Naturvärdesinventering

Transkript

1 Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk

2 Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering... 4 Geodatabasen... 6 Klassningssäkerhet... 6 Inventeringsresultat... 8 Bilaga 1 (separat bilaga) Kartor med resultat från inventeringen Bilaga 2 (separat bilaga) Katalog med objektsbeskrivningar Bilaga 3. Tabell. (separat bilaga) Redovisning i siffror Kontaktperson för denna rapport: Anna Koffman, anna.koffman@calluna.se Tel: Projektets organisation. Projektledare samt flygbildstolkning, och GIS-arbete, Anna Koffman och Christoph Kircher. Fältinventering, Anna Koffman och Mova Hebert. Rapportskrivning. Anna Koffman. Kvalitetsgranskare: Anna Sandström. Anna Koffman (projektledare, GIS-analys och rapportförfattare) Beställare: Bergvik AB kontaktperson, Anders Ljungren och Pöyry kontaktpersoner, Rebecca Palmgren och Annie Jacobsson. En första version färdigställdes Reviderad version Adress: Telefon: E-post: anna.koffman@calluna.se CALLUNA AB Nätadress: Stora Nygatan Stockholm 2 2

3 Uppdraget Bergvik AB och Pöyry har givit Calluna AB i uppdrag att naturvärdesinventera ett 6605 hektar skogs- och myrlandskap. Sjöar och vattendrag ingår inte i inventeringen. Inventeringen ska utgöra underlag i en utredning för vindkraft. Syftet är att redogöra för och redovisa graden av naturvärde. Fältinventeringen utfördes 3-7 juli samt juli Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet Inventeringsområdet ligger i Ovanåkers kommun (Gävleborgs län) i Svabensverks omnejd nära gränsen mot Dalarnas län, se karta 1 i kartbilagan. Inventeringsområdet är uppdelat två områden, det norra som är 1893 ha ligger väst om riksväg 50 och det södra som är 4717 ha ligger öster om riksvägen. Vi befinner oss i naturgeografisk region 30, Norrlands vågiga bergkullterräng, med mellanboreala skogsområden. Region 30 utgörs av länets höglänta västra delar. Landskapet karakteriseras av vågig bergkullterräng med högre relief än söder och öster ut. Andelen myr är högre än i övriga naturgeografiska regioner i länet (Rapport Gävleborgs län 2001:7). Skogarna har en lång historik av brukande. Inventeringsområdet ligger i skogsfinnarnas bygd och svedjebruk har längre tillbaka i historien påverkat skogarna. Fäboddriften har också varit omfattande i denna trakt. Nyttjande av myrar och våtmarker längs bäckar för slåtter har varit omfattande. Vid inventeringen påträffades en hoprasad hölada och på några platser även dikningssystem för att förbättra grästillväxten på slåttermyrar, som kan vara så pass sentida som 1940-tal. Vegetationen kan på vissa myrar än idag bära spår av nyttjande för vinterfoder. På 1800-talet och en bit in på 1900-talet dimensionshöggs skogarna. På 1930-talet bedrevs blädningsskogsbruk fram till att kalhyggesbruk tog över som brukningsmetod. Denna del av länet var en av de tidigaste delarna som trakthöggs med återföryngring. Landskapet är starkt påverkat av kalhyggesbruk. Trots det hårda utnyttjandet har inventeringen hittat betydande areal med naturvärden. Rapportens framsida visar en typisk bild för landskapet, på kontrasten mellan hyggen och gammelskogar med höga naturvärden. Naturvärdena i det här landskapet är främst knutna till gammal skog vid bäckdråg och till myrar. Ett antal naturvärdesområden har också hittas på produktiv skogsmark. Naturvärdesområdena är huvudsakligen koncentrerade till vissa stråk i inventeringsområdet, även om vissa ligger utspritt. 3 3

4 Metod Förstudie från flygbildstolkning Inventeringen inleddes med flygbildstolkning i stereobild från infraröda flygbilder med bilddataum Som stöd till flygbildstolkningen fanns Länsstyrelsens våtmarksinventering och Bergviks beståndsdata, förutom i den nordöstra delen av norra området där beståndsdata saknas. Enligt önskan från Bergvik skulle inte nyckelbiotoper, naturvärden och avsatt skog ingå i inventeringen. Information om dessa användes dock vid flygbildstolkningen för att se struktur i fotot på olika nyckelbiotoper. Vid flygbildstolkningen eftersöktes gammal ogallrad skog (ojämt krontak, luckighet), gles skog, lövskog särskilt i kombination med ålder äldre än 60 år, branter, blockhav och berg i dagen, bäckdråg och kulturmarker. Dessutom digitaliserades alla myrar och sumpskogar automatiskt från lantmäteriets och skogsstyrelsens Gis-underlag erhållna från Bergvik AB. Alla avgränsade områden placerades i en geodatabas för vidare datafångst i fält. Fältinventering Calluna AB har gjort en NVI - naturvärdesinventering. NVI ger en god överblick om vilka naturvärden och typer av komponenter i grönstrukturen som förekommer inom ett utredningsområde. Metoden består av ett antal standardiserade manualer och i sin grund utgår den från de nationella standarder som finns (nyckelbiotopsinventeringen, Äng och betesinventeringen etc). Ett arbete med att certifiera NVI som en rikstäckande standard för naturvärdesinventering pågår med hjälp av SIS på initiativ av Calluna och finansiering av bl.a. Trafikverket ( Inventeringen i Hälsingeskogarna följer i huvudsak den standardisering av metoden som nu pågår. Inventeraren eftersöker ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald som kan förväntas för biotoptypen. (I skog exempelvis gamla träd, död ved, skogsbäck etc). Inventeraren eftersöker också signalarter, dvs. indikatorer på om området hyser naturvärden. Vid fältbesöket klassas områdena i en tregradig skala, klass 1 höga naturvärden, klass 2 påtagligt naturvärde och klass 3 visst naturvärde. Klass 1 höga naturvärden är område som har särskild betydelse för biologisk mångfald genom att det har en ekologisk funktion som livsmiljö för arter vilka är sällsynta, minskande eller hotade i Sverige eller genom att det är en hotad eller sällsynt biotop. Normalt sett ska det om de ekologiska förutsättningarna för biologisk mångfald är goda även finnas goda artförekomster (signalarter påträffade vid inventeringen eller annan undersökning). I skogsbiotoper motsvarar det ungefär nyckelbiotop. 4 4

5 Klass 2 påtagligt naturvärde är område med betydelse för biologisk mångfald genom att det bidrar till att upprätthålla och bevara variation av arter och ekosystem. Till denna naturvärdesklass hör bl a områden som uppfyller något av nedanstående kriterier men som inte uppfyller kriterier för klass 1. Biotoper vars totala areal inte bör minska om den biologiska mångfalden ska bevaras. Områden vars flora och fauna inte påtagligt utarmats av sentida mänskliga aktiviteter. Områden som har särskild betydelse för spridning, uppväxt, reproduktion eller annan särskild betydelse för långsiktig överlevnad av arter. Områden som har lokal betydelse för att bevara landskapets variation av arter och ekosystem. I normalfallet finns ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald i biotopen men inte lika fullt utvecklade som i områden med klass 1. Vissa strukturer som kan förväntas i biotoptypen saknas. Vanligen påträffas endast signalarter med måttligt signalartsvärde eller signalarter med högt signalartsvärde men med små förekomster. I skogsbiotoper motsvarar klassen det som kallas naturvärde i nyckelbiotopsinventeringens metod. Klass 3 visst naturvärde är också område med betydelse för biologisk mångfald genom att det bidrar till att upprätthålla och bevara variation av arter och ekosystem men området uppfyller inte kriterierna för klass 2. I normalfallet finns vissa ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald i biotopen men många av de komponenter och strukturer som kan förväntas för biotoptypen saknas. I normalfallet hittas få eller inga signalarter. Alla naturliga våtmarker som inte påtagligt påverkats av utdikning, körskador, med flera ingrepp ges vanligen som lägst klass 3 då de i skogsbrukslandskapet vanligen har lägre grad av påverkan från brukande och utgör refugier för många arter. Ett typiskt skogsobjekt i denna klass är äldre skog där viss död ved (ofta nyskapad) finns och visst lövinslag finns. Objektet kan ansluta till objekt med höga naturvärden och utgöra en skyddszon till detta, exempelvis bidra till att bibehålla hög luftfuktighet i en intilliggande sumpskog. Areal som inte avgränsats i slutredovisningen är oklassad. Det är områden med låga naturvärden som i nuvarande tillstånd inte uppenbart bidrar till att bevara och upprätthålla variation av arter och naturliga ekosystem. Det rör sig dels om areal som inte uppfyllde kriterierna för att avgränsas i flygbildstolkningen och dels om områden som avgränsats i flygbild, och sedan avförts efter fältbesök. Några områden som avgränsats i flygbildstolkningen kunde inte prioriteras att 5 5

6 fältbesökas då det hade varit för kostsamt. Det var exempelvis små områden långt från andra avgränsade områden som i flygbildstolkningen inte hade starkaste indikationerna på naturvärde. Det rörde sig om få områden. Dessa redovisas på särskild karta. Geodatabasen Alla objekt finns i en geodatabas med informationen, objekt-id, huvudnaturtyp, biotoptyp, områdesbeskrivning, naturvärdesklass, klassningssäkerhet, sammanfattning av vad som är värdebärande, signalarter, samt en del skogliga parametrar. Om trädtäckning varit mer än 30 % har objektet klassats som skog. Detta innebär att myr och sumpskog med mer än 30 % trädtäckning har förts till skog. Man kan ändå snabbt skilja sumpskog på produktiv skogsmark från sumpskog på ej produktiv skogsmark. Sumpskog på ej produktiv skogsmark har biotoptypen sumpskogsimpediment (exempelvis tallmossar). Bergviks GIS-data för produktiv skogsmark respektive myrmark har använts som underlag. Artförekomster är registrerade som punkter och notering om populationen finns vanligen. Naturvärdesträd som skilt ut sig i landskapet har registrerats som punkter och information om trädart m.m. har registrerats. Några övriga punktobjekt finns också registrerade vars geografiska läge är av intresse vid naturvårdshänsyn. Punkter från fotograferingen, finns. Ett eller flera nummer är angivet som gör att man kan återfinna bilden i en mapp med bildfilerna. Klassningssäkerhet När ett område är fältbesök och naturvärdesklassningen baseras både på ekologiska förutsättningar och frekvens av artförekomster är klassningssäkerheten säker klassning, fältinventerat. I några få fall har klass 1 eller 2 givits trots att artfynd har varit för få. Då anges klassningssäkerheten preliminär klassning. Fältbesökt men för få arter hittades. I dessa objekt baseras naturvärdesklassningen mer på strukturer och element - de ekologiska förutsättningarna. Några områden har naturvärdesklassats endast med stöd av flygbildstolkningen och kontroll på avstånd från väg eller i kanten av området. De har givits klassningssäkerheten preliminär klassning, kontrollerat från bil och flygfoto. Slutligen har sumpskogar och myrar som inte fältbesökts utan endast flygbildstolkats givits klass 3. Några skogsobjekt har givits klass 3 endast utifrån flygbildstolkning och jämförelser i flygbild med liknande fältinventerade objekt. Klassäkerheten kallas preliminär klassning, fr. flygfoto, GIS-data. Slutligen har de två VMI-myrarna som har klass 2 i Länsstyrelsens inventering, givits klass 1 i Callunas inventering. Dessa har inte fältbesökts eftersom Bergvik AB meddelat att de inte behövde fältinventeras. 6 6

7 Foto 1. Bäckdråg. Bäck med strömmande vatten, grus och block. Sumpskog med senväxt gran. Allmänt med död ved. Många signalarter. Klass 1. Foto 2. Äldre barrskog som delvis gallrats tidigare. Har inslag av gammal asp. Ansluter till objekt med höga naturvärden. Inga signalarter. Klass 3. Foto 4. Hyggen, yngre och medelålders och avverkningsmogna brukade skogar. Exempel på områden som inte naturvärdesklassats. Foto 3. Större öppen myr (10 ha) med inslag av tallmosse och sumpskog i kanterna. Talltorrakor med varglav (rödlistad). Tallöverståndare. Klass 1. Foto 5. Mindre öppet kärr, 1,5 ha. Starr, bredbladiga gräs, jungfru marie nycklar. Ganska unga björkar och granar, viss tall. Troligen tidigare slåttermyr. Klena nyskapade torrakor. Klass Foto 6. Självgallrande gammal granskog av blåbärstyp. Några signlararter. Klass 2.

8 Inventeringsresultat Inventeringsresultat redovisas i kartbilagan (bilaga 1). 217 objekt har naturvärdesklassats (kl 1-3) och de omfattar en areal om 1071 ha, vilket är 16,2 % av inventeringsområdet. Se karta objekt var klass 1, 49 st klass 2 och 140 kl 3. Nästan 10 % av inventeringsområdet är kl 1-2 i Callunas inventering eller nyckelbiotop/naturvärde i Bergviks AB:s data. Naturvärdena i det här landskapet är främst knutna till gammal skog vid bäckdråg och till myrar. Men det finns också naturvärden på produktiv skogsmark. Se karta 5-7 som visar naturtyper. 56 naturvärdesområden, omfattande 287 ha ligger i objekt som helt eller till övervägande del ligger på produktiv skogsmark. Av dessa var 30 objekt omfattande 133 ha klass 1 eller 2. Det är tydligt att naturvärderna i inventeringsområdet ligger koncentrerade i stråk och större ansamlingar i landskapet. Karta 8 och 9 visar koncentrationer med naturvärdesobjekt i landskapet. Naturvärdesobjekt som ligger nära andra naturvärdesobjekt har starkare landskapsekologisk funktion än isolerade naturvärdesbojekt. Dessa koncentrationer innehåller dessutom vanligen många s.k. ekotoner, d.v.s. övergångar mellan olika biotoper. Enligt vad som bestämdes i metoden skulle Calluna för att spara tid inte inventera redan registrerade nyckelbiotoper eller s.k. naturvärden. Av misstag råkade tre av Callunas avgränsade områden (2 st klass 1 och 1 st klass 2) delvis överlappa objekt som Bergvik registrerat som nyckelbiotop eller naturvärde. Arean med överlapp omfattar ca 8,5 ha. Eftersom materialet är så stort (mindre än 1 % av arealen är dubblerad) påverkar detta inte tolkning och användning av inventeringsresultatet. Därmed kan sägas att de 28 objekten av klass 1 är i stort sett nyupptäckta (2 st. med visst överlapp mot nyckelbiotop) och att de 49 st klass 2 objekten är i stort sett nyupptäckta (1 med överlapp mot nyckelbiotop). 10 rödlistade arter har påträffats. Dessa är dvärgbägarlav, skrovellav, varglav, violettgrå tagellav, kötticka, rosenticka (fynd i Bergviks nyckelbiotop som ej objektsavgränsats av Calluna), stor aspticka, tallticka, fläckporing och tretåig hackspett (födosöksspår). Alla är i kategorin nära hotad förutom fläckporing som är sårbar. Ca 54 st olika skogliga signalarter har hittats. Av dessa är ca 45 st måttliga eller goda indikatorer på skogliga naturvärden. Några har lågt signalartsvärde, exempelvis nästlav, men dess frekvens i ett område ger ändå visst stöd för naturvärdesklassning. Följande fågelarter påträffades under inventeringen och bedömdes vara 8 8

9 intressanta för naturvärdesbedömning; orre och tjäder (arealkrävande skogsfåglar som använder olika biotoptyper, ex. myrar med tall och större arealer med sammanhängande äldre skog), trana och smålom (indikerar myrar med naturvärden - tillräckligt stora myrar för häckning och födosök), tretåig hackspett (födosöksspår noterades. Arten är knuten till gammal barrskog med mycket död ved). Alla artobservationer är redovisade i separat punktskikt i geodatabasen och kan användas för att sammanställa frekvens för arterna i det inventerade landskapet. Unikt för inventeringsområdet är den starka populationen av varglav. Förekomster har hittats främst på myr men även i skog. I några områden har populationen varit extremt stor. Både stora bålar och mycket rika förekomster. Vid flygbildstolkningen avgränsades 325 objekt. (Två objekt var VMI klass 2 myrar och dessa skulle inte fältinventeras.) 230 av dessa fältbesöktes. 22 objekt som inte hunnit besökas under fältarbete kunde avföras efter fältinventeringen med hjälp av flygbilderna och erfarenheter under fältarbetet. ca 50 objekt, mest myrar, naturvärdesklassades till klass 3 utan fältbesök. Ett 20-tal områden återstod från flygbildstolkningen som inte har fältbesökts, men dessa har med stöd från flygbildstolkningen inte starka indikationer på att hysa naturvärden. Sådana områden som alltså inte kontrollerats i fält, och som inte ligger nära avgränsade naturvärdesobjekt i klass 1 eller 2, kan med största sannolikhet avföras som potentiella naturvärdesobjekt. De ej fältbesökta områdena redovisas dock på karta 10. Av dessa är det bara 5 st. som ligger nära klass 1 eller 2 områden. Av de fältbesökta områdena avfördes 49 områden eftersom de saknade naturvärden. Många objekt som avgränsats i flygbild var delvis och några helt, avverkade. Bilaga 3 ger en sammanställning över inventeringens resultat i siffror. Mindre justeringar i geodatabasen har gjorts under kvalitetsgranskningen vilket orsakat att geodatabasen och kartor samt sammanställning i bilaga 3 inte exakt stämmer överens, men det är mycket små skillnader. För detaljinformation är det geodatabasen som har gällande resultat från naturvärdesinventeringen. 9 9

10 Bilaga 1 (separat bilaga) Kartor med resultat från inventeringen Bilaga 2 (separat bilaga) Katalog med objektsbeskrivningar Bilaga 3. Tabell. (separat bilaga) Redovisning i siffror