Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda"

Transkript

1 Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

2 Beställare Gothia Vind AB , rev Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad vid Östra Frölunda 2011

3 1. Inledning 3 Uppdraget 3 Övergripande områdesbeskrivning 3 Sammanfattning av funna naturvärden 3 2. Naturvärdesinventering 3 Metod 3 3. Kartor med naturvärdesklassade områden 4 4. Resultat, tabell med naturvärdesklassade områden 6 5. Områdesbeskrivningar för naturvärdesklassade områden vid Östra Frölunda 8 6. Referenser 23 2

4 Inledning Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Uppdraget Calluna fick i juni 2009 uppdraget att göra en Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftspark Östra Frölunda. I uppdraget ingick att utföra allmänekologisk inventering av området med fokus på de områden vindkraftsverk planerades uppföras, liksom vägar och ledningsdragningar i anslutning till dessa. I juni 2011 utfördes en kompletterande allmänekologisk inventering på grund av ändrad placering av vissa verk. Denna rapport redovisar aktuella verk i juni Detta dokument är en bilaga till MKB:n där naturvärdesklassade områden och dess beskrivningar, naturvärde och känslighet redovisas. Övergripande områdesbeskrivning Området ligger söder om Östra Frölunda. Intill utredningsområdet rinner Ätran. Terrängen i utredningsområdet är kuperad och domineras av barrskog. Det finns flera små näringsfattiga sjöar och det är ganska gott om myrar, också de näringsfattiga. Skogen utgörs i huvudsak av produktionsskog. Det finns några större kalhyggen. Höjderna har ofta ganska branta sidor, särkilt i de västliga lägena. Sammanfattning av funna naturvärden De områden som har fått en naturvärdesklass är dominerande av naturtyperna sjöar, myrar och branter. I branterna och delvis i anslutning till våtmarkerna finns kontinuitet av träd. Sjöarna har naturvärden knutna till t.ex fågel- och insektsliv. Myrarna har även de värden knutna till fågel- och insektsliv och där gamla träd förekommer förstärker dessa naturvärdena. I området förekommer mycket branta bergpartier där stora värden för fågellivet förekommer. I branterna finns ofta en orörd miljö med en kontinuitet av skog där mer krävande kryptogamer gynnas. Naturvärdesinventering Metod Naturvärdesklassningen har gjorts på en tregradig skala: områden kan klassas till naturvärde, högt naturvärde och mycket högt naturvärde. Klass 1 motsvaras av objekt som ofta återfinns bland riksintressen och miljöer som är upptagna som regionalt intresse i t.ex. kommunala naturvårdsprogram. Vi har dock gjort undantag arealkrav som nationellt krävs för att ett område ska bli ett riksintresse. Detta innebär att Callunas metodik tillåter att även små områden med mycket högt naturvärde kan få klass 1. I objekt klassade till den här klassen bör alla typer av ingrepp undvikas. Klass 2 utgörs av objekt som motsvarar naturmiljöer som klassas till kommunalt intresse för naturvården i kommunala naturvårdsprogram. I objekt av den här typen kan det under vissa förutsättningar vara möjligt att göra intrång, om stor hänsyn visas. Klass 3 utgörs av objekt av motsvarande lokalt intresse men de kan också i exploateringssammanhang utgöras av objekt med framtidsvärde. Det vill säga naturmiljöer som kan utveckla naturvärden inom överskådlig tid. 3

5 Kartor med naturvärdesklassade områden Planerad Vindkraftpark Östra Frölunda m Rödlistade arter Vindkraftverk Befintliga vägar Röjda äldre vägar och traktorgator Traktorgator delvis röjda Nya vägar Inventeringsbuffer Vindkraftverk buffert 200m Våtmarksinventering Lövskogsinventering Äng och bete Nyckelbiotop Sumpskog Naturvärde Calluna inventering Calluna klass Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Naturvärde Biotopskydd Mindre hackspett Lunglav Combocerus glaber Göktyta Lunglav B Hasselsnok

6 B Hasselsnok Lunglav Lunglav Combocerus glaber Göktyta Mindre hackspett P lanerad Vindkraftpark Östra Frölunda m Rödlistade arter Vindkraftverk Befintliga vägar Röjda äldre vägar och traktorgator Traktorgator delvis röjda Nya vägar Inventeringsbuffer Vindkraftverk buffert 200m Våtmarksinventering Lövskogsinventering Äng och bete Nyckelbiotop Sumpskog Naturvärde Calluna inventering Calluna klass Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Naturvärde Biotopskydd 5

7 Resultat, tabell med naturvärdesklassade områden Tabellen visar ID-nr, naturtyp, areal och naturvärdesklass för naturvärdesklassade områden vid Östra Frölunda. ID-nummer Naturtyp Areal (ha) Klass 1 Trädbevuxen myr 1,1 3 2 Lövträd 0,1 3 3 Granskogsbrant 0,1 3 4 Trädbevuxen myr 1,7 3 5 Tallmosse 2, Barrsumpskog 8,3 3 9 Öppen myr 10, Grov ek 0, Lövskog 0, Sjö 0, Sumpskog 0, Öppen myr 1, Bäck 6, Brant 4, Öppen myr 6, Sjö 8, Bäck 1, Barrblandskog 1, Sjö 1, Trädbevuxen myr 1, Trädbevuxen myr 1, Sjö 1, Trädbevuxen myr 0, Brant 1, Brant 3,0 1 6

8 ID-nummer Naturtyp Areal (ha) Klass 41 Trädbevuxen myr 9, Trädbevuxen myr 2, Trädbevuxen myr 9, Sjö 2, Trädbevuxen myr 2, Trädbevuxen myr 4, Trädbevuxen myr 1, Trädbevuxen myr 6, Trädbevuxen myr 5, Barrsumpskog 5, Brant 0, Sjö 10, Brant 1,43 2 7

9 Områdesbeskrivningar för naturvärdesklassade områden vid Östra Frölunda 1. Myr Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. Området är en tallbevuxen myr med senvuxna tallar glest spritt över myren. Enstaka av tallarna är mer plattade och visar tecken på högre ålder. I buskskiktet växer tall allmänt och i fältskiktet växer tuvull och myrlilja rikligt. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 2. Lövträd Naturvärdesklass 3 a är knutna till att det i området är ovanligt med ädellövträd och att dessa i ett framtidsperspektiv kan bli värdefulla för t.ex. insektlivet. Området består av en samling lövträd som växer i en slänt. Här växer ek med stamdiametern 4-5 dm och de är något senvuxna och har halvvida kronor. I området växer även enstaka en, rönn och oxel med diametern 3 dm. Känsligt för direkt fysisk påverkan. 3 Granskogsbrant Naturvärdesklass 3 Naturvärde a är knutna till en hög och jämn luftfuktighet samt jämn tillgång på fuktig död ved. I området finner man signalarten kornknutsmossa som signalerar om miljöer med konstant hög fuktighet och höga naturvärde. Området har en rik mossflora. Området är en mindre brant som sluttar mot väster och som bitvis har lodytor. Mosstäckta stenblock förekommer allmänt i området. Nedanför berget rinner ett skogsdike och som är omgiven av fuktigare mark. Trädskiktet är ungt och består av gran

10 med stamdiametern 0,5-2 dm och även björk med samma diameter förekommer glest. Fältskiktet är glest och arter som förekommer är t.ex. blåbär och träjon. Vattnet sipprar nedför bergets lodytor och mossor förekommer rikligt i den fuktiga miljön både på berg och block. Här finner man arter som västlig hakmossa, vågig sidenmossa, stor revmossa långfliksmossa och signalarten kornknutsmossa. Död ved förekommer glest som enstaka låga och som gamla stubbar. Området är känsligt för ingrepp som stör dess luftfuktighet som avverkning i eller i anslutning till området. Området ligger nära planerad väg och kan delvis störas av ett vägbygge. 4. Tallmosse Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. Området är en tämligen stor mosse bevuxen med tall. Tallarna har en stamdiameter på 0,5-1 dm och de är senvuxna. En viss kontinuitet finns i trädskiktet då vissa av tallarna är gamla och krokiga. I buskskiktet växer tall rikligt och i fältskiktet dominerar tuvull. Död ved förekommer som enstaka död tall. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 5 Tallmosse Naturvärdesklass 3 Naturvärde a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden eller kommer att få inom överskådlig tid. Myren är viktig för t.ex. fågel- och insektsliv. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området är en Tallmosse som ger ett visst intryck av naturlighet även om diken förekommer i området. Trädskiktet domineras av tall med stamdiametern 0,5-2 dm och de är allmänt något senvuxna. Det förekommer även ett glest inslag av mer plattade tallar som är lite äldre. I området växer även björk med stamdiametern 1-2 dm glest. Buskar förekommer tämligen rikligt och där dominerar björk och tall. I fältskiktet är arter som ljung och tuvull karaktärsgivande. I bottenskiktet växer vitmossor rikligt. Död ved förekommer glest i området. 9

11 Området påverkas negativt av påverkan på hydrologin och avverkning. Breddning av vägen bör första han göras på den sida som vetter från myren. Om den breddas mot myren bör försiktighet vidtas för att minimera påverkan. 8. Gransumpskog Naturvärdesklass 3 Områdets naturvärden är knutna till den höga luftfuktigheten och en viss skoglig kontinuitet som gynnar kryptogamer. finns även knutna till den döda veden som är bra substrat för kryptogamer. Området är en fuktig skog som är dominerad av något senvuxen gran med stamdiametern 1-4 dm. I vissa partier växer tall rikligt och dessa partier är mer öppna. Även yngre björk förekommer spritt i skogen. Död ved förekommer allmänt som stående död ved och även lågor i olik ålder förekommer. Den döda veden är tämligen klen. Bottenskiktet är rikligt och här växer arter som stor revmossa, västlig hakmossa och vågig sidenmossa. Området är känsligt för fysisk påverkan och om närliggande områden huggs så att luftfuktigheten påverkas. 9. Öppen myr Naturvärdesklass 2 Myrens naturvärden är knutna till ett stort ofta öppet våtmarksområde som kan hysa ett rikt insekts-och fågelliv. Den öppna myren skapar heterogenitet i landskapet och skapar förutsättningar för en större biologisk mångfald. Området är en stor öppen mosse med inslag av mindre skogspartier. Tall är det dominerande trädslaget på myren både ute på den och i de mer tätt bevuxna delarna. De förekommer glest på myren och tätare vid kanterna och på de små trädöarna. Tallarna är ofta senvuxna och ibland knotiga och har en diameter på 0,5-2 dm. De äldsta tallarna växer ute på myren. Även gran och björk förekommer glest och de har en diameter på 1-3 dm. I buskskiktet växer tall allmänt och i fältsiktet växer tuvull rikligt tillsammans med arter som myrlilja, pors, ljung, tranbär och kråkbär. Död ved förekommer glest som stående död ved. Dikningar förekommer på flera ställen rakt över mossen, dessa är dock ganska igenvuxna av vitmossa. 10

12 Området är känsligt för fysisk påverkan som t.ex. dränering vid vägbyggen, En exploatering kan även störa fågellivet. 10. Grov ek Naturvärdesklass 3 Grova ädellövträd är en brist i landskapet och i närmiljön och bör därför värnas om Objektet är en vidkronig ek med stamdiametern 8 dm. Kring eken växer yngre gran och på den skuggade stammen växer rikligt med mossan cypressfläta. Känslig för direkt fysisk påverkan. 11. Lövskog med grova ädellövträd Naturvärdesklass 2 Områdets naturvärden är främst knutna till inslaget av grova ädellövträd av ek som har håligheter och det finns även grov död ved efter ek. Detta gynnar insektslivet. Död ved förekommer även som ved i hassel och som klenare lågor vilket stärker naturvärdena. Tämligen grova lövträd skapar en gynnsam miljö för fågel med t.ex. asp som kan fungera som boträd. Lövträd och grova sådana är en brist i området. På en höjd ligger ett lövrikt område med inslag av block och välskuggad mark. Inom området växer en rad olika trädslag som ek, gran, bok, asp och björk. Tämligen grova träd med en diameter på 4-8 dm. De grövsta träden är ekar. I buskskiktet växer hassel allmänt och i vissa hasselbuketter förekommer död ved allmänt. Fältskiktet är glest och här växer arter som kruståtel och blåbär. Död ved förekommer allmänt och består av döda lövträd med diametern 1-3 dm. I området finns också några grova lågor och stående träd av ek med diametern 5-7 dm. I någon av de äldre ekarna förekommer håligheter och spår av insektsgnag. Fågellivet kan eventuellt störas vid exploatering. I övrigt är det fysisk påverkan som kan göra så att gamla värdefulla träd och död ved tas bort. 12. Tjärn Naturvärdesklass 2 Öppet vatten som bidrar till heterogeniteten och som gynnat fågelliv och insektsliv. Lokalen lämplig för vattenanknuten fågel. 11

13 Området är en liten tjärn med stora delar öppet vatten med öppen mark närmast. I kanterna växer några senvuxna tallar glest spritt. I buskskiktet växer pors och tall och gran glest. Kring vattnet finns ett välutvecklat gungfly och här växer arter som starr och tuvull tillsammans med vitmossor. I tjärnen växer näckrosor glest. Fågelliv med t.ex. smålom. 13. Sumpskog Naturvärdesklass 3 De främsta naturvärdena är knutna till den tämligen stora förekomsten av död ved som gynnar t.ex. insektlivet och lavar. Den fuktiga miljön med hög luftfuktighet skapar en stabil miljö för fuktkrävande arter. Området ligger i en svacka mellan höjder. Trädskiktet domineras av tallar som har en diameter på 1-2,5 dm, ofta har de något plattade kronor och är krokiga. Även björk och gran förekommer i området. I buskskiktet växer senvuxen gran allmänt. I fältskiktet dominerar tuvull med inslag av lingon och tranbär. Död ved förekommer tämligen rikligt främst som stående träd med viss spridning i ålder. 14. Öppen våtmark Naturvärdesklass 3 Områdets naturvärden är knutna till den öppna och solexponerade marken med ett inslag av ett öppet vatten i form av en bäck. Här finns förutsättningar för ett rikt insektsliv knutet till både land och vatten. Området är en gynnsam lokal för födosökande fåglar. Området är en öppen våtmark i en svacka mellan höjder. Området verkar opåverkat av diken och en bäck rinner genom området. I kanterna växer enstaka senvuxen, klen tall och i det glesa buskskiktet växer även där tall. I fältskiktet dominerar tuvull med inslag av arter som starr och tranbär. Området kan skadas av dikningar och direkt fysisk påverkan som t.ex. vägbyggen. 12

14 15. Vattendrag från Rullesjön Naturvärdesklass 2 Ett stort vattendrag har stora naturvärden och den snabba vattenhastigheten syresätter vattnet och ger ett grovt bottensubstrat som är gynnsamt för många vattenlevande insekter. Vattendraget är också bra livsmiljö för fisk. Från Rullesjön rinner ett större vattendrag som bitvis följer mindre vägar söderut och som passerar flera myrar. Vattnet är omväxlande lugnt och strömmande för att i söder öka i strömhastighet. Bottensubstratet är grovt och block förekommer allmänt till rikligt. Längs vattendraget växer ofta granskog med visst lövinslag. Bredden varierar från ca 2-4 meter. Objektet är främst känsligt för fysisk påverkan och grumling av vattnet vid t.ex. vägbyggen. 20. Bergbrant intill Rullesjön Naturvärdesklass 2 Mäktig brant i anslutning till sjön. Bergväggen är till stora delar täckt skorplavar men här finns även tuschlav, navellav och olika bägarlavar. En liten skogsbilväg löper längs nästan hela branten. Branten är mer exponerad och har en flora som gynnas av den torrare miljön än branterna runt Furuberget som ligger mer skyddat. I trädskiktet förekommer en del asp och även enstaka ek och rönn, men gran dominerar. I fältskiktet växer stensöta och hultbräken. Fågellivet inom området kan ha värden som störs av en exploatering 21. Öppen myr Naturvärdesklass 2 Myrens naturvärden är knutna till ett stort, ofta öppet våtmarksområde som kan hysa ett rikt- insekts- och fågelliv. Den öppna myren skapar heterogenitet i landskapet och skapar förutsättningar för en större biologisk mångfald. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området är en stor öppen myr med en bäck som rinner genom våtmarken. Träd sakna s i princip på myren men i kanterna förekommer klen med senvuxen tall och björk med 13

15 diametern 0,5-1 dm. buskar av björk och tall växer i kanterna. I fältskiktet växer starrarter och pors allmänt. I nordost ligger ett större öppet vatten. Området är känsligt för fysisk påverkan som t.ex. dränering vid vägbyggen, En exploatering kan även störa fågellivet. 22. Hallesjön Naturvärdesklass 2 Sjöns naturvärden är knutna till att sjön skapar heterogenitet och ökad biologisk mångfald i skogslandskapet. Sjön ger livsutrymme för vattenlevande organismer och gynnar fågellivet. Hallessjön är en näringsfattig sjö som ligger belägen mellan branta sluttningar. Kring sjön växer granskog med inslag av björk. Stränderna är blockiga. I vattnet växer små bestånd av vass och starr och i vattnet förekommer näckrosor. Fågellivet kan störas av en exploatering. 23. Liten skogsbäck Naturvärdesklass 3 Bäcken skapar heterogenitet i skogslandskapet och ger livsmiljöer för t.ex. vattenlevande insekter. Området är en mindre bäck som i stort har ett naturligt slingrande lopp men delvis är dikat. Bäcken är ofta skuggad men solexponerad då den rinner nära skogsvägarna. Bäcken har en bredd på ca 0,5 m och bottensubstratet är grovt. Området är känsligt för fysisk påverkan t.ex. vägbyggen. 24 Barrblandskog Naturvärdesklass 3 Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Ett bestånd med något äldre barrblandskog söder om vägen. I kanten finns inslag av asp och ett visst inslag av död ved förekommer. 14

16 Grandominerad barrblandskog med litet inslag av asp. Ett visst inslag av död ved förekommer. I buskskiktet förekommer gran och enstaka hassel. I fälstskiktet växer blåbärsris och majbräken. Fältskiktet är glest och marken är täckt av mossa. Låg känslighet. 25 Kvarnsjön Naturvärdesklass 2 Näringsfattig klarvattensjö som kan vara lämplig för smålom att häcka i. Stränderna består av myrkomplex och är flacka. De är uppbyggda av vitmossor och längre in finns små örter. I kanterna förekommer döda träd, främst björk, björk och tall. Näringsfattig klarvattensjö med glesa bestånd av näckrosor och säv. Iden omges av flacka stränder med vitmossa i bottenskiktet och förekomst av dystarr, rosling, myrlilja och pors längre in. I kanterna förekommer björk och tall. Sjön ligger drygt 300 meter från närmaste vindkraftverk och har samband med andra små sjöar där fiskevatten/häckningssjöar finns för både små- och storlom. Sambandet bryts dock inte av vindkraftverken i området. 26 Myr med liten göl i mitten Naturvärdesklass 2 Liten myrmark med öppet vatten i mitten. Gott inslag av död ved: björk, tall och gran. Enstaka äldre tallar förekommer också i kanterna av myren. Myren bildar tillsammans med andra våtmarker viktiga miljöer för b.la. skogshöns. Myrmark som ligger i nära anslutning till den större Järpamossen och nära flera små våtmarker och gölar. Detta skapar ett samband av våtmarker som kan vara viktigt för skogshöns. I den aktuella myrmarken finns centralt en öppen vattenyta på uppskattningsvis ett halvt hektar. Omkring den finns sanka partier bevuxna av gräsull, och tuvstarr. Fågellivet kan påverkas negativt av en exploatering. 15

17 27 Delvis trädbevuxen myr Naturvärdesklass 3 Området kan vara intressant för skogshöns. Ytan är delvis öppen och det förekommer äldre tallar i kanterna. Delvis trädbevuxen myr, dikad i kanterna. I de öppna partierna dominerar vitmossor och starr. Området ligger cirka 300 hundra meter från vkv 16 och 17 vilket kan orsaka störning för orre och tjäder.28. Tjärn, Svärta Naturvärdesklass 2 Det öppna vattnet skapar heterogenitet i skogslandskapet och ökar den biologiska mångfalden. Förutom att vara dricksvatten för vilt ger tjärnen livsmiljöer för vattenlevande insekter och gynnar fågellivet. Området är en tjärn med en stor öppen vattenspegel. I öster och väst omges tjärnen av branta sluttningar. Kring tjärnen sträcker sig en bård av öppen mark som breddar ut sig i söder. På den öppna myrmarken växer arter som starr, myrlilja och pors. I vattnet växer näckrosor. Vid stranden står några torrträd av tall. I anslutning till tjärnen finns bäckar som är dikade. Känslig för fysisk påverkan och fågellivet kan störas vid en exploatering. 38. Våtmark Naturvärdesklass 3 Liten våtmark med vitmossor i bottenskiktet och förekomst av död ved. Liten våtmark med vitmossor i bottenskiktet och halvgräs som dystarr och säv. I kanterna finns en del träd, främst björk, varav ganska stor andel är döda. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området ligger cirka 300 hundra meter från vkv 1 vilket kan orsaka störning för fågellivet. 16

18 39. Brant Naturvärdesklass 2 Brant som i södra delen kan vara värdefulla för fågellivet lodytor. I branten finns en kontinuitet av död ved och det finns gott om mossor. Det förekommer signalarter bland mossorna som vågig sidenmossa och långfliksmossa som båda indikerar miljöer med hög luftfuktighet och ett gynnsamt mikroklimat. Brant som är vänd mot söder och kan ha värden för fågellivet. God tillgång av död ved i branten som till stor del är mossbevuxen med t.ex. långfliksmossa och vågig sidenmossa. Branten kan ha ett fågelliv som kan påverkas negativt av en exploatering. 40. Brant Naturvärdesklass 1 Dubbelsidiga branter på upp mot 30 meter med stora delar av klippväggen är täckt av mossor. Vågig sidenmossa, mörk husmossa och stor revmossa noterades. Dessa arter är signalarter och indikerar ostörda miljöer med hög luftfuktighet. I sydvästra Sverige är indikatorvärdet dock ganska lågt. Det finns också gott om död ved upp mot 50 % av vedförrådet består av döda träd. Bland träden dominerar gran. Inslaget av död ved är stort upp till 50 % av virkesvolymen på sina ställen. I fältskiktet fanns mycket ormbunkar som stenbräken, bergrör och marken är mossklädd. På klippväggarna noterades flera signalarter och nedanför branten dominerar vanliga mossor som husmossa, kammossa och olika kvastmossor. Området är känsligt för störning som avverkning. 41. Myr Naturvärdesklass 2 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området är en större myr där viss dikesverksamhet förekommit men som nu är igensatta av vitmossa. Träd förekommer rikligt till allmänt spritt över myren och domineras av tall. Tallarna är senvuxna och ofta plattade och har en diameter på 0,5-1 dm. Enstaka tallar är starkt ihoptryckta och äldre. I buskskiktet växer tall allmänt och i fältskiktet dominerar tuvull som växer tillsammans med arter som kråkbär och ljung. Död ved förekommer glest som stående döda träd. 17

19 Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 42. Myr Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. Området är en mindre myr där ett dikat vattendrag rinner i kanten. Träd förekommer rikligt till allmänt spritt över myren och domineras av tall. Tallarna är senvuxna och ofta plattade och har en diameter på 0,5-1 dm. Enstaka tallar är starkt ihoptryckta och äldre. I buskskiktet växer tall allmänt och i fältskiktet dominerar tuvull som växer tillsammans med arter som kråkbär och ljung. Död ved förekommer glest som stående döda träd. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 43. Myr och barrsumpskog Naturvärdesklass 3 Naturvärde a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. På myren finns förutsättningar för en gynnsam miljö för fåglar och insekter. I tätare delar är luftfuktigheten hög vilket gynnar t.ex. kryptogamer. Stora delar av området består av myrmark bevuxen med tall och mindre områden med något torrare mark där trädskiktet är tätare. På flera ställen på myren finns diken. På myren växer senvuxen tall allmänt till rikligt. De är senvuxna och några är kraftigt plattade och visar på hög ålder. På torrare mark är tallen grövre och har en diameter på 2-3 dm. Det förekommer även mindre delar där gran är ett vanligt inslag. Buskskiktet domineras av tall och i fältskiktet växer arter som tuvull, myrlilja och kråkbär. Död ved förekommer glest som stående torrträd. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. 18

20 44. Älingasjön Naturvärdesklass 2 Klarvattensjö omgiven av låglänta myrar med värden för fågellivet. I kanterna finns förekomst av döda björkar och gamla tallar med plattade kronor. Sjön kan vara lämplig häckningsbiotop för storlom och för födosök för smålom. Sjö omgiven av flacka myrpartier. Låga halvgräs och mytliljor växer på stränderna. I kanterna förekommer björk, sälg och tall. Området ligger cirka 300 hundra meter från vkv 1 vilket kan orsaka störning för fågellivet. 45. Våtmark intill Älingasjön Naturvärdesklass 2 Älingasjön övergår i öster i myrmark med vitmossor i bottenskiktet och små halvgräs och örter som rosling och myrlilja i fältskiktet. Området har värden för skogshöns och för andra fåglar samt för insektslivet som gynnas av den öppna och solbelysta miljön med varierat fältskikt. Sjön övergår i myr med vitmossor i bottenskiktet och bestånd av myrlilja och dystarr i fältskiktet. Andra småörter och ris förekommer också som rosling, vattenklöver och tranbär. I buskskiktet förekommer pors och in mot kanterna finns björk (med inslag av döda träd) och tall. Området ligger cirka 300 hundra meter från vkv 1 vilket kan orsaka störning för fågellivet. 46. Tallmosse Naturvärdesklass 2 Tallmosse med gamla tallar. Ganska gott om död ved. Tjäder flög upp. Tallmosse med vitmossa, tranbär, ljung och blåbär i fältskiktet. Äldre träd förekommer särskilt i södra delen. En tjäder flög upp vid besöket. 19

21 Området ligger cirka 400 hundra meter från vkv 6 som därmed bara utgör en svag påverkan på området. 47. Trädbevuxen Myr Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där äldre tallar har framtidsvärden. Den döda veden gynnar insektslivet. Området är en myr med ofta tätt trädskikt men med variation av öppnare delar. Trädskiktet domineras av tall med viss olik ålder. Träden har en diameter på 1-2 dm och några är lite plattade och krokiga. Även gran och björk med klenare diameter förekommer i området. I buskskiktet växer gran och tal allmänt och i fältskiktet finner man arter som tuvull, myrlilja och ljung. Död ved förekommer tämligen allmänt som klenare björkar. Området känns relativt orört och är ej dikat. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. 48. Myr Naturvärdesklass 3 Myren har framtidsvärden knutna till tallarna. Myren är viktig för fågellivet. Området är en myr som delvis är öppen och delvis tätare bevuxen med tall. Trädskiktet är relativt likåldrigt men här och var förekommer äldre och mer senvuxna tallar. Buskar av tall förekommer allmänt spritt. Död ved förekommer glest som stående döda träd men har olik ålder. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 49. Myr Naturvärdesklass 3 a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Myren är viktig för fågellivet. 20

22 Området är en trädbevuxen myr som är varierad lite torrare och blötare. Tall är dominerande och har en diameter på 0,5-2 dm där de grövre växer på något torrare mark. Tallarna är något senvuxna och plattade. I buskskiktet växer tallar allmänt och i fältskiktet är arter som tuvull och ljung vanliga. Död ved förekommer glest spritt av stående ved i olik ålder. Området är känsligt för fysisk påverkan och dränering vid t.ex. vägbyggen. Fågellivet kan störas vid en exploatering. 50. Tallsumpskog Naturvärdesklass 3 Naturvärde a är knutna till en viss skoglig kontinuitet där gamla tallar har naturvärden. Den döda veden är bra substrat för kryptogamer och gynnar insektslivet. Området är en tallsumpskog med ett flerskiktat trädskikt där tallarna mäter 0,5-2 dm i diameter. Klenare träd av gran och björk växer i området. Tallarna är senvuxna och har plattade kronor. I buskskiktet växer senvuxen gran och tall allmänt. Stående död ved i olik nedbrytningsstadier förekommer allmänt. Området är känsligt för fysisk påverkan. 51. Brant och gransumpskog Naturvärdesklass 2 Naturvärde a är knutna till en skoglig kontinuitet och hög luftfuktighet samt död ved i olika nedbrytningsstadier. I området finner man signalarten kornknutsmossa som signalerar om miljöer med konstant hög fuktighet och höga naturvärde. Även signalarten fällmossa förekommer och den signalerar även den om höga naturvärden. Projekt RBD0013 AEI Östra Frölunda juni 2011 Området är en brant med en gransumpskog liggande strax nedanför branten. Trädskiktet har viss flerskiktning och domineras av gran med diametern 1-3 dm. Granarna är något senvuxna. I buskskiktet växer enstaka gran och i fältskiktet dominerar blåbär. Bottenskiktet är rikligt och på block växer rikligt med mossor som västlig hakmossa, vågig sidenmossa, och stor revmossa. Död ved förekommer allmänt och finns i en viss skillnad i nedbrytningsstadier. På lågor finner man signalarten kornknutsmossa och på block fällmossa. 21

23 Området är känsligt för ingrepp som stör dess luftfuktighet som avverkning i eller i anslutning till området. 52. Rullesjön Naturvärdesklass 2 Näringsfattig klarvattensjö där storlom häckar enligt uppgift. Sjön bedöms också med sina flacka stränder och ostörda läge som lämplig för storlom. Runt Rullesjön finns ett smalt zon med gräs, starr och pors. På några ställen övergår sjön i gungflyn och kärr innan fastmarksstranden tar vid. Här växer myrlilja, klockljung och dystarr tillsammans med pors, lågvuxna tallar och enstaka björkar. Skogen närmast sjön består av en smal ridå av lövträd som domineras av glasbjörk. I sjön finns glesa bestånd säv och starr, särskilt i norra och södra delen. Det finns också spridda näckrosor och annan flytbladsvegetation. Lommens flygväg ner till vitasjön och andra fisksjöar hamnar ca m från planerade vindkraftverk och bör inte störa dess fiskemöjligheter. Rullesjön ligger intill en bergvägg som bedöms ha värden för fågellivet. 53 Brant Naturvärdesklass 2 Sydvästvänd brant, glest bevuxen av gran och björk. Viss förekomst av död ved. Sydvästvänd brant med glest bevuxen med barrblandskog. Viss förekomst av död ved finns. 22

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Att: Bill Ericsson Linköpings kommun Teknik- och samhällsbyggnadsnämden Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Linköpings kommun Allmänekologisk inventering Sammanfattning Allmänekologisk inventering

Läs mer

Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010

Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010 Beställare: Norrköpings kommun Josef Erixon Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och syfte... 4 3. Metodik...

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Naturinventering och naturvärdesbedömning av Bollebygds kommuns skogar

Naturinventering och naturvärdesbedömning av Bollebygds kommuns skogar Naturinventering och naturvärdesbedömning av Bollebygds kommuns skogar 2006 Omslagsbilder: Lunglav (uppe till vänster), havstulpanlav (uppe till höger), kattfotslav (nere till vänster) och hållav (nere

Läs mer

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården 281. Blandlövhage vid Sånnarp Jäla 3 073 71 7,9 38 Blandlövhage av asp-björktyp Allmän beskrivning: Objektet ligger i norra änden av ett område som betas av nötkreatur. Resterande delar av betesmarken

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar

Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar Porsamossen 25,1 4 1 Lövsumpskog, myrholmar Porsamossen är ett våtmarkskomplex ca 0,5 km norr om Björsjön. I områdets sydöstra del har en lövsumpskog utvecklats med företrödesvis björk i trädskiktet men

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05 NATURVÄRDES INVENTERING BURÅSEN DALSEDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 20131105 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2011 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Huskvarnabergen 1 Huskvarnabergens NR södra branten Nyckelbiotop kl 1 Området består av ekdominerad skog i kraftig sluttning och i bergbranter. Längst

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

LIS Boende och motstående intressen

LIS Boende och motstående intressen LIS Boende och motstående intressen LIS-område 1 Västra Kikkejaur Fornlämningar Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Husgrund, historisk Övrig kulturhistorisk lämning tid (2st) Härd (4st) Fast fornlämning

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE0810399 Bevarandeplan Vojmsjölandet SE0810399 Namn: Vojmsjölandet Sitecode: SE0810399 Områdestyp: SCI Area: 4872,6 ha Kommun: Vilhelmina Karta: Dikanäs 23 G, ekonomiska kartan 23 G 0-1 e-f och 2-3 e-f Koordinat:

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun

Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun Furuby Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun Bilaga 5 - Fågel- och naturvärdesinventering 2011 12 Februari 2015 Samrådsunderlag Inventering och bedömning av

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Åtaganden Hänsyn till Natura 2000-område och naturreservat

Åtaganden Hänsyn till Natura 2000-område och naturreservat Åtaganden Länsstyrelsen har begärt ett förtydligande om vilka åtaganden som Jämtkraft elnät kommer att ta på sig att göra vid anläggning av den nya kraftledningen. Utföra arbeten på tjälad mark I bilaga

Läs mer

Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken

Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB. 2015-09-17 Påverkan på naturvärdesobjekt vid omdragning av Hållsdammsbäcken Den nya sträckningen av Hållsdammsbäcken kommer att påverka naturvärdesobjekt A1,

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad art och naturvårdsart...

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser

Guide till tystnaden. Naturlig kraft och tankepauser UPPTÄCK TYSTA PLATSER I SUNDBYBERG Guide till tystnaden Det här är en guide för dig som enkelt vill ta en promenad till en rofylld och tyst plats i naturen. Sundbybergs stad har valt ut fem natursköna,

Läs mer

Naturinventering av Wijk Oppgård

Naturinventering av Wijk Oppgård Naturinventering av Wijk Oppgård Naturföretaget 2013 Inventering och rapport: Karolin Ring Foto: Karolin Ring Layout och kartor: Karolin Ring Redigering: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget,

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013

Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013 Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013 Rapport 2014-01-14 för E.ON Elnät Sverige AB Pelagia Miljökonsult AB Adress:

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

Brun gräsfjäril (Coenonympa hero), Värmlands landskapsfjäril. Naturområden områdesbeskrivningar

Brun gräsfjäril (Coenonympa hero), Värmlands landskapsfjäril. Naturområden områdesbeskrivningar Brun gräsfjäril (Coenonympa hero), Värmlands landskapsfjäril Naturområden områdesbeskrivningar Naturområden - områdesbeskrivningar 1. Gullrosas berg...6 2. Järnskogsfjället...8 3. Norra Lian...11 4. Skutan...13

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Framsidesbild: Brunnsbo äng, Foto: Miljö- och byggnadskontoret, Skara kommun

Framsidesbild: Brunnsbo äng, Foto: Miljö- och byggnadskontoret, Skara kommun Projektledare: Lennart Kjellberg Skara kommun Mats Rydgård Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rapportförfattare: Camilla Finsberg Pro Natura, Göteborg Framsidesbild: Brunnsbo äng, Foto: Miljö- och byggnadskontoret,

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Naturvårdsprogram för Tidaholms kommun

Naturvårdsprogram för Tidaholms kommun NATURVÅRDSPROGRAM 2010 2014 Objektskatalog 1 Naturvårdsprogram för Tidaholms kommun Text: Naturvårdsprogrammets programdel och objektskatalog har upprättats av Lars-Göran Lindgren. Layout och redigering:

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

4211 Ljustjärnen. 0ha Nedanför fjällnära gräns. 133 ha

4211 Ljustjärnen. 0ha Nedanför fjällnära gräns. 133 ha 4211 Ljustjärnen Kommun Smedjebacken Totalareal 177 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 155 ha Objektskategori U1 Areal vatten 22 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 133 ha Ovanför fjällnära

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 NATURCENTRUM AB NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 2014-09-10 Naturvärdesinventering Naturcentrum AB har, på uppdrag av Ramböll, genomfört inventeringar av naturvärden

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15

Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15 Grap Naturvärdesinventering inför detaljplan för Smedsmora 1:13 och 1:15 Tommy Lundberg Cecilia Sköld Geosigma 2012-10-11 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Tommy Lundberg Uppdragsnr: Grap nr:

Läs mer

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Linda Andersson och Cecilia Nilsson Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del

Läs mer

NATURVÅRDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN

NATURVÅRDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN ANTAGANDEHANDLING 2002-11-28 NATURVÅRDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Del 2 OBJEKTSDEL MED OMRÅDESBESKRIVNINGAR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Inledning 1 2. Läsanvisningar till

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Fageruddsåsen SE0210253

Fageruddsåsen SE0210253 Bevarandeplan för Natura 2000-område Fageruddsåsen SE0210253 enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Regeringsgodkänd December 1998 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen

Läs mer

Bilaga 1. På kartan är: lokaler för skyddsvärda träd undersökningslokaler i rinnande vatten skyddsvärda sjöar och småvatten. Utsikt från Prässebergen

Bilaga 1. På kartan är: lokaler för skyddsvärda träd undersökningslokaler i rinnande vatten skyddsvärda sjöar och småvatten. Utsikt från Prässebergen Bilaga 1. Lista över naturvårdsobjekt samt över lokaler med hotade och eller sällsynta arter, dessutom skyddsvärda träd och undersökningslokaler i rinnande vatten. På kartan är: objekten lokaler för hotade

Läs mer

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft SAMRÅDSFÖRSLAG Del 2: Planförslag Tematiskt tillägg tillöversiktsplanen gällande vindkraft- SAMRÅD 1 Innehåll

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson

RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Pär Eriksson PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy 2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer