Beställare: VKS Ann-Sofi Laurin. Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för vindkraftspark

Transkript

1 Beställare: VKS Ann-Sofi Laurin Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för vindkraftspark

2 vindkraftspark Sammanfattning Uppdrag och syfte Naturvärden i området 3 Bakgrund Uppdrag och syfte Allmän beskrivning av skogsområdena i Hultema 4 3. Metod 5 4. Resultat och slutsatser för analysen Biologisk infrastruktur Värdetrakter av nyckelbiotoper Analys av potentiella fågelhabitat knutna till stora myrar 6 5 Resultat av översiktlig naturinventering Resultat för naturinventeringen Förutsättningar för fågel och fladdermöss 7 Källor/referenser 13 Bilaga 2 Kartbilagor 14 Rapporten bör citeras som: Björklind, R Naturmiljöaspekter avseende förstudie vid Hultema inför tillståndsansökan för vindkraftspark, Naturinventering Calluna AB I löpande text: (Björklind, 2011) Projektets organisation: Robert Björklind (Projektledare), Robert Björklind (fältarbete och rapport) (fältarbete och rapport) Christoph Kircher (GIS och kartor). Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind,robert.bjorklind@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0016 Hultema vidkraftspark 2011 Omslagsbild tagen av Robert Björklind 2

3 vindkraftspark 1. Sammanfattning 1.1 Uppdrag och syfte Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en förstudie av naturmiljöaspekter inför en planerad vindkraftspark vid Hultema i Motala kommun. I förstudien ingick att genom analysen biologisk infrastruktur visa på ekologiska samband för att utreda hur en vindkraftspark kan påverka dessa. Uppdraget innefattar även ett fältbesök där flygbildstolkade områden och tidigare kända naturvärdesområden besöks. En samlad uppfattning om områdets värden i stort görs vid besöket. Vid besöket vävs även tankar om lämpliga habitat för fåglar och fladdermöss samt flyttstråk/jaktmarker för dessa in och med stöd av detta kan råd om behovet av ytterligare utredningar ges. Förstudien ska ge underlag till projekteringen genom att peka ut områden där vindkraftverk inte bör placeras och vara ett underlag till kommande naturinventeringar. Förstudien ska även vara ett stöd vid kommande samråd. 1.2 Naturvärden i området Äldre skogsområden förekommer i allmänhet glest spritt inom den planerade vindkraftsparken men frekvensen av dessa ökar i norr. Några av de äldre skogsområdena har potential att fungera som spelplatser för tjäder. De äldre skogarna består ofta av värdefulla strukturer och komponenter som skoglig kontinuitet gamla träd och död ved. I flera av dessa områden förekommer även signalarter som visar på höga skogliga värden, så som långfliksmossa, grovticka och flagellkvastmossa. På flera lokaler förekommer den rödlistade kornknutsmossan (NT) samt den rödlistade (NT) talltickan. I norr finns en större mosse som ingår i Motala kommuns naturvårdsprogram och i sydväst i närområdet vid Meltorpsgruvan finns en mindre men ändå tämligen stor mosse. Inom det planerade vindkraftsparksområdet är stora delar av området utan några förtätningar av nyckelbiotoper och där förtätningar förekommer är värdekärnorna glest spridda. Landskapsanalysen visar således att stora delar av det planerade området för vindkraft inte har några förtätningar av nyckelbiotoper och att de skogliga värdena är begränsade. Även i en större skala är skogen i det stora delområdet inte någon viktig del för att knyta samman andra värdetrakter. Det lilla delområdet visar dock på ett mindre potentiellt stråk för arter att sprida sig Från Tybble söder ut till värdetrakter vid Tjällmo. Analysen av myrmarker visar att det i landskapet norr och väster om den planerade vindkraftsparken förekommer områden med mycket stor potential för ett rikt fågelliv. Dessa områden ligger dock som närmast drygt 1,5 km från den planerad vindkraftsparken. Inom den planerade vindkraftsparken ligger dock en myr med stor potential för ett rikt fågelliv. I den översiktliga inventeringen som har gjorts har få områden identifierats som värdefulla för fåglar och fladdermöss. Tjäder har dock observerades på några platser inom området. Lokaler lämpliga för tjäderspel är dock begränsade och störts potential för detta finns i de norra delarna av området där det finns en större myr och äldre skogar. Observationer ur fågelrapporteringssystemet Svalan visar på ett rikt fågelliv norr om utredningsområdet och att det finns förutsättningar för ett rikt fågelliv främst i de norra delarna av utredningsområdet. Det är även troligt att ett flyttstråk åtminstone går i närheten av utredningsområdet med en koppling mellan de stora sjöarna Lien, Annsjön och via små sjöar och gölar till den fågelrika Kärnskogsmossen. 3

4 vindkraftspark Områden med mest potential att hysa fladdermöss i dessa trakter är myrar, sumpskogar och gölar. Vid Kristinefors strax öster om utredningsområdet finns bra miljöer för fladdermöss. Det finns även större potentiella myrmarker kring utredningsområdet. Längre utanför utredningsområdet förekommer jordbruksmiljöer. Dessa kan ha kopplingar till området genom att fladdermöss kan röra sig från jordbruksmiljöerna till skogsområdet. Inne i området förekommer en rad mindre gölar och sjöar som är potentiella områden för fladdermöss samt sumpskogar som även de har värden som fladdermusmiljöer. Med anledning av förekomsten av dessa miljöer rekommenderas en fladdermusinventering för att få kunskap om hur värdefullt området är för fladdermöss. Insatsen som behövs för att utreda detta är förslagsvis 2-3 nätter i fält och utplacering av ett tiotal boxar för inspelning dessa nätter. Om fast placering av verken har bestämts kan eventuellt arbetsinsatsen minskas något. 2. Bakgrund 2.1 Uppdrag och syfte Calluna AB fick i uppdrag av VKS att genomföra en förstudie av naturmiljöaspekter inför en planerad vindkraftspark vid Hultema i Motala kommun. I förstudien ingick att genom analysen biologisk infrastruktur visa på ekologiska samband samt att utreda hur en vindkraftspark kan påverka dessa. Uppdraget innefattar även ett fältbesök där flygbildstolkade områden och tidigare kända naturvärdesområden besöks. En samlad uppfattning om områdets värden i stort görs vid besöket. Vid besöket vävs även tankar om lämpliga habitat för fåglar och fladdermöss samt flyttstråk/jaktmarker för dessa in och med stöd av detta kan råd om behovet av ytterligare utredningar ges. Förstudien ska ge underlag till projekteringen genom att peka ut områden där vindkraftverk inte bör placeras och vara ett underlag till kommande naturinventeringar. Förstudien ska även vara ett stöd vid kommande samråd. 2.2 Allmän beskrivning av skogsområdena i Hultema Området som planeras för en vindkraftspark är ett stort sammanhängande skogsområde beläget i de norra delarna av Motala kommun. Området sträcker sig Norrut från Hultema som även är arbetsnamnet för projektet och ett mindre delområde finns vid Meltorpsgruvan, se kartbilagorna 1-3. Området som vindkraftsparken planeras till är övervägande produktionspräglat och skogen domineras av yngre skogar med begränsade naturvärden. Skogen är starkt dominerad av barrskog, med tall som det vanligaste trädslaget. Tallskogar växer både i våtare marker och på bergig mark. Våtare skogsområden förekommer främst i de norra delarna med minskande frekvens söder ut. De våta skogsområdena domineras av tall som är något senvuxen men som i dag har begränsade naturvärde. Dessa områden är dock ofta opåverkade eller lite påverkade av dikning och har framtida potential att få högre värden. Större inslag av gran förekommer sparsamt. Lövinslaget i området är starkt begränsat och består främst av yngre björk insprängt i främst fuktiga skogsområden. Äldre skogsområden förekommer i allmänhet glest spritt inom den planerade vindkraftsparken men frekvensen av dessa ökar i norr. Några av de äldre skogsområdena har potential att fungera som spelplatser för tjäder. De äldre skogarna består ofta av värdefulla strukturer och komponenter som skoglig kontinuitet gamla träd och död ved. Den döda veden förekommer ofta i olika nedbrytningsstadier i dessa områden vilket stärker värdena. I flera av dessa områden förekommer även signalarter som visar på höga skogliga värden, såsom långfliksmossa, grovticka och flagellkvastmossa. På flera lokaler förekommer den rödlistade kornknutsmossan (NT) samt den rödlistade (NT) talltickan. I norr finns en större mosse som ingår i Motala kommuns naturvårdsprogram och i sydväst i närområdet vid Meltorpsgruvan finns en mindre 4

5 vindkraftspark men ändå tämligen stor mosse. Dessa områden har ett större värde i landskapet. Spritt över hela princip hela vindkraftsparksområdet förekommer mindre gölar och sjöar som har naturvärden och som bidrar till heterogeniteten i landskapet. Dessa vatten gynnar fågellivet och är jaktmarker för fladdermöss. 3. Metod Inom denna förstudie har vi använt oss av ett nationellt underlagsmaterial med inventeringar från skogsstyrelsen (nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar) samt data från Länsstyrelsens GIS-datatjänst med underlag som riksintressen, våtmarksinventeringen, Ängoch betesinventeringen, eklandskapsinventeringen och trädinventeringen. Från artdatabanken har vi inhämtat information om rödlistade arter. Vi har även använt oss av Motala kommuns naturvårdsprogram samt Sveaskogs åldersklassning på skogen. Som komplement till detta har vi studerat flygbilder, kartor och tidigare kända inventeringar. Utifrån nyckelbiotopsinventeringen och våtmarksinventeringen har vi utfört analysen biologisk infrastruktur. Biologisk infrastruktur beskriver de funktionella sambanden i landskapet. Genom denna analys kan man påvisa hur en fragmentering påverkar värdefulla naturområden på landskapsnivå. Analysen bygger på att organismer måste kunna sprida sig i landskapet för att få bibehålla eller skapa ett hållbart ekologiskt system. Utifrån underlagsmaterialet har vi även gjort ett fältbesök under två dagar där områden som nyckelbiotoper, naturvärdesområden och gamla skogsområden har prioriterats. Dessa områden har bedömts grundade på Callunas metodik allmänekologisk inventering (AEI). Områdena har getts en klassning i 3 steg; mycket högt naturvärde (klass 1), högt naturvärde (klass 2), naturvärde (klass 3). Varje klass representerar en färg på kartorna och färgsättningen följer Naturvårdsverkets standard med rött för klass 1, gult för klass 2 och grönt för klass 3. Inventeringen har varit tämligen översiktlig på grund av tidsrymden och avgränsningar och klassning ska räknas som preliminär. Fältbesöket med kontroll av områdena ger dock en bra bild över naturvärdena i området. 4. Resultat och slutsatser för analysen Biologisk infrastruktur 4.1 Värdetrakter av nyckelbiotoper Analysen av värdetrakter grundar sig på skogliga värdekärnor som är nyckelbiotoper. Analysen bygger på en generell spridningssträcka på 1000 m för arter knutna till dessa miljöer. Värdetraktsanalysen (karta 1) visar med styrkan på färgen var tätheten av nyckelbiotoper är som störst, ju starkare färg desto mer procentuell del nyckelbiotoper i landskapet. På kartan över landskapet ser man att andelen nyckelbiotoper är ganska stor vid t.ex. Hjortkvarn medan det inte förekommer nyckelbiotoper vid t.ex. odlingslandskapet vid Tjällmo. Inom det planerade vindkraftsparksområdet är stora delar av området utan några förtätningar av nyckelbiotoper och där förtätningar förekommer är värdekärnorna glest spridda. De förtätningar som finns förekommer i sydvästra och sydöstra delarna av det stora delområdet. Det lilla delområdet i väster innefattas dock av en förtätning i den lägre skalan. Landskapsanalysen visar således att stora delar av det planerade området för vindkraft inte har några förtätningar av nyckelbiotoper och således att de skogliga värdena är begränsade. Även i en större skala är skogen i det stora delområdet inte någon viktig del för att knyta samman andra värdetrakter. Det 5

6 vindkraftspark lilla delområdet visar dock på ett mindre potentiellt stråk för arter att sprida sig Från Tybble söder ut till värdetrakter vid Tjällmo. 4.2 Analys av potentiella fågelhabitat knutna till stora myrar På karta 2 visas större myrkomplex i landskapet. De mörkgröna områdena visar mycket potentiella myrar för ett värdefullt fågelliv och de ljusgröna områdena visar en stor potential för ett rikt fågelliv. Analysen är baserad på känsliga arter knutna till stora myrar som t.ex. ljungpipare och storspov. Analysen visar att det i landskapet norr och väster om den planerade vindkraftsparken förekommer områden med mycket stor potential för ett rikt fågelliv. Dessa områden ligger dock som närmast drygt 1,5 km från den planerad vindkraftsparken. Inom den planerade vindkraftsparken ligger dock en myr med stor potential för ett rikt fågelliv och den är belägen i den norra delen av området, där även Callunas inventering visar på störst areal av värdefulla skogsområden. 5 Resultat av översiktlig naturinventering För att få en bild av naturvärdena och naturområdet som planeras som vindkraftspark har vi utfört ett tvådagars fältbesök. Vid fältbesöket har områden som bedömts ha ett naturvärde getts en preliminär klass och avgränsning. Inventeringen har gjorts med prioriteringen att besöka tidigare identifieade värdefulla naturområden som nyckelbiotoper och naturvärden. Vi har även använt oss av Sveaskogs åldersklassning på skogen som en vägledning där de allra äldsta skogarna har fått högst prioritet. Sumpskogsinventeringen och våtmarksinventeringen har även de varit ett material som använts i fältarbetet. Vi har också haft tillgång till Motala kommuns naturvårdsprogram, riksintressen för naturvård, Äng- och Betesinventeringen, eklandskapsinventeringen och trädinventeringen. Från artdatabanken har vi inhämtat information om rödlistade arter. 5.1 Resultat för naturinventeringen I det planerade vindkraftparksområdet förekommer två nyckelbiotoper och 6 naturvärden enligt skogsstyrelsen inventering. Vid Callunas fältbesök har 38 områden naturvärdesklassats. 2 områden har fått klass 1, 6 områden har fått klass 2 och 30 områden har fått klass 3. Majoriteten av de klassade områden är äldre skogsområden och består av både hällmarkskog, sumpskogar och granskog. De äldre skogarna består ofta av värdefulla strukturer och komponenter som skoglig kontinuitet, gamla träd och död ved. Den döda veden förekommer ofta i olika nedbrytningsstadier i dessa områden vilket stärker värdena. I flera av dessa områden förekommer även signalarter som visar på höga skogliga värden som långfliksmossa, grovticka och flagellkvastmossa. I flera av områdena förekommer den rödlistade (NT) kornknutsmossan och i några områden den rödlistade (NT) talltickan. I norr finns en större mosse som ingår i Motala kommuns naturvårdsprogram och i sydväst i närområdet vid Meltorpsgruvan finns en mindre men ändå tämligen stor mosse. Dessa områden har ett större värde i landskapet. Spritt över i princip hela vindkraftsparksområdet förekommer mindre gölar och sjöar som har naturvärden och som bidrar till heterogeniteten i landskapet. Dessa vatten gynnar fågellivet och är jaktmarker för fladdermöss. 6

7 vindkraftspark 5.2 Förutsättningar för fågel och fladdermöss Fåglar I den översiktliga inventeringen som har gjorts har relativt få områden identifierats som värdefulla för fåglar. Tjäder har dock observerades på några platser inom området. Lokaler lämpliga för tjäderspel är dock begränsade och störst potential för detta finns i de norra delarna av området där det finns en större myr och äldre skogar. Atlasrutorna 09F3e och 09F34e innefattar den planerade vindkraftsparken och främst i den norra av dessa har ett tjugotal arter som förekommer i fågeldirektivet registrerats (fåglar för vilka särskilda skyddsområden ska avsättas enligt habitatdirektivet). Förutom dessa arter förekommer inom denna ruta ett rikt fågelliv. De flesta observationerna är gjorda vid Kärnskogsmossen som ligger drygt 1,5 km norr om utredningsområdet. Tre av fynden är dock gjorda vid Skönnarbosjön som ligger några hundra meter öster om utredningsområdet. I den södra atlasrutan förekommer tre arter som hör till fågeldirektivet. Observationerna är inget precist instrument men det visar på en ett rikare fågelliv i norr och att det finns förutsättningar för ett rikt fågelliv främst i de norra delarna av området. Det är även troligt att ett flyttstråk åtminstone går i närheten av utredningsområdet med en koppling mellan de stora sjöarna Lien, Annsjön och via småsjöar till den fågelrika Kärnskogsmossen. Förutsättningarna för ett rikt fågelliv i området i stort är begränsade då värdefulla miljöer är en brist. Det är främst myrmarker och de äldre skogarna som hyser värden knutna till fågel och de har begränsad utbredning. De mindre gölarna som förekommer gynnar fågellivet Fladdermöss Områden med mest potential att hysa fladdermöss i dessa trakter är myrar, sumpskogar och gölar. Vid Kristinefors strax öster om utredningsområdet finns bra miljöer för fladdermöss. Det finns även större potentiella myrmarker kring utredningsområdet. Längre utanför utredningsområdet förekommer jordbruksmiljöer. Dessa kan ha kopplingar till området genom att fladdermöss kan röra sig från jordbruksmiljöerna till skogsområdet. Inne i området förekommer en rad mindre gölar och sjöar som är potentiella områden för fladdermöss samt sumpskogar som även de har värden som fladdermusmiljöer. Med anledning av förekomsten av dessa miljöer rekommenderas en fladdermusinventering för att få kunskap om hur värdefullt området är för fladdermöss. Insatsen som behövs för att utreda detta är förslagsvis 2-3 nätter i fält och utplacering av ett tiotal boxar för inspelning dessa nätter. Om fast placering av verken har bestämts kan eventuellt arbetsinsatsen minskas något. 7

8 vindkraftspark Tabellen visar de områden/objekt som har naturvärdesklassats i Callunas översiktliga naturinventering. Objektsnummer Naturvärdesklass Naturtyp Kommentar 1 2 Mosse Mosse, lite senvuxet trädskikt, ibland äldre tall. Död ved allmänt. 2 1 Grov tall Tall 9 dm i diameter, pansarbark, plattad krona, bohål. 3 1 Barrblandskog Nyckelbiotop, Inslag av äldre träd och flerskiktat. Rödlistade arterna Stor låsbräken(en) och Fältgentiana (EN) 4 2 Barrblanddsskog Rödlistade talltickan (NT) samt signalarten grovticka på flera platser. Död ved olik ålder glest till allmänt. 5 2 Tallskog Större myr, ofta gles tallskog 1-2 dm, något senvuxen; 6 3 Göl Göl 7 3 Barrskog Död ved bitvis rikligt, Signalarten långfliksmossa och rödlistade (NT) kornknutsmossan. 8 2 Tallskog Signalarten långfliksmossa, rödlistade (NT) kornknutsmossa, Allmänt inslag av ved i olik ålder. 8

9 vindkraftspark Objektsnummer Naturvärdesklass Naturtyp Kommentar 9 3 Tallskog Något senvuxen tallskog. Grova torrakor, allmänt med olik ålder. Signalarten flagellkvastmossa 10 2 Sjö Sjö 11 2 Tallskog Viss flerskiktning. Död ved tämligen rikligt. Signalarten långfliksmossa. Rödlistade (NT) kornknutsmossan 12 3 Göl Göl 13 3 Barrblandskog Flerskiktad barrblandskog, vid gölen översilning. Bitvis äldre träd, bitvis rikligt med död ved Göl Göl 15 2 Barrblandskog Död ved i olika nedbrytningsstadier. Signalarterna flagellkvastmossa och rödlistade (NT) kornknutsmossa Tallskog Tall 4-5 dm dominerande, lite olik ålder ofta grov bark eller början till pansarbark. Död ved glest i olika nedbrytningsstadier. 9

10 vindkraftspark Objektsnummer Naturvärdesklass Naturtyp Kommentar 17 2 Hällmarkskog Allmänt början till pansarbark allmänt senvuxet. Död ved i olik ålder. Rödlistade talltickan (NT). Signalarten fjällig taggsvamp 18 3 Göl Göl 19 3 Tallsumpskog Något senvuxna träd. Död ved i olika nedbrytningsstadier spritt Göl Göl 21 3 Göl Göl 22 3 Barrblandskog Senvuxen tall och gran. Allmänt död ved i olik ålder, flerskiktat trädskikt Barrblandskog Flerskiktad skog något senvuxet. Död ved rikligt Hällmarktallskog Senvuxen tall och gran på berg. Död ved i olik ålder allmänt Hällmarkskog Flera tallar början till pansarbark. 10

11 vindkraftspark Objektsnummer Naturvärdesklass Naturtyp Kommentar 26 3 Barrsumpskog Senvuxen och flerskiktat skog med björk, tall och gran. död ved i olik ålder Barrblandskog Äldre gran och tall som är något senvuxen. Grövre död ved i olik ålder Hällmarktallskog Tall lite senvuxen, enstaka tall pansarbark, död ved glest spritt i olik ålder, signalarten fjällig taggsvamp Tallskog Något senvuxen skog. Död ved i lite olika nedbrytningstadier. Rödlistade (NT) kornknutsmossa Göl Göl 31 3 Hällmarkskog Död ved glest i olika nedbrytningsstadier. tall 3-4 dm dominerande något senvuxna och lite plattade, början till pansarbark Grov tall Tall 7 dm i diameter, plattad krona. 11

12 vindkraftspark Objektsnummer Naturvärdesklass Naturtyp Kommentar 33 3 Barrsumpskog Flerskiktad skog. Något senvuxet. Död ved glest Göl Göl 35 3 Granskog Flerskiktad skog något kuperad. Lite senvuxet trädskikt. Mossrikt Blandsumpskog Något flerskiktat skog och senvuxen Granskog Flerskiktad granskog, mossrikt inslag av död ved Hällmarkskog Tall något senvuxet. Allmänt grövre bark eller lite början till pansarbark. Död ved glest spritt i olik ålder, stående. Signalarten Fjällig taggsvamp. 12

13 vindkraftspark 6. Källor/referenser Nitare J, Signalarter. Skogsstyrelsens förlag. Övriga referenser Data från LST GIS: gis.lst.se/lstgis/ : våtmarksinventeringen och riksintresse för naturvården. Utdrag ur artdatabanken 2010 enligt avtal. (skogens pärlor) områden registrerade som nyckelbiotoper, naturvärden. och sumpskogar av skogsstyrelsen Data från rapportsystemet för fåglar i artportalen: 13

14 vindkraftspark Bilaga 2 Kartbilagor Karta 1 visar värdetraktanalysen av nyckelbiotoper i landskapet. Karta 1 Värdetraktsanalys nyckelbiotoper 0 3 km 6 Hjortkvarn Tybble Hällestad Tjällmo Utredningsområde Nyckelbiotop Låg Christoph Kircher Roxen MOTALA Hög 14

15 vindkraftspark Karta 2 visar myrmarker i landskapet med potential för rikt fågelliv. Karta 2 Potential för rikt fågelliv 0 3 km 6 Hjortkvarn Tybble Hällestad Tjällmo Utredningsområde Roxen MOTALA Stor potential för rikt fågelliv Mycket stor potential för rikt fågelliv 15 Christoph Kircher

16 vindkraftspark Karta 3 visar värdefulla naturmiljöer i landskapet inkluderande callunas inventering. 16