Naturinventering inför vindkraftpark i Laxåskogen. Askersunds och Laxå kommun

Transkript

1 Naturinventering inför vindkraftpark i Laxåskogen Askersunds och

2 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund Uppdrag och syfte Allmän beskrivning av området 4 3. Metod Naturvärdesinventering 4 4. Resultat och slutsatser Naturvärdesinventering Skyddade arter Planerat naturreservat 7 5. Referenser 10 Bilaga 1. Naturvärdesklassade ytor och punktobjekt 11 Bilaga 2. Kartor över naturvärden och hänsynsobjekt 13 Bilaga 3. Objektkatalog naturinventering 17 Bilaga 4. Hänsynsobjekt 24 Bilaga 5. Metod för allmän ekologisk inventering 27 Bilaga 6. Förstudie 29 Rapporten bör citeras som: Le Moine, R & Lundberg, J Naturinventering inför vindkraftpark i Laxåskogen, Askersunds och. Calluna AB. I löpande text: (Le Moine, R & Lundberg, J. 2013) Projektets organisation: Robert Björklind (projektledare), Rebecka Le Moine (fältarbete och rapport), Johanna Lundberg (fältarbete, rapport, kartor), Christoph Kircher och Anna Jangius (GIS och kartor),robert Björklind (kvalitetsgranskning). Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind, robert.bjorklind@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0025 Breberg vindkraftpark 2012 Omslagsbild tagen av Rebecka Le Moine Beställare: VKS, Ann-Sofie Laurin Strandvägen Motala Datum rapport:

3 1. Sammanfattning Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en naturinventering i ett område i Askersunds och. För att på ett tidigt stadie undvika konflikter så långt som möjligt gjordes en förstudie, se bilaga 6. I området planeras 21 verk. I uppdraget ingick att utföra en naturinventering för att kartlägga naturvärdesintressanta områden där vindkraftverken planeras. I bilaga 1, redovisas naturvärdesklassade områden och punktobjekt. Här presenteras även eventuella konsekvenser och åtgärdsförslag för de områden som ligger inom det området som har angetts som etableringsyta för planerade verk och de som ligger inom vägbufferten på totalt 40 m. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. Det planerade vindkraftsområdet ligger inom ett större område som utpekats som vargrevir. Tiveden vargrevir. Vargarna i området utmärker sig särskilt då de har flyttats till området av Naturvårdsverket och var en del av ett regeringsuppdrag att förstärka den Skandinaviska vargstammens genetik. Naturvärdena inom det inventerade området är i stort begränsade. Om hänsyn tas bör flertalet av de registrerade naturvärdena kunna sparas. Inga lämpliga biotoper för hasselmus kunde registreras inom utbredningsområdet. Däremot finns det lämpliga biotoper för både åkergroda och vanlig groda, vilka är noterade och inkluderade antingen i naturvärdesklassade objekt eller hänsynsobjekt. Sammanlagt klassades 20 objekt, varav ett fick klassningen 2, högt naturvärde. Övriga 19 fick klassningen 3, naturvärde. Dessutom registrerades 40 hänsynsobjekt, vilka idag inte uppnår till en naturvärdesklassning men kan utvecklas till viktiga biotoper om de sparas. Det finns relativt mycket mossar och fuktiga partier inom utredningsområdet, som är opåverkade av mänsklig aktivitet och därmed ofta uppnår en klass 3 naturvärde. För att undvika konflikter bör verken inte anläggas i direkt närhet till några våtare partier eller mossar. Kring 13 av de 21 vindkraftverken har naturvärden inom den inventerade ytan identifierats. I samtliga av fallen kan konflikt avvärjas genom de förflyttningar av verk och vägar som gjorts för att undvika negativ påverkan. De tämligen få konflikterna med placeringen av vindkraftverken kan delvis förklaras av att en förstudie har gjorts i området innan verkens placering fastslogs, se bilaga 6. 3

4 2. Bakgrund 2.1 Uppdrag och syfte Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en naturinventering i ett område vid Breberg i Askersunds och. För att undvika konflikter så långt som möjligt gjordes en förstudie, se bilaga 6. I området planeras 21 verk. I uppdraget ingick att utföra en naturinventering för att kartlägga naturvärdesintressanta områden där vindkraftverken planeras. I bilaga 1, redovisas naturvärdesklassade områden och punktobjekt. Här presenteras även eventuella konsekvenser och åtgärdsförslag för de områden som ligger inom det området som har ritats som etableringsyta för planerade verk och de som ligger inom vägbufferten på totalt 40 m. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. 2.2 Allmän beskrivning av området Området som planeras för en vindkraftpark är ett stort sammanhängande skogsområde beläget i de södra delarna av, och ett verk tillhör Askersunds kommun. Området för den planerade vindkraftparken är övervägande produktionspräglat och skogen domineras av yngre skogar med begränsade naturvärden. Skogen är starkt dominerad av barrskog, med tall som det vanligaste trädslaget. Tallskogar växer både i våtare marker och på bergig mark. Våtare skogsområden förekommer främst i de norra delarna med minskande frekvens söder ut. De våta skogsområdena domineras av björk och klibbal som är något senvuxna, men som idag har begränsade naturvärden. Dessa områden är dock ofta opåverkade eller lite påverkade av dikning och har framtida potential att få högre värden. Större inslag av gran förekommer i området. Lövinslaget i området är starkt begränsat och består främst av yngre björk insprängt i främst fuktiga skogsområden. Föreslagna verk är generellt placerade i yngre till medelålders skog och på hyggen. Ibland sammanfaller inventeringsområdets radie på 100 m med våtmarksområden och sumpskogar. Inga riksintressen för naturvård, naturreservat, eller Natura 2000-områden finns inom utredningsområdet. Två naturreservat finns inom en radie på 4 km från utredningsområdet. Rockebo naturreservat ligger 2,5 km söder om utredningsområdet och är även ett natura 2000-område. 3,5 km nordöst ligger Myggedals naturreservat. Inga av dessa områden kommer i konflikt med naturvärdesinventeringens registrerade värden. 3. Metod 3.1 Naturvärdesinventering Metoden allmänekologisk inventering (AEI) har använts för att identifiera värdefull natur i området, för fördjupad metodbeskrivning se bilaga 4. Områdena har klassats i tre steg: mycket högt naturvärde (klass 1), högt naturvärde (klass 2), naturvärde (klass 3). Varje klass representerar en färg på kartorna och färgsättningen följer Naturvårdsverkets standard med rött för klass 1, gult för klass 2 och grönt för klass 3. De områden som bedömdes intressanta men ändå inte når upp till lägsta klassningen identifierades som hänsynsobjekt. Dessa har potential att utveckla högre naturvärden i framtiden om de sparas. 4

