturvärdesinventering av. Upsala Golfklubb - en uppföljning. Utförd av: Naturvärdesinventering av Upsala Golfklubb - en uppföljning Utförd av: Uppsala, oktober 2015 Innehållsförteckning Inledning sid 1 Fältarbete och material 1 Beskrivningar med skötselförslag för inventerade

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Böda backar

Bevarandeplan för Natura 2000-området Böda backar 511-738-05 t Böda backar enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330120 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se

Läs mer

Naturvärdesinventering Sunnansjö 125:2 m.fl. (Brittsand) Ludvika kommun

Naturvärdesinventering Sunnansjö 125:2 m.fl. (Brittsand) Ludvika kommun Naturvärdesinventering Sunnansjö 125:2 m.fl. (Brittsand) Ludvika kommun TaigaEkologerna Janolof Hermansson 2015 1 Bilden på framsidan visar mosaiken av öppen gräs- och örtrik mark och trädbuxen mark med

Läs mer

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skyddsvärda träd i Södertälje kommun

Skyddsvärda träd i Södertälje kommun Miljökontoret Naturvård Skyddsvärda träd i Södertälje kommun en inventering av gamla, grova och ihåliga träd Hans Sandberg - på uppdrag av Miljökontoret Rapport nr 1/ 2013 Rapportansvarig: Hans Sandberg,

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Stockholms län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Naturvärdesinventering Inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, beskrivning naturvärdesobjekt, bilaga 1. Dnr E2014-02183

Naturvärdesinventering Inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, beskrivning naturvärdesobjekt, bilaga 1. Dnr E2014-02183 Naturvärdesinventering Inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, beskrivning naturvärdesobjekt, bilaga 1. Dnr E2014-02183 stockholm.se/sambandet naturvärdesobjekt, naturvärdesinventering inför planerad

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

2014-01-27 Slutversion. Dag Hammarskjöldsstråket - naturvärdesanalys. Underrubrik

2014-01-27 Slutversion. Dag Hammarskjöldsstråket - naturvärdesanalys. Underrubrik 20140127 Slutversion Dag Hammarskjöldsstråket naturvärdesanalys Underrubrik 2 Beställning: Uppsala kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08525 201 00 Slutversion: 20140127

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

KLARÄLVSBANAN EN GUIDE TILL NATUREN. Kroppkärrssjön. OBS! Längre och fylligare texter i Naturguidenboken 2. ALSTERN

KLARÄLVSBANAN EN GUIDE TILL NATUREN. Kroppkärrssjön. OBS! Längre och fylligare texter i Naturguidenboken 2. ALSTERN KLARÄLVSBANAN EN GUIDE TILL NATUREN Den 100 sidor långa naturguiden finns att köpa på alla turistbyråer längs Klarälven. Den innehåller detaljerade upplysningar om varje naturobjekt samt vackra bilder,

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Skötselplan för naturreservatet Lur

Skötselplan för naturreservatet Lur Bilaga 4 511-21528-2015 1593-209 Skötselplan för naturreservatet Lur Hässleholms kommun Naturreservatet Lur Lantmäteriet Geodatasamverkan Diarienummer 2011-21528-2015 Fastställd: 2015-11-25 Utgiven av:

Läs mer

Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun

Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun Köping1000, v4.0, 2013-05-21 FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (12) Miljökontoret Lars Bohlin, Ekolog 0221-253 17 lars.bohlin@koping.se Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Norsa hagar i Köpings kommun Beslut

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

INVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG. Mölndals kommun

INVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG. Mölndals kommun INVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG Mölndals kommun Dan Ehrencrona 1989 INVENTERING AV ÄDELLÖVSKOG I MÖLNDALS KOMMUN Naturinventeringar i 0-län (1989:2) ISSN 0280-2538 Produktion: Länsstyrelsen, miljövårdsenheten

Läs mer