5 3.1.1 Avgränsning Inventeringsområdet består av den yta som kommer att användas för etableringen. Kring planerade vägar och befintliga vägar har Calluna inventerat 20 meter på varje sida. Kring verken har Calluna inventerat en 100 m radie som utgångspunkt, i enstaka fall upp till 200 m om detta har ansetts behövas för att kunna identifiera en verksplacering som inte påverkar naturvärdena. Verkens placering och vägsträckningar har tillhandahållits av VKS. Den huvudsakliga naturvärdesinventeringen utfördes september Efter det har ytterligare två besök gjorts i området (9 oktober och 13 december 2013). Vid dessa besök har kompletterande naturvärdesinventeringar utförts med syftet att vindkraftparken ska kunna etableras med största möjliga hänsyn till natur- och kulturvärden samt geologiska förhållanden. En fältbesiktning av de nya etableringsytorna samt vägar har gjorts i fält med VKS och Calluna AB. Samtliga ytor som redovisas på kartorna (bilaga2) som inventerad buffert har fältbesökts och inventerats. Detta är de ytor som kan påverkas av en exploatering. 4. Resultat och slutsatser 4.1 Naturvärdesinventering I tabellen i bilaga 1 redovisas en lista på alla klassade naturvärdesobjekt med naturtyp, klass och om någon konflikt är aktuell för området, samt åtgärder för att minska eller undvika negativ påverkan. I kartbilagan, bilaga 2, redovisas alla klassade områden och punktobjekt samt verkens placering. I objektkatalogen i bilaga 3 finns objektbeskrivningar för respektive område. Sammanlagt klassades 20 objekt, varav ett fick klassningen 2, högt naturvärde. Övriga 19 fick klassningen 3, naturvärde. Dessutom registrerades 40 hänsynsobjekt, vilka idag inte uppnår till en naturvärdesklassning men kan utvecklas till viktiga biotoper om de sparas. Det finns relativt mycket mossar och våta partier inom utredningsområdet, som är opåverkade av mänsklig aktivitet och därmed ofta uppnår en klass 3 naturvärde. För att undvika konflikter bör verken inte anläggas i direkt närhet till några våtare partier eller mossar. Av 21 planerade verk hamnar 13 i konflikt, där konflikt identifieras som ett registrerat naturvärde inom en radie på 100 meter från verkets tänka placering. I samtliga av fallen kan konflikt avvärjas genom de förflyttningar av verk och vägar som gjorts för att undvika negativ påverkan. De tämligen få konflikterna med placeringen av vindkraftverken kan delvis förklaras av att en förstudie har gjorts i området innan verkens placerades ut, se bilaga 6. Gällande vägar är bedömningen att många av objekten som sammanfaller med den inventerade ytan på 40 m ska kunna lämnas opåverkade om hänsyn tas. I vissa fall är vägen bred och kommer troligen inte behöva breddas. Då träden växer nära befintlig skogsväg som behöver breddas kan vägen breddas åt motsatt i förhållande till där träden står. I ett par fall ligger gölar som har naturvärdesklassats inom den inventerade vägbufferten. Dessa bör inte påverkas om man håller avstånd till vattnen. 4.2 Skyddade arter Vid förstudien (bilaga 6) framkom tidigare artfynd av hasselmus, åkergroda och vanlig groda. Hasselmusen och åkergrodan är upptagna i habitatdirektivets bilaga 4 och har ett starkt skydd gällande skydd av arten och dess livsmiljö. Vanlig groda är med i habitatdirektivets bilaga 5 och arter som ingår i detta kan få särkilt skydd av Länsstyrelsen. Habitat passande för dessa arter har eftersökts under inventeringen. Habitat för hasselmus har inte hittats inom inventeringsområdet, 5

6 men däremot för groddjur. Exempel på hänsyn som kan tas för att minimera påverkan på dessa habitat har beskrivits till respektive område se tabell 1 i bilaga 1. Hasselmusen är beroende av sly och buskar och hotas av att undervegetationen röjs. Vanlig groda och åkergroda är inte hotade i Sverige och kräver tillgång till vatten i form av sjöar, bäckar eller dammar. Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Örebro län förekommer den rödlistade (NT) lon i denna del av länet. Lo har beteckningen N i Artskyddsförordningen (2007:845) Det innebär att de har ett starkt skydd och att det är förbjudet att t.ex. störa deras fortplantningsområden och viloplatser. I likhet med vargen som behandlas nedan finns lite forskning vad det gäller vindkraft och lodjur. Naturvårdsverkets rapport visar på att störning främst är trolig vid etableringen av vindkraftverken men att de sedan kan återkomma till platsen. Stora rovdjur som lo är flyttbara och bör sannolikt inte påverkas negativt på individ eller populationsnivå av en vindkraftpark. Känsligaste tiden för lon är då ungarna är små och rörligheten är starkt begränsad. I anslutning till den planerad vindkraftparken i Laxåskogen finns ett vargrevir som har en storlek på ca ha. Reviret sträcker sig från Tivedens nationalpark i söder till vindkraftsområdet i norr. Parken utgör cirka 3 % av revirets totala yta. I reviret finns ett finskryskt vargpar som har flyttats till området av Naturvårdsverket och var en del av ett regeringsuppdrag att förstärka den Skandinaviska vargstammens genetik. (Länsstyrelsen 2013). Det finsk-ryska vargparet har stor betydelse för den svenska vargstammen. För att de ska kunna få den planerade betydelsen förväntas reproduktion. Vargarna flyttades till området under februari Säsongen 2013 föddes 5 valpar, vilket är en normalkull för varg. Förhoppningen är att en ny kull föds denna vår. Området var redan under utredningstiden för vargreviret utpekat som särskilt lämpligt för vindkraft både i kommunal planering ( ) samt som riksintresse för vindkraft. Arbetet med projekt Laxåskogen som etableringsområde för vindkraft påbörjades redan sommaren 2011 och avtal tecknades med markägaren under våren hade VKS ett möte med Per Wedholm rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Örebro län. Vid möte diskuterade vargfrågan kontra vindkraft med fokus på Tivedsvargarna. De båda vargarna har vid utplaceringen försetts med sändare och man har därför god kunskap om deras rörelser och även var lyorna finns. Vargarna rör sig över hela reviret och även utanför. Vargarnas lyor ligger inte inom det planerade området för vindkraft. Enligt Per Wedholm innebär en etablering av vindkraft i området sannolikt inget hot mot vargarna på individnivå och är heller inget hot mot populationen eftersom vargar är anpassningsbara. Byggskedet kommer dock att innebära störning liksom för andra djur. Wedholm menar att vindkraftverken i sig inte kommer att störa vargarna, möjligtvis om det blir ökad aktivitet i området efter byggnationen och en konkurrens om ytor. Enligt Naturvårdsverket rapport 6499 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur undviker stora rovdjur som vargar områden där det vistas människor och de skräms antingen bort eller ligger och trycker. I förlängningen innebär detta en habitatförlust eftersom djuren får en mindre yta att vistas och jaga på. När exploateringar som vindkraftparker utförs uppstår aktiviteter som kan verka störande i området. Vägar gör området mer tillgänligt och underhållsarbeten orsakar mer trafik i området. Det finns endast lite forskning av vindkraftens påverkan men störst störning verkar det vara vid etableringsfasen och att djuren sedan återvänder. I Naturvårdverkets rapport kan man läsa att vägar som byggs i ett skogsområde innebär en vissa habitatförlust men för stora rovdjur som rör sig över stora områden har denna habitatförlust troligtvis liten betydelse. Det kan istället ha vissas positiva effekter då de använder 6

7 lågtrafikerade vägar för förflyttning och för jakt. Forskning visar även att vargar undviker områden med vägar inom reviren jämfört men andra områden. Störningar längs vägarna kan påverka djuren aktivitets- och rörelsemönster under flera timmar och regionalt kan det innebära att hela områden undviks. Vargen är skyddad och listad som S, B, P och N i Artskyddsförordningen (2007:845) Det innebär att de har ett starkt skydd och att det är förbjudet att t.ex. störa deras fortplantningsområden och viloplatser. Vargen är även rödlistad (EN). Det kommer att dröja 3-5 år innan vindkraftparken i Laxåskogen kommer att byggas. Det är svårt att veta hur vargarnas användande av det område som i dag anges som vargrevir kommer att se ut då och var lyorna finns etc. Förhoppningarna från Länsstyrelsen är en god spridning. Ursprungsvargarna brukar dock hålla sig kvar i sina revir även om de byter plats på lyor från år till år och ibland även under säsongen. De platser som föredras för lyor ska gärna ha en blockrik, klippig terräng, med gott om gömställen, torr och gärna högt belägen för att kunna hålla uppsikt. Det kan vara så att området som är planerat för vindkraft inte alls utnyttjas av vargarna vid detta skede och att en projektering inte hotar att störa vargarna. En kartläggning av vargarnas lyor och rörelser när tiden för etablering är nära kan ge svar på vilken eventuell hänsyn som kommer att krävas. Det kommer sannolikt att utföras flera infrastrukturprojekt inom vargrevirets avgränsning på ha. På samma sätt som med vindkraftparken vid Laxåskogen finns samhälliga krav på utveckling. Denna utveckling är viktig och kan genom hänsynstaganden och åtgärder sannolikt genomföras utan att det ena eller andra helt behöver försakas. 4.3 Planerat naturreservat Inom utredningsområdet planeras ett naturreservat. Länsstyrelsen bedömer att det är angeläget att området ges ett långsiktigt formellt skydd som naturreservat. Objektet är en viktig pusselbit fr.a. för Länsstyrelsens arbete med Myllrande Våtmarker då mossen har mycket höga naturvärden. Benteboda mossar har även stor betydelse för länets arbete med miljömålet Levande Skogar eftersom objektet också innehar höga skogliga värden. Natureservatet kommer om förslaget går igenom att inkludera verk 16, 17 samt 20. Naturreservatet planeras att inkludera Långmossen, Gäddsjömossen, Bredmossen och Bentebodamossen. Naturreservatets värden ligger främst i de gamla opåverkade strukturerna. Området är även planerat att inkludera en del skogsmiljöer med fynd av t.ex. gränsticka (NT), tallticka (NT), motaggsvamp (NT), lakritsmusseron (VU), orange taggsvamp (NT), svart taggsvamp (NT) och garnlav (NT). Kolade stubbar i dessa miljöer visar att området är präglat av återkommande bränder. Exempel på arter som noterats i bestånden som omger mossarna är grantaggsvamp (NT), dropptaggsvamp, rödgul trumpetsvamp, smal svampklubba, stjärntagging (NT), vedticka, gammelgranlav, rostfläck, vedtrappmossa (NT), långfliksmossa, grön sköldmossa och mörk husmossa. Reservatet är ett förslag från länsstyrelsen och en dialog mellan länsstyrelsen och Sveaskog måste hållas kring gränsdragning av reservatet. Under Callunas fältbesök inventerades områdena kring verk 14, 16, 17, 18 och 20. Det noterades då naturvärden för de större mossarna, men inga artfynd som anknyter till de i det planerade reservatet gjordes i området. De 7

8 naturvärdesklassade objekt som registrerades inom dess inventeringsområde är 15, 16, 17 och 18. Dessa områden är mossar samt fuktig barrskog, där naturvärdena är knutna till de större opåverkade mossarna med äldre tallar och död ved. För detaljerad beskrivning för respektive område, se bilaga 3. Våta marker kommer att undvikas vid placeringen av verken. Påverkan blir begränsad till etableringsytan, och om verken inte upprättas i direkt närhet till mossarna kommer det inte ha någon inverkan på dess hydrologi och de viktiga strukturerna vid mossarna och dess kantskogar och då inte heller värdena knutna till naturreservatet. 8

9 Att tänka på För att undvika negativ påverkan på naturvärdena bör man i största möjliga mån ta hänsyn till de klassade områdena och spara de områden som har naturvärdesklassats. Den negativa påverkan som uppstår om områdena avverkas är främst att den skogliga kontinuiteten kommer att brytas samt att äldre barrträd försvinner i vissa av områdena. Flera av de klassade områdena är våta områden där både avverkning och störande av områdets hydrologi påverkar områdena negativt. Det är därför av vikt att se till att hydrologin inte påverkas negativt vid etableringen av vindkraft. Rekommendationen är att inte placera verk i våta områden utan att hålla sig till ett skyddsavstånd som säkrar hydrologin. Skyddsavståndet är beroende av de hydrologiska förhållandena och vilken påverkan som blir vid etableringen. Om föreslagna åtgärder och hänsyn tas vid anläggandet av vindkraftparken kommer flertalet av de naturvärden som dokumenterats att kunna sparas och detta minimerar den negativa påverkan på naturvärdena. Prioriteringsordningen för åtgärder som sparar klassade områden/objekt ska göras utifrån att klass 1 har högst prioritet sedan kommer klass 2, och sist klass 3. Generell känslighet för exploatering I området kring de planerade vindkraftverken och tänkta vägar förekommer våtare områden som t.ex. sumpskogar och myrar. Vid etableringen av vindkraftverk och byggandet av vägar är det därför av vikt att på bästa sätt säkra att exploateringen görs på ett sätt som ger minimal påverkan på hydrologin i området. Allmänna åtgärder Undvik att dika ur eller avvattna våtmarker, spara en skyddszon med träd närmast våtmarker och sumpskogar. Vidta åtgärder för att skona bäckar och skogsdiken och se till att flödena inte förändras. Undvik grumling i vattendrag. Försök i den mån det är möjligt att ta hänsyn till klassade områden och spara dem vid anläggandet av vindkraftverken. Vid behov av avverkning av enstaka träd bör träden sparas som död ved inom objektet alternativt i närheten för att kunna gynna bland annat insekter och vedsvampar. När grävarbeten ska göras nära naturvärdesklassade träd se till att gräva minst så långt från trädens stam som kronan sträcker sig ut från trädet. Om detta följs bör trädet har tillräckligt med rötter kvar i rotsystemet för att vara livskraftigt. Om studier visar att detta område är ett potentiellt viktigt område för vargarnas fortplantning och val av placering av lyor etc bör särskild hänsyn tas. Byggnation av verk nära sådana potentiella platser bör undvikas under parningstid och när ungarna är små. Bästa tiden för minst störning borde vara ungefär oktober-december. 9

10 5. Referenser Data från LST GIS: gis.lst.se/lstgis/ Utdrag ur artdatabanken 2010 enligt avtal. (skogens pärlor) Områden registrerade som nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar av Skogsstyrelsen Länsstyrelsen Örebro län Varg. Uttag från länsstyrelsens hemsida MinnesanteckningarHfrånHVKSHmöteHmedHPerHWedholmHRovdjursexpeertHpåHLänstyrelsenHiHÖrebroH länh Naturvårdsverkets rapport 6499 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur 10

11 Bilaga 1. Naturvärdesklassade ytor och punktobjekt I tabellen nedan redovisas områden och punktobjekt med naturvärden identifierade vid denna inventering. Här visas om en exploatering skulle innebära konflikt med naturvärdesklassade områden. Tabellen visar vilken typ av konflikt det är och en möjlig åtgärd för att undvika eller minska påverkan på området. I kartbilagan, bilaga 2, finns områdena markerade på en karta. Beskrivningar för objekt och områden redovisas i bilaga 3. I samtliga fall gällande både etableringsytor och vägar har konflikt kunnat undvikas eftersom hänsyn tagits vid konflikter med naturvärden. Tabell 1. Naturvärdesklassade områden och punktobjekt med klassning, naturtyp och konfliktrisk. Alla objekt som är inom vägbufferten på 20 m samt objekt inom etableringsytan på 100 m har setts som en potentiell konflikt. Objekt Klass Väg/Verk Naturtyp/ beskrivning av punktobjekt Konflikt/ föreslagen åtgärd 1 3 Väg Grov äldre lönn Trädet ligger inom vägbufferten på 20 m och kan vid anläggning behöva avverkas. Om vägen dras ca 10 m norrut kan trädet sparas. Vägsträckan kommer ej att nyttjas, ej konflikt. 2 3 Verk 6 Talldunge på höjd Området ligger inom bufferten på 100 m. Om verket inte placeras i dess direkta närhet kommer skador på träden kunna undvikas. Ej konflikt. 3 3 Väg Tallskog Området ligger inom bufferten på 20 m. Om vägen breddas på norra sidan kommer tallskogen att kunna bevaras. Ej konflikt. 4 3 Verk 8 Alkärr Om verket anläggs enligt den nya planeringen, sydost om objektet, kommer naturvärdena att kunna bevaras. Detta förutsatt att avverkning och dikning i dess närmaste område undviks. Verket placeras sydost om objektet vilket gör att naturvärdena kan bevaras. Ej konflikt. 5 3 Verk 9 Talldunge på hällmark Området bör kunna sparas om verket placeras på föreslagen plats alt. på höjd ca 20 sydväst från föreslagen plats. Ej konflikt. 6 3 Väg Grov björk Trädet växer innanför den anläggningsytan som behövs för vägarna. Om hänsyn tas bör trädet kunna sparas. Ej konflikt. 11

12 Objekt Klass Väg/Verk Naturtyp/ beskrivning av punktobjekt Konflikt/ föreslagen åtgärd 7 3 Verk 1 Sumpskog Området borde kunna sparas genom hänsyn. Undvik avverkning och dikning av dess närmaste område. Ej konflikt. 8 2 Väg Grov asp Trädet står precis i kanten i vägbufferten på 20 m. Om hänsyn tas bör trädet kunna sparas. Ej konflikt. 9 3 Verk 2 Mosse Verket kommer att placeras enligt åtgärdsförslag så att mossen bedöms undvika negativ påverkan. Avverkning och dikning av dess närmaste område undviks. Ej konflikt Verk 5 Blandskog vid bäck Om verket placeras enligt förslag alt. längre österut bedöms området ej påverkas negativt vid exploatering. Undvik avverkning och dikning av dess närmaste område. Spår efter bäver förekommer i området men den bör inte påverkas negativt om hänsyn tas. Bävern är inte fridlyst i Örebro län. Verket placeras på en plats som inte innebär negativ påverkan på området. Ej konflikt Väg Äldre tallskog Området ligger inom vägbufferten på 20 m. Träden kan behöva avverkas. Gör ansträngningar för att undvika avverkning av de grövre tallarna. Ej konflikt Verk 10 Fuktig barrskog Genom dialog med VKS har fastslagits en verksplacering som ej kommer att äventyra den fuktiga barrskogens naturvärden. Ej konflikt Verk 14 Mosse Genom dialog med VKS har fastslagits en verksplacering på en kalhuggen yta med bra skyddsavstånd till mossen. Ej konflikt Verk 18 Fuktig barrskog Genom dialog och fältbesök med VKS har fastslagits en verksplacering på en kalhuggen yta på fast mark. Ej konflikt. 12

13 Objekt Klass Väg/Verk Naturtyp/ beskrivning av punktobjekt Konflikt/ föreslagen åtgärd 15 3 Verk 16 Mosse Verket placeras intill i sydöstra delen av buffertzonen, intill vägen, mossen bedöms därmed ej påverkas negativt. Verket placeras intill i sydöstra delen av buffertzonen, intill vägen, mossen bedöms därmed ej påverkas negativt. Ej konflikt Verk 20 Mosse Verket placeras intill i sydöstra delen av buffertzonen, intill vägen, mossen bedöms därmed ej påverkas negativt. Ej konflikt Väg Fuktig blandskog Om hänsyn tas bör området kunna sparas intakt. Undvik att avverka eller dika i det närmaste området. Ej konflikt Verk 17 Fuktig barrskog Verket placeras på så sätt att ingrepp i barrskogen undviks vid exploatering. Detta inkluderar att dikning och avverkning i närområdet till barrskogen undviks. Ej konflikt Gammal barrskog Om verket anläggs enligt planen kommer delar av området att påverkas. Kompensationsåtgärder så som att återföra död ved till närområdet rekommenderas. Ej konflikt Äldre tallskog Hänsyn bör tas i största möjliga mån till de äldre tallarna som växer på höjden, kompensationsåtgärder så som att återföra död ved till närområdet rekommenderas. Ej konflikt Bilaga 2. Kartor över naturvärden och hänsynsobjekt Kartorna visar verkens placering och en buffert kring varje verk på 100 m. Kartorna visar även befintliga och planerade vägar med en buffert på 20 m på vardera sida. Klassade områden och hänsynsobjekt syns också på kartorna, tillsammans med det planerade naturreservatet. Samtliga ytor som redovisas på kartorna som inventerad buffert har fältbesökts och inventerats. Detta är de ytor som kan påverkas av en exploatering. 13

14 V i n d k r a f t s o m r å d e L a x å s k o g e n N a t u r v ä r d e s i n v e n t e r i n g Ö v e r s i k t 10 Teckenförklaring Verk Klass 2, högt naturvärde Klass 3, naturvärde Copyright ortofoto: Metria 14 Hänsynspunkt Rödlistade arter Klass 3, naturvärde Hänsynsyta Etableringsområde Naturreservat Blivande naturreservat Naturvårdsprogram Skogliga värdetrakter (LST) Natura2000 Riksintresse natur Biotopskydd Sumpskogsinventeringen km 0 0,8 1,

15 V i n d k r a f t s o m r å d e L a x å s k o g e n N a t u r v ä r d e s i n v e n t e r i n g D e t a l j, n a t u r v ä r d e n km 0 0,25 0,5 göktyta drillsnäppa nattskärra göktyta gråtrut tornseglare lunglav veckticka tretåig hackspett 01 9 smålom göktyta dvärgbägarlav kungsörn Teckenförklaring Verk Klass 2, högt naturvärde Klass 3, naturvärde slåtte Rödlistade arter Vägar, nya och befintliga Klass 3, naturvärde Etableringsområde Blivande naturreservat Naturvårdsprogram Sumpskogsinventeringen Copyright ortofoto: Metria 15

16 V i n d k r a f t s o m r å d e L a x å s k o g e n N a t u r v ä r d e s i n v e n t e r i n g D e t a l j, h ä n s y n s o m r å d e n göktyta drillsnäppa nattskärra göktyta gråtrut tornseglare km ,5 1 lunglav veckticka tretåig hackspett smålom göktyta dvärgbägarlav kungsörn slåttergub Teckenförklaring Rödlistade arter Hänsynspunkt Hänsynsyta Etableringsområde Blivande naturreservat Naturvårdsprogram Sumpskogsinventeringen Copyright ortofoto: Metria 16

17 Bilaga 3. Objektkatalog naturinventering 1. Grov äldre lönn Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet ligger i den grova äldre lönnen då den kan utgöra ett viktigt substrat för t.ex. olika insekter, mossor och lavar. På stammen finns spår efter insekter, möjliga kläckhål, och på grenar och stam växer rikligt med lavar och mossor. Beskrivning Naturvärdesobjektet består av en äldre grov lönn som står solexponerat på en gammal tomt. Lönnen är bredkronig och cirka 90 cm i diameter. Barken är skrovlig och på stammen finns flera grenärr som ger träden ett knotigt utseende. Lönnen är ännu inga synliga håligheter, men begynnande hålbildning finns. Trädet är omgiven av förvildade trädgårdsväxter och ett syrénbuskage. 2. Talldunge på höjd Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet är främst knutet till de senvuxna tallarna i trädskiktet. De står solbelysta på höjden och några har början till utvecklad bredkronighet. Äldre solbelysta tallar kan utgöra livsmiljö för bl.a. olika insektsarter. På höjden finns också måttlig mängd död ved (främst tall med en diameter på cirka 20 cm), både torrakor och lågor. De döda träden är i olika nedbrytningsgrad och på några av dem finns spår av hackspett. Vid inventeringen observerades en större hackspett födosöka på en torraka i objektet. Även solbelyst hällmark utgör naturvärde. Beskrivning Objektet består av en talldunge på en höjd omgiven av hyggen och produktionsskog. På höjden är trädskiktet glest och här finns öppna, delvis lavtäckta, hällar. Det finns även flera mindre block och i östra kanten finns en skuggad lodyta. Trädskiktet domineras av senvuxna tallar (30-40 cm i diameter). Enstaka yngre tallar, björk (15 cm) och gran (15 cm) finns också. Buskskiktet består främst av uppväxande tall, gran och björk. I fältskiktet växer blåbär, lingon och ljung i sjok. I bottenskiktet växer bl.a. renlav, fönsterlav och bägarlavar på hällar och block, i övrigt dominerar väggmossa. 3. Tallskog Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till de äldre tallarna samt det fuktigare området med mycket död ved. Det fuktiga mikroklimatet gynnar fuktkrävande arter av kryptogamer. Den döda veden gynnar insektslivet samt blir födosöksplatser för hackspettar. De äldre tallarna är viktiga för många insekter. Beskrivning Området innefattar både en förhöjd sträcka dominerat med äldre tallar samt en smal strimma med fuktigare sumpskog. Tallarna är av olika åldrar med inslag av äldre tallar. Dessa har tät krona och pansarbark. Dimensionerna varierade från 0,5 till 3,5 dm i stamdiameter. Nedanför förhöjningen övergick området till en sumpskog som sträckte sig utanför området. Sumpskogen domineras av klibbal och björk, med stort inslag av död ved och missne. 17

18 4. Alkärr Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet ligger i att kärret är kontinuerligt fuktigt och har måttligt med liggande död ved i och i närheten av vattnet. Enstaka murkna och mosstäckta lågor ligger i vattnet. Lågorna är främst av klibbal och tall. Det finns även en tallåga som ligger ca 15 cm över ytan på kärret och på undersidan växer olika lavar. Den döda veden kan utgöra livsmiljö till olika mossor och insekter. Blodlav, som är en art som visar på kontinuerlig luftfuktighet i ett område, finns spridd i området. Kärret ger dessutom ett viktigt inslag av lövträd i en annars barrdominerad skog. Beskrivning Ett fuktigt till vått alkärr med klibbal på tydliga socklar. Kärret ligger i en sänka omgiven av produktionsbarrskog och hygge i väst. I stora delar av kärret finns i kanterna stora mosstäckta block med skrymslen och mindre lodytor. Alkärret är långsträckt och flikigt med öppen vattenspegel på flera mindre ställen. Trädskiktet domineras av klibbal (15-20 cm), enstaka upp till 30 cm i diameter. Det finns även björk (10-15 cm) och i kanten mot hygget finns enstaka tall (25 cm) med äldre barkstruktur och i buskskiktet finns enstaka små granar. I de våta partierna finns bl.a. igelknopp, topplösa, vattenklöver och kråkklöver. I fältskiktet på socklar och i kanterna där det är torrare dominerar grenrör, blåbär och lingon. I bottenskiktet dominerar vitmossor, björnmossor, vägg- och husmossa. 5. Talldunge på hällmark Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Områdets naturvärden ligger i de senvuxna tallarna, som kan utgöra viktigt substrat för många insekter. Spår efter hackspett visar på ett rikt insektsliv. Den döda ved som faktiskt finns är viktigt substrat för många organismer, och en del av den döda veden var i form av torrakor. Beskrivning Området består av en liten höjd som domineras av senvuxna tallar med en stamdiameter runt cm. Det finns även en del klena granar, främst i norr och sydvästra delen av området, med en stamdiameter runt cm. Buskskiktet domineras av små granar men även björk och enstaka rönnar. I fältskiktet växer det ljung, lingon och blåbär och i fältskiktet växer det renlav på de torrare partierna och trivialmossor så som hus- vägg- och kvastmossor i de skuggigare partierna. 6. Grov björk Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet ligger främst i björkens grovlek och höga ålder, vilket gör den viktig för många insekter och i sin tur fåglar. Beskrivning Björken står i ett relativt öppet område och är solexponerad. Den mäter cirka 40 cm i stamdiameter och har en stor död gren hängande. Stammen är bevuxen av flertalet tickor. 18

19 7. Sumpskog Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Områdets naturvärden är knutna till den fuktiga miljön och den döda veden. Det fuktiga mikroklimatet gynnar fuktkrävande arter av kryptogamer. Den döda veden gynnar insektslivet samt blir födosöksplatser för hackspettar. Beskrivning Området är en tät sumpskog som domineras av björk och klibbal i klena dimensioner, 0,5-1 dm, men med enstaka grövre träd som mäter upp till 2 dm i stamdiameter. Området har ett fuktigt mikroklimat som hyser blodlav och skriftlav. Spår av hackspett finns spritt i området vilket tyder på ett rikt insektsliv. I buskskiktet förekommer vide och gran, och i fältskiktet växer lingon, kråkbär, blåbär och odon. Bottenskiktet domineras av vit- och björnmossor. 8. Grov asp Naturvärdesklass 2, högt naturvärde Naturvärde Naturvärdena ligger i aspens höga ålder och blottade ved. Den har många hål och förekomsten av mulm gör trädet till ett viktigt substrat för många insekter. Beskrivning Aspen mäter cirka 40 cm i stamdiameter och står längs vägkanten. Den har till större delen blottad kärnved och har nio stycken hål, med en storlek som varierar runt 5-10 cm i diameter. Aspen är omgiven av ung produktionsskog med gran, men står ändå öppet och solexponerat. 9. Östra delen av Spångamossen Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet är dels knutet till att objektet består av en del av en större sammanhängande mosse, dels till den döda veden som finns i området. Död stående tall finns på flera ställen i mossen och flera av tallarna har spår efter hackspett. Beskrivning I objektet ingår den östra delen av Spångamossen. Mossen är främst öppen, men har några områden som är mer täta. Trädskiktet domineras av klen björk, som främst växer i kanterna, och senvuxen tall i de södra delarna. Bottenskiktet är fuktigt till blött och består av vitmossor. I buskskiktet finns främst skvattram, pors, ung björk, gran och tall. I fältskiktet finns bl.a. odon, hjortron, kråkklöver, starrarter, ljung, lingon och blåbär. 10. Blandskog vid bäck Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Områdets naturvärden ligger i den höga andelen död ved som har uppstått på grund av bäveraktivitet. Veden finns i både liggande och stående form. Fynd av gammelgranslav tyder på kontinuitet och en viss luftfuktighet. Även signalarten missne växer i vattendraget. Spår efter bäver förekommer i området men den kommer inte påverkas negativt eftersom verket placeras på en plats som inte innebär negativ påverkan på området. 19

20 Beskrivning Området sträcker sig längs en bäck som på grund av bäveraktivitet har dämts upp. Det står många döda vattensjuka träd intill bäcken tillsammans med en hel del fällda träd. Trädskiktet domineras av gran men det finns även tall och björk. Björkarna tycks ha klarat sig bäst och har en diameter runt 10 cm och upp till 20 cm i stamdiameter. Buskskiktet består av små granar. 11. Äldre tallskog Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdena är främst knutna till de äldre senvuxna tallarna. Inslaget av död ved utgör tillsammans med tallarna en viktig funktion för insektslivet. Detta gynnar i sin tur fågellivet, vilket bland annat yttrar sig som hackspettspår. Beskrivning Området utgörs av ett stort sammanhängande område med gamla tallar i dimensionerna 1,5-3 dm i stamdiameter. Det förekommer mycket stående död ved, men även lite liggande. Senvuxna tallar med början till pansarbark finns allmänt inom objektet. I buskskiktet finns gran och björk och i fältskiktet växer främst skvattram, pors, lingon och blåbärsris. 12. Fuktig barrskog Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet är dels knutet till den kontinuitet av död ved som finns i området. Den döda veden är spridd i området samt finns i olika dimension och nedbrytningsgrad, vissa lågor är kraftigt nedbrutna. Död ved är viktigt substrat för bl.a. olika insekter och mossor. I området hittades ett fåtal torrakor med hackspettspår. Naturvärdet är också knutet till bäcken som rinner genom området. Bäcken har naturlig sträckning och sandig botten samt rinnande klart vatten. Både i och nära bäcken ligger död ved. Naturvärdet är även knutet till de gamla granarna som växer i sänkan. Gammelgranslav är spridd i området. Beskrivning Objektet utgörs av en fuktig barrskog i en mindre sänka omgiven av produktionsskog. Trädskiktet är varierat i ålder, flerskiktat och gran är det dominerande trädslaget. Granarna är främst i diameter 5-20 cm, men även enstaka granar över 60 cm finns. Det finns även enstaka klibbal (30 cm) och tall. I buskskiktet finns ung gran och klibbal. I fältskiktet finns bl.a. blåbär, lingon och linnea i de torrare delarna och bl.a. kråkklöver, hultbräken och kråkklöver närmare bäcken. I bottenskiktet hittas främst många olika mossor, främst vitmossor och bladmossor. Det finns även hus- och väggmossa samt enstaka fräken. 13. Norra delen av Långmossen Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet är knutet till mossen på grund av dess storlek och att hydrologin är intakt. Det är även knutet till den döda veden som finns i området. Beskrivning Objektet innefattar den norra delen av Långmossen. Mossen är öppen till halvöppen och har ett glest trädskikt som domineras av klen (5-15 cm) tall och björk. I det glesa buskskiktet finns bl.a. ung gran, björk och tall. I fältskiktet finns bl.a. fält med kallgräs, gräsull, sileshår, tranbär, 20

21 vattenklöver, odon, lingon, rosling, vitag och starrarter. Centralt i den norra delen av området finns ett parti med tätt växande vass. Bottenskiktet domineras av vitmossor. 14. Fuktig barrskog i sänka Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet är främst knutet till den döda veden som finns utspridd i området. Det finns både liggande och stående död ved, i olika nedbrytningsgrad. Död ved är ett viktigt substrat för t.ex. skyddsvärda mossor och insekter. I några stående döda träd finns spår av hackspett. Även de delvis skuggade och fuktiga blocken utgör viktig struktur för olika mossor. Beskrivning Objektet består av en mindre barrskog belägen i en sänka, delvis omgiven av mossbetäckta block. I sänkan är luftfuktigheten hög. Trädskiktet är olikåldrat och består främst av gran (0-3 dm) med inslag av ung tall, björk och enstaka klibbal. Granarna är senvuxna och äldre. I östra delen av objektet finns flera tallöverståndare. I buskskiktet finns ung gran och björk. I fältskiktet finns bl.a. blåbär, lingon och gräs samt enstaka hjortron. Marken i sänkan är fuktig till torr och i de fuktigaste partierna växer vitmossor. I de torrare kanterna på området finns björnmossor, husoch kvastmossa. Det finns även mycket svamp i objektet. 15. Västra delen av Bredmossen Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet är knutet till att objektet är en del av en relativt opåverkad större sammanhängande mosse (Bredmossen). Naturvärdet ligger även i de stående döda tallarna som finns utspritt i området. De flesta tallarna är ca 1 dm i diameter, men det finns även enstaka grövre tall upp till 2,5 dm. På några av tallarna finns vedblottor och hackspettspår. Beskrivning Objektet består av sydvästra delen på Bredmossen. Trädskiktet är glest och domineras av tall i olika dimension från några cm upp till 1,5 dm. Centralt i området växer tall tätt. Det finns även enstaka björk (1 dm). I buskskiktet finns skvattram i kanterna och spritt i objektet finns enstaka uppväxande björk, gran och tall. I fältskiktet finns bl.a. tranbär, odon, ljung, rosling, vattenklöver, sileshår och starrarter. Det finns även enstaka hjortron och rikligt med tuvull och kallgräs. I bottenskiktet växer bl.a. vitmossor och björnmossa. I objektet finns också enstaka lav- och mossbetäckta block. 16. Östra delen av Långmossen Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet ligger i att området är en sammanhängande stor mosse (Långmossen) med intakt hydrologi. Beskrivning Objektet består av en stor mosse och innefattar den östra delen av Långmossen. Trädskiktet är glest och domineras av ung tall samlade i ett fåtal klungor spridda över mossen. Utöver de få mindre talldungarna är mossen öppen. I buskskiktet finns ung björk och tall, i kanten växer vide och skvattram. Fältskiktet domineras av starrarter, bl.a. flaskstarr och slokstarr. Här finns också tranbär, rosling, ljung, vitag, vattenklöver, kallgräs, odon, blåbär och lingon. I söder finns en zon med bladvass. I bottenskiktet i de våta partierna finns mattor med vitmossa och på torrare 21

22 små kullar växer bl.a. björnmossor. 17. Fuktig blandskog Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdet är delvis knutet till bäcken som har klart rinnande vatten och fortsätter utanför objektet både i norr och i söder. Kring vattnet växer många fuktkrävande mossor. Här finns också signalarten missne som indikerar kontinuerlig fuktig miljö. I bäcken finns visst inslag av död ved, vilket är ett bra substrat för bl.a. mossor. Naturvärdet är också knutet till den döda veden som finns utspridd i området. Den döda veden är ca 2 dm i diameter och finns i olika nedbrytningsgrad. I närområdet i öster växer gamla granar med gammelgranslav. Beskrivning Objektet ligger inom zonen om 20 m från befintlig väg. Objektet består av en fuktig blandskog med våta mindre partier. I öst rinner en bäck genom området. Trädskiktet domineras av gran som främst växer i kanterna på området, i övrigt är trädskiktet relativt glest med ett öppet parti centralt. Utöver gran finns också inslag av björk och tall. I buskskiktet växer bl.a. ung gran (1-3 dm) och sparsamt med klibbal längs bäcken. I fältskiktet finns bl.a. lingon, blåbär, ljung, vattenklöver, kråkklöver och rosling. Bottenskiktet domineras av vitmossa. Här finns också inslag av blåmossa och lummer. 18. Fuktig barrskog Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Områdets naturvärden är knutet till de äldre tallarna samt den döda veden i området. Värden finns också knutna till den fuktiga miljön och det fuktiga mikroklimatet som gynnar krävande kryptogamer. Kläckhål på död ved visar dessutom på insekters aktivitet i området. På de stående tallarna finns det spår efter hackspett. Beskrivning Området utgörs av ett flerskiktat trädskikt med dimensioner mellan 1-3 dm i stamdiameter och där naturlig föryngring råder och där död ved förekommer. Förutom tall finns även inslag av björk och gran. I buskskiktet förekommer skvattram, pors och gran allmänt och i fältskiktet växer arter som lingon och blåbär. 19. Gammal barrskog Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdena ligger i skogens variation och de äldre strukturerna. Variationen i skogspartiet ger ett varierat mikroklimat vilket gynnar många olika organismer, likaså tillgången till död ved. Beskrivning Området består av ett gammalt skogsparti med varierad karaktär. Det finns måttligt med död ved i klena dimensioner, både stående och liggande. I området finns en sänka med lite björk, vilken kantas på södra sidan av en blockig höjd. Skogen är flerskiktad med uppkommande gran, och bottnas av ett varierat men trivialt mosstäcke. 22

23 20. Äldre tallskog Naturvärdesklass 3, naturvärde Naturvärde Naturvärdena ligger i de stora grova tallarna samt den döda veden. Det finns många insekter som är knutna till gamla tallar, vilket också är viktigt för en del fåglar. I området påträffas spår av hackspett och en hackspett sågs i området vilket tyder på att området används som födosökningsplats för bland annat hackspett. Den döda veden är ett viktigt inslag för många olika organismer, så som svampar, insekter, lavar och mossor. Beskrivning Området är varierat, från friskt till fuktigt och präglas av stora grova tallar i dimensioner mellan 5-6 decimeter i stamdiameter. Området innefattar ett fuktigare parti med omgivande kantzon, där sidenmossa, blodlav, hänglavar och små förekomster av blåmossa finns. Observation av hackspett gjordes i området, tillsammans med spår av hackspett och ett bohål. Det finns en del död ved i området, främst stående och vedblottad tall. 23

24 Bilaga 4. Hänsynsobjekt I tabellen nedan redovisas områden och punktobjekt som avgränsats vid naturinventeringen som hänsynsobjekt. Dessa objekt har lägre skyddsgrad än de 20 avgränsade naturvärdesobjekten, men har avgränsats eftersom objekten har potential att utvecklas till högre naturvärde. Hänsynsobjekten presenteras här för kännedom inför exploateringen. Hänsynsobjekten finns både inom planerade verkplaceringar och i zoner för planerade vägar. I kartbilaga 2 finns hänsynsobjekten markerade tillsammans med naturvärdesklassade objekt. Tabell 2. Hänsyns-objekt Beskrivning Konflikt Hänsyn som kan tas 1 Grov tall med äldre karaktärer 2 Grov tall med äldre karaktärer 3 Grov tall med äldre karaktärer 4 Grov tall med äldre karaktärer Väg Kraftverk Kraftverk Kraftverk Vid breddning av vägen, försök att undvika avverkning av trädet Vid anläggning av kraftverket, undvik avverkning och skador på trädet Vid anläggning av kraftverket, undvik avverkning och skador på trädet Vid anläggning av kraftverket, undvik avverkning och skador på trädet 5 Mindre sumpskog Kraftverk Vid anläggning av kraftverket, undvik det fuktiga området i sydöst 6 Bäck av naturlig karaktär Väg Vid breddning av vägen, se till att det finns en trumma under vägen och försök undvika torrläggning av bäcken 7 Talldunge av äldre karaktär Kraftverk Undvik avverkning av de äldre tallarna 8 Dunge med äldre träd Kraftverk Undvik avverkning av de äldre träden 9 Grov asp Väg Vid dragning av vägen, försök att undvika avverkning av trädet genom att bredda vägen på norra sidan 10 Grov asp Väg Vid dragning av vägen, försök att undvika avverkning av trädet genom att bredda vägen på norra sidan 11 Gammalt äppleträd Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 12 Grov barrlåga Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 24

25 Hänsyns-objekt Beskrivning Konflikt Hänsyn som kan tas 13 Grov låga Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 14 Grov tall med äldre karaktärer Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 15 Gran Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 16 Gammal björk Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 17 Igenvuxet kärr Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 18 Gammal tall Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 19 Surdråg Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 20 Lövträdsdunge Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 21 Äldre grov sälg Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 22 Äldre grov sälg Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 23 2 stora döda granar Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 24 Grov gran Väg Berörs ej pga. att ursrpunglig tänkt väg inte kommer att nyttjas 25 Stavsjöns strandzon Kraftverk Berörs ej, utanför påverkansområdet 26 Grov tall med äldre karaktärer Väg Vid breddning av vägen, försök att bredda på norra delen av vägen och undvik skador på trädet 27 Äldre högstubbe av asp Väg Vid breddning av vägen försök undvika skador på trädet och dess rötter 28 Större bäck med naturliga karaktärer Väg Vid breddning av vägen, se till att det finns en trumma under vägen och försök undvika torrläggning av bäcken 29 Grov asp Väg Vid breddning av vägen, försök att bredda på södra delen av vägen 30 Grov björk Väg Vid breddning av vägen, försök att bredda på södra delen av vägen 25

26 Hänsyns-objekt Beskrivning Konflikt Hänsyn som kan tas 31 Spår efter bäveraktivitet Väg Vid breddning av vägen, försök att bredda på södra delen av vägen och undvik torrläggning av bäcken. 32 Fuktstråk Kraftverk Vid anläggning av kraftverket, undvik torrläggning och skador på bäcken 33 Bäck Väg Vid breddning av vägen, försök att undvika avverkning av trädet 34 Damm Väg Vid breddning av vägen, se till att det finns en trumma under vägen och försök undvika torrläggning av bäcken 35 Mindre dunge med äldre tall Väg Undvik avverkning av äldre tall, om möjligt bredda på den södra sidan vägen 36 Äldre björk Väg Vid breddning av vägen, försök att undvika avverkning av trädet 37 Mindre damm med grodor, möjligt lekvatten Väg Vid breddning, bredda söder om vägen för att undvika torrläggning av dammen 38 Bäck av naturlig karaktär Väg Vid breddning av vägen, se till att det finns en trumma under vägen och försök undvika torrläggning av bäcken 39 Bäck av naturlig karaktär Väg Vid breddning av vägen, se till att det finns en trumma under vägen och försök undvika torrläggning av bäcken 40 Strandzon längs långsjön Väg Vid breddning av vägen, försök att bredda på den östra sidan av vägen 